Utbildningsplan Högskolan Kristianstad

Transkript

1 Enheten för lärarutbildning Utbildningsplan Högskolan Kristianstad Breddmagisterexamen med inriktning utbildningsledarskap Fastställd av nämnden för utbildningsvetenskap Diarienummer 705/

2 Breddmagisterexamen med inriktning utbildningsledarskap Inriktningen Utbildningsledarskap för magisterexamen med ämnesbredd innehåller kurser motsvarande 40 poäng. Kursen bygger på att deltagarna har genomgått lärarutbildning motsvarande minst 120 poäng. Utöver introduktionskursen Lärande ledarskap (5 poäng) innehåller inriktningen följande kurser: Skolan i samhället (10 poäng), Skolan som lärande organisation I (5 poäng), Deltagarstyrd forskning (5 poäng), Skolan som lärande organisation II (5 poäng) och Examensarbete (10 poäng). Inriktningen syftar till att utveckla förståelsen för hur ledarskapet kan påverka lärandet i olika utbildningsverksamheter. Ledarskapsanalysen tar sin utgångspunkt i skolans läroplaner med hänsyn till individers integritet och lika värde. Målet är att deltagarna ska tillägna sig kunskaper som hjälper dem att iscensätta lärande utifrån verksamhetens villkor och individernas behov. I kurserna läggs stor vikt vid ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt i mötet mellan teori och praktik. Bakgrund I samband med lärarutbildningsreformen (prop 1999/2000:135) inrättades nya statliga befattningsutbildningar för rektorer vid ett antal lärosäten i Sverige (Göteborg, Karlstad, Linköping, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö). Den förnyade rektorsutbildningen ersatte en utbildning som infördes De pedagogiska ledarnas roll att utveckla skolans verksamhet, och i synnerhet elevernas lärande, har blivit allt mer uppmärksammad, liksom akademiseringen av såväl lärar- som rektorsutbildningen. Den nuvarande rektorsutbildningen korresponderar med intentionerna i den nya lärarutbildningen. Rektorerna förväntas ta ansvar för sin egen professionella utveckling med stöd av forskning om det egna yrkesområdet. Högskolan Kristianstad har varit starkt influerad av och sprungen ur en lärarutbildningstradition. Detta har inneburit att kontakterna mellan skolor i regionen och högskolan är väl utvecklade. Forskning med inriktning mot skolledarskap har initierats och ett intresse för ledarskap har resulterat i ett antal ledarskapsutbildningar av mera allmän karaktär. I ett forskningsprojekt följer en av våra doktorander en kommuns rektorer i en longitudinell studie. Denna kontakt har bl.a. visat att rektorer som genomgått rektorsutbildning har visat intresse för att ytterligare utveckla sina kunskaper inom området ledarskap, dels för att utmana sitt eget erfarenhetsbaserade kunskapande men även för att få ta del av den utveckling som skett i samband med lärarutbildningsreformen. Därutöver har en avnämardialog skett med representanter från olika kommuner. Kursen ska ses som ett komplement till den statliga rektorsutbildningen, med ett innehåll som till sin karaktär är mera inriktat på hur ledarskapet kan utvecklas för att stimulera lärare och elevers lärande vid den egna skolan än ledarskap som fenomen. I prop 1999/2000:135 nämns att det finns behov av påbyggnadsutbildning för ledarskap i utbildningsorganisationer. Lärarutbildningskommittén föreslog att det skulle inrättas ett nytt akademiskt ämne, utbildningsledarskap, vilket regeringen inte tillstyrkte. Man menade att detta vilar på varje högskola att besluta. Däremot finns en önskan att högskolorna ska utforma olika typer av påbyggnadsutbildningar för skolledare, öppna för deltagare med 2

3 olika förutsättningar och behov. Vidare anser man att dessa bör erbjudas som deltidsstudier och genom distansundervisning för att bredda möjligheterna att genomgå utbildningarna. Enligt högskoleförordningen (1993:100) uppnås magisterexamen med ämnesbredd efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 40 poäng med viss inriktning, enligt vad respektive högskola närmare bestämmer. Den studerande måste ha avlagt examen om minst 120 poäng eller motsvarande utländsk examen. Målen finns dels i 1 kap. 9 Högskolelagen och dels i de mål som respektive högskola bestämmer. För att få magisterexamen med ämnesbredd skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng inom ramen för kursfordringarna. I examensbeviset skall anges vilken inriktning som utbildningen avser. Enligt propositionen Den öppna högskolan (2001/02:15) är inte magisterexamen med ämnesbredd avsedd att ersätta den nuvarande magisterexamen utan att komplettera denna med en inriktning som är mer anpassad till arbetsmarknadens behov av specialutbildad arbetskraft. Magisterexamen med ämnesbredd är mer professionsinriktad än magisterexamen med ämnesdjup. Arbetsmarknaden förväntas enligt Högskoleverket bli allt mer föränderlig och studentpopulationen allt mer diversifierad. Av den anledningen bör högskolan öppna nya möjligheter att möta framtida behov. Det primära målet för studerande med magisterexamen med ämnesbredd bör vara att gå vidare till yrkesverksamhet och inte till forskarutbildning. För de studenter som trots allt vill gå vidare till forskarutbildning gäller bestämmelserna om tillträde till forskarutbildning i 9 kap. Högskoleförordningen. Målgrupp Kursen vänder sig i första hand till yrkesverksamma lärare i det obligatoriska eller frivilliga skolväsendet som är intresserade av ledarskap inom utbildningsorganisationer, och i andra hand till övriga intresserade av utbildningsledarskap. Kursens syfte Utbildningen syftar till att ge kursdeltagarna kunskaper och färdigheter inom utbildningssektorn. Dessutom syftar kursen till fördjupad vetenskaplig kompetens inom områdena ledarskap, skolutveckling och lärande. Kursens mål Kursens övergripande mål är att kursdeltagarna skall erhålla en fördjupad kunskap om ledarskapets utövande och dess betydelse för lärandemiljön. Efter genomgången kurs skall kursdeltagarna kunna reflektera över utbildningssituationer ur flera perspektiv, för att på ett bättre sätt bedöma vilka konsekvenser olika ledningsstrategier har för lärandet. 3

4 Innehåll Kursens innehåll utgår från aktuell forskning om ledarskap, skolan som organisation och lärande. Utbildningsledarskap är ett tvärvetenskapligt fält, där ämnen som pedagogik, psykologi, sociologi, juridik och statsvetenskap samverkar. Genom att belysa ledarskap ur ett utbildningsperspektiv diskuteras ramarna för utbildningen som organisation, dess styrdokument, samt de möjligheter som finns att utveckla den egna verksamheten inom dessa ramar. Delkurs 1; Introduktion till lärande ledarskap, 5 poäng Introduktionen till kursen innebär att studenterna reflekterar över ledarskapet som fenomen, vad det innebär för den enskilde individen och hennes/hans behov av utbildning och förväntningar av utbildningen. Dessa tankar utgör starten till det reflekterande och självvärderande individuella arbete som följer med studenterna under hela kursen och även utgör kursens examination. Delkursen behandlar pedagogiskt ledarskap utifrån utbildningssektorns grundläggande värden. Ledarskap relateras till teman som: medarbetarnas förståelse av de givna förutsättningarna; förmågan och möjligheterna att skapa konsensus och att agera utifrån detta; självständigt handlande och styrning via visioner och kompetensutveckling; samt ledares egna lärande. Delkurs 2; Skolan i samhället, 10 poäng Med utgångspunkt i ett historiskt perspektiv på skolans uppdrag och mål studeras skolan som fenomen i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv. De områden som särkilt fokuseras är; organiserandet av skolan, styrning av utbildning (nationell, regional, lokal), lagar och styrdokument, forskning och samhällsförändringar som påverkat skolans utveckling. I delkursen fokuseras därmed i första hand externa faktorer som påverkat/påverkar skolans utveckling, d.v.s. de explicita ramarna. Delkurs 3; Skolan som lärande organisation I, 5 poäng I denna delkurs studeras det inre arbetet (d.v.s. de implicita ramarna) i olika skolformer, med fokus på de organisatoriska förutsättningarna för lärande. Inom ramen för delkursen behandlas organisatoriskt lärande utifrånföljande aspekter; erfarenhetsbaserat lärande, lärande organisationer, den enskilda skolan som en praktik, skolkulturer samt lärares arbete och kunskapsbildning. Delkurs 4; Deltagarorienterad forskning, 5 poäng I kursen ingå att studenterna ska genomföra ett empiriskt arbete (delkurs 6). Denna delkurs utgör en förberedelse för detta arbete, där olika teorier och metoder med relevans för forskning i skolan lyfts fram. I samband med detta studeras alternativa perspektiv på utbildning och forskning. Aktionsforskning och deltagarorienterad forskning ägnas särskilt intresse, med anledning av att de studerande ska rikta arbetet mot den egna verksamheten och relatera det till ledarskaps- och organisationsutveckling. Delkurs 5; Skolan som lärande organisation II, 5 poäng Denna delkurs innebär en fördjupning och utveckling av delkurserna 1 och 3. Fokus ligger på iscensättande av förändring och utveckling baserat på begripliggörande (sensemaking) och förståelse. Hur man kan arbeta för att utveckla skolan som lärande organisation, dvs. en organisation som underlättar och främjar lärande för samtliga medlemmar och som fortlöpande förändrar sig själv och sin omgivning, för att på ett fruktbart sätt uppnå uppställda mål, fokuserat på barns, ungdomars, medarbetares och eget lärande. Med utgångspunkt från de forskningsmetodiska studierna i delkurs 4 disku- 4

5 teras forsknings- och utvecklingsarbetets roll för av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. I delkursen studeras därför även hur en verksamhets kvalitet kan bedömas genom olika former av utvärderingar. Delkurs 6; Examensarbete, 10 poäng I delkursen fördjupar sig de studerande i ett valfritt problemområde. Genom att genomföra en självständig empirisk undersökning med tydlig koppling till utbildningsledarskap, utvecklas såväl det vetenskapliga förhållningssättet som förmågan att beskriva, undersöka och analysera problemområden utifrån ett ledningsperspektiv i den egna verksamheten. Gemensamt med handledare väljs relevant litteratur/artiklar inom området, samt metod för att studera problemområdet. Det vetenskapliga arbetet presenteras skriftligt, i form av en uppsats, och muntligt under ett uppsatsseminarium. Undervisningsformer Kursens centrala frågor bearbetas utifrån former avpassade såväl till deltagarnas tidigare utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet som till kursens syfte. Deltagarna arbetar i lärteam om sex till åtta personer. Detta arbete kan innebära grupparbeten, undersökande verksamhet, PBL, filmanalys, övningar och självständigt arbete. Arbetet i lärteamen är en resurs för lärande och diskussion och utgör en viktig grund för deltagarnas lärande. Lärteamens arbete stöds av föreläsningar av introducerande eller fördjupande karaktär. Kursens innehåll ska utgå från studenternas egna frågor och problemområden, vilket innebär att undervisningen ska präglas av studenternas medinflytande och ansvar. Vid kursstart fastställer kursens lärare, i samråd med studenterna, former för närvaro och anvisningar för hur obligatoriska moment ska tas igen. Lärande examination I enlighet med kursens intentioner utformas examinationerna som tillfällen för reflekterat lärande. Detta uppnås dels genom kontinuerliga reflektioner över det egna lärandet, dels genom ett avslutande examensarbete. Den första uppgiften i utbildningen består av att den studerande gör en skriftlig reflektion av vad utbildningsledarskap innebär för henne/honom. I denna reflektion ingår att därefter analysera vilka behov av utbildning studenten anser sig ha, och vilka förväntningar de har på kursen (d.v.s. vad de förväntar sig att den ska medverka till att utveckla hos den enskilde). Reflektionen läggs i ett kuvert som försluts och förvaras hos kursledningen under kursens gång. I samtliga delkurser används loggbok. Examinationsuppgiften för delkurs 1-5 består av en sammanhängande uppgift, där huvudsyftet är att analysera kursens innehåll i relation till det egna lärandet. Till sin hjälp har deltagarna den personliga loggboken. Efter varje delkurs görs en delexamination, som därefter byggs på i form av en portfolie som följer de studerande. I delkurs 5 finns inslag som behandlar utvärdering. Under delexaminationen för delkurs 5 kommer studenterna att erhålla det brev de skrev inledningsvis, och utifrån detta göra en utvärdering av såväl kursen som den egna insatsen utifrån de initiala tankarna. I den sista delkursen gör de studerande ett examensarbete, vilket utgör examination. Bedömning sker kontinuerligt och förutsätter ett aktivt deltagande av den studerande. Bedömning för betyg grundar sig på resultaten från de olika redovisningsformerna och studenternas aktiva medverkan i de olika arbetsformerna. Kursen ställer krav på såväl skriftlig som muntlig språkbehandling samt presentationsteknik. Uppsatsen redovisas vid ett seminarium, med respondenter och opponenter. Som betyg används något av uttrycket väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). 5

6 Behörighet Behöriga att söka till denna inriktning är de som har en svensk eller motsvarande utländsk examen från lärarutbildning på minst 120 poäng, samt minst två års arbete inom utbildningssektorn. Lärarkompetens Lärare med lång erfarenhet av grundskola, gymnasieskola, lärarutbildning, fortbildning för verksamma lärare och skolledare eller ledarskapsutbildningar kommer att ansvara för utbildningen. Vid institutionen för beteendevetenskap bedrivs forskning inom området, såväl av doktorander som disputerade. Utbildningen har beröringspunkter med institutionens forskningsteman och den nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete. Vid institutionen för beteendevetenskap har skolledarutbildningar i olika form, och ofta i samverkan med andra lärosäten, bedrivits under ett stort antal år. Utbildningens kvalitet Då utbildningen betonar vikten av att deltagarna får fördjupade kunskaper i hur utvärderingar kan utformas och användas i det egna utvecklingsarbetet fästes extra stor vikt vid formerna för kursutvärdering. Kursen utvärderas kontinuerligt och deltagarorienterat. Studenterna arbetar i lärteam om sex till åtta personer. Varje team utser en representant för teamet. Ett gruppombud väljs dessutom av hela studiegruppen. Klassombudet bildar tillsammans med kursledning och ombuden för lärteamen ett forum, där frågor rörande utbildningen diskuteras kontinuerligt. Genom både öppna och anonyma, logganteckningar bereds studenterna möjlighet att kontinuerligt ge respons på kursens innehåll och genomförande. Anteckningarna sammanställs och redovisas för gruppen, tillsammans med eventuella förslag till åtgärder. Examinationsuppgiften för delkurs 1-5 är i sig är en kursutvärdering. Därutöver används Luvit eval som ett instrument för att utvärdera kursen i sin helhet. Studenternas synpunkter ligger som grund för eventuella framtida förändringar av kommande kurser. 6