HIV och sex

Transkript

1 HIV och sex Svenska Första utgåvan 2010

2 Tack till Michael Carter, författare Första svenska utgåva 2010 Omarbetad från tionde engelska utgåvan 2010 Tack till Maria Dalby för översättning av denna resurs ( Innehållet och utformningen har bekostats av det brittiska NHS Pan-London HIV Prevention-programmet och det brittiska hälsovårdsdepartementet. Översättningen har bekostats av Merck, Sharp & Dohme Limited. En storstilsversion av denna broschyr i PDFformat finns på vår hemsida Informationen i denna broschyr avspeglar rekommenderad praxis för hivbehandling och vård i Europa.

3 HIV och sex Den här broschyren ger en introduktion till sexuell hälsa för dig som har hiv. Del ett handlar om sexuell hälsa ur ett brett perspektiv och förklarar varför hiv inte betyder att du inte kan fortsätta ha sex och njuta av det. Sexuell njutning och starka relationsband är bra för hälsan rent allmänt. I den här broschyren får du veta hur hiv kan påverka dina känslor inför sex, och tips om hur du kan hantera de problem och den oro som kan uppstå. I del två förklarar vi varför god fysisk sexuell hälsa är viktig för alla som lever med hiv, och du får råd om vad du kan göra för att skydda din egen och andras hälsa. Du får även information om hur hivbehandlingen påverkar risken att smitta andra med hiv. Broschyren ska inte användas i stället för att prata med din läkare eller vårdteam men den kan vara till hjälp när du bestämmer dig för vilka frågor du vill ställa. Det kan också vara en god idé att diskutera några av de saker vi tar upp i broschyren med dina partners och vänner eller med någon stödgrupp.

4 Innehåll Del I: Hiv, sex och du 1 OOHiv, sex och lagen 2 OOHur kommer du att känna dig inför sex efter hivdiagnosen? 4 OOAtt hantera sexuella problem 7 OORelationer med hivnegativa partners 13 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta 16 OOAnalsex 16 OOVaginalsex 17 OOOralsex 18 OOAndra sexuella aktiviteter 19 OOKondomer 20 OOIcke mätbar virusbelastning och smittbenägenhet 23 OOÅterinfektion 25 OOHivläkemedel för att förebygga smitta PEP och PrEP 25 OOPreventivmedel, befruktning och graviditet 27

5 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner 29 OOSexuella hälsokontroller 30 OOSexuellt överförbara infektioner 31 OOKlamydia 32 OOKöns- och analvårtor 34 OOGonorré 36 OOHepatit A 39 OOHepatit B 41 OOHepatit C 43 OOHerpes 46 OOLGV 49 OOIcke specifik uretrit (non-specific urethritis, NSU) 51 OOFlatlöss 52 OOSkabb 54 OOSyfilis 55 OOTrikomonas 58 OOÖvriga infektioner 59 Sammanfattning 60

6 Del I: Hiv, sex och du För dig som har hiv innebär sexuell hälsa mer än att bara skydda andra från att bli smittade av viruset. Det innebär också mer än att bara skydda dig själv mot andra sexuellt överförbara infektioner. God sexuell hälsa handlar inte bara om fysisk hälsa. Personer med hiv söker detsamma som alla andra kärlek och ömhet, och att få (och ge) njutning och tillfredsställelse genom att ha sex. Din sexualitet är en del av dig; en del av det mänskliga hos dig. Sex och samlevnad är med största sannolikhet fortfarande lika viktigt för dig som det alltid varit. Att må bra och hålla sig frisk med hiv innebär att ta hand om sig själv även Del I: Hiv, sex och du 1 känslomässigt. Att förneka dig själv njutning och avstå från mänsklig kontakt och samvaro är inte nyttigt. Du kan bli isolerad och deprimerad, vilket kan ha negativa konsekvenser för din hälsa. Det är okej att välja att leva som singel eller i celibat så länge du valt detta av positiva skäl. Och det behöver inte vara för alltid du väljer kanske t ex att inte ha sex under den första tiden innan du helt accepterat och vant dig vid din hivdiagnos. En del anser att de inte ska ha sex av rädsla för att smitta andra med hiv, eller för att de inte längre känner sig attraktiva. Men du måste inte avstå från sex bara för att du har hiv. Det är viktigt att komma ihåg att hiv bara är en infektion ett virus, precis som en vanlig

7 Del I: Hiv, sex och du förkylning eller influensa. Det är inte ett tecken på dålig moral och ska inte ses som ett straff. Sex får dig att må bra och komma nära en annan människa, och tillfredsställer ett starkt behov. Detta är skäl nog för dig att fortsätta njuta av sex så ofta du vill. Men sex är också bra för hälsan på en rad andra, väldokumenterade sätt: att ha sex hjälper dig att slappna av och sova bättre; det kan vara utmärkt motion; och sex kan också vara smärtlindrande, befrämja blodcirkulationen och sänka kolesterolvärdet. Allt detta betyder att det är viktigt att du ställer frågor och berättar om eventuella bekymmer så fort som möjligt. Du kan ställa frågor om sexuella problem till din hivläkare eller till någon i vårdteamet på din klinik. Du kanske oroar dig för att de ska bli chockerade, eller bli besvikna på dig t ex om du haft oskyddat sex. Men de finns där för att hjälpa dig med just den här typen av problem, ge information och hitta någon som kan hjälpa dig om de själva inte har den expertis som behövs. Du kan också få rådgivning och hjälp från någon av de stödgrupper och ideella föreningar som verkar för sexuell hälsa, och det kan också vara till hjälp att prata med partners och vänner, och andra personer som haft samma problem. Hiv, sex och lagen Det är viktigt att ha klart för sig att det har förekommit fall där hivsmittade personer utretts av polisen och ibland blivit straffade för brott i samband med överföring av hivsmitta. Lagstiftningen skiljer sig mellan olika länder och 2

8 Del I: Hiv, sex och du kan dessutom komma att ändras med tiden, och det är därför viktigt att du får information om exakt vad som gäller från din hivklinik eller någon hivgrupp i din närhet. Detta kan vara en fråga som avgör hur ditt sexliv kommer att se ut efter hivdiagnosen. I många länder kan du bli åtalad om du är hivpositiv och har oskyddat sex utan att upplysa din partner om din hivstatus, och partnern som en följd av detta blir smittad. I en del länder kan du bli åtalad om du har oskyddat sex utan att upplysa din partner om din hivstatus, även om partnern inte blir smittad ( utsättande av annan för risk för hivsmitta ). Polisutredningen kan ta flera månader och kan ha stor inverkan både på den anklagades liv och på den som gjort anmälan. Kom ihåg att korrekt använd kondom ger ett mycket effektivt skydd både mot hiv och mot de flesta andra sexuellt överförbara infektioner. I slutänden är det du själv som bestämmer om och när du ska berätta för dina sexualpartners att du har hiv. Om du bestämmer dig för att berätta för dina sexualpartners, tänk noga igenom hur och när detta ska ske. Du kan få hjälp med att lära dig tekniker för att berätta om hiv av personalen på din hivklinik eller via stödgrupper. Det kan också vara till hjälp att prata med andra som har hiv om hur de berättade för sina partners och hanterade den respons de fick. Sex händer ofta i stundens ingivelse. Det kanske inte alltid känns som ett bra tillfälle att berätta att du har hiv, och din partner kanske inte vill prata om det. Det kan också vara din partner som tar 3

9 Del I: Hiv, sex och du initiativet till oskyddat sex. Tänk efter i förväg hur du ska hantera en sådan situation. Utgå inte från att din partner är hivpositiv enbart för att han/ hon inte vill prata om hiv eller vill ha, eller till och med insisterar på att ha oskyddat sex. Hivnegativa personer (och de som inte vet vilken hivstatus de har) förväntar sig i regel att den som har hiv berättar om detta innan sex. Om man då inte nämner hiv och har oskyddat sex, utgår de från att partnern också är hivnegativ. På samma sätt som hivpositiva personer är skyldiga att sköta sin egen hälsa och inte smitta andra med hiv, är hivnegativa personer och de med okänd hivstatus skyldiga att ta hand om sig själva och skydda sig mot hiv. Men i den nuvarande lagstiftningen ligger huvuddelen av ansvaret på den som är hivsmittad. Om du blir föremål för en utredning eller du tror att någon kommer att anmäla dig bör du kontakta en hiv-organisation för rådgivning och hjälp, och du bör också kontakta en erfaren advokat innan du yttrar dig eller lämnar någon redogörelse. Du kan få hjälp med bådadera från din lokala hivgrupp (se för grupper i ditt närområde). Du kan också kontakta en stödgrupp om du överväger att göra en anmälan. Hur kommer du att känna dig inför sex efter hivdiagnosen? Många upplever att deras känslor inför sex ändras efter att de fått veta att de har hiv, men 4

10 Del I: Hiv, sex och du detta är inte alltid fallet. Du kan komma att tappa intresset för sex, helt eller delvis, under en period eller för alltid eller så kan intresset tvärtom komma att öka och bli starkare. Endera kan helt enkelt bero på naturliga variationer i sexlusten, och givetvis i tillfällena som ges till sex. Dock kan sådana variationer i sexlusten ställa till problem, i synnerhet om de gör dig ledsen och/eller ställer till andra problem i livet. När du fått veta att du har hiv kan detta förändra hur du känner inför dig själv. Diagnosen kan komma som en chock och du kan komma att helt tappa lusten för sex åtminstone tillfälligt. En del som har hiv säger att de inte känner sig lika fysiskt och sexuellt attraktiva som tidigare, och att de inte känner sig lika självsäkra tillsammans med sin partner. Hiv kan göra att du ser mer negativt på dig själv och sex. Det kan få dig att må dåligt över den sortens sex du brukar eller brukade ha, och bli arg på dig själv eller den som kan ha smittat dig. Om du redan har negativa känslor om dig själv och den du är kan hiv-diagnosen komma att öka på dessa. Till exempel har hiv använts som en förevändning att stämpla vissa grupper som drabbats i Europa ännu hårdare män som har sex med män, invandrare och narkotikamissbrukare. Om du oroar dig för att smitta dina sexualpartners med hiv kan detta leda till att din sexlust och förmåga att ha sex minskar. 5

11 Del I: Hiv, sex och du Tanken på att berätta att du har hiv för före detta, nuvarande och framtida sexualpartners kan också skapa ångest. Du måste avgöra själv om du ska berätta för någon av eller alla dina sexualpartners, eller ingen alls. Även om många personer med hiv har långvariga eller tillfälliga partners som är hivnegativa, kan förhållanden ibland ta slut på grund av hiv. Detta kan vara en mycket sårande upplevelse (och kan till och med i vissa fall utgöra en fara för din personliga säkerhet). Ett annat orosmoment kan vara huruvida den du berättar för kommer att hålla din status hemlig för andra. Sådana här problem kan du diskutera med någon i ditt vårdteam, som t ex en hälsorådgivare eller kurator, eller med någon stödgrupp. De kan hjälpa dig fundera ut hur och när du ska berätta om din hiv för andra, och hur du ska hantera eventuella negativa reaktioner. Goda vänner kan också vara till hjälp för att fundera igenom detta. Vissa hivpositiva personer väljer att bara ha sex med andra hivpositiva. Skälet kan vara att de inte vill riskera att smitta någon annan. Eller så kan skälet vara att de vill kunna ha sex utan att använda kondom. Detta kan vara intimt och skönt, men medför ändå vissa risker som t ex att smittas av andra sexuellt överförbara infektioner eller hepatit. Dessa kan påverka din hälsa negativt, och eventuellt också din hivbehandling. Det finns också en risk, även om den tros vara liten, att bli återinfekterad med en annan (och eventuellt läkemedelsresistent) hivstam. Dessa problem diskuteras mer utförligt längre fram. 6

12 Del I: Hiv, sex och du Att hantera sexuella problem Dina känslor inför, och förmåga att ha sex påverkas av ett antal faktorer. Dessa kan vara psykologiska, som t ex hur du känner inför dig själv och din sexualitet, vad du tror andra tycker om dig, om du vill ha barn, och allmän oro och depression. Fysiska faktorer kan också påverka den sexuella förmågan, som t ex: OOhormonnivåer OOsjukdomar som påverkar blodflödet till könsorganen OOnaturligt åldrande OOläkemedelsbiverkningar OOläkemedelsinteraktioner OOgraviditet OOalkohol och droger OOfysiska handikapp. Om du har sexuella problem är chansen liten att det bara finns en enda orsak till detta. Troligen beror problemen snarare på en kombination av några eller samtliga faktorer i listan ovan, fysiska såväl som psykologiska. Även om sexuella problem (kallas ibland sexuell dysfunktion) i olika skeden i livet kan drabba vem som helst, är personer som lever med hiv extra utsatta. Minskad sexdrift/lust (libido) kan påverka 7

13 Del I: Hiv, sex och du din livskvalitet, självkänsla och relationer med dina partners kraftigt. Detta kan bidra till emotionella problem som t ex ångest och depression. Sexuella problem uppstår ofta i samband med stressande livssituationer som t ex ett positivt resultat efter ett hivtest. Detta blir förmodligen en period av chock, oro, rädsla och tvivel, och det är inte konstigt att sexlusten och förmågan kan bli lidande. Lusten att ha sex och vara intim kan också påverkas av oro över att sprida smittan vidare. Ofta rapporteras tre olika typer an sexuella problem. Dessa är: OOProblem med lusten: detta betyder oftast att man tappar sexlusten, men ibland stegras sexlusten så kraftigt att det ställer till problem. OOProblem med att bli upphetsad: män kan få problem med att få och bibehålla erektion; kvinnor kan få problem med att slappna av och bli fuktiga. OOOrgasmproblem: att inte kunna få utlösning överhuvudtaget eller ta mycket lång tid att få utlösning, samt för tidig utlösning hos män. Vilka orsaker finns det till sexuella problem? Dina känslor inför sex och inför dig själv kan bidra till att skapa sexuella problem. Stigmat kring hiv, och även andra problem som t ex homofobi eller utomäktenskapligt sex för vissa, kan göra att den som har hiv upplever sitt sexbeteende som onormalt eller fel på något sätt. 8

14 Del I: Hiv, sex och du Ditt sätt att vara med din partner (eller partners) och andra relationsproblem kan också påverka din sexuella förmåga. Fysiska problem kan också spela in. Sexuell dysfunktion hos män kan t ex bero på testosteronbrist (hypogonadism) vilket även kan leda till trötthet och brist på motivation och sexlust. Hivsmittade personer har visats ha testosteronhalter under det normala vilket kan vara antingen en direkt orsak av hiv eller bero på kronisk dålig hälsa. Många män får testosteronbehandling för att lindra dessa problem. Det är vanligt att män som får testosteronersättningsbehandling får ökad muskelmassa och upplever ett lyft i både sinnesstämning och sexlust. Det kan vara klokt att diskutera den här behandlingen med någon i ditt vårdteam innan du påbörjar den. Hormonersättningsbehandling kan ge kvinnor vars hormonnivåer sjunkit i samband med klimakteriet ökad sexlust. Hiv och vissa hivbehandlingar kan i vissa fall ge nervskador (s k neuropati) vilket kan leda till impotens. Vissa läkemedel mot hiv, som t ex det numera sällan använda ddi (didanosin, Videx/ Videx EC) kan göra att underlivet känns avdomnat, vilket kan göra det svårt att få och bibehålla erektion. Impotens has också rapporterats i vissa fall i samband med proteashämmare. Även andra läkemedel kan ge sexuella problem som biverkningar. Många vanliga läkemedel mot depression som t ex fluoxetin (Fontex) kan orsaka impotens och problem att få utlösning. 9

15 Del I: Hiv, sex och du Allmänt dålig hälsa kan också leda till sexuella problem, i form av antingen förlorad sexlust eller brist på sexuell förmåga. Alkohol och/eller droger i stora mängder kan också påverka både sexlust och förmåga. Rökning kan också leda till impotens. Det aptitstimulerande medlet megestrolacetat (Megace) har visats kunna minska sexlusten. Om du märker att du har sexuella problem alltid och i alla lägen (t ex både tillsammans med en sexualpartner och när du försöker onanera ensam) beror dessa antagligen på fysiska orsaker, alkohol eller droger, eller läkemedelsbiverkningar. Om du däremot bara har problem i vissa lägen, t ex tillsammans med en viss partner eller vid sex under vissa omständigheter, är det troligare att orsakerna är psykologiska.... och vad kan man göra åt dem? Första steget är att inse och acceptera att du har problem. Att inte trivas med sina känslor inför sex, sitt eget sexbeteende och sin egen sexuella förmåga är inget att känna sig skamsen eller generad över. Nästa steg kan vara att prata med din partner eller en nära vän som du litar på om det du känner och upplever. Du kan få hjälp av din hivläkare eller en specialist, sköterska, hälsorådgivare eller kurator som du kan få remiss till. Din läkare kan eventuellt också ge dig en remiss till en kurator som är specialist på hiv och som du 10

16 Del I: Hiv, sex och du kan prata igenom dina problem och bekymmer tillsammans med. Eller så kan det bli aktuellt med en remiss till psykosexuell terapi (finns på hivkliniken) eller till psykiatrisk specialistvård. Samtalsterapi, som t ex kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara ett alternativ för att hjälpa dig inse och hantera dina sexuella problem. Om du går till en husläkare kan du eventuellt få hjälp med dina problem av honom/henne, antingen i form av rådgivning på vårdcentralen eller en remiss till samtalsterapi i ditt närområde. Stödgrupper för hiv är också bra källor för information och hjälp. Om du har problem med att bli upphetsad eller få utlösning är det viktigt att klargöra exakt vilka problemen är och vad som kan ligga bakom. För detta kan det bli nödvändigt att göra en undersökning och ta en del prover (t ex vanliga blodprover för att kontrollera hormonnivåer eller se om någon annan sjukdom kan ligga bakom problemet). Det finns ett antal läkemedel som kan hjälpa vid impotens. Om proverna visar att du har testosteronbrist kan testosteronersättningsbehandling hjälpa. Ditt vårdteam på hivkliniken kan ge dig råd om detta. Om du har allmänna impotensproblem, både med din sexualpartner eller partners och på egen hand, kan läkemedlen sildenafil (Viagra), tadalafil (Cialis) och vardenafil (Levitra) troligen hjälpa. De verkar genom att öka blodflödet till penis. 11

17 Del I: Hiv, sex och du Dessa läkemedel måste dock användas med försiktighet av personer som tar proteashämmare, icke-nukleosid omvänd transkriptashämmare (NNRTI), läkemedlen ketokonazol (Nizoral) och itrakonazol (Sporanox) mot svampinfektion eller erytromycin som är ett antibiotikum, på grund av risken för läkemedelsinteraktioner. Personer som behandlas med ritonavir (Norvir) i full dos får inte ta Levitra överhuvudtaget, och bara begränsade mängder Viagra. Det är viktigt att du informerar läkaren som skriver ut dessa preparat om dina övriga mediciner. På samma sätt får s k poppers (alkylnitriter) inte användas tillsammans med Viagra, Cialis eller Levitra då detta kan leda till livsfarligt blodtrycksfall. Läkemedel, i synnerhet antidepressiva, kan ha fördröjd utlösning/orgasm som biverkning. Tala om för din läkare om du drabbas och besväras av denna biverkning; det kan finnas alternativa läkemedel som inte ger biverkningen i samma utsträckning. En del anser att minskad sexlust uppvägs av fördelarna med effektiv behandling av depression. För kvinnor med sexuella problem är läkemedelsalternativen färre. Det finns inga motsvarigheter till Viagra, Cialis och Levitra: en del forskning tyder på att kvinnor kan få viss effekt men resultaten är ännu inte entydiga. 12

18 Del I: Hiv, sex och du Om du får problem, oavsett vilken typ, är det alltid klokt att diskutera dessa med någon i vårdteamet. Fysiska sjukdomar (t ex verkningarna av hiv, diabetes och allmänt dålig hälsa) kan bidra till alla former av sexuella problem, liksom läkemedelsbiverkningar, skador i underlivet och användning av stora mängder alkohol eller droger. Hos kvinnor som genomgått klimakteriet kan hormonersättningsbehandling hjälpa till att öka sexlusten och minska torrhet i slidan. Torrhet kan också avhjälpas med hjälp av glidmedel. De sexuella problem som rapporteras av kvinnor med hiv har ofta psykologiska eller sociala orsaker (vissa av dessa kan dessutom även leda till fysiska problem). Att prata igenom sina problem, rådgivning, KBT och psykoterapi hjälper ofta; remiss kan fås via hivkliniken eller vårdcentral. Fråga vilka hjälpalternativ som finns. Relationer med hivnegativa partners Hivpositiva personer har ofta hivnegativa partners (detta kallas ibland ett serodiskordant förhållande). Relationer mellan personer med olika hivstatus betraktas ibland enbart ur synvilken sex och risk för hivsmitta. Sex är viktigt i många nära relationer men få långtidsrelationer bygger enbart på sex. Den sexuella sidan i en relation kan förändras drastiskt med tiden och dess betydelse för endera partnern kan variera. 13

19 Del I: Hiv, sex och du Men hiv kommer troligen att påverka hur du och din partner känner inför sex på ett eller annat sätt, och kan komma att förändra hur ni har sex. All form av sjukdom kan påverka sexlivet i en relation. Detta gäller speciellt hiv eftersom smittan sprids via sexuella kontakter. Du och din partner gör därför mycket klokt i att prata om det här. Du kan vilja diskutera dina känslor inför att ha sex när det finns en risk för hivsmitta, och hur detta påverkar närhet, sexlust och förmåga. Det är också vettigt att prata om olika sätt att skydda din partner från att bli hivsmittad. Många tycker att det är svårt att prata om sex även med någon som står dem nära. Om detta är fallet kan du prata med någon på hivkliniken eller någon stödgrupp om dina problem. Detta kan hjälpa dig att reda ut dina tankar och vad du vill ha sagt. Ibland kan parrådgivning ge dig en möjlighet att prata med din partner om svåra problem med hjälp av en utbildad kurator. Du kan få hjälp med att boka detta genom hivkliniken eller någon hivgrupp i din närhet. Ett bra sätt att förebygga hivsmitta är att använda kondom om kondomer används korrekt och konsekvent skyddar de även mot andra sexuellt överförbara infektioner samt mot oplanerad graviditet. Noggrann användning av kondom fungerar för vissa par, men andra tycker att det är jobbigt att 14

20 Del I: Hiv, sex och du använda kondom alltid eller väljer att inte använda kondom. En del av problemen kring att använda kondom kan du lösa genom att prata med din partner. Det kan också vara till hjälp att prata med någon på kliniken, t ex en hälsorådgivare. Vissa praktiska problem med att använda kondom är lätta att lösa. En del har t ex problem med att kondomen går sönder på grund av att den är för liten eller lossnar på grund av att den är för stor, och då kan lösningen vara att använda kondomer i andra storlekar. Man kan använda kvinnlig kondom (Femidom) eller olika typer av glidmedel för att variera och förhöja känslan med kondom. Med Femidoms har kvinnor också mer kontroll över att kondom används. Om du tror att det finns risk att du utsatts för hivsmitta (om en kondom gått sönder eller lossnat) finns det s k post-exponeringsprofylax (PEP) att få. Problemen med kondom kan dock ibland ha mer samband med känslor inför hiv, förtroende och närhet, och det kan i sådana situationer hjälpa att prata med din partner eller med en yrkesrådgivare som t ex en hälsorådgivare eller kurator. Om ni inte använder kondom är det viktigt att ni båda inser och accepterar riskerna, och överväger konsekvenserna för er båda om din partner blir hivsmittad. Just nu pågår en intensiv debatt om hur pass smittbenägna hivsmittade personer är som får hivbehandling och har icke 15

21 mätbar virusbelastning. Detta diskuteras mer ingående i avsnittet om smittbenägenhet. Om din partner är hivnegativ kan ni eventuellt få en startförpackning post-exponeringsprofylax (PEP) att använda om en kondom går sönder eller lossnar. I del två finns mer information om PEP. Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta 16 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Analsex Oskyddat (dvs utan kondom) analsex medför en av de största riskerna att överföra hiv. Risken att en man överför hivsmitta vid oskyddat analsex är störst om han är den aktiva (insertiva) partnern. Risken är särskilt hög om du har hög virusbelastning, om du har en obehandlad sexuellt överförbar infektion (då detta kan orsaka inflammation och vävnadsskada i underlivet), om du får utlösning inne i din partner, eller om ni har sex som orsakar vävnadsskador. Om poppers används vid sex ökar detta risken

22 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta dramatiskt att den receptiva partnern blir smittad (poppers tycks öka blodflödet till vävnaderna i ändtarmen). På samma sätt ökar risken att en hivnegativperson smittas av hiv vid oskyddat sex om han/hon har en obehandlad sexuellt överförbar infektion. Om du är receptiv, eller passiv, partner vid sex är risken att överföra hiv mindre, men inte helt obefintlig i synnerhet inte om du har hög virusbelastning eller en obehandlad sexuellt överförbar infektion. Vaginalsex Vaginalsex utan kondom medför stor risk att smittas av hiv för både mannen och kvinnan. Risken är större för kvinnan, antagligen på grund av vävnadstypen i slidan och livmoderhalsen. Risken att en hivpositiv kvinna smittar sin manlige partner vid oskyddat vaginalsex är dock också stor. Om endera partnern har en sexuellt överförbar infektion ökar risken (då detta kan medföra inflammation och vävnadsskador i underlivet), liksom vävnadsskador av andra orsaker i endera partnerns underliv. Risken ökar också om den hivpositiva partnern har hög virusbelastning, samt om en hivpositiv man får utlösning inne i kvinnan. Oskyddat vaginalsex kan också leda till graviditet. Om du haft oskyddat samlag och tror att du eller din partner kan ha blivit gravid kan 17

23 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta akut-p-piller fås på vårdcentral eller köpas receptfritt på apotek. Oralsex Risken att överföra hiv vid oralsex är inte lika entydig. Det anses allmänt att risken att överföra hiv vid oralsex är mycket mindre än vid oskyddat analeller vaginalsex. Risken är större för den som ger oralsex till en man än den som får. Följande omständigheter anses öka risken för hivsmitta vid oralsex: OOom personen som får oralsex har mycket hög virusbelastning eller har en sexuellt överförbar infektion OOom en hivpositiv man ejakulerar i munnen på den som ger oralsex OOom en hivpositiv man har sår eller utslag på penis OOtandköttsblödningar, munsår eller skador i munnen hos den som ger oralsex OOom den som ger oralsex har ont i halsen, eller har inflammation eller någon obehandlad infektion i munnen. Risken att en hivpositiv kvinna överför hiv till den som ger henne oralsex anses extremt liten. Dock varierar mängden hiv i vaginalsekretet. Mängden är troligen störst kring mens, då vaginalsekretet förutom blod också innehåller 18

24 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta celler som lossnat från livmoderhalsen och som innehåller hiv. Risken vid oralsex är därför större för den som ger oralsex kring mens och för den som har tandköttsblödningar, munsår eller skador i munnen, eller har ont i halsen eller inflammation eller någon obehandlad infektion i munnen. Risken kan minskas ytterligare genom att använda en s k dental dam (tunn latexduk) som skydd. Andra sexuella aktiviteter Det finns många sexuella aktiviteter som är helt säkra. Hiv kan t ex inte smitta via kyssar och smekningar. Inte heller löper din partner någon risk genom att onanera åt dig, förutsatt att han/ hon inte har något sår eller annan skada på handen. Vissa aktiviteter medför inte i sig någon större risk att överföra hiv, men kan orsaka vävnadsskador i ändtarmen och slidan vilket i sin tur gör att risken ökar vid andra aktiviteter. Till exempel är risken mycket låg vid fisting (då en hand förs in i ändtarmen eller slidan), men vävnaderna kan skadas detta ökar då risken att smittas vid oskyddat anal- eller vaginalsex. Hiv kan smitta via delade sexleksaker, om dessa inte används med kondom eller desinficeras mellan olika användare. Dessa kan också orsaka vävnadsskador Vissa aktiviteter där risken att överföra hivsmitta är liten kan medföra desto större risk att överföra andra sexuellt överförbara infektioner (se avsnittet om STI i del tre). 19

25 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Kondomer Manliga och kvinnliga kondomer skyddar mycket effektivt mot hiv och de flesta andra sexuellt överförbara infektioner. För att skydda effektivt måste de användas på rätt sätt. De flesta manliga kondomer är gjorda av latex, en typ av gummi. En del är allergiska mot latex och då är kondomer av polyuretan (en typ av plast) ett säkert alternativ. Kvinnliga kondomer är oftast gjorda av polyuretan eller nitrilgummi; på senare tid har latexversioner kommit ut. Använd om möjligt kvalitetsmärkta kondomer. Kondomer som blivit gamla eller som legat i direkt solljus oavsett hur länge ska inte användas. Korrekt användning av manlig kondom: OOKondomen är förpackad i plast eller aluminiumfolie. Var försiktig när du öppnar förpackningen så att kondomen inte går sönder. OOSätt på kondomen då penis styvnat men innan penetration. Då penis styvnat rullas kondomen längs penis, hela vägen ner. OOKondomen kan vara med eller utan spermabehållare. Oavsett vilket är det viktigt att lämna plats för sperman i änden av kondomen. Håll spermabehållaren eller änden av kondomen mellan tumme och pekfinger medan den rullas på, för att förhindra att luft kommer in. Om luft kommer in vid änden av kondomen kan den gå sönder vid ejakulationen. 20

26 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta OOGlidmedel kan minska risken att kondomen spricker och kan också göra det behagligare för den som penetreras. Applicera glidmedlet på kondomens utsida. Applicera mer om det behövs medan ni har sex. Använd ett vattenbaserat glidmedel tillsammans med kondom; oljebaserade glidmedel som t ex babyolja, vaselin och bodylotion kan försvaga kondomen så att den lättare går sönder. OOOm du tappar erektionen kan kondomen lossna. Detta är den absolut vanligaste orsaken att kondomen inte fungerar. Håll fast i kondomens nederdel för att hålla den på plats. OOOm kondomen lossnar eller går sönder, dra dig omedelbart ur och sätt på en ny. OODra ut penis direkt efter utlösningen, innan den slaknat. Håll fast i nederdelen av kondomen då du drar dig ur. OOKondomer får aldrig återanvändas. Använd inte två kondomer samtidigt; de kan spricka på grund av friktionen. OOOm du har penetrativt sex under lång tid ökar risken att kondomen går sönder. Det är säkrast att byta kondom var 30:e minut. OOFörr rekommenderade experter på hivprevention extra starka kondomer vid analsex, men på senare år har forskning visat att det går lika bra med vanliga standardkondomer. 21

27 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Kvinnliga kondomer består av en påse av plast som sätts in innan sex. Den har två mjuka ringar: en ring i botten som håller kondomer på plats i slidan, och en ring vid öppningen som ska vara utanför slidan under samlaget. Könssjukdomsmottagningar och hivkliniker tillhandahåller kvinnliga kondomer kostnadsfritt; dessa är dock inte lika vanliga som manliga kondomer. De kan också köpas på apotek eller på internet. En del kvinnor föredrar att använda kvinnlig kondom för att både kunna kontrollera graviditet och skydda sig själv och partnern mot hivsmitta. En kvinnlig kondom kan sättas in flera timmar innan sex. Vissa föredrar även kvinnliga kondomer på grund av att de är tunna och känsliga, vilket kan öka njutningen. Korrekt användning av kvinnlig kondom: OOHitta en bekväm ställning för att sätta in kondomen. Du kan t ex stå med ena foten på en stol, sitta på kanten av en stol eller badkaret, ligga ner eller sitta på huk. OOTryck samman den inre ringen i botten av kondomen vid sidorna och sätt in den i slidan som en tampong. OOStick in ett finger i kondomen och pressa den inre ringen så högt upp i slidan som möjligt. OODra ut fingret och låt den yttre ringen vara kvar utanför slidan under samlaget. 22

28 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta OOStyr din partners penis in i kondomen med hjälp av handen (var försiktig så att penis inte hamnar mellan kondomen och slidväggen). OOKvinnliga kondomer sitter löst och rör sig under samlaget. Detta är okej så länge penis stannar kvar inuti kondomen. OOKondomen behöver inte tas ut direkt efter samlaget. Kläm ihop och vrid den yttre ringen när kondomen dras ut för att hålla sperman kvar. Dra försiktigt ut kondomen ur slidan. Kondomer får inte spolas ner i toaletten eftersom de kan orsaka stopp i avloppet. Manliga och kvinnliga kondomer kan fås kostnadsfritt från könssjukdomsmottagningar och hivkliniker, och i vissa städer delas kondomer ut gratis på gayklubbar. Icke mätbar virusbelastning och smittbenägenhet Målet vid hivbehandling är att uppnå icke mätbar hiv-virusbelastning. Detta betyder inte att du blivit botad från hiv, utan att den läkemedelskombination du behandlats med hindrat viruset från att föröka sig så till den grad att endast mycket små mängder kan uppmätas i blodet. Hivbehandling minskar också mängden virus i andra kroppsvätskor som sperma och vaginalsekret. Det pågår en intensiv debatt om i vilken utsträckning en hivpositiv person som får 23

29 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta hivbehandling och har icke mätbar virusbelastning kan smitta sina sexualpartners. I början av 2008 uttalade sig en grupp framstående schweiziska hivläkare att personer som får hivbehandling och har icke mätbar virusbelastning inte ska anses som sexuellt smittförande under förutsättning att: OODe haft icke mätbar virusbelastning under minst sex månader. OODe inte har någon sexuellt överförbar infektion. OODe tar sin hivbehandling på rätt sätt. Det här uttalandet var mycket kontroversielly och antalet forskare och läkare som var beredda att stödja det offentligt var inte stort. Det har också påpekats att den forskning som låg till grund för uttalandet omfattade heterosexuella par och vaginalsex, och att kunskapen om virusbelastning, hivsmitta och analsex fortfarande är mycket begränsad. Dock råder konsensus om att hivbehandling kan minska risken för hivsmitta. En del forskare anser emellertid att det fortfarande finns en smittrisk även om personen får hivbehandling och har låg virusbelastning. Debatten i detta kontroversiella ämne kommer troligen att fortsätta. Rapporter från den senaste forskningen om virusbelastning och smittbenägenhet hittar du på NAMs hemsida, aidsmap.com. 24

30 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Återinfektion Oskyddat sex kan även medföra andra hälsorisker för hivpositiva personer utöver sexuellt överförbara infektioner. Fall har rapporterats där hivsmittade personer blivit återinfekterade (eller superinfekterad) med andra subtyper eller stammar av hiv som är resistenta mot vissa hivläkemedel. I vissa fall ledde detta till att virusbelastningen ökade och CD4-cellhalten sjönk. Dessutom begränsades antalet behandlingsalternativ på grund av att den hivtyp de återinfekterats med var resistent mot ett eller flera av de hivläkemedel de behandlades med, och även andra som de aldrig tagit. Vi vet inte hur lätt det är att bli återinfekterad med hiv. Hittills har endast ett fåtal fall rapporterats världen över, nästan uteslutande bland homosexuella män som haft oskyddat analsex. Ett fall av återinfektion hos ett heterosexuellt par har dock också rapporterats. Även om återinfektion verkar vara mycket ovanligt så tycks vissa faktorer kunna öka risken. Nästan alla fall av återinfektion som rapporterats drabbade personer som haft hiv högst tre år och som antingen ännu inte påbörjat behandling eller som hade behandlingsuppehåll. Dock har ett fall rapporterats där en man som haft hiv under lång tid blivit återinfekterad. Det återstår att se om några ytterligare fall kommer att rapporteras. Hivläkemedel för att förebygga smitta PEP och PrEP Om en person utsatts för hivsmitta vid sex kan 25

31 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta många könssjukdomsmottagningar och hivkliniker tillhandahålla korttidsbehandling med hivläkemedel, för att försöka förebygga infektion om risken anses hög. Detta kallas postexponeringsprofylax, förkortat PEP, och blir allt vanligare. PEP anses inte vara 100% effektivt och kan ha biverkningar. PEP kan också komma ifråga vid våldtäkt och sexuella övergrepp där det kan finnas risk för hivsmitta. Det är viktigt att PEP införskaffas och tas så snabbt som möjligt efter det eventuella smittillfället helst inom fyra timmar; definitivt inom 72 timmar. Om du behandlas med hivläkemedel och har oskyddat sex med en hivnegativ person eller någon med okänd hivstatus, eller vid kondomhaveri under samlaget, kan det ligga nära till hands att dela med dig av dina hivläkemedel i ett försök att minska smittrisken. Detta är ingen bra idé. Vissa hivläkemedel ger bättre PEP-verkan än andra, och en full PEP-kur varar minst en månad. Det kan också vara riskabelt eftersom vissa hivläkemedel, särskilt abakavir (Ziagen), nevirapin (Viramune) och etravirin (Intelence), kan ge upphov till svåra allergiska reaktioner eller allvarliga biverkningar som kan få dödlig utgång. Det kan också finnas en möjlighet att personen som tar dina hivläkemedel redan är hivsmittad utan att veta om det. I så fall kan några få doser av dina hivläkemedel ge hivviruset i kroppen möjlighet 26

32 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta att utveckla resistens mot just dessa läkemedel. Därmed begränsas personens framtida behandlingsmöjligheter. Tanken att du kan ha utsatt någon för hivsmitta kan vara olustig. Om du tror att PEP kan behövas ska du uppmuntra din partner att boka tid på sin närmaste könssjukdomsmottagning så fort som möjligt. Om denna är stängd ska han/hon uppsöka närmaste akutmottagning och be om PEP. Akutpersonalen kontaktar då den hivläkare som har jour. Studier pågår för att undersöka om hivsmitta han förebyggas genom att ta hivläkemedel innan högrisksex. Detta sätt att använda hivläkemedel kallas preexponeringsprofylax (PrEP). Man vet inte ännu om PrEP är effektivt och säkert; för ögonblicket ges det bara inom ramen för kliniska prövningar. Det är viktigt att du inte delar med dig av dina hivläkemedel till hivnegativa partners, av samma skäl som för PEP. Preventivmedel, befruktning och graviditet Manliga och kvinnliga kondomer (Femidoms) ger ett mycket effektivt skydd mot graviditet, liksom mot hiv och de flesta andra sexuellt överförbara infektioner. Många hivläkemedel och antibiotikapreparat påverkar hormonella preventivmedel och gör dem mindre effektiva än normalt. Prata med vårdteamet om vilka alternativ som står till buds om du överväger hormonella preventivmedel. 27

33 Del II: Hiv och skydd mot sexuell smitta Du kan också läsa mer i NAM-broschyren HIV och kvinnor. Om du är hivpositiv och vill bli gravid, eller om du är gravid och har hiv, är det mycket viktigt att du pratar med någon i vårdteamet om dina alternativ. En hivpositiv kvinna kan smitta sitt barn. Dock är risken för detta mycket liten med noggrann behandling och vård. Sannolikheten att en hivpositiv kvinna får ett hivnegativt barn ökar dramatiskt om: Detta innebär antingen ett planerat kejsarsnitt eller, om du har icke mätbar virusbelastning, vaginal förlossning under noggrann läkarövervakning. OOKvinnan väljer att inte amma. Broschyren HIV och kvinnor i den här informationsserien diskuterar detta mer ingående och ger också information om säker befruktning för par där en eller båda parter är hivpositiva. OOKvinnan tar hivläkemedel under graviditeten och uppnår icke mätbar virusbelastning. OOFörlossningen sker på ett kontrollerat sätt. 28

34 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Att skydda sig mot sexuellt överförbara infektioner är viktigt för alla, men särskilt viktigt är det för dig som är hivsmittad. Detta beror inte bara på att sexuellt överförbara infektioner kan orsaka sjukdomar (i vissa fall i synnerhet hos hivsmittade), utan dessutom ökar risken att du kan smitta din partner med hiv vid oskyddat samlag, även om dina blodprover visat att du har icke mätbar virusbelastning. Sexuellt överförbara infektioner kan medföra att mängden virus i dina kroppsvätskor stiger till mycket höga nivåer, vilket i sin tur kan göra dig mer smittbenägen. Mer om detta hittar du i 29 avsnittet om icke mätbar virusbelastning och smittbenägenhet. Även om andra sexuellt överförbara infektioner kanske inte känns så viktiga jämfört med hiv, så ger dessa ofta obehagliga symptom. Om behandling inte sätts in kan vissa ge upphov till allvarliga hälsoproblem. På mycket lång sikt kan vissa ge bestående skador på hälsan och i extrema fall leda till döden. För vissa sexuellt överförbara infektioner som t ex herpes simples-virus (HSV, kallas normalt bara herpes), och givetvis hiv, finns inget botemedel; symptomen kan dock lindras eller behandlas. Risken att smittas av hepatit B vid sex är mycket hög, och även hepatit A och C kan smitta vid sex.

35 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Hepatit A, B och C ger upphov till symptom på kort sikt, och både hepatit B och C kan dessutom orsaka leversjukdom på längre sikt vilket kan ge mycket svåra symptom. Numera är leversjukdom orsakad av något av dessa virus en av de vanligaste dödsorsakerna bland hivsmittade. Det har förekommit fall där hivsmittade personer blivit återinfekterade (detta kallas ibland att bli superinfekterad) med en annan och/eller behandlingsresistent hiv-stam. Mer om detta finns i avsnittet om återinfektion. Sexuella hälsokontroller Om du är sexuellt aktiv är det viktigt att du går på regelbundna sexuella hälsokontroller. Dessa är kostnadsfria och konfidentiella. Vid många hiv-kliniker finns en könssjukdomsmottagning (kallas ibland GUM-mottagning) i anslutning till kliniken, och på många hiv-kliniker ingår numera könssjukdomskontroller i den rutinmässiga hivvården. När du besöker könssjukdomsmottagningen får du normalt träffa en läkare eller sjuksköterska som ställer frågor om vilken typ av sex du har/haft och om du lagt märke till några symptom på sexuellt överförbar infektion (förkortas STI från engelskans sexually transmitted infection ) innan han/hon undersöker dig. Det är viktigt att du är ärlig om vilken slags sex du haft så att du kan bli testad på rätt sätt. De flesta är nöjda med hur de behandlas på könssjukdomsmottagningen, men om du upplever att du bemöts på ett 30

36 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner oprofessionellt och dömande sätt har du rätt att rapportera detta och framföra klagomål. Hur sexuellt överförbara infektioner undersöks beror på symptomen. I regel tas ett prov med bomullstops från ollonet eller slidans insida, samt från munnen och svalget och/eller ändtarmsöppningen om du haft oral- eller analsex. Blodprov tas och analyseras med avseende på infektioner. Du kan också få lämna ett urinprov. Dessa prover undersöks sedan med mikroskop eller lämnas till ett laboratorium för att se om det finns tecken på infektion. Vissa resultat kan du få redan vid ditt besök på kliniken, men för vissa andra resultat måste du vänta till kliniken skickar ett SMS, eller själv ringa kliniken och/eller komma på återbesök efter cirka en vecka. Om det visar sig att du har en sexuellt överförbar infektion kan du komma att få träffa en hälsorådgivare. Hälsorådgivaren kan ge dig mer information om sexuellt överförbara infektioner och hur man förebygger dessa, och kan dessutom hjälpa dig att kontakta dina sexualpartners om detta är möjligt och genomförbart, så att även de kan testas och få behandling. Sexuellt överförbara infektioner I det här avsnittet ges en kortfattad förklaring av hur de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna (STI) smittar, vilka symptomen är och hur de behandlas. 31

37 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Sexuellt överförbara infektioner kan orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Bakteriella infektioner kan botas med antibiotika; vissa virusinfektioner kan behandlas med antivirala läkemedel, och mot parasitangrepp som t ex skabb och flatlöss finns lotioner. Klamydia Klamydia orsakas av en bakterie som heter Chlamydia trachomatis. Överföring och förebyggande av smitta Bakterien kan överföras vid anal-, oral- och vaginalsex om kondom inte används, och kan drabba ändtarmsöppningen, penis, livmoderhalsen, svalget och ögonen. Den kan överföras till barnet vid förlossningen och leda till infektion i ögonen och bröstkorgen. Se även avsnittet nedan om LGV (som orsakas av en särskild typ av Chlamydia trachomatis). Klamydia kan förebyggas genom att använda kondom vid vaginal- och analsex, använda kondom eller s k dental dam (slickduk) vid oralsex, och genom att inte dela på sexleksaker. Symptom Symptomen på klamydia visar sig normalt inom en till tre veckor efter infektionstillfället. Dock är många som smittats inte medvetna om att de bär på klamydia. Uppskattningsvis får upp till 75% av kvinnor och 50% av män med klamydia inga symptom. 32

38 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner I de fall där symptom uppstår består dessa hos män i regel av en vitaktig flytning från penis, i synnerhet på morgonen, och brännande smärta vid urinering. Testiklarna kan svullna och göra mycket ont. Kvinnor med klamydia kan lägga märke till en vitaktig flytning från slidan och/eller smärta i ryggen eller nedre delen av buken, eller samlagssmärta. Blödningar kan förekomma vid samlag och mellan menstruationerna, liksom smärta vid urinering. Om smittan överförts analt kan området kring ändtarmsöppningen ömma och flytningar kan förekomma. Om klamydia inte behandlas kan det leda till bäckeninflammation (PID, från engelskans pelvic inflammatory disease) hos kvinnor vilket i sin tur kan leda till utomkvedsgraviditet och infertilitet. Även män kan bli infertila eftersom klamydia kan orsaka epididymit, inflammation i bitestikeln (kanalen mellan testikeln och sädesledaren); i sällsynta fall kan blodförsörjningen till testiklarna komma att blockeras. Män, och i mer sällsynta fall kvinnor, kan drabbas av Reiters syndrom, en reaktion mot klamydia som leder till inflammation i lederna, urinröret och ögonen. Diagnos Klamydia diagnosticeras med hjälp av ett topsprov från penis, livmoderhalsen, ändtarmsöppningen eller slidan. Provtagningen kan vara lite obehaglig men går normalt mycket fort. På vissa kliniker tas ett urinprov för att se om det finns tecken på klamydiainfektion. 33

39 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Det kan dock ta upp till en vecka innan testerna visar om det finns klamydia. Det är viktigt att du kontaktar kliniken för att få ditt testresultat, så att du kan få behandling om det visar sig att du har klamydia. Behandling Klamydia behandlas med antibiotika. Detta innebär normalt en 7 dagars-kur doxycyklin, eller en engångsdos azitromycin. Det är viktigt att du tar hela kuren för att infektionen ska läka ut och försvinna helt. Det är också viktigt att din partner får behandling innan ni har sex igen. Symptomen kan hålla i sig några dagar efter azitromycindosen eftersom antibiotikan tar lite tid att verka. Du bör inte ha sex (inte heller med kondom) förrän behandlingen avslutats. Skälet till detta är att förebygga återinfektion med klamydia. Köns- och analvårtor Köns- och analvårtor orsakas av humant papillomvirus (HPV). HPV är en av de allra vanligaste sexuellt överförbara infektionerna. Överföring och förebyggande av smitta Viruset kan överföras vid oskyddat anal-, vaginal- eller oralsex, eller helt enkelt vid nära kroppskontakt. Kondom kan minska smittrisken, men inte alltid. Symptom Könsvårtor ser ut precis som vårtor på övriga delar av kroppen vanligen små knölar på huden med något ojämn yta. En del som smittats av vårtviruset har inga synliga vårtor, eller lägger 34

40 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner inte märke till dem. Vårtorna kan uppstå var som helst på könsorganen. Vissa typer av HPV har kopplats till ökad risk för livmoderhals- och analcancer; denna risk kan vara ännu större hos hivsmittade. Diagnos Könsvårtor upptäcks vid visuell/manuell undersökning av könsorganen och området kring ändtarmsöppningen. Cellprovtagning från livmoderhalsen görs för att upptäcka celler i livmoderhalsen som är i förstadiet till cancer (s k dysplasi) innan cancern hinner utvecklas. Cellprovtagning från livmoderhalsen kallas också ibland HPV-test eller vaginalutstryk. Det innebär att ett litet cellprov tas från livmoderhalsen. Undersökning av dessa celler på laboratorium kan visa om cellerna förändrats på ett sådant sätt att det finns risk för att utveckla cancer i framtiden. Rekommendationen för hivpositiva kvinnor är att lämna cellprov kort efter det att hivdiagnosen bekräftats, och därefter med jämna mellanrum. I europeiska riktlinjer ges rekommendationen att kvinnor ska genomgå cellprov mellan varje och vart tredje år, men en del nationella riktlinjer rekommenderar kortare mellanrum. Onormala celler i livmoderhalsen kan behandlas effektivt under förutsättning att de upptäcks på ett tidigt stadium. Studier pågår för att utvärdera provtagning från ändtarmen för att upptäcka celler i förstadiet till 35

41 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner cancer. Vissa hivkliniker kan komma att införa rutinmässig cellprovtagning från ändtarmen i framtiden. Behandling Könsvårtviruset kan bekämpas av kroppens eget immunförsvar, men detta kan ta lång tid. Det finns ett antal metoder för att ta bort synliga vårtor, som t ex ett kemiskt borttagningsmedel, frysning, laserkirurgi, eller en kräm som du själv applicerar. Dessa procedurer kan vara en smula obehagliga. Vacciner har utvecklats mot de former av humant papillomvirus som anses kunna leda till anal- och livmoderhalscancer och könsvårtor. Studier pågår för att se om dessa vacciner är säkra och kan vara till nytta för hivsmittade personer. Personer med hiv kan få vaccinet från vissa privatläkare, men det är dyrt och saknar effekt om du redan bär på den HPV-stam som vaccinet ska skydda mot. Om du överväger att betala för vaccinering bör du först diskutera för- och nackdelarna med din hivläkare. Gonorré Gonorré är en sexuellt överförbar bakterieinfektion. Överföring och förebyggande av smitta Gonorré kan överföras vid anal-, vaginal-, oral-, och oral-anal-sex (s k rimming). Gonorré kan drabba ändtarmsöppningen, penis, livmoderhalsen och svalget. 36

42 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Obehandlad gonorré kan göra en hivsmittad person mer smittbenägen. Gonorré ökar också sannolikheten att en hivnegativ person blir smittad om han/hon utsätts för hivsmitta. Gonorré kan överföras från mor till barn vid förlossningen (vid vaginal förlossning) och kan leda till ögoninfektion hos barnet; risken för blindhet är stor om infektionen inte behandlas. Infektionen kan också spridas till blodet och leda till sepsis (en allvarlig immunreaktion i kroppen) och eventuellt en form av hjärnhinneinflammation. Gonorré kan förebyggas genom att använda kondom vid vaginal- och analsex, använda kondom eller s k dental dam (slickduk) vid oralsex, och genom att inte dela på sexleksaker. Symptom Hos män består symptomen oftast av en gulaktig flytning från penis och brännande smärta vid urinering. Testiklarna kan också göra ont och svullna. Hos kvinnor kan symptomen bestå av en brännande känsla vid urinering, och missfärgade eller blodiga flytningar från slidan. Om infektionen sitter i ändtarmen kan både män och kvinnor drabbas av slemmiga eller blodiga flytningar från ändtarmen, smärta i ändtarmen, eller smärta vid analsex. Gonorré i svalget har i de flesta fall inga symptom. Gonorré-symptomen visar sig i regel mellan två och tio dagar efter infektionstillfället, men kan ta upp till tre veckor. Det är dock inte alla som inser 37

43 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner att dom bär på infektionen eftersom symptomen inte alltid syns, eller kan vara mycket lindriga. Om gonorré inte behandlas kan mer allvarliga hälsoproblem uppstå, som t ex bäckeninflammation hos kvinnor som i sin tur kan leda till smärta, infertilitet och utomkvedshavandeskap, samt testikelproblem och urinrörsförträngning hos män. Obehandlad gonorré kan sprida sig till blodcirkulationen och orsaka feber, och kan även sätta sig i lederna och orsaka ledinflammation och svullnad. Dessutom kan hudproblem och en form av hjärnhinneinflammation uppstå. Diagnos Gonorrétester kan göras på flera olika sätt. Om du visar symptom kan ett topsprov tas från ollonet, ändtarmsöppningen, urinröret, svalget eller livmoderhalsen. Provtagningen kan vara lite obehaglig. Om du inte visar några symptom kan ett urinprov tas och skickas på analys. För personer som visar symptom går det oftast att avläsa direkt från tops-provet om det finns gonorré i området runt könsorganen, men gonorré i svalget tar längre tid att upptäcka. Dock kan det, oavsett var infektionen sitter, ta upp till tre dagar att få definitiva testresultat. Det är därför viktigt att du kontaktar kliniken för att få dina testresultat. Behandling Gonorré behandlas med antibiotika. Gonorré kan vara resistent mot vissa anitbiotika och 38

44 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner topsproven kommer därför att skickas till ett laboratorium för att undersöka känsligheten mot den antibiotika som skrivs ut. Det är mycket viktigt att du inte har anal-, oral- eller vaginalsex under sju dagar efter behandlingen, på grund av att du kan bli återinfekterad eller smitta din partner. De sexualpartners du haft den senaste tiden bör uppsöka könssjukdomsmottagning för provtagning och behandling. Hepatit A Hepatit A är ett virus som drabbar levern. Överföring och förebyggande av smitta Hepatit A överförs via kontakt med smittade fekalier (avföring) som ofta finns i kontaminerade livsmedel som t ex skaldjur. Viruset kan överföras vid sex, i synnerhet vid oral-analsex (s k rimming). Hepatit A har brutit ut bland homosexuella män i ett flertal städer de senaste åren. Har du en gång haft hepatit A kan du inte få det igen, men vissa får återfall. Överföring av hepatit A kan förebyggas med hjälp av god personlig hygien tvätta händerna efter toalettbesök och innan matlagning och måltider. Vaccinering Till skillnad från de flesta övriga infektionerna som behandlas i det här avsnittet så finns det ett vaccin mot hepatit A, och vaccinering rekommenderas för alla som lever med hiv och som inte redan har naturlig immunitet mot hepatit A. Vaccinationen består av två injektioner 39

45 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner som ges med sex månaders mellanrum och ger immunitet i cirka tio år. Symptom Hepatit A orsakar lindrig sjukdom på kortare sikt, med symptom som bl a gulfärgning av huden och ögonen (gulsot), extrem trötthet, viktnedgång, kräkning, diarré, mörkfärgning av urinen och färglös avföring. Symptomen kan förvärras om du dricker alkohol, te eller kaffe och äter fet mat. Normalt blir den insjuknade bättre efter ett par veckor. Diagnos Ett blodprov kan visa om personen har eller har haft hepatit A-infektion. Könssjukdomsmottagningar testar inte rutinmässigt hepatit A, men du kan ha blivit testad på din hivklinik. Behandling Behandlingen mot hepatit A består av att vila, dricka vätska och undvika alkohol och droger. Det är också viktigt att inte ta paracetamol medan hepatit A-infektionen läker ut. Hepatit A kan ta längre tid att läka och kan vara svårare hos personer som lever med hiv eller nedsatt immunförsvar. Om du får hepatit A kan du behöva avbryta behandlingen med hivläkemedel under en period. Skälet till detta är att huvuddelen av nedbrytningen av läkemedel i kroppen sker i levern, och om denna är inflammerad fungerar inte nedbrytningen lika bra, vilket kan leda till att eventuella biverkningar blir värre. 40

46 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Hepatit B Hepatit B är en form av viral hepatit som orsakar inflammation i levern. Överföring Hepatit B överförs via kontakt med blod, sperma, saliv eller vaginalsekret från en smittad person. Viruset överförs mycket lätt vid oskyddat samlag och från mor till barn under förlossningen. Det är flera gånger smittsammare än hiv. Hepatit B kan förebyggas genom att använda kondom vid vaginal- och analsex, använda kondom eller s k dental dam (slickduk) vid oralsex, och genom att inte dela på sexleksaker. Vaccinering Vaccinering mot hepatit B rekommenderas för hivsmittade personer som inte har naturlig immunitet mot hepatit B. Vaccineringen omfattar tre injektioner som ges över ett antal månader. Hivsmittade personer kan förlora sin immunitet mot hepatit B om deras immunförsvar försvagas, och bör därför få sin immunitet kontrollerad regelbundet. Symptom En person som smittats av hepatit B kan inledningsvis drabbas av gulsot (gulfärgning av ögonen och huden), aptitförlust, buksmärtor, sjukdomskänsla, illamående, kräkning, led- och muskelvärk eller feber. Dessa symptom kan vara mycket allvarliga och kan i vissa mycket sällsynta fall leda till döden. Dock har de flesta inga symptom alls. 41

47 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner De flesta utvecklar ett immunitet (skydd) på ett tidigt stadium av infektionen. Hos cirka 10% av alla vuxna fortsätter dock hepatit B-viruset att föröka sig i kroppen långt efter infektionstillfället. Dessa personer blir kroniskt hepatit B-smittade, vilket betyder att de kommer att vara smittbärande resten av livet även om de inte själva behöver ha några symptom. Vissa bärare av kronisk hepatit B utvecklar med tiden kronisk leverinflammation och löper därmed ökad risk att drabbas av skrumplever (levercirros) och levercancer. Hivpositiva personer som utvecklar hepatit B löper större risk att bli kroniskt hepatit B-smittade än de som inte har hiv. Hepatit B-halten i kroppsvätskor hos hivpositiva personer kan vara högre än hos hiv-negativa personer. Detta beror på att immunförsvaret hos hivpositiva inte har samma förmåga att bekämpa hepatit B-viruset därför kan hivpositiva hepatit B-bärare vara mer smittbenägna än hivnegativa dito. Diagnos Ett blodprov kan visa om det förekommer antikroppar mot hepatit B i blodet, vilket i så fall visar att du utsatts för smitta och tillfrisknat. Om du utsatts för smitta men inte utvecklat immunitet (skydd) kan fragment av själva viruset, så kallade hepatit B ytantigen (hepatitis B surface antigen; HBsAg) finnas kvar i blodet. Detta betyder att du är kronisk bärare och kan smitta andra. En del bärares blodprov är också E-antigen-positiva vilket betyder att deras hepatitinfektion är mycket smittsam. 42

48 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Behandling Under det inledande skedet av hepatit B-infektionen är det viktigt att vila ordentligt, dricka mycket vätska samt undvika alkohol och droger. Om du är hivpositiv och drabbas av kronisk hepatit B-infektion måste du behandlas av en läkare som har kompetens att behandla både hiv och hepatit. Det finns för närvarande ett stort antal läkemedel att tillgå för att behandla hepatit B. Vissa hivläkemedel kan även användas för att behandla hepatit B. Om du har samtidig hepatit B-infektion bör du tala med din läkare om hur detta påverkar dina hivbehandlingsmöjligheter. Hepatit C Hepatit C är en form av viral hepatit som orsakar inflammation i levern. Överföring och förebyggande av smitta Hepatit C smittar vanligen vid kontakt med blod. Dock har en ökning setts på senare tid av antalet hivpositiva homosexuella män med positivt hepatit C-test, där den enda riskfaktorn varit oskyddat samlag. Andra faktorer som tycks ha samband med sexuell överföring av hepatit C är gruppsex, injicera eller sniffa droger, ta droger via ändtarmen, samt om någon av parterna har någon annan sexuellt överförbar infektion, i synnerhet syfilis eller LGV. 43

49 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Korrekt använd kondom kan minska risken för att smittas av hepatit C. Använd latexhandskar vid fisting, och dela inte glidmedelstub. Dela inte på sexleksaker. Detta minskar risken att överföra hepatit C. Det finns inget vaccin mot hepatit C. Till skillnad från hepatit A och B ger inte hepatit C-infektion immunitet (skydd) mot återinfektion. Man kan smittas av hepatit C-viruset på nytt. Symptom Tecknen på hepatit C-infektion varierar. Färre än 5% av de som smittas drabbas av akuta hepatitsymptom som t ex gulsot och illamående vid infektionstillfället, och en betydande minoritet har inga symptom alls i något skede. För de som uppvisar symptom är extrem trötthet och depression vanliga symptom. Diagnos Ett blodprov kan tas för att testa om du har antikroppar mot hepatit C och därmed avgöra om du utsatts för smitta, men eftersom dessa tester kan ge falskt negativt resultat (särskilt i infektionens inledningsskede) kan ett PCR-test (virusbelastning) göras för att bekräfta smittan. Leverprover kan tas för att se om hepatit C orsakat leverskada, men för att vara säker på detta gör läkaren normalt ett av två tester. Det första är en leverbiopsi, vilket innebär att en liten mängd levervävnad tas ut och analyseras. Det andra testet finns nu på många kliniker och innebär antingen ett enkelt blodprov eller en typ av ultraljudsundersökning (FibroScan). Det kan vara svårare att ställa diagnosen hepatit 44

50 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner C hos hivsmittade personer, på grund av att hepatitinfektionen inte alltid syns i antikroppstester. Behandling Liksom vid hepatit B ska behandlingen ske vid en klinik med erfarenhet av att behandla samtidig hiv- och hepatit C-infektion. Målsättningen med behandlingen är att bota hepatit C (eliminera hepatit C-viruset från kroppen), normalisera leverenzymerna (markörer för leverfunktion), förbättra leverinflammationen, förebygga skrumplever och/eller levercancer samt minska risken för att viruset sprids. Behandlingen mot hepatit C är inte livslång; den varar normalt antingen 24 eller 48 veckor. Antivirala läkemedel är godkända för behandling av hepatit C. För närvarande behandlas hepatit C med ribavirin och pegylerat interferon. Biverkningarna kan vara mycket svåra men brukar i regel avta efterhand som behandlingen fortgår. Hög feber, ledsmärtor, håravfall, depression och brist på vita blodkroppar förekommer. Det är viktigt att förhindra att sperma från en man som behandlas med ribavirin ger upphov till graviditet, samt att ett ofött barn utsätts för ribavirin. Par som behandlats med ribavirin ska undvika graviditet (och oskyddat samlag) under minst sex månader efter avslutad behandling. 45

51 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Behandling mot hepatit C fungerar inte alltid. Dock uppnås de bästa behandlingsresultaten hos personer som behandlas inom kort tid efter att de smittats. Om du har samtidig hepatit C-infektion är det särskilt tillrådligt för dig att påbörja hivbehandling när din CD4-cellhalt ligger runt 350. Herpes Herpes orsakas av ett vanligt förekommande virus som heter herpes simplex-virus (HSV). Ett herpesskov består av smärtsamma blåsor och/eller sår som kan uppstå runt munnen, på könsorganen eller ändtarmsöppningen. Hos en smittad person stannar viruset kvar i nervcellerna resten av livet. Du kan vara HSV-smittad utan att veta om det. Större delen av tiden ligger viruset latent och ger inga symptom. Då och då kan skov inträffa, i synnerhet om ditt immunförsvar är försvagat. Även personer som inte har hiv kan drabbas av ett aktivt herpesskov vid stress eller förkylning, eller som en reaktion på stark ultraviolett strålning (t ex under en solsemester). Det finns två huvudsakliga typer av HSV som båda kan orsaka oral och genital infektion. HSV-1 orsakar vanligen munherpes eller munsår stickande och/ eller smärtsamma märken längs skiljelinjen mellan läppen och ansiktshuden. Dessa kan ibland uppstå vid näsborrarna, på tandköttet eller i gommen. Viruset kan också orsaka genital infektion. 46

52 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Såväl HSV-1 som HSV-2 kan orsaka smärtsamma sår på könsorganen eller vid ändtarmsöppningen, ibland tillsammans med feber, huvudvärk, muskelvärk och sjukdomskänsla. Herpessåret börjar ofta med en känsla av domning, stickningar eller klåda. Denna känsla är ett tecken på att viruset börjat vandra längs nerven upp mot hudytan. På huden orsakar viruset små knölar som snabbt förvandlas till små inflammerade vätskefyllda blåsor. Dessa spricker och täcks av en skorpa, och läkningen tar i regel en till två veckor hos personer med normalt fungerande immunförsvar. Överföring och förebyggande av smitta Viruset kan överföras genom slemhinnekontakt med såret, t ex via kyssar eller anal-, vaginal- eller oralsex. Undvik att ha sexuella kontakter under ett pågående herpesskov. Herpes kan smitta även då bäraren inte har några sår. Viruset kan fortfarande finnas på och överföras från huden eller, vilket är vanligare, via slemhinnor. Hos hivpositiva personer sker sådan överföring i större utsträckning. Kondom skyddar inte alltid mot HSV eftersom kondomen inte alltid täcker hela det drabbade området. Genital herpes medför en ökad risk att överföra hivsmitta (och för personer som inte är hivsmittade ökar genital herpes risken att bli hivsmittad). Hos hivsmittade personer kan herpesskoven komma oftare och vara svårare och mer 47

53 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner långvariga. Ibland blir såren infekterade av bakterier eller svamp. Förutom stora sår vid läpparna och på könsorganen kan herpes också ibland drabba svalget och ögonen. Diagnos Diagnosen HSV ställs med hjälp av ett topsprov som tas från ett av såren och testas för virusförekomst, eller med hjälp av ett screeningtest där man påvisar viruset med hjälp av fluorescensfärgning. Det finns även ett test som direkt påvisar virusets genetiska material, men detta används i regel bara i forskningssyfte och inte allmänt inom sjukvården. Eventuell herpes i svalget och tjocktarmen kan undersökas med hjälp av fiberoptik. Behandling och förebyggande av skov Herpesinfektion behandlas med aciklovir (Zovirax). Valaciklovir (varumärkesnamn Valtrex) och famciklovir (Famvir) är andra läkemedel som används för att behandla herpes. Aciklovir i tablettform (200 till 800 mg fem gånger dagligen under fem till tio dagar) kan lindra orala och genitala/anala herpesskov. I mycket svåra fall kan detta läkemedel ges intravenöst. Aciklovir har mycket få biverkningar. Aciklovir kan även tas dagligen efter ett skov för att minska antalet nya skov och lindra svårighetsgraden hos dessa (400 mg två gånger dagligen). 48

54 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Aciklovir eliminerar inte HSV och nya herpesskov kan därför inträffa. Aciklovir finns att köpa som kräm på apotek för behandling av munsår; många läkare är dock skeptiska till krämens egentliga effekt. En del får symptomlindring av salta bad, isinpackning (insvept i en handduk), lidokaingel, smärtstillande preparat och vila. LGV LGV (lymfogranuloma venereum) är en typ av klamydia. LGV förekommer huvudsakligen i Afrika, Asien, Sydamerika och vissa delar av Karibien. Införandet av antibiotika på 40-talet medförde att LGV blev mycket sällsynt i Europa. Dock har LGV-utbrott rapporterats bland homosexuella män i Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Överföring och förebyggande av smitta Utbrotten av LGV i Europa har huvudsakligen berört homosexuella män som i stor utsträckning även varit hivsmittade och haft andra sexuellt överförbara infektioner som t ex gonorré, syfilis, herpes och hepatit B eller C. Smittan tros ha koppling till vissa sexuella beteenden sådana som i större utsträckning orsakar vävnadsskador, som t ex fisting. LGV kan dock drabba både män och kvinnor oavsett hiv-status. LGV kan uppstå på penis, i slidan och vid ändtarmsöppningen, och kan överföras vid anal-, oral- och vaginalsex. 49

55 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Kondom är ett mycket effektivt sätt att förebygga sexuellt överförbar smitta som klamydia, vilket LGV är en form av. Om du utövar fisting, använd latexhandskar och dela inte glidmedelstuber med andra. Detta minskar risken att överföra LGV och andra sexuellt överförbara infektioner. Symptom LGV kan orsaka mycket obehagliga symptom. Under utbrotten i Europa på senare tid var de vanligaste symptomen smärta och inflammation i ändtarmen och ändtarmsöppningen (proktit). I vissa fall förekom även svullna körtlar i ljumskarna, ofta med slemmig eller blodig flytning från ändtarmen, samt ändrade avföringsvanor. Om LGV inte behandlas kan det leda till allmän svullnad av lymfkörtlar och könsorgan, samt sårbildning. Tarmen kan också påverkas. Diagnos Om du går på hälsokontroll på könssjukdomsmottagning kommer du att testas för ett antal sexuellt överförbara infektioner. Om det visar sig att du har klamydia i ändtarmen ska kliniken skicka ett prov för särskild analys för att se om det kan vara LGV. Om du tror att du kan ha smittats av LGV är det viktigt att du talar om detta för läkaren eller sjuksköterskorna på din klinik. Behandling LGV kan botas med hjälp av en 21-dagarskur med 50

56 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner antibiotikapreparatet doxycyklin. Detta antibiotikapreparat används också för att behandla andra sexuellt överförbara infektioner, men då under kortare perioder. Undvik sexuell aktivitet medan behandlingen pågår; eventuella sexualpartners du haft på senare tid ska också behandlas. Icke specifik uretrit (non-specific urethritis, NSU) Överföring Icke specifik uretrit (NSU) är en inflammation i urinröret där urin (och sädesvätska hos män) passerar. Denna inflammation kan orsakas av en sexuellt överförbar infektion som t ex klamydia. I sällsynta fall kan det dock finnas andra orsaker, som t ex samlagsfriktion eller hudirritation orsakad av tvål. Symptom Symptomen på NSU uppstår normalt inom ungefär en vecka efter infektionstillfället. I de fall då NSU orsakats av hudirriterande ämnen som t ex tvål kan symptomen uppstå nästan omedelbart. Hos många som drabbas av NSU syns dock inga symptom alls. I de fall då symptom uppstår utgörs dessa i regel av smärta eller en brännande känsla vid urinering, ökat behov att urinera, samt en vitaktig eller grumlig flytning som kan vara särskilt märkbar vid uppvaknandet på morgonen. 51

57 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Diagnos Hos män ställs diagnosen NSU genom att ta ett topsprov från penis. Detta kan medföra kortvarigt obehag. I många fall kan man avgöra direkt om det är NSU, men det kan ta upp till en vecka att påvisa förekomst av klamydia. NSU hos kvinnor är svårare att diagnosticera. I regel tas topsprov från könsorganen (vulva, slidan och livmoderhalsen) för att undersöka ifall någon sexuellt överförbar infektion föreligger. Behandling NSU behandlas med antibiotika, vanligen i form av antingen en sju-dagarskur med doxycyklin eller en engångsdos azitromycin. Det är viktigt att du tar hela kuren för att infektionen ska läka ut och försvinna helt. Symptomen kan hålla i sig några dagar efter azitromycin-dosen, eftersom antibiotikan tar lite tid att verka. Du bör inte ha sex (inte heller med kondom) förrän behandlingen avslutats. Eventuella partners ska så långt det är möjligt behandlas, även om de inte uppvisar några symptom. Flatlöss Flatlöss är små insekter med klor som får dem att likna krabbor och som gör att de kan klamra sig fast vid hårstrån. Flatlöss trivs speciellt bra i könshår (kroppsbehåring kring könsorganen och ändtarmsöppningen) men kan även leva på andra delar av kroppen, i synnerhet i armhålorna och ibland till och med i ögonbryn och ögonfransar detta är dock ovanligt. 52

58 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Överföring Flatlöss smittar vanligen vid samlag, men varje form av intim kroppskontakt kan vara tillräcklig för att överföra smittan. Flatlöss kan öven smitta via delade handdukar, sängkläder eller klädesplagg, men detta är mer ovanligt. Symptom och diagnos Vissa märker att de blivit angripna inom några timmar, men hos andra går det flera veckor innan de upptäcker att de fått flatlöss. Flatlöss är mycket små och kan vara svåra att upptäcka, men symptomen är oftast intensiv klåda i underlivet, och hos vissa går det att upptäcka lusäggen som sitter hårt fast på hårstrån i underlivet. Ibland kan små blodfläckar synas på underkläder och sängkläder. Behandling Lotioner för behandling av flatlöss som t ex malation (DerBac-M) kan köpas receptfritt på apotek eller fås kostnadsfritt från könssjukdomsmottagning/gum-klinik. Det är viktigt att följa bruksanvisningen noga, då felaktig användning kan betyda att lusangreppet inte elimineras, och överförbrukning kan framkalla allergiska reaktioner. DerBac-M och liknande lotioner ska inte användas efter ett hett bad. När behandlingen påbörjats måste alla kläder, handdukar och sängkläder som använts sedan infektionstillfället tvättas vid hög temperatur. Din partner och eventuella andra du haft intim kroppskontakt med eller delat säng med, samt andra medlemmar i hushållet ska behandlas samtidigt som du för att förebygga återinfektion. 53

59 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Skabb Skabb är en hudinfektion som orsakas av kvalster som borrar sig in under huden, vilket orsakar intensiv klåda, normalt mest på natten. Överföring Skabbkvalstret överförs lätt vid långvarig hudkontakt med en smittad person eller via delade handdukar eller sängkläder. Symptom Kvalstret kan inte ses med blotta ögat, men där det grävt sina tunnlar i huden uppstår röda spår på huden. Dessa ses vanligen i vecken mellan fingrarna, på handryggen, runt magen, på handlederna och armbågarna, i armhålorna, på könsorganen, brösten, skinkorna och fötterna. Hos personen med nedsatt immunförsvar (hiv är bara en av flera orsaker till detta) kan utbredda hudutslag uppstå med kraftig fjällning och intensiv klåda. Detta kallas norsk (crusted) skabb. Behandling Lotioner som används för att behandla flatlöss har även effekt på skabbkvalstret; lotionen kan dock behöva appliceras under längre tid (normalt 24 timmar). Lotionen ska appliceras på hela kroppen utom ansiktet och hårbotten, och måste återappliceras efter handtvätt. Efter behandlingen kan klådan komma att tillfälligt förvärras. I så fall kan hydrokortisonkräm användas; det är viktigt att inte klia de drabbade områdena. 54

60 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Skabb-behandlingen ska inte appliceras efter ett hett bad. Klädesplagg, handdukar och sängkläder ska tvättas vid hög temperatur för att förhindra att du eller någon annan infekteras. Liksom vid flatlöss är det viktigt att personer som du haft intim kontakt med blir behandlade samtidigt som du för att förebygga återinfektion. Hiv kan inte överföras med vare sig skabb eller flatlöss. Personer med långvarig flatlus- eller skabbinfektion kan känna sig allmänt dåliga (vilket gett upphov till uttrycket lousy på engelska), och om skabb inte behandlas kan det leda till svår hudirritation. Syfilis Syfilis är en bakterieinfektion. Antalet fall i Sverige och många andra länder har ökat dramatiskt på senare år, men syfilis är ändå relativt ovanligt. Sjukdomen förlöper i två faser: tidig och sen infektion. I det tidiga stadiet är sjukdomen mycket smittsam. Överföring och förebyggande av smitta Syfilis smittar lätt vid oskyddat anal-, oral- eller vaginalsex. Sjukdomen kan också överföras vid nära kroppskontakt. Syfilis kan överföras från mor till barn i livmodern. Risken att smittas av syfilis kan minskas genom att använda kondom vid vaginal- och analsex, använda kondom eller s k dental dam (slickduk) vid oralsex, och genom att inte dela på sexleksaker. 55

61 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Obehandlad tidig syfilis kan göra en hivsmittad person mer smittbenägen. Hivnegativa personer med syfilis löper dessutom större risk att smittas av hiv om de utsätts för smittrisk. Symptom Syfilis kan ge en rad symptom, eller inga alls. I sjukdomens tidiga skede kan symptomen lätt missas. Syfilis kan utvecklas snabbare och svårare hos personer med hiv, och kan ge något annorlunda symptom. Strax efter infektionstillfället (primär syfilis) kan ett litet sår eller skav uppstå vid infektionsstället, oftast på penis, vid ändtarmsöppningen, i eller vid slidan eller i munnen. Såret gör inte ont och läker ofta ganska snabbt; svullna körtlar kan förekomma samtidigt. Symptom vid sekundär syfilis kan vara hudutslag på kroppen, handflatorna och fotsulorna, svullna körtlar, feber, muskelvärk, huvudvärk, öronringningar, samt i sällsynta fall hjärnhinneinflammation. Hudutslagen och såren är mycket smittsamma. Sekundär syfilis utvecklas normalt inom sex månader efter smittotillfället. Då dessa symptom försvunnit övergår sjukdomen till latent syfilis. Latent syfilis kan fortfarande smitta under det första året i detta tillstånd, i regel via samlag eller nära kroppskontakt. Efter ett par år är det dock inte längre möjligt för en infekterad person att överföra smittan. Om ingen behandling sker utvecklas tertiär syfilis ibland flera år senare. Denna form av syfilis kan 56

62 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner medföra skador på hjärtat, hjärnan, skelettet och huden. Om ingen behandling ges kan syfilis leda till döden. Diagnos I en allmän hälsokontroll vid könssjukdomsmottagning ingår ett blodprov för att testa för syfilis, och topsprover tas från eventuella sår. Många hivkliniker gör numera syfilistester rutinmässigt. Det kan ta upp till tre månader efter infektionstillfället innan kroppen visar tecken på syfilisinfektion, och smittan kan därför missas vid testning kort efter infektionstillfället. Det finns tecken som tyder på att syfilistester inte är lika tillförlitliga hos hivpositiva personer. Om man misstänker att hjärnan är angripen kan ett ryggmärgsprov (även kallat lumbalpunktion) tas för att bestämma sjukdomens utbredning. Behandling Syfilis behandlas vanligen med penicillininjektioner. Personer som är allergiska mot penicillin behandlas med en kur doxycyklintabletter. För att vara säker på att syfilisinjektionen läkt ut helt måste du ta samtliga injektioner eller tabletter, och besöka kliniken för ett uppföljningsblodprov. För att inte sprida syfilissmittan till andra eller bli återinfekterad är det viktigt att du undviker helt att ha sex tills behandlingen är avslutad och du fått klartecken från din läkare. Eventuella sexualpartners du haft på senare tid ska också testas och behandlas. 57

63 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Uppföljningsblodprov kommer att tas med jämna mellanrum för att kontrollera att infektionen är borta. Detta är särskilt viktigt för personer med hiv eftersom risken är större att syfilisinfektionen kommer tillbaka. Trikomonas Trichomonas vaginalis är en vanlig sexuellt överförbar infektion som orsakas av en mikroskopisk parasit. Överföring och förebyggande av smitta Trikomonas smittar vid oskyddat samlag. Infektionen kan förebyggas genom att använda kondom vid vaginal- och analsex, använda kondom eller s k dental dam (slickduk) vid oralsex, och genom att inte dela på sexleksaker. Kvinnor ska även använda dental dam då de gnider sitt underliv (vulva) mot sin kvinnliga partners vulva. Symptom Hos kvinnor kan symptomen utgöras av kraftig flytning från slidan, klåda i underlivet, smärta i ländryggen, samlagssmärta och urinträngningar. Män har ofta inga symptoms alls, men i de fall då symptom förekommer utgörs dessa vanligen av flytning från penis, brännande smärta vid urinering, och urinträngningar. Diagnos Topsprover från slidan eller penis undersöks med mikroskop för att se om de innehåller trikomonas, och det går i regel att avgöra direkt om personen är infekterad. Topsproverna kan också odlas; resultaten blir då klara efter en vecka. 58

64 Del III: Hiv och andra sexuellt överförbara infektioner Behandling Trikomonas behandlas med antibiotika. Det är viktigt att du tar hela kuren för att infektionen ska läkas ut och försvinna helt. Du kommer att få en tid på kliniken efter en vecka för att kontrollera att infektionen är borta. Du bör inte ha sex (inte heller med kondom) förrän behandlingen avslutats och eventuella partners på senare tid behandlats. Skälet till detta är att förebygga återinfektion. och kräkning som måste behandlas med antibiotika. Övriga infektioner Andra infektioner kan också överföras vid sex. Sex som innebär kontakt med avföring, även i mikroskopiska mängder som t ex rimming, analsex och fisting, kan orsaka infektioner med magmikrober som t ex giardia och kryptosporidios. Dessa kan orsaka svår diarré 59

65 Sammanfattning OOSexuell hälsa handlar inte bara om att förebygga sexuellt överbara infektioner. God sexuell hälsa handlar också om att må bra av sin sexualitet och de val och möjligheter man har, och den sex man har. OODet är bra för din fysiska och psykiska hälsa att kunna fortsätta njuta av sex och relationer även efter det att du fått diagnosen hiv. Sammanfattning OOSexuella problem kan ha både psykologiska och fysiska orsaker. Du kan få hjälp och stöd för bådadera. OOHivpositiva personer kan överföra hiv vid analoch vaginalsex, men korrekt använd kondom ger skydd mot hivsmitta och mot andra sexuellt överförbara infektioner. OODet finns en risk att hiv kan smitta vid oralsex men den är liten. OOAtt ha hiv kommer vid något tillfälle att påverka dina känslor inför sex. Du kan få stöd från dina partners och vänner eller professionell hjälp med att hantera problem och oro. O O Hivbehandling minskar virusbelastningen, och just nu pågår en intensiv debatt om hur smittbenägen den som får hivbehandling är. 60

66 OOEnstaka fall har förekommit där hivsmittade personer blivit återinfekterade med andra läkemedelsresistenta hivstammar. OODu gör klokt i att gå på regelbundna sexuella hälsokontroller och vaccinationer för att hålla dig frisk. O O Det finns många sexuellt överförbara infektioner; de flesta ökar risken att överföra hiv vid sex, och kan också leda till hälsoproblem. Sammanfattning 61

67 NAM är en ideell intresseorganisation för hiv som har sitt säte i Storbritannien. Vi har ett nära samarbete med experter inom medicin, forskning och samhällsvård och med personer som själva är drabbade av hiv. Vi producerar trycksaker och webbaserat informationsmaterial om hiv på engelska, bland annat resursmaterial för dig som lever med hiv och för de som arbetar professionellt med hiv. Detta material är baserat på en upphovsrättsskyddad originalpublikation från NAM. NAM påtar sig inget ansvar varken för översättningens riktighet eller dess lokala relevans.

68 Eftersom vi är en engelskspråkig organisation kan vi tyvärr inte korrespondera på svenska. På vår hemsida aidsmap.com finns dock en sökbar katalog över tjänster från hela världen. Den kan du använda för att hitta organisationer och vårdinrättningar nära dig. På aidsmap.com kan du även läsa och ladda ner annat resursmaterial som vi låtit översätta. Varje år tillhandahåller NAM informationsresurser som den här broschyren helt utan kostnad till tusentals personer som lever med hiv. För att göra detta möjligt är vi beroende av frikostiga personer som du, som hjälper oss i vårt viktiga arbete. Du kan göra skillnad redan idag. Gå till och ge din gåva. Ideell organisation nummer , registrerad i Storbritannien

69 NAM Lincoln House 1 Brixton Road London SW9 6DE UK Telefon: +44 (0) Fax: +44 (0) Hemsida: E-post: [email protected] Upphovsrätt NAM 2010 Alla rättigheter förbehålls. NAM är en ideell intresseorganisation för hiv som har sitt säte i Storbritannien. Vi har ett nära samarbete med experter inom medicin, forskning och samhällsvård och med personer som själva är drabbade av hiv.