Typografi Layout Grunder

Transkript

1 Thor Stone Education Typografi Layout Grunder 1

2 FÖRORD 3 TYPOGRAFI 4 God typografi märks inte 4 Allmänt om typografi 6 Textjustering 7 Allmänna råd om typografi 8 Olika format som används 9 Typografiska begrepp 9 Typsnitt 10 Typsnitt, forts. 11 Typsnittsumgänge 12 Olika typsnitt 13 Tecken per rad 14 Spalter och textflöde 15 LAYOUT 16 Allmänt om layout 16 Layoutprogram 17 Hur man identifierar marknaden 18 Layoutprogram Teckensnitt och layout 23 Illustrationer 24 Förtryckta tabloidlogotyper 25 Omslagsdesign 26 Standardomslag 27 ÖVRIGT 28 Några sätt att vika en folder 28 Pappersformat, kuvertstandard 29 ÖVNINGAR 30 Övningar 30 Layoutexempel gör granskning 31 2

3 TyP Ogr FÖRORD A fi typografi subst. ~n äv. ~en ORDLED: typo-graf-in (metod för) sammanställning av en trycksak till en överskådlig helhet av trycktyper, linjer och bilder o.d. BET.NYANSER: a) om resultat av detta: bokens lättlästa ~ b) allmännare bok tryckarkonst HIST.: sedan Källa Nationalencyklopedinhttp:// article.jsp?i_art_id=o layout (eng.), skiss som visar placeringen på ett givet trycksaksutrymme av satta texter, bilder, teckningar, rubriker etc. jämte instruktioner till t.ex. sättare, tryckare och reprofotografer. Förr klistrades vanligen text och bild upp på ett pappersark, men numera utförs ofta layoutarbetet på bildskärm med hjälp av dator och scanner (jfr desktop publishing). - Ordet kan även avse verksamheten ( arbeta med layout ) och resultatet ( sidan har en snygg layout ) Källa Nationalencyklopedinhttp:// DTP, förkortning för desktop publishing eller datorstyrd trycksaksproduktion. DTP Källa Nationalencyklopedinhttp:// grafisk formgivning, grafisk design, den fas i planeringen av en trycksak (t.ex. en bok) då man bestämmer dess typografiska form, dvs. hur rubriker, textytor och bilder skall placeras för att helheten skall bli lättläst och estetiskt tilltalande Källa Nationalencyklopedinhttp:// 3

4 God typografi märks inte Slår man upp ordet typografi i en svensk ordlista får man betydelsen: sammanställning av bokstäver (och bilder) till en lättläst och stimulerande enhet. God typografi skall alltså öka läsbarheten och inge njutning i själva läsandet. För läsaren kan skillnaden mellan bra och dålig typografi vara omedvetet märkbar och resultera i att en text känns tung och tråkig. Alla som någon gång försökt utforma en tryckt text vet att det inte är lätt: man måste besluta om en mängd detaljer. Mellan vilka siffror i telefonnumret skall det vara luft - och hur mycket? Ska det vara stor eller liten bokstav i falukorv? Det finns en mängd typografiska regler att tilllämpa men god typografi skapas inte av att öva upp ögat och sitt typografiska förnuft tills man lär sig se vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. En bra grundregel att börja med är att försöka vara konsekvent och enhetlig. Konsekventa skrivsätt och vettiga skrivregler är till för att ge texten struktur och överskådlighet. Typografiska regler är till för att inte i onödan lämna läsaren i sticket med tolkningsproblem. Om man struntar i reglerna påverkas läsarens koncentration av innehållet, förståelsen av texten, läsglädjen och textens trovärdighet; följer man reglerna blir texten tydligare och i bästa fall bekvämt lättläst. Vad är det som gör en text lättläst? Vilka typografiska egenskaper är det som gör att läsaren kan uppfatta det tryckta ordet utan svårighet och ansträngning? Följande fem faktorer är hållpunkter, inga dogmer. Det går att hitta fall där dessa regler inte gäller och där det kanske vore bra att medvetet bryta mot dem. Typsnitt Det finns två huvudgrupper bland typsnitten: antikva och sanserif. För löpande text lämpar sig antikvan bäst. Seriferna, de små fötterna och flaggorna som är antikvans främsta kännetecken - håller rättning i ledet på baslinjen där ögat följer raden. Sanseriferna är ofta mer statiska och vertikalt orienterade på baslinjen. De lämpar sig bättre till affischer, rubriker och reklambudskap som skall läsas på långt håll. Den kan också användas till småtexter, ingresser och i diagram där den oftast är bättre än antikvan. Grad Graden är bokstäverna storlek och mäts i punkter. Typografer har länge använt speciella typografiska måttsystem. Det vanligaste måttsystemet i Sverige är cicerosystemet som infördes på 1700-talet av två fransmän, Fournier och Didot, därför kallas det ibland också Didotsystemet. Löpande text som är till för vuxna normalläsande kan sättas i 10, 11 eller 12 punkters grad. Tidningar och tidskrifter sätts ofta med mindre grad: 9, 8 eller rent av med 7 punkter. 4

5 Det är inte självklart att en text är mer lättläst för att den är större. Den tar mer plats och kan vara irriterande att ta sig genom. Grader över 12 punkter bör därför bara användas i barnböcker och för läsare med nedsatt synförmåga. Radlängd Det är viktigt att raderna i en text är lagom långa så att ögat inte villar bort sig när det ska hitta ner på nästa rad eller att det går åt för mycket energi att byta rad om raderna är för korta. Den ideala radlängden eller satsbredden som det heter på typografiskt språk är maximalt tecken per rad. Raden bör aldrig vara kortare än tecken (som tecken räknas bokstäver, skiljetecken och bokstavsmellanrum). Satsbredden mäts ofta i cicero (1 cicero = 12 punkter = ca 4,5 mm) men det går lika bra att ange den i millimeter som dessutom blir mer och mer vanligt. Satsbredden varierar beroende vilken grad texten är satt i men också med val av typsnitt. Vissa typsnitt är bredare än andra trots att de är satta med samma grad. Radavstånd Avståndet mellan raderna kallas med en term från den gamla blytiden för kägel. Kägeln mäts från baslinje till baslinje och brukar anges i typografiska punkter. Det vanligaste skrivsättet är 10/12 som betyder 10 punkters grad satt på 12 punkters kägel. Annorlunda uttryckt: det ligger 2 punkters luft mellan raderna. Kägeln måste naturligtvis vara minst lika stor som graden: 10 punkters grad får alltså aldrig sättas mindre än 10/10, så kallad kompakt sats. Text med större grad behöver proportionellt större kägel liksom längre rader behöver större kägel. Vissa typsnitt har dessutom långa staplar och underhäng och kräver därför större kägel för att inte kollidera. Särskilt viktigt är det att luften mellan orden aldrig är större än avståndet mellan raderna - då ger texten ett gluggigt intryck och ögat tappar gärna fotfästet. Papperet Text är lättare att läsa om kontrasten mellan bokstävernas svärta och papperets ljusa yta dämpas något. Alltså bör textmassor inte tryckas på vitt papper utan på papper som är lätt tonat i gult, beige eller grått. Ytan skall vara matt: reflexer i ett glättat papper stör läsningen. Tryckkvaliteten spelar också en viktig roll. Tyvärr är det vanligt att tryckta texter kraftigt varierar i svärta från sida till sida. Det är mycket störande för läsningen. De flesta böcker trycks på papper mellan 80 och 120 grams ytvikt. Det är vanligare med för tockt papper än motsatsen. Papper i den övre delen av skalan kan ofta bli för styvt och ohanterligt. Form och innehåll spelar givetvis en stor roll för slutresultatet, sätt funktionen främst - av hänsyn till läsaren som till syvende och sist är den tryckta textens huvudperson. 5

6 Allmänt om typografi För att en text skall vara lättläst bör den vara gjord i ett typsnitt som läsaren känner igen, är familjär med. Det allra vanligaste är Times som används i tidningar. Vad beror det då på att det uppfattas som lättläst? Jo, det beror på att ögat inte ser bokstäver och ord som sådana utan som bilder. En bokstav och en sammansättning av flera till ett ord bildar för ögat just en bild och ju lättare vi känner igen bilden, desto lättare läser vi en text. Vidare bör inte en textrad vara för lång, eftersom ögat helst fixerar hela raden på en gång. Ögat fixerar några ord åt gången och hoppar horisontellt över raden, för att samtidigt sakta glida nedåt på sidan med nästa rad, nästa rad, osv. En rad bör inte innehålla mer än bokstäver för att vara lättläst, och minst bokstäver. Man får justera teckenstorleken efter spaltbredden helt enkelt. I förra stycket som börjar med: För att en text... har jag använt 12 punkters storlek på TIMES och i detta stycke är storleken 14 punkter och typsnittet Garamond. Krångliga ord, ordkomposition, felaktiga ord, felstavade ord, syftningsfel osv., gör att vi har svårt för att få läsandet att flyta. M.a.o. tar det längre tid. (Mao har ingenting med Kinas forne ledare att göra). Här har jag använt typsnittet Bookman Old Style i 16 punkter. 6

7 Justering av texten Centrerad text Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Vänsterjusterad text Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant Högerjusterad text Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Marginaljusterad text Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Marginaljusterad text (med vita luckor) Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. 7

8 Allmänna råd om typografi Bokstävers utseende/konstruktion är konst. För att göra texten så att ögat lätt kan läsa av den, bör man ta hänsyn till följande: Antal bokstäver/rad (minst 35-45, högst 55-65) Graden (storlek) Val av typsnitt, A Serif (antiqua) eller A Sans Serif (linjär, grotesk) Lämpligt radavstånd (kägel - 10/12) Ordavstånd (ska ej vara större än mellan raderna) Rak vänster/höger-marginal Logisk avstavning Versaler/gemener Färg, ton, innehåll, papper (svagt gult med svart text) Den bokstavsform man är mest van vid är den mest lättlästa. Försiktighet skall iakttagas med olika typsnitt och blandning av typsnitt. Typografin kan: Höja läsbarheten Ställa samtalstonen Disponera innehållet Öka trovärdigheten Text skall: Väcka intresse Vara estetiskt tilltalande Uppvisa någon form av originalitet 8

9 Olika format som används Landskap Kvadratisk Porträtt Vår synbild överensstämmer bäst med landskapsformatet. Typografiska begrepp Knipning Generell trängning mellan bokstäver Kerning Individuell trängning mellan två bokstäver Typografins största hemlighet ligger i knipning och kerning Symetrisk typografi Balans Harmoni Behandla text som om den skulle läsas 9

10 Typsnitt typsnitt, grafisk term för en uppsättning av ett alfabets bokstäver, siffror och andra tecken som getts en enhetlig formgivning. Ett fullständigt typsnitt innehåller tecknen dels i olika snittvarianter med olika grundformer (gemen, versal, rak, kursiv), grovlekar eller sorter (mager, halvfet etc.), bredder eller vidder (smal, normal etc.), dels i olika storlekar eller grader (jfr typografiska mått). Ursprungligen graverades varje bokstavsform på en stålstämpel (palrisen). Bokstavsbilden slogs sedan in i ett litet kopparstycke (matrisen). Den monterades sedan i gjutinstrumentet i vilket man sedan kunde gjuta metalltyper för sättning och tryckning. Med fotosättningens införande på talet lagrades typsnitten på film, och numera finns de i digital form. En uppsättning (teckensats) av ett visst typsnitt i en fotosättare eller dator kallas också font. Under tryckkonstens första sekler särskilde man inte olika skärningar av stilar, utöver huvudgrupperna antikva, kursiv, fraktur och schwabach. I tryckerierna utvecklades på 1800-talet allmänna benämningar på likartade typkaraktärer, t.ex. medieval, grotesk och egyptienne. På 1900-talet ökade intresset för individualiserad bokstavsformgivning, och nya typsnitt gavs specifika namn (t.ex. Futura, Times och Souvenir). Datatekniken har lett till en explosionsartad ökning av antalet tillgängliga typsnitt. Ett klassifikationssystem utvecklades på 1950-talet av fransmannen Maximilien Vox ( ). Det omfattade ursprungligen nio historiska kategorier och ligger bl.a. till grund för vår indelning av typsnittet i familjer eller typgrupper (se tabell och bild). Jfr typografi och grafisk formgivning. Per S. Ridderstad Källa Nationalencyklopedinhttp:// 10

11 Typsnitt TYPOFORM/TERESA BEALE typsnitt. Bilden visar några viktiga benämningar som används vid analys och beskrivning av olika bokstavsformer. För versaler med diakritiska tecken (t.ex. Å) tillkommer ytterligare stödlinjer, och benämningen Åphöjd avser typgradens maximala höjd. Aa Aa Typsnitt Typsnitt Typsnitt 11

12 Typsnittsumgänge LA LJ LA FA AD DT FVLAT 12

13 Olika typsnitt Times Arial Brush Script Courier Comic Sans Bookman Mistral Jokerman Niagara Engraved Perpetua Chiller 13

14 Tecken per rad Denna rad är skriven i 8 punkters storlek med 64 tecken Denna rad är skriven i 8 punkters storlek med 64 tecken Denna rad är skriven i 10 punkters storlek med 64 tecken Denna rad är skriven i 12 punkters storlek med 64 tecken Denna rad är skriven i 14 punkters storlek med 64 tecken Denna rad är skriven i 18 punkters storlek m Denna rad är skriven i 24 punkte Denna rad är skriven i Denna rad är sk 36 punkter 48 punkter Denna rad är Denna rad 60 punkter 72 punkter (ovanstående text är skriven i typsnittet Garamond) 14

15 Spalter och textflöde Bild 1 Bild 2 När texten inte får plats i en spalt låter man den flöda över i en annan spalt, så att man kan fortsätta läsa där och det är ju väldigt praktiskt, eller hur? Typsnitt Garamond storlek 14, 35 te Typsnitt Garamond storlek 14, 35 te Typsnitt Garamond storlek 14, 35 te Typsnitt Garamond storlek 14, 35 te Typsnitt Garamond storlek 14, 35 te Typsnitt Garamond storlek 14, 35 te Typsnitt Garamond storlek 10, 49 tecken blir det Typsnitt Garamond storlek 10, 49 tecken blir det Typsnitt Garamond storlek 10, 49 tecken blir det Typsnitt Garamond storlek 10, 49 tecken blir det Typsnitt Garamond storlek 10, 49 tecken blir det Typsnitt Garamond storlek 14, 34 te Typsnitt Garamond storlek 12, 39 tecken Typsnitt Garamond storlek 10, 48 tecken blir det 15

16 Allmänt om layout Några goda råd: Blanda inte för många typsnitt på en sida, använd högst 3 Använd få färger och tänk på de som är färgblinda Använd ALDRIG understruket i rubriker, fet stil är bättre Använd fet stil för att märka ut något viktigt i textmassan eller varför inte kursiv stil Använd proportionerligt typsnitt vid uppställningar och tabeller Apor 12 Bananer 245 Citroner 7 Dadlar 1128 Elefanter 78 Gurkor Apor 12 Bananer 245 Citroner 7 Dadlar 1128 Elefanter 78 Gurkor Apor 12 Bananer 245 Citroner 7 Dadlar 1128 Elefanter 78 Gurkor Apor 12 Bananer 245 Citroner 7 Dadlar 1128 Elefanter 78 Gurkor Malte Wallenbergh Isabella Ingesson Malte Wallenbergh Isabella Ingesson 16

17 Layoutprogram Det finns flera program för layout. På Macintosh används ofta QuarkExpress, men ibland även PageMaker. På PC är PageMaker det rådande layoutprogrammet. Dessa program är ju inte direkt något som gemene man har installerat på sin dator. Då används t.ex. Word ofta istället. Nu är ju inte Word gjort för layout och kan därför vara lite krångligt att använda. Sedan finns det ju t.ex. Publisher som är ett program som har färdiga mallar för layout av olika trycksaker. Detta kan vi kalla Desk Top Publishing - DTP eller skrivbordstryckeri om vi så vill. Kunniga på området förespråkar att man använder olika program för de olika momenten och lär sig dessa program bra. Ordbehandlingsprogram, t.ex. Microsoft Word för all text. Illustrationsprogram, t.ex. Adobe Illustrator för illustrationer. Bildbehandlingsprogram, t.ex. Adobe Photoshop för bilder. Layoutprogram, t.ex. Adobe PageMaker för att sätta samman allt. 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 Övningar (du får välja vilken av övningarna du vill) 1. Gör ett informationsblad om skolan. Det bör helst vara tvåsidigt. Du kan hämta texter och bilder på skolans hemsida. Du får använda antingen Word eller PageMaker. 2. Gör ett informationsblad om något du är intresserad av. 3. Gör ett informationsblad om bildbehandling. 30

31 Layoutbladet nr 1 Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Maskros i betongen BILDEN NEDAN! Torsten Andersson med några elever i sin klass utanför sitt klassrum. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. PARKERINGSPLATSERNA Det är även viktigt att textmarginalerna är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textmarginalerna är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textens marginaler är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textmarginalerna är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. Det är även viktigt att textmarginalerna är anpassade till ögats sätt att läsa. En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. OBS! 1 Det är även viktigt att textmarginalerna är anpassade till ögats sätt att läsa. 3 En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt sådant. 5 Det är även viktigt att textmarginalerna är anpassade till ögats sätt att läsa. 7 En oregelbunden, taggig marginal kan ge ett oroligt intryck medan en jämnare ger ett lugnt och behagligt. 31