Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri

Transkript

1 Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri En färd från myt till verklighet Slutrapport till Miljömålsrådet Sammanställd i april, 2008 av Peter Arnfalk, Torbjörn Brorson & Åke Thidell med bidrag av Richard Almgren, Rolf Henriksson & Dagmara Nawroka Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi (IIIEE), Lunds Universitet

2 Internationella M iljöinstitutet (IIIE E ) och M iljöm ålsrådet godkänner m ångfaldigande av m aterialet som återfinns i denna skrift förutsatt att det sker i undervisningssyfte och/eller på ideell basis. Användning förutsätter också att en tydlig hänvisning till originalkällan ges. ii

3 Sammanfattning Föreliggande undersökning genomfördes under hösten och vintern 2007 av forskare vid Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi (IIIEE) vid Lunds Universitet på uppdrag av Miljömålsrådet. Syftet med undersökningen var att belysa dagens miljöarbete inom tillverkningsindustrin och göra jämförelser med resultat från tidigare motsvarande studier som genomfördes 1991 och Syftet var också att belysa hur och i vilken omfattning de nationella miljökvalitetsmålen påverkar företagens miljöarbete. Rapporten bidrog därmed till den samlade utvärderingen av arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen som presenterades under våren Undersökningen baserades på telefonintervjuer med miljöansvariga/personer som konkret utför miljöarbete i 272 slumpvis valda tillverkande företag fördelade över landet i olika branscher och storleksklasser. Bortfallsfrekvensen var 16 procent. Miljöarbetet undersöktes genom vilka konkreta åtgärder som genomförts inom olika områden, hur dessa åtgärder speglas i den övergripande bilden av företagets miljöaspekter, hur miljöarbetet organiserats och personalen involverats. En samlad bedömning av företagens miljöarbete gjordes genom att indela dem i olika kategorier. Kategorierna motsvarar en femgradig betygsskala från miljöpassiva till miljöanpassade strategier för miljöarbetet. Företagens drivkrafter, policies och motiv för miljöarbete undersöktes också. 4,5 3, ,6 3,43,5 Under tidsperioden har tillverkningsindustrins 3, ,9 3,0 miljöarbete successivt förbättrats. Kategorimedelvärdet 3 2,8 2,5 2,6 2,4 2,4 ( medelbetyget ) har höjts mellan varje undersökningstillfälle, såväl totalt sett som inom varje storleksklass, vilket 1,9 2,5 2,1 2, ,6 1,7 framgår av diagrammet. Kategorimedelvärdet för hela 1,4 1,5 tillverkningsindustrin var år ,9 jämförelse med 1,4 1 år Kategorimedelvärdet för anställda inom tillverkningsindustrin har ökat från 2,1 år 1991 till 2,7 år ,5 0 Ett mönster som går igen från de tidigare undersökningarna är att de större företagen i allmänhet har mer ut- Storleksklass (antal anställda) vecklat miljöarbete och tydligare miljöstrategi än de mindre företagen. De största företagen (>500 anställda) inför- Diagram: Miljöarbetets kategorimedelvärde per storleksklass år 1991, 1998 och de mycket av sitt miljöarbete under 1990-talet och har fortsatt att utveckla sitt miljöarbete. Det är dock bland de medelstora ( anställda) företagen de tydligaste förbättringarna kan konstateras. Kategorimedelvärdet har även ökat inom storleksklassen småföretag (1-49 anställda), men i väsentligt lägre utsträckning. Fortfarande är miljömedvetenheten relativt låg bland de minsta företagen. Miljökravställarna har skiftat från att domineras av miljömyndigheterna till i allt högre grad utgöras av kunder och konsumenter. Klassiska end-of-pipe -lösningar på miljöproblemen har under perioden kompletterats en blandning av tekniska och organisatoriska åtgärder. Miljöanpassning av transporterna har seglat upp som en miljöaspekt som anses som allt viktigare och underleverantörernas roll i miljöarbetet har fått större betydelse. Miljöarbetet integreras i styrningen och uppföljningen i företagen och ifrågasätts alltmer sällan. Företag med miljöledningssystem (ISO 14001) har generellt ett mer utvecklat och systematiskt miljöarbete. De flesta tillverkningsföretag (78 procent) känner inte till Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Omkring var femte företag (21 procent) känner till målen, men endast 1 procent av företagen vet vilka de olika målen är. Dessa siffror präglas dock av småföretagens stora dominans i antal. Mer än hälften av de företag som har femtio eller fler anställda känner till miljökvalitetsmålen. Det är endast 5 procent av det totala antalet tillverkande företag som anser sig påverkade av miljömålen. Eftersom dessa i huvudsak är större företag sysselsätter de emellertid ca 30 procent av arbetskraften inom tillverkningsindustrin. K a te g o r i m e d e l v ä r d e iii

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 iv 1.1 BAKGRUND UNDERSÖKNINGENS SYFTE OCH UPPLÄGG RAPPORTENS DISPOSITION METOD UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN INFORMATIONSINSAMLING BORTFALL VIKTNING BEDÖMNING AV FÖRETAGENS MILJÖARBETE Frågeställningarna Kategorierna - verktyget för utvärderingen av miljöarbetet FÖRETAGENS MILJÖARBETE KATEGORIBEDÖMNING TEKNISKA MILJÖÅTGÄRDER I FÖRETAGEN Från end-of-pipe till förebyggande åtgärder Energi- och klimatfrågorna allt viktigare Miljöanpassning av produkterna Avfall och återvinning Transporter Uppföljning av åtgärder Krav på underleverantörer KONKRETA ÅTGÄRDER ORGANISATION OCH LEDNING Miljöorganisation Ledningssystem Utbildning i miljöfrågor Information om miljöfrågor AMBITION OCH MILJÖPOLICY MILJÖARBETETS DRIVKRAFTER OCH HINDER Drivkrafter för miljöarbetet Hinder FÖRETAGEN OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN FÖRETAGENS ARBETE MED DE SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN Introduktion Frågeställningar och jämförelser MEDVETANDE OCH KUNSKAP PÅVERKAN PÅ MILJÖARBETET Andel företag som anser sig påverkas av miljömålen Faktorer som påverkar företagens kunskaper och tillämpning av miljökvalitetsmålen Leder miljömålen till ett bättre miljöarbete? Olika sätt som miljökvalitetsmålen påverkar företagen Orsaker till att miljökvalitetsmålen inte påverkar miljöarbetet EN FÄRD FRÅN MYT MOT VERKLIGHET MILJÖARBETET ÄR UNDER STÄNDIG UTVECKLING ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA MILJÖKVALITETSMÅLENS ROLL I FÖRETAGEN...38 BILAGA

5 DIAGRAM Diagram 1. Kategorimedelvärde inom respektive storleksklass i undersökningarna genomförda 1991, 1998 och Beroende på hur utvecklat ett företags miljöarbete bedöms vara, kopplas det till en av fem olika kategorier, där kategori 5 representerar det högst utvecklade miljöarbetet....8 Diagram 2. Andel företag (arbetsställen) i Sveriges tillverkningsindustri år 2007 som bedöms tillhöra respektive kategori av miljöarbete. Resultatet är viktat efter antal företag i de olika storleksklasserna. Andelen miljöanpassade företag (0,14 %) är för liten för att synas i diagrammet...9 Diagram 3. Andel anställda i Sveriges tillverkande företag (arbetsställen) 2007 som bedöms tillhöra respektive kategori av miljöarbete. Resultatet är viktat efter antal anställda i de olika storleksklasserna...9 Diagram 4. Kategorifördelning över storleksklasserna år Diagram 5. Kategoridifferenser per storleksklass mellan de olika undersökningarna, det vill säga hur mycket miljöarbetet förbättrats. Diagrammet visar att det framförallt är de medelstora företagen som förbättrat sitt miljöarbete sedan förra undersökningen Diagram 6. Förändringar av andel tillverkande företag i respektive kategori i undersökningarna från 1991, 1998 och Diagram 7. Andel anställda som arbetade i företag inom respektive kategori. Jämförelse mellan undersökningarna från 1991, 1998 och Diagram 8 Andel företag som ställer miljökrav vid inköp i de olika storleksklasserna 1998 och Diagram 9 Andel företag med och utan miljöledningssystem som ställer miljökrav vid inköp. 18 Diagram 10. Andel företag med olika former av miljöledning som ställer krav vid inköp Diagram 11. Andel företag med miljöledningssysten per storleksklass 1998 och Diagram 12. Andel företag per storleksklass med olika former av MLS Diagram 13 Andel företag per storleksklass som ger miljöutbildning för samtliga anställda (breddutbildning), riktad miljöutbildning till särskilda personalkategorier, både och eller ingen miljöutbildning Diagram 14. Andel företag per storleksklass som sprider information om miljöarbetet internt, externt, eller både och...24 Diagram 15. Andel tillverkningsindustrier med egen, koncernens eller ingen miljöpolicy Diagram 16. Andel företag över storleksklasserna med egen, koncernens eller ingen miljöpolicy Diagram 17. Andel anställda i företag med egen, koncernens eller ingen miljöpolicy i undersökningarna 1991, 1998 och Diagram 18. Drivkrafter för miljöarbetet Diagram 19. Externa drivkrafter för miljöarbete. En respondent kunde uppge flera alternativ v

6 Diagram 20. Hinder för miljöarbete. Respondenterna kunde uppge flera hinder Diagram 21. Andel företag som: i) inte känner till miljömålen, ii) känner till miljömålen men inte vet vilka de är, iii) känner till miljömålen och dessutom vet vilka de är Diagram 22. Andel företag som anger att de påverkas av miljömålen TABELLER Tabell 1. Underlaget för undersökningen; utdrag ur SCB:s register. Antal företag och antal anställda inom sex olika storleksklasser år Tabell 2. Förekomsten av miljöledningssystem och företagens kunskaper om och påverkan av miljömålen Tabell 3. Andel företag med olika tillståndsplikt som påverkas av miljömålen. Viktat för storleksskillnader Tabell 4. Skillnad i kategorimedelvärden mellan företag som anger att de påverkas och de som inte påverkas av miljömålen per storleksklass. Underlaget i klass 1 otillräckligt för jämförelse BILDER Bild 1. Schematisk bild av undersökningsförfarandet vi

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Miljöpåverkan ansågs länge som ett problem som i huvudsak orsakades av industriella verksamheter. Den lokala och regionala påverkan på natur och miljö som observerades kunde oftast härledas till utsläpp från industriella punktkällor. I ökande takt medförde detta nya krav på företagen att minska påverkan och olika tekniker och system infördes för att rena utsläppen. Vi talar här om end-of-pipe -lösningar på miljöproblemen. Under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal började emellertid olika aktörer uppmärksamma att miljöproblemen i allt mindre utsträckning rörde fabrikernas skorstenar utan till stor del orsakades av energianvändningen, transporterna och användningen av alla de olika produkter som företagen producerade. I allt högre utsträckning började därför andra angreppssätt att tillämpas. Ur ett industriellt perspektiv inriktades åtgärderna på att förebygga att miljöproblemen uppstod. Angreppssättet ställde krav på att miljöfrågorna integrerades med företagens produktionsprocesser, men också att de tillverkade produkterna blev mer miljöanpassade. Miljöarbetet kom genom detta angreppssätt att utgöra en komponent i företagens arbete med ständiga förbättringar. Förebyggande miljöskyddsarbete stod därmed i kontrast mot det tidigare angreppssättet som i huvudsak innebar att reningsutrustningar installerades efter själva tillverkningsprocesserna. I takt med att miljöfrågan fick större uppmärksamhet i den allmänna debatten svarade industrin genom olika initiativ, exempelvis införande av miljöledningssystem, miljörevision, livscykelanalyser, miljömärkning, samt frivillig redovisning av miljöarbetet. I den första studien i serien Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri Myt eller verklighet gjorde IIIEE vid Lunds Universitet ett första nedslag i miljöarbetet vid cirka 300 företag. Resultatet visade stora individuella skillnader mellan olika företag. Detta rörde både synen på miljöarbetet och vad man konkret åstadkom. Bilden av en progressiv industri kunde huvudsakligen kopplas till ett begränsat antal stora företag. Flertalet mindre företag visade sig vara passiva i miljöfrågor. När undersökningen upprepades under 1998/1999 visade det sig att fler av de stora företagen gjort framsteg i miljöarbetet och andelen miljöpassiva företag hade minskat något. Den andra studien visade också att miljölagstiftningen som drivkraft fortfarande var viktig, men att ett antal andra drivkrafter hade fått allt större betydelse. Miljökrav från kunder, samhället, ägare och investerare började få allt större betydelse för företagen. 1.2 Undersökningens syfte och upplägg Avsikten med den genomförda studien var att följa upp miljöarbetet i svensk tillverkningsindustri. Detta har vi gjort genom att beskriva och värdera det konkreta arbetet i ett stort antal slumpvis utvalda företag. För att spåra trender och utvecklingsmönster har vi jämfört företagens nuvarande nivå och innehåll i miljöarbetet med resultaten från undersökningarna från 1991/ 92 och 1998/ 99. Vi har undersökt vad som har hänt med det praktiskt miljöarbete i företagen under senare år i jämfört med åren 1992 och 1999, hur miljöarbetet organiseras och kommuniceras, och vilka ambitioner och drivkrafter där finns. Föreliggande studie är en uppföljning av tidigare undersökningar i serien Miljöarbete inom Svensk tillverkningsindustri. 1 2 Frågeställningarna i de tre studierna har varit i stort sett identis- 1 Arnfalk, Peter; Thidell, Åke (1992). Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri Myt eller verklighet? Avdelningen för industriell miljöekonomi, Lunds Universitet. 2 Heidenmark, Pia (1999). Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri Fortfarande myt? IIIEE, Lunds Universitet.

8 ka men har även kompletterats med frågor som tar upp mer sentida aspekter av det industriella miljöarbetet, t.ex. miljöledningssystem, indirekta miljöaspekter m.m. I alla tre undersökningar i serien Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri har företag av olika storlek deltagit och den grundläggande frågeställningen är Vilka drivkrafter i samhället påverkar företagens miljöarbete och vad åstadkommer företagen med sitt miljöarbete? Det är med andra ord företagens miljöarbete eller de interna processer som avser att förbättra miljösituationen/ reducera påverkan som undersöks tyngdpunkten ligger inte utsläppsnivåer och kvantiteter även om resultat och uppföljningar av gjorda insatser ingår i undersökningen. I denna senaste version av undersökningen har speciell tonvikt lagts på vilken roll Sveriges miljökvalitetsmål 3 spelar för företagens miljöarbete. Detta är en frågeställning som inte var aktuell i de tidigare studierna då miljömålen inte hade introducerats. En utgångspunkt för arbetet har varit att näringslivets roll i miljömålsarbetet inte är tillräckligt belyst och att det behövs mer information inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen. Undersökningen kring miljömålens betydelse har rapporterats i en delrapport till Miljömålsrådet. Resultaten utgjorde därmed ett inspel till den fördjupade utvärderingen av Sveriges nationella miljökvalitetsmål som redovisades av Miljömålsrådet i april Projektet kompletterar två andra projekt; Svenskt Näringslivs undersökning av miljöarbetet i olika branscher och företag 4, samt ett Nutek-projekt kring miljöarbete och affärsnytta Rapportens disposition Rapportens upplägg följer i huvudsak de tidigare undersökningarna för att underlätta jämförelser. De metodmässiga arbetsgångarna omfattande underlag och urval, datahantering och aspekter väsentliga för att beskriva miljöarbetet redovisas i sektion två medan resultaten redovisas och analyseras i sektion tre. Rapporten avslutas med en fjärde sektion som vidare analyserar företagens relationer till miljökvalitetsmålen samt en femte sektion som konkluderar och diskuterar resultaten. 3 Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål vilka i rapporttexten även benämns som miljömål. 4 Brorson, Torbjörn (2007). Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål: Erfarenheter och synpunkter från branscher och företag inför den fördjupade miljömålsutvärderingen. Svenskt Näringsliv. 5 Almgren, Richard; Brorson, Torbjörn; Enell, Magnus (2007). Sveriges miljömål - Bra för Sverige, lönsamt för företagen. Rapport i Nuteks projektet P

9 2 Metod 2.1 Underlag för undersökningen Undersökningen avsåg att belysa det konkreta miljöarbetet i svensk tillverkningsindustri. Begreppet tillverkningsindustri definieras enligt SNI 2002 avdelning D företag i klasserna med minst en anställd person. Underlaget utgjordes av ett slumpvis urval av arbetsställen i sex storleksklasser ur SCB:s Företagsregister. Slumpdragningen gjordes av SCB och redovisas i Tabell 1 nedan tillsammans med antal företag och antal anställda inom respektive storleksklass. Arbetsställen används för att komma till de enskilda arbetsplatser där miljöarbetet undersöktes. Det finns ingen korrelation eller exkludering mellan företag som utgjort underlag i de tidigare undersökningarna. Undersökningsunderlaget omfattade 272 arbetsställen. 6 Tabell 1. Underlaget för undersökningen; utdrag ur SCB:s register. A ntal företag och antal anställda inom sex olika storleksklasser år Storleksklass Antal anställda Totalt antal företag i respektive storleksklass Antal anställda i respektive storleksklass Antal företag i underlaget för undersökningen Andel arbetsställen av storleksklass (%) , , , Informationsinsamling Målsättningen var att intervjua ca 50 företag inom varje storleksklass (förutom i den största inom vilken det bara finns 42 företag totalt). De intervjuade företagen utgör från 0,2 procent av alla företag i den minsta storleksklassen, upp till 69 procent av företagen i den största klassen. Informationsinsamlingen inleddes med en orientering i företagens information på hemsidan på Internet för att skapa en bild av verksamhetens produkter, processer och miljöarbete. Informationen fungerade som bakgrund till de telefonintervjuer som utgjorde kärnan i informationsinsamlingen. Telefonintervjuer användes eftersom de gav samma förutsättningar som vid de tidigare undersökningarna, samt för att denna metod möjliggör snabba resultat och stor flexibilitet. Vidare medför dialogen möjligheter att klargöra frågeställningar (vilket reducerar risken för missförstånd), bättre kontroll på undersökningsurvalet, möjlighet till följdfrågor samt i allmänhet en högre svarsfrekvens. En nackdel är att det kan uppstå individuella skillnader mellan dem 6 Antalet intervjuade arbetsställen (företag) i den föreliggande studien var 272. Detta är något lägre än i de två tidigare studierna (jämfört med 311 företag 1991 och 300 företag 1998). Underlaget har dock bedömts vara tillräckligt omfattande för en fullgod statistisk analys och jämförelse med de två tidigare studierna. 3

10 som genomför intervjuerna. I denna undersökning var sammanlagt var sex personer (varav två med huvudansvar) engagerade i intervjuarbetet. De individuella skillnaderna motverkades genom det strukturerade upplägget och genom kalibrerande diskussioner om tolkningen av enskilda intervjuer och bedömningar. Vid kontakt med företagens telefonväxlar efterfrågades den person som på plats ansvarar för eller konkret arbetar med miljöfrågor. Hänvisad person fick också bekräfta att han/ hon hade relevant yrkesroll eller organisatorisk position för att svara på våra frågor. Vi preciserade också att vår undersökning begränsades till det aktuella arbetsstället. Intervjuerna genomfördes antingen direkt eller efter uppgjord tidbokning under perioden september 2007 till februari Informationsinhämtningen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Personen som genomförde intervjun följde ett frågeformulär (se Bilaga 1) med frågor som i väsentliga delar byggde på frågor som använts i de tidigare undersökningarna. I de fall frågorna var av karaktär ja/ nej följdes de upp med följdfrågor, motiveringar och förklaringar som noterades under intervjuerna. Frågeformulärets olika svarsalternativ angavs inte i intervjuerna utan fungerade som checklista. Inga samtal spelades in och respondenterna utlovades fullständig anonymitet om inget annat avtalades. Intervjuerna tog mellan tio minuter upp till en dryg timme beroende på omfattningen av företagets miljöarbete och respondentens villighet att dela med sig av sina erfarenheter. Intervjuresultaten fördes därefter över till en databas för statistikbehandling. Metoden för informationsinsamling följde samma procedur som i tidigare studier. 2.3 Bortfall Bortfallet var i denna studie 53 företag (16 procent) i jämförelse med 7 företag (2 procent) i undersökningen från 1991/ 92 och 17 företag (5 procent) år 1998/ 99. Bortfallet har flera orsaker. Uppenbara skäl var att några företag har upphört sedan SCB:s register uppdaterats, felaktigt klassats som tillverkande företag eller att samma arbetsplats delats upp i flera arbetsställen som rent praktiskt hade ett gemensamt miljöarbete. Ett antal potentiella respondenter angav tidsbrist för att inte medverka, men vi noterade också att flera företag har valt att generellt inte medverka i denna typ av undersökningar. Det stora bortfallet berodde också på stora problem att få tag på eller boka tid med intervjupersonerna. Efter fem till tio försök (beroende bl.a. på tidbokningar eller angivelser om när personen skulle vara anträffbar) att kontakta en utpekad person med upprepade meddelanden där de ombads att ta kontakt med oss avskrevs företaget som bortfall. Det är i huvudsak små och mindre medelstora företag som av olika anledningar fallit bort. I de fall dessa företag har hemsidor på Internet kunde vi emellertid inte finna någon tydlig information om utvecklat miljöarbete i denna grupp av företag. Det var en generell observation att det var väsentligen svårare och mer tidskrävande att komma fram till intervjuer i denna upplaga av undersökningen i jämförelse med tidigare år. 2.4 Viktning Det framgår av Tabell 1 ovan att det största antalet arbetsställen finns i den minsta storleksklassen medan endast ett fyrtiotal finns i den största. Underlagets fördelning över storleksklasserna skiftar sålunda varför undersökningsunderlaget viktas för att representera de verkliga förhållandena inom tillverkningsindustrin gentemot dels antal företag, dels antal anställda per storleksklass. 4

11 2.5 Bedömning av företagens miljöarbete En central del i studien är en sammantagen bedömning av de intervjuade företagens miljöarbete. Bedömningen baseras på en rad frågeställningar och utrycks som en uppdelning i fem olika kategorier. Här följer en beskrivning av kriterierna bakom bedömningen Frågeställningarna I samtliga tre undersökningar har företagen bedömts utifrån deras faktiska miljöarbete baserat på frågor inom fem områden: Ambition och motiv (policy, strategier, målsättningar) Vilka ambitioner har företaget med sitt miljöarbete? Vilken attityd har företaget till miljöfrågorna och miljökraven från olika intressenter? Vad kräver företaget av sig självt i form av konkret handling? Har företaget antagit en miljöpolicy? Argument och drivkrafter Vilka är argumenten för miljöarbetet? Vem ställer krav på företagets miljöarbete? Vilka andra drivkrafter finns? Organisation Hur organiseras miljöarbetet inom företaget? Vilka är ansvariga och vilka befogenheter har dessa? Hur drivs miljöarbetet kontinuerligt vidare? Används miljöledningssystem för att strukturera miljöarbetet 7? Konkreta åtgärder organisatoriska och administrativa Hur förs miljöarbetet ut till de anställda och andra intressenter (miljöutbildning och miljöinformation)? Ställer man miljökrav på leverantörer, deras produkter eller miljöarbete (utöver det rent lagstadgade)? Konkreta åtgärder tekniska Vad gör företaget för att minska sin miljöbelastning? Hur har företaget förbättrat sin produktionsprocess ur miljösynpunkt? Ingår miljöaspekter i produktutveckling och materialval, dvs. arbetar företagen med miljöanpassad produktutveckling? Används livscykeltänkande/analys som ett verktyg i produktutveckling och materialval? 7 Denna frågeställning förekom inte i den första undersökningen eftersom miljöledningssystem inte var aktuella

12 Vad gör företaget gjort för att minska sin miljöpåverkan från sina gods- och persontransporter? 8 Frågeformuläret i Bilaga 1 bygger på dessa frågeställningar. Med hjälp av svaren bedöms sedan utvecklingsgraden av företagens miljöarbete utifrån en femgradig kategoriindelning som etablerades redan i den första studien. Denna kategoriindelning kan ses som en betygssättning av företagens miljöarbete i en femgradig skala. Det är dock endast företagets miljöorganisation och de faktiska åtgärderna till grund för kategoribedömningen, vilket illustreras av Bild 1 nedan. AMBITIONSNIVÅ MILJÖPOLICY FRÅGE- STÄLLNINGAR ARGUMENT MILJÖ- ORGANISATION KATEGORI TOTAL UTVÄRDERING KONKRETA ÅTGÄRDER DELUTVÄRDERING Bild 1. Schematisk bild av undersökningsförfarandet Kategorierna - verktyget för utvärderingen av miljöarbetet För att kunna jämföra resultaten från denna undersökning med resultaten från 1991/ 92 och 1998/ 99 används de kategoriindelningar som etablerades Metoden innebär att företagens organisation för hantering av miljöfrågorna samt konkreta aktiviteter på miljöorådet bedöms och kategoriseras i fem olika miljöstrategier med formella krav som referenspunkt. I början 1990-talet var det myndighetskrav som utgjorde den huvudsakliga drivkraften för företagens miljöarbete och som angav krav på utsläppsnivåer. Detta resulterade i att framförallt tillståndpliktiga företag byggde upp organisationer för att administrera miljöarbetet och klara kraven från myndigheterna. Sedan dess har förutsättningarna för tillverkningsindustrin förändras avsevärt. Miljöarbetet har utvecklats och synen på vad som är viktigast att fokusera på har förändrats. Den ursprungliga indelningen i kategorier fungerar även i den föreliggande undersökningen, men är inte helt ändamålsenlig för dagens situation. Vi har försökt att tillämpa samma kriterier som vid de tidigare undersökningarna, men tolkningen av kategorierna har i någon mån anpassats till utvecklingen på miljöområdet. Vid de tidigare undersökningarna var betyget 5 närmast en utopi. Nu kan vi konstatera att det finns ett antal företag som platsar i denna kategori. 8 Denna frågeställning har tillkommit i den senaste undersökningen

13 På liknande sätt som i undersökningarna 1991/ 92 och 1998/ 99 delas de undersökta företagen således in i fem olika kategorier. Nedan ges en kortfattad beskrivning av utmärkande drag för företag i de olika kategorierna. Företagen benämns som: Kategori Beteckning Utmärkande drag 1 Miljöpassiva Företaget saknar förmåga och/eller vilja att minska sin miljöbelastning och att väga in miljöhänsyn i beslutsprocessen. Myndigheterna för in miljöarbetet i företaget som reagerar på kraven. Genomförandet av miljöåtgärder förhalas med exempelvis kostnadsargument. 2 Kravstyrda* Företaget reagerar på myndigheternas (kundernas) krav vilka de anser markerar rätt ambitionsnivå (referenspunkt). Inget ytterligare görs. Ansvarig person finns för handläggning av myndigheternas (kundernas) krav. 3 Kravoptimerade** Företaget försöker bedöma myndigheters och marknadens framtida krav som referenspunkt. Företaget har en organisation för att i god tid finna egna kostnadseffektiva problemlösningar och tillämpar dessa krav (referenspunkt) för att klara framtida krav. Företagets anställda är medvetna om opinion, kunders krav och önskemål. 4 Miljömedvetna Arbetet sträcker sig utanför områden som regleras av myndigheterna eller krävs av marknaden. Företaget prioriterar miljöfrågorna och integrerar dem som en naturlig del i beslutsprocesser och strategiutveckling. Företaget har en organisation för självständigt identifierande och införande av nya lösningar på miljöproblemen. Företaget har en kompetent hantering av miljöproblemen och ställer även tydliga krav på leverantörer. 5 Miljöanpassade Företaget drivs för att bidra till hållbar utveckling. Företaget har tagit på sig utökat ansvar även för indirekta effekter såsom transporter. Företaget har en organisation för produkt- och produktionsutveckling utifrån sina miljöanpassade mål. Hela verksamheten är uppbyggd för att ge minimal påverkan på miljön och den ekologiska balansen. Företaget engagerar sig för att påverka andra, inte bara leverantörer, i en långsiktigt hållbar riktning. * Beteckningen myndighetsstyrda användes i de tidigare undersökningarna. ** Beteckningen lagoptimerande användes i den första undersökningen. 7

14 3 Företagens miljöarbete Följande avsnitt redovisar och analyserar resultaten för de olika frågeställningarna både med statistik (när tillämpligt) och kvalitativ information, exempel och intryck. I de fall underlag finns redovisas även jämförelser från de tidigare undersökningarna. Först beskrivs resultatet av det övergripande miljöarbetet genom kategoribedömningarna, därefter för de enskilda områdena. 3.1 Kategoribedömning Redovisningen baseras på hur många företag inom respektive storleksklass som bedömts höra till de olika kategorierna för miljöarbete. Underlaget viktas också för en samlad bild av antalet anställda inom varje kategori samt för en samlad bild av hela tillverkningsindustrin. Vi kan börja med att konstatera att företagens miljöarbete successivt har förbättrats; kategorimedelvärdet ( medelbetyget ) har höjts mellan varje undersökningstillfälle, såväl totalt sett som inom varje storleksklass. Kategorimedelvärdet för hela tillverkningsindustrin år 2007 var 1,9 i jämförelse med 1,4 år Då större företag, med fler anställda, generellt sätt har ett mer utvecklat miljöarbete, ökar även medelvärdet för anställda inom tillverkningsindustrin: kategorimedelvärdet har här ökat från 2,1 år 1991 till 2,7 år Medelbetyget ökar i alla storleksklasser, det vill säga att företag inom alla storleksklasser fortsätter att utveckla sitt miljöarbete, se Diagram 1. Kategorimedelvärde 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3, ,6 3,43, ,9 3,0 2,8 2,5 2,6 2,4 2,4 2,1 2,2 2 1,9 1,6 1,7 1, Storleksklass (antal anställda) Diagram 1. Kategorimedelvärde inom respektive storleksklass i undersökningarna genomförda 1991, 1998 och Beroende på hur utvecklat ett företags miljöarbete bedöms vara, kopplas det till en av fem olika kategorier, där kategori 5 representerar det högst utvecklade miljöarbetet. I undersökningen finner vi att flertalet av företagen fortfarande klassas som miljöpassiva eller kravstyrda (se Diagram 5). Detta innebär att de fortfarande tillämpar reaktiva handlingsmönster för miljöarbetet. Andelen företag med det allra lägsta betyget (miljöpassiva) har dock minskat i jämförelse med de förra undersökningarna. År 1991 var andelen miljöpassiva 62 procent, år 1998 var andelen 43 procent och nu är den nere i 34 procent. En positiv observation är att vi nu för första gången bedömt att en handfull företag (0,14 procent av alla arbetsställen) tillhör den högsta kategorin och därmed klassas som miljöanpassade. 8

15 9% 0% 0,14 % 11% 46% 34% 1. Miljöpassiva 2. Kravstyrda 3. Kravoptimerande 4. Miljömedvetna 5. Miljöanpassade Diagram 2. A ndel företag (arbetsställen) i Sveriges tillverkningsindustri år 2007 som bedöms tillhöra respektive kategori av miljöarbete. Resultatet är viktat efter antal företag i de olika storleksklasserna. A ndelen miljöanpassade företag (0,14 %) är för liten för att synas i diagrammet. Granskar vi hur många av de anställda inom tillverkningsindustrin som arbetar i företag som klassats i kategorierna 1 5 finner vi att 3 procent arbetar i miljöanpassade företag och 14 procent arbetar i miljöpassiva företag (Diagram 3). Detta kan jämföras med att 1991 och 1998 då 0 procent arbetade i miljöanpassade företag och 24 procent, respektive 12 procent arbetade i miljöpassiva företag. Detta innebär att det sedan den förra studien 1998 faktiskt har skett en viss ökning av andelen anställda inom tillverkningsindustrin som arbetar i miljöpassiva företag. Detta kan antas bero på en omfördelning av de anställda till småföretagen där representationen av miljöpassiva arbetsställen är som högst. 3% 14% 24% 28% 1. Miljöpassiva 2. Kravstyrda 3. Kravoptimerande 4. Miljömedvetna 5. Miljöanpassade 31% Diagram 3. A ndel anställda i Sveriges tillverkande företag (arbetsställen) 2007 som bedöms tillhöra respektive kategori av miljöarbete. Resultatet är viktat efter antal anställda i de olika storleksklasserna. Liksom i tidigare undersökningar i serien finner vi att främst de stora företagen har ett utvecklat miljöarbete och som fortsätter att förbättra sig. Detta gör man genom högt ställda målsättningar och en lämplig organisation för att kunna identifiera och implementera förbättringar. Uppdelningen av kategorifördelningen per storleksklass, som visas i Diagram 4, framgår att 9

16 proaktiva (förebyggande) miljöstrategier är helt dominerande inom företag med 500 eller fler anställda. I den största storleksklassen tillämpade samtliga företag proaktiva miljöstrategier. Det är intressant att notera att ca hälften av företagen i relativt små företag bedriver ett aktivt eller proaktivt miljöarbete. Det reaktiva handlingsmönstret, i framför allt den minsta storleksklassen, medför en kraftig påverkan på totalbilden eftersom storleksklassen är dominerande både avseende antal företag och anställda. 100% 90% 80% Andel företag 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 5. Miljöanpassade 4. Miljömedvetna 3. Kravoptimerande 2. Kravstyrda 1. Miljöpassiva 0% Storleksklass (antal anställda) Diagram 4. Kategorifördelning över storleksklasserna år En tydlig trend i undersökningen från 1998 var de stora företagen kraftigt hade förbättrat sitt miljöarbete sedan den första studien från Motsvarande trend i 2007 års undersökning är att de medelstora företagen (omkring ett par hundra anställda) har gjort de största förbättringarna. De minsta företagen har gjort framsteg, men ligger fortfarande klart efter de stora både i termer av aktivt miljöarbete och förbättringstakt. Diagram 5 illustrerar hur miljöarbetet i de olika storleksklasserna förbättrats mellan de olika undersökningarna. En analys av hur företagens kategoritillhörighet förändrats över undersökningarna från 1991 till 2007 illustreras i Diagram 6. Det framgår att den största förändringen är att andelen miljöpassiva har minskat från två tredjedelar till en tredjedel. Eftersom denna förändring främst berör den stora klassen av de minsta företagen innebär det att miljöfrågan rent faktiskt har kommit in som en del av vardagen i väldigt många verksamheter. Övriga kategorier har ökat sina andelar något med den största ökningen skedde av kategorin krav(myndighets)styrda redan mellan åren 1991 och De övriga förändringarna verkar främst bero på att tidigare miljöarbetsmässigt ledande företag går ännu längre. 10

17 1,40 Höjning av kategorimedelvärde 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Höjning Höjning Höjning Storleksklass (antal anställda) Diagram 5. Kategoridifferenser per storleksklass mellan de olika undersökningarna, det vill säga hur mycket miljöarbetet förbättrats. Diagrammet visar att det framförallt är de medelstora företagen som förbättrat sitt miljöarbete sedan förra undersökningen Andel företag 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 62% 46% 46% 43% 34% 35% 11% 7% 4% 1% 2% % (0,14%) 0% 0% 0% 1. Miljöpassiva 2. Kravstyrda 3. Kravoptimerande 4. Miljömedvetna 5. Miljöanpassade Kategoribedömning Diagram 6. Förändringar av andel tillverkande företag i respektive kategori i undersökningarna från 1991, 1998 och Att miljöarbetet utvecklas långsammare i småföretagen framgår också av en motsvarande jämförelse av inom vilka kategorier de anställda i tillverkningsindustrin arbetar, se Diagram 7. Minskningen av antalet anställda på miljöpassiva arbetsplatser är mindre medan andelen anställda i företag med mer proaktivt miljöarbete ökar mer. Vi finner faktiskt en ökning av andelen anställda i miljöpassiva företag och en minskningen i miljöanpassade företag mellan undersökningarna 1998/ 99 och Förklaringen till detta är troligtvis att det totala antalet småföretag har ökat och antalet stora företag har gått ner. 11

18 60% 50% Andel företag 40% 30% 20% % 0% 1. Miljöpassiva 2. Kravstyrda 3. Kravoptimerande 4. Miljömedvetna 5. Miljöanpassade Kategoribedömning Diagram 7. A ndel anställda som arbetade i företag inom respektive kategori. Jämförelse mellan undersökningarna från 1991, 1998 och Miljömedvetenheten ökar och miljöarbetet förbättras Sammanfattande synpunkter på hur kategoritillhörigheten ( medelbetyget ) har förändrats under : De största företagen hade redan 1991 ett väl utvecklat miljöarbete. I dessa företag har miljöarbetet utvecklats ytterligare och i undersökningen har nu för första gången en handfull företag klassats som miljöanpassade. De större företagens roll som inspiratörer och pådrivare för sina underleverantörer och andra företag är sannolikt viktig för utvecklingen av industrins miljöarbete. Under de senaste 10 åren har de största relativa förbättringarna av miljöarbetet skett i de medelstora företagen. Även i de minsta företagen har miljöarbetet förbättrats, men en stor del av företagen inomtillverkningsindustrin har fortfarande en förhållandevis passiv inställning till miljöfrågorna. Miljöfrågorna har nått ut till och hanteras på ett rimligt sätt av väsentligen fler företag, inte minst i de små och medelstora företagen. Av underlagets 272 företag uppgav endast 15 små och mindre mellanstora företag ingen påverkan som svar på frågan Vilken miljöpåverkan har ert företag?. Viljan hos företagen att delta i den här typen av undersökningar har minskat. Bortfallet i studien som genomfördes för 16 år sedan var 2 procent, för 9 år sedan var bortfallet 5 procent. I den föreliggande studien var det 16 procent som avböjde att delta, eller där det helt enkelt inte gick att genomföra en intervju. 3.2 Tekniska miljöåtgärder i företagen De konkreta tekniska miljöåtgärderna utgör ett centralt avsnitt i undersökningen. Typen av åtgärder och aktiviteten i förbättringsarbetet visar hur ambitiöst och väl fungerande miljöarbetet är. De undersökta företagen ombads att redogöra för vilka konkreta åtgärder för att reducera 12

19 miljöpåverkan eller förebygga miljörisker som genomförts under de senaste åren. Frågeställningarna rörde följande teknikområden: Produktion (inkl. fabrikslokaler, produktionsprocesser, energifrågor, utsläpp, m.m.). Avfallsreduktion (spillreduktion, intern återvinning och återanvändning av material). Produkter (modifieringar med syfte att reducera miljörisker, minska miljöpåverkan från produkten eller användandet av produkten). Livscykeltänkande och livscykelanalys som verktyg för produkt och/eller produktsystemförbättringar. Källsortering och avfallshantering. Transporter (gods och personer). Vi undersökte också i vilken omfattning företagen följer upp och mäter resultaten från åtgärderna samt i vilken omfattning de kopplas till företagens interna miljömål. I Diagram 21 redovisas hur vanligt det är att tekniska åtgärder inom de ovanstående huvudgrupperna har införts vid de undersökta företagen. Det visade sig att källsortering av avfall var det teknikområde som tilllämpades av samtliga undersökta företag. Modifieringar av produktionen omfattade både förebyggande och besparande åtgärder och konventionell reningsteknik. Sådana tekniska lösningar var vanliga i alla de undersökta företagen med undantag för de minsta. Avfallsreduktion beskrevs av företagen som att man genomfört produktionsmodifieringarna som resulterade i minskade mängder spill. Avfallsreduktion kunde också innebära alternativa sätt att använda spill för andra ändamål Storleksklass, ant anst % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel företag Produktionsmod. Produkt Avfallsreduktion Källsortering Transporter Diagram 8. Andel företag som genomfört konkreta tekniska åtgärder inom olika områden per storleksklass. 13

20 Miljöanpassning av produkterna har anammats av företag av olika storlek. Hälften eller fler av företagen i alla storleksklasser, utom den minsta, nämner att de genomfört någon form av åtgärder inom området. Vissa åtgärder, exempelvis substitution av farliga ämnen, kan ligga i gränslandet mellan produkt- och produktionsförbättringar. Transporter är en miljöfråga som fått allt större betydelse under senare år. I de tidigare undersökningarna belystes dock inte företagens åtgärder för att minska miljöpåverkan från transporterna. Vi kan nu konstatera att frågan fått snabbt genomslag i företagens miljöarbete och att den speglar det mer utvecklade miljöarbetet som karakteriserar de större företagen. Närmare 90 procent av de större företagen angav åtgärder inom transportområdet, medan endast omkring 20 procent av de minsta företagen gjort något avseende transporternas miljöpåverkan Från end-of-pipe till förebyggande åtgärder I de tidigare undersökningarna var de produktionsinriktade miljöåtgärderna jämte avfallsfrågor de klart vanligaste, även om de var på en lägre nivå än idag. I studien från 1991 hade ca 2/ 3 av företagen i undersökningsunderlaget genomfört sådana åtgärder och inriktningen var då framförallt inriktad på traditionell reningsteknik ( end-of-pipe -lösningar). De förebyggande åtgärderna handlade främst om grundläggande åtgärder för att minska riskerna med kemiska ämnen och metoder för omhändertagande av avfall. Även i undersökningen från 1998 var det mycket som tydde på att företagens fokus fortfarande låg på end-of pipe -lösningar. Arbetet med förebyggande åtgärder såsom kemikaliesubstitution och interna återvinningssystem hade dock kommit längre. I den aktuella undersökningen redovisas olika miljötekniska åtgärder i form av traditionell reningsteknik. Inom många miljöområden är fortfarande olika typer av reningsanläggningar den teknik som är mest lämplig att använda. Vi ser emellertid nu alltfler företag som tillämpar förebyggande åtgärder. Olika produktionsinriktade åtgärder, och/ eller investeringar i mindre förorenande produktionsprocesser, bidrar exempelvis till att minska spill- och avfallsmängderna och användningen av farliga ämnen. I undersökningen framhöll företagen många olika förebyggande åtgärder. Vanliga åtgärder är exempelvis installation av indunstare för lösningsmedel ur färgrester och etablering av system för substitution av farliga ämnen Energi- och klimatfrågorna allt viktigare De senaste årens intensiva klimatdebatt och ökande energipriser har medfört en rad åtgärder inom de undersökta företagen. Här följer några exempel: Utbyte av oljepannor mot fjärrvärme. Inkoppling av mottrycksturbiner. Anslutning av värmesystem till andra industrier och lokala energibolag. Byte och optimering (varvtalsreglering) av pumpar och fläktar. Sektionering av belysning och ventilationssystem. Avstängningssystem för maskiner som inte används. 14

21 3.2.3 Miljöanpassning av produkterna I undersökningen från 1991 uppgav endast en liten andel av företagen att de hade genomfört produktförändringar med syftet att göra produkterna mer miljöanpassade. Sådana förändringar var dessutom mer indirekta exempelvis genom utbyte av förpackningsmaterial (oblekt papper och PVC var då aktuella miljöfrågor). Undersökningen från 1998 visade att flertalet medelstora och stora företag hade arbetat med olika slags produktmodifieringar. Detta kunde exempelvis gälla reduktion av mängden ingående material, att man bytt förpackningar eller att produkterna hade försetts med märkning för återvinning. Men det fanns även några få företag som mer systematiskt arbetade med utfasning av farliga ämnen, miljöanpassad produktutveckling eller anpassning av processen för återvinning. Många av företagen i den föreliggande studien nämner att de inte kan påverka produkternas miljöegenskaper eftersom företaget producerar mot angivna specifikationer från kunder. Dessa företag kan i vissa fall föreslå förändringar, men beroende på branschförutsättningar är det med skiftande framgång och initiativkraft. Förbättringarna består i flertalet fall av relativt begränsad anpassning av produkternas miljöegenskaper. Exempel på sådana åtgärder är utfasning av farliga ämnen, mindre designförändringar och andra val ingående material. Dessa åtgärder förändrar inte nämnvärt produktens funktion, utseende eller specifikationer. Vi har emellertid även funnit företag som gått mer på djupet med miljöanpassningen av produkterna. Genom att använda checklistor och ange miljömål för produktutvecklingen driver dessa företag arbetet framåt. Det finns ännu en eftersläpning i andelen företag som arbetar med miljöförbättringar av produkterna i jämförelse med dem som arbetar med avfallsfrågor, källsortering och produktionsförbättringar. Skillnaden har emellertid krympt väsentligt. Andelen är lägst (37 %) bland de allra minsta (1-49 anställda) och ökar till ca tre fjärdedelar av de största. Vi ser också att miljöanpassning av produkter har nått ut till en stor del av de större företagen. Begreppet används endast undantagsvis (10 till 20 %) av små och mindre medelstora företag. De verksamheter som har gjort eller använder mer eller mindre formella livscykelanalyser (LCA) är dock en mindre andel av dem som använder ett livscykeltänkande för att miljöförbättra produkterna. Bland de större verksamheterna ser vi att det finns en väsentligt större erfarenhet både positiva och negativa av LCA idag än tidigare. Vi fann även företag som använde checklistor och hade uppställda miljömål för produktutvecklingen. Flera företag använde miljömärkningen Svanen för att strukturera arbetet och visa att produkterna är miljöanpassade. En vanlig ansats av mindre åtgärder var utfasning av farliga ämnen från produkterna, mindre designförändringar, andra materialval eller andra åtgärder. Detta kan liknas vid att genomföra de enkla åtgärder som inte nämnvärt förändrar produktens funktion, utseende eller specifikationer. Flera producenter menade att de är låsta av kundens specifikationer, branschstandarder m.m. Men vi hittade också exempel på systematiskt miljöarbete inom produktutvecklingen och nya miljömässigt bättre produkter eller lösningar. Det ska nämnas att vår metod, som söker information från personer som driver miljöarbetet vid enskilda arbetsställen, i vissa ofta större företag befinner sig långt från produktutvecklare eller är, vilket ofta gäller för små företag, legotillverkare som producerar enligt beställarens specifikationer. De har med andra ord inte alltid full insyn i huruvida miljöanpassning av produkterna sker Avfall och återvinning Avfallsfrågan har redan sedan den första studien 1991 varit föremål för konkreta åtgärder. Då rörde det sig om bättre omhändertagande av farligt avfall och komprimering av volymerna. Sedan dess har systemen för källsortering och minskning av avfallsmängder till deponi utvecklats. 15

22 I studien från 1998 hade närmare hälften av de intervjuade företagen (oviktat underlag) infört källsortering. Andelen av företag och graden av källsortering konstaterades då öka med företagens storlek även om källsorteringen då till viss del hade vunnit terräng bland små företag. Det framgick att källsortering hade införts bland de företag som annars gjorde väldigt lite inom miljöområdet. Avfallsåtgärder ansågs vara ett bra sätt att starta miljöarbetet eftersom det var lätt att förklara och synliggöra för de anställda. Nu ser vi att källsortering praktiskt taget har slagit igenom inom hela tillverkningsindustrin. Det är endast få av de mindre företagen om inte angav att de källsorterar. Vi ska då också notera att dagens källsorteringssystem i allmänhet är mer utvecklade än dem som fanns i mitten/ slutet av 1990-talet. Företagen sorterar i fler fraktioner och är mer medvetna om vilka kostnader som felaktig hantering kan föra med sig. Många har dessutom ställt upp tydliga egna miljömål för att inte sända avfall till deponi. Avfallsföretagen har tydligen haft en viktig roll genom att erbjuda lämpliga system för industrin. Frågan om korrekt hantering av (miljö)farligt avfall, som ofta nämndes i studien 1991, förefaller numera vara en självklarhet I de fall denna hantering omnämns är framförallt metoder för att minska mängden farligt avfall eller att förbättra insamlingssystemen. Även om tillverkningsindustrin genererar betydande mängder avfall och restprodukter finns det kunskap och system för att sortera och framför allt reducera mängderna till deponi, vilka båda rimmar väl med rådande politik inom avfallsområdet Transporter Frågan om åtgärder för att minska miljöpåverkan från transporter är ny för den senaste undersökningen. I tidigare undersökningar var transporter överhuvudtaget inte omnämnda. Nu märker vi att många företag noterar transportfrågans relativt stora betydelse genom arbetet med de interna miljögenomgångarna, men också att den rådande klimatdebatten påverkar genom en trend att beräkna företagens klimatpåverkan. Transporter som en viktig miljöfråga nämns av ca en fjärdedel av de minsta företagen i en ökande andel till ca tre fjärdedelar av de mindre storföretagen ( anställda) och 90 procent av de största. I huvudsak rör transportfrågan in- och utleveranser av gods, men vi har också funnit flera exempel på att persontransporter (personalens resor till och från arbetet) och tjänsteresor uppmärksammats. Flera pekar också på att det är ett tydligt område där miljö och ekonomi kan samverka. Många verksamheter mäter och kartlägger sitt transportarbete och beräknar koldioxidemissionerna för att sätta dem i relation till övrig påverkan. Många konstaterar dock att de i stor utsträckning är bundna av lokaliseringen medan andra försöker finna effektivare metoder (samtransporter, planerade turer, routestyrning, leveransscheman, m.m.) tillsammans med transportleverantörerna. Andra arbetar med den egna bilparken genom att byta till miljöbilar och mer miljöanpassade bränslen. Men vi finner enstaka exempel på stor uppfinningsrikedom genom samarbeten med andra producenter. Ett sådant exempel är samtransport av stålprodukter (liten volym men stor vikt) från en producent med lätta och bulkiga plastprodukter från en närliggande. Inom området persontransporter omfattar aktiviteterna, vid sidan av kartläggning, kampanjer för cykling och samåkning och olika former av resfria möten, såsom telefon, webb, och videokonferenser Uppföljning av åtgärder Uppföljning av åtgärder inbegriper frågan om företagen följer upp åtgärder och investeringar i miljöförbättringar. I de båda tidigare undersökningarna visade sig uppföljning vara en svag 16

23 punkt. I undersökningen från 1991 rapporterade endast de största företagen att de gjorde uppföljningar, men också att det fanns tydliga branschvisa skillnader. Utvärderingarna bestod också i stor utsträckning av att företagen skaffade sig en känsla av att sakerna fungerade. En tolkning av situationen var att flera företag införde åtgärder som mer eller mindre krävdes av myndigheter och i och med att de installerats var saken ur världen. I denna undersökning fördjupades frågan något och det visade sig att betydligt fler företag än tidigare gör utvärderingar och/ eller följer upp resultat. Få av de mindre företagen följde upp effekten av sina åtgärder, och om så var fallet utfördes uppföljning på övergripande sätt. Bland större företag var mer solida, kvantitativa uppföljningar vanligare. Många företag gjorde direkta uppföljningar mot uppställda interna miljömål. Det går vidare att se skillnader mellan olika typer av åtgärder. Avfall och källsortering följs upp i väsentligen högre grad än andra miljöfrågor, vilket till stor del kan förklaras av att avfallsbolagen regelbundet lämnar statistik på hur mycket av olika fraktioner de hämtar. Produktionsinriktade åtgärder följs också upp i högre grad än produktförbättringar, liksom ändringar av transporterna. 3.3 Krav på underleverantörer Frågan om företagen ställer miljökrav på leverantörer och andra samarbetspartners har ingått i samtliga tre undersökningar. I den första undersökningen angav många företag att de ställde miljökrav på leverantörer genom att efterfråga säkerhetsdatablad o. dyl. Utöver dessa krav ställde ca en fjärdedel av företag med fler än 100 anställda någon form av krav vid inköp. Även om krav på säkerhetsdatablad var ett vanligt svar även i undersökningen från 1998 hade den generella bilden ändrats väsentligt: det var en betydligt större andel företag i samtliga storleksklasser som ställde miljökrav. Många krav gällde huruvida företagen hade miljöledningssystem, miljöpolicy eller någon form av miljöarbete. Den bilden har ytterligare förstärkts i 2007 års undersökning. Samtliga av de största företagen och 70 till 80 procent av medelstora och stora företag ställer miljökrav på leverantörer idag, vilket framgår av Diagram 8. Småföretagen ställer sådana krav i mindre utsträckning men även där sker en ökning. Den största ökningen har emellertid skett i de mellanstora företagen. Kraven består fortfarande av frågor om förekomst av miljöledningssystem, men en tydlig trend är att företagen också ställer mer detaljerade frågor om miljöarbetets innehåll, krav på innehåll i levererade varor, samt om miljöarbetet på ett systematiskt sätt ingår i leverantörsbedömningarna. Några företag nämner att miljökraven hänger samman med att miljöledningssystemet införts, men det ligger inte lika stor tyngd på denna koppling längre. Vi ser också att det är en större andel företag som har miljöledningssystem än som uppger att de ställer miljökrav på leverantörerna. Det är emellertid tydligt att företag med miljöledningssystem i högre grad än andra företag ställer krav på sina leverantörer, se Diagram 9. Denna undersökning ger dock inget svar på frågan om det beror på miljöledningssystemet som sådant eller på att företag med utvecklat miljöarbete också använder miljöledningssystem. Andelen företag med miljöledningssystem som uppger att de ställer miljökrav vid inköp är 80 procent. Motsvarande andel är 90 procent för de företag som har integrerat miljöledningssystemet med andra ledningssystem, t.ex. kvalitetsledning. Företag som använder andra former för miljöledning än vad som specificeras enligt EMAS och ISO ställer i något lägre omfattning miljökrav vid inköp, se Diagram

24 Andel företag som ställer miljökrav vid inköp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 83% 78% 80% % % 57% 48% 42% 19% 20% 12% Storleksklass (anställda) Diagram 8 Andel företag som ställer miljökrav vid inköp i de olika storleksklasserna 1998 och Andel företag som ställer miljökrav vid inköp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 84% Har MLS 34% Inget MLS Inga miljökrav Ställer miljökrav Förekomst av miljöledningssystem (MLS) Diagram 9 Andel företag med och utan miljöledningssystem som ställer miljökrav vid inköp. 18

25 Andel företag som ställer miljökrav vid inköp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ISO eller EMAS Integrerat Annat MLS Inget MLS Inga miljökrav Ställer miljökrav Miljöledningssystem (MLS) Diagram 10. Andel företag med olika former av miljöledning som ställer krav vid inköp. 3.4 Konkreta åtgärder Organisation och ledning Företagens miljöorganisation och miljöledning räknas här som konkreta åtgärder, då man med hjälp av dessa utvecklar och förändrar sitt arbetssätt för att kunna ta sig an sina miljöaspekter på ett mer ändamålsenligt sätt. Företag som avser att genomföra högt ställda ambitioner och mål inom miljöområdet har i allmänhet en mer utvecklad organisation för ändamålet. Frågorna om de organisatoriska åtgärderna rör därför huruvida det finns en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning för miljöfrågor (vid sidan av den juridiska), hur väl den är nedbruten och definierad, miljöledning, adekvat utbildning till berörd personal samt intern och extern kommunikation av miljöarbetet. Frågor som rör organisationens ambitioner och målsättningar inom miljöområdet samt miljöpolicy redovisas senare eftersom de inte ses som konkreta åtgärder och därför inte ingår i den slutliga kategoribedömningen Miljöorganisation I undersökningen från 1991 utkristalliserades sex olika typer av miljöorganisationer med sina förtjänster och brister. Det var då tydligt att företag som placerade miljöansvaret närmare produktionen kunde arbeta mer proaktivt än om miljöansvaret kombinerades med fastighetsansvar eller skyddsorganisationen för arbetsmiljön. De tidigare typorganisationerna förekommer fortfarande i några företag men de har till stor del spelat ut sin roll. I de allra minsta företagen kan miljöansvaret ännu ligga på VD eller någon högre chef. I dessa företag saknas ofta en särskild miljöorganisation. Resultatet kan bli såväl ett välutvecklat miljöarbete som i det närmaste total passivitet, beroende på företagets och den ansvariges intresse för frågan. I några företag är ansvaret för att utföra miljörelaterade uppgifter kopplat till ansvar för att sköta fastigheter eller till annan position som inte har direkt samband med produktionen. Åtgärderna inriktas då främst på energisystem och avfall. En övervägande majoritet av respondenterna har ett kombinerat ansvar för miljö- och kvalitetsfrågor. En sådan organisatorisk lösning förefaller ligga närmare kärnverksamheten än andra organisatoriska lösningar. Detta förhållande kan också återspegla spridningen av miljö- och kvalitetsledningssystem. Större företag har i stor omfattning en miljöorganisation som omfattar hela verksamheten och kan därmed liknas vid vad som då benämndes som en fullständigt utvecklad linjestaborganisation. Den karakteriserades av genomarbetade rutiner, mer preciserad ansvarsfördelning och metodisk informationsinsamling. Företagen hade analyserat verksamhetens miljöför- 19

26 hållanden och byggt upp en organisation för att bearbeta den samt definierat medarbetarnas ansvar i befattningsbeskrivningar. Miljömålen var klargjorda och kommunicerade med de anställda som också fick regelbunden information om hur miljöarbetet fortskred. Kontrollprogram säkrade att målen uppnåddes. I kontrast bedömdes endast en handfull företag i undersökningen från 1991 ha denna typ av miljöorganisation. I undersökningen från 1998 hade endast ett företag denna organisationsform, även om en trend i denna riktning kunde skönjas i flera av de då intervjuade företagen. Idag är denna utvecklade miljöorganisation den klart vanligaste formen, ofta upprätthållen och administrerad genom någon form av miljöledningssystem. Sammanfattningsvis är det tydligt att miljöarbetet har nått en hög grad av institutionalisering och integrerats i andra ledningssystem. De personer som operativt ansvarar för miljöarbetet har ofta ett kombinerat ansvar för flera områden och arbetar nära linjearbetet. De i tidigare undersökningarna så viktiga eldsjälarna har med andra ord fått en något rimligare ställning. Det är dock ofta personer med entusiasm som eldsjälar som de facto kommer längre än de som har som uppgift att administrera miljöarbetet. Eldsjälens betydelse för miljöarbetet i ett företag bör nog fortfarande inte underskattas Ledningssystem I industrin påbörjades arbetet med strukturerade miljöledningssystem under början av 1990-talet. Den engelska standarden BS 7750 (1992) och den europeiska förordningen EMAS (1993) resulterade i att ett antal företag tidigt införde strukturerade miljöledningssystem. Den internationella standarden ISO publicerades 1996 och har sedan dess dominerat marknaden för miljöledningssystem. År 2007 hade cirka organisationer ett certifierat miljöledningssystem, varav cirka i Sverige. Vid tiden för den första studien i serien Myt eller verklighet? (1992) utgjorde begreppet miljöledningssystem inte en separat frågeställning. Det fanns dock ett antal frågor som tog upp komponenter i ett miljöledningssystem, exempelvis miljöpolicy, organisation, ansvar och miljörevision. Begreppet miljörevision var känt och använt i cirka 1/ 3 av de större företagen. I storleksklasserna upp till 500 anställda planerade vart tionde företag att påbörja miljörevision. De minsta företagen var inte bekanta med begreppet. Några företag som infört ett strukturerat miljöledningssystem kunde inte identifieras i undersökningen. Den andra studien, Fortfarande myt? (1998), visade att begreppet miljöledningssystem var etablerat och att 15 procent av företagen hade infört ett certifierat miljöledningssystem. Ungefär hälften av de undersökta arbetsställena höll på med att införa ett miljöledningssystem, men många företag hade inte bestämt sig om de skulle gå hela vägen till en certifiering. Osäkerheten var störst bland de minsta företagen. Undersökningen konstaterade att införande av miljöledningssystem framförallt förekom i företag med mer än 50 anställda. Drivkrafterna att införa systemet varierade, men många företag ansåg att ISO skulle bli ett marknadskrav i framtiden. Vidare angav man motiv som bättre ordning och reda samt möjligheter att spara/ tjäna pengar. Miljöledningssystem uppfattades som ett användbart verktyg för att initiera ett mer strukturerat miljöarbete. Vidare ansåg företagen att miljöledningssystemet hjälpte till att identifiera och prioritera krav som inte var speciellt uttalade i miljölagstiftningen, eller i kontakterna med miljömyndigheterna. Det kunde röra sig om transporter, energi och krav på leverantörer. 20

27 Miljöledningssystem var vid tiden för den förra undersökningen ett relativt nytt fenomen. Vid årsskiftet 1998/ 99 hade drygt 300 företag miljöledningssystem som var certifierade enligt ISO och 122 som var EMAS-registrerade. Långt ifrån alla hör till tillverkningsindustrin och ett och samma företag kan finnas i båda grupperna. Vid slutet av år 2006 var antalet svenska företag certifierade enligt ISO medan antalet EMASregistrerade verksamheter i början av 2008 hade gått ner till Den föreliggande studien visar att miljöledningssystem kommit att bli en etablerad modell för företag att arbeta med miljöfrågorna. ISO är det dominerande systemet och mer än 80 % av företagen med mer än 200 anställda har infört miljöledningssystem. Fortfarande saknas miljöledningssystem hos de allra minsta företagen, men i gruppen med anställda har det skett en betydande ökning i antalet miljöledningssystem sedan Vid sidan av de stora standardiserade systemen finns en rad inofficiella typer av miljöledningssystem. Den starka utvecklingen speglas i en jämförelse mellan undersökningarna från 1998 och 2007, se Diagram 11. Idag har praktiskt taget alla större företag infört miljöledningssystem, fler än hälften av de större småföretagen och visst insteg har även nåtts i de minsta företagen. Andel företag med miljöledningssystem 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% MLS 1998 MLS % 57% 9% 8% 72% 16% 81% 24% 90% 29% Storleksklass (anställda) Diagram 11. Andel företag med miljöledningssysten per storleksklass 1998 och Det är också vanligt att företagen integrerat miljöledningssystemen med andra ledningssystem, exempelvis för kvalitet eller arbetsmiljö. I huvudsak var erfarenheterna av miljöledningssystemen goda. Genom att integrera systemet med andra ledningssystem utgör miljöfrågorna en komponent i den övergripande styrningen av verksamheten. Ur Diagram 12 nedan framgår att de inofficiella miljöledningssystemen finns kvar bredvid de stora främst i de små och mellanstora företagen. Diagrammet visar också att majoriteten av företag med miljöledningssystem integrerar dem med andra ledningssystem, främst kvalitetsledning men även arbetsmiljö och energiledning, i mer kompletta verksamhetsledningssystem. Flertalet företag med integrerade system använder ISO för miljöledning. 100% 9 The ISO Survey 2006 [ ] 10 Officiell förteckning över EMAS-registreringar i Sverige [ ] 21

28 Andel företag med miljöledningssystem 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inget MLS Annat MLS Integrerat ISO eller EMAS Storleksklass (anställda) Diagram 12. Andel företag per storleksklass med olika former av MLS. Även om ett miljöledningssystem inte är en fullständig garant för ett välutvecklat miljöarbete så kan vi se en tydlig korrelation mellan företag som ställer miljökrav vid inköp och de som har ett MLS. Andra frågor som miljöorganisationens tydlighet, hur väl ansvaret definierades samt omfattningen av utbildning i miljöfrågor varierar betydligt bland företag med miljöledningssystem Utbildning i miljöfrågor I undersökningen från 1991 hanterades information och utbildning i miljöfrågor i samma intervjufråga då området till stor del kunde betraktas som obruten mark. Företag som försökte utveckla miljöarbetet konstaterade att det var svårt att få med sig personalen. Då var det främst företag med fler än 200 anställda som arbetade med informations- och utbildningsfrågor, i de flesta fall av rent teknisk natur. Heltäckande miljöutbildning förekom i princip endast hos storföretag. Småföretagen menade att speciella informationskanaler var onödiga, eftersom alla känner alla inom verksamheterna. Eftersläpningen hos småföretagen fanns kvar i undersökningen från 1998, men några större småföretag och mellanstora företag hade genomfört miljöutbildningar till sina anställda och fler var på väg. Bland storföretagen (500 anställda och fler) hade ca 80 procent genomfört breda miljöutbildningar. Införande av miljöledningssystem var en viktig orsak till att utbildningsinsatserna hade ökat. Den aktuella undersökningen visar att idag har 30 procent av de små företagen och 70 procent av de större småföretagen genomfört någon form av miljöutbildning. Två tredjedelar av företagen (i huvudsak de minsta företagen) inte har miljöutbildat sina anställda i miljöfrågor, se Diagram 13. Eftersläpningen i informations- och utbildningsfrågor finns i huvudsak kvar men har minskat. Detta innebär att ca en tredjedel av de anställda inom tillverkningsindustrin arbetar i företag som inte miljöutbildat sina medarbetare. 22

29 Andel företag - Miljöutbildning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ingen utbildning Både bredd- o djuputb. Djuputb. (m särsk. ansvar i miljöfrågor) Breddutbildn (alla anst.) 0% Storleksklass (anställda) Diagram 13. A ndel företag per storleksklass som ger miljöutbildning för samtliga anställda (breddutbildning), riktad miljöutbildning till särskilda personalkategorier, både och eller ingen miljöutbildning. Flertalet företag som haft breddutbildning gjorde det i samband med införande av miljöledningssystem, ofta under slutet av 1990-talet. Många av dem menade att det kunde vara tid för att förnya den men få hade gjort det eller hade konkreta planer på uppdateringar. I allmänhet hade de dock miljöutbildning som en del av annan information/utbildning för nyanställda. Flertalet anställda hade därmed fått någon form av miljöutbildning men få får regelbundna uppdateringar. Breddutbildningarna varar från några timmar till en halv dag. Det förekommer dock kurser som sträcker sig över flera dagar för personal i medelstora verksamheter. Den inledande kursen gavs ofta av inhyrda utbildare medan fortlöpande utbildning för nyanställda baseras på företagens egen utbildningskapacitet. Innehållet är ofta en genomgång av miljösituationen, vad som påverkar den och på vilket vis det egna företaget bidrar till och kan influera miljön. De nationella miljökvalitetsmålen används ibland i utbildningarna, för att rama in den allmänna miljösituationen. Djuputbildning kunde omfatta komplettering av miljösamordnarens utbildning. Det var dock mer vanligt att djuputbildningen inriktades på personer med speciellt ansvar för aktiviteter med särskild miljöpåverkan eller miljörisk. Det kunde röra sig om kunskap om kemikalier och kemikaliehantering, avfallshantering och andra ämnesområden. Några företag använder utvecklingssamtal och utbildningsmatriser i miljöledningssystemet för att både identifiera utbildningsbehov och för att notera genomförda utbildningsinsatser Information om miljöfrågor Återkommande information om miljöarbetet kan riktas både internt till de anställda och externt till närboende, samhället, kunder m.fl. Den externa informationen kan vara frivilliga miljörapporter, hållbarhetsrapporter, produktinformation och specifik information om miljöarbetet. Den interna informationen är viktig för att vidmakthålla och uppdatera personalens kännedom 23

30 om företagets miljöpolitik, miljömål, resultat och avvikelser. Den interna informationen kan därmed påverka företagets miljöarbete i stort. I undersökningen från 1998 hade utvecklingen kommit längst bland företag med fler än 100 anställda. Småföretagen hade i allmänhet inget miljöarbete att informera om och den interna information följde de korta och informella vägar som ofta gäller i småföretag. Den interna informationen gavs oftast vid någorlunda regelbundna möten som sällan var avsedda för miljöfrågor. Anslagstavlor nämndes ofta och i större företag även personaltidningar. De större företagen hade även börjat använda e-post och intranät för att sprida intern miljöinformation. Diagram 14 visar att flertalet företag, med undantag av de minsta, har intern information om miljöarbetet till de anställda. Flertalet har också någon form av extern information även om det förefaller ha lägre prioritet. Den interna informationen kommuniceras idag främst genom företagens intranät även om möten nu i högre omfattning regelbundna möten ibland dedikerade för miljöinformation och anslagstavlor långt ifrån spelat ut sin roll. Det är dock få företag som följer upp om informationen går fram till målgrupperna med andra medel än att gå runt och känna av om budskap går fram och påverkar. Den interna kommunikationen verkar mer som ett komplement till personlig kommunikation mellan miljöansvariga och enskilda medarbetare. 100% 90% Andel företag - Miljöinformation 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ingen miljöinfo Internt och externt Internt Externt 0% Storleksklass (anställda) Diagram 14. Andel företag per storleksklass som sprider information om miljöarbetet internt, externt, eller både och. Extern miljöinformation inskränker sig i allmänhet till korta meddelanden på företagens hemsidor. Det är endast stora eller mycket stora företag som ger ut mer omfattande och mer genomtänkt extern miljöinformation. Inte heller den externa informationen följs upp i någon högre grad, men intervjupersonerna angav att det är sällan någon frågar efter eller kommenterar miljöinformation. Den för några år sedan vanliga generella miljömarknadsföringen har tydligen fått lägre prioritet och ersätts istället med mer specifik information om miljömärkning av produkter, etc. 24

31 3.5 Ambition och miljöpolicy Eftersom miljöpolicy är ett av kravelementen i ISO kan vi konstatera att alla företag med ett certifierat miljöledningssystem också har en miljöpolicy. Ett antal av de undersökta företagen har infört en miljöpolicy utan att ha ett miljöledningssystem och den totala andelen företag med miljöpolicy var drygt fyra femtedelar. Det är inom den minsta storleksklassen av företag vi finner verksamheter som inte har någon miljöpolicy. Ingen 19% Koncern 19% Egen 62% Diagram 15. Andel tillverkningsindustrier med egen, koncernens eller ingen miljöpolicy % Andel företag - Miljöpolicy 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Ingen miljöpolicy Koncernens miljöpolicy Egen miljöpolicy 0% Storleksklass (anställda) Diagram 16. Andel företag över storleksklasserna med egen, koncernens eller ingen miljöpolicy

32 Andel anställda 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Egen miljöpolicy Koncernens miljöpolicy Ingen miljöpolicy 0% Undersökningsår Diagram 17. A ndel anställda i företag med egen, koncernens eller ingen miljöpolicy i undersökningarna 1991, 1998 och Miljöarbetets drivkrafter och hinder Drivkrafter för miljöarbetet De tidigare studierna (1991, 1998) visade (även om frågorna formulerats något olika) på en utveckling av drivkrafterna, eller argumenten, för miljöarbete från att fullständigt ha dominerats av olika myndigheters krav till att bli mer marknadsbaserade. I tidigare studier har övriga skäl nämnts, främst sådana som kan relateras till varumärket och företagets ställning på marknaden samt etiska skäl, och då främst av de större företagen, men inte tillnärmelsevis så ofta som myndighetskraven. I 1998 års studie fick koncernerna en större betydelse genom att skärpa kraven på sina dotterföretag, men också att kunder i ökande grad och genom olika frågor och krav drev fram miljöarbete i verksamheterna. De marknadsbaserade kraven, som i årets undersökning seglat upp till den avgjort viktigaste drivkraften, skiljer sig genom att de fokuserar på förekomst av miljöledningssystem och metoder snarare än fastställda nivåer för prestation (t.ex. utsläpp till luft och vatten) inom ett begränsat antal påverkansparametrar. Myndigheterna har därmed fortfarande en viktig roll i att peka ut insatsområden och nivåer som verksamheterna sedan hanterar inom sina ledningssystem. Dessutom anger många företag i årets undersökning myndighetskrav som en direkt drivkraft för företagets miljöarbete. Krav på miljöledning och andra marknadskrav medför naturligtvis också att andra aspekter än de myndighetsstyrda kan adresseras. Vi ser också att marknadens frågor om produkter, logistik m.m. blivit vanligare om än inte något som kan ses som tydliga och generella krav på miljöegenskaper. Mycket tyder på att miljöarbetet, främst i större företag, inte längre uppfattas som en städfunktion främst syftande till att skapa lagliga och/ eller moraliska förutsättningar för verksamheterna. Miljöarbetet förefaller i stället blivit en del av det ständiga förbättringsarbetet, som också integreras i andra verksamhetsledningssystem, och därmed får ett eget momentum och nya utmaningar. Dessa företag har kompetens och förmåga att bedöma och hante- 26

33 ra miljöaspekter som ligger utanför den direkta verksamheten inom fabriken, t.ex. ecodriving för transportörerna, produktutvecklingssamarbete med leverantörer och mer generellt socialt ansvarstagande. 70% 60% Andel företag 50% 40% 30% 20% 10% 0% Eget initiativ Externa krav Koncernens krav Drivkrafter för miljöarbete Diagram 18. Drivkrafter för miljöarbetet Andra 7% Inga krav 13% Myndigheter 29% Koncernen 20% Allmänheten 4% Kund, konsument, återförsäljare 23% Konkurrenter 4% Diagram 19. Externa drivkrafter för miljöarbete. En respondent kunde uppge flera alternativ Hinder Ungefär en tredjedel av företagen upplevde inte några direkta hinder för sitt miljöarbete. De företagsrepresentanter som uppgav att de kände sig hindrade i sina ambitioner att bedriva miljöarbete inom sitt företag, angav oftast som skäl brist på lönsamhet i miljöåtgärderna och brist på tid. En annan begränsning som omnämndes av flera ofta större företag, företrädelsevis med ett relativt avancerat miljöarbete, var miljömyndigheternas brist på kunskap 27

34 och långa handläggningstider. O mkring en tredjedel av alla intervjuade företag i det oviktade underlaget angav myndigheterna som hinder/ bromskloss för deras miljöarbete. Denna effekt försvinner i den viktade statistiken som domineras av småföretagen. I tidigare undersökningar förekom ofta liknande kommentarer, då ofta från företag med en mer reaktiv syn på miljöarbetet. Inga hinder Hinder för miljöarbete Tidsbrist Lönsamhetshinder Kunskapsbrist Konkurrens Lagstiftning Andra skäl 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel företag Diagram 20. Hinder för miljöarbete. Respondenterna kunde uppge flera hinder. 28

35 4 Företagen och miljökvalitetsmålen 4.1 Företagens arbete med de svenska miljökvalitetsmålen Introduktion Riksdagsbeslutet om Sveriges miljökvalitetsmål togs Det innebär att frågeställningen kring miljömålens roll i företagens miljöarbete inte var aktuell i studierna som publicerades 1992 och I den föreliggande studien ställdes frågor om: Verksamheterna känner till Sveriges miljömål. Om miljöarbetet påverkas eller styrs av miljömålen. Företagen fick under intervjun möjlighet att beskriva hur väl de kände till miljökvalitetsmålen, samt hur de såg på målen som drivkraft för miljöarbetet Frågeställningar och jämförelser Miljömålens plats i företagens miljöarbete undersöktes genom att fråga om intervjupersonen kände till miljökvalitetsmålen, och om han/ hon också visste vilka de olika målen innebar. 12 Personen ombads även förklara på vilka sätt miljömålen påverkade deras verksamhet, eller varför de inte påverkade den. Svaren ger bild av medvetandet och kunskapen om miljömålen i svarsgruppen, vilken huvudsakligen utgörs av personer med miljöansvar inom företagen, d.v.s. de som kan förväntas känna till miljömålen bäst inom företaget. Även bedömningen av hur miljömålen påverkar företagets miljöarbete speglas naturligtvis av respondenternas personliga uppfattning. Utöver denna bakgrundsbild undersöks även i vilken omfattning ett antal faktorer påverkar företagens kännedom och kunskap om miljömålen. Faktorerna som belyses är: Företagets nivå på miljöarbetet (kategoritillhörighet, dvs. betygsättning 1-5). Förekomsten av miljöledningssystem som bygger på internationell standard (t.ex. ISO 14001). Anmälningsplikt eller krav på tillstånd enligt miljöbalken (9 kap 6 miljöbalken, d.v.s. A, B, eller C verksamheter). Det går att hitta tydliga mönster i de motiveringar företagen ger till varför (eller varför inte) miljömålen påverkar deras miljöarbete, och även på vilka sätt företagens verksamhet påverkas. Svaren har analyserats och återkommande eller liknande svar delats in i kategorier. Då denna del av analysen helt bygger på kvalitativ information, ingår den inte i den statistiska behandlingen. 11 Som ovan sagts ingår inte dessa frågor i bedömningsunderlaget för företagens kategoritillhörighet. 12 Intervjupersonerna avkrävdes inte en komplett upprading av samtliga miljökvalitetsmål, men kunde ombes ge exempel på några mål om de ansåg vara relevanta för deras verksamhet. 29

36 4.2 Medvetande och kunskap De flesta tillverkningsföretag (78 procent) känner inte till Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Omkring var femte företag (21 procent) känner till målen, men endast 1 procent av företagen vet vilka de olika målen är. Dessa siffror präglas dock av småföretagens stora dominans i antal. Mer än hälften av de företag som har femtio eller fler anställda känner till miljökvalitetsmålen. Detaljkunskap om miljömålen är ett storföretagsfenomen: 94 procent av företagen inom den största storleksklassen kände till dem, medan vi inte stötte på något företag med färre än 200 anställda som visste vilka miljömålen är (se Diagram 21). 100% Andel företag som känner till miljömålen och vet vilka de är 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Känner till miljömålen och vet vilka de är Känner till miljömålen Känner inte till miljömålen 0% Storleksklass (antal anställda) Diagram 21. A ndel företag som: i) inte känner till miljömålen, ii) känner till miljömålen men inte vet vilka de är, iii) känner till miljömålen och dessutom vet vilka de är. Resultatet pekar på att stora företag med ett väl utvecklat miljöarbete och med specialister anställda för att särskilt administrera miljöarbetet i större omfattning känner till miljömålen och dessutom kan redogöra för detaljer. Det är vidare rimligt att anta att de mer omfattande miljöprövningsprocesserna som stora företag genomgår också medför en djupare kunskap om de nationella miljökvalitetsmålen. Ett antal företag rapporterar exempelvis att myndigheter ställer krav att företaget ska redogöra för hur den planerade förändringen kommer att påverka miljömålen. 4.3 Påverkan på miljöarbetet Andel företag som anser sig påverkas av miljömålen I intervjuerna ställdes också frågan påverkas/ styrs ert miljöarbete av miljömålen? I tolkningen av svaren inkluderas även om miljömålen guidar miljöarbetet, eftersom vissa respondenter gjorde en distinktion mellan att styra och guida, vilket indikerar att miljömålen används på olika sätt i företagens miljöarbete. I statistikbehandlingen nedan inbegrips även guidas i begreppet påverkas. Av underlagets 272 företag uppgav drygt 100 av dem att deras miljöarbete på något vis påverkas/ styrs/ guidas av miljömålen. En viktning av underlaget ger att det endast är 5 procent av det 30

37 totala antalet tillverkande företag som anser sig påverkade av miljökvalitetsmålen. Eftersom dessa i huvudsak är större företag sysselsätter de emellertid ca 30 procent av arbetskraften inom tillverkningsindustrin. Diagram 22 visar andelen företag i de olika storleksklasserna som anser sig påverkas av miljökvalitetsmålen. Resultatet ligger helt i linje med att det också är de större företagen som känner till miljökvalitetsmålen. Även om endast är cirka hälften av de stora företagen som känner till miljömålen som också anger att de påverkas av dem. En rimlig förklaring är att dessa företag ofta har kapacitet till miljöarbete på hög nivå även utan de nationella miljökvalitetsmålen. En annan förklaring kan vara att företagets miljömål sätts i centrala funktioner och att användning eller koppling till nationella miljökvalitetsmål inte kommuniceras till utförarna i koncernens enskilda företag. Andel företag som påverkas av miljömålen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Storleksklass (antal anställda) Påverkas inte av miljömålen Påverkas av miljömålen Diagram 22. Andel företag som anger att de påverkas av miljömålen Faktorer som påverkar företagens kunskaper och tillämpning av miljökvalitetsmålen Vi har valt att studera ett par faktorers inverkan på hur företag relaterar till miljömålen, dels företagens interna styrning och organisation av miljöarbetet i form av miljöledningssystem eller motsvarande, dels företagsextern styrning och kontroll som följd av olika former av tillståndsplikt och miljötillsyn av myndigheterna. Miljöledningssystem Företag som infört strukturerade miljöledningssystem (ISO alternativt EMAS) känner till och påverkas av miljökvalitetsmålen i högre grad än företag utan miljöledningssystem. Förekomsten av miljöledningssystem ökar med företagens storlek. En jämförelse mellan företag med och utan miljöledningssystemen, visar att i företag som har någon form av strukturerat miljöledningssystem (oftast baserat på ISO 14001), eller med integrerade system för miljö-, kvalitetsoch arbetsmiljöfrågor, är det vanligare att man känner till miljökvalitetsmålen och att man tar hänsyn till dem i verksamheten, se Tabell 2. 31

38 Tabell 2. Förekomsten av miljöledningssystem och företagens kunskaper om och påverkan av miljömålen. Företag som infört miljöledningssystem Företag som inte infört miljöledningssystem Storleksklass Andel som känner till miljökvalitetsmålen Andel som anser sig påverkas av miljökvalitetsmålen Andel som känner till miljökvalitetsmålen Andel som anser sig påverkas av miljökvalitets-målen 1 (1-49) 17 % NA 18 % 3 % 2 (50-99) 78 % 28 % 20 % 7 % 3 ( ) 74 % 35 % 31 % 8 % 4 ( ) 86 % 61 % 38 % 38 % 5 ( ) 93 % 62 % 80 % 0 % 6 (1000-) 97 % 53 % NA NA Den tydliga kopplingen mellan kännedom om de nationella miljömålen och miljöledningssystem kan förklaras med att dessa företag inom sitt miljöledningssystem, formulerat en miljöstrategi, identifierat miljöaspekter och ställt upp interna miljömål. I samband med detta arbete har man tagit hänsyn till externa drivkrafter och identifierat legala och andra krav som berör verksamheten. I viss utsträckning har företagen då sökt stöd i de nationella miljömålen för att få fokus på miljöfrågor som anses viktiga i samhället. Det kan också vara företag som i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken åläggs att göra miljökonsekvensbeskrivningar. Företagen hanterar då utredningarna och kraven med hjälp av verktyget miljöledningssystem. Tillståndsplikt enligt miljöbalken Vi har ovan visat att stora företag oftare än små företag rapporterar att de påverkas av miljömålen. Inget företag i den minsta storleksklassen anger att miljöarbetet påverkas av miljömålen. Vidare har vi undersökt om krav på tillstånd för miljöfarlig verksamhet (A- och B- verksamheter) och anmälningsplikt (C-verksamheter) har något inflytande över hur företaget anser sig påverkat av miljömålen. Här jämför vi med företag som anger att de varken tillhör kategorierna A, B eller C. Följande kan observeras: Inom samtliga storleksklasser anger tillståndspliktiga företag i större omfattning att deras miljöarbete påverkas av miljömålen (utom i de två minsta som inte innehåller några A- klassade företag). Anmälningspliktiga företag, eller företag som inte omfattas av tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken, anger oftast att deras miljöarbete inte påverkas av miljömålen oavsett storleksklass. 32

39 När underlaget viktas för hänsyn till storleksklass är mönstret tydligt. Miljömålen påverkar/ styr/ guidar i väsentligt högre omfattning miljöarbetet i A-klassade företag än i företag med andra eller inget miljötillstånd, se Tabell 3. Tabell 3. Andel företag med olika tillståndsplikt som påverkas av miljömålen. Viktat för storleksskillnader. Tillståndsplikt miljöbalken Andel företag som anser sig påverkas av miljökvalitetsmålen (%) A (tillstånd av miljödomstol) 77 B (tillstånd av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation) 33 C (anmälan till kommunens miljönämnd) 15 Varken A, B eller C Leder miljömålen till ett bättre miljöarbete? Då kategorimedelvärdena ( medelbetygen ) i de olika storleksklasserna jämförs mellan företag som uppger sig påverkas av miljömålen och de som inte säger sig påverkas, framgår att de som säger sig påverkas av miljökvalitetsmålen har ett mer utvecklat miljöarbete. Detta framgår av Tabell 4. Underlaget för jämförelse är otillräckligt i den minsta klassen av företag. Tabell 4. Skillnad i kategorimedelvärden mellan företag som anger att de påverkas och de som inte påverkas av miljömålen per storleksklass. Underlaget i klass 1 otillräckligt för jämförelse. Kategorimedelvärde (skala 1 högst utvecklat miljöarbete) 5, där 5 har Storleksklass anställda) (antal Anser sig påverkas av miljömålen Anser sig inte påverkas av miljömålen Differens i kategorimedelvärden 2 (50-99) 3,0 2,4 0,6 3 ( ) 3,5 2,6 0,9 4 ( ) 3,2 2,8 0,4 5 ( ) 3,6 3,3 0,3 6 (1000-) 3,7 3,7 0 Slutsatsen är att det är en skillnad mellan företag som anser sig påverkas av de nationella miljömålen och de som inte gör det. Vi kan dock inte från jämförelsen ange om skillnaden beror på miljömålens påverkan, eller om det är företag med mer välutvecklat miljöarbete som också har bättre kunskap om miljömålen och integrerar dem i det redan goda miljöarbetet. 33

40 4.3.4 Olika sätt som miljökvalitetsmålen påverkar företagen Utöver frågan om miljömålen påverkar företagens miljöarbete undersöktes även varför och hur de påverkar. Långt ifrån alla som svarat att miljömålen påverkar deras miljöarbete kan konkretisera hur de gör det. I en klusteranalys av svaren finner vi ett antal huvudgrupper. Det rör sig om egen användning av miljömålen och påverkan genom villkor i tillstånd, för företagens interna arbete och deras externa kommunikation, olika kombinationer av dem samt, inte minst, som en tankemodell; något övergripande att förhålla sig till. Ett företag kunde uppge flera sätt miljömålen påverkar dem. Det var dessutom många som angav att deras miljöarbete påverkas men utan att kunna säga hur. Följande beskrivning av hur miljömålen påverkar miljöarbetet baserad på 123 rapporterade exempel ur studiens oviktade underlag. Avsikten är att ge illustrationer inte en statistisk bakgrund. I viss omfattning ges indikationer för typiska fall. Miljömålen påverkar, styr eller vägleder företagens miljöledningssystem på flera sätt; antingen som den grund miljöledningssystemet bygger på (med policy, miljöaspekter och mål), som en avstämningsfunktion, eller påverkar valet av miljöaspekterna. En klar majoritet av företagen fördes till denna grupp, som vi valt att redovisa i tre undergrupper: 1. En grupp om ca 30 företag använder miljömålen som utgångspunkt, väljer ut de som upplevdes relevanta och speglar sin verksamhet i dessa för att på så sätt bygga upp sina miljöledningssystem. 2. En nästan lika stor grupp anger att de använder miljömålen som referens eller ramverk för att relatera sina prioriterade miljöaspekter mot. Miljömålen fungerar då som ett avstämningsverktyg för att kontrollera att de har täckt alla väsentliga aspekter och fokusområden. 3. Den tredje och största undergruppen (34 svar) pekade på att de arbetar med miljömålen, både direkt och indirekt, genom krav på utredningar och miljökonsekvensbeskrivningar i samband med tillståndsansökningar. Här finner vi företrädesvis stora företag som anger att miljömålen haft en påtaglig inverkan på tillståndsvillkoren för verksamheten. Mindre verksamheter som inte genomgår en lika omfattande prövning uppger att miljömålen kommer in indirekt eftersom de inte ser miljömålen uttryckta i villkoren men utgår från att myndigheterna baserar sina tillstånd på dem när de väljer och formulerar sina villkor. Vid sidan av styrningen av miljöarbetet används miljömålen i intern information och till ledningsgrupper, anställda och för att motivera ställningstaganden, åtgärder m.m. Miljömålens pedagogiska värde nämnde några företag även i samband med interna utbildningsinsatser. Sist men inte minst ser vi att miljömålen är något som finns med som en tankemodell för den samlade bilden av miljöpåverkan och insatsområden. Många företag förklarade att de influeras genom att de finns med hela tiden i bakhuvudet. På det viset fungerar de som inspiration, kontrollfunktion och den helhet det enskilda företagets miljöarbete utgör den del av. Ett mindre antal (några tiotal) företag nämner att miljömålen används för extern kommunikation med både miljömyndigheter och andra intressenter. De fungerar som underlag vid periodiska besiktningar, rapportering i relation till villkor samt i andra lokala och regionala projekt inriktade på något speciellt miljömål, t.ex. kemikaliefrågor (miljömålet Giftfri miljö). Ett företag menar att de kan få mycket värdefull hjälp genom att arbeta med samma mål som kommunen. Ett tiotal företag i undersökningsunderlaget har också valt att använda miljömålen för att ge miljöarbetet ett sammanhang i sina miljörapporter till allmänheten. Ett företag nämner att den of- 34

41 fentliga sektorns miljökrav utgår från miljömål och att de därför också relaterar sin verksamhet till dessa Orsaker till att miljökvalitetsmålen inte påverkar miljöarbetet De företag som anser att miljömålen inte påverkar deras miljöarbete, ger motiv som kan hänföras till fem grupper. 1. Eftersom företaget bedriver internationell verksamhet har det byggt miljöarbetet för att fungera i flera länder. De svenska miljömålen kan därmed inte tjäna som utgångspunkt. De bygger istället miljöarbetet från andra krav de uppfattar viktigare. De kan vara en syntes av krav uppställda i de olika länderna eller krav från den globala marknaden. 2. Företagets miljöarbete startade innan miljökvalitetsmålen etablerades (inte nödvändigtvis beslutades) som en del av miljöpolitiken. Företagens miljöarbete fick därmed andra ramar och att de inte kunnat eller upplevt det motiverat att ändra dem för att motsvara miljökvalitetsmålen. Det finns företag i underlaget som försökt men funnit att det inte blev bra. 3. Miljökvalitetsmålen anses beröra så många områden som inte är relevanta och dessutom inte konkreta nog. De ser dem som myndigheternas mål och har svårt att relatera sin verksamhet till dem och tar istället andra utgångspunkter. 4. Några företag som arbetar med verksamheter hårt styrda av standarder och regelverk menar att deras flexibilitet är så begränsad att de inte kan ändra något till följd av miljökvalitetsmålen. De måste först och främst uppfylla de branschrelaterade kraven. 5. En motivering från några företag med svagt miljöarbete är att regeringen ändrar för mycket och man hinner därför inte hålla sig uppdaterad. 35

42 5 En färd från myt till verklighet Den första rapporten i IIIEE:s kartläggning av miljöarbetet i svensk tillverkningsindustri gavs undertiteln Myt eller verklighet? och den andra rapporten kallades Fortfarande myt?. Det har nu gått cirka 17 år sedan den första studien och vi har nu valt undertiteln En färd från myt till verklighet. Uppenbarligen har det hänt en hel del med industrins synsätt på miljöfrågorna, hur miljöarbetet organiseras, samt vilka metoder man använder för att uppnå mindre miljöpåverkan. Men denna undersökning visar även att färden är långtifrån till ända och att det finns utrymme för förbättring av miljöarbetet i de flesta tillverkande företag i Sverige. I det här avslutande kapitlet sammanfattar vi de viktigaste resultaten och slutsatserna från den senaste undersökningen. Vi passar också på att göra jämförelser med de tidigare studierna. Dessutom ger vi förslag till åtgärder med syfte att bättre kunna koppla miljökvalitetsmålen till företagens miljöarbete och skapa bättre förutsättningar för främst småföretagens miljöarbete. 5.1 Miljöarbetet är under ständig utveckling Miljöarbetet inom svensk tillverkningsindustri är ingen myt utan har på många områden och ganska målmedvetet färdats från myt till verklighet. Det har hänt mycket på miljöområdet, men det finns naturligtvis finns mycket kvar att göra både inom industrin och inom andra sektorer i samhället. I framtida studier ska det bli intressant att följa utvecklingen, drivkrafterna och företagens vägval inom miljöområdet. Vi kan sammanfattningsvis konstatera att: 1. Miljöarbetet utvecklas och förbättras successivt inom tillverkningsindustrin. 2. Större företag har generellt ett mer utvecklat miljöarbete än de mindre företagen. De allra största företagen fortsätter att utveckla sina aktiviteter och tar nya initiativ på miljö- och hållbarhetsområdet. 3. Även om man inte når upp till de största företagens nivå har den tydligaste förbättring av miljöarbetet har skett i de medelstora och mindre medelstora företagen. Även bland de allra minsta företagen (< 50 anställda) har det gjorts framsteg, men i de flesta fall hanteras miljöfrågorna fortfarande på ett förhållandevis ostrukturerat sätt. 4. Källsorteringen visar vägen i miljöarbetet, sedan genomförs miljöåtgärder i produktionsprocesserna och därefter sker miljöanpassning av produkterna. 5. Miljöanpassning av transporterna har seglat upp som en miljöaspekt som anses som allt viktigare. Underleverantörernas roll i miljöarbetet har också fått större betydelse. 6. Miljökravställarna har skiftat från att domineras av miljömyndigheterna till i allt högre grad utgöras av kunder och konsumenter. 7. Miljöarbetet integreras i styrningen och uppföljningen i företagen och ifrågasätts alltmer sällan. Företag med miljöledningssystem har generellt ett mer utvecklat och systematiskt miljöarbete. 8. Få företag känner till de nationella miljökvalitetsmålen, långt färre känner till vilka målen är och vad de innebär. Främst stora företag anser sig påverkas av miljökvalitetsmålen. 36

43 Högre medvetenhet och ambitionsnivå I början av 1990-talet var ett miljöarbete, vars ambitioner sträckte sig längre än att möta miljömyndigheternas krav, i huvudsak ett storföretagsfenomen. Det var dock ganska vanligt att även större företag ansåg att det var lagstiftaren som satte ribban för miljöarbetet. Det utvecklade miljöarbetet avtog närmast linjärt med verksamheternas storlek och var i det närmaste obefintligt i de minsta företagen. Undersökningen från 1998 visade att miljöarbetet hade utvecklats vidare och konsoliderats bland de stora företagen och att en viss förbättring skett i de medelstora företagen. Den generella bilden var att de små och medelstora företagen halkade efter de stora än mer. I den senaste undersökningen ser vi att aktivt miljöarbete också trängt ner i storleksklasserna. En majoritet bland de mindre medelstora företagen ( anställda) bedöms nu driva ett proaktivt miljöarbete som går längre än att uppfylla specifika lagkrav. Andelen miljöpassiva företag har stadigt minskat och utgör nu mindre än 40 procent av de minsta företagen. Vi ser dock att skillnaden mellan små företag (<50 anställda) och övriga finns kvar och i viss mån ökat. Miljöanpassade företag I de största företagen har miljöarbetet utvecklats ytterligare sedan de två tidigare undersökningarna. För första gången en handfull företag klassats som miljöanpassade, d.v.s. den högsta kategorin i vår värderingsmodell. De större företagens roll som inspiratörer och pådrivare för sina underleverantörer och andra företag är sannolikt viktig för utvecklingen av industrins miljöarbete. Fler miljöaspekter beaktas Inriktningen på förbättringsarbetet har delvis glidit över från klassiska end-of-pipe lösningar och avfallsreduktion i det tidiga 1990-talet, mot en större helhetssyn idag. Därmed inte sagt att olika reningstekniska lösningar i en överblickbar framtid har spelat ut sin roll. Vi kan dock konstatera att inriktningen på miljöarbetet under det senaste decenniet har utvidgats till att även omfatta företagets produkter och tjänster, underleverantörernas aktiviteter samt transporterna. Aspekter som inte gavs någon större betydelse av företagen i den första undersökningen. N ya kravställare Myndighetskrav har varit och är ännu till viss del drivande för miljöarbetet, även om de idag till stor del ersatts med krav från olika marknadsaktörer. Miljöarbetet är i ökande grad en nödvändighet för att ett företag ska kvalificera sig som eller förbli en affärspartner, vilket bidrar till att allt fler företag ser miljöarbetet som en marknadsfördel. Möjligheter till besparingar, högre effektivitet och önskan att vara en attraktiv arbetsplats är andra vanliga skäl för ett aktivt miljöarbete. Myndigheterna spelar fortfarande en viktig roll genom att sätta nivån, agera rådgivare och kunskapsförmedlare. Detta gäller framförallt de mindre företagen. Miljö integreras i verksamhetsstyrningen Miljöfrågorna har organisatoriskt kopplats tydligare till och integrerats med företagens övriga verksamheter. Från det att miljöledningssystem etablerades, framförallt under 90-talets senare del, har miljöfrågan i många företag breddats till att omfatta hållbarhetsfrågor (inkluderande socialt ansvarstagande, arbetsmiljö mm), och integrerats i olika verksamhetsledningssystem (vilka i vissa fall också omfattar ekonomistyrning). Det framgår av undersökningen att företag med ett miljöledningssystem eller motsvarande över lag har ett mer utvecklat miljöarbete än företag utan. Miljöarbetets eldsjälar som tidigare undersökningar pekat ut som nyckelaktörer, är fortfarande viktiga men miljöarbetet har numera ofta en tydligare förankring i företagens organisation och som en del av de dagliga rutinerna. Miljökvalitetsmålen har liten direkt påverkan på företagen Undersökningen visar att de nationella miljökvalitetsmålen inte används operativt i någon högre omfattning i företagen. Många företagsrepresentanter känner till målen, men anser inte att företagens miljöarbete påver- 37

44 kas av dem. Framförallt är det representanter för stora företag som nämner att de endast påverkas genom att myndigheternas krav baseras på dem. Å andra sidan menar flera av de intervjuade företagsrepresentanterna att deras miljöarbete i stort går i samma riktning som miljökvalitetsmålen. Anledningen som ofta nämndes till att miljökvalitetsmålen inte används i verksamheterna var att de inte uppfattas som relevanta eller konkreta nog för att passa företagets miljösituation. 5.2 Åtgärder för att öka miljökvalitetsmålens roll i företagen Ett av syftena med undersökningen var att belysa hur de tillverkande företagen påverkas av de nationella miljökvalitetsmålen. Resultatet visar att målen, förutom i de allra största företagen, inte påverkar i miljöarbetet i någon större utsträckning. Miljöarbetet inom industrin som helhet verkar trots allt gå i linje med målen. Inriktningen på miljöåtgärderna bidrar därmed till att miljökvalitetsmålen uppfylls, även om majoriteten av företagen inte resonerar i termer av exempelvis Giftfri miljö, Levande skogar eller God bebyggd miljö. Många företag har uppenbarligen inte hört talas om dessa begrepp, eller funderat över hur målen kan kopplas till det vardagliga miljöarbetet. Det kan i sammanhanget vara rimligt att fråga sig hur miljökvalitetsmålen bör användas av företagen? Vad kan förväntas av företagen? Hur ska multinationella företag verksamma i Sverige relatera till nationella mål, speciellt om de har egna koncernövergripande miljömål? Det är befogat att Naturvårdsverket och Miljömålsrådet också närmar sig dessa frågeställningar och utarbetar strategier för att nå ut till företagen med material som uppfattas konkret och relevant i deras situationer. De små företagens miljöarbete eller brist på miljöarbete har uppmärksammats i de båda föregående undersökningarna. Slutsatsen är att de små verksamheterna behöver starkare motivation för ett aktivt miljöarbete och stöd för att driva det. Behovet understryks ytterligare i den senaste uppföljningen. De mer omfattande förbättringarna vi iakttagit i större företag uteblir till stor de i de minsta. Det är bara att konstatera att förbättringstrenden är väsentligen svagare inom småföretagen. Dessutom förändras tillverkningsindustrins. Andelen anställda i stora företag med arbetsställen i Sverige minskar men ökar i de mindre. Detta ökar ytterligare vikten av att stödja utvecklingen av småföretagens miljöarbete. Här följer några förslag på åtgärder för att öka företagens delaktighet i arbete med miljökvalitetsmålen: Förtydliga de nationella miljömålens roll för de tillverkande företagen De informations- och utbildningsinsatser som gjorts har uppenbarligen inte i någon högre utsträckning nått den grupp som har en stor betydelse för miljökvaliteten i Sverige. Glöm inte de små företagen Det behövs bättre förståelse och kunskap om de små företagens miljöpåverkan, men också om hur de rent konkret kan påverka sin situation. Kanaler och mötespunkter för att nå ut med information kan förslagsvis vara företagarnätverk, branschorganisationer och ALMI, företagsinterna utbildningstillfällen, samt en förstärkning av de kommunala miljönämndernas besöks- och inspektionsprogram för småföretag. Sprid goda exempel Goda exempel har i allmänhet möjlighet att påverka andra aktörer. Sådana goda exempel på åtgärder för olika miljöaspekter, inom olika branscher och typer av verksamheter bör samlas in, göras lättillgängliga, och aktivt kommuniceras ut. De företag som anses som föregångare inom miljöarbetet behöver lyftas fram. Ansvaret bör ligga dels på företagarnas egna organisationer, dels på lokala, regionala och nationella miljömyndigheter. 38

45 39

46

47 Bilaga 1 41

48 42

49 43

50 44