Protokoll i styrgruppen 2012:2 i forskningsprogrammet MicroDrivE

Transkript

1 Protokoll i styrgruppen 2012:2 i forskningsprogrammet MicroDrivE 14 juni 2012, kl Plats: Mötesrum A:402, Biocentrum, Institutionen för Microbiologi, Ultuna, SLU Närvarande från styrgruppen Lotten Nilsson, Jästbolaget AB, Rotebro Stig Larsson, Dekanus, NT fakulteten, SLU Pär Aronsson, forskningssekreterare, NL fakulteten, SLU Björn Ingmarsson, SLU Holding Pål Jahre Nilsen, R&D Chef, Cambi A/S, Asker Norge Magnus Hellman, Uppsala Vatten och Avfall Närvarande från forskningsprogrammet Microdrive Mats Sandgren, prog. direktör, inst f Molekylärbiologi Jerry Ståhlberg, PI Enz. modul, inst f Molekylärbiologi Volkmar Passoth, PI Etanol och Förbeh. modul, inst f Mikrobiologi Stefan Trobro, postdoc Systemanalys modul, inst f Energi & Teknik Mikael Pell, PI Näringsåterförsel modul, inst f Mikrobiologi Matilda Olstorpe, PI bioprodukts modul, inst f Mikrobiologi Frånvarande Anna Schnurer, vice prog. direktör, PI Biogas modul, inst f Microbiologi Per-Anders Hansson, PI Systemanalys modul, inst f Energi och Teknik Anna Eriksson, FoU Etanol, Chematur Engineering AB, Karskoga Linda Viberg, avd chef FoU, Tekniska Verken, Linköping Dagordning 1) Mötets öppnande 2) Val av mötesordförande 3) Val av mötessekreterare 4) Val av justeringsperson 5) Godkännande av dagordning 6) Föregående mötesprotokoll 7) Presentation av mötesdeltagare 8) Partneravtal 9) Information från NL fakulteten, Dekanus Stig Larsson 10) Forskningsaktiviteter inom Programmet ) Presentation pågående forskningsaktivitet 12) Kommunikations/Konferensaktiviteter kvartal 1&2 13) Näringslivsaktuellt 14) Exjobbsförslag från företagen 15) Aktivitetsplanering 2012 MicroDrivE Fas II 16) Övriga frågor 17) Nästa möte 1

2 1 Mötets öppnande Mötet öppnas och deltagarna hälsas välkomna av Mats Sandgren. 2 Val av mötesordförande Mats Sandgren väljs till ordförande. 3 Val av mötessekreterare Stefan Trobro väljs till sekreterare. 4 Val av justeringsperson Volkmas Passoth väljs att justera mötesprotokollet. 5 Godkännande av dagordning Punkt 15 på utskickad dagordning blir ny punkt 9. Dagordningen godkändes. 6 Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll godkändes av mötet. 7 Presentation av mötesdeltagare Mötesdeltagarna presenterade sig, se ovan. 8 Partneravtal Partneravtalen är signerade av Microdrives industripartners och går nu till fakulteten för slutlig underskrift av detta av Stig Larsson, Dekanus NL fakulteten. Vidimerad kopia av avtalet distribueras till alla parter. Mats informerade om ett klargörande i financial agreement under contribution plan, Appendix B där det förtydligas att fakultetens bidrag maximalt kan bli 5 miljoner kr/år. 9 Microdrive fas III (Microdrive light) Stig Larsson förklarar att Kristina Glimelius avgått som Dekanus för NL fakulteten och ersatts av Stig. Stigs förordnande sträcker sig året ut och därefter kommer ny Dekanus att väljas. Stig uttryckte att att han vet att Microdrive fungerar jättebra och är ett mönster som temafoskningsprogram. Fakulten är jättenöjd men tanken med fakultetens stöd till temaforskningsprogrammen är att vara en katalysator så att programmen får hjälp att komma igång, men långsiktigt bör programmen stå på egna ben. Ny långsiktig strategi (efter den beslutade fas II som avslutas Sept 2013, mötessekreterarens anmärkning) för fakultetens temaforskningsprogram får avvakta tills dess att ny Dekanus är vald nästa år. Mats betonade att det inte finns något beslut om fortsatt fakultetsstöd tilll Microdrive efter fas II och ställde frågan till industripartners om de var villiga att fortsätta att finansiera Microdrive även utan NT fakultetens motfinansiering. Pål från Cambi svarade att de i princip vill fortsätta att stödja MicroDrivE och att de även instämmer i Mats ambition att också söka nya partners till Microdrive, tex skogsindustri och aquakultur. Mats påpekade att MicroDrivE kan utföra uppdragsforskning och att detta borde undersökas vidare. Mats påpekade att MicroDrivE ofta fungerar som representant för hela SLU tex i internationella kontakter med Universitet och myndigheter. Speciellt kan Cornell University och Department of Energy i USA nämnas liksom Tokyo Universitet i Japan. Hitills har detta 2

3 samarbete betalats av MicroDrivE men i fortsättningen borde detta finansieras med administrativa medel från tex SLU centralt eller genom SLU sponsrade ansökningar om externa medel. Som exempel framhöll Mats Lund Biofuel som har ca 1.5 miljoner per år för att bibehålla och utveckla samarbeten och kontakter. MicroDrivE s interna ledningsgrupp kommer att inrikta arbetet på att dels kontakta SLU ledning om administrativt stöd (Mats, Per- Anders) och dels att identifiera ytterligare externa forskningsfinansiärer (Anna). 10 Forskningsaktiviteter inom programet 2012 Representanter för MicroDrivE s forskningsmoduler presenterade pågående forskningsaktiviteter. Nedan följer en kort sammanfattning av modulföreträdarnas presentaioner. Lagring och förbehandling, Vollkmar Passoth: Johanna Blomkvist genomför ISP (Integrated Storage and Pretreatment) studie där fuktiga sågspån (Björk,Gran) inockuleras med jästsvamp, lagras och förbehandlas. Microbiell analys pågår. Enzymatisk saccharifiering fungerade undermåligt, nu pågår biogasrötning. Sågspån verkar skilja sig resultatmässigt från halm. Enzymatisk förbehandling, Mats Sandgren/Jerry Ståhlberg: Tre doktorander blir klara närmaste året. De forskar alla tre på cellulosanedbrytande enzymer och arbetar nu i stor utsträckning med publikationsskrivande. Struktur och funktionsstudier av tex cellobiohydrolaser från svampar, som är det mest förekommande cellulosanedbrytande enzymet hos vissa svampar, med hög termostabilitet studeras. Även Polysaccaridmonooxygenas (PMO) enzymer (i samarbete Tokyo) som uttryckt i Pichia pastoris karaktäriseras och strukturbestäms. Dessa enzymer innehåller alla Cu 2+ i det aktiva sätet. Ett enzym i metanogena bakterier (Formyltetrahydrofolate syntetase från Tepidanaerobacter acetatoxydans Re1) har strukturbestämts och biokemiskt karakteriseras (Anna S) Etanol-processen, Arbetet med alternativa jästsorter som kan fermentera pentoser fortgår. Konkurenskraften hos Decera bruxeliensis undersöks. Transkriptomanalys pågår Bioprocesser och Co-produkter, Aqvakulturforskning pågår. Biomassa t.ex papper testas som substrat för microorganismer vilkas fodervärde för fisk sedan utvärderas. Jäst tros vara bra proteinkälla för fisk. Värmebehov för jästtillväxt kan komma från spillvärme från t.ex kärnkraft eller pappersbruk. Biogasprocessen, Maria Westerholm disputerar 15 Juni. Anna har fått Bio-X pengar för att för att utveckla mikrobiell övervakning i biogasprocessen, Ny Post-doc anställs (Betina) med dessa Bio-X pengar. Målet är att en patentansökan skall lämnas in inom projektet. I modulen undersöker fn gödselrötning med hög NH 3 belastning där man följer mikrobiella populationer för att kunna identifiera och karakterisera kvävetåliga organismer. I en annan studie undersöks varför samma substrat förefaller ha olika metanpotential beroende på vart biogasförsöket genomförs. Orsaken till detta undersöks med hjälp av ett sk ringtest i samarbete med UMB i Norge. Doktoranden Li Sun undersöker samrötning av gödsel och halm med eller utan förbehandling. Förbehandling verkar påverkar den microbiella populationer. Industridoktorand från Tekniska verken 3

4 undersöker bla sulfatreducering under biogasrötning. Rötrest återförsel som jordförbättringsmedel undersöks. Systemanalys: Deltar i anslagsbeviljat f3 projekt tillsammans med Lunds Universitet, Lantmännen och Sekab. Microdrives hemsida är klar ( ). Framtagande av energibalanser till massbalanserna från co-produktion av etanol och biogas från havrehalm pågpår. Arbete planeras för att införa expertis om kolinlagring och miljöanalys till bioenergikombinatssystemen. 11 Presentation pågående forskningsaktivitet Som ytterliga ett led i att belysa pågående foskningsaktiviteter presenterade Sara Frid, Ievgeniia Tiukova, Mikael Pell, Mikael Gudmunsson och Elham Barazegni i mer detalj utvalda forskningsprojekt. Sara Frid presenterade sitt exjobb med Anna Schnürer som handledare. Sara har undersökt om substratsatsningen av mataavfall kan ökas från 3 till 6 g VS/dag i kontinuerlig rötning. Hennes försök visar stabila förhållanden i 100 dagar och att samman utrötningsgrad kan förväntas som för 3 g VS/dag. Även hygienisering av substrat före rötning har undersökts. Ievgeniia Tiukova har i sitt doktorandprojekt karakteriserat hur Dekkera bruxellensis växer på lignocellulosa och hur den konkurrerar med Saccharomyces cerevisiae. Resultat visar att D. bruxellensis är konkurrenskraftig vid näringsfattiga förhållanden. Även interaktionen mellan D. bruxellensis och Lactobacillus vini har undersökts där det visar sig att etanol agerar bacteriostatiskt. Komplicerade ytkemiska flockningsfenomen har betydelse för tillväxt. En möjlighet är att jästceller flockar sig runt L. vini men att D. bruxellensis har pseudohyfer som gör att D. bruxellensis flocker har en större yta och kan bättre ta upp näringsämner och möjligtvis fastna på utrustning. Transkriptomet för D. bruxellensis har tagits fram. Mikael Pell presenterade Jamals och sina resultat på växthusgasutsläpp från rötslamsgödsling. Mikael Gudmunsson presenterade forskning från sitt doktorandprojekt där han har klonat, utryckt, renat, kristalliserat och strukturbestämt Polysaccharide Monooxygenas (PMO) enzymer. PMO oxiderar eterbindningen i cellulosa, detta är en ny revolutionerande upptäckt och tillsats av några % PMO i enzymblandningar med cellulosandebrytande enzymer minskar behovet av cellulaser med upp till hälften. Mikael har sett att sexkoordinerade kopparjoner verkar vara aktiva i redoxreaktionen. Elham Barazegni har undersökts om cellkommunikation styr celldensitet vid tillväxt i vätskemedium. Celler har därför filtrerats av från medium som sedan återförs efter eventuell spädning och rening. Syftet är att påvisa eventuella tillväxtfaktorer som utsöndras i mediet beroende på celldensitet. 12 Kommunikations/Konferensaktiviteter kvartal 3 Enzym modulen med PI Jerry och Mats strukturbestämmer cellulosanedbrytande enzymer i sammarbete med DuPont (tidigare Genencore). Man har även ett sammarbete med NREL (USAs Energimyndighets forskningslaboratorium) för att utföra MD simuleringar av hur cellulosanedbrytande enzymer rör på sig samtidigt som enzymet interagerar medsubstratet. I höst åker Mats och Jerry till Japan för att delta vid en lignocellulosakonferens där. 4

5 Volkmar presenterar på konferens hos Ukrainska Vetenskapsakademin i Jalta. Även konferens i Riga och jästkonferens i USA i Aug. I juni är Anna inbjuden till Applied Energy s ISME konferens i Kina. Deltar även Mikrobiologisk konferens i Köpenhamn i augusti. Anna, Jerry, Mats åker juni till UMB i Norge för att där delta vid ett biogasseminarium. Johan Schnürer anordnar First Global Challenge på SLU i slutet av september Mats samarbetar med Cornell och professor Larry Walker där om om utveckling av interaktivt verktyg för systemanalys av biobränsleproduktion. Larry har ansökt om amerikanska forskningsmedel för detta. Det interaktiva verktyget bygger på Aspen och Excel. 12 Näringslivsaktuellt Presentationer från MicroDrivE s industripartners. Jästbolaget odlar Pichia anomala i stor skala med vacumfilter för bakapplikationer. Fiskfoderprover skickas till Matilda för att testas som foder i fiskodlingar. Jäststammar för kitinutvinning undersöks. Cambi utvecklar förbehandling av avloppslamm for biogas map bla hygienisering. De deltar vid projektering av stora avloppsprojekt i Washington. Uppsala vatten utvecklar en rötningsprocess med högre TS in i rötkammare, matavfall från Stockholmsområdet används utöver substrat från Uppsala. 13 Exjobbsförslag från företagen Mats ser fram emot exjobbsförslag från våra industripartners 14 Övriga frågor Inga frågor 15 Nästa möte Datum: 2 oktober 2012 Ordförande avslutade mötet. Vid protokollet Stefan Trobro Justerare Volkmar Passoth Mötesordförande Mats Sandgren 5