VD Lars O Grönstedts anförande vid bolagsstämman den 29 april 2003

Transkript

1 VD Lars O Grönstedts anförande vid bolagsstämman den 29 april 2003 Kära Handelsbanksvänner! Idag tänkte jag tala lite speciellt om två ämnen, dels om vår kontorsverksamhet utanför Sverige och dels om SPP, två ämnen som bägge har med tillväxt att göra. Men jag vill börja med att göra några generella reflektioner. Den första är den ekonomiska utvecklingen i koncernen under en något längre tidsperiod än bara de senaste tolv månaderna. Koncernens intäkter ökade markant under en ganska kort period år 2000, från en årstakt på 16 miljarder till en årstakt på drygt 21 miljarder. Det är osannolikt att man kan tjäna 30% mera på oförändrad resursinsats. Det utsätter organisationen för olika former av påfrestningar. Men först måste man vara säker på, att förbättringen är varaktig. Det var den. Då tog vi på oss en del kostnader för att kunna hantera den ökade affärsvolymen med oförändrat hög kvalitet. Men gör man det här rätt ska ju kostnadsökningen vara väsentligt lägre än intäktsökningen. Det var den. Intäkterna ökade med en miljard i kvartalet, kostnaderna med en kvarts miljard. Dessutom måste det finnas en följsamhet, så att om intäkterna inte längre ökar, så måste kostnaderna återta sin svagt nedåtlutande bana, avspeglande en ständigt ökad produktivitet. Så har också skett. Kostnaderna under innevarande års första kvartal var sex procent lägre än i första kvartalet förra året. Jag tänkte nu något kommentera fjolåret, och börjar med det som, som vanligt, var bankens stora glädjeämne kontorsrörelsen. I tredje kvartalet 2002 nådde kontorsrörelsen sitt bästa resultat någonsin. Ett resultat som åter överträffades i årets sista kvartal. Över 90% av koncernens samlade resultat från fjolåret kom från kontorsrörelsen. Viktigast där är naturligtvis den svenska delen. Men precis som vi avsett ökar hela tiden betydelsen av kontorsrörelsen utanför Sverige. Det är ju en verksamhet som inte fanns för femton år sedan, ja inte ens var tillåten vid den tiden, när vi hade drygt 450 kontor, alla i Sverige. Idag har vi 550 kontor, fortfarande 450 i Sverige, men hundra utanför landets gränser. Förra året kom nästan 15% av resultatet från vår verksamhet i Norge, Finland, Danmark och Storbritannien, de fyra länder utanför Sverige där vi för närvarande bedriver kontorsverksamhet. På en mogen finansiell marknad som den svenska finns inte så många segment som växer snabbare än BNP. Det är därför vi lägger ned sådan möda på att öppna nya kontor utanför Sverige. Där kan vi öka resultatet med kanske 20% 1

2 per år, medan vi i de svenska regionbankerna hållit oss till ca 8% om året de senaste tre åren. Att öka resultatet med 8% per år, samtidigt som BNP ökar med kanske 2% är naturligtvis OK, ja, kanske till och med bra. Men det räcker inte för att på ett tillräckligt gott vis förränta de vinster vi gör i vår rörelse. Det är därför vi ökar investeringarna i områden där förutsättningarna för tillväxt är bättre, till exempel i kontoren utanför Sverige och i försäkringar. Resultatet från kontorsrörelsen utanför Sverige mer än fördubblades förra året. Jag ska säga direkt att riktigt den takten räknar jag inte med att vi kan hålla. Där finns ett antal jämförelsestörande poster, i form av stora kreditförluster i Norge år 2001, samt förvärvet av Midtbank i Danmark samma år. Men nu minskar kreditförlusterna i Norge hos oss. Midtbanks rörelse finner sig väl tillrätta hos oss. I Finland börjar nu de stora investeringarna i nya kontor att ge resultat avkastningen är fortfarande inte tillbaka på riktigt konkurrenskraftiga nivåer, men den ökar kvartal för kvartal. I Storbritannien räknar jag inte med någon kraftig resultatökning under det närmaste året. Dels har vi just nu valutan emot oss pundet blir ju billigare för varje dag. Men dessutom är förutsättningarna där så utomordentligt goda just nu, att vartefter våra nystartade kontor börjar ge överskott kommer vi att plöja ned det i nya kontor i England. Men även om vi inte kan fördubbla vårt internationella resultat redan under det här året, så kommer vi att växa snabbare än här hemma i Sverige. Men fjolåret innehöll också problem, ja, bortsett från kontorsrörelsen riktigt allvarliga problem. Det var ett år som verkligen ställde både yrkesskicklighet och anpassningsförmåga på hårda prov. Kurserna på Stockholmsbörsen föll med över trettio procent och 2002 blev därmed det tredje året i följd med fallande kurser. Så dålig som 2002 har börsutvecklingen bara varit under två år tidigare under det senaste århundradet; krigsutbrottets 1914 och depressionens Vi har parerat detta genom att minska kostnaderna inom både Investment Banking och kapitalförvaltning och kommer att fortsätta att göra det så länge det behövs. Men förmögenhetsförvaltning och värdepappershandel kommer alltid att vara viktiga delar av vårt sortiment och det är viktigt att inte i sina strategiska beslut alltför mycket påverkas av den nattsvarta dysterhet som präglat värdepappersmarknaderna. Taktiskt får man anpassa sig, men strategier är inget man byter som man byter skjortor. Strategiskt vinglande är riktigt farligt, det är då man börjar tappa lönsamhet. Handelsbanken är den enda av de stora nordiska bankerna som höjer utdelningen. Läser man kommentarer från koncerncheferna i de andra stora, nordiska bankerna, så andas de en djup pessimism om konjunkturläget och framtidsutsikterna. Har vi i Handelsbanken en annan konjunkturbild? Nja, sanningen är nog snarare den att konjunkturprognoser spelar liten roll i hur vi ser på vår rörelse. Vi ser på hur vi har klarat oss, och vi är vaksamma och snabba att anpassa oss till varje förändring som kan komma. Därför känns det faktiskt särskilt bra att vinstökningen på 7% i årets första kvartal helt beror på 2

3 lägre kostnader och lägre kreditförluster och inte bygger på att några marknader gått vår väg. Så den höjda utdelningen om jag får vara djärv nog att redan nu förmoda att stämman går på styrelsens förslag beror helt på saker vi själva gjort, inte på sådant vi hoppas, eller fruktar, att omvärlden ska göra med oss. Vårt engagemang inom försäkringar beror på ett antal grundläggande faktorer i det svenska samhället. Dessa påverkas inte av den besvärliga utvecklingen på kapitalmarknaderna. Att vi vill vara stora på försäkringar beror på att detta är ett av få finansiella områden i Sverige som antagligen kommer att växa snabbare än BNP. Att försäkringar är ett tillväxtområde beror inte på vad som händer på värdepappersmarknaderna. Huvudorsaken till vår entusiasm för försäkringar är att stora ålderskullar i Sverige är ett drygt decennium från sin pension och därför i just den ålder då man har en god lön, en god lön som dessutom börjar hinna i fatt ens boendekostnader, och dessutom börjar barnen kunna försörja sig själva. Då ökar både benägenheten och förmågan att spara. Samtidigt gör den vikande BNP-tillväxten det allt svårare att av samhällets dagliga överflöd skapa goda pensioner. Istället måste faktiskt alla lägga undan mera pengar under de år vi arbetar, för att ha att leva på, när vi blir gamla. Det faktum att vi har några dåliga värdepappersår bakom oss gör ju inte detta sparbehov mindre. När vi har mindre sparpengar är inte slutsatsen att vi behöver spara mindre. Det är att vi behöver spara mera. Det är därför vi är på försäkringsmarknaden. Framgångsrikt så förra året avlöste vi Skandia som störst på nyförsäljning. Men man får inte verkligt stora framgångar på en marknad bara för att den växer. Framgångarna kommer där man kan erbjuda något annorlunda, där man kan erbjuda något unikt, där man kan erbjuda något som kunderna verkligen vill ha. Det är det vi gör. Traditionellt har svenska livbolag bedrivits enligt ömsesidiga principer. Det finns ingen som står bakom bolaget, annat än försäkringstagarna själva. Alla försäkringstagare ihop. Fattas det pengar för någon, får någon annan skjuta till. Utan att ens veta om, att det är det som sker. Dessutom har de många åren av nominellt god kapitalavkastning gjort att bolagen inte får kostnader och intäkter att gå ihop. Så kan man ju inte bedriva ett vanligt företag. Men ömsesidigheten erbjuder en lösning underskottet tar man ur kundernas kapitalavkastning. Under 80- och 90-talen var den så god att den mer än väl täckte den garanterade avkastningen till kunden. Den låga inflationen är nu ömsesidighetens stora hot. Den låga inflationen ger låga obligationsräntor, farligt nära den garanterade avkastningen. 3

4 Driftsunderskottet kan inte längre diskret tas ur något överskott på kapitalförvaltningen, eftersom något sådant överskott helt enkelt inte finns längre. Förluster på aktier har ytterligare bidragit till underskotten, så att nästan alla bolag idag har en negativ konsolidering dvs pengarna räcker inte till de utlovade återbäringarna. (Utan att bli för teknisk här är det viktigt att inte ge intryck av att situationen är värre än vad den är alla svenska livbolag är solventa, dvs har goda reserver för att kunna återbetala både kapital och den eventuella garanterade avkastningen; bristen finns i de stora utlovade återbäringarna från 80- och 90-talen.) För att kunna hålla utlovade utbetalningar till dem som redan är pensionerade tas avkastning från dem som fortfarande sparar. Kom ihåg att i ett ömsesidigt bolag är alla reserver kollektiva! Spararen sparar inte bara åt sig själv, utan åt alla. Och vem som får reserverna, det bestämmer livbolagets ledning. Bra för de kunder som mottar utbetalningar. Men inget vidare för att locka in nya kunder. Och utan nya kunder, som med sitt sparande kan täcka upp underskotten, finns så småningom inte reserver kvar för att uppfylla den utlovade återbäringen till de gamla kunderna. Detta är inte hållbart. Och det finns en lösning. Handelsbanken har gått i bräschen för den nödvändiga omvandlingen av livbranschen. Vår lösning heter ombildning och vinstutdelning. Det var vad vi gjorde med Handelsbanken Liv förra året, det är vad vi planerar att göra med SPP år Efter ombildningen finns inga kollektiva reserver längre, varje sparare får behålla sina pengar. Efter ombildningen utlovas inga framtida utbetalningar för vilka det inte finns täckning. Efter ombildning blir den garanterade avkastningen garanterad av någon som faktiskt har pengar, nämligen Handelsbanken. Jag ska inte dölja att vårt förvärv av SPP blivit en svårare och stormigare seglats än vi förutsåg. Och stormen är inte över ännu, det är inte det jag säger. Många grynnor och skär återstår för oss att navigera oss förbi, många kastbyar återstår ännu att parera. Och vartefter det går upp för marknaden att det finns en leverantör som har en bättre idé, en rättvisare idé, en tydligare idé, så kommer nyförsäljningen att öka. Då kommer vi inte bara passivt i åtnjutande av försäkringsaffärens underliggande goda tillväxt. Då skapar vi dessutom själva en ännu snabbare tillväxt. Därför är SPP ett bra förvärv, ett riktigt förvärv och ett förvärv som på sikt gör oss ännu starkare. Det har blivit dags för mig att summera! Det gör jag med stolthet, men också med ödmjukhet. Stolt för att jag har förtroendet att representera alla vi anställda i koncernen och i SPP. Stolt för att vår lönsamhet förra året var så mycket bättre än konkurrenternas, att styrelsen beslutade att göra en ny rekordavsättning till vinstandelssystemet Oktogonen, ca per anställd. 4

5 Ödmjuk för att, som det heter i all placeringsrådgivning uppnådda resultat utgör inte nödvändigtvis någon vägledning för framtida vinster. Varje dag är en ny dag, en ny dag då vi ånyo, var och en på sin marknad och med sina kunder, ska söka lyckas lite bättre än våra konkurrenter. Jag skulle vilja summera det gångna året i sex punkter: Handelsbanken är sedan länge Europas effektivaste universalbank och försprånget ökar! År 2002 var det trettioförsta året i följd som Handelsbanken var lönsammare än branschsnittet. Och för sjätte året i följd inte bara lönsammare än snittet, utan faktiskt allra lönsammast av de fem stora bankerna i Norden. De senaste fem åren har vi ökat vinsten per aktie med nästan 13% årligen, mer än dubbelt så mycket som näst bästa svenska banken. Handelsbanken är den enda stora nordiska bank som föreslår höjd utdelning. Handelsbanken är en av endast sju aktier bland börsens mest omsatta som per i fredags har en högre kurs än vid börsens all-time-high 6 mars år 2000, +32%. Handelsbanken är den aktie bland de mest omsatta som gått bäst sedan årsskiftet, +16% för B-aktien och 15% för A-aktien. Med vårt goda resultat för första kvartalet har vi också lagt grunden till ett gott Det är riktigt roligt att vara koncernchef! I Handelsbanken. 5