This is the published version of a paper published in Socialvetenskaplig tidskrift. Citation for the original published paper (version of record):
|
|
- Per Ove Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 This is the published version of a paper published in Socialvetenskaplig tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Lundgren, M., Blom, B., Morén, S., Perlinski, M. (2009) Från integrering till specialisering: om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg Socialvetenskaplig tidskrift, (2): Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version:
2 Frånintegrering tillspecialisering omorganiseringav socialtjänstensindivid-och familjeomsorg minna lundgren, björn blom, stefan morén & marek perlinski Individ-ochfamiljeomsorgeniSverigeskommunerhar underdesenastetjugoårengåttfrånettmergeneralistiskt orienteratarbetssätttillenorganisationmedspecialiseradearbetsgrupper.idenhärartikelnvisarvipåolika formeravspecialiseringochredovisarenkartläggning överhurdetserutikommunernaidag.vidiskuterar ocksåmöjligaanledningartillförändringen. Bakgrund I Sverige är det kommunerna som har det MinnaLundgren,fil.kand./socionom,Östersunds kommun. BjörnBlom,professorisocialtarbete,Umeåuniversitet. StefanMorén,professorisocialtarbete,Umeåuniversitet. Marek Perlinski, universitetsadjunkt i socialt arbete,umeåuniversitet. ytterstaansvaretföratthjälpamänniskor sombefinnersigisocialtutsattasituationer. Menvilkenhjälpsomskallges,hurdenskall utformas,ochhurarbetetskallorganiseras ärinteregleratidetaljochkommunernahar enrelativtstorfrihetattsjälvaorganisera densocialaservicenenligtlokalaförutsättningar(socialtjänstlagen2kap4,kommunallagen3kap4 ).Trotssocialtjänstlagens formuleringomallamänniskorsrätttilllika behandlingvidenbedömningavderashjälp- Socialvetenskapligtidskriftnr
3 behov, kan skillnader i kommunernas sätt attorganiseraindivid-ochfamiljeomsorgen ledatillattbehovenbedömsolikaberoende påvilkenkommunmanbori(byberg2002, Minas2005,Stranz2007). När den nya socialtjänstlagen utarbetades under 1970-talet var ledordet helhetssyn. Med helhetssyn menades att individens hela problemsituation skulle belysas, att man skulle ta i beaktande inte bara individens problem, utan hela detsammanhangindividenbefinnersigi. Man framhöll att socialtjänstens organisationintelängreskullebyggasuppenligt symptomprincip(eller i enlighet med de gamlabarnavårds-,socialhjälps-ochnykterhetsvårdlagarna), utan socialarbetarna förväntadesfungerasomgeneralisteroch arbetamedallatyperavsocialaproblem (SOU 1974:39). Helhetssynens prägel på organisationenhadeocksåsingrundiatt manvilleundvikadensocialastigmatiseringdetinnebarattkategoriseramänniskorochderasproblem.klienternaskulle dessutombarabehövahakontaktmeden socialarbetare (Bergmark & Lundström 2005). Islutetav1980-taletbörjadedenintegrerade organisationsmodellen att utsättasförkritik.manmenadeattindivid-och familjeomsorgen(ifo)iställetkundeorganiseras utifrån principen att samarbeta medkollegorochinstansermedbättrekunskaper. Genom en specialisering av IFOs arbetsområde skulle klienterna få möta socialarbetaremedhögrekompetensinom sittarbetsområde(bergmark&lundström 2005).Isocialtjänstutredningenfrån1999 (SOU 1999:97) menade man att helhetssynenintebaraskallpräglahurmanserpå klienten,utanocksåhurmanarbetaroch hur man organiserar sig. Dock motsätter mansigintespecialisering,baradettainte påverkarhelhetssyneniarbetetmedklienten.stödettillklientenkanblimerkompetentocheffektivtgenomattifoorganiserasiolikafunktioner. Kommunernas frihet att själva välja hurmanvillorganiseradetsocialaarbetet (Kommunallagen 3 kap) gör att det i Sverige idag finns ett stort antal olika modeller för hur man organiserar IFO. I endelkommunerärdentraditionellaifoverksamhetenintelängresamladunderen ochsammanämnd,utanbarnavårdsfrågor samsas exempelvis med frågor som rör utbildning,ochekonomisktbiståndåterfinns i nämnden för arbetsmarknadsfrågor.påsammagångfinnsdetocksåkommunersomefteratthavaritorganiserade enligtspecialiseringsprincipenåtergårtill en mer integrerad arbetsmodell för att skapaenbättrehelhetssyniarbetetmed klienten.devanligasteorganisationsprincipernainomifoärintegreringochspecialisering. Vanliga specialiseringsområden är t.ex. mottagning; ekonomiskt bistånd; barn-,ungdoms-ochfamiljearbete;missbruk; socialjour etc. En del kommuner delarocksåuppdetsocialaarbetetit.ex. utredning och insats eller myndighetsutövningochbehandling(bergmark&lundström1998). Videnytligbetraktelsetycksdetorganisatoriskalandskapetvaraganskasplittrat. Menhurserdetegentligenut? Syftet med den här artikeln är att beskrivahurindivid-ochfamiljeomsorgen i Sveriges kommuner är organiserad med avseendepåspecialiseringochintegrering. Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
4 Följandetrefrågeställningarbildarutgångspunktförstudien: Hur är kommunernas IFO-verksamhet organiseradidag(2008)? Finns det något samband mellan kommunstorlekochorganisationstyp? Hur har kommunernas IFO-organisationerförändratssedanslutetav1980- talet? Artikelninledsmedenkortarepresentation avtidigareforskningsomrörifosorganisation,därefterredovisarvihurifoärorganiseradisverigeskommuneridag,ochavslutningsvisberörviorsakertillocheffekterav detnuvarandeorganisatoriskaläget. Tidigareforskning Den studie som redovisas i den här artikelningåriettstörreforskningsprojektom organiseringavsocialtjänstensifo. 1 Inom ramenförprojektetgenomfördesenomfattandelitteratursökningisyfteattkartlägga denbefintligaforskningenomindivid-och familjeomsorgens organisering både i Sverigeochinternationellt.Dedatabasersom genomsöktes var: Academic Search Elite (EBSCO), Applied Social Sciences Index (ASSIA),Socialservicesabstract,Sociologicalabstracts,PAIS,Webofscience(SCIexpanded, SSCI, A&HCI), ERIC, Arbline samtartikelsök.följandesökordanvändes iolikakombinationer:personalsocialser- 1 Projektetheter»Specialiseringellerintegration avsocialtjänstensindivid-ochfamiljeomsorg? Effekterpåinsatserochresultat«ochinansierasavForskningsrådetförarbetslivochsocialvetenskap(FAS). vice,organisation,integratedsocialservice, specialisedsocialservice,integration,specialisation,socialwork,genericsocialwork, socialtjänst, organisation, specialisering, generalisering, integrering, socialt arbete, socialsekreterare,specialisering. Utöverdettaharvisärskiltgåttigenom svenska doktorsavhandlingar och forskningsrapporter i socialt arbete. Statliga utredningarochdirektivsamtsocialstyrelsensrapportserierharocksågranskatsför atthittalitteratursombehandlarområdet IFOs organisation. Totalt bedömdes 169 publikationer ha viss relevans för forskningsprojektets inriktning. I den här artikelnredovisasfrämstdendelavforskningen somrörspecifiktsvenskaförhållanden. IFOiSverigeskommunerhargenomgått omfattande förändringar sedan den nya socialtjänstlagenträddeikraft1982,men kunskapen om hur omfattande specialiseringenärochhurdentarsigiuttryckär begränsadtillettfåtalstudier.påuppdrag avsocialstyrelsengenomfördebengteriksson och Per-Åke Karlsson en enkätundersökningiallasverigeskommuner förattkartläggakommunernasifo-organisation. Enkätundersökningen kompletteradesmeddataomkommunernaskostnader förifoochförsocialbidrag,samtuppgifter omantaletsocialsekreterare.dessadatahar sedanrelateratstillkommunernasinvånarantal.dethuvudsakligasyftetmedstudien varattkartläggaorganisationsformerinom IFOiSverigeunderentidsperiodnärbehovetavspecialiseringinomIFOvaretthett diskussionsämne.ettavstudiensdelsyften varattundersökaivilkenmåndebattenom behoven av specialisering avspeglade faktiska organisatoriska förändringar i syfte Socialvetenskapligtidskriftnr
5 attökaspecialiseringen.vidtidpunktenför studiensgenomförandehade48procentav kommunerna en integrerad organisationsmodell,ochdenvanligastespecialiseringstypenvarattmanhadesärskildaekonomienheter,någotsomförekomi51procentav kommunerna (Eriksson & Karlsson 1989). Den senaste genomgången av kommunernas IFO-organisationer kommer från Åke Bergmark och Tommy Lundströms IFOprojekt där man bl.a. undersökt hur 100 svenska kommuner med ett invånarantal mellan13000och65000organiseratdet socialaarbetet.97procentavkommunerna redovisadenågonformavspecialiseringav ekonomiärenden,92procenthadeenspecialiseradhandläggningavbarnavårdsärenden,och90procentavmissbruksärenden. Enheltintegreradverksamhetförekommer alltsåbaraitreprocentavkommunernai derasstudie(bergmark&lundström2005). Bergmark och Lundström (2007) fastslår attdenentydigtviktigasteorganisatoriska trendeninomifoärdenökadespecialiseringen. ISocialstyrelsenslägesrapportfrån2005 (Socialstyrelsen2006)konstaterasattkommunernasIFO-organisationerkanföljalagstiftning,målgrupper,ekonomiskastyrprinciperetc.Iochmedattsocialtjänstenhar detytterstaansvaretförkommuninvånarna kankommunernatvingastillenvisstypav organiseringförattkunnahanterainsatser utanfördetegnauppdragsområdetföratt andramyndigheter,tillexempelarbetsförmedling,försäkringskassasamthälso-och sjukvård inte utför sina arbetsuppgifter enligt uppdrag. Socialstyrelsen pekar på attdengenerellatendensenärenökadspecialiseringinomifo.detgällerframförallt inomstörrekommuner,därdetocksåfinns enstörreriskförbristandekontinuitetoch helhetssyn,någotsomärlättareattupprätthållaimindrekommuner. När det gäller organisationens effekter påklientarbetetfinnsdetstudiersompåvisarsåvälpositivasomnegativaeffekterav specialisering.studiersompekarpåpositivaeffekterärbl.a.fullerochtulle-winton (1996) samt Astvik och Aronsson (1999) som visar på fördelar med en specialiseringmotspecifikaklientgrupper,bl.a.kan utredningar förbättras. En undersökning avskogens(2001)demonstrerarattsocialarbetareispecialiseradeorganisationergör striktarebedömningar.minas(2005)påvisar att specialiserade mottagningsenheter erbjuder personer som söker ekonomiskt bistånd bättre möjligheter att finna alternativalösningar.ienbrittiskundersökning observerar Cambridge och Parkes (2006) ett antal fördelar med särskilda»adult protection co-ordinators«, bland annat bättrekunskaperhossocialarbetarna,ökad objektivitetochtydligareåtskillnadmellan utredning och insatser, samt mer fokuseradeinsatser. Negativakonsekvenseravspecialisering, redovisas bl.a. när det gäller placering av barn i fosterhem (Börjeson & Håkansson 1990).Enspecialiseringmeduppdelningpå utredningochinsatsleddetillattdesocialarbetaresomarbetademedutredninginte hadetillräckligakunskaperomsamspeleti familjernaförattkunnautförasittarbete på ett tillfredsställande sätt. Danermark ochkullberg(1999)pekarpåattsocialarbetareispecialiseradeorganisationertenderaratthabristfälligakunskaperomproblemens omfattning och karaktär. Söder- Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
6 feldt(1997)visarattspecialiseringavsocialtjänstensarbetekanledatillattsocialarbetaren distanserar sig från klienten, och Frogget (1996) att specialisering kan leda tillinstrumentaliseringavhandläggningsarbetet.minas(2005)menarattarbetetispecialiserade mottagningsenheter leder till ökadesvårigheterförmöjligaklienterattta sigförbimottagningsenheten,liknadviden grindvakt,inisystemet,ochattdetisintur görattklienterutvecklarolikastrategierför attkommainisystemet.blom(1998)visar att den strikt funktionsuppdelade IFOorganisationen, i många avseenden, misslyckadesmedatttillfredsställaklienternas behovochönskemål,isynnerhetdåproblematiken var komplex och sammanflätad. Dessutom medförde specialiseringen en samarbetsproblematikbådeinomifooch gentemotandraorganisationer. DentidigareforskningenomIFOsorganisering visar alltså att utvecklingen går motenalltmerspecialiseradorganisationsstruktur,samtidigtsaknasforskningsresultat som entydigt visar att specialiserade organisationer är den lämpligaste organisationsformenförattsocialarbetarnaskall kunnautförasinauppgifter.möjligaanledningartilldenökadespecialiseringendiskuterasislutetavartikeln. Olikaformeravspecialisering ochintegrering I det här avsnittet redogör vi för olika former av integrering och specialisering närdetgällerifosorganisation.ilitteraturenfinnsexempelpåfleraolikadefinitioneravspecialiseringinomsocialtarbete.i dennastudieharviblandannatutgåttfrån en definition av Doel (1997), som modifieratsavblom(2004)förattbättrepassa in på svenska förhållanden. Här finner vi sexolikatyperavspecialiseringavsocialt arbete: 1.Fält:sjukhus,skola,kyrkaetc. 2.Omgivning: socialkontor, fältarbete, hemmahos 3.Ålder:barn,ungdomar,vuxna,äldre 4.Problem:psykiskhälsa,alkoholmissbruk, ekonomi,relationer 5.Metod: kognitiva metoder, systemteori, case-management,gruppterapi 6.Funktion: mottagning, utredning, behandling/insats,service Isvenskforskningslitteraturanvändsibland begreppet funktionell specialisering eller funktionsspecialisering för att beteckna denkategorisomovanbenämnsproblem (4), och begreppet uppgiftsspecialisering används för funktionsspecialiseringen (6) (se t.ex. Bergmark & Lundström 2005, Wiklund2006).Begreppetfunktionsspecialiseringanvändsocksåpåolikasätt,bådei litteraturenocholikakommuner,mendet betyder vanligtvis en speciell enhet som utför en specifik arbetsuppgift, arbetar medenvissgruppetc.idenhärstudien benämnervipunkt4förproblemspecialisering och punkt 6 för funktionsspecialisering.utöverdenformaliseradeorganisatoriska specialiseringen förkommer också attenskildapersonervidenenhethartill uppgiftattansvaraförvissaspecifikauppgifter, till exempel förhandsbedömningar, uppföljningar eller en viss typ av utredningar, s.k. personbunden specialisering Socialvetenskapligtidskriftnr
7 (t.ex. Strantz 2007). Sammanfattningsvis finnsdetalltsåolikabetydelseravbegreppetspecialiseringavsocialtarbete.detär viktigt att ha det i åtanke eftersom man oftatalaromolikasakernärintebegreppetklartdefinieras. 2 Låtossocksåpekapå några olika betydelser av begreppet integrering. I Eriksson och Karlssons undersökning från1989motsvararbegreppetfunktionsorganisationenorganisationmedenenhetschef som leder en arbetsgrupp där gruppensmedlemmararbetaruteslutandeinom IFO.Dettatillskillnadfrånengeografiskt sammanhållenorganisationsomärenorganisation med en enhetschef där gruppens medlemmararbetarinomettellerfleraav socialtjänstensområdenförutomifo. De integrerade socialtjänstorganisationernakan,beroendepåkommunensstorlek, varaorganiseradeenligtengeografiskprincipförattpåsåsättbegränsaupptagningsområdetförsocialarbetarnasansvar.enidé bakomdengeografiskaorganisationsprincipenärattmaninomsocialtjänstenförutom detdirektaklientarbetetocksåskaarbeta förebyggandeuteibostadsområdena,såatt mankommernärasinmålgrupp.dettasätt attorganiseraifovarrelativtvanligtunder 1980-talet. Arbetet organiserades då ofta undersocialadistriktsnämnderellerkommundelsnämnder som också hade ansvar fört.ex.utbildningsfrågorpådistriktsnivå, 2 Ytterligare ett sätt att se på specialisering erbjudermintzberg(1993),somskiljerpåvertikalochhorisontellspecialisering.bl.a.anser Mintzberg att professionaliserade yrken kännetecknasavenhöghorisontellmenlågvertikal specialisering. vilket förenklade samarbetet mellan olika myndigheter(persson1987). Härredovisarvi,baseratpåkategoriseringaravvårtempiriskamaterial,femrenodladeexempelpåhursocialtjänstensIFO kanorganiserasisverige.förtydlighetens skull vill vi påpeka att respektive modell finnsiettantalvarianterruntomilandet. Figur 1. Denintegreradesocialtjänstorganisationen. IFO Område öst Område väst Område syd Figur 2. Organisationmedpersonbundenspecialisering IFO Område öst Område väst Område syd Socialsekreterare 1 Ungdomar Socialsekreterare 2 Barnavård Socialsekreterare 3 Ekonomi IdenhärfigurenärIFO-verksamhetenindeladigeografiskaområden.Andravarianter ärifo-områdenutifrånstadsdelarellerkommundelar.ivarjeområdebedrivsallaformer av IFO-verksamhet. Icke desto mindre kan detförekommaattettavområdenaienintegrerad kommun har ett särskilt ansvar för t.ex. familjejuridiska frågor, och familjerättenärdågemensamförsamtligaområden. Tillskillnadfråndenförrafigurenharsocialsekreterarna i en organisation med personbundenspecialiseringspecifikaarbetsuppgifter. Man arbetar fortfarande enligt generalistprincip,därallasocialsekreterare arbetarmedallatyperavuppgifter,menen Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
8 specialiseringfinnssåtillvidaattenvisstyp avärendenstyrstillenpersonmedsärskilt ansvarförjustdenärendetypen. Figur 3. Organisationmedproblembaseradspecialisering. IFO Barnavård Ekonomi Missbruk Dennafigurvisardenvanligastetypenav specialiserad IFO-organisation, där det finns olika enheter som ska matcha olika slagsproblematikhosklienterna.specialiseringenkaniblandvaramerlångtgående medenheterfört.ex.ungdomsproblematik, psykiskohälsa,familjeproblematik. Figur 4. Organisationmedfunktionsbaseradspecialisering. IFO Mottagning Utredning Insats Idenhärorganisationstypengörsenåtskillnadmellant.ex.utredningochinsats.Iprincipärtankenattmanpåutredningsenheten sköter den renodlade myndighetsutövningenochattmansedangerinsatsenheten iuppdragattutföradenbeslutadeinsatsen. Figur 5. Multispecialiseradorganisation. Barn år Barn 0-12 år Utredning Insats IFO Barn och unga Missbruk Ekonomi Barnfamilj Ungdom Arbetsmarknad Försörjning Mottagning Vuxen Karaktäristisktfördenmultispecialiserade organisationenärattenheternadelsärindeladeefterproblemtyp,delsefterfunktion. Inomenhetenförbarnochungafinnsdeten uppdelningefterålder,menocksåenmellan utredningochinsats.vidarefinnsinomekonomienhetenenspecialiseringmotolikaklientgrupper,ochinomdessaspecialistgrupperfinnsävenenytterligareuppdelningdär mandelarinklienternaefterproblematik. De modeller som illustrerats ovan är, som tidigare nämnts, typexempel på hur detkanseut.emellertidfinnsdetdiverse olikavarianteravdessamodellerilandets kommuner. Variationerna handlar om en anpassning till lokala förhållanden och berordelvispåattgränsdragningarmellan olika enheter kan vara svåra att upprätthållaipraktiken.idenhärstudienharvi fokuserat på problem- och funktionsspecialisering,dådeärdevanligastförekommandeochocksåmestframträdandespecialiseringsformerna inom IFO i Sveriges kommuneridag. Entidigarekartläggning avkommunernasifoorganisationer IsocialstyrelserapportenOrganisationsformerinomsocialtjänstensindivid-ochfamiljeomsorg(Eriksson&Karlsson1989)redovisasentotalundersökningavhurSveriges kommuners IFO-organisationer var organiserade I undersökningen delades svarsenheterna (kommun eller social distriktsnämnd och eller/kommundelsnämnd)inisexolikagrupperefterstorlek påsvarsenheterna. Socialvetenskapligtidskriftnr
9 A. Svarsenhet<15000invånare. B invånare. C invånare. D invånare. E invånare. F. >200000invånare. Vidtidpunktenförundersökningenfanns det454svarsenheteravvilka450harbesvarat enkäten. Innehållet i Tabell 1 nedan liksom i Tabellerna 2, 3 och 4 är hämtat från Eriksson och Karlsson (1989), dock anpassattillvårtsyfte.antalkommuneri ErikssonochKarlssonsrapportsummerar till282vilketärnågotförvånandeeftersom Sverigeunderåren hade284primärkommuner(SCB2008s.29-30). ITabell1serviattblanddeminstakommunerna,medfärreän15000invånare,var detingenkommunsomhadeengeografisk indelning av IFO-organisationen. I övriga kommuner var det så att ju fler invånare enkommunhade,destostörrevarandelen som hade en geografisk indelning i t.ex. kommundelar,därifo-verksamhetenutfördes. IErikssonochKarlssonsrapportgörsen separatredovisningavantaletsärskildaekonomigrupper, dvs. där ekonomihandläggningen separerats från övrig handläggning (setabell2).51procent,dvs.230,avde450 svarsenheterna hade en sådan ekonomigrupp.på1980-talethadediskussionenom specialiseringframföralltfåttettgenomslag vadgällersärskiljandetavekonomigrupper inomifo,ochdettainomloppetavbaraett fåtalår. AvTabell2framgårattdetframförallt äridestörrekommunernasomekonomihandläggningen särskiljts från övrig IFOverksamhet. Dessutom kunde IFO-organisationenseolikautideolikakommundelarnainomsammakommun.91procentav svarsenheternaistorstädernahade1989en särskildekonomigrupp. Mångakommunersomislutetav1980- Tabell 1. Kommuner(n=282)ochsvarsenheter*(n=450). Kommunstorlek A B C D E F Antal kommuner Antal svarsenheter per kommun 1,0 1,10 1,93 3,0 7,0 11,1 *Tabell1-4ärhämtadeurErikssonochKarlsson(1989). Tabell 2. Särskildaekonomigrupperislutetav1980-talet(n=230).Fördelningeftersvarsenhetensstorlek. Samtliga A B C D E F Procent Absoluta tal Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
10 talet hade särskilda grupper för handläggning av ekonomiärenden hade också specialiserade grupper med inriktning på olika klientgrupper, t.ex. barn och familj, ungdom,vuxenetc.ierikssonochkarlssons undersökning gavs kommunerna möjlighetattsvarapåfråganomdetiifoorganisationenfannssärskildagrupperför arbete med barn och familjer, ungdomar, eller vuxna. Det var därmed möjligt att ange förekomst av flera olika arbetsgrupper(ieriksson&karlssonkalladebehandlingsgrupper)ochsamtidigtangeförekomst av icke-differentierad arbetsgrupp, till exempelattdetförekomenspecialiserad grupppåmissbruksområdet,menintepå barnavårdsområdet.därförärantaletsvari Tabell3fleränantaletsvarsenheter. Tabell3visarattensärskildgruppför arbetemedvuxna nästsärskildaekonomigrupper(setabell2) vardenvanligast förekommande specialiserade gruppen i Eriksson och Karlssons undersökning. Ett stortbortfallgörattdetinteärmöjligtatt utifrån svaret på denna fråga dra några slutsatser om samband mellan kommunstorlek och avsaknad av differentierade grupper.däremotärdetvärtattnoteraatt den icke-differentierade organisationstypenävenförekommeristorutsträckningi kommunermedstörreinvånarantal. I närmare hälften av fallen i Eriksson ochkarlssonsundersökning(setabell4) ärsvarsenheternaickespecialiserade,dvs. ingenuppdelningärgjordiolikaenheter somharolikaansvarsområdenocharbets- Tabell 3. Differentieradearbetsgruppervidslutetav1980-talet(n=677).Fördelningeftersvarsenhetensstorlek. Samtliga (procent/absoluta tal) Totalt A B C D E F Ej diff. 38 / / / / / / / 8 BoF** 25 / / / / / / / 24 Ungdom 22 / 98 6 / 8 19 / / / / / 19 Vuxen 29 / / / / / / / 23 Ingen uppgift 37 / / / / / / / 4 **BoFstårförBarn-ochfamiljegrupp. Tabell 4. Ickespecialiseradeorganisationervidslutetav1980-talet(n=215).Fördelningeftersvarsenhetensstorlek. Samtliga A B C D E F Procent Absoluta tal Socialvetenskapligtidskriftnr
11 uppgifter. Framförallt är det de mindre kommunerna som har en icke-specialiserad organisation, där socialsekreterarna arbetar som generalister. I dessa kommunerkandetemellertidförekommaatt enskilda personer har specifika arbetsuppgifter, alltså en sorts personbunden specialisering. Sammanfattningsviskanvialltsåseatt islutetpå1980-taletfannstendensertill enhöggradavspecialisering,särskiltinom områdetekonomisktbistånd.denintegreradeorganisationenhadeemellertidfortfarandeenstarkställning.hurserdetdåut ungefärtjugoårsenare? SvenskaIFO-organisationer IdethäravsnittetredovisarvivårundersökningavsvenskakommunersIFO-organisationersomgenomfördesunderperioden 2005till2008. Tillvägagångssätt Sveriges samtliga 290 kommuner ingår i undersökningen. Kommunernas IFOorganisationerhariförstahandstuderats viadekommunalainformationssidornapå Internet,därmångakommunerpublicerat tämligen utförlig information om socialtjänstensorganisation. Att samla in data via kommunernas hemsidorinnebärenvissosäkerhetrörande materialets reliabilitet och validitet. Det kanfinnasvariationkommunernaemellan medavseendepåvadmanväljerattredo- visanärdetgällerorganisationsmodeller- nasbeståndsdelar,samtvadmanläggerför betydelseideolikabegreppsomanvänds förattbeskrivaorganisationerna.detkan ävenvarasåattinformationsomutåtsett förefaller stämma kan vara missledande; bakomlikartadebeskrivningaritvåolika kommunerkandetdöljasigdelvisolikartadepraktiker.samtidigtärdetrimligtatt anta att många kommuner har tämligen uttömmande och tillförlitlig information på sina hemsidor. Till exempel vet vi att informationen på hemsidorna är korrekt när det gäller de tre IFO-organisationer som vi detaljstuderat inom ramen för forskningsprojektet. Dessutom, i slutet avartikelnpekarvipåattresultatenvisar storöverensstämmelsemedenstudiesom undersöktifosorganiseringviaenkätdata (Bergmark&Lundström2005).Detinnebär en, indirekt, metodtriangulering som indikerarattmaterialetpåhemsidornaär relativttillförlitligt. Vi har försökt hantera problematiken med materialets validitet och reliabilitet genomattkontaktadekommunerdärinformationenvaritotydligellerdärenbeskrivningavsocialtjänstensorganisationharsaknats.dethariförstahandskettviae-post ochiandrahandviatelefon.idefallkommunen kontaktats via e-post eller telefon har frågor ställts om IFO-organisationen, omeventuellaenheter/grupper,omsocialsekreterarnaharspecifikaarbetsuppgifter ellerarbetarenligtgeneralistmodell. Mångakommunerhardålämnatentämligen omfattande beskrivning av hur man organiseratarbetetinomifo.detprimära syftet har inte varit att ta reda på vilka enheter(t.ex.barnavårdellerekonomi)som Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
12 finns i kommunernas IFO-organisationer, utanatttaredapåvilkentypavorganisationmanharutifråndeolikaformernaav specialiseringochintegrering.idekommuner där socialtjänstverksamheten är uppdelad i mindre geografiska självstyrande distriktellerstadsdelar,t.ex.storstäderna och en del av övriga större städer är de organisatoriska principerna i samtliga fall istortsettidentiska,ävenomdeyttrarsig pådelvisolikasätt.mankanidessadistrikt till exempel ha enheter baserade på en problembaserad specialisering, men vilka enheter(problemgrupper)manarbetarmed kanvarieramellandistrikten/stadsdelarna. Dettahardockinteundersöktsivårstudie. Datainsamlingen genomfördes under åren 2005till2008.Störredelenavinsamlingen skeddeunder2006. Vid kategorisering av undersökningskommunernahardensenasteversionenav Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelninganvänts( skl.se/artikel.asp?a=11248&c=445).iden nya kommungruppsindelningen från 2005 harmantagithänsyntillstrukturellaegenskaper som befolkningsstorlek, pendlingsmönsterochnäringslivsstruktur. I den aktuella kommungruppsindelningenfinnsföljandekategorier: 1. Storstäder(3kommuner) 2. Förortskommuner(38kommuner) 3. Störrestäder(27kommuner) 4. Pendlingskommuner(41kommuner) 5. Glesbygdskommuner(39kommuner) 6. Varuproducerandekommuner(40kommuner) 7. Övrigakommuner,över25000inv.(33 kommuner) 8. Övriga kommuner, inv. (38kommuner) 3 9. Övrigakommuner,mindreän12500inv. (31kommuner) Nedan presenteras resultatet av undersökningen där vi redovisar hur många av kommunernasomharenorganisationmed funktions-,problem-ellermultispecialisering. Övriga förekommande typer av specialisering(seavsnittetomspecialisering), harintespecifiktundersöktsidenhärstudien. Funktionsspecialisering IkommunerdärIFOärorganiseradenligt en funktionsprincip kan socialsekreterarnasarbetsuppgifterantingenbeståavt.ex. utredningsarbete eller insatsarbete. I en kommunsomocksåharenproblemspecialisering(multispecialiseradorganisation,se Tabell7)kanarbetetvarainriktadpåutredningellerinsatsienviss(problembaserad) grupp. ITabell5harvioperationelltdefinierat kommunermedblandformerenligtdetföljande.enintegreradorganisationmeddrag avfunktionsspecialisering(kategori2)avser enkommundärnästansamtligasocialarbe- tarearbetarmediprincipallatyperavären- 3 Sedan undersökningen inleddes har antalet kommunerikategori7och8förändratssåtillvidaattenkommunfrånkategori8utökatsitt invånarantalochbeinnersignumerikategori 7.Idenhärstudienutgårvifråndenversion avkommungruppsindelningensomvargällande Socialvetenskapligtidskriftnr
13 den,mendärdett.ex.kanfinnasenviss styrningavutredningarellerinsatsermot särskildasocialsekreterare(t.ex.vidutredningisambandmedklientersdödsfall).ien funktionsspecialiserad organisation med drag av integrering (kategori 3), sker det motsatta.därkanmant.ex.iensärskild utredningsenhetiblandgöravissainsatser (stödsamtal, ekonomiskt bistånd m.m.), trotsattdetfinnsenellerflerainsatsenhetersomsedanskalltaöverärendet. AvTabell5framgårattungefär15procent av kommunerna har en organisation där socialarbetarna är uppdelade i olika grupper utefter vilken typ av uppgift de utför.denhärtypenavorganisationförekommer oftast i kommuner med en hög gradavspecialisering,ikombinationmed en problembaserad gruppindelning. Den här typen av organisering förekommer i samtligastorstädersamti15(56procent) avdestörrestäderna.denärmindrevanlig idesmåkommunerna.detärintressantatt noteraattendelavförortskommunernahar ettinvånarantalsomliknar,elleriflerafall ärstörreändestörrestäderna,meniförortskommunernaärdetmindrevanligtmed funktionsspecialiserade IFO-organisationer.Detfinnsalltsåingetentydigtsamband mellankommunstorlekochfunktionsspecialisering.detsomdockframstårtydligast ärattdeallraflestakommunernaisverige, 242kommunereller83procent,inteharen funktionsspecialiseradifo-organisation. Problemspecialisering Ienorganisationsomärspecialiseradmot olika problemområden arbetar socialse- Tabell 5. Funktionsspecialisering(N=290). 0=ingenfunktionsspecialisering,1=funktionsspecialisering,2=integreradorganisationmed dragavfunktionsspecialisering,3=funktionsspecialiseradorganisationmeddragavintegrering. Funktionsspecialisering Kommuntyp Totalt Storstad 3 3 Förortskommun Större städer Pendlingskommun Glesbygdskommun Varuproducerande kommun Övrig kommun > Övrig kommun Övrig kommun < Totalt Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
14 kreterarnaiarbetsgrupperdärmanmöter klientgruppermedenvisstypavproblematik,t.ex.missbruk,ekonomiskasvårigheter, barnsomfarillaetc.detärdenvanligaste formenavspecialisering,ochdenåterfinns i256avkommunerna,närmare90procent, attjämföramed52procent1989(eriksson &Karlsson1989). En ofta förekommande gruppindelning sommotsvarardegamlasocialvårdslagarna är: barngrupp, ekonomigrupp och missbruksgrupp. Detta är en organisationstyp somärutsattförförändringarnär»nya«klientgrupperidentifieras,t.ex.finnsdetien delkommunersifo-organisationerensärskildarbetsgruppförfrågorsomrörunga vuxnaellerintegrationavflyktingar(bergmark&lundström2005,skogens2001). ITabell6harvioperationelltdefinierat kommunerikategorierna2och3(blandformerna)påföljandevis.enintegreradorganisationmeddragavproblemspecialisering (kategori2)ärenkommundäriprincipalla socialarbetarearbetarmednästanallslags problematik,mendärdetkanskeenstyrningavenvisstypavproblem(t.ex.spelmissbruk)motsärskildasocialsekreterare. Ienorganisationsomharproblemspecialiseringmeddragavintegrering(kategori3) kanenenhetiblandarbetamedfleraolika typeravproblem,trotsattorganisationen harsärskildaenhetermeduppgiftatthanteraolikaproblem.detkant.ex.innebära att en enhet för barnavårdsutredningar även handlägger ekonomiärenden under utredningstiden, trots att organisationen harensärskildekonomienhet. Tabell6visaratt24kommuner,eller8 procent,avkommunernainteharproblembaseradspecialiseringavifo.flertaletav dessakommunerharettlågtinvånarantal. Däremot har samtliga större kommuner någonformavproblemspecialiseradorganisation. Tabell 6. Problemspecialisering(N=290). 0=ingen problemspecialisering, 1=problemspecialisering, 2=integrerad organisation med dragavproblemspecialisering,3=problemspecialiseringmeddragavintegrering. Problemspecialisering Kommuntyp Totalt Storstad 3 3 Förortskommun Större städer Pendlingskommun Glesbygdskommun Varuproducerande kommun Övrig kommun > Övrig kommun Övrig kommun < Totalt Socialvetenskapligtidskriftnr
15 Multispecialiserade organisationer Demultispecialiseradeorganisationernaär bådeproblem-ochfunktionsspecialiserade. Detkandessutomförekommat.ex.intern specialisering,dvs.attdetinomdenredan specialiseradeenhetenfinnsgruppereller personersomarbetarmedspecifikaarbetsuppgifter.itabell7beskrivskommunerna samtidigt utifrån variablerna funktionsindelning och problemspecialisering. Det framgåravtabellenattsamtligastorstäder ärbådefunktions-ochproblemspecialiserade.totaltärca16procent,45kommuner, bådeproblem-ochfunktionsspecialiserade. DeharenIFO-organisationdärsocialarbetarnadelsärindeladeefterklientgruppens problematik,delseftervilkensortsarbete man utför, till exempel utrednings- eller behandlingsarbete.deflestakommunerär dockendastproblemspecialiserade. Viserattdetidagslägetär7procentav kommunerna som arbetar integrerat, en arbetsmodellsomärvanligastiglesbygdskommunerna var 48 procent av kommunernas IFO-verksamheter organiserade enligt generalistmodellen (Eriksson & Karlsson 1989).IBergmarkochLundströmsundersökningfrån2005vardetendast3procent av kommunerna som hade en liknande indelning, men då omfattade undersökningenintekommunermedfärreän13000 invånare (Bergmark & Lundström 2005). Mankanalltsåkonstateraattdetsketten ökadspecialiseringavkommunernasifoorganisationer mellan 1989 och De multispecialiseradeorganisationernautgör idagnärmare16procent. Även om vi i vår studie inte använt samma undersökningsenheter som Eriksson och Karlsson (dvs. både kommuner och kommundelar), och den äldre undersökningen därför omfattar fler undersökningsenheter(n=454jämförtmedn=290), kan vi tydligt se att specialiseringen ökat sedan1989.dåhade51procentavkommu- Tabell 7. Multispecialiseradeorganisationer(N=290). Ingen funktionsindelning Funktionsindelning Totalt Kommuntyp Ej Problem Problem Ej problem Problem Storstad 3 3 Förortskommun Större städer Pendlingskommun Glesbygdskommun Varuproducerande kommun Övrig kommun > Övrig kommun Övrig kommun < Totalt Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
16 nernaensärskildgruppförhandläggningav ekonomiärenden, vilket var den vanligast förekommande specialiseringen vid den tidpunkten.dådetidennaundersökning intevaritaktuelltattundersökavilkadifferentieradegruppersomförekommerikommunernas problemindelning får vi istället jämföra resultatet från 1989 med de 88 procent av kommunerna som idag har en problemspecialisering. Figur 6 är ett försök att illustrera var IFO-organisationernaförnärvarandebefinnersigpåenorganisatoriskkartabestående av dimensionerna problemspecialisering ochfunktionsspecialisering. Figuren illustrerar att de allra flesta IFO-organisationerharenproblembaserad specialisering,ävenomdetfinnstendenser till att delvis arbeta integrerat och delvis Förändringochspecialisering avsocialtjänstorganisationer arbetafunktionsspecialiseratidessakommuner.ettfåtalkommuner,deflestamed ett lägre invånarantal, arbetar integrerat. Attarbetaspecialiseratbådemedavseende påproblemochfunktionärvanligastilandetstillinvånarantaletstörrekommuner. Vilkaskälfinnstilldenförändringavkommunernas IFO-organisationer som skett sedan1989?socialtjänstlagen,medhelhetssynen som ledstjärna, har inte förändrats nämnvärt, åtminstone inte med avseende på hur socialtjänstens organisation skall utformas. Dentilltagandespecialiseringenavsoci- Figur 6. OrganisatoriskkartaöversvenskaIFO-organisationer Ej problem Ej funktion Funktion Problem Socialvetenskapligtidskriftnr
17 Politiskaförändringar Ändradeekonomiskaförutsättningar Professionellasträvandenochanspråk Förändradefterfrågan»Nyuppkomna«socialaproblem Isomorfism altjänstensifokaninteförståsisoleratfrån faktoreriomvärlden,utanmåstesättasini ettsammanhangdärorganisationersuccessivt förändras som ett svar på behov och förväntningar från samhället (Bergmark & Lundström 2005, Eriksson & Karlsson 1989, Skogens 2001). Möjliga anledningar tillattsocialtjänstensorganisationförändraskanblandannatvara: Nedankommenterarvidessamöjligaanledningartilldenökadespecialiseringeninom kommunernasifo-organisationer. Politiskaförändringar Under1970-och80-talenfannsenpolitisk strävanattutökademokratinochgöramedborgarna mer delaktiga i politiska beslut, och det påverkade även kommunernas socialtjänstorganisationer. Genom sociala distriktsnämnder eller kommundelsnämnder och geografiskt indelade (och generalistpräglade) IFO-organisationer skulle brukarinflytandetinomsocialtjänstenöka ochdetsocialaarbetetförasnärmaresina avnämare(eriksson&karlsson1989). Vikanävenseatthandläggningavekonomiskt bistånd är en av de verksamheter inom socialtjänsten som idag är mest specialiserad.redanislutetav1970-talet skiljdes ekonomiskt bistånd ut från övrig IFO-verksamhet i samband med försöksverksamhetenmeds.k.soft-handläggning (förenklad handläggning). Trots att SOFTförslagetintegenomfördesisinhelhetfick det betydelse för socialtjänstens organiseringdådettillvissdelliggertillgrund för den specialiserade, och ofta förenklade,formavhandläggningavekonomiskt biståndsomfinnsiettstortantalavlandets kommuner(stranz2007). Man kan även konstatera att kommunernasökademöjligheterattsjälvabesluta över förvaltningsorganisationen gjort att olikhetenmellanorganisationernaharökat (Bergmark2001).Dessutomharändringar ikommunallagenbidragittillintroduktion av olika modeller för marknadslösningar sompåverkatutvecklingenavdes.k.beställar-utförarorganisationerna.detharmånga gånger medfört en funktionsindelning mellan utredande/beställande respektive utförandeenheterinomifo(bergmark& Lundström2005,Blom1998). Ändradeekonomiska förutsättningar Enannananledningtillattsocialtjänstens organisation förändras kan höra samman med konjunkturförändringar. Exempelvis drar Skogens(2001) paralleller mellan variationer i den ekonomiska konjunkturen och förändring av IFOs organisering. Närflermänniskoribörjanav1990-talet blevarbetslösaochibehovavekonomiskt bistånd skedde samtidigt en specialisering av enheter för ekonomiskt bistånd, då många nytillkomna biståndssökande i mindreutsträckninghadebehovavandra Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
18 sociala insatser. Tanken var att det skulle leda till en effektivare organisation, där handläggarna inom enheten inte behövde arbetamedandrasocialafrågor.ienmotsvarande högkonjunktur skulle andelen klienter i behov av mer omfattande insatser än ekonomiskt bistånd öka, och kommunerna skulle då kunna gå tillbaka till en mer integrerad organisation (Skogens 2001). Någon sådan konjunkturrelaterad utvecklingmotmergeneraliseradeorganisationerharviintekunnaturskiljavaresigi vårellerandrasundersökningar.emellertid harvifunnitexempelpåattmaniekonomiskt kärva perioder, med ökat behov av effektivisering av socialtjänstens arbete, inågrakommunerhargåttmotenorganisation med ett mer integrerat arbetssätt. Bland annat i en medelstor kommun där mantidigarearbetatproblemspecialiserat, medfokuspåbl.a.missbrukochekonomi, harmaninförtenfunktionsindeladorganisationmedenuppdelningmellanutredning ochinsatsisyfteattförbättrahelhetssynen påklientensproblematik. Dessutomharkommunernasansträngda ekonomiikombinationmedmedialadrev mot t.ex. bristfälliga barnavårdsutredningargjortargumentetomattökadspecialiseringgerökadkompetensochilängdenökadeffektivitetgångbart(bergmark& Lundström2005). Många kommuner har också infört en särskildmottagningavnyaklienter,organiseradantingenispecifikafunktioner,eller genom personbunden specialisering, där ett fåtal personer har till uppdrag att ta emot nya klienter. Genom specialiserade mottagningsenhetervillmansnabbarelotsa desökandevidaretillandralösningar(t.ex. försäkringskassa eller arbetsförmedling), och med hjälp av förhandsbedömningar sorterautklienterursystemetutanattmer omfattande utredningar behöver genomföras.enstudieavminas(2005)visaratt den här typen av organisatoriska enheter förmottagningkanledatillhögrekostnadseffektivitetiorganisationendåmänniskor sominteärberättigadetillbiståndtidigare sorterasutfrånsystemet. Professionellasträvanden ochanspråk SocionomutbildningeniSverige,ochövriga västvärlden, är i huvudsak inriktad mot generalistkompetens (Blom 2004, Wolk &Wertheimer1999)trotsatttendenseni kommunernaärenökadspecialiseringoch differentiering.denhärdiskrepansenkan tillvissdelhandlaomsocionomprofessionenssträvanattavgränsasittarbetsområde ochökasinstatusiförhållandetillandra yrkesgrupper. Här är bland annat strävan efter legitimation ett led i arbetet, vilket kan leda till ökad specialisering, då man därigenomkanhävdaökadespecialistkunskaper (Wingfors 2004). Att organisera IFO i specifika enheter, delvis i syfte att uppnå högre kompetens inom respektive problemområdekanävensessomettsteg iarbetetatthävdaprofessionensmaktoch statusirelationtilldetomgivandesamhället(stranz2007). Förändradefterfrågan Ökad massmedial bevakning och ett ökat Socialvetenskapligtidskriftnr
19 antalanmälningarombarnsomfarillahar letttillattkravenpåsocialtjänstensbarnavårdsarbete ökat(bergmark& Lundström 2005). Det särskilda fokus som en viss målgruppfårkanledatillökadspecialiseringisträvanattförbättrakvalitetenidet socialaarbetesomriktasmotdenmålgruppen. Andra exempel än barnavårdsarbete ärt.ex.särskildaarbetsmarknadsinriktade enheterförungaochenheterförungdomsarbete med särskilt fokus på missbruksproblematik. Därutöver kan konjunkturförändringar medettökatbehovavekonomisktbistånd när det övriga socialförsäkringssystemet interäckertill ocksåledatillenspecialiseringavsärskildaekonomienheter.framför- alltdåmångamänniskorsomansökerom ekonomisktbiståndinteäribehovavövrigt stödfrånsocialtjänsten(skogens2001). Nyuppkomnasociala problem Isomorfism Det som sker i omvärlden påverkar också socialtjänstensorganisationgenomattnya målgrupperförsocialtjänstensarbeteuppkommer.ettexempelpådettaärt.ex.kommunernas ansvar för boende för ensamkommande asylsökande barn (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. 2-3, Socialtjänstlagen2kap2 ).ÄvenomMigrationsverketfortsättningsvisharettövergripande ansvar för barnen, är det kommunernas ansvar att barnen får boende, men också den eventuella hjälp och stöd sombarnenharmöjlighetatterhållagenom socialtjänstlagen.kommunernasnyaansvar kaninnebäraattmant.ex.införenpersonbunden specialisering, där socialsekreterareinomenvissenhetfårtillansvaratt arbeta med ensamkommande asylsökande barn,ellerenproblemspecialiseradindelning,därsocialsekreteraresomuteslutande arbetarmedmålgruppenorganiserasinom en egen enhet. Exempelvis i Östersunds kommunharmaninrättatensärskildenhet därmottagandetavensamkommandeasylsökandebarnärorganiserat. Sedanslutetav1980-taletharantaletkommuner med specialiserad IFO ökat från 51 till 93 procent, och framförallt är det problemspecialisering som införts. Det är möjligt att betrakta den organisatoriska likriktningen som ett utslag av det som inomnyinstutionellteoribenämnsisomorfism (DiMaggio & Powell 1991). Genom att efterlikna andra organisationer och anamma institutionaliserade handlingsmönster försöker organisationer öka sin legitimitetocheffektivitet(meyer&rowan 1991). Framförallt när det saknas vetenskapligt belagda framgångsrika modeller kan det leda till att organisationer tenderar att imitera andra organisationer inom samma verksamhetsområde (DiMaggio & Powell 1991). Införandet av särskilda dokumentationssystem och arbetssätt inomsocialtjänstenkanocksåledatillatt individ- och familjeomsorgens organisation förändras. Ett exempel är införan- detavbbic(barnsbehovicentrum)där kommunerföratterhållalicensattarbeta medbbicmåsteuppfyllaettantalkvalitets- kriterierochdärmedjusterarsinorganisa- Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
20 tionförattbättrekunnaarbetaenligtbbic, till exempel genom specialiserade barnavårdsgrupper.attorganisationenförändras somenföljdavnyadirektivellerlagstiftningkansessomettinslagavs.k.tvingande isomorfism(dimaggio&powell1991). Enentydigutvecklingmed oklaraeffekter Vårundersökningvisarattunderdesenaste tvådecenniernaharspecialiseringavifo tilltagitochnågonformavspecialiseringär numerdenvanligasteorganisationsformen. Denövervägandedelenavorganisationerna ärspecialiseradeenligtproblemprincipen, dvs.detfinnsolikaenheterförolikatyper av problem, medan funktionsspecialiseringärnågotmindrevanlig.detförekommerocksåkommunersomärspecialiserade både till funktion och problem, s.k. multispecialisering, men dessa är relativt få ochmodellenärtydligtrelateradtillinvånarantal.härhittarvidetrestorstäderna ochettantalandrastörrestäder.ettfåtal kommuner, mindre till storleken, har en generalistorganisation. Våra resultat både förstärkerochnyanserartidigareforskning på området. I jämförelse med Bergmark och Lundströms(2005) undersökning där 3 procent av kommunerna arbetade integrerat,framkommeridennastudieattså många som 7 procent av kommunerna är organiseradeenligtgeneralistmodell.skillnadenkandelvisförklarasavattdenförra undersökningeninteinnefattadedeminsta kommunerna,medanvårstudieärentotalundersökning. Vi ser alltså en tydlig utveckling mot olika typer av specialisering, samtidigt somvikannoteraattforskningenomframgångsrika organisationsmodeller är allt annatänentydig,dvs.detfinnsingavetenskaligabeläggförattspecialiseringärdet bästasättetattorganiseraifopå.motiven bakomkommunernasvalavorganisatoriska principerärdärmedmycketdiffusa.man kandessutomkonstateraatteffekternaav IFOsspecialiseringäroklara. EttoftaanförtskältillattIFOspecialiserasärattfärrearbetsuppgifterledertill attkompetenseninomettspecifiktområde ökar och att klienterna därigenom kan få en kvalitativt bättre hjälp (Bergmark & Lundström 2005). Men för individer och familjer med mångfacetterad problematik kandetsamtidigtinnebäraattmanmåste hakontaktmedettflertalolikasocialarbetareinomenorganisation,förattfåhjälp medhelasinproblemsituation.detinnebär också att klientens problem tenderar att definierasochkategoriserasefterhurifoorganisationenserut iställetföromvänt. Kvaliteten på den service socialtjänsten erbjudertorderimligtvispåverkasavattdet ärflersocialsekreteraresomklientenskall skapa relation till (Boklund 1995, Howe 1987).Detfinnsriskförattmänniskor»trillarmellanstolarna«närderasproblembild intestämmeröverensmeddeproblemområdensomstyrifosorganisering. Denökadespecialiseringensoklaraeffekteriklientarbetetkrävervidareforskning omgrundernaförifosorganisering.man kanbl.a.behövagranskadetoftaanförda antagandet att en specialiserad organisationsform leder till ökad kompetens hos socialarbetarna. Det är dessutom viktigt attgöraenåtskillnadmellanspecialiserad Socialvetenskapligtidskriftnr
21 organisationochspecialiseradkompetens. Fördjupad kompetens hos enskilda socialarbetarebehöverintevaraliktydigtmed specialiseringochkansannoliktuppnåspå fleraolikasätt ochävenienintegrerad organisation.enannanproblematikkopplad till specialisering är behovet av ökad samverkan. I det forskningsprojekt som dennastudieingåriharviintervjuatsocialarbetaresåvälsomsocialnämndspolitiker och högre socialtjänstemän i tre svenska kommunermedolikatyperavifo-organisationer.iintervjuernaframkommerattettav destoraproblemenmeddenspecialiserade socialtjänstorganisationen är att det finns stora brister i samverkan mellan de olika enheterna inom organisationen(morén et al.kommande,perlinskietal.kommande). Denförväntadeeffektiviseringenkanalltså vändastillineffektivitet,dåbristfälligsamverkankanledatillmotstridigabeslut.det kanhandlaomvårdplanersomstridermot varandranärklientenharkontaktmedolika enheter och ingen samverkan sker mellan enheternaellerattsocialarbetarnaskunskaperomklienternabristerdåmanintearbetar med hela problembilden (Blom 2004, Danermark&Kullberg1999). Frågan om hur IFO bör organiseras är knappastslutgiltigtbesvarad,ävenomdet videntittpådetorganisatoriskalandskapetkanförefallasomattproblemspecialiseringutkristalliseratssomdenbästaorganisationsprincipen.exakthurifobörorganiserasframgentärsvårtattsäga,menvi menarattdetärrimligtattutgåifrånbehovetavbådebreddochdjupikompetensen hosenskildasocialarbetareochattdärefter frågavilkakravsomdetställerpåorganisationsformen. Referenser Astvik,Wanja&Aronsson,Gunnar(1999)»Home careworkersasspecialistsorgeneralists qualityinworkandcare«,proceedings/work,stress and Health 99, Organization of Work in a GlobalEconomy,11-13March1999,Baltimore, Maryland,USA. Bergmark,Åke&Lundström,Tommy(1998)»Metoderisocialtarbete:ominsatserocharbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg«, Socialvetenskapligtidskrift,4,s Bergmark,Åke&Lundström,Tommy(2005)»En sakitaget?omspecialiseringinomsocialtjänstensindivid-ochfamiljeomsorg«.socialvetenskapligtidskrift,2-3,s Bergmark,Åke&Lundström,Tommy(2007)»Unitarianidealsandprofessionaldiversityinsocial workpractice thecaseofsweden«.european JournalofSocialWork,10:1,pp Bergmark,Åke(2001)»Denlokalavälfärdsstaten? Decentraliseringstrender under 1990-talet«. I MSzebehely(red.),Välfärdstjänsteriomvandling,SOU2001:52.Fritzes:Stockholm. Blom,Björn(1998)Marknadsorienteringavsocialtjänstensindivid-ochfamiljeomsorg:omvillkor, processerochkonsekvenser.umeå:umeåuniversitet,institutionenförsocialtarbete.(akavh) Blom,Björn(2004)»Specializationinsocialwork practice effectsoninterventionsinthepersonalsocialservices»,journalofsocialwork,4:1, pp Boklund,Ann(1995)Olikhetersomberikar?-möj- ligheterochhinderisamarbetetmedsocialtjäns- Lundgren,Blom,Morén&Perlinski:Frånintegreringtillspecialisering
22 tensäldre-ochhandikappomsorg,barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Stockholm: Stockholmsuniversitet,Institutionenförsocialtarbete.(akavh) Byberg, Ingrid (2002) Kontroll eller handlingsfrihet?en studie av organiseringens betydelse i socialbidragsarbetet. Stockholm: Stockholmsuniversitet,Institutionenförsocialtarbete.(akavh) Börjeson,Bengt&Håkansson,Hans(1990)Hotade, Försummade,Övergivna.Stockholm:Rabén& Sjögren. Cambridge,Paul&Parkes,TessaAdvance(2006)»The Tension between Mainstream Competence and Specialisation in Adult Protection: An Evaluation of the Role of the Adult: ProtectionCo-ordinator«,BritishJournalofSocial Work,36,pp Danermark, Berth & Kullberg, Christian (1999) Samverkan välfärdsstatens nya arbetsform. Lund:Studentlitteratur. DiMaggio,PaulJ.&Powell,WalterW.(1991)»The ironcage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields«.inwalterw.powell&paulj.dimaggio (eds.),thenewinstitutionalisminorganizationalanalysis.chicago:theuniversityofchicagopress. Doel, M.(1997). Social Work Practise Revisited: GeneralistandSpecialistPractise. Occasional Monograph,FacultyofHealthandCommunity Care, University of Central England in Birmingham. Doel,Mark&Shardlow,StevenM.(1998)Thenew socialworkpractice.aldershot:arena. Eriksson,Bengt&Karlsson,Per-Åke(1989)Organisationsformer inom socialtjänstens individ- ochfamiljeomsorg,sos-rapport1989:39.stockholm:socialstyrelsen. Fuller,Roger&Tulle-Winton,Emmanuelle(1996)»Specialism, genericism and others: Does it makeadifference?astudyofsocialworkservicestoelderlypeople«,britishjournalofsocial Work,26:5,pp Froggett, Lynn (1996)»Instrumentalism, knowledge and gender in social work«, Journal of SocialWorkPractice,10:2,pp Howe, David. (1987) An Introduction to Social WorkTheory.Aldershot:Ashgate. Meyer, John W.& Rowan, Brian(1991)»Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony«. In W. W. Powell& P.J. DiMaggio (eds.) The new institutionalism in organizationalanalysis.chicago:theuniversityofchicagopress. Minas,Renate(2005)Administratingpoverty:studiesofintakeorganizationandsocialassistance insweden.stockholm:stockholmsuniversitet, Institutionenförsocialtarbete.(akavh) Mintzberg,Henry(1993)Structuresinfives:designingeffectiveorganizations.EnglewoodCliffs: Prentice-Hall. MorénStefan,BlomBjörn,LundgrenMinna&Perlinski Marek (kommande) Specialisering eller integration?enstudieavsocialarbetaresarbetssättochattityderitrekommuner.inskickatartikelmanus. PerlinskiMarek,BlomBjörn,MorénStefan&LundgrenMinna(kommande)Thedialecticsbetween specialisation and integration. Politicians and managers views on Swedish social services organisations.inskickatartikelmanus. Persson, Märta (1987)»Generalisten gör allt ensam«,socionomen,nr1,s SCB(2008)ÅrsbokförSverigeskommuner. Skogens, Lisa (2001) Olika organisationsformer olika bemötande? En vinjettstudie av socialsekreterares bemötande och bedömning av socialbidragstagare med begynnande alkoholproblem. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionenförsocialtarbete.(akavh) SOU1999:97Slutbetänkandefrånsocialtjänstutredningen. SOU1974:39Socialvården Målochmedel,PrincipbetänkandeavSocialutredningen. Socialstyrelsen,(2006) Individ och familjeomsorgen,lägesrapport2005. Stranz,Hugo(2007)Utrymmeförvariation:Om prövning av socialbidrag. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.(akavh) Sveriges kommuner och landsting (2005) Kom- Socialvetenskapligtidskriftnr
Från integrering till specialisering om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg
Från integrering till specialisering om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-2008 minna lundgren, björn blom, stefan morén & marek perlinski Individ- och familjeomsorgen i Sveriges
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen
Den specialiserade socialtjänsten
Den specialiserade socialtjänsten Sex socialarbetares åsikter om helhetssyn i relation till generalisering och specialisering i organisation och arbetssätt. Av: Johanna Gustafsson & Anna Eriksson LUNDS
Marek Perlinski Institutionen för socialt Arbete vid Umeå universitet. Sociolog med forskarutbildning. Disputerad i socialt arbete.
Marek Perlinski Institutionen för socialt Arbete vid Umeå universitet. Sociolog med forskarutbildning. Disputerad i socialt arbete. Arbetat med utbildning av socionomer sedan 1996. www.socw.umu.se KONTAKT
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education
Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks
Mellanchefen i socialtjänsten Emelie Shanks Publikationer Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Socialmedicinsk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Akhavan, S., Aytar, O., Bogg,
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat
Organisation Individ- och familjeomsorg
Organisation Individ- och familjeomsorg Metadata om dokument Dokumentnamn Organisation Individ- och familjeomsorg Dokumenttyp Utredning Omfattar Individ- och familjeomsorgen Dokumentägare Verksamhetschef
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten. En kunskapssammanställning
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten En kunskapssammanställning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För
Socialtjänstens mottagning av barn- och ungdomsärenden En studie om organisationens betydelse samt en diskussion kring specialiseringens inverkan
Emelie Jansson och Sara Norrhäll Socionomprogrammet 240 hp, Institutionen för socialt arbete Ersta Sköndal Högskola Socialt arbete, C- uppsats, SD82, 2009 Handledare: Martin Börjeson Examinator: Anders
Organisering av ekonomiskt bistånd Perspektiv på en integrerad och en specialiserad kommun
Organisering av ekonomiskt bistånd Perspektiv på en integrerad och en specialiserad kommun Av: Merima Colak Lunds Universitet Socialhögskolan Kandidatuppsats, SOPA63 VT13 Handledare: Håkan Johansson Abstract
Resultat brukarundersökning 2017
Resultat brukarundersökning 2017 Socialförvaltningen 2017-12-18 Brukarundersökning 2017 Socialförvaltningen har för tredje året i rad deltagit i den nationella brukarundersökningen för Individ- och familjeomsorgen.
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum
Brukarundersökning med Sveriges kommuner och landsting
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2017-03-28 Diarienummer SCN-2017-0165 Socialnämnden Brukarundersökning med Sveriges kommuner och landsting Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Socialt arbete - specialisering eller integrering?
Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Arbetsmarknad & Arbetsliv. Citation for the original published paper (version of record): Bergman, A., Eriksson, B. (2014)
VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes
Citation for the original published paper (version of record): N.B. When citing this work, cite the original published paper.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in. Citation for the original published paper (version of record): Bring, J., Rönnegård, L. (2018) Åldersbedömningar - en statistisk
Kvalitetsdagen 3 oktober - program och anmälan! Program
Kvalitetsdagen 3 oktober - program och anmälan! Program Block A, kl. 13.00 14.00. 1. Ett maskrosbarns försvarstal (OBS! 12.30 14.00). En teaterföreställning och en samtidsundersökning som bygger på Emilia
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård
Klientens väg in i en specialiserad socialtjänst Om klienten i mottagningsenheten- exemplet försörjningsstöd
Examensarbete Klientens väg in i en specialiserad socialtjänst Om klienten i mottagningsenheten- exemplet försörjningsstöd Författare: Linnea Skärle och Anna Hentilä Handledare: Peter Hultgren Examinator:
Preprint.
http://www.diva-portal.org Preprint This is the submitted version of a chapter published in Journalistik i förändring: Om Mediestudiers innehållsanalys 2007 och 2014. Citation for the original published
Brukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
http://www.diva-portal.org This is [Version unknown!] version of a paper presented at Svenska utvärderingsföreningens nationella utvärderingskonferens, hotell Hilton Stockholm 7-9 oktober 2015. Citation
Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling
Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1
Samverkan förutsättningar och fallgropar
Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05 Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan
Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer
Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer stefan morén, björn blom, minna lundgren & marek perlinski Det är en tydlig trend
Om specialisering och integration i socialtjänstens IFO
Om specialisering och integration i socialtjänstens IFO En totalundersökning av socialarbetares klientarbete, attityder och hälsa i tre kommuner Marek Perlinski Björn Blom Stefan Morén Institutionen för
En gemensam socialtjänst
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi En gemensam socialtjänst En kvantitativ studie om socialarbetares syn på specialisering och samverkan inom Socialtjänst Gävle
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Den bildade resenären: Vänner och kollegor belyser Svante Lundbergs väg från 1960-tal till 2010-tal. Citation for the
Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande
www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...
Vad prioriteras i den allt mer specialiserade socialtjänsten?
Lunds universitet Socialhögskolan SOPA63 HT 2016 Vad prioriteras i den allt mer specialiserade socialtjänsten? - En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på organiseringen och möjligheten att skapa
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508
Utvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.4.1-634/2015 Sida 1 (8) 2015-10-16 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-50825611 Till Socialnämnden Utvärdering av kvalitetsgarantin
Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga
Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga Thomas Niedomysl Föreningen för kommunal statistik och planering Gävle den 5 september 2013 Utgångspunkter Stort intresse för flyttningar Många studier, men
SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2013-11-22 Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Familje- och utbildningsnämnden Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden maj t.o.m. oktober
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Projektplan Brukarmedverkan i arbete med ekonomiskt bistånd. Korrigerad oktober 2018.
PROJEKTPLAN 2018-10-01 Vårt dnr: 1 (6) Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Projektplan Brukarmedverkan i arbete med ekonomiskt bistånd. Korrigerad oktober 2018. Av Åke Bergmark, Professor i socialt
Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.
Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att
Politiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008
1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till
Granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Södermalms stadsdelsförvaltning
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.3-402/2013 Sida 1 (6) 2013-10-24 Handläggare Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Eva Tornberg Telefon: 08
Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18
Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet
Cirkulärnr: 2001:70 Diarienr: 2001/1226 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 2001-06-21 Mottagare: Rubrik: Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet Individ- och familjeomsorg Familjerätt Äldreomsorg
Sjukfrånvaro och personalomsättning på enheten för ekonomiskt bistånd - svar på skrivelse
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-11-23 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar
Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar Systematisk uppföljning och BBIC - erfarenheter och lärdomar Sofie Dahl, Socialt ansvarig samordnare/ kvalitetssamordnare, Hammarö kommun Ulrika
Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Helhetssyn och tillgänglighet vid komplexa ärenden
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-04-29 Handläggare Lotta Hedstad Ann-Kristin Sandebjer Telefon: 08 508 25 123/ 407 Till Socialnämnden
Vårdgaranti för missbruksvård
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2008-04-08 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Sdn 2008-04-23 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Socialt arbete AV, Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården, 7,5 hp
1 (6) Kursplan för: Socialt arbete AV, Nationell påbyggnadsutbildning för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården, 7,5 hp Social Work MA, National supplementary education for social
Man kan inte vara duktig på allt
Examensarbete Man kan inte vara duktig på allt - en kvalitativ studie av hur specialiserade organisationer och eventuell samverkan påverkar klientarbetet Författare: Hanna Haraldsson Handledare: Kettil
Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
1228 Dnr IFN 2017/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) 2017-12-07 AU Individ- och familjenämnden 1228 Dnr IFN 2017/00665-4.2.4 Rapport brukarenkät 2017 - Individ- och familjenämndens verksamhet, myndighetsutövning - enheten för
Brukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Sida 1 (8) 2015-01-07 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-50815024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-01-29 familjeomsorgen
PM - Ärenden mellan stolarna
PM - Ärenden mellan stolarna Uppdrag Att kartlägga vilka ärenden som faller mellan stolarna och hur många de är, och därefter komma med möjliga förslag till lösningar. Äldreenheten är undantagen eftersom
This is the published version of a paper presented at PreHospenkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013.
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at PreHospenkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013. Citation for the original published paper: Berntsson, T., Wallinvirta,
Kursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Grundkurs i socialt arbete Basic Knowledge in Social Work 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SU1019 Gäller från: HT 2016 Fastställd: 2015-02-18 Ändrad: 2016-03-06
Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009
1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla
Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Verksamhetsplan Socialjouren Nordost SN
Verksamhetsplan Socialjouren Nordost 2017 12 SN 2017.061 89 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2017-04-21 DNR SN 2017.061 MARTIN FROM SID 1/1 NÄMNDSEKRETERARE MARTIN.FROM@VALLENTUNA.SE
Omsorgsnämndens. plan för utveckling av anhörigstöd i Tanums kommun. Omsorgsnämnden. Diarienummer: ON 2019/ Dokumenttyp:
Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens plan för utveckling av anhörigstöd i Tanums kommun Dokumenttyp: Plan Beslutad av: Omsorgsnämnden 2019-03-28 Gäller för: Omsorgsnämndens verksamheter Giltig fr.o.m. 2019-04-01
Postprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
Helhetssyn & Samverkan. Handläggares upplevelser av samverkan och helhetssyn i kontakten med klienter med komplex problematik
Helhetssyn & Samverkan Handläggares upplevelser av samverkan och helhetssyn i kontakten med klienter med komplex problematik Författare: Maria Lidén, Marianne Nordin & Malin Åsander Handledare: Tommy Andersson
Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?
Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15
Nationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
IFO-plan för Ydre kommun
IFO-plan för Ydre kommun 2009-2014 Antagen i Kommunfullmäktige 2008-12-15 66 1 Innehåll sida 1. Inledning 3 2. Mål 3 3. Nuläge 3 4. Särskilda grupper och områden 4 5. Samverkan 5 6. Framtida utmaningar
FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Östra Göinge kommun. PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning avseende barnavårdsärenden
Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2018 Östra Göinge kommun PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning avseende barnavårdsärenden PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst
Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst Olivia Wigzell 2016-10-06 Vi ger den nationella bilden 2016-10-06 Socialchefsdagarna i Karlstad 2 Slutsatser från lägesrapport vård och omsorg
This is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"
En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor
En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor Hanne Berthelsen, Odont.Dr., MPH Forskare, CTA, Malmö högskola Hanna Ljungberg, Huvudskyddsombud, Akademikerförbundet SSR, Malmö Stad COPSOQ = Copenhagen
Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Brukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Kvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Arbetsmarknad & Arbetsliv. Citation for the original published paper (version of record): Eriksson, B., Bergman, A. (2016)
Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner
Människobehandlande organisationer : villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Staffan Johansson. Vård, skola och omsorg utgör
Ekonomisk sociologi 6 hp.
1 Sociologiska institutionen Ekonomisk sociologi 6 hp. Kursbeskrivning VT 2016 Den här specialkursen ger en introduktion till ämnet ekonomisk sociologi. Kursen syftar till att ge en översikt av hur sociologiska
relationer Mikael Thörn, Socialstyrelsen
Socialtjänsten & våld v i nära n relationer Socialstyrelsens roll och aktuella uppdrag Nationell tillsyn SOSFS 2009:22. Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat
Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08
Verksamhetsplan 2015-04-08 Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 AVN 2015/0058-1 012 Antagen av chef för arbetsmarknadskontoret den 8 april 2015 ARBETSMARKNADSKONTORET 2 (21)
Program. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER
Sammanfattning av: INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER 7 maj 2015 på Radisson Blu Scandinavia Hotell, Drottningtorget, Göteborg 7 maj 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum om våld
Granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-01-02 Handläggare Eva Tornberg telefon: 08 508 25 618 Maj-Stina Samuelsson telefon: 08 508 25 623 Till
invånare barn 0-18 år studenter Medelålder 38 år
121 000 invånare 23 000 barn 0-18 år 38 000 studenter Medelålder 38 år Foto: Foto: Lars-Göran Fredrik Larsson Norlin Hur såg det ut på utredningsenheten Personalomsättningen Brister i arbetsmiljö Hög sjukfrånvaro
Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Socialförvaltningen 2017
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Jeremiasen Ola Datum 2016-11-22 Diarienummer SCN-2016-0388 Socialnämnden Socialförvaltningen 2017 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga ärendet till
Kvalitetsbarometern IFO
Utökad sammanfattning med tabeller i särtryck Kvalitetsbarometern IFO Brukarnas upplevelser av kvalitet inom individoch familjeomsorgen i Solna stad 2011 Bo Engström Utredningsspecialisten Augusti 2011
Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014
Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-18 Dnr 29780/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga
Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt
Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson
Skilda världar specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Marek Perlinski
Skilda världar specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg Marek Perlinski Institutionen för socialt arbete Umeå 2010 Marek Perlinski Omslagsfoto: Marek Perlinski Tryckt
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Utredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd