Minnesanteckningar från möte med Boverkets Samrådsorgan med funktionshindersförbunden den 24 oktober 2013

Transkript

1 Minnesanteckningar Datum Minnesanteckningar från möte med Boverkets Samrådsorgan med funktionshindersförbunden den 24 oktober 2013 Plats Lokalen Trossö på Scandic Hotell, Karlskrona. Närvarande HSO: Ingrid Dalén, Jan-Åke Bengtsson Lika Unika: Mattias Lundgren, Jimmy Pettersson DHR: Maria Johansson Länsstyrelserna: Göran Carlsson Boverket: Ordförande Maria Petersson, Lena Viberg-Larsson, Lars Estlander, Hanna Faming, Anders Johansson, Ulrika Hägred, Ewa Krynicka-Storskog, Roland Thörnqvist, Per Stenholm, Assar Lindén, Marta Hnevkovska Kubisova samt Andreas Johansen. Aktuellt på Boverket Ordförande Maria Petersson inleder dagen med att hälsa våra gäster varmt välkomna till Karlskrona. Hon berättar att samrådsorganet är på väg att få en ny instruktionsskrivelse där det framgår att DHR får en plats i samrådet, samtidigt som HSO utökar med en plats och därmed bibehåller sitt antal medlemmar i samrådet. Ny ordinarie ledamot för HSO är Pelle Kölhed från RTP. Instrukt-

2 2(7) ionen ska fastställas av Boverkets GD Janna Valik. Vid genomgång av föregående minnesanteckningar klargör ordföranden och Lena Viberg-Larsson att GD, vid kommentar om vissa gruppers kortsiktiga resonemang, då avsåg grupper från byggsektorn som hon mött på KTH i Stockholm i diskussioner om fysisk tillgänglighet. Ordförande berättar vidare att Boverket fått fler och detaljerade uppdrag från regeringen och därför vuxit med 40 medarbetare. I samhällsdebatten pågår frågor om energieffektivitet, byggtakt, studentbostäder och tillgänglighet parallellt varför Boverket är aktivt på dessa områden, inte minst i de nya uppdragen. Samrådsmötet blev en milsten i meningen att tre personer avtackades för sitt engagemang och deltagande. Maria Johansson från DHR har lämnat över ordförandeskapet för förbundet och lämnar därmed även över sin plats i samrådet till den efterträdare förbundet ska utse. Göran Carlsson från Länsstyrelserna närmar sig pensionen och söker därför nu sin efterträdare. Boverkets Lena Viberg-Larsson lämnade formellt över rollen som samordnare till Andreas Johansen i samband med samrådsmötet. Lena fortsätter vara aktiv i samrådet och i Boverkets interna nätverksgrupp för tillgänglighetsfrågor. Brandskydd och frångänglighet Anders Johansson, brandingenjör på Boverket, informerade om hur brandskydd och frångänglighet fungerar utifrån Boverkets byggregler (BBR) och hur arbetet med frågorna hanteras av Boverket. BBR vilar på PBL och Anders klargjorde var, hur och när BBR styr brandskyddet och frångängligheten. Förändringar i PBL de senaste åren har inneburit att Boverket utvecklat BBR till sin nuvarande 19:e version. BBR19 har definierat fyra verksamhetsklasser (dvs fyra olika förutsättningar) av krav på säkerheten. Kraven höjs i takt med hur obekanta personerna är med lokalen som ska befinna sig i den. Därmed ställs högst krav på publika lokaler, i form av sprinklers och utrymningsmöjligheter, och lägst krav på privatbostaden där personen exempelvis har god lokalkännedom. Frångängligheten är ett nytt begrepp som blir allt vanligare, och handlar om hur man ska bete sig i privata och publika lokaler vid brand eller annan fara. I publika lokaler är det alltid fråga om fullständig utrymning till det fria, en lägenhet är däremot en brandcell vilket innebär att man utrymmer endast då det brinner inuti lägenheten, brinner det i grannlägenheten stänger man dörrar och fönster och inväntar räddningstjänsten. En nyhet på området är räddningshiss i högre hus. Räddningshissen manövreras endast av räddningstjänsten och ska inte förväxlas med ordinarie hiss. Anders redogjorde även för de vanligaste

3 3(7) frågorna; Särskilt rum för rullgods såsom rullator, barnvagn och rullstol i entrén; Utrymningsmåttet på dörrar och passager är minst 0,9m i bredd; I privatbostäder bör det finnas låsvred; Det kan finnas viss möjlighet att bostadsanpassningsbidraget omfattar brandsäkerhet, men då spisvakt eller liknande och aldrig fasta sprinklerinstallationer. Lena frågade hur man löser felande dörrautomatik vid brand som bryter elen. I vissa byggnader kan det finnas nödström, annars kan brandsäker kabel användas. Göran frågade om Boverket följer upp orsaker till bränder. Räddningstjänsten skriver alltid rapport på incidenter och tillbud vilket ger statistik som Boverket följer upp vid ändring i BBR. Ingrid frågade om brandsäkerheten i garagehus och i tunnlar som exempelvis är vanligt i Stockholms kollektivtrafik, vilka lagkrav finns att hänvisa till? Där gäller samma krav som på utrymning av publika lokaler. Ingrid frågade vidare om man kan ställa krav på sprinklers, brandcell att ta sig ut via, eller hiss. Nej, men det finns möjligheter att engagera sig i offentliga planprocesser i ett tidigt skede och argumentera för sådant. HIN 3 Lars Estlander, arkitekt och certifierad sakkunnig i tillgänglighet på Boverket, redogör för arbetet med HIN 3 och remisserna som sker under 2013/2014 kring detta. Den tidigare versionen HIN 2 (BFS 2011:13) var endast en anpassning till de nya kraven i PBL. HIN 3 innebär en bättre samordning av terminologin. Det är ett svårt område att definiera och Handisams jurister avvaktar, varför Boverket istället söker använda grundläggande begrepp och pricksäkra formuleringar i syfte att öka entydligheten i tolkandet av det som avses i BBR. Remissvaren har varit ovanligt framgångsrika med en svarsfrekvens runt 150 procent, vilket är ovanligt. Av de ca 300 synpunkterna handlade många om saker utanför förslagets område, men ingen svarande avstyrkte förslaget till HIN 3 i sin helhet. Lars menar att en del synpunkter ej beaktas pga att HIN, BBR och ALM måste harmoniera i sin tolkning av PBL, annars uppstår motstridighet. Samrådet diskuterade teleslingans existens och förutsättningar i regelverket. Mattias menar att det är en myt att man måste riva upp alla golv för att åstadkomma teleslinga i en lokal, därför att det finns bra trådlös teknik att tillgå. Ingrid påminde samrådet om gruppen elöverkänsligas svåra förhållande till trådlös teknik. Alternativa tekniker bör alltid beaktas och Lars påpekade att strömbrytare med på/av-indikatorlampa skulle vara en lösning. Samrådet diskuterade även huruvida skolor och bostäder kan räknas som publika lokaler, och Ingrid frågade vem som drar gränsen för vad som är vad. Lars menar att

4 4(7) tyngden ligger i hur lokalen används, enligt arbetsmiljölagen är skolan en arbetsplats, men lokaler i skolbyggnader kan eventuellt anses vara publika om de frekvent används för besök av utomstående som exempelvis föräldramöten, öppna föreläsningar och så vidare. Framöver kommer Boverkets arbete med HIN 3 innebära uppföljning och informationsinsatser. Boverket ska uppdatera broschyren Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! samt utveckla en mobilapplikation för enkelt avhjälpta hinder, eftersom kunskapsstödet ofta behövs på plats där åtgärden utförs. Vad gäller uppföljningsansvaret har Handisam föreslagit att det hamnar på länsstyrelserna då dessa redan bär tillsynsansvaret. Maria J menar att kommuner har jätteproblem med enkelt avhjälpta hinder; kommunerna avskriver anmälningar om exempelvis trånga dörröppningar; de använder enkelt avhjälpta hinder för att fylla upp missade krav enligt PBL i nybyggnationer; trottoarers tillgänglighet försämras vid markarbete ränndalar eller nedfasningar försvinner helt. Göran påpekar att begränsade resurser gör att prioriteringar kan slå fel i kommunerna. Göran menar vidare att hur ansvaret för uppföljningen blir, lyfts mellan regeringen och länsstyrelsevärlden och uttrycks i form av regleringsbrev. Det är något oklart i dagsläget men Boverket och länsstyrelserna reder nu ut hur uppföljningen ska lösas. Jimmy påpekar att vi lever i en komplicerad värld men att det är ett problem att kommuner avskriver anmälningar, och lyfter vidare fram att skolor inte bara är arbetsplatser utan ofta även vallokaler vart fjärde år, därför kan just tillgängligheten i skolorna vara en demokratifråga. Maria J lyfter fram att ett nytt bra förslag lagts om att dispenser på tillgängligheten i vallokaler ska tas bort. Efter lunch fortsätter Lars Estlander och berättar att en förändrad förutsättning är att Boverket inte längre får ge förslag eller göra ändringar som är kostnadsdrivande. Ett exempel som lyfts är problemet med översnöade parkeringsskyltar för funktionsnedsatta. Medborgardialog och boendeinflytande Ulrika Hägred, expert på Boverket, berättade om det nya regeringsuppdraget om Medborgardialog och boendeinflytande. Uppdraget är tudelat där Boverket ska åstadkomma dels en vägledning till kommunerna i samband med nyproduktion av bostäder, dels en vägledning till fastighetsägarna vid upprustning eller renovering av befintliga bostadsområden. Kommunerna är skyldiga att samverka i planprocesser och fastighetsägare är skyldiga att samverka då för-

5 5(7) valtandet innebär upprustning och utveckling av beståndet. Uppdraget ska däremot inte leda till förslag på lagändringar, utan istället leda till förslag på hur kommuner och fastighetsägare kan arbeta. Huvudfrågan i samverkan är hur man ska gå till väga för att lyckas få folk att komma på de samverkansmöten som hålls. Göran frågar om vem som är sakägare och om perspektivet nu kommer vidgas. Ulrika menar att det är samma sakägare som innan, fokus ligger istället på hur man åstadkommer dialog i ett så tidigt skede som möjligt. Jan-Åke berättar att HSO engagerar sig i detaljplaner redan innan bygglovsprocess, och tipsar om att de kommunala funktionshindersråden är bra att nå. Ingrid framhöll att dialogen inte bara bör hållas med representanter, utan att Boverket även bör tänka i termer av hur man når generella samhällsgrupper såsom barn, äldre och funktionsnedsatta. Vidare poängterar hon att det inte bara är en fråga om tillgängliga lokaler utan även om tillgängliga mötestider, det är exempelvis inte givet att en barnfamilj eller yrkesaktiva kan närvara på ett möte mitt på dagen. Jimmy frågar hur fastighetsägaren ska göra för att nå synskadade då en lapp i varje port inte kan uppfattas av alla, en sån sak är lätt att missa av fastighetsägaren som inte har full koll på vilka grupper som ska nås. Han säger vidare att detta handlar om två saker, om att nå grupper och att om att kunna möta grupper. Samrådet konstaterar att en tillgänglig lokal bland annat har teleslinga, god belysning och tillgång till hygienutrymme. Mattias påpekar att man måste se funktionsnedsatta inte bara som en liten grupp i samhället utan även som fullvärdiga medborgare med rätt att delta. Därför bör informationen vara tillgänglig till form och innehåll, men så även själva mötet. Dialogmöten kan ofta vara stökiga för hörselskadade och svåra att hänga med i, ofta vinner den som ropar högst, varför det är viktigt att fastighetsägaren använder mötesmetoder så alla kan delta och få sin röst hörd. Maria J menar att tillgängliga lokaler, inbjudningar och genomförda möten bör vara vedertagna saker, men menar att saker kan bli tydligare med hjälp av exemplifiering av svåra sammanhang och begrepp. Att fråga grupper på ett direkt sätt är ett konkret sätt att få veta mer. Maria P poängterar detta med att vara konkret, och framhåller även vikten av olika perspektiv samt tipsar Ulrika om Överenskommelsen (se bilaga). Ewa framhåller vikten av att möta representanter för de som inte kan föra sin egen talan. Ingrid föreslog att låta skolbarn komma till tals genom att rita och berätta, där föräldrar kan vara med och tolka resultatet. Mattias avslutade diskussionen med att vi alla är människor som bär på flera roller samtidigt, alla definierar sig inte självklart som sin funktionsnedsättning, utan istället mer troligt som förälder, som sitt yrke eller huvudintresse.

6 6(7) Delmålen Boverket har haft uppföljningsmöten under 2013 med Handisam om delmålen. Lars Estlander berättar om Boverkets arbete med delmål 1 som inneburit ett löpande samarbete med länsstyrelserna. En treårig plan för tillsynsvägledning (TVL) har tagits fram och varje länsstyrelse har tagit fram en regional TVL, vilket varit ett stort arbete. Ett webbseminarium hölls i maj. TVL ska även införas i PBL Kunskapsbanken. Lena frågar Göran om hur effekterna av TVL sett ut. Göran menar att det under 1990-talet var svårt med tillsynen, men att den nya lagen gav både kommuner och länsstyrelser en nystart som innebär förbättringar på hur tillsynen genomförs och följs upp och så vidare. Lena beskriver delmål 4 som ett kunskapsmål med syfte att höja kunskapen bland kommuner. Hanna tipsar om att läsa mer på Boverkets webbplats om hur Boverket besökt kommuner. I arbetet med delmål 5 har Boverket undersökt hur kommunerna arbetar med bostadsanpassningsbidraget. Delmål 3 Hanna Faming och Andreas Johansen, utredare på enheten Boende och stadsplanering, redogör för sitt arbete med en vägledning som ska stimulera kommunerna att inventera tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Utan stöd av lagkrav har vägledningen istället blivit argumenterande för de olika nyttor som en inventering innebär för kommunen. Vägledningen visar kommunen hur ett väl utfört förarbete, där behov och bestånd analyseras, underlättar formulering av lokalt mål och syfte och hur detta sedan kan följas upp i inventeringens resultat. Kommunerna har tidigare efterfrågat en ambitionsnivå och tydliga avgränsningar. Boverket menar att ambitionen bör vara att inventera ur flera olika perspektiv på funktionshinder, perspektiv som utgår från de funktionsnedsättningar som finns. Avgränsningarna är flerbostadshusets gemensamma utrymmen, och kommunen kan inventera de flerbostadshus som finns inom kommungränserna oavsett ägandeform. Grunden i vägledningen är att kommunen ska åstadkomma ett resultat som gynnar kommunen på flera områden. Boverket framhåller samverkan, stordrift, ordinarie utvecklingsarbete och resultatets många ändamål som framgångsfaktorer. Kommunen kan använda resultatet på tre sätt; en bättre strategisk boendeplanering, en mer träffsäker matchning mellan behov och bostad, eller utformningen av kostnadseffektiva åtgärdspaket där rätt insats utförs på rätt plats och rätt sätt.

7 7(7) Under hösten har Boverket genomfört en workshop med handikappförbunden, haft kontakt med kommuner och konsultföretag som genomfört inventeringar och haft interna möten med sakkunniga. Samrådsmöten under februari (v.7) 28 maj (v.21) 24 september (v.39) Vid anteckningarna, Andreas Johansen Bilagor Bifogat i e-post: Information om Nya boverket.se (PDF) Nedladdningsbart: Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner Boverket Rapport 2013:24 nglighetsinventering%20av%20flerbostadshus.pdf Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk Boverket ken-26-maj.pdf