Förslag Detaljplan för Grimsta 1:5 i stadsdelarna Beckomberga och Norra Ängby i Stockholm S-Dp

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(12) Planavdelningen S-Dp Anna Gäderlund Tfn Förslag Detaljplan för Grimsta 1:5 i stadsdelarna Beckomberga och Norra Ängby i Stockholm S-Dp HANDLINGAR Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning samt denna planbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen medger uppförandet av fyra flerbostadshus på del av fastigheten Grimsta 1:5. Planen rymmer ett punkthus om 13 våningar samt tre lamellhus om 2-3 våningar. Planen omfattar ca 109 hyreslägenheter. Dessa är ämnade för unga vuxna. PLANDATA Planområdet Planområdet sträcker sig från Björketorpsvägen i söder längs Råckstavägen fram till Tunets servicehus i norr. Inom planområdet ligger del av Råcksta fritidsträdgårdars odlingsområde samt en del av ett parkstråk. Inom området finns även en elnätsstation samt gatumark. I övrigt gränsar området till bostadskvarteret Långskeppet. Avståndet till Råcksta tunnelbanestation med affär är ca 400m och till Vällingby centrum ca 1,3 km. Det markerade området visar planområdets läge samt avgränsning.

2 2 (12) S-Dp Bakgrund Stockholmshem vill bygga bostäder för unga bostadssökande och samarbetar med organisationen jagvillhabostadnu. Utgångspunkten är ett billigt boende med normal boendestandard och kvalitet, men med något mindre och framförallt yteffektiva lägenheter. Markägoförhållanden All mark inom planområdet ägs av staden. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I Stockholms Översiktplan 1999 anges planområdets markanvändning som natur, park samt tät stadsbebyggelse. Detaljplan Gällande detaljplaner (Pl 6333, Pl 7875, Dp och Dp ) anger parkmark samt mark för odlingsändamål/odlingslotter. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintliga förhållanden Planområdet utgörs främst av naturmark samt odlingslotter. Den södra delen av området domineras av en bergsknalle som är täckt av löv- respektive barrskog. Platsen för de planerade flerbostadshusen ligger i nedre kanten av branten, som idag utgörs av naturmarkskaraktär. Inom området finns stora tallar samt ekar. Inom planområdet finns en elnätsstation placerad på parkmark. Flygfoto över området sett från norr. Linjen markerar byggnadernas placering utmed bergets kant. I övre kanten av bilden syns delar av kv. Långskeppet. Närområdet Planområdet ligger i stadsdelarna Norra Ängby och Beckomberga, precis vid gränsen till Råcksta. Området har dock en fysisk koppling till Råcksta då planområdet ligger i anslutning till den övriga bebyggelsen i Råcksta. Detaljplaneförslaget är en av många planer utmed Råckstavägen och dess direkta närhet. Planområdet kan därför ses som en komplettering till

3 3 (12) S-Dp bebyggelsen i Råcksta då förslaget tillsammans med det nya bostadstilläget väster om Råckstavägen bildar en ny stadsmässig karaktär utmed Råckstavägen. Förslaget är, i enlighet med Stockholms översiktplan 1999, en del av förtätningsarbetet i kollektivnära områden i Stockholm Bilden visar antagna detaljplaner samt pågående byggnadsprojekt i planområdets närhet. Det skrafferade området är den mark som berörs av förslaget.1. Nyuppfört lamellhus om 4-5 våningar. 2. Uppförandet av tre kvarter pågår. Lamellhus om 4-5 våningar. 3. Detaljplan medger uppförandet av 5 punkthus om våningar. 4. Om- och påbyggnad från 3 till 5 våningar av några befintliga byggnader samt komplettering med tre lamellhus om 5 våningar. Bebyggelsestruktur Råcksta är en tunnelbaneförort från 1950-talet och är en del av ABC-staden Vällingby-Råcksta. Stadsdelen uppfördes efter bestämda gestaltningsmönster beträffande integrerande grönområden och trafikseparering. Trafikdifferentieringen är tydlig i området, bland annat genom att byggnaderna har en tydlig gatu-respektive gårdssida. Huvuddelen av bebyggelsen är trevåningslamellhus, med skyddande innegårdar. Lamellhusen är likartat spritputsade och är mjukt placerade i landskapet vars innegårdar präglas av grönska. I stort utgörs stadsdelen dock av en tidstypisk blandning av punkthus, lamellhus och småhusbebyggelse. Närområdet domineras av storskaliga byggnader som Vattenfall och punkthusen utmed Jämtlandsgatan. Väster om Råckstavägen uppförs lameller om 4-5 våningar. Befintliga förhållanden Fotot visar de närliggande punkthusen utmed Jämtladsvägen Fotot visar Jämtlandsvägen med Vattenfalls kontorskomplex till vänster och de höga punkthuen till höger.

4 4 (12) S-Dp Råckstavägen utgör idag en tydlig visuell gräns mellan ABC-stadens stadsbyggnadskaraktär medan den andra sidan av vägen präglas av institutionsbyggnader blandat med mindre grupper av flerbostadshus. Bebyggelsestrukturen på denna sida av vägen är lösare och domineras av grönskan som är ett tydligt stadsplaneelement från 50-talet. Ny bebyggelse Planförslaget ger möjlighet att uppföra ett punkthus om 13 våningar samt tre lamellhus i 2-3 våningar. De två lamellhusen mot Råckstavägen är tre våningar medan det som vetter mot koloniområdet är två våningar. Tillsammans inryms ca 109 hyreslägenheter. Punkthuset placeras vid fonden av rondellen. Lägre lamellhus ansluter till punkthuset. Dessa bildar en mjuk bågform då de följer terrängen och omsluter sluttningen i söder. I direkt anslutning anläggs tillhörande parkeringsyta, vars gräns mot parken och kolonilotterna utgörs av en stenmur, t.ex. garbioner. 3 v 3 v 2 v 13 v Situationsplanen visar byggnadernas placering i terrängen, föreslagen våningshöjd samt tillhörande parkeringsyta. Norra delen utgörs av parkmark samt odlingslotter. Stockholmshem genom AQ Arkitekter. Gestaltning och utformning Byggnadernas gestaltning baseras på en genomgående idé; en enkelhet med några få repeterande element. Fasaderna föreslås utformas med stålplåt och en sockel av betong i olika grå nyanser som framhäver fasadmaterialets karaktär. Material och gestaltning blir det som håller samman och förenar de fyra olika husen. Ut mot Råckstavägen får byggnaderna en enkel utformning där placeringen av fönster och de olika fönsterstorlekarna skapar en variation och rörelse i fasaden.

5 5 (12) S-Dp Illustrationen visar föreslagen bebyggelse. Fasaderna är uträtade och vänder sig ut mot Råckstavägen. Stockholmshem genom AQ Arkitekter. Lamellhusen har två olika utryck, dels ut mot gatan sett och sidan vänd in mot gården. In mot gården har den strikta gestaltningen luckrats upp och byggnadernas funktioner slår igenom. Här finns lamellhusens entrébalkonger som utgör en tydlig och stark gestaltningsidé. Denna sida har ett något mjukare uttryck då fasaden även har inslag av träpaneler. Var och en av lägenheterna har en liten uteplats på sydsidan med utgång direkt från lägenheten. Illustrationen visar föreslagen bebyggelse. Fasaderna är uträtade och vänder sig in mot gården och slänten. Trevåningslamellernas entrébalkonger finns på denna sida. Här tydliggörs även träpanelen. Stockholmshem genom AQ Arkitekter. Utmed den första trevåningslamellen löper entrébalkongerna utmed våning två och tre för att sedan låta den översta entrébalkongen fortsätta utmed den sista trevåningslamellen. Detta är möjligt då denna lamell innehåller 1½ plans lägenheter. Där det övre respektive nedersta planet delar på det mellersta planet. Den bortre lamellen utgörs av lägenheter i två plan varför lamellen är fristående. Entrén är på markplan ut mot parkeringsytan. Varje lägenhet har en utgång till en uteplats, placerad ut mot gården Entrébalkonger Entréerna till trevåningslamellerna ligger utmed den södra sidan, dvs. mot kullen och den gemensamma gården. Entréerna ligger dels i markplan men även från entrébalkongerna, som löper utmed fasaderna. Entrébalkongerna nås via punkthusets hissar samt de trappor som placeras utmed lamellernas gavlar. Entrébalkongerna fungerar dels som kommunikation till lägenheternas entréer och som balkong. De är indelade i två zoner där en yttre zon är gångstråk och en inre zon som utgör den privata uteplatsen. Varje privat zon skiljs av med ett uteförråd. Uteplatserna är klädda med trätrall och träpanel som skapar ett mjukt intryck som står sig väl mot stålplåten. Punkthuset Punkthuset föreslås uppföras i 13 våningar och utgör ett slags entréhus. Via punkthusets hissystem når man entrébalkongerna.

6 6 (12) S-Dp I punkthusets bottenplan finns många av de boendes gemensamma utrymmen som tvättstuga, cykelrum och källsortering av sopor. Här inryms även tekniska utrymmen såsom fläktrum, undercentral mm. Punkthusets södra fasad, som vetter ut mot rondellen, får en annorlunda utformning. De fönsterband som finns på de övriga fasaderna har lösts upp och fått ett mer grafiskt uttryck, som står i kontrast till de övriga fasaderna. Även fasadmaterialet blir annorlunda då det föreslås utgöras av sinusplåt. Fönsterbanden artikuleras ej och fönstren ligger i liv med fasaden. Perspektiv sett från rondellen. Bilden visar föreslagen bebyggelse och dess förhållande till närliggande bebyggelse. Bilden visar även gaveln som får ett annat uttryck. Stockholmshem genom AQ Arkitekter. Solstudier En solstudie har tagits fram för att studera om den nya bebyggelsen orsakar sämre solförhållanden för de närboende, samt hur solförhållandet blir för den planerade bebyggelsen. Enligt solstudien är det punkthuset som ger viss skuggeffekt på den nya bebyggelsen. Tidig morgon skapas en viss skuggeffekt på det närliggande kvarteret Räknestickan och på sen eftermiddag/kväll ger punkthuset viss skuggeffekt på en del av kv. Långskeppet. De lägre byggnaderna ger marginell eller ingen direkt skugga. (Se solstudien på sid. 12) Naturmark och friytor Närhet till naturmark är en av de viktiga och goda förutsättningarna för planerad bebyggelse och måste därför vårdas och tillvaratas på bästa möjliga sätt. Anslutningen mellan bebyggelse och naturmark bör därför utföras så att naturmarken kommer så nära bebyggelsen som möjligt. Detta gäller framförallt på den södra sidan, gårdssidan. Detta är även ett genomgående inslag i 50-tals stadsplanemönster. Där naturmarken under byggskedet kan komma att utsättas för skada eller annan påverkan ska marken i så stor utsträckning som möjligt återställas till ursprungligt skick. Inom planområdet finns idag två ekar som i plan har fått skyddsbestämmelse då dessa tillför mycket till boendekvalitén och området i stort. De boende kommer att ha god tillgänglighet till friytor och grönområden. Deras beonde- och närmiljö skall enligt detaljplaneförslaget utgöras av park,odlingslotter samt naturmark. Att bevara så mycket natur som möjligt är även viktigt för att skapa kreativa och stimulerande lekmiljöer för barnen i

7 7 (12) S-Dp området, men även för att skapa en attraktiv boendemiljö. (Se situationsplan sid. 4) Odlingslotter Inom planområdet ligger en del av Råcksta fritidsträdgårdar. Odlingslotterna anlades troligen 1938 i samband med inflyttningen i egnahemsbebyggelsen öster om Kv. Långskeppet. Detaljplaneförslaget innebär ett visst intrång i fritidsträdgårdarna, för att skapa plats för parkeringsyta och den stödmur som måste anläggas mellan parkeringen och odlingsområdet. Anspråkstagandet av odlingslotterna är något som har skett i samförstånd med Råcksta fritidsträdgårdar, som även är med i utformningen av stödmuren. De kolonister som mister sin odlingslott erbjuds nya lotter längre öster ut inom odlingsområdet där det finns lediga platser. Enligt detaljplaneförslaget förblir platsen odlingslotter. Området får ej bebyggas med undantag av en mindre komplementbyggnad om max 15 kvm och 1 våning. Gator och parkering Angöring till planområdet sker via Råckstavägen och parkering löses inom kvartersmark. Förslaget ger möjlighet att anlägga 71 parkeringsplatser samt enstaka handikappsplatser. Då förslaget rymmer många små lägenheter har parkeringsantalet tagits fram utifrån rumsenheter, 0,25 bilplats per rumsenhet. Detta har gett ett parkeringstal på 70,5 p-platser. Stadsbyggnadskontoret anser att 71 parkeringsplatser är fullt tillräckligt då föreslagen bebyggelse ligger i kollektivnära läge, samt att boendet vänder sig till unga vuxna, som i stor utsträckning inte äger någon bil. Enligt planförslaget tillåts det uppföras komplementbyggnader såsom carport, cykelförråd och dylikt inom anvisade platser, med en total area på max 140 m2. I punkthuset samt i bottenplanet på första lamellhuset finns det möjlighet att anordna plats för cykelförvaring. Totalt finns det utrymme för ca 170 cykelplatser. Via Björketorpsvägen finns det möjlighet för sopbilen att angöra planområdet. Denna angöring skall enbart användas för nödvändigt bruk som t ex. vid sophämtning. Anslutningen till Björketorpsvägen är ej färdigprojekterad och kommer att studeras i det fortsatta arbetet i samråd med trafik- och exploateringskontoret. Kommunikationer och kommersiell service Området har god kollektivförsörjning med bussar och tunnelbanestationen Råcksta, som ligger ca 400 meter bort. Lokalt finns det ett mindre serviceutbud, men det är framförallt i Vällingby Centrum som det stora serviceutbudet finns, inom ett avstånd på ca 1,3 kilometer. Tillgänglighet All bebyggelse skall vara tillgänglig för funktionshindrade. Via punkthusets hissystem når man trevåningslamellernas entrébalkonger. Vid behov finns det även möjlighet att uppföra en hiss utmed den bortre trevåningslamellens gavel. Handikappsplatser skall anordnas inom 10 meter från huvudentrén vid punkthuset, samt i anslutning till entréerna till tvåvåningslamellen. Inom fastigheten skall stadens program för utemiljö följas.

8 8 (12) S-Dp Teknisk försörjning Ledningar för vatten, avlopp, el och fjärrvärme finns i anslutning till området varför inga nya kommunaltekniska anläggningar krävs. Avfallshantering Hantering av hushållssopor avses lösas genom tre sopkärl som att placeras i anslutning till bebyggelsen. I punkthuset kommer det att anordnas ett större rum för källsortering. Hämtfordonen har möjlighet att via Björketorpsvägen angöra utmed punkthuset. Avståndet mellan fordonet och avfallsutrymmet skall inte överstiga 10 meter. Fordonen kommer att kunna angöra direkt intill de tre sopkärlen. Soputrymmen skall vara tillgängliga för rörelsehindrade. Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram har upprättats för projektet. Programmet fokuserar på den yttre arkitekturen och den direkta närmiljön. Syftet är att ge projektet en väl sammanhållen gestaltning. Gestaltningsprogrammet är en levande produkt som kompletteras allteftersom planeringen i området fortskrider. I ett inledande skede har programmet ett övergripande förhållningssätt där de generella gestaltningsprinciperna som berör hela området behandlas. Varje byggnad skall under detaljplaneprocessen studeras vidare och detaljerade principer för respektive byggnad och utemiljö tillförs gestaltningsprogrammet. I den fortsatta projekteringen och bygglovhanteringen ska programmet utgöra underlag och vara vägledande. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget är förenlig med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade bebyggelsen bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Buller En bullerutredning har tagits fram av Ramböll akustik, daterad Bullerutredningen visar att endast tvåvåningslamellen klarar utomhusnivåerna för kvalitetsmålen med avseende kvalitetsmålet högst 55 db(a) vid fasad. För trevåningslamellerna kan dock tyst sida med ljudnivåer lägre än 50 db(a) skapas. Med rätt lägenhetsplanering kan minst hälften av boningsrummen få högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför fönster, vilket motsvarar avstegsfall A för Stockholms Läns Kvalitetsmål. Uteplatser, markförlagd eller på entrébalkongen, får nivåer som uppfyller riktlinjerna för uteplatser.

9 9 (12) S-Dp Av punkthusets 54 lägenheter klarar inte 16 av lägenheterna målet med högst 55 db(a) utanför hälften av boningsrummen. De övriga lägenheterna bedöms uppfylla krav för avstegsfall A enligt Stockholms Läns kvalitetsmål. För att klara de uppsatta målen måste det till teknisk lösning för de lägenheter som utsätts för ljudnivåer högre än 55dB(A). I samråd med miljöförvaltningen har en speciell fönsterlösning studerats. Detta redovisas i PM 3 Utlåtande om trafikbullernivåer och husutformning, daterad Att sänka trafikbullernivåer vid fasad till 55dB(A) med bulleråtgärder såsom bullerplank, sänkning av väghastigheten eller läggning av tyst asfalt har bedömts som icke ekonomiskt rimligt i detta projekt. Ett sätt att erhålla en bättre ljudmiljö inomhus, och samtidigt bibehålla punkthusets form, är att använda en speciell fönsterlösning som dämpar ljudet, även i vädringsöppet läge. Sådana lösningar har t.ex. använts för projektet Högbergsterassen på Södermalm i Stockholm (studentboende) och projektet Lillängen i Nacka (äldreboende). Med dessa lösningar kan avsevärt högre skillnader ute-inne än 10 db(a) uppnås. Ljudmiljön inomhus skulle därmed bli bättre än om riktvärdet 55 db(a) hade gällt vid fasad och att standardfönster hade valts. Kulturmiljö - Påverkan av den kulturhistoriskt värdefulla miljön Inför framtagandet av detaljplaneförslaget har det tagits fram en antikvarisk konsekvensanalys för att belysa vilka konsekvenser förslaget kan medföra, Antikvarisk konsekvensanalys för Grimsta 1:5, Björketorpsvägen i Råcksta, daterad Detta har varit av särskilt stor vikt då planområdet omges av två områden av riksintresse för kulturminnesvården, Norra Ängby samt ABC-staden Vällingby-Råcksta. Konsekvensanalysen tar upp förslagets möjliga påverkan av riksintressena, men även förslagets påverkan av odlingslotterna och Vattenfalls kontorskomplex. En ytterligare viktig faktor har varit; vilka konsekvenser kan förslaget ge på den övergripande bebyggelsestrukturen och då särskilt utifrån ABC-stadens grundidé. I planområdets direkta närhet ligger även Vattenfalls huvudkontor, uppfört , som är en viktig del i ABC-stadens grundidé. Vattenfalls kontorskomplex är av Stockholms stadsmuseum blåklassat, vilket innebär att byggnadens kulturhistoriska värde motsvarar fordringar för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Bebyggelsestrukturen Råcksta utgör en del av mönsterstaden Vällingby, som hör till de mest uppmärksammade och omskrivna skapelserna i Stockholms stads moderna bebyggelsehistoria. Det sociala programmet i ABC-stadens bestämda gestaltningsidéer avspeglas i Råckstas trafikdifferentiering, integreringen av naturen i planeringen samt bebyggelseenklavernas varierande höjd för att möta omgivande småhusbebyggelse. Enligt konsekvensanalysen påverkas ABC-stadens bebyggelsemönster gällande intentionen att anpassa bebyggelsen till omgivningen genom successivt avtagande byggnadshöjd. Till skillnad från raden av senare tillkomna punkthus, vilka avviker från det ursprungliga mönstret då de är belägna i ABC-stadens utkant, ligger planförslagets punkthus utanför ABC-stadens gräns. Höga hus på denna sida av Råckstavägen, i anslutning till Norra Ängbys småhus, riskerar att urvattning sker av 1950-talets karaktäristiska stadsplan.

10 10 (12) S-Dp Planförslagets byggnader utgör en ny bebyggelsetyp i området och saknar anknytning till befintliga bebyggelsemönster. Tillsammans med senare tillkomna byggnader bildar de ett tredje område i Råcksta, som tenderar att gradvis växa till en sammanlänkande bebyggelse mellan de båda riksintressena. Norra Ängby är av positiv betydelse för stadsbilden genom sin enhetliga småstugebebyggelse och i övrig tidstypisk miljö, som idag är mycket välbevarad. I denna miljö är höga punkthus främmande. Då planförslagets punkthus ligger avsides och avskärmas av skog bedöms det dock inte påverka småstugebebyggelsen. Vattenfalls kontorskomplex bedöms ej påverkas. Miljöskapande värde Planförslagets bebyggelse tar ett skogsparti i anspråk, vars vegetation idag har stor betydelse för upplevelsen av grönska från omgivande byggnader och gatusträckningar i norr, väster och sydväst. Grönstråket utmed Råckstavägen är det element som på 1950-talet länkade samman och utgjorde gränsen mellan småstugeområdet och ABC-staden. Det är ett betydelsefullt inslag som ansluter till gestaltningsmönstren i båda riksintressena. Detta grönstråk har börjat luckras upp genom senare bebyggelse. Planförslaget strävar efter att bibehålla vegetation mellan lamellhusen, men förslaget innebär att ytterligare uppluckring då grönstråkets avskärmande skogspartier mot Råckstavägen ersätts med bebyggelse. Slutsats Enligt konsekvensanalysen får förslaget konsekvenser för de miljöskapande och samhällshistoriska värden som är kopplade till grönområdets vegetation samt för bebyggelseområdenas karaktär i stort. Vegetationen har betydelse för upplevelsen av koloniområdet och den omgivande miljön. Den utgör även en viktig del av intentionen i de båda riksintressenas stadsplaner. Riksintressenas olika gestaltningsmönster gör att punkthuset höjdmässigt hamnar på andra sidan om den visuella gräns som Råckstavägen utgör. Planförslaget ansluter till 1950-talets intentioner beträffande trafikseparering i Råcksta. Norra Ängbys småstugeområde och Råckstas 1950-talsbebyggelse påverkas inte i någon större utsträckning. Vattenfalls kulturhistoriska värden bedöms endast påverkas marginellt av de nya byggnaderna. Stadsbyggnadskontoret gör även bedömningen att tillsammans med den nya bebyggelsen väster om Råckstavägen bildas en ny karaktär runt korsningen Råckstavägen/Helgumsvägen/Jämtlandsvägen. Då det tillskapas fler bostadsbebyggelse på båda sidor blir stadskaraktären tydligare här. Tillsammans med bostadskomplementen utmed Råckstavägen anses trygg- och säkerheten öka i området, som är en viktig del i stadsplaneringen. Elektromagnetisk strålning Inom planområdet ligger en nätstation som ger upphov till viss elektromagnetisk strålning. Den närmaste bebyggelsen ligger 6 meter från denna, vilket bedöms som tillräckligt. Dagvatten Dagvattenhanteringen skall ske i enlighet med stadens dagvattenstrategi som bl.a. innebär att dagvatten vid nybyggnad ska omhändertas lokalt där så är

11 11 (12) S-Dp möjligt. Olika alternativa möjligheter att lösa frågan lokalt inom området skall utredas. MEDVERKANDE Planförslaget har arbetats fram få stadsbyggnadskontoret i samverkan med representanter för exploateringskontoret, byggherren Stockholmshem samt AQ Arkitekter. Malin Olsson Planchef Anna Gäderlund Planarkitekt

12 12 (12) S-Dp Solstudie 21 mars kl mars kl mars kl mars kl juni kl juni kl juni kl juni kl Stockholmshem genom AQ Arkitekter