1(13) Slutrapport Projekt Ny Väg In 2
|
|
|
- Lisbeth Lundgren
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(13) Slutrapport Projekt Ny Väg In 2
2 2(13) Projektnamn Ny väg in 1 Projektnummer Projektägare Projektpartners Medfinansiärer Projekt period (år/månad år/månad) Uppgiftslämnare (namn och funktion) Migrationsverket Global Utmaning Arbetsförmedlingen Global Utmaning Arbetsförmedlingen Anna Sjöberg Projektledare Tel/fax: E-postadress: Hemsida: [email protected] Övriga kontaktuppgifter Namn Tel E-postadress Projektledare Anna Sjöberg [email protected] Ekonomiansvarig Yucong Liang [email protected] Extern utvärderare (om sådan finns) Ramböll Management, Tove Stenman [email protected] 2
3 3(13) Ansvarig projektägare Monika Wendleby Verksamhetschef Europeiska och internationellt samarbete Underskrift projektägare Ort och datum Stockholm, 20 september
4 4(13) Innehåll Sammanfattning... 5 Aktiviteter som genomförts:... 5 Huvudsakliga resultat... 5 Rekommendationer och slutsatser... 6 Projektidén - projektets huvudsakliga syfte och inriktning... 6 Problemanalys... 6 Huvudsakligt syfte... 6 Projektmål... 7 Projektupplägg och genomförande... 7 Projektorganisation... 7 Målgruppen och dess deltagande... 7 Samverkansformer... 7 Genomförande, framgångsfaktorer och hinder... 8 Utvärdering... 8 Projektets resultat och erfarenheter... 8 Projektets bidragande till Europeiska Unionens 11 grundprinciper för integration 9 Spridning av resultat Resultat av spridningsåtgärderna Förslag Utvecklingsområden Underlag för redovisning av genomförda aktiviteter och deltagare
5 5(13) Sammanfattning Projektets syfte har varit att genomföra transnationella aktiviteter i form av spridning av resultat och förankring av projektet Ny väg in 1. Projekten har bedrivits under samma tid och med ungefär samma upplägg, men i Ny väg in 2 har samtliga transnationella aktiviteter, samt aktiviteter som syftar till att uppfylla den särskilda prioriteringen för åtgärd 4, genomdrivits. I projektet har vi bland annat kunnat delta internationella möten kring integration, information till migranter och arbetskraftsinvandring som en del av förstudiefasen. Vi har också genomfört två resor till norra Irak för att både lära oss mer om migrationskontexten där samt sprida information om arbetskraftsinvandring. En internationell konferens med Ny väg in som tema organiserades inom nätverket GDISC, General Directors Immigration Services Conference, som är ett nätverk för generaldirektörer för europeiska migrationsmyndigheter. Aktiviteter som genomförts: Djupintervjuer och fokusgruppintervjuer med 45 irakiska migranter bosatta i Sverige om migrationskanaler och tillgång till information (Global Utmaning) Projektpersonal har deltagit i fyra internationella möten med teman som var intressanta ur projektets perspektiv (Migrationsverket) En GDISC-konferens anordnades i Stockholm i december (Migrationsverket) Två resor till norra Irak i januari respektive maj 2013, med främsta syfte att ta reda på mer om vilka praktiska hinder och utmaningar som finns i arbetskraftsinvandringsprocessen. En publik slutrapport presenterades på projektets slutkonferens den 13 juni 2013 (samtliga projektpartners) Huvudsakliga resultat Nedan sammanfattas de huvudsakliga resultat vi kommit fram tillgenom projektets aktiviteter: Många europeiska länder har trots kärvt ekonomiskt och politiskt läge ett genuint intresse för att diskutera frågan om integration och dess koppling till framtida migration, framför allt arbetskraftsinvandring. Flera andra länder är mer proaktiva än Sverige när det kommer till att vara närvarande i omvärlden. En myndighet behöver iaktta stor försiktighet när man går ut och informerar om arbetskraftsinvandring 5
6 6(13) Rekommendationer och slutsatser Ökad närvaro i omvärlden kan förenkla förmedlingen av information i länder utanför EU. Det finns flera EU-initiativ inom vilka man skulle kunna arbeta mer operativt med frågor som lyfts inom Ny väg in, till exempel Partnerskap för rörlighet eller Sidenvägsprojektet inom Budapestprocessen. Ytterligare forskning behöver göras på vilka effekter arbetskraftsinvandring har på integration och på utvecklingen i hemländerna. Projektidén - projektets huvudsakliga syfte och inriktning Problemanalys Sverige är inom EU relativt unika i sitt synsätt på arbetskraftsinvandring och cirkulär migration. Diskussionen på EU-nivå har länge handlat om hur arbetskraftsinvandringen ska regleras för att kunna tillåta högkvalificerade arbetare; däremot har det funnits ett väldigt begränsat intresse för hur arbetsmarknaden kan öppnas upp för alla kategorier av migranter. När Sverige införde sin reformerade arbetskraftsinvandringspolitik i december 2008, mitt under pågående finanskris, var reaktionerna från övriga EU förvånade. Flertalet studier och rapporter bekräftar att hela Europa står inför en åldrande befolkning och minskande arbetsstyrka. Att öppna upp EU för ökad arbetskraftsinvandring, av inte enbart högkvalificerade personer, är ytterst viktigt. Projektets transnationella delar har syftat till att skapa en diskussion om hur migrationsprocessen kan optimeras för att tjäna både migrant, ursprungsland och värdland. I EU:s arbete med den så kallade Global Approach to Migration and Mobility (GAMM) är arbetskraftsinvandring ett viktigt område. Det är därför strategiskt nyttigt att föra en öppen diskussion om arbetskraftsinvandring ur svenskt perspektiv på EU-nivå. Huvudsakligt syfte Syftet har varit att sprida resultaten och kunskapen som utvecklas genom systerprojektet Ny väg in 1 i EU. Den transnationella delen av projektet har kompletterat Ny väg in 1 genom att se till att en diskussion initieras på europeisk nivå. Projektet syftade också till att säkra målgruppens deltagande i projektet, både för tredjelandsmedborgare som befinner sig i Sverige och i pilotlandet Irak. 6
7 7(13) Projektmål Att etablera kunskapsutbyte mellan medlemsstater Att i detta arbete uppmuntra deltagande av tredjelandsmedborgare Att föra in en diskussion om arbetskraftsinvandring ur svenskt perspektiv i olika fora på EU-nivå. Projektupplägg och genomförande Projektorganisation Ny väg in 2 har bedrivits i samarbete mellan Migrationsverket som projektägare och Global Utmaning som projektpartners. Global Utmaning deltog genom att genomföra de 45 intervjuer som låg till grund för forskningsstudien inom Ny väg in 1. Genom detta arbete tillsåg vi att deltagande av målgruppen blev en central del i ett av projektets största leveranser. Migrationsverket har varit projektägare och även stått för merparten av de internationella kontakterna och aktiviteterna. Målgruppen och dess deltagande Målgruppen har varit invandrare och potentiella framtida invandrare från Irak. Eftersom projektets syfte har varit att utöka möjligheterna till arbetskraftsinvandring (det vill säga eventuellt styra om migranter från andra migrationskanaler till denna) har vi dock inte begränsat deltagandet till bara arbetskraftsinvandrare. Vi har utgått ifrån att alla migranter har en teoretisk möjlighet att bli arbetskraftsinvandrare, och även att diasporan i Sverige kan fungera som en viktig informationskanal till blivande migranter oavsett om dessa personer har kommit hit som arbetskraftsinvandrare, asylsökande eller något annat. Deltagandet har skett i tre former: -Genom intervjuerna som låg till grund för forskningsstudien -Genom resor till Irak -Genom att bjuda in diasporagrupper till seminarier och möten. Vår uppfattning är att projektet generellt uppfattas positivt av målgruppen, dock med vissa förbehåll. Man har till exempel gett uttryck för oro över att detta är ett sätt att försöka locka till sig högutbildad arbetskraft från Irak, ett land som själva är i stort behov av denna arbetskraft. Vi har också ibland hört att man borde koncentrera sig på de personer som finns i Sverige och som inte har jobb idag. Samverkansformer Ny väg in har inte direkt samverkat med andra aktörer och projekt. Projektledaren har deltagit i några aktiviteter inom SIK-projektet. Dock är Ny väg in ett relativt unikt projekt och det har inte funnits några liknande projekt med samma syfte, då vårt projekt bygger på antagandet (samtidigt som vi vill pröva samma antagande) att arbetskraftsinvandring leder till bättre integration. Fokus har därmed inte varit, som 7
8 8(13) inom merparten av projekten inom SOLID-fonderna, på etableringstiden i Sverige utan på vad som händer innan och som kan påverka den. Genomförande, framgångsfaktorer och hinder Ny väg in 2 har både gett kunskap och mervärde till Ny väg in 1 samtidigt som det har varit beroende av resultaten från Ny väg in 1. De transnationella aktiviteterna har hela tiden följt Ny väg in 1 och genomförts ungefär på samma sätt; genom att först samla in kunskap och sedan försöka omsätta detta till praktiska förslag och åtgärder. Utvärdering Projektet har haft en extern utvärderare knuten till sig under hela projekttiden. Utvärderingen började aktivt efter ca 6 månaders projekttid och ett antal möten har genomförts med utvärderarna där de redovisat sina resultat och gett rekommendationer och lärdomar till projektgruppen. Utvärderaren har i juni 2013 kommit med en slutrapport som i stort bekräftar den bild vi själva haft av projektets styrkor och svagheter. Se bifogad rapport samt sammanfattning av resultaten från utvärderingen under rubriken Resultat av utvärderingen nedan. Projektets resultat och erfarenheter Djupintervjuer och fokusgruppintervjuer med 45 irakiska migranter bosatta i Sverige om migrationskanaler och tillgång till information. Detta material utgjorde grundstommen till en forskningsstudie om migrationskanaler: Den nya vägen in ett migrantperspektiv. Studien har bidragit till att uppfylla följande delmål: - Uppmuntra deltagande av tredjelandsmedborgare Projektpersonal har deltagit vid fyra internationella möten som handlat om frågor nära knutna till Ny väg in: Ett möte i England om bland annat diasporasamarbete, GDISC:s årsmöte om effektivare processer, REMESO:s internationella konferens om arbetskraftsinvandring och ett möte i Schweiz om arbetskraftsinvandring som lösning för personer i flytkingsituationer. Detta har bidragit till att uppfylla delmålet - Att etablera kunskapsutbyte mellan medlemsstater En GDISC-konferens med Ny väg in som tema arrangerades i Stockholm i december Detta bidrog till att uppfylla följande delmål: - Att etablera kunskapsutbyte mellan medlemsstater - Att föra in en diskussion om arbetskraftsinvandring ur svenskt perspektiv i olika fora på EU-nivå. Två resor till norra Irak (Kurdistanregionen) genomfördes i januari respektive maj Resorna bidrog starkt till att uppfylla målet om ökad kunskap om migrationskanaler i Ny väg in 1,och i Ny väg in 2 till följande delmål: - Uppmuntra deltagande av tredjelandsmedborgare 8
9 9(13) En publik slutrapport presenterades på projektets slutkonferens den 13 juni Denna aktivitet bidrog till att sprida projektets resultat och var gemensam för båda projekten. Projektets bidragande till Europeiska Unionens 11 grundprinciper för integration Projektet Ny väg in, inklusive de transnationella aktiviteterna inom Ny väg in 2, har främst bidragit till att vidareutveckla och tillämpa två av EU:s elva grundprinciper för integration: 3. Sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen och är avgörande för invandrarnas delaktighet, för invandrarnas bidrag till värdsamhället och för att synliggöra dessa bidrag Projektet har bidragit till detta genom att försöka verka för att fler personer kan känna till möjligheten att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare och därigenom ha anställningen klar när de anländer, något som projektet har visat kan vara av stor vikt för integrationen. Projektet har också visat på begränsningar och praktiska hinder för den nuvarande lagstiftningen att lyckas fullt ut, något som kan bidra till policyutvecklingen på arbetskraftsinvandringsområdet. Med ett mer sökandeanpassat system tror vi att ännu fler personer kan få en god start i Sverige och att sysselsättningsgraden kan öka. Ny väg in har erbjudit och spritt empirisk kunskap som kan underlätta det. 10. Att integrera integrationspolitiken och integrationsåtgärderna i alla relevanta politikområden och myndighetsnivåer och offentliga tjänster är en viktig faktor vid utformningen och genomförandet av den allmänna politiken Ny väg in har kopplat samman migration och integration på ett sätt som inte gjorts tidigare. Genom att förutsätta att goda migrationsprocesser är positivt för god integration har vi utmanat den traditionella uppdelningen mellan dessa områden. Vi har verkat för synsättet att integrationsprocessen kan börja redan i hemlandet och att insatser för att ge människor större valmöjlighet där kan påverka integrationen. Resultat av utvärderingen Utvärderingen har lämnat tre huvudsakliga rekommendationer inför framtida arbete med liknande projekt: - Tydligare definiera var i arbetskraftsinvandringsprocessen projektet kan och vill åstadkomma förändringar för att, givet resurser och medverkande aktörer, uppnå ett mer fokuserat genomförande. - Ta aktiv ställning till om projektet ska vara operativt eller strategiskt. - Använd förändringsteori i det fortsatta arbetet med handlingsplanen. Projektet instämmer i stort med utvärderarnas bild i projektet. Som nämndes i början har det varit både en styrka och en svaghet i projektet att det varit så pass brett och flexibelt. Det är också därför vi inte valt att göra en enhetlig fortsättning på projektet Ny väg in istället ligger våra resultat och erfarenheter till grund för flera olika initiativ och fortsättningar där vi kan arbeta mer fokuserat på en aspekt. Ett exempel 9
10 10(13) är det nya projekt där Global Utmaning sökt medel från Integrationsfonden för en studie av arbetskraftsinvandring från Nordafrika där är syftet att hitta åtgärder för en smidigare process mellan migrant och arbetsgivare. Spridning av resultat Förutom den spridning av resultat som framkommer i slutrapporten för Ny väg in 1, har våra resultat spritts genom det deltagande på internationella möten som redovisas ovan, genom GDISC-konferensen och på plats i Irak genom samtal och möten med representanter för civila samhället, internationella organisationer och lokala regeringsföreträdare. Resultat av spridningsåtgärderna En lärdom vi dragit av framför allt resorna till Irak är att det är oerhört svårt att informera om arbetskraftsinvandring på ett balanserat sätt. Ofta uppfattas reformen som ett bilateralt program mellan två länder. Om inte det så undrar man varför det inte finns något stöd till personer som vill arbetskraftsinvandra med att hitta jobb och ansöka om uppehållstillstånd. Detta har pekat på en som vi ser det central problematik för arbetskraftsinvandringssystemet som vi har lyft fram i vår publika slutrapport. Det är också lätt att uppfatta en generell information om vårt regelverk som ett sätt att locka högkvalificerad arbetskraft till Sverige, något som inte alltid är populärt i länder som nu har brist på arbetskraft och vill få sina egna medborgare att stanna kvar i landet. Även detta är något som är värt att lyfta fram för eventuella framtida liknande initiativ. Bland andra EU/europeiska länder (främst på GDISC-nivå då det är där vi har verkat mest) har responsen på våra resultat varit positiv. Många vi pratat med tycker att frågan om arbetsraftsinvandring är en framtidsfråga och att alla europeiska länder behöver fundera över hur de kan möta framtidens migration, även om många är långt ifrån faktiska handlingar. Vi tror att vi har bidragit till att väcka en mer positiv diskussion om migration genom vårt projekt, Förslag Våra huvudsakliga förslag redovisas i slutrapporten för Ny väg in 1, men nedan sammanfattas de förslag som särskilt har kommit fram genom våra transnationella aktiviteter: - Utred möjligheten att använda så kallade ILO:s till att öka kunskapen om agenter och förmedlare som säljer uppehållstillstånd eller information om uppehållstillstånd. Rollen för en eventuell ILO bör inte bara innefatta att motverka olaglig information utan till att sprida kunskap och information om lagliga migrationskanaler. - Etablera strategiska samarbeten med Arbetsförmedlingen i tredjeländer inom ramen för EU:s partnerskap för rörlighet, t ex i Nordafrika. (EIS, inom ramen för ett nytt Integrationsfondsprojekt som för närvarande bereds av fondförvaltaren ESF-rådet) 10
11 11(13) - För att utveckla regionalt samarbete kring information om migrationskanaler i Irak bör det utredas om Sidenvägsprojektet inom Budapestprocessen vara en relevant kanal. (EIS) - Använd omvärldskunskap och möjligheten till förstahandsinformation som ett tydligare kriterium för att ingå i internationella samarbeten. Vi måste nå ut till migranter redan innan de kommer till Sverige. (EIS) Utvecklingsområden Beskriv här inom vilka utvecklingsområden och vilken målgrupp ert projekt har haft. A Ange med siffra 0 till 2 i vilken grad ert projekt arbetar inom följande utvecklingsområden (0=inte alls, 1=i viss utsträckning, 2=i stor utsträckning) 0 Interkulturell och interreligiös dialog 1 Samhällsinformation och medborgarkunskap värdegrunder 0 Familj uppfostran socialisering alternativa arenor och nätverk 1 Informella integrations- och försörjningssystem incitamentsstrukturer 0 Kriminalitet, klass, kultur och etnicitet 0 Hälsa 0 Ungdomar B Ange med siffra 0 till 2 i vilken grad ert projekt arbetar med följande särskilda målgrupper: (0=inte alls, 1=i viss utsträckning, 2=i stor utsträckning) Utveckling/anpassning av introduktionsprogram eller andra aktiviteter syftande till att tillgodose behov hos särskilda målgrupper av tredjelandsmedborgare: 0 - Äldre 0 - Personer med funktionsnedsättningar 0 - Kvinnor 0 - Analfabeter/lågutbildade 0 - Barn/ungdomar 0 - Annan särskild målgrupp, nämligen: 1 Deltagande som ett sätt att främja integrationen av tredjelandsmedborgare i samhället 11
12 12(13) C Ange med siffra 0 till 2 i vilken grad ert projekt arbetar med följande verksamheter/aktiviteter (0=inte alls, 1=i viss utsträckning, 2=i stor utsträckning) 1 Utveckling av metoder/indikatorer för uppföljning och utvärdering 2 Kartläggningar/analyser inriktade på särskilda målgruppers behov 1 Framtagning och utprövning av informationsmaterial och pedagogiska verktyg Utveckling av kursplaner/moduler, utbildningsmaterial, lärarhandledningar o liknande 1 Transnationellt utvecklingssamarbete kring analyser och kartläggningar, utveckling av utvärderingsmetoder, indikatorer mm 1 Transnationellt samarbete kring utveckling/genomförande av utbildningar och andra riktade åtgärder/tjänster för tredjelandsmedborgare (även överföring av lyckade modeller mellan medlemsstater) Underlag för redovisning av genomförda aktiviteter och deltagare Tabell A är avsedd för beskrivning av sådana projektaktiviteter (utbildningar, transnationella utbyten etc.) för tredjelandsmedborgare som riktats till en avgränsad grupp deltagare. Tabell B är avsedd för översiktlig redovisning av öppna aktiviteter (informationsmöten, rådgivning etc.) vilka i huvudsak haft tredjelandsmedborgare som målgrupp. A. Aktivitet/delprojekt för avgränsad grupp av deltagare Antal deltagare Beskriv kortfattat typ av aktivitet, målgrupp, omfattning och tidsperiod (ex: 10 x 3 timmar samhällsinformation och medborgarkunskap för deltagare i alfabetiseringsundervisning, sept-nov 2012) TOT varav (exempel) Män Kv Män Kv Män Kv 9 Fokusgruppintervjuer 10 Djupintervjuer 18 6 Kommentarer och förtydliganden B. Öppna projektaktiviteter (se instruktionen) Beskriv kortfattat typ av aktivitet, syfte och målgrupp (ex: dialogseminarier som inslag i lärarutbildning ) Antal deltagare (ca) Kommentarer och förtydliganden (Ex: Medverkande från... 7 olika tillfällen. Sammanlagt 140 inbjudna varav 89 infann sig. Stor uppskattning från de flesta deltagare. ) 12
13 13(13) Deltagande i Workshop on migration management, capacity building and diaspora engagement, London, januaru 2012 Deltagande Labor Righs as Human Rights REMESO, maj 2012 Deltagande i GDISC Annual Meeting om Best Use of Resources, Berlin, maj Presentation av projektet Ny väg in. Deltagande i Labour Mobility Workshop, Geneve, september 2012, organiserad av UNHCR och GFDMsekretariatet (Global Forum for Migration and Development) Arrangerande av GDISC-konferens om Ny väg in /relaterade frågor Målet var att utbyta erfarenheter inom 30 implementering av kapacitetsuppbyggnadsprojekt på framförallt Afrikas horn och att diskutera inblandning av diasporagrupper i utvecklingsaktiviteter. Workshoppen gav insikter i diasporans roll i utvecklingsprojekt och möjligheter och svårigheter med den typen av samarbete. Konferensen gav också möjlighet att diskutera projektet med ett brett antal intressenter och att inhämta ny relevant kunskap. 70 Syftet med konferensen var att tjäna som ett forum för dialog mellan forskare, politiker och praktiker. Ämnet var de senaste årtiondenas förändringar inom den transnationella migrationen (mer flexibla marknader, ökad arbetsrelaterad migration, ökad regional migration etc.) och dess inverkan på individens rättigheter. Konferensen gav möjlighet att diskutera projektet med ett brett antal intressenter och att inhämta ny relevant kunskap. 80 Projektets idé, syfte och problemanalys presenterades. Detta tjänade till att få medlemsländer intresserade av att delta på GDISC/Ny väg in-konferensen senare under året 50 Diskussioner om hur arbetskraftsinvandring kan vara en del av varaktiga lösningar för flyktingar. Ett inlägg om projektet gjordes som väckte mycket intresse (dock framför allt från länder utanför EU, exempelvis Kanada Ca 40 och Australien). Presentationer om projektet och arbetskraftsinvandring som integrationsoch migrationskanal, samt workshops om bland annat informationskanaler och hur man kan nå ut till migranter. 13
Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator
Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Specifikt mål 1 Asyl Avsnitt 3 i det nationella programmet Specifikt mål 1 Asyl och nationellt mål 1 Mottagnings och asylsystem
Europeiska integrationsfonden
1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare
Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012
Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012 4. Jakobstad (v. 48) Arbetsgrupp från Projekt Arbetsliv, Optimax 2. Helsingfors (v. 21) Projekt Arbetsliv, Arbetsförmedling, Försäkringskassa
Program för Piteå kommuns integrationsarbete
Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Slutrapport. Studiefrämjandet MittSkåne. Lund
Slutrapport Studiefrämjandet MittSkåne Lund 2013-08-30 Projektnamn LEIA Projektnummer IF 2010-0055 Projektägare Studiefrämjandet MittSkåne Projektpartners Medfinansiärer Projektperiod 2011-05 2013-06 Uppgiftslämnare
Anvisning till slutrapport för projektstöd
Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten
Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: [email protected] Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden
Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan
Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna
Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...
Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt
Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september
Kommunikationsplan familjestödsprojektet
Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet
EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel
EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
FÖRTYDLIGANDEN. Stockholm, Ola Odebäck Vd, Ramböll Management
FÖRTYDLIGANDEN Ramböll Management har skrivit ett avropssvar till ESF-rådet gällande resultat- och effektutvärderingen av Socialfonden (Dnr 2011-100). Vi har blivit ombedda av uppdragsgivaren att tydliggöra
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan
Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: 140101 141231 Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera
Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:
Mänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Projektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress [email protected] B. Uppgifter om kontaktpersonen
Från universitets och högskolerådets regionala nätverk
Information om ERASMUS+ I SVERIGE Från universitets och högskolerådets regionala nätverk för internationalisering. Erasmus+ är Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott för åren 2014
8461/17 ck/ss 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:
Internationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Asyl,- migrations,- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna
Asyl,- migrations,- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? EU stödjer projekt ekonomiskt för att främja EU:s utveckling
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)
STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds 1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN
STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.
Utvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013
1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 Inledning Integrationsfonden
STRATEGISKA ARBETE MOT 2025
SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET
Europeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet
Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014
1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)
OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)
Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2014
1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2014 Inledning Integrationsfonden
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Integration genom arbete
Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun
INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.
FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet
Mål och programområden
Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde
Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Socialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
