Studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete Health promotion work of guidance counselors Sofia Alm Therese Axelsson Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Datum för seminarium: Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Therese Vincenti Malmgren

2 2

3 Sammanfattning Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilka hälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan? För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativ metod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM, salutogenes och konstruktivistisk vägledning. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom att skapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär också att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev. Nyckelord: Elevhälsan, grundskolan, KASAM, konstruktivistisk vägledning, studie- och yrkesvägledning 3

4 Förord Inledningsvis vill vi tacka de respondenter som har ställt upp och delat med sig av sina erfarenheter, kunskaper och sitt vardagliga arbete. Utan dem hade studien inte varit möjlig. Vi vill även rikta ett tack till handledare samt till vår omgivning som har varit ett stöd under denna process. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Under arbetets gång har vi kontinuerligt haft öppna dialoger och diskussioner om vad arbetet ska innehålla, vilket har underlättat processen. Med hänsyn till tidsramen av arbetet har vi behövt dela upp arbetet. Therese har haft huvudansvaret för kunskapsbakgrunden och Sofia har haft huvudansvaret för metodkapitlet och teoriavsnittet. Vi har båda tagit del av all litteratur för att kunna utforma avsnitten. Vi har jämnt fördelat upp intervjuerna mellan oss, likaså resultatdelen. Therese har tagit ett större ansvar för analys och diskussion. Sofia har tagit ett större ansvar till formalian av arbetets helhet. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Definition av centrala begrepp Hälsa Psykisk hälsa och psykisk ohälsa Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande förhållningssätt Kunskapsbakgrund Studie och yrkesvägledning Elevhälsa Tidigare forskning Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Konstruktivistisk vägledning Salutogena perspektivet Känsla av sammanhang, KASAM Sammanfattning Metod Metodval Urval Genomförande Bearbetning och analysmetod Forskningsetiskt ställningstagande Resultat Hälsofrämjande insatser i det enskilda arbetet Analys Relationsskapande arbete Hälsofrämjande arbete i vägledningssamtalen Elevers trygghet Hela skolans ansvar Skolmiljö Sammanfattning Sammanfattande slutdiskussion... 49

6 8.1 Resultatdiskussion Metoddiskussion Teoridiskussion Fortsatt forskning Bilaga 1. Missivbrev Bilaga 2. Intervjuguide

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Individers upplevda välbefinnande har fått ökat intresse av bland andra psykologer, ekonomer och politiker under de senaste 15 åren i Storbritannien. Det har visat sig genom politiska debatter, åtaganden samt utveckling inom området, framförallt kopplat till utbildning (Robertson, 2013, s.254). Dessa tendenser kan vi även se i Sverige och i den svenska skolan. Begreppet hälsofrämjande skolutveckling används alltmer för att beteckna att hälsoarbete i skolan är en del av en långsiktig skolutvecklingsprocess. (Nilsson, 2013, s.11). Elevhälsan ska finnas på alla grundskolor i Sverige och bidra till att skapa miljöer som främjar elevens lärande, hälsa och utveckling (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016). Skollagen, Svensk författningssamling, (SFS 2010:800) kräver att vissa professioner ska ingå i elevhälsan. De har i uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, i bland annat grundskolan. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i Sverige (Socialstyrelsen, 2013, s.8). Ökningen är inte beroende på de psykosociala förhållanden barn och unga lever i, vilket innebär att det finns en risk att skolans miljö och samhälleliga förändringar kan vara orsak till effekten. För barn och ungdomar, och samhället på lång sikt, kan psykisk ohälsa innebära allvarliga konsekvenser då det blir svårare att tillgodogöra sig skolarbete, etablera sig på arbetsmarknaden eller att knyta relationer (a.a.). Studier visar att det finns ett samband mellan individers hälsa och deras förmåga att fatta beslut, där sämre hälsa kan innebära sämre beslutsförmåga och tvärtom (Walker & Peterson, 2012; Vignoli, 2015). Bidragande faktorer för en bättre hälsa är en rättvis tillgång till utbildning, ett anständigt arbete, bostad och inkomst (Folkhälsomyndigheten, 2015, s.1). Även direkta kopplingar mellan studie- och yrkesvägledning och positiva effekter på individers välbefinnande har gjorts (Robertson, 2013, s ). En god hälsa bidrar även till en ökad produktivitet och en mer effektiv arbetskraft (Folkhälsomyndigheten, 2015, s.1) Trots de fördelar och samband 7

8 som lyfts här är inte studie- och yrkesvägledare en av de professioner som ska sitta med i elevhälsan, vilket innebär att studie- och yrkesvägledarens deltagande i elevhälsan kan se olika ut på olika grundskolor (SFS 2010:800). Utifrån denna kontext har vi valt att fokusera på det hälsofrämjande arbete studie- och yrkesvägledare kan bidra med. Vi ser ett behov av att förstå och undersöka om och på vilket sätt studie- och yrkesvägledare kan arbeta hälsofrämjande då välbefinnande och hälsa blir ett allt mer belyst område. Vi ser även ett problem med skolans påverkan på den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga och är därför intresserade av att rikta in oss på studie- och yrkesvägledare inom skola. 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med denna studie är att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete. För att undersöka detta har vi valt att utgå från två frågeställningar: På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilka hälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan? 8

9 2. Definition av centrala begrepp Eftersom vi valt att fokusera på studie- och yrkesvägledares koppling till hälsofrämjande arbete ser vi det som en grund att förstå vad hälsa och vad de begrepp innebär som vi förhåller oss till för att få svar på våra frågeställningar. I detta avsnitt väljer vi att förklara centrala begrepp inom hälsa för att förenkla för läsaren samt ge en tydligare bild av och förståelse för begreppens betydelse. 2.1 Hälsa För att förstå det hälsofrämjande arbetet vill vi även definiera begreppet hälsa. Världshälsoorganisationen, WHO, förklarade begreppet redan 1946, vilket är en definition som lever kvar än idag. Deras beskrivning av hälsa är a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the abscence of disease or infirmity (Official Records of WHO, 1946 no. 2, s.100 i Cernerud, 2014, s.23). I vår studie kommer vi fokusera på den psykiska hälsan och välbefinnande för att avgränsa oss. Vi väljer denna avgränsning utifrån vår problemformulering, som visar på den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. 2.2 Psykisk hälsa och psykisk ohälsa Psykisk hälsa är ett svårdefinierat begrepp och har förklarats på olika sätt utifrån olika forskare och myndigheter. WHO väljer att förklara barns och ungdomars psykiska hälsa ur deras förmåga att uppnå och behålla ett optimalt välbefinnande. Detta är dock ett brett begrepp som är svårt att använda inom forskning (Bremberg & Dalman, 2015, s.13). Granlund (2014, s.51) förklarar att psykisk hälsa inkluderar en känsla av att ha en trygg identitet och vara en värdefull person, goda sociala relationer och en förmåga att lära och

10 prestera samt en förmåga att ta till vara de möjligheter som utveckling och miljö erbjuder. Att inneha psykisk hälsa innebär mer än avsaknaden av psykisk ohälsa. Den amerikanska hälsomyndigheten väljer att dela in begreppet psykisk hälsa i tre delar: psykologiskt, socialt och emotionellt välbefinnande. Lycka, hoppfullhet, självkänsla och en känsla av tillhörighet är några få beståndsdelar i den psykiska hälsan som helhet (Bremberg & Dalman, 2015, s.13). I begreppet psykisk ohälsa inrymmer symtom såsom huvudvärk, ängslan, oro eller ångest, trötthet, stress, sömnbesvär, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök. De olika psykiska besvären kan påverka funktionsförmågan i olika hög grad beroende på dess typ och omfattning. Symtomen kan uppfattas som normala reaktioner på enskilda påfrestande livshändelser, men även vara så omfattande att det går att ställa en psykiatrisk diagnos (Bremberg & Dalman, 2015, s.14-15). 2.3 Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande arbetet innebär att stärka eller bibehålla välbefinnandet hos en individ och fokuserar på de skyddsfaktorer som en individ besitter och som bidrar till ökad hälsa (Winroth & Rydqvist, 2008, s.27). Exempel på dessa är positiva vuxenkontakter, goda sociala nätverk och bra socialt stöd, som hjälper individen att stå emot risker. Livsstil och levnadsvanor kan vara både skydds- och riskfaktorer, precis som strukturella faktorer såsom samhällsekonomi, social miljö, arbete och utbildning (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016, s.22). Hälsofrämjande arbete sker ofta i samspel mellan individ och den omgivande miljön eller livsvillkoren och har för avsikt att ge individen kunskap om de processer som leder till hälsa (Winroth & Rydqvist, 2008, s.27). Arbetet fokuserar på den egenupplevda hälsan och välbefinnandet, och lutar sig mot ett salutogent perspektiv (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016, s.22) 2.4 Hälsofrämjande förhållningssätt Precis som hälsofrämjande arbete, är ett hälsofrämjande förhållningssätt baserat på ett salutogent perspektiv. Att identifiera, stärka och ta hänsyn till individens egna resurser för att 10

11 främja sin hälsa innebär att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. Detta görs genom dialog, delaktighet och jämlikhet i samspelet med individen. Syftet är att ge individen möjlighet till ökad delaktighet och tilltro till den egna förmågan samt kunna fatta självständiga beslut. Det innebär även att individens värderingar och upplevelse av mål och mening i livet ska respekteras (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016, s.23). 11

12 3. Kunskapsbakgrund I vårt kapitel kunskapsbakgrund har vi valt att först förklara vad studie- och yrkesvägledning och elevhälsa har för uppgifter, syfte och mål i grundskolan. Vi vill med detta ge en förståelse för hur det enskilda arbetet och arbetet inom elevhälsan på grundskolan ser ut. Vi har valt att utgå från hur Skollagen, Skolverket och Socialstyrelsen beskriver dessa områden. Därefter redovisar vi både nationell och internationell forskning kopplat till skola, elever, hälsofrämjande arbete och/eller elevhälsa. I vårt första avsnitt redogör vi för forskning som beskriver skolans påverkan på elevers hälsa. Vidare redogör vi för det hälsofrämjande arbetet i elevhälsan, för att avsluta kapitlet med studie- och yrkesvägledningens effekter och koppling till hälsa och välbefinnande. 3.1 Studie och yrkesvägledning En studie- och yrkesvägledares centrala uppgifter är att informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningar och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser (Lgr 11, s.17). En studie- och yrkesvägledare ska även finnas tillgänglig för alla skolformer med undantag för förskolan och förskoleklassen, och fylla elevernas behov av vägledning inför framtida utbildning- och yrkesverksamhetsval (SFS 2010:800, 29). Utifrån Skolverkets (2013, 11ff) allmänna råd gällande studie- och yrkesvägledning är syftet med vägledning att vara ett stöd för eleverna i det livslånga lärandet samt finnas som ett stöd i den ständiga karriärprocessen. Som studie- och yrkesvägledare är det även hens uppdrag att förse eleverna med förutsättningar till att hantera frågor som rör studier och yrken. För att utföra dessa arbetsuppgifter beskriver Skolverket (2013, 11ff) studie- och yrkesvägledning i både snäv och vid bemärkelse. Vägledning i snäv bemärkelse syftar till 12

13 den personliga vägledningen som kan ges genom samtal, både enskilt och i grupp. Meningen med detta är att ge eleverna möjlighet till att reflektera över sig själv i relation till framtiden. Studie- och yrkesvägledaren skall då utgå ifrån eleven för att kunna vägleda den på bästa sätt. Vägledning i vid bemärkelse riktar sig mot det arbete som bidrar till att ge eleverna kunskap, verktyg och färdigheter till att kunna fatta beslut om sitt framtida studie- och yrkesval. Exempel på detta är studiebesök, utbildningsinformation eller andra aktiviteter som rör arbetsliv, elevernas självkännedom och arbetserfarenheter. För att möjliggöra detta ska vägledningen genomföras på ett professionellt sätt och arbetet ska bedrivas på en vetenskaplig grund (a. a.). 3.2 Elevhälsa Elevhälsan ska bestå av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, som alla elever i grundskola ska ha tillgång till (SFS 2010:800, 25). Elevhälsans uppdrag är främst att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och finnas som stöd för att eleven ska kunna utvecklas mot utbildningens mål. Eftersom elevhälsans arbete ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevers utveckling, lärande och hälsa är en av elevhälsans arbetsuppgifter att stärka elevers delaktighet och självkänsla. Elevhälsan kan arbeta hälsofrämjande bland annat genom att samarbeta med rektor och övrig personal vid utbildningsinsatser, organisationsplanering- och utveckling, samt bidra till god skol- och lärandemiljö. Det är av stor vikt att elevhälsan deltar i skolans värdegrundsarbete och arbetet mot kränkande behandling för att uppnå kraven (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016, s.89). Skolans värdegrund vilar på ett förhållningssätt som ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar och genomsyra den pedagogiska vardagen såväl i undervisningen som i alla formella och informella möten och aktiviteter. (Skolverket, 2013, s.10). Skolans uppdrag är att ta vara på elevers rättigheter och utveckla deras demokratiska kompetens. Värdegrunden omfattar bland annat människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet (Skolverket, ). 13

14 Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. (Skolverket, ) 3.3 Tidigare forskning Skolans betydelse för elevers hälsa Barn i Sverige tillbringar stor del av sin vakna tid i skolan. Skolan är därför en miljö som kan påverka barns hälsa och tvärtom även påverkas av barns hälsa. Med stor sannolikhet finns det alltså ett samband mellan hur barn fungerar i skolan och deras psykiska hälsa (Granlund, 2014, s.53). Lundin (2014, s.76) menar att klara skolan är den mest centrala skyddsfaktorn för pojkars och flickors hälsa. Skolmiljön är alltså viktig ur ett hälsoperspektiv och särskilt viktigt är faktorer som lärare och elever samt skolresultat och lärande (Granlund, 2014, s.53). Det finns likheter i främjandet av elevers motståndskraft inom studievägledning och lärande. Dessa faktorer är bland annat en relevant plan för elevens nutida och framtida behov, demokratisk miljö och en lättillgänglig, rättvis samt varm lärare eller vägledare närvarande (McLaughlin, 2008, s.358). Eftersom variablerna skolfaktorer, fungerande i skolan och psykisk hälsa, kan påverka varandra är relationerna dem emellan komplexa. Därför är det av vikt att kunna se till helheten och kartlägga alla de risk- och skyddsfaktorer barnet har kring sig. Detta gör i sin tur samordning mellan olika verksamheter och individer i barnets omgivning viktigt för att kunna främja barns psykiska hälsa (Granlund, 2014, s.55). Stöd och omtanke i barns och ungdomars omgivning har en avgörande roll för dem, och lärare med en tillitsfull roll och som kan agera förebilder för elever är en del av detta (McLaughlin, 2008, s.357). Samtidigt visar studier på bristen av utvärderingar av hälsofrämjande arbete i skola och hur de arbetar för att stärka skyddsfaktorer. Det är de dagliga erfarenheterna som har betydelse för barns och ungdomars välbefinnande, inte framtagna program. Deras välbefinnande kan förstärkas genom olika sätt att arbeta, bland annat genom att utveckla deras sociala förståelse, personliga förmåga och kommunikationsförmåga. Elevers psykiska och känslomässiga välbefinnande bör utvecklas genom betoning på relationsskapande, pedagogik och gemenskapsbyggande, men det finns olika uppfattningar på skolans roll och vad fokus bör ligga på inom skolan (McLaughlin, 14

15 2008, s.364). Även Törnséns (2009, s.54) forskning pekar på att framgångsrika skolor uppfyller både kunskapsmål och sociala mål. Den sociala kunskapen är en del av vad svenska elever ska utveckla inom skolan och främjar lärandet. Elever behöver känna att deras skolsituation och skoluppgifter är begripliga, hanterbara och meningsfulla (Löwendahl Björkman, 2014, s.7). Om individen inte uppfattar sin situation som begriplig finns risken att känna uppgivenhet, oro, frustration eller ilska (Runström Nilsson, 2017, s.47). Det är de vuxna i elevers närvaro som ska stå för tydlighet och ge elever möjlighet att förstå regler, rutiner och socialt samspel. För att hjälpa eleven hantera olika situationer behövs stöd för att de ska kunna förutse reaktioner och händelser. Lärandesituationer som är verklighetsanknutna ger ökad meningsfullhet hos elever, och där eleven själv kan vara med att påverka och planera ökar motivationen (Löwendahl Björkman, 2014, s.7-8). Att eleven finner mening med det hen gör både på kort och lång sikt, och får en känsla av att det är möjligt att nå de mål som krävs är en förutsättning för att eleven ska känna mål och mening i livet och i skolan (Runström Nilsson, 2017, s.48) Elevhälsa ur ett hälsofrämjande perspektiv Elevhälsan kan användas och arbeta i både hälsofrämjande och förebyggande syfte för att kunna stödja elevernas utveckling mot de mål som kursplanen innefattar (Runström Nilsson, 2017, s.41). Goda relationer är en av de starkaste skyddsfaktorerna. En god relation mellan skolpersonal och elev skapas genom att tro på eleven och visa på att vi tillsammans arbetar för att nå givna mål, men även genom positiv feedback på elevens handlingar och prestationer. Att se och bekräfta eleven är en stor del av det hälsofrämjande arbetet, eftersom det får eleven att känna sig värdefull och viktig (Runström Nilsson, 2017, s.41; Hallberg, 2014, s.76). Att fokusera på det som fungerar istället för det som blir fel gör att eleven vill fokusera på det som fungerar. På så sätt kan skolpersonal och elever bli bättre på att hitta möjligheter och lösningar (Runström Nilsson, 2017, s.41). Lundin (2014, s.64) förklarar att elevhälsan bör skifta fokus från individens tillkortakommanden till ett grupp- och organisationsinriktat perspektiv för att nå de förebyggande och hälsofrämjande åtgärderna. Elevhälsan har i uppdrag att främja elevers kunskapsutveckling och personliga utveckling genom att skapa en trygg arbetsmiljö och 15

16 lärmiljö. Barn och ungdomar kan lättare möta svårigheter på ett konstruktivt sätt om de upplever att de kan överblicka, förstå och se ett sammanhang i sin situation (Skolverket och Socialstyrelsen, 2016, s.102). Dessa kompetenser kan lättare utvecklas hos de barn och ungdomar som växer upp i en miljö som är begriplig och förutsägbar, och som de känner att de kan påverka. Förutsättningar för att känna begriplighet är en trygg skolmiljö med acceptans för olikheter hos varandra, en strukturerad undervisningssituation som är överblickbar och anpassad till elevens förutsättningar samt möjlig att påverka (a. a.). En god lärandemiljö innefattar en skolmiljö och undervisning som känns trygg och stimulerande för den enskilde eleven (Runström Nilsson, 2017, s.47). Att skapa goda förutsättningar för eleven att nå sina kunskapsmål innebär att se till hela skolan och se lärandet i sig som en hälsopromotor (Lundin, 2014, s.71). Det innebär också att elevhälsan och övrig personal på skolan ska arbeta så nära varandra som möjligt. Genom den nya Skollagen (SFS 2010:800) blir elevhälsans hälsofrämjande arbete till stor del kopplad till de värdegrundsfrågor och skolkultur som läroplanen lyfter upp, vilket också innebär att hela skolan ansvarar för att nå målen (Hallberg, 2014, s.76-79) Studie- och yrkesväglednings effekter på hälsa Vuori m. fl. (2008, s.67-78) har granskat effekten av en karriärvägledningsinsats vid övergången mellan grundskola och gymnasium. I studien ingick 1034 elever som gick sitt sista år på grundskola i Finland. Deltagarna fick delta i ett program som bland annat skulle öka deras möjligheter att vara förberedda för sina karriärval, där hälsoeffekterna av programmet visade sig vara goda. Programmet syftade till att ge eleverna motivation och egenmakt, alltså få en känsla av att ha makt att påverka sin egen situation, för att kunna skapa strategier och en plan för väl underbyggda studie- och yrkesval. De blev uppmuntrade att använda sitt sociala kontaktnät, lärde sig problemlösning för att hantera stressrelaterade situationer och fick öva på sociala färdigheter för att nämna några få av de insatser som ingick. Elever som i början hade risk för depression hade mindre symtom av depression efter programmet, och de elever som hade risk för depression och hade inlärningssvårigheter minskade utmattningssyndrom hos eleverna efter programmet. Vuori m. fl. (2008, s.67-68) förklarar att det finns flera studier som pekar på att ungdomar som hoppat av gymnasiet inte 16

17 bara lider större risk att bli arbetslösa, utan även lider större risk att ha försämrad psykisk hälsa. Detta menar Robertson (2013) är en av anledningarna till varför studie- och yrkesvägledning kan ses som en hälsofrämjande effekt. I hans artikel lyfter han upp fördelarna med vägledning ur ett hälsoperspektiv. Han förklarar att karriärvägledning kan ge individen ökat välbefinnande av att känna stöd och engagemang från en annan människa, vägledaren. Det ökade välbefinnandet av vägledning kan både verka som en bieffekt av dess primära syfte, eller som en konsekvens av vägledningens process. Karriärvägledning har till uppgift att höja individens tilltro till sig själv och har ofta en strävan efter att sätta ett mål och planera för framtiden istället för att fokusera på dåtid. Att öka självförtroendet, skapa förutsättningar att nå uppsatta mål och skapa en optimistisk bild av framtiden kan alla leda till bättre välbefinnande (Robertson, 2013, s ). Arbete och en betydelsefull vardag är en viktig del för att ha ett gott välbefinnande och möjligheten till en god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2015, s.1; Robertson, 2013, s.259). Även lärande och goda sociala kontakter har en förmåga att öka möjligheterna till en god hälsa. Att karriärvägledning, som syftar till att ge den sökande större möjligheter att välja långsiktigt fördelaktiga val snarare än kortsiktiga, kan därför ha betydelse för individens välmående (Robertson, 2013, s.259). 3.4 Sammanfattning En studie- och yrkesvägledares centrala uppgifter är att informera och vägleda eleverna rörande studier och yrken. Det är även studie- och yrkesvägledarens uppdrag att finnas som ett stöd i individens livslånga lärande. För att göra detta arbetar en studie- och yrkesvägledare med vägledning både i bred och snäv bemärkelse (SFS 2010:800, 29; Skolverket, 2013, 11ff). Mellan SFS (2010:800) och Skolverket (2013;2016) finns även en gemensam tanke kring vilka uppdrag elevhälsan har. Det främsta uppdraget är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, samt finnas som stöd för eleverna. Elevhälsan ska arbeta för att främja elevers utveckling, lärande och hälsa vilket grundar sig i skolans värdegrundsarbete samt arbetet mot kränkande behandling (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016, s.89). Elevers välmående påverkas av skolan och elevens skolsituation påverkas av elevens hälsa. Studier menar att skolans miljö och insatser har betydelse för hur elever upplever skolan och 17

18 hur de mår (Granlund, 2014; McLaughlin, 2008; Runström Nilsson, 2017; Vuori m. fl., 2008). De vuxna som finns i elevens närhet kan ha en avgörande roll och fungera som skyddsfaktorer (Runström Nilsson, 2017, s.41). Elevhälsan har en viktig del i det hälsofrämjande arbetet, men det är också något som bör genomsyras i hela skolans verksamhet (Hallberg, 2014, s.76; Lundin, 2014, s.71; Runström Nilsson, 2017, s.41). Studieoch yrkesvägledningen kan vara en betydelsefull del för att skapa en hälsofrämjande grund i skola, både på individ- och verksamhetsnivå. Förutom särskilda insatser för att skapa bättre förutsättningar för elever att göra väl underbyggda val, kan studie- och yrkesvägledaren arbeta för att skapa en trygg och demokratisk skolmiljö (McLaughlin, 2008, s.358; s.364). Studie- och yrkesvägledaren ska följa Skollagen och sträva mot de grundvärderingar som grundskolan står för, men kan också som vuxen förebild skapa goda förutsättningar för eleven att bibehålla en god psykisk hälsa. Viktigt att lyfta är att skolan inte bara kan appliceras som skyddsfaktor, utan även som en riskfaktor (Granlund, 2014, s.53). Elever som har svårt i skolan och inte klarar att nå målen löper större risk för utanförskap samt större risk för en negativ påverkan på hälsan. Det finns även få studier som kopplar studie- och yrkesvägledning till välbefinnande och god psykisk hälsa, vilket kan ha betydelse för reliabiliteten i de slutsatser som tagits. 18

19 4. Teoretiska utgångspunkter I studien avser vi att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete på grundskola i det enskilda arbetet samt genom elevhälsan. Vi kommer därför i följande kapitel redogöra för tre teorier som vi kopplar till hälsofrämjande arbete och vägledning. De tre teorier vi anser har betydelse för att förklara och förstå våra frågeställningar är Vance Peavys konstruktivistiska perspektiv på vägledning, samt Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, teorin om känsla av sammanhang. Peavy beskriver utifrån konstruktivismen vägledningsprinciper och vägledning i praktiken. Antonovskys perspektiv och teori utgör en grund för elevhälsans förhållningssätt i det hälsofrämjande arbetet. 4.1 Konstruktivistisk vägledning Vägledning kan beskrivas som en process som hjälper den vägledde att finna en känsla av kontroll över sin tillvaro samt ge hopp, stöd och klarhet till den vägledde. Vance Peavy förklarar syftet med vägledning....vägledning är att hjälpa människor att utvärdera, acceptera och förändra olika sidor hos sig själva, sitt förhållande till andra och de ramar som omger deras liv (Peavy, 1998, s.19). I jämförelse med terapi handlar inte vägledning om att göra någon frisk, utan istället ge den vägledde möjligheter och verktyg för att lösa problem och kunna fatta avgörande beslut hen kan ställas inför i sin sociala vardag (a.a.). Konstruktivistisk vägledning grundar sig i tanken att människan lever och handlar utifrån sitt egna levnadsrum. Förutom hur vi tolkar och uppfattar världen, oss själva och vår relation till andra innehåller levnadsrummet våra värderingar, föreställningar, idéer, vanor och beteenden som konstrueras av våra livserfarenheter och upplevelser. Levnadsrummet kan delas in i fyra olika områden, som påverkas och hänger samman med varandra: relationer och intimitet, arbete och inlärning, kroppen och hälsan samt den andliga dimensionen. Den centrala kärnan i levnadsrummet innefattar det handlande, väljande och medverkande jaget som även hänger samman med de andra områdena i levnadsrummet (Peavy, 1998, s.69). Val

20 och agerande styrs av hur människan ser på sin egen verklighet, mer än vad världen och omvärlden människan lever i ger för olika förutsättningar. Detta är en av de konstruktivistiska vägledningens principer; att det finns olika verkligheter för alla som vägledaren ska ta hänsyn till. En annan princip är att människan lever i en social värld. Människan konstruerar sin värld utifrån den kontext hen lever i. Den sociala världen konstrueras av bland annat lagar och regler, kultur, normer, familj och relationer som människan kommunicerar med. Människan befinner sig alltid i ett sammanhang som hen agerar utifrån. Det innebär också att människan ser händelser och sammanhang utifrån sitt eget perspektiv (Peavy, 1998, s.36-43). Vägledarens roll, enligt den konstruktivistiska vägledningen, är att belysa och kartlägga människans levnadsrum för att nå fram till ett beslut och val hos den vägledde (Peavy, 1998, s.61). Vägledaren ska tillsammans med den vägledde planera, organisera och konstruera ett personligt projekt för att uppnå en bättre upplevelse av dess liv. Genom att hjälpa den vägledde att upptäcka och skapa meningsfulla aktiviteter inom t ex fritid, arbete, utbildning, familjeliv eller friskvård kan den vägledde göra meningsfulla handlingar som bygger upp sitt jag och sitt förhållande till andra (Peavy, 1998, s.119). 4.2 Salutogena perspektivet Aaron Antonovsky (2005, s.12-15) var professor i medicinsk sociologi. I en studie med medverkande kvinnor, med olika etniska bakgrunder, födda , ställdes frågor rörande deras anpassning till klimakteriet. En av frågorna vidrörde om kvinnorna hade suttit i koncentrationsläger under andra världskriget. Hela studien visade att ca hälften av kvinnorna ansåg sig vara vid god hälsa. Antonovsky ställde sedan de respondenter som hade suttit i koncentrationslägret i relation till kvinnorna som inte haft samma upplevelse. I kontrollgruppen där respondenterna hade suttit i koncentrationsläger framkom det att flera av respondenterna (29%) ansåg sig vara vid god hälsa. Denna iakttagelse beskriver Antonovsky (2005, s.15) som omvälvande. Trots de förfärliga upplevelser dessa kvinnor hade upplevt så var det ändå en relativt stor grupp som hade behållit sin hälsa. Utifrån detta resultat ville Antonovsky (2005, s.16) undersöka vad det är som gör att en individ behåller sin hälsa istället för, det mer vanliga, vad det är som gör att en individ blir sjuk. Utifrån den aspekten 20

21 utvecklades begreppet salutogenes. Salutogenes är en beskrivelse på hälsans orsaker, till skillnad från det motsatta begreppet, patogenes, som är sjukdomsorsaker. I studien valde författaren att fokusera på vad som bidrar till att hälsan bevaras och vad som främjar hälsa, inte det som har orsakat tillståndet. Det innebär dock inte att det ena begreppet utesluts framför det andra, utan ska istället ses som komplement till varandra. En del i det salutogena perspektivet är att förstå och ställa hälsa i relation till ett sammanhang. Känslan av sammanhang är kärnan i det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005, s.38ff). 4.3 Känsla av sammanhang, KASAM Antonovsky (2005, s.42-62) presenterar begreppet Känsla av sammanhang, eller förkortningen KASAM, som syftar till att en individ verkar i ett sammanhang. Just utifrån studien, som nämns ovan, studerar Antonovsky de skillnader som finns mellan hur de överlevande kvinnorna hanterade sina upplevelser i relation till de kvinnor som inte hade haft samma upplevelse. Modellen KASAM visar på varför individer trots tragiska upplevelser ändå strävar mot god hälsa. Graden av hur god hälsa dessa kvinnor upplevde bestäms av KASAM, vilket kan te sig olika över en individs livslopp. Under en individs uppväxt kan denne uppnå ett provisoriskt KASAM som ligger till grund för framtiden. Detta provisoriska KASAM kan med tid antingen förstärkas eller försvagas. Begreppet hälsa inte är ett statiskt tillstånd, utan i rörelse. Det är förmågan att se och hantera stress och motgångar som i sin tur formar hälsotillståndet. Att inneha hög KASAM är först möjligt när en individ ser kontexten och känslan av sammanhanget (Antonovsky, 2005, s.126ff). KASAM omfattar tre begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De tre begreppen samarbetar men är inte beroende av varandra och är olika starka hos olika individer. På detta sätt påverkar det även individen olika (Antonovsky, 2005, s.42ff). Begreppet begriplighet innebär förmågan att förstå det som är just begripligt. Det syftar till i vilken omfattning en individ upplever och kan bedöma något förnuftigt, greppbart, sammanhängande, strukturerat och tydligt samt hur individen upplever och bedömer både sin yttre och inre verklighet. En individ önskar att kunna förstå och begripa händelser i livet. Individer med hög begriplighet anses kunna göra detta. Hit räknas även de negativa och icke 21

22 önskvärda ting som händer under ett livslopp såsom dödsfall, krig eller andra traumatiska händelser. Hanterbarhet är de resurser som står till individens förfogande, inom individens kontroll eller en behörigs kontroll. De behöriga kan vara en partner, vän, kollega, närstående eller någon annan som individen känner tillit till och kan räkna med. En individ med hög hanterbarhet känner sig inte som ett offer i situationer eller vid upplevda svårigheter. Istället hanterar individen händelser efter omständigheterna och har förmågan att kunna stå på egna ben. Det sista begreppet i KASAM är meningsfullhet och kan förklaras som en motivationskomponent. Det är den grad en individ upplever att det är värt att engagera sig i utmaningar, i vilken utsträckning en individ känner att livet har en känslomässig mening samt hur delaktig individen är i att påverka situationen för att skapa mening (Antonovsky, 2005, s.44-45). 4.4 Sammanfattning Vi har valt att utgå från tre teoretiska utgångspunkter i vår studie. I vårt teorikapitel har vi presenterat Peavys konstruktivistiska vägledning samt Antonovskys sociologiska teori. Genom dessa kommer vi analysera vårt empiriska material. Vi anser att de är applicerbara till vårt syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete. I ovanstående avsnitt kan vi läsa om Peavys teori. Konstruktivistisk vägledning grundas i att en individ lever och utgår ifrån sitt egna levnadsrum. Utifrån detta levnadsrum tolkar och verkar individen i sin verklighet. Levnadsrummet kan delas upp i fyra olika delar, relationer och intimitet, arbete och inlärning, kroppen och hälsan samt den andliga dimensionen. Dessa utgör tillsammans olika verkligheter som en vägledare behöver förhålla sig till. Författaren förklarar även att en individ lever i en social värld som innefattar lagar och regler, kultur, normer, familj och relationer som människan kommunicerar med (Peavy, 1998, s ). Därefter presenteras Antonovskys teorier, dels begreppet salutogenes och dels teorin Känslan av sammanhang, KASAM. Det salutogena perspektivet syftar på att fokus ligger kring vad som behåller en individs hälsa, inte det som orsakar det. Just begreppet hälsa ser 22

23 författaren inte som ett statiskt tillstånd utan i rörelse (Antonovsky, 2005, s.16). Utifrån detta perspektiv utformade Antonovsky modellen Känsla av sammanhang, KASAM. Känsla av sammanhang innebär att en individ verkar och lever i ett sammanhang. Genom modellen KASAM mäts en individs hälsa. Hög KASAM är möjlig när individen ser sig utifrån ett sammanhang. Modellen KASAM har tre centrala delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som samarbetar men är inte beroende av varandra. Det innebär att en individ kan ha olika högt eller lågt värde inom de olika delarna (Antonovsky, 2005,s.42-62). 23

24 5. Metod I detta kapitel beskriver vi hur den empiriska undersökningen är genomförd. Kapitlet inleds med ett avsnitt om vilka metodval vi gjort och en motivering till varför dessa val har gjorts. Därefter presenteras hur urvalet gjordes samt hur vi gjorde vår datainsamling, alltså hur vi samlade in vårt empiriska material. Under denna metoddel finns även en beskrivning av både genomförandet i relation till intervjuerna samt till resultatet. I slutet förklarar vi vilken analysmetod vi har använt oss av samt de forskningsetiska ställningstaganden vi har utgått ifrån. 5.1 Metodval Vårt syfte med denna studie är att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete. För att få svar på våra frågeställningar vill vi genom kvalitativa intervjuer med studieoch yrkesvägledare se om det finns kopplingar mellan deras sätt att arbeta och hälsofrämjande arbete. Fördelarna med att samtala med en individ är att få kunskap om deras erfarenheter, attityder samt känslor de besitter (Kvale & Brinkmann, 2014, s.15). Där finns dock även nackdelar att ta hänsyn till i en kvalitativ studie. Vi kommer inte att kunna generalisera i en kvalitativ studie, eftersom vi endast intervjuar ett fåtal personer som därför inte kan representera alla studie- och yrkesvägledare i grundskolan (Larsen, 2009, s.27). En annan nackdel är att det bildas en interaktion mellan intervjuaren och respondenten som kan påverka resultatet, den så kallade kontrolleffekten. Det innebär att de intervjuade kan vilja anpassa deras svar utifrån vad de tror vi vill ha fram av studien. Trots dessa nackdelar så överväger fördelarna. En kvalitativ studie ger mer utrymme till att få utförliga svar av den intervjuade. Det ges större möjlighet att gå in på djupet under intervjuns gång för att få en större förståelse för resultatet (Kvale & Brinkmann, 2014, s.15; Larsen, 2009, s.26ff). Mjukvaran kan vara svår att få fram genom en kvantitativ studie och därför valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Detta tillvägagångssätt ger också utrymme för den intervjuade att formulera

25 sina egna svar samt ger möjlighet för oss som intervjuare att fråga följdfrågor som kan vid behov ge mer utvecklande svar. Möjliga utvecklingsfrågor vi ansåg kunde vara användbara var Har jag tolkat dig rätt..?, Kan du utveckla? och Vad mer?. 5.2 Urval De urval vi gjort grundar sig främst i våra frågeställningar. Därmed avgränsade vi oss till att intervjua studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan. Tillfrågande av respondenter skedde via mail, se bilaga 1. De respondenter som medverkar är utbildade studie- och yrkesvägledare och finns inom ett för oss passande geografiskt läge då vi ville kunna intervjua respondenterna på deras arbetsplats. Vi har därför avgränsat oss till studie- och yrkesvägledare i södra Sverige, vilket beskrivs som ett bekvämlighetsurval (Larsen, 2007, s.79). Urvalet har även begränsats utifrån antal. Vi valde sex respondenter då vi ansåg det som rimligt antal att få kvalitativt material att studera och bearbeta i förhållande till den tidsangivelse vi tilldelats för uppsatsen. En av de tillfrågade för intervju valde att inte delta på grund av tidsbrist, de sex respondenterna som medverkar i undersökningen har tackat ja vid första frågan om medverkan i undersökningen. Vi gjorde inget urval kring etnicitet, kön eller ålder då vi ansåg att det inte var avgörande för vår studie. Dock bör det nämnas att alla respondenter har olika erfarenheter av yrket och olika många år i tjänst. Två av respondenterna arbetar i samma kommun, men i olika skolområden. Resterande respondenter är verksamma i olika kommuner i södra Sverige. Alla respondenter medverkar i elevhälsan, detta var dock inget krav för att kunna medverka i undersökningen. 5.3 Genomförande Det vanligaste tillvägagångssättet innan man genomför en intervju är att skriva någon form av manus. Detta manus innehåller den strukturen intervjun kommer att följa. I vår intervjuguide utgick vi från att skapa ett manus där frågorna både bidrar till frågeställningen samt en god intervjuinteraktion (Kvale & Brinkmann, 2014, s ). 25

26 Utifrån vår intervjuguide, se bilaga 2, finns inledande frågor som syftar till en mjuk öppning av intervjun (Larsen, 2009, s.86). Just dessa inledande frågor har vi valt att inte analysera vidare i studien utan ska ses som just inledande frågor. Intervjuerna ägde rum på deltagarnas arbetsplatser och varade i minuter. Efter intervjun transkriberades materialet i sin helhet för att sedan kunnas analyseras. I relation till följande begrepp, reliabilitet, validitet, generaliserbarhet har vi valt att förhålla oss till följande: Har vi mätt det vi önskade att mäta? Är resultatet tillförlitligt? Går resultatet att generalisera? Begreppet reliabilitet syftar till äktheten i studien och att validitet syftar till om studien verkligen undersöker det som är avsett. I en kvalitativ studie är dessa två begrepp inte så lätta att förhålla sig till. Begreppen avser att mäta någonting istället för att undersöka en företeelse eller ett fenomen (Kvale & Brinkmann, 2014, s ). För att förhålla oss till dessa begrepp har vi försökt att så ingående som möjligt beskriva hur studien är gjord samt studerat och utformat en intervjuguide som matchar studiens syfte. Respondenterna är även anonyma för att de ska känna att de kan svara så sanningsenligt som möjligt, för att höja undersökningens reliabilitet och validitet. Generalisering innebär om resultatet är överförbart till andra kontexter och situationer eller inte (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 310). Vid en studie med för få intervjupersoner kan en generalisering vara svår, samtidigt är människan duktig på att generalisera. I vår studie vill vi undvika att generalisera då studien är baserad på få studie- och yrkesvägledares arbete och upplevelser. Detta är alltså inte en studie som kan överföras i vilken kontext eller situation som helst. 5.4 Bearbetning och analysmetod Att behandla data är ett tidskrävande arbete (Larsen, 2009, s.27). För att vara så effektiva som möjligt och försöka fördela det tidskrävande arbetet valde vi att göra tre intervjuer var och att transkribera de intervjuer vi själva ansvarat för. Med hänvisning till Vetenskapsrådets (2002) konfidentialitetskrav är det endast vi författare samt handledare och examinator som har rätt till det transkriberade materialet. Vårt empiriska material har ljudinspelats och transkriberats i sin helhet. Därefter valde vi att sålla bort de delar i intervjusvaren som vi ansåg vara överflödig information då det inte kunde kopplas till våra frågeställningar (Larsen, 26

27 2009, s.101). På så vis kunde vi presentera det resultat som endast är relevant för vårt syfte för att öka studiens validitet. Vi valde att analysera vårt material utifrån en innehållsanalys. Det innebär att vi efter transkribering av intervjuerna koncentrerar texten för att lättare kategorisera materialet. Genom olika teman/kategorier blir det lättare att hitta mönster, som i sin tur utvärderas mot den forskning och de teorier vi valt (Larsen, 2007, s ). Detta gjordes även i intervjuguiden då vi valde att dela upp den i huvudteman. Istället för att koda texten har vi valt att använda oss av meningskoncentrering. Genom meningskoncentrering väljer vi ut de centrala teman som vi finner i texten, för att koppla dem till undersökningens syfte och frågeställningar (Kvale & Brinkmann, 2014, s.245). 5.5 Forskningsetiskt ställningstagande I studien förhåller vi oss till Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer. De är indelade i informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Vetenskapsrådets (2002, s.7-14) informationskrav innebär att vi som skribenter har till uppgift att informera respondenterna om studiens syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska ha chans till att själva bestämma om och över sin medverkan. Vidare innebär samtyckeskravet att respondenterna har rätt att avbryta sin medverkan utan negativa konsekvenser för denne. För att tillgodose konfidentialitetskravet har vi som skribenter ett ansvar att behålla respondenternas anonymitet på ett sätt så obehöriga inte kan få tillgång till känslig information. Nyttjandekravet syftar till att den information som samlas endast ska användas i det syfte som studien har som ändamål (a. a.). Dessa riktlinjer har vi informerat våra respondenter om skriftligt i förhand i missivbrevet och muntligt vid mötet innan intervjun för att försäkra oss om att respondenterna är medvetna om under vilka förutsättningar de medverkar. Den information vi förmedlade var syftet med studien samt hur studien är uppbyggd och information om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta deltagandet när som helst utan negativa konsekvenser. Vi förklarade även att respondenterna och de skolor de representerar kommer vara anonyma i undersökningen. Detta gäller även den kommun deras arbetsplats verkar i. Handledare och examinator har rätt 27

28 att ta del av det transkriberade materialet. Materialet kommer endast användas i samband med denna undersökning. I löpande text kommer respondenterna benämnas som Maja, Lisa, Klara, Agnes, Oskar och Kalle. Namnen är fingerade. 28

29 6. Resultat Under detta kapitel redovisar vi vårt resultat utifrån den datainsamling vi gjort. Vi har valt att lyfta de delar av materialet som vi anser är relevant utifrån vårt syfte och de frågeställningar vi använder oss av i vår undersökning. Resultatet har vi valt att sammanställa utifrån de olika respondenternas berättelser samt vad vi anser vara hälsofrämjande arbete i det enskilda arbetet och hälsofrämjande insatser i elevhälsan. Vi har valt detta sätt att redovisa för att få en klarare bild av de enskilda berättelserna, som är vår utgångspunkt i vår kvalitativa undersökning. Redogörelsen är så vi uppfattat deras berättelse och är vår tolkning av intervjuerna och transkriberingen. Citaten vi använder oss av är direkt översatta från vår transkribering samt även de begrepp som våra respondenter valt att använda sig av. Studie- och yrkesvägledarna vi valt att intervjua jobbar i fem olika kommuner, en arbetar på en fristående grundskola och resterande är kommunalt anställda. Studie- och yrkesvägledarna har olika lång erfarenhet som studie- och yrkesvägledare, från ett år upp till ca 30 år. Under intervjun befinner vi oss på deras nuvarande arbetsplats. Respondenterna är anonyma och deras namn fingerade. Kommuner och arbetsplats är inte nämnda i vårt resultat då vi anser att det inte har betydelse för vår undersöknings syfte. Avslutningsvis gör vi en sammanfattning av resultatet. 6.1 Hälsofrämjande insatser i det enskilda arbetet Maja Maja beskriver det hälsofrämjande arbetet som något som ska genomsyras i hela skolans verksamhet. Det hälsofrämjande arbetet ska generera i att elever känner sig trygga, inkluderade och kan vara dem de är utan att bli kränkta. På skolan Maja arbetar på ska personal alltid finnas fysiskt närvarande så att eleverna aldrig är själva utan en vuxen i närheten. Eleverna får heller aldrig dela in sig själva i grupper. Detta gäller även vid de 29

30 tillfällen Maja är tillsammans med eleverna. Anledningen är för att alla ska bli och känna sig inkluderade. Maja strävar efter ett normkritiskt förhållningssätt för att alla elever ska känna sig inkluderade. Hon utgår från detta då hon använder sig av olika material till samtal, möten med föräldrar, eller information i helklass. Maja menar att hela skolans mål är att få eleverna behöriga till gymnasiet, och att det därför krävs ett hälsofrämjande arbete hos hela personalen, där studie- och yrkesvägledaren är en av pusselbitarna. Målet egentligen är ju att eleverna ska kunna göra det de vill göra efter grundskolan och att de har möjlighet till att göra vad de vill. Och då måste ju hela skolan jobba för det. Och då är ju studie- och yrkesvägledaren en del utav det arbetet, och en ganska tydlig del i det arbetet, i och med att man till exempel jobbar med elever som har f-varningar till exempel jobbar jag en del med. Och att de har en förståelse för vad de gör nu påverkar också deras framtid. Maja betonar vikten av att ge eleverna förståelse. Min roll är studierna idag och hur det påverkar dem i vidare val. Varför jag behövs i elevhälsan är ju för att eleverna ska få förståelse. Väldigt få elever när jag kom ut i klassrummet har en aning om vad som faktiskt krävs av dem. Vad krävs det för att få behörighet till gymnasiet. Hur ser arbetsmarknaden ut om jag väljer att inte gå i gymnasiet. Och det är lite där min roll kommer in att få eleverna dels att förstå konsekvenserna av vad de gör idag och hur det påverkar dem, vad krävs liksom. Men också hur arbetsmarknaden ser ut, det är liksom inget man ska gömma för eleverna utan va tydlig med hur verkligheten ser ut. Hon förklarar vidare att studie- och yrkesvägledaren, som har fokus på studierna, måste förstå helheten till vad det är som påverkar elevens betyg för att kunna hjälpa på bästa sätt. Maja fortsätter att beskriva det enskilda arbetet inom vägledningssamtalen. Hon menar att det handlar om att ge jämlik vägledning, som för den skull inte behöver innebära jämnt fördelad eftersom vissa elever behöver mer tid än andra. Så att det viktiga är att eleverna känner att de får det stöd de behöver, sen så kanske inte den ser likadan ut för alla.. Utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt menar Maja att hon som studie- och yrkesvägledare inte ska anta det förväntade, utan vara öppen och låta eleven ta plats. Maja tycker det är viktigt att eleven känner att de själva kan påverka, att det är deras ansvar, deras val, och att det inte finns något rätt eller fel. Hon menar samtidigt att många samtal har ett lösningsfokuserat perspektiv. Hur ska vi lösa detta och med vilka insatser? Då blir det ju mer tydligt. 30