Figur 1. Grundvattennivån vid en av SGU:s mätstationer i Böda, norra Öland. Figur 2. Nederbörd vintern i procent av det normala.
|
|
- Berit Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studiebesök Vattenförsörjningen Öland och Kalmar Information och bilder från BEAB, Mörbylånga kommun och Kalmar Vatten sammanställd av Länsstyrelsen Kalmar län, Amie Ringberg. Inledning Under fredagen den 31/8 2018, i samband med konferens om vattenbristuppdragen, anordnas två studiebesök hos olika dricksvattenproducenter i Kalmar län. De är exempel på stora investeringar som har gjorts och vilka gör stor nytta för vattenförsörjningen i en torr region där tillgången till vatten inte alltid kan tas för given. Den ena resan går till avsaltningsverket i Sandvik, norra Öland, som byggdes under På bussen kommer vi att få information från både Borgholms energi, som ansvarar för avsaltningsverket i Sandvik samt Mörbylånga kommun, som ska berätta om sitt kombinationsvattenverk (salt grundvatten + processvatten från ett kycklingslakteri) utanför Mörbylånga som just nu byggs och beräknas vara färdigt till sommaren Den andra resan går genom de sydöstra delarna av Kalmar län och stannar vid tre olika lokaler. Det första stoppet görs vid en konstgjord sjö, som dämdes upp på 1960-talet för att utgöra ett ytvattenmagasin. Denna sjö har som syfte att fylla på vattendraget vid låga flöden, vilket nyttjas för konstgjord infiltration i en av länets största isälvsavlagringar. Det andra stoppet på denna resa görs vid en pumpstation och ett tredje stopp görs vid infiltrationsanläggningarna i isälvsavlagringen. Bakgrund och historik Kalmar län ligger i en torr del av Sverige på grund av sitt geografiska läge, i regnskugga av det småländska höglandet. Torka har under perioder utgjort ett stort problem och flera olika storskaliga och långsiktiga lösningar har diskuterats genom tiderna. De stora investeringarna i Kalmar kommuns vattenförsörjning på 1960-talet var under lång tid unik i sitt slag i Kalmar län. På Öland har torkan ofta varit mer påtaglig och där har lösningar såsom vattenledningar i Ölandsbron varit under diskussion men aldrig genomförts. Investeringen i Sandviks avsaltningsverk är den första sedan 60-talet som kan jämföras med investeringarna i vattenförsörjningen i Kalmar kommun. 1
2 Vattensituationen de senaste åren Under 2016 var vattenbristen stor i Kalmar län och läget var akut på Öland. Anledningen var att grundvattenbildningen lokalt varit extremt låg under ett antal föregående grundvattenbildande perioder (sen höst-tidig vår), se Figur 1. Under den grundvattenbildande perioden fortsatte grundvattennivåerna lokalt att sjunka och var grundvattennivåns höjning knapp. Nederbörden under vintern var mindre än hälften av den normala. I Kalmar län var nederbörden runt % av det normala. Nästan hela Öland hade ca 50 % av den normala nederbördsmängden, se Figur 2. Figur 1. Grundvattennivån vid en av SGU:s mätstationer i Böda, norra Öland. Figur 2. Nederbörd vintern i procent av det normala. Akuta åtgärder som vattentransporter med lastbil och byggnationen av sjöledningen från fastlandet till Öland genomfördes. I början av sommaren 2017 stod avsaltningsverket i Sandvik färdigt och kunde bidra till att delvis lösa den ansträngda vattenförsörjningen. Utgångsläget såg minst lika illa ut i nästan hela länet under våren En sval sommar med normal nederbördsmängd i kombination med genomförda åtgärder räddade då situationen. 2
3 Den grundvattenbildande perioden var väldigt gynnsam för grundvattenbildningen med mycket nederbörd som fallit under längre perioder. Länets grund- och ytvattenmagasin fylldes på. Sommaren 2018 har slagit rekord gällande både värme och torka, se Figur 3. Den goda grundvattenbildningen under vintern var denna sommarens räddning för länets vattenförsörjning. Det är de vattenproducenter som till stor utsträckning är beroende av ytvatten (särskilt vatten från vattendrag), som i år har drabbats hårdast av torkan. Nederbörd sommaren 2018 Maj Juni Juli Temperatur sommaren 2018 Maj Juni Juli Ölands vattenförsörjning Figur 3. Nederbörd i procent av det normala och temperaturavvikelse i maj, juni och juli Förutsättningarna för att lagra vatten ser väldigt olika ut på olika delar av Öland. Det finns endast en sjö och generellt är jordlagret tunt. Under det tunna jordlagret finns kalkstensberggrund, som till stor 3
4 del är beroende av spricksystem för att det ska kunna få ut större mängder vatten. I de norra delarna finns ett mindre antal isälvsavlagringar, som kan nyttjas som grundvattenmagasin med konstgjord infiltration av ytvatten. I de södra delarna finns endast en isälvsavlagring av nämnvärd storlek så där är grundvattenmagasineringen näst intill helt beroende av spricksystemen i kalkstensberggrunden. De norra delarna av ön nyttjar till största delen grundvatten från isälvsavlagringarna; på två ställen med konstgjord infiltration av ytvatten. I de södra delarna nyttjas grundvatten från kalkstensberggrunden till stor del, men huvudvattentäkten nyttjar både grundvatten från kalkstensberggrunden och ytvatten från omkringliggande våtmarker för sin dricksvattenproduktion. Norra Öland - Avsaltningsverket i Sandvik Kommunfullmäktige beslutade den 13 juni 2016 att uppdra åt Borgholm Energi att låta uppföra ett avsaltningsverk i Sandvik, dimensionerat för att producera upp till kubikmeter dricksvatten per dygn. Bakgrunden till beslutet var den akuta vattenbristen och att långsiktigt säkra vattenproduktionen i Borgholms kommun. Första spadtaget togs 15 augusti 2016 och verket invigdes 21 juni Budgeterad kostnad var 84,5 Mkr och projektet utfördes inom beslutad budget. Beslutsprocessen Förstudie start början på mars 2016, WSP Generalkonsult (Partnering) Besök Gotland mars (teknik), 4 6 april (politik) Beslut styrelse Borgholm Energi Beslut Kommunstyrelse Beslut Kommunfullmäktige : a spadtaget Vattenproduktion till ledningsnätet, maj 2017 Invigning Teknik Produktionen av färskvatten via avsaltning bygger på filterteknik. Råvatten från havet tas in via öppet intag i ledning. Vattnet filtreras sedan i flera steg, där de första stegen är förbehandling inför det sista membranfiltersteget. Det sista filtersteget består av RO-membran som avskiljer mikroorganismer, eventuella toxiner från alger, bekämpningsmedel och läkemedelsrester. Efter behandlingen erhålls ett rent vatten med låg salthalt där även lukt, smak och färg reducerats. För att det behandlade vattnet ska vara smakrikt och inte korrosivt för ledningar tillsätts mineraler i en efterbehandling. Detta sker genom tillsats av naturliga mineraler, som är godkända av Livsmedelsverket. Före distribution ut på nätet desinficeras vattnet med UV-ljus, se Figur 4. 4
5 Figur 4. Schematisk bild över avsaltningsverket i Sandvik. Produktionskostnad Utvecklingen i membrantekniken har gjort att den i dag är mindre kostsam både i investering samt driftsmässigt säkrare. Under de senaste 40 åren har filterkostnaden minskat med ca 90 % samtidigt som energiåtgången minskat från ca 12 kwh till 2 kwh per producerad kubikmeter vatten. Produktionskostnaden uppskattas idag till ca 3 kr/m 3 för Sandviks vattenverk. (5 kr/m 3 inklusive kapitalkostnader). Fördelar Råvarans kvantitet är inte begränsande, vilket gör det relativt enkelt att utöka kapaciteten på ett avsaltningsverk. Fler filterenheter installeras alternativt byts befintliga filterenheter ut mot nya med större kapacitet. Vattenverket är inte heller beroende av grundvattentillgången på en specifik plats vilket ger stora fördelar när det handlar om att förbättra leveranskapaciteten i ett redan befintligt nät utan större investeringar i överföringskapacitet. Södra Öland - Nytt kombinationsvattenverk i Mörbylånga Under våren 2016 påbörjades planeringen av ett avsaltningsverk i Mörbylånga kommun. Diskussioner hade redan tidigare förts om att vattenförsörjningen behövde stärkas i Mörbylånga tätort med omnejd, varför kommunen tidigt lade fram ett förslag att ett nytt vattenverk borde placeras där. En kartering av Kalmarsund utanför Mörbylånga genomfördes under våren 2016, men undersökningen visade att sundet inte var en lämplig intagsplats för råvatten till det nya verket. Sundet är på denna plats mycket grunt och tidvis strömt, så att vattentemperaturen kan bli hög (uppemot 25 grader) och kvaliteten mycket ojämn. Därför började kommunen titta på andra möjliga råvattenkällor. Geofysiska undersökningar samt provborrning av kustnära strandbrunnar genomfördes både norr och söder om Mörbylånga tätort. Dessa visade att det finns vattenförande spricksystem med bräckt vatten intill Kalmarsund söder om tätorten. Systemen är dock små och mycket lokala, så vattenförsörjningen skulle behöva kompletteras med ytterligare råvatten om dessa nyttjades. Kommunen började därför också titta på processvattnet från ortens stora livsmedelsindustri, Guldfågeln kycklingslakteri, som är placerad mindre än en kilometer från de vattenförande strandbrunnarna söder om Mörbylånga. Deras processvatten beräknas i framtiden uppgå till närmare 5
6 1500 kubikmeter per dygn i genomsnitt, och renas idag i ett kommunalt industrireningsverk (Mörbylånga IRV). Under perioden april till och med september 2017 genomfördes försök med avsaltning i pilotanläggningar från tre olika leverantörer, se exempel i Figur 5. Samtliga anläggningar innehöll reningsutrustning baserad på omvänd osmosteknik, vilket innebär att bräckt vatten pressas genom ett mycket fint membran under högt tryck. Både bräckt brunnsvatten och renat processvatten renades till dricksvattenkvalitet i dessa pilotanläggningar. Försöken uppmärksammades av Naturvårdsverket, som bidrog med över 1,8 miljoner kronor för studien. Figur 5. Försöksanläggningar från tre olika leverantörer uppställda vid Mörbylånga industrireningsverk. Under 2017 och våren 2018 genomfördes ytterligare borrningar och geofysiska undersökningar intill Kalmarsund. Hittills har 11 av totalt över 20 borrade brunnar bedömts ge så mycket vatten att de ska anslutas till det nya avsaltningsverket (se Figur 6). Figur 6. Borrning efter bräckt vatten pågår. Den bästa brunnen har vid provpumpningar visat sig ge över liter/minut. 6
7 Pilotförsöken och provborrningarna resulterade i att kommunen under hösten 2017 beslutade att bygga ett nytt vattenverk baserat på avsaltningsteknik. Verket ska stå klart sommaren 2019 och ska kunna producera kubikmeter dricksvatten per dygn. Med en verkningsgrad på knappt 70 % behöver verket varje dygn då ungefär kubikmeter råvatten. Kostnad Den beräknade byggkostnaden för förbehandlingsverket och vattenverket är ca 108 miljoner kronor. Ledningar från brunnsområdet och från förbehandlingsverket till vattenverket, samt från vattenverket till befintligt nät, kostar ca 7 miljoner kronor. Total projektbudget inklusive projektering, undersökningar, markköp, tillståndsansökningar, byggledning med mera är 135 miljoner kronor. Teknik Som råvatten ska både bräckt vatten och renat processvatten kunna användas. Innan processvattnet leds in i vattenverket passerar det först genom befintligt industrireningsverk och sedan genom ett nytt förbehandlingsverk, där det ultrafiltreras och bestrålas med UV-ljus. Efter förbehandlingen är råvattnet så rent att det kan ledas in i vattenverket. Principen för hur processvattnet återvinns framgår av Figur 7. Figur 7. Principen för återvinning av industriellt processvatten. Illustration: Sweco I vattenverket genomgår råvattnet följande reningssteg (se även Figur 8): 1. Filtrering genom ultrafilter (UF), för att avskilja partiklar och mikroorganismer från vattnet. 2. Filtrering genom RO-membran (Omvänd osmos Reverse osmosis) under högt tryck. Vattenmolekylerna kan passera membranet men det kan inte kloridjonerna. 3. Återmineralisering i alkaliska filter för att tillföra främst kalcium till vattnet. Det finns även möjlighet att tillsätta magnesium. 4. Bestrålning med UV-ljus. 5. Möjlighet till klorering vid behov. 7
8 Figur 8. Schematisk bild av processtegen i Mörbylånga vattenverk. Illustration: Norconsult Att industriellt processvatten kan renas i samma process som bräckt vatten beror på membrantekniken. För att avskilja saltjonerna krävs mycket fina membran, vilka även hindrar bakterier, virus, kemikalier med mera att passera, se Figur 9. Figur 9. Ultrafiltermembranens (UF) och Omvänd osmos-membranens (RO) förmåga att avskilja ämnen från vattnet. Ämnen till höger om markeringen avskiljs, medan ämnen till vänster passerar membranen. Illustration: Sweco 8
9 Vattenförsörjningen i Kalmar kommun med omnejd Kalmar baserar den kommunala vattenförsörjningen på grundvatten från en ås. Den naturliga grundvattentillgången är dock otillräcklig. Redan på 1950-talet började kommunen därför förstärka grundvattentillgången med konstgjord infiltration av ytvatten från en å. Tidigt stod det dock klart att vattenföringen, framförallt sommar och höst, var mycket låg i ån och tidvis fanns inget vatten att infiltrera. Under slutet av 1950-talet togs därför beslutet att dämma upp ett område som naturligt bestod av sumpskog och träsk till en sjö om knappt 2 km 2 och ca 8,5 miljoner m 3 i regleringsvolym. Syftet med att anlägga sjön var att vid låga flöden kunna fylla på vattnet i ån för att längre nedströms ta ut det och infiltrera i en isälvsformation och på så sätt förstärka den naturliga grundvattentillgången, se Figur 10. Processen med utredning och vattendom tog lång tid och anläggningen byggdes under andra hälften av 1960-talet. Figur 10. Principskiss över konstgjord infiltration för förstärkning av grundvattenmängden. Grundvattentäkter och infiltrationsområden har successivt byggts ut genom åren. Brunifieringen av ytvattendraget har också lett till att ytvattnet numer renas med kemisk fällning i ett infiltrationsvattenverk innan vattnet infiltreras i isälvsformationen. Vattnet som produceras i detta system försörjer merparten av invånarna i Kalmar kommun med kommunalt vatten, de större tätorterna i Torsås kommun samt delvis Ölands befolkning via sjöledningen som byggdes under 2016, se Figur 11. 9
10 Figur 11. Principskiss för Kalmars vattenförsörjning med förstärkning av grundvattnet med konstgjord infiltration av ytvatten. På 1990-talet gjordes vattendomen för magasin och ytvattendrag om. Då öppnades möjlighet för en nybildad samfällighet (med främst jordbrukare) att beställa vatten till jordbruksbevattning under vissa förutsättningar. Likaså bestämdes att av naturvårdsskäl normalt hålla en minimivattenföring i ån med hjälp av magasinet. Det kommunala vattenförsörjningsintresset har dock högst prioritet och vid vissa avsänkningar i magasinet faller nyttjandet för bevattning och minimivattenföring bort. 10
1 PROTOKOLL. Utses att justera. Justeringens plats och tid. Plats och tid Badhusgatan 4, kl 09:00-12:30, 13:20-14:15
1 Paragrafer 80-81 Plats och tid Badhusgatan 4, kl 09:00-12:30, 13:20-14:15 Beslutande Carl Malgerud (M), ordförande Tomas Lind (FÖL), andre vice ordförande, 80 Anders Nyholm (M) Ingvar Svensson (V) Birger
Läs merRegional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten
Regional vattenförsörjning Kalmar län Vattnets kretslopp Liselotte Hagström samordnare dricksvatten Ytvatten i Kalmar län Hydrologisk förutsättning få stora sjöar relativt många vattendrag men små med
Läs merProjekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida
Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merMikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Läs merAnläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Läs merStefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB
Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik
Läs merDricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Läs merKalmars framtida vattenförsörjning. Jörgen Ljungholm, Avdelningschef Vatten
Kalmars framtida vattenförsörjning Jörgen Ljungholm, Avdelningschef Vatten Vårt uppdrag Kalmar Vattens uppdrag är att långsiktigt tillgodose kundernas behov av vatten av hög kvalitet samt rena avloppsvatten
Läs merAnmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Läs mer1 Högåsen vattenverk.
Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka
Läs mer90 år med det godaste från Mälaren
90 år med det godaste från Mälaren 1 2 Görvälnverket i maj 2016. Historien om hur dåligt vatten ledde till nyskapande samarbete Utan tvekan började vattnet bli saltare och hårdare. Tvålen löddrade sämre
Läs merHur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merNorsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.
Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.
Läs merDricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merKARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen
KARLSKOGA VATTENVERK Gälleråsen HISTORIK 1905 byggdes en vattenförsörjningsanläggning med ett grundvattenverk på Näset. Karlskoga var då ett municipalsamhälle med 2000 invånare. Man räknade med att befolkningsmängden
Läs merLivsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.
Miljö- och hälsoskydd ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING (uppgifter för registrering) Ny anläggning eller ägarbyte Härryda kommun Miljö- och hälsoskydd 435 80 Mölnlycke Annat (ex. ändring av verksamhet) Livsmedelsföretagare
Läs merRiskhantering ga llande avsaltat vatten
Riskhantering ga llande avsaltat vatten Vilka hälsoeffekter finns det med att konsumera dricksvatten framställt genom omvänd osmos (avsaltat vatten) av havsvatten alternativt använda det vid matlagning?
Läs merDricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Läs merKARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen
KARLSKOGA VATTENVERK Gälleråsen HISTORIK 1905 byggdes en vattenförsörjningsanläggning med ett grundvattenverk på Näset. Karlskoga var då ett municipalsamhälle med 2000 invånare. Man räknade med att befolkningsmängden
Läs merDETALJPLAN BOENDE KRÅKMARÖ
VA-UTREDNING DETALJPLAN BOENDE KRÅKMARÖ 2016-09-29 1 BAKGRUND Inom 1:45 m.fl. upprättas en detaljplan med syftet att kunna uppföra ett antal fritidshus. Med avseende på detta har en VA-utredning upprättats.
Läs merFörbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité
Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen för bibehållen dricksvattenkvalité Ny förbättrad råvattenrening Karlskogas dricksvatten produceras vid Gälleråsens vattenverk från vatten som pumpas ur ett grundvattenmagasin
Läs merPM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20
PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon
Läs merANMÄLAN 1(5) Dricksvatten
ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten Samhällsbyggnadskontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan skall bifogas Samtliga skall skicka in följande:
Läs merInformation för dig som hanterar eller producerar dricksvatten
Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter
Läs merSökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn
1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad
Läs merANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö
bygg livsmedel miljö ANMÄLAN om dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen 573 82 TRANÅS Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning
Läs merAnmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
1 (5) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan ska bifogas Samtliga ska skicka in följande: Situationsplan som visar vattentäkt (brunn), vattenverk,
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merGrundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
Läs merANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS
Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning
Läs merBor ett Gotländskt problem eller en tillgång?
Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor är nödvändigt, det hjälper bla. kroppen att ta upp kalcium som stärker skelettet. Länsstyrelsen upptäckte 2007 halter av bor som låg mycket över det normala.
Läs merAnmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser: Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merGrundvattnet i ett framtida klimat
Grundvattnet i ett framtida klimat Mattias Gustafsson Enheten för Hållbar vattenförsörjning 2018-09-06 Grundvattennivåer i framtiden Två regimtyper kommer att vara dominerande i slutet av seklet, utifrån
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merHållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merGrundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu,
Grundvatten på Koster status och framtida utveckling Prof. Roland Barthel, Dr. Stefan Banzhaf, Maria Granberg, Sebastian Pokorny, Johanna Merisalu, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet
Läs merEgenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt
Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt 2 Innehåll 1. Verksamhetens uppgifter... 3 2. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merMåns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR
Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1 Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella
Läs merFaroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merBIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen
Läs merRESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015
RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December 2016 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,
Läs merFritidsboende räknas som 1/12-dels person per månad. Dygnsmängden kan beräknas t ex genom att dela den årligen producerade mängden med 365.
ANSÖKAN/ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING 1 (4) Ansökan/anmälan avser Ansökan om godkännande Anmälan om registrering Betydande ändring av anläggning/verksamhet (t ex antal anslutna, ändrad beredning) Beräknat
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande
Läs merBedömning av förutsättningar för vattenförsörjning
Sid 1(5) 1897/2017-08-25 Botkyrka kommun Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning Ritning -01 Planerad bostäder Byrsta, omr för uttagsbrunnar, vattenverk, plan. Skala 1:1000 Ritning -02 Planerad
Läs merHelgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet
Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merAnmälan dricksvattenanläggning (uppgifter för registrering)
1(6) Anmälan dricksvattenanläggning (uppgifter för registrering) Ny anläggning eller ägarbyte Annat (till exempel ändring av verksamhet) Livsmedelsföretagare Företagets namn/föreningens namn/personnamn
Läs merAnmälan om registrering av dricksvattenanläggning
Sid 1 (4) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning * = Obligatorisk uppgift 571 80 Nässjö 0380-51 80 00, samhallsplaneringskontoret@nassjo.se Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30. Anläggning
Läs merMats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Läs merKosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.
Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten
Läs merTOLG, VA-LÖSNINGAR
TOLG, VA-LÖSNINGAR 1 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning,
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om
Läs merRegional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Läs merVad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?
Grundvatten i Sverige som dricksvattenresurs nu och i framtiden Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?
Läs merGrundvatten Falkenbergs kommun
Grundvatten Falkenbergs kommun - Kartläggning av grundvatten - Råvattenresurser - grundvattenmagasin - Grundvattennivåer Lars-Ove Lång Sveriges geologiska undersökning (SGU) lars-ove.lang@sgu.se Foto:
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merUMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät.
5.3 Holmön Bakgrund Holmön saknar verksamhetsområde för vatten och avlopp. Umeå kommun och sedermera UMEVA har ändå tagit en central roll i dricksvattenförsörjningen på ön. Engagemanget har motiverats
Läs merANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,
Läs merDatum. Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad):
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning Datum Åre Kommun Miljöavdelningen Box 201 837 22 Järpen Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering
Läs merÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009
Jan Everling Verksamhetschef Miljö & Vatten ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009 1.1 Organisation VA-verksamheten ingår som ett affärsområde (AO14, Miljö och Vatten) inom Olofströms Kraft AB. Bolaget
Läs mer1. Upphäva bevattningsförbudet från och med
Tn 1474/2017 Tekniska nämnden Upphävande av bevattningsförbud Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 23 mars 2017 att införa ett bevattningsförbud att börja gälla den 10 april 2017. Tekniska förvaltningen
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merFrågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24
Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan
Läs merNaturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande
Läs merPROJEKTSAMMANFATTNING PROCESSINDUSTRIELL IT OCH AUTOMATION HÖSTEN 2014. Modellstudier för optimal vattenproduktion
PROJEKTSAMMANFATTNING PROCESSINDUSTRIELL IT OCH AUTOMATION HÖSTEN 2014 Projektakronym PiiAwater Projektnamn 1 (5) Modellstudier för optimal vattenproduktion Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA: 500.000
Läs merANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING
ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ver 150824 Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merUnderlag för Regional Vattenförsörjningsplan
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan Identifiering, värdering och prioritering av regionens vattenresurser Anna Edman och Per Sander, Ramböll Göteborg Identifiering
Läs merMiljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn
Version 2018-05-24 1(5) Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning Betydande ändring
Läs merTyp av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)
ANSÖKAN/ANMÄLAN enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ansökan om godkännande Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när
Läs merKompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Läs merFramtida vattenförsörjning Örebro
Framtida vattenförsörjning Örebro Hjälmaredagen 2012-09-24 Bakgrund 1998 Principutredning över alternativa råvattentäkter 1999 Ombyggnadsförslag för utveckling av Skråmsta vattenverk (Idétävling) 2000-2001
Läs merStrategiskt viktiga områden för nya vattenförsörjningsanläggningar , Valbo distributionsområde
Sida 1 (6) Strategiskt viktiga områden för nya vattenförsörjningsanläggningar 170915, Valbo distributionsområde Bakgrund Gävle försörjs idag med dricksvatten från vattentäkter som är belägna i Gävle-Valboåsen
Läs merAnmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av
Läs merFinns det vatten så det räcker?
Finns det vatten så det räcker? Foto: M. Thorsbrink Hydrotekniska sällskapets Vattendag den 1 februari 2017 Magdalena Thorsbrink, SGU Grundvattenbildning: i ca 100 400 L/m 2, per år Uttag av grundvatten:
Läs merVilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Läs merDricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt
Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt Seminarium om dricksvatten Skåneländska Gastronomiska Akademin och Lunds Universitet 18 okt 2017 Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp Människan
Läs merRIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSKILD VATTENFÖRSÖRJNING VID NYETABLERING
2008-04-09 Dnr 85062 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSKILD VATTENFÖRSÖRJNING VID NYETABLERING Syfte med kommunens riktlinjer Kommunen har ett ansvar att säkerställa en långsiktig hållbar vattenförsörjning
Läs merKONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merÖvervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet
Läs merAnmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande
Läs merSmå vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
Läs merVA-UTREDNING. VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun. MALUNG Ärende nr Karl-Erik Sigfrids 1(5)
VA-UTREDNING VA-utredning tillhörande detaljplan för Landet, Härjedalens kommun MALUNG 2018-02-01 Ärende nr 2010-0059 Karl-Erik Sigfrids 1(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 1.1 ORIENTERING 3 1.2 KARTMATERIAL
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs mer