Statistikenkät i kommunerna 2019 Avsnitt I: Service för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 1(21) Statistikenkät i kommunerna 2019 Avsnitt I: Service för personer med funktionsnedsättning Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har tillsammans utarbetat en statistikenkät som genomförs i kommunerna vart tredje år. Den kompletterar THL:s statistik om verksamheten i kommunernas socialservice och dess ämnesområden är service för personer med funktionsnedsättning, social kreditgivning, barnomsorg och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Redogörelsen har tidigare gjorts för 2007, 2010, 2013 och Detta brev och denna enkät utgör förhandsinformation om vilka uppgifter som kommer att samlas in i början av 2020 om situationen Enkäten gäller ämnesområde 1, dvs. ordnandet av service för personer med funktionsnedsättning i kommunen Enkäten omfattar den service som ordnas för personer med funktionsnedsättning med stöd av Lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen) och Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (Specialomsorgslagen) samt delvis även annan lagstiftning, till exempel lagen om stöd för närståendevård. Uppgifterna som samlas in gäller 2019, och därför tillämpas kommunindelningen för det året. Uppgifterna i kommunenkäten ska fortfarande lämnas enligt kommun, även om hela social- och hälsovårdsväsendet skulle ha lagts ut på en annan kommun eller samkommun. Den kommunspecifika informationen ligger även i fortsättningen till grund för landskapsutvärderingarna. Syftet med denna enkät är att producera information och att förbättra helhetsbilden av situationen, servicebehovet och resurserna inom servicen för personer med funktionsnedsättning. Det är mycket viktigt att situationen klargörs nu, eftersom stora förändringar är på gång i lagstiftningen de kommande åren. Enkäten ger också information som kan användas för att följa upp skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns sammanlagt 20 frågor om servicen för personer med funktionsnedsättning. Några frågor har lagts till i enkäten, medan andra har tagits bort. Jämfört med datainsamlingen från 2016 har vi lagt till en ruta för uppskattade sifferuppgifter och ett fält för ytterligare upplysningar. I fältet för ytterligare upplysningar vill vi att ni berättar om ni till exempel har haft svårigheter att få fram de efterfrågade uppgifterna på ett tillförlitligt sätt i era klientdatasystem. Där vill vi också att ni med ord beskriver situationen avseende de efterfrågade tjänsterna för personer med funktionsnedsättning. Texterna analyseras i samarbete med THL:s team inom servicen för personer med funktionsnedsättning och uppgifterna kommer att användas i utvecklingsarbetet. Om ni inte kan få fram uppgifterna direkt i datasystemen, ber vi er att göra en uppskattning och ange i enkäten att sifferuppgiften är en uppskattning. Om ni vill kan ni även lämna ytterligare upplysningar om en fråga eller ett svar.

2 2(21) 1. Kommun 2. Uppgiftslämnarens namn: 3. Uppgiftslämnarens titel: 4. Uppgiftslämnarens organisation: 5. Datasystem som används: 6. Uppgiftslämnarens e-postadress: 7. Uppgiftslämnarens telefonnummer: I. ORDNANDET AV SERVICE I ENLIGHET MED HANDIKAPPSERVICELAGEN 8. Bedöm om kommunen hade svårigheter att ordna tillräckligt med följande service för personer med funktionsnedsättning 2019? Definition i denna fråga: I punkt 1 3 efterfrågas service enligt handikappservicelagen. I punkt 4 efterfrågas service enligt Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Punkt 5 kan innehålla uppgifter som överlappar med punkt 1 4. Nej Svårigheter I viss I betydande mån mån Färdtjänst (hsl) ( ) ( ) ( ) Personlig assistans (hsl) ( ) ( ) ( ) Serviceboende (hsl) ( ) ( ) ( ) Boendeservice enligt Specialomsorgslagen ( ) ( ) ( ) Service till barn med funktionsnedsättning ( ) ( ) ( ) Om kommunen hade svårigheter i betydande eller viss mån, vilken typ av svårigheter var det? 9. Färdtjänst (Handikappservicelagen): 10. Personlig assistans (Handikappservicelagen):

3 3(21) 11. Serviceboende (Handikappservicelagen): 12. Boendeservice enligt Specialomsorgslagen: 13. Service till barn med funktionsnedsättning: II. IAKTTAGANDET AV TIDSFRISTERNA 14. Hade kommunen under 2019 svårigheter att inleda utredningen av servicebehovet enligt 3 a 1 mom. i handikappservicelagen inom utsatt tid (7 vardagar)? ( ) Nej, inga svårigheter ( ) Ja, i viss mån ( ) Ja, i betydande mån Ytterligare upplysningar: 15. Hade kommunen under 2019 svårigheter att utan obefogat dröjsmål upprätta serviceplaner enligt 3 a 2 mom. i handikappservicelagen? ( ) Nej, inga svårigheter ( ) Ja, i viss mån ( ) Ja, i betydande mån Ytterligare upplysningar: 16. Hade kommunen under 2019 svårigheter att utan dröjsmål behandla ärenden enligt 3 a 3 mom. i handikappservicelagen (besluta om service och stöd senast tre månader efter att ansökan gjorts)? ( ) Nej, inga svårigheter ( ) Ja, i viss mån ( ) Ja, i betydande mån Ytterligare upplysningar:

4 4(21) 17. Om kommunen hade svårigheter i betydande eller viss mån, vilken typ av svårigheter var det och vad orsakade dem? 18. Följer kommunen upp tidsfristerna i handikappservicelagen? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Delvis 19. Om kommunen följer upp tidsfristerna, vilken var den genomsnittliga handläggningstiden för beslut enligt handikappservicelagen 2019: genomsnittlig handläggningstid dagar Ytterligare upplysningar: III. BESLUT OCH SERVICEPLANER 20. Hur många beslut fattades 2019 enligt handikappservicelagen och Specialomsorgslagen? Definition i denna fråga: Här anges antalet beslut. Om samma klient omfattas av flera beslut om service för personer med funktionsnedsättning ska alla beslut räknas med. 21. Hur många serviceplaner gjordes upp 2019? Antal: siffran är en uppskattning Ytterligare upplysningar om besluten och serviceplanerna i del III:

5 5(21) IV: KLIENTERNA INOM SERVICEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 22. Hur många klienter hade kommunen inom servicen för personer med funktionsnedsättning 2019 (inkluderar de personer som fått service både enligt handikappservicelagen och Specialomsorgslagen)? Definitioner i denna fråga: Klient inom servicen för personer med funktionsnedsättning inbegriper de personer som under 2019 har fått service enligt handikappservicelagen och Specialomsorgslagen, och som har fått ett positivt beslut som varit giltigt under Varje klient räknas endast en gång, även om klienten har fått flera tjänster under året. Klient som behöver särskilt stöd avser en person som har särskilda svårigheter att söka och få behövliga social- och hälsotjänster på grund av kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom, missbruk av berusningsmedel, samtidigt behov av flera stöd eller på grund av någon annan motsvarande orsak och vars stödbehov inte är förknippat med hög ålder så som föreskrivs i 3 i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). (Socialvårdslag 3 ) Barn som behöver särskilt stöd avser ett barn vars uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller som genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling eller som på grund av de orsaker som anges i 3 3 punkten i socialvårdslagen behöver särskilt stöd. Antal Klienter sammanlagt inom servicen för personer med funktionsnedsättning varav personer eller barn som behöver särskilt stöd (Socialvårdslag 3 ) varav klienter inom stöd för närståendevård (Lag om stöd för närståendevård 2 ) en del av siffrorna/siffran är en uppskattning Ytterligare upplysningar om klienterna inom servicen för personer med funktionsnedsättning i del IV:

6 6(21) V. PERSONLIG ASSISTANS ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN 23. Hur många personer i kommunen fick 2019 personlig assistans enligt handikappservicelagen och hur många timmar i snitt per vecka? Specificering av definitionen: Svara enligt antalet timmar i det senaste beslutet, om antalet timmar med personlig assistans har ändrats under året. Mindre än 10 timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka Minst 70 timmar/vecka Män Kvinnor Sammanlagt Sammanlagt siffran är en uppskattning 24. Hur många personer i kommunen fick personlig assistans enligt 8 c i handikappservicelagen 2019 och på vilket sätt ordnades den? Definition i denna enkät: Svara enligt det senaste beslutet, om sättet att ordna personlig assistans har ändrats under året. * Tidigare har begreppet klienten som arbetsgivare använts i enkäten. I denna enkät har begreppet ersatts med Arbetsgivarmodellen. Arbetsgivarmodellen omfattar de situationer där föräldern eller intressebevakaren fungerar som arbetsgivare istället för personen. Personer sammanlagt Arbetsgivarmodellen* Servicesedel Kommunen köpte assistansservice

7 7(21) Kommunen ordnade servicen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner Kombination av flera sätt Sammanlagt siffran är en uppskattning Ytterligare upplysningar om personlig assistans enligt handikappservicelagen i del VI: VII. DAGVERKSAMHET 25. Hur många personer i kommunen fick dagverksamhet enligt 8 b i handikappservicelagen 2019? Åldersgrupp Män Kvinnor Sammanlagt Under 18 år år år 65 år och äldre Sammanlagt 26. Hur många personer i kommunen fick dagverksamhet enligt 2 i Specialomsorgslagen 2019? Åldersgrupp Män Kvinnor Sammanlagt Under 18 år år år 65 år och äldre Sammanlagt

8 8(21) Ytterligare upplysningar om dagverksamheten i del VII: VIII: SERVICE BEVILJAD PÅ GRUND AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING 27. Har kommunen beviljat följande tjänster på grund av funktionsnedsättning 2019? Stöd för och träning i att öva olika sysslor och främja färdigheter Inte alls Sporadiskt I viss mån Allmän praxis Vet inte ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Flyttförberedelse ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Försöksboende och boendeträning ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Ytterligare upplysningar om servicen beviljad på grund av funktionsnedsättning i del VIII:

9 9(21) Statistikenkät i kommunerna 2019 Avsnitt II: Social kreditgivning 1. Kommun 2. Uppgiftslämnarens namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. Uppgiftslämnarens e-postadress 6. Uppgiftslämnarens telefonnummer 7. Tillämpade kommunen social kreditgivning 2019 (Precisera framtidsplanerna för de två följande åren i fråga 18.) ( ) Ja ( ) Nej ( ) Nej, på kommande/planeras ( ) Inget behov 8. Hur stort var det totala beloppet för social kreditgivning (kapital) i kommunen (enligt kommunens balansräkning) och hur mycket av det var krediter som beviljades 2019? Totalt belopp av vilket beviljats 2019 Euro 9. Hur många personer beviljades social kredit 2019 (om flera personer i hushållet beviljats, räknas de åtskilda)? Män Kvinnor år år år år 55 år och över Sammanlagt

10 10(21) 10. I vilken typ av hushåll bodde dessa personer? Män Kvinnor Ensamboende Äkta par/sambopar, inga minderåriga barn Äkta par/sambopar, minderåriga barn Ensamförsörjare Annan Sammanlagt 11. Vilken var dessa personers huvudsakliga livssituation? Män Kvinnor Löntagare Företagare Arbetslös Studerande Pensionär Annan Sammanlagt 12. Hur många av de personer som beviljades social kredit Definition: Enligt motiveringspromemorian (RP 142/2002) till lagen om social kreditgivning (1133/2002) bör samarbetet mellan socialarbetarna och ekonomi- och skuldrådgivarna utvecklas, men på grund av risken för jäv kan rätten att besluta om sociala krediter inte överföras på ekonomi- och skuldrådgivarna. gick igenom kommunens officiella ekonomi- och skuldrådgivningsprocess? fick beslutet utan att ha gått igenom en ekonomi- och skuldrådgivningsprocess?

11 11(21) 13. Hur många beslut om social kreditgivning fattade kommunen år 2019? Definition: Orsaker till återkrav kan enligt lagen vara en väsentlig fördröjning i betalningen eller avtalsbrott. Här avses hela krediten (eller restfordran), inga enskilda betalningsposter. Beviljade krediter Avslagna krediter Återkrävda krediter st. 14. Hade kommunen fastställt ett maximibelopp för social kredit per person och hushåll 2019? Ja, per person Ja, per hushåll Nej Euro 15. Hade kommunen en fast återbetalningstid för sociala krediter? Ja: Nej, den varierar mellan: År 16. Vilka var de vanligaste orsakerna och ändamålen för de beviljade krediterna i kommunen? Välj de tre vanligaste [ ] I stället för studielån när sökanden inte kan få statsborgen och studielån [ ] Att få den personliga ekonomin/hushållets ekonomi under kontroll [ ] Konsumtionskreditskulder [ ] Utsökningsskulder [ ] Trygga boende/förhindra vräkning [ ] Inköp till hemmet [ ] Främjande av rehabilitering [ ] Främjande av sysselsättning [ ] Klara av en social kris [ ] Annat, vad?

12 12(21) 17. Hur stor var kommunens kreditförlust till följd av social kreditgivning 2019? Kreditförlust 2019 Euro 18. Övriga upplysningar

13 13(21) Statistikenkät i kommunerna 2019 Avsnitt III: Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 1. Kommun 2. Uppgiftslämnarens namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. Uppgiftslämnarens e-postadress 6. Uppgiftslämnarens telefonnummer 7. Hur många aktiveringsplaner upprättade kommunen 2019 Antal aktiveringsplaner Antal aktiveringsplaner som innefattade arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Personer under 25 år Personer 25 år eller äldre 8. Antal personer som deltog i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Män Kvinnor Sammanlagt Under 25 år 25 år eller äldre 9. Hur har arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnats? Personer Verksamhetsdagar Som egen verksamhet Som köpta tjänster Som servicesedelsverksamhet

14 14(21) 10. Grund för hänvisning till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast=1, 2) Längre period av utkomstskydd för arbetslösa Varit klient med utkomststöd 11. Grund för hänvisning till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt servicebehovet (välj två: vanligast =1, 2) Arbete eller offentlig arbetskraftsservice i enlighet med personens behov kan inte erbjudas Till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan kan personen inte delta i arbete eller offentlig arbetskraftsservice Sådan socialservice samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster i enlighet med speciallagarna som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga finns inte att tillgå 12. Metoder för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) Arbetsverksamhet vid en sysselsättningsenhet (t.ex. arbetsverkstäder) Arbetsverksamhet på en vanlig arbetsplats Arbetsträning Gruppverksamhet Individuell handledning Annat, vad? 13. Typisk längd för arbetsverksamheten som anges i beslut om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) Högst 3 månader 4 6 månader 7 12 månader månader

15 15(21) 14. Klienterna deltar vanligtvis i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) En gång Två perioder Tre perioder eller oftare 15. Antal personer som avböjt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Avböjde Under 25 år 25 år eller äldre 16. Orsaker till att arbetsverksamhet avböjdes (välj 2 4 orsaker: 1 = vanligast, 2,3,4). Familjesituationen (t.ex. svårt att ordna barndagvård) Ekonomiska orsaker (t.ex. resorna till och från arbetsplatsen) Den erbjudna arbetsverksamheten motsvarar inte aktiveringsplanen Påbörjat lönearbete/arbetsträning/utbildning Övergått i annans tjänst (t.ex. rehabilitering) Missbruksproblem eller psykiska problem Andra hälsorelaterade skäl Orsaker som relaterar till livsbalansen (sociala orsaker) Brist på motivation (t.ex. arbete utan lön) Annan orsak, vilken?

16 16(21) 17. Antal personer som avbrutit arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Avbröt Under 25 år 25 år eller äldre 18. Orsaker till att arbetsverksamhet avbrutits (välj 2 4 orsaker: 1 = vanligast, 2,3,4). Familjesituationen (t.ex. svårt att ordna barndagvård) Ekonomiska orsaker (t.ex. resorna till och från arbetet) Arbetsverksamheten motsvarar inte aktiveringsplanen Påbörjat lönearbete/arbetsprövning Påbörjat utbildning/studier Övergått i annans tjänst (t.ex. rehabilitering) Arbetsverksamhetsplatsen är inte lämplig för arbetstagarens funktionsförmåga Avtalsbrott från anordnarens sida Missbruksproblem eller psykiska problem Andra hälsorelaterade skäl Orsaker som relaterar till livsbalansen (sociala orsaker) Annan orsak, vilken? 19. Vad gjorde personerna efter perioden med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte? (välj 2 4 alternativ: 1 = vanligast, 2, 3, 4) De deltog i en ny period av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte De övergick till lönearbete De övergick till lönesubventionerat arbete De deltog i arbetsprövning

17 17(21) De påbörjade en utbildning eller studier De deltog i arbetskraftspolitisk utbildning De genomgick en bedömning av arbetsförmågan eller deltog i yrkesinriktad rehabilitering De fick sjukförmån De gick i pension/fick möjlighet till pensionsutredning De var arbetslösa arbetssökande De levde på utkomststöd De blev klienter inom en annan service, vilken? 20. Övriga upplysningar

18 18(21) Statistikenkät i kommunerna 2019 Avsnitt IV: Uppfostrings- och familjerådgivning 2019 Enkäten sänds till alla kommuner. Om kommunen inte producerar tjänsten själv, ber vi att enkäten sänds vidare till serviceproducenten. Uppgifterna gäller 2019 och lämnas kommunspecifikt. 1. Organisation som har lämnat uppgifterna Uppgiftslämnarens/kontaktpersonens uppgifter Namn Telefon E-postadress 2. Kommun för vilken uppgifterna gäller 3. Personal som utför klientarbete vid uppfostrings- och familjerådgivningen (antal) Här anges inte en direktör/chef som utför administrativt arbete på heltid. En direktör/chef som också utför klientarbete anges som en anställd på deltid. a) Psykolog på heltid på deltid b) Socialarbetare på heltid på deltid c) Läkare på heltid på deltid d) Annat, vad? på heltid på deltid 4. Produceras också följande tjänster inom uppfostrings- och familjerådgivningen i kommunen? Medling i familjefrågor (Äktenskapslag 5 kap., Socialvårdslag 14 ) Obs. Se även fråga 5. Elevhälsotjänster (Lagen om elev- och studerandevård 1287/2013) Specialiserad sjukvård, såsom barnpsykiatri eller ungdomspsykiatri Primärvårdstjänster, såsom talterapi Annat, vad? Ja Nej

19 19(21) 5. Medling i familjefrågor Äktenskapslag 5 kap., Socialvårdslag 14 Ja, kommunen erbjuder själv medling i familjefrågor Någon annan instans (vilken?) erbjuder medling i familjefrågor Antal familjer Antal besök 6. Tillgång till tjänsten Obs. Tillgång till tjänsten -uppgift används förutom för statistikföring även som grund för landskapens utvärdering och styrning. Hur lång är väntetiden till första besöket i genomsnitt för klienten? Väntetiden räknas i dagar mellan den dag kontakt togs och första besöket. vardagar/ (antal) 7. Klienter Klient avser den person som vid uppfostrings- och familjerådgivningen registreras som mottagare av tjänsten. En klient räknas bara en gång under ett år. Åldern anges enligt situationen i slutet av året Barn och unga som klienter efter kön och enligt åldersgrupp (antal) flickor pojkar 0 3 år 4 6 år 7 9 år år år år år 7.2. Föräldrar/vårdnadshavare till barn/unga efter kön (antal) som varit med kvinnor män Föräldrar/vårdnadshavare (antal) 7.3. Andra familjemedlemmar som varit med Minderåriga syskon och barn som deltar i besöken utöver klienten. Syskonen eller barnen behöver inte bo i samma hushåll. Antal syskon och barn: Vuxna, såsom nya partner eller mor- och farföräldrar, som deltar i besöken utöver föräldern eller vårdnadshavaren Antal vuxna:

20 20(21) 7.4. Klientfamiljer som fått service En familj som anlitat tjänsten räknas som klientfamilj. Med familj avses personer som bor i samma hushåll. En familj räknas endast en gång per år. Antal klientfamiljer som fått service under året: 8. Primär orsak till att familjen sökt rådgivningstjänster Den primära orsaken eller det största bekymret som fått familjen att söka sig till uppfostrings- och familjerådgivningen. Ange endast en orsak per familj. Antal: Familjeproblem *problem som anknyter till hela familjen, såsom problem med interaktionen, familjevåld, skilsmässa eller separation, familjekris eller en plötslig traumatisk händelse Problem med föräldraskapet *problem eller frågor som anknyter till föräldraskapet och fostran, såsom hur föräldrarna orkar eller hur psykiska problem och missbruk påverkar föräldraskapet Problem i parförhållandet *problem som i första hand anknyter till samlivet mellan två personer, såsom konflikter, gräl, otrohet, sexuella problem eller kris på grund av skilsmässa Obs. Gäller inte medling i familjefrågor. Barnets problem *problem som i första hand anknyter till barnet, såsom problem med känslolivet, anpassningssvårigheter, beteendeproblem, psykosomatiska problem eller inlärnings- och utvecklingsproblem Annan orsak, vad? *frågor som gäller annat än familjeproblem, problem med föräldraskapet eller barnets problem, såsom begäran om utlåtande OBS! Talterapi är inte uppfostrings- och familjerådgivning.

21 21(21) 9. Arbetsform (tidigare frågade vi om Klientarbete i besök) Den bärande tanken är vad gjordes?. Uppfostrings- och familjerådgivning är nätverksliknande, multiprofessionellt samarbete, arbetet utförs tillsammans. Lagen sätter ramarna för arbetet, men genomförandet av arbetet varierar i kommunerna. Som besök räknas möte med klienten oavsett mötets längd. Med antal besök avses antal besök av personer som är klienter. Klassificera besöken enligt vilken arbetsform som genomförs under besöket. Medling i familjefrågor inbegrips inte i arbetsformerna (klientbesöken). Om medling i familjefrågor ställs separata frågor (fråga 4 och fråga 5). Tilläggsinformation: