Kommunenkät om uppgifterna för år 2016 Del I: Småbarnspedagogik

Transkript

1 1(24) Kommunenkät om uppgifterna för år 2016 Del I: Småbarnspedagogik 1. Kommun: 2. Uppgiftslämnarens namn: 3. Tjänstebeteckning: 4. Organisation: 5. Uppgiftslämnarens e-postadress: 6. Uppgiftslämnarens telefonnummer: Statistikföringsdagen är och även köpta tjänster beaktas. 7. Hur många i kommunen hade tjänstebeteckningen daghemsföreståndare? Antal daghemsföreståndare Hur många av dessa föreståndare ingår i relationstalet för barn och vård- och fostringspersonal? Antal föreståndare som arbetar i barngrupp 8. Hur många av de barn som deltog i kommunens småbarnspedagogiska verksamhet (daghemsverksamhet och familjedagvård) hade i sin individuella plan för småbarnspedagogik ett omnämnande av att de behöver effektiverat eller särskilt stöd och stödåtgärder? Definition: Här inkluderas alla de barn som har behov av särskilt eller effektiverat stöd inom utveckling, inlärning eller vård. Till denna grupp hör de barn om vilka ett utlåtande getts av en läkare eller annan expert (t.ex. psykolog eller talterapeut) eller vars behov av effektiverat och särskilt stöd har observerats och fastställts av experter inom småbarnspedagogik. Ett barn med behov av effektiverat eller särskilt stöd kan ha beaktats till exempel genom att minska antalet barn eller genom att öka antalet anställda i gruppen eller med hjälp av andra stödåtgärder. Antal Barn som får effektiverat eller särskilt stöd sammanlagt varav flickor

2 2(24) 9. Anordnade eller producerade kommunen följande stödåtgärder i anslutning till småbarnspedagogiken för de barn i småbarnspedagogiken som behöver effektiverat eller särskilt stöd? Pedagogiska stödåtgärder inom småbarnspedagogiken Barnet har beaktats i gruppstorleken genom att minska antalet barn i gruppen Barnet är i en specialgrupp med specialbarnträdgårdslärare Barnet är i en integrerad specialgrupp med specialbarnträdgårdslärare Anordnade stödåtgärder Ja, Ej Ja Nej tillräckligt tillräckligt Inget behov ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Barnet har en assistent ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Barngruppen har en assistent Den småbarnspedagogiska enheten har tillgång till en specialträdgårdslärares tjänster ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Annat ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 10. Hur många barn (statistikföringsdag 31.12) deltog varje dag i småbarnspedagogisk verksamhet som omfattar högst 20 timmar i veckan? Antal barn under tre år: Antal barn, 3 år och äldre: 11. Hur många barn (statistikföringsdag 31.12) deltog under en del av veckan i småbarnspedagogisk verksamhet som omfattar högst 20 timmar i veckan? Antal barn under tre år: Antal barn, 3 år och äldre:

3 3(24) Definition: I den verksamhet som ordnas varje dag deltar barnet i småbarnspedagogisk verskamhet i regel 5 dagar per vecka. I den verksamhet som ordnas under en del av veckan deltar barnet i småbarnspedagogisk verksamhet 2 4 dagar per vecka, och då kan barnets dagliga tid inom småbarnspedagogiken variera. Obs! Denna fråga omfattar daghemsverksamhet och familjedagvård. Här inkluderas inte de barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet på deltid som omfattar med än 20 veckotimmar. 12. Hur många gruppfamiljedaghem hade kommunen statistikföringsdagen ? Antal Sammanlagt Av dem är gruppfamiljedaghem med två vårdare och gruppfamiljedaghem med tre vårdare. Hur många barn i kommunen får gruppfamiljedagvård? 13. För hur många barn i kommunens småbarnspedagogik anordnades småbarnspedagogisk verksamhet på kvällar, nätter eller under veckoslut (= skiftvård)? Antal barn: 14. Hur många av alla barn i skiftvård i kommunen deltog i småbarnspedagogisk verksamhet på nätter och/eller under veckoslut (=heldygnsvård)? Definition: Daghemmens öppettider är i regel Om ett barn på grund av föräldrarnas arbets- eller studietider deltar i småbarnspedagogisk verksamhet utanför denna tid är det fråga om skiftvård. Kvällsvård innebär att barnet behöver vård mellan kl och kl När ett barn deltar i småbarnspedagogisk verksamhet på nätter och/eller under veckoslut är det fråga om heldygnsvård. Antal barn:

4 4(24) 15. Hur många av barnen i kommunens småbarnspedagogik hade invandrarbakgrund? Definition: Med barn med invandrarbakgrund avses i denna enkät barn vars modersmål är någonting annat än finska, svenska eller samiska. Antal barn (uppskattning) Sammanlagt 1 2 år 3 5 år 6 år och äldre 16. Hur fördelades de barn som deltog i småbarnspedagogik som heldagsvård i kommunen enligt klientavgiften i följande grupper i december 2016? (OBS! tidpunkt december 2016) Antal barn 0 /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån /barn/mån 290 /barn/mån 17. Hur många procent av barnen som deltog i småbarnspedagogisk verksamhet hade en plan för småbarnspedagogik? ( ) 0 % ( ) 1 19 % ( ) % ( ) % ( ) % ( ) %

5 5(24) 18. Tilläggsinformation

6 6(24) Statistikenkät i kommunerna 2016 Avsnitt II: Funktionshindrade Sida 1 på webbenkät 1. Kommun 2. Uppgiftslämnarens namn: 3. Uppgiftslämnarens tjänstebenämnig: 4. Uppgiftslämnarens organisation: 5. Uppgiftslämnarens e-postadress: 6. Uppgiftslämnarens telefonnummer: Sida 2 på webbenkät 7. Hade kommunen svårigheter med att anordna tillräckligt med följande handikappservice 2016? Nej Svårigheter I viss mån I betydande mån Färdtjänst ( ) ( ) ( ) Personlig assistans ( ) ( ) ( ) Serviceboende ( ) ( ) ( ) Om kommunen hade svårigheter i betydande eller viss mån, vilken typ av svårigheter var det? 8. Färdtjänst: 9. Personlig assistans: 10. Serviceboende:

7 7(24) Sida 3 på webbenkät 11. Hade kommunen 2016 svårigheter att inleda utredningen av servicebehovet enligt 3 a 1 mom. i handikappservicelagen inom utsatt tid (7 vardagar)? ( ) Ja, i betydande mån ( ) Ja, i viss mån ( ) Nej, inga svårigheter 12. Hade kommunen 2016 svårigheter att utan obefogat dröjsmål upprätta serviceplaner enligt 3 a 2 mom. i handikappservicelagen? ( ) Ja, i betydande mån ( ) Ja, i viss mån ( ) Nej, inga svårigheter 13. Hade kommunen 2016 svårigheter att utan dröjsmål behandla ärenden enligt 3 a 3 mom. i handikappservicelagen (besluta om service och stöd senast tre månader efter att ansökan gjorts)? ( ) Ja, i betydande mån ( ) Ja, i viss mån ( ) Nej, inga svårigheter 14. Hur många klienter hade kommunen inom handikappservicen år 2016 och hur många av dessa klienter var personer eller barn som behöver särskilt stöd (Socialvårdslag 3 )? Definition i denna enkät: Med klienter inom handikappservicen avses personer som under år 2016 fått service enligt lagen om handikappservice och lagen om utvecklingsstörda, dvs. här inbegrips de personer som fått ett positivt beslut som gällt år Varje klient beaktas endast en gång, även om klienten utnyttjat flera olika tjänster under årets lopp. Med klient som behöver särskilt stöd avses en person som har särskilda svårigheter att söka och få behövliga social- och hälsotjänster på grund av kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom, missbruk av berusningsmedel, samtidigt behov av flera stöd eller på grund av någon annan motsvarande orsak och vars stödbehov inte är förknippat med hög ålder så som föreskrivs i 3 i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). (Socialvårdslag 3 ) Med barn som behöver särskilt stöd avses ett barn vars uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller som genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling eller som på grund av de orsaker som anges i 3 3 punkten i socialvårdslagen behöver särskilt stöd. Klienter sammanlagt varav personer som behöver särskilt stöd 0 17 år 18 år och äldre

8 8(24) 15. Hur många av de personer som 2016 fick service enligt handikappservicelagen eller lagen om utvecklingsstörda hade en gällande serviceplan? Gällande serviceplan (antal klienter) Ingen gällande serviceplan (antal klienter) Sammanlagt Handikappservicelagen Lagen om utvecklingsstörda 16. Hur många klienter inom handikappservicen fick år 2016 också stöd för närståendevård? Klienter sammanlagt varav klienter inom stöd för närståendevård Klienter inom handikappservicen Sida 4 på webbenkät 17. Hur många personer i kommunen fick 2016 personlig assistans enligt handikappservicelagen och hur många timmar i snitt per vecka? Män Mindre än 10 timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka Minst 70 timmar/vecka Kvinnor Sammanlagt

9 9(24) 18. Hur många personer i kommunen fick personlig assistans enligt 8 c i handikappservicelagen 2016 och på vilket sätt ordnades den? Definition i denna enkät: Svara enligt det senaste beslutet, om sättet att ordna personlig assistans har ändrats under året. Klienten som arbetsgivare Servicesedel Kommunen köpte assistentservice Kommunen ordnade servicen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner Kombination av flera sätt Sammanlagt Totalt 19. Hur många personer har beviljats personlig assistans år 2016 för arbete eller studier? Personer sammanlagt Sida 5 på webbenkät 20. Hur många personer i kommunen fick dagverksamhet enligt 8 b i handikappservicelagen 2016? Män Under 18 år Kvinnor år år

10 10(24) 65 år och äldre Sammanlagt 21. Hur många personer i kommunen fick dagverksamhet enligt 2 i lagen om utvecklingsstörda 2016? Män Under 18 år Kvinnor år år 65 år och äldre Sammanlagt 22. Har kommunen beviljat följande tjänster på grund av funktionsnedsättning år 2016? Inte alls Sporadiskt I viss mån Allmän praxis Vet inte Stöd för och träning i att öva olika sysslor och främja färdigheter ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Flyttförberedelse ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Försöksboende och boendeträning ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 23. Uppskatta hur många personer i kommunen som på grund av sin funktionsnedsättning 2016 fick service på grundval av lagarna nedan? Bara på grundval av socialvårdslagen Antal personer Bara på grundval av handikappservicelagen

11 11(24) Bara på grundval av lagen om utvecklingsstörda På grundval av handikappservicelagen och socialvårdslagen På grundval av lagen om utvecklingsstörda och socialvårdslagen På grundval av handikappservicelagen och lagen om utvecklingsstörda På grundval av alla tre lagar Sammanlagt 24. Övriga upplysningar

12 12(24) Statistikenkät i kommunerna 2016 Avsnitt III: Social kreditgivning 1. Kommun 2. Uppgiftslämnarens namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. Uppgiftslämnarens e-postadress 6. Uppgiftslämnarens telefonnummer 7. Tillämpade kommunen social kreditgivning 2016 ( ) Ja ( ) Nej ( ) Nej, på kommande/planeras ( ) Inget behov 8. Hur stort var det totala beloppet för social kreditgivning (kapital) i kommunen (enligt kommunens balansräkning) och hur mycket av det var krediter som beviljades 2016 Totalt belopp av vilket beviljats 2016 Euro 9. Hur många personer beviljades social kredit 2016 (om flera personer i hushållet beviljats, räknas de åtskilda) Män Kvinnor år år år år 55 år och över Sammanlagt

13 13(24) 10. I vilken typ av hushåll bodde dessa personer? Män Kvinnor Ensamboende Äkta par/sambopar, inga minderåriga barn Äkta par/sambopar, minderåriga barn Ensamförsörjare Annan Sammanlagt 11. Vilken var dessa personers huvudsakliga livssituation? Män Kvinnor Löntagare Företagare Arbetslös Studerande Pensionär Annan Sammanlagt 12. Hur många av de personer som beviljades social kredit Definition: Enligt motiveringspromemorian (RP 142/2002) till lagen om social kreditgivning (1133/2002) bör samarbetet mellan socialarbetarna och ekonomi- och skuldrådgivarna utvecklas, men på grund av risken för jäv kan rätten att besluta om sociala krediter inte överföras på ekonomi- och skuldrådgivarna. Gick igenom kommunens officiella ekonomi- och skuldrådgivningsprocess Fick beslutet utan att ha gått igenom en ekonomi- och skuldrådgivningsprocess

14 14(24) 13. Hur många beslut om social kreditgivning fattade kommunen år 2016? Definition: Orsaker till återkrav kan enligt lagen vara en väsentlig fördröjning i betalningen eller avtalsbrott. Här avses hela krediten (eller restfordran), inga enskilda betalningsposter. Beviljade krediter Avslagna krediter Återkrävda krediter st. 14. Hade kommunen fastställt ett maximibelopp för social kredit per person och hushåll 2016? Ja, per person Ja, per hushåll Nej Euro 15. Hade kommunen en fast återbetalningstid för sociala krediter? Ja: Nej, den varierar mellan: År 16. Vilka var de vanligaste orsakerna och ändamålen för de beviljade krediterna i kommunen? Välj de tre vanligaste [ ] I stället för studielån när sökanden inte kan få statsborgen och studielån [ ] Att få den personliga ekonomin/hushållets ekonomi under kontroll [ ] Konsumtionskreditskulder [ ] Utsökningsskulder [ ] Trygga boende/förhindra vräkning [ ] Inköp till hemmet [ ] Främjande av rehabilitering [ ] Främjande av sysselsättning [ ] Klara av en social kris [ ] Annat, vad?

15 15(24) 17. Hur stor var kommunens kreditförlust till följd av social kreditgivning 2016? Kreditförlust 2016 Euro 18. Övriga upplysningar

16 16(24) Statistikenkät i kommunerna 2016 Avsnitt IV: Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 1. Kommun 2. Uppgiftslämnarens namn 3. Tjänstebenämning 4. Organisation 5. Uppgiftslämnarens e-postadress 6. Uppgiftslämnarens telefonnummer 7. Hur många aktiveringsplaner upprättade kommunen 2016? Antal aktiveringsplaner Antal aktiveringsplaner som innefattade arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Personer under 25 år Personer över 25 år 8. Antal personer som deltog i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Män Kvinnor Sammanlagt Under 25 år Över 25 år 9. Hur har arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnats? Personer Verksamhetsdagar Som egen verksamhet Som köpta tjänster

17 17(24) 10. Grund för hänvisning till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast=1, 2) Längre period av utkomstskydd för arbetslösa Varit klient med utkomststöd 11. Grund för hänvisning till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt servicebehovet (välj två: vanligast =1, 2) Arbete eller offentlig arbetskraftsservice i enlighet med personens behov kan inte erbjudas Till följd av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan kan personen inte delta i arbete eller offentlig arbetskraftsservice Sådan socialservice samt sådana hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster i enlighet med speciallagarna som förbättrar personens arbets- och funktionsförmåga finns inte att tillgå 12. Metoder för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) Arbetsverksamhet vid en sysselsättningsenhet (t.ex. arbetsverkstäder) Arbetsverksamhet på en vanlig arbetsplats Arbetsträning Gruppverksamhet Individuell handledning Annat, vad? 13. Typisk längd för arbetsverksamheten som anges i beslut om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) högst 3 månader 4 6 månader 7 12 månader månader

18 18(24) 14. Klienterna deltar vanligtvis i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (välj två: vanligast =1, 2) en gång två perioder tre perioder eller oftare 15. Antal personer som avböjt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte under 25 år över 25 år Avböjde 16. Orsaker till att arbetsverksamhet avböjdes (välj 2 4 orsaker: 1 = vanligast, 2,3,4). familjesituationen (t.ex. svårt att ordna barndagvård) ekonomiska orsaker (t.ex. resorna till och från arbetsplatsen) den erbjudna arbetsverksamheten motsvarar inte aktiveringsplanen påbörjat lönearbete/arbetsträning/utbildning övergått i annans tjänst (t.ex. rehabilitering) missbruksproblem eller psykiska problem andra hälsorelaterade skäl orsaker som relaterar till livsbalansen (sociala orsaker) brist på motivation att arbeta utan lön annan orsak, vilken?

19 19(24) 17. Antal personer som avbrutit arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte under 25 år över 25 år Avbröt 18. Orsaker till att arbetsverksamhet avbrutits (välj 2 4 orsaker: 1 = vanligast, 2,3,4). familjesituationen (t.ex. svårt att ordna barndagvård) ekonomiska orsaker (t.ex. resorna till och från arbetet) arbetsverksamheten motsvarar inte aktiveringsplanen påbörjat lönearbete/arbetsprövning påbörjat utbildning/studier övergått i annans tjänst (t.ex. rehabilitering) arbetsverksamhetsplatsen är inte lämplig för arbetstagarens funktionsförmåga avtalsbrott från anordnarens sida missbruksproblem eller psykiska problem andra hälsorelaterade skäl orsaker som relaterar till livsbalansen (sociala orsaker) annan orsak, vilken?

20 20(24) 19. Vad gjorde personerna efter perioden med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte? (välj 2 4 alternativ: 1 = vanligast, 2, 3, 4) de deltog i en ny period av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte de övergick till lönearbete de övergick till lönesubventionerat arbete de deltog i arbetsprövning de påbörjade en utbildning eller studier de deltog i arbetskraftspolitisk utbildning de genomgick en bedömning av arbetsförmågan eller deltog i yrkesinriktad rehabilitering de fick sjukförmån de gick i pension/fick möjlighet till pensionsutredning de var arbetslösa arbetssökande de levde på utkomststöd de blev klienter inom en annan service, vilken? 20. Övriga upplysningar

21 21(24) Kommunenkät om uppgifter 2016 Pilot: Uppfostrings- och familjerådgivning Detta är en pilotenkät/datainsamling som testar uppgifternas tillgänglighet. Enkäten sänds till alla kommuner. Om kommunen inte producerar tjänsten själv, ber vi att enkäten sänds vidare till serviceproducenten. Uppgifterna gäller 2016 och lämnas kommunspecifikt. 1. Organisation som har lämnat uppgifterna Uppgiftslämnarens/kontaktpersonens uppgifter 2. Namn 3. Telefon_ 4. E-postadress 5. Kommun för vilken uppgifterna gäller 6. Personal som utför klientarbete vid uppfostrings- och familjerådgivningen (antal) Här anges inte en direktör/chef som utför administrativt arbete på heltid. En direktör/chef som också utför klientarbete anges som en anställd på deltid. a) Psykolog på heltid på deltid b) Socialarbetare på heltid på deltid c) Läkare på heltid på deltid d) Annat, vad? på heltid på deltid 7. Produceras också följande tjänster inom uppfostrings- och familjerådgivningen i kommunen? Medling i familjefrågor (Äktenskapslag 5 kap., Socialvårdslag 14 ) Obs. Se även fråga 5. Elevhälsotjänster (Lagen om elev- och studerandevård 1287/2013) Specialiserad sjukvård, såsom barnpsykiatri eller ungdomspsykiatri Primärvårdstjänster, såsom talterapi Annat, vad? Ja Nej

22 22(24) 8. Medling i familjefrågor Äktenskapslag 5 kap., Socialvårdslag 14 Ja, kommunen erbjuder själv medling i familjefrågor Någon annan instans (vilken?) erbjuder medling i familjefrågor Antal familjer Antal besök 9. Tillgång till tjänsten Hur lång är väntetiden till första besöket i genomsnitt för klienten? Väntetiden räknas i dagar mellan den dag kontakt togs och första besöket. vardagar/ (antal) Klienter Klient avser den person som vid uppfostrings- och familjerådgivningen registreras som mottagare av tjänsten. En klient räknas bara en gång under ett år. Åldern anges enligt situationen i slutet av året. 10. Barn och unga som klienter efter kön och enligt åldersgrupp (antal) 0 3 år 4 6 år 7 9 år år år år år flickor pojkar 11. Föräldrar/vårdnadshavare till barn/unga efter kön (antal) Föräldrar/vårdnadshavare (antal) kvinnor män

23 23(24) 12. Familjemedlemmar Minderåriga syskon och barn som deltar i besöken utöver klienten. Syskonen eller barnen behöver inte bo i samma hushåll. Antal syskon och barn: Vuxna, såsom nya partner eller mor- och farföräldrar, som deltar i besöken utöver föräldern eller vårdnadshavaren Antal vuxna: 13. Klientfamiljer som fått service En familj som anlitat tjänsten räknas som klientfamilj. Med familj avses personer som bor i samma hushåll. En familj räknas endast en gång per år. Antal klientfamiljer som fått service under året: 14. Primär orsak till att familjen sökt rådgivningstjänster Den primära orsaken eller det största bekymret som fått familjen att söka sig till uppfostringsoch familjerådgivningen. Ange endast en orsak per familj. Antal: Familjeproblem *problem som anknyter till hela familjen, såsom problem med interaktionen, familjevåld, skilsmässa eller separation, familjekris eller en plötslig traumatisk händelse Problem med föräldraskapet *problem eller frågor som anknyter till föräldraskapet och fostran, såsom hur föräldrarna orkar eller hur psykiska problem och missbruk påverkar föräldraskapet Problem i parförhållandet *problem som i första hand anknyter till samlivet mellan två personer, såsom konflikter, gräl, otrohet, sexuella problem eller kris på grund av skilsmässa Obs. Gäller inte medling i familjefrågor. Barnets problem *problem som i första hand anknyter till barnet, såsom problem med känslolivet, anpassningssvårigheter, beteendeproblem, psykosomatiska problem eller inlärnings- och utvecklingsproblem Annan orsak, vad? *frågor som gäller annat än familjeproblem, problem med föräldraskapet eller barnets problem, såsom begäran om utlåtande OBS! Talterapi är inte uppfostrings- och familjerådgivning.

24 24(24) 15. Arbetsform (tidigare frågade vi om Klientarbete i besök) Den bärande tanken är vad gjordes?. Uppfostrings- och familjerådgivning är nätverksliknande, multiprofessionellt samarbete, arbetet utförs tillsammans. Lagen sätter ramarna för arbetet, men genomförandet av arbetet varierar i kommunerna. Som besök räknas möte med klienten oavsett mötets längd. Med antal besök avses antal besök av personer som är klienter. Klassificera besöken enligt vilken arbetsform som genomförs under besöket. Medling i familjefrågor inbegrips inte i arbetsformerna (klientbesöken). Om medling i familjefrågor ställs separata frågor (fråga 4 och fråga 5). Bedömning av servicebehovet *arbetsform där personens eventuella behov av stöd och stödbehovets karaktär bedöms. Obs. Bedömning av servicebehovet bygger på 36 i socialvårdslagen. Handledning och rådgivning *arbetsform där klienten eller klienterna får stöd genom att samtala och får till exempel konkret handledning eller erbjuds verksamhetsmodeller. Obs. Vårdarbete av processkaraktär antecknas i kategorin vårdarbete. Undersökning *arbetsform där en helhetsbedömning av barnets, föräldrarnas och familjens situation görs genom undersökning, och utgående från bedömningen kan en klientplan utarbetas. Vårdarbete *arbetsform där de anställda arbetar systematiskt för att åstadkomma förändringar i välbefinnandet i barnets och familjens vardag. Obs. Arbetsformen är av vårdkaraktär är eller terapikaraktär. Annat klientarbete *arbetsform där den anställda indirekt sköter klientens ärende. Obs. Till denna kategori hör exempelvis utfärdande av ett utlåtande eller en remiss. Det kan även vara träning/handledning för barn i barnets vardagsmiljö, till exempel på daghem. Antal besök