BARN LEDARHANDLEDNING HAR RÄTT TILL FYSISK AKTIVITET OCH LEK I EN SKRÄPFRI MILJÖ ALLA

Transkript

1 ALLA BARN HAR RÄTT TILL FYSISK AKTIVITET OCH LEK I EN SKRÄPFRI MILJÖ LEDARHANDLEDNING

2 ALLA BARN HAR RÄTT TILL FYSISK AKTIVITET OCH LEK I EN SKRÄPFRI MILJÖ Projektet ska inspirera och erbjuda barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, att leka och glida på snö under fritidshemstiden med en tydlig koppling till föreningslivet. Tillsammans med kommuner och skidklubbar sprider Svenska Skidförbundet, UNICEF Sverige och Håll Sverige Rent kunskap om lek och fysisk aktivitet i en skräpfri miljö. För att göra detta till en självklar del i barnens vardag kommer vi att utbilda pedagoger vid kommunens fritidshem, ungdomar på barn- och fritidsprogrammet samt ledare i skidklubbar. Alla barn har rätt till lek. Lek är viktigt för barn i alla åldrar och kan betyda många olika saker. Det kan vara att pyssla, bygga kojor, spela spel, idrotta eller leka kurragömma. Genom leken får barn möjlighet att ha roligt och samtidigt utvecklas. Den bidrar exempelvis till att stärka självkänsla, öka förmågan att samarbeta, öka kreativitet och fantasi samt till att barn rör på sig och får mer energi. Lek kan ske i olika miljöer och fungerar lika bra inomhus som utomhus. Då vi är ute i naturen är det dock viktigt att förstå vilken påverkan vi kan ha på vår omgivning. En viktig del är att lyfta problemet med nedskräpning. Det kan handla om att eleverna får lära sig om skräpets konsekvenser men också att de själva får vara med och göra skillnad. En konkret och viktig miljöfråga som nedskräpning är en bra pedagogisk utgångspunkt i lärandet för en hållbar utveckling. Syfte med projektet Alla barn har rätt ska skapa förutsättningar för att fler ska få kunskap om lek, fysisk aktivitet och barns rättigheter. Barn och vuxna ska se den fysiska aktiviteten och upplevelsen ute i naturen som en självklar del i vardagen. De ska även ha en större medvetenhet och kunskap kring hållbarhet och hur de kan värna om naturen de vistas i. Vuxna som finns i barns närhet ska utbildas och erhålla rätt kompetens för att uppnå detta syfte. 2

3 INNEHÅLL Målet med handledningen är att du som ledare/pedagog ska få konkreta tips på aktiviteter som lyfter barnkonventionen, nedskräpningsfrågor samt fysisk aktivitet. Du får även stöd i att skapa trygga grupper. Handledningen riktar sig både till ledare inom projektet och pedagoger på fritidshemmen. Skapa en miljö att lyckas i... 4 Att leda en grupp på ett tryggt sätt... 6 Viktiga moment under en utomhusaktivitet Inomhusaktiviteter Utomhusaktiviteter Skräpplockardag Utomhuslekar med skidor Längdåkning pass Längdåkning pass Längdåkning pass Alpint pass Alpint pass Alpint pass Kalvträskskidan Spännande fakta om snö Litteraturförteckning Organisationer Tipsrunda Skalfrågor Skalfrågor för barnen att jobba vidare med i sin grupp Anteckningar Bilaga 1 Utomhuslekar på kälke... 46

4 SKAPA EN MILJÖ ATT LYCKAS I TRYGG MILJÖ En trygg miljö skapar förutsättningar för att barn ska må bra och få möjlighet att utvecklas. Det innebär att alla får vara med, vet vad som händer och vet vad de får och inte får göra. Alla barn ska behandla varandra på ett schysst sätt och alla ska känna att de är välkomna. Om barnen får vara med och bestämma vilka regler som gäller så vet de vad som är viktigt, känner sig mer motiverade att följa dem och vet vad som händer om reglerna bryts. KOM I GÅNG: 1. Ni ledare pratar ihop er om vad ni tycker är viktigt i en trygg miljö. 2. Samla barnen, fråga vad de tycker är viktigt för att de ska känna sig trygga och må bra. 3. Skapa gemensamma regler för vad som gäller hos er och vad som händer om någon inte följer reglerna. SKRÄPFRI MILJÖ När vi leker och idrottar ute är det viktigt att vara schysst både mot varandra och mot naturen. Men hur kan vi vara schyssta mot naturen? Vad innebär det? Hur tänker barnen? En viktig del är att inte skräpa ned. Djur kan förväxla skräp för mat eller trassla in sig. Skräp kan också skada barn som leker och en skräpig miljö känns ofta otrygg. Lär er mer om nedskräpningens konsekvenser tillsammans och agera för en skräpfri miljö. I den här ledarhandledningen finns tips på aktiviteter som ni kan göra tillsammans med barnen. 4

5 Om skräp 80% av skräpet som finns i havet beräknas komma från land. Det färdas med vinden eller floder ut till havet. Om inget görs så kommer det att vara mer plast än fisk i havet år 2050 Många kämpar för att nedskräpningen ska minska. Varje år är mer än en halv miljon människor med i Vi Håller Rent Sveriges största aktion mot nedskräpning. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Barnkonventionen, artikel 31 Vad är barnkonventionen? Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga, men fyra av dem är grundläggande och ska alltid beaktas när det handlar om frågor som rör barn: 1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. (Artikel 2) 2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. (Artikel 3) 3. Alla barn har rätt till liv och utveckling. (Artikel 6) 4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. (Artikel 12) Läs mer på unicef.se/barnkonventionen 5

6 ATT LEDA EN GRUPP PÅ ETT TRYGGT SÄTT ROLLEN SOM LEDARE Du som ledare har en viktig roll. Barnen ser upp till dig och tar in allt du gör. Du är deras förebild. De är specialister på att se om du har tankarna någon annanstans och är ofokuserad. Föregå med gott exempel, var engagerad och närvarande, om du är uppmuntrande och glad sprids det till barnen. För att barnen ska uppleva dig som en trygg ledare är det viktigt att du försöker vara rättvis och tydlig, omtänksam och peppande. Barn följer dig mer i det du gör och visar än i det du säger. Vikten av start och avslut Vid varje pass är det tryggt med en tydlig start och ett tydligt avslut. Kom ihåg att säga hej och hej då till alla deltagare. Det är bra att samlas i en ring, så att du ser varje barn. Berätta sedan om upplägget för dagen och skapa positiva förväntningar, så att barnen kan se fram emot vad som ska hända. Kanske lyckas du fånga upp några barn som inte var så intresserade från början. Vid avslutningen samlas ni igen och stämmer av hur det känns. Du kan då ställa frågor som; Hur var det att göra dessa aktiviteter? Har vi lärt oss någonting? Har vi haft roligt? 6

7 Aktiviteter som känns trygga När du planerar aktiviteter bör du tänka på vad som kan hända runt omkring aktiviteten och inte enbart fokusera på just det ni ska göra. Kom ihåg vilka regler ni har, hur ni som ledare tillsammans tar ansvar för det ni ska göra och vem som tar hand om barn som inte vill vara med, gör illa sig eller på något annat sätt står lite vid sidan av aktiviteten. Barn blir trygga av tydlighet. Att de vet vad som händer och att ni guidar och stöttar dem genom aktiviteten. Att bli sedd och få bekräftelse stärker barnen och deras motivation ökar om de får vara med och påverka. Kanske kan ni planera vissa saker tillsammans? Kanske vill barnen hålla i några delar? Kanske vill ni lista barnens favoritövningar eller -lekar och se till att ni alltid har med någon av dessa? För att inget barn ska bli ensamt eller sist valt så delar alltid ledaren in barnen i par eller grupper. Reflektera över varför du gör på ett visst sätt och vad syftet är. Kolla alltid med barnen att de har förstått dina instruktioner och om de har några frågor. Planera aktiviteter utifrån frågor som vad, hur och varför? När du väljer vilka aktiviteter, lekar eller övningar ni ska göra kan du utgå ifrån de didaktiska frågorna: Vad, hur och varför? Det hjälper dig att reflektera över varför du väljer en viss aktivitet och hur du ska genomföra den. Svaret på frågan varför beskriver syftet med aktiviteten och du bör ta dig tid att fundera på varför ni ska göra just det här. Är det roligt för barnen? Tränar ni på något specifikt? Är det energifyllt eller mer avslappnande? Kan du svara på dessa frågor själv är det lättare att motivera barnen att delta. Ett viktigt mål med aktiviteterna är att alla barn ska få känna att de lyckas. Gör därför inte för svåra saker utan börja lite lättare och använd dig sedan av progression för att successivt utveckla och försvåra det ni gör, så att det blir en utmaning för barnen. Alla barn utvecklas i olika takt och det är viktigt att de får känna att de utvecklas utifrån sin egen nivå. Barn gillar utmaningar så välj inte bort dessa helt och hållet, men börja lätt. Ni kan till exempel testa att byta från vänster till höger hand eller fot när ni rör er, att blunda, att vara tysta eller att göra allt snabbare eller väldigt långsamt. 7

8 Kom ihåg värdet av lek Idrott för barn ska vara allsidig, lekfull och utgå från barnens behov och förutsättningar. Ta även hänsyn till barnens olika utvecklingstakt. Alla barn har rätt till lek det är en viktig och stor del av barns liv och utveckling. Genom leken vill vi få barnen att uppskatta rörelse och fysisk aktivitet. Eftersom du vill att barnen ska vara aktiva så mycket som möjligt så behöver du tänka på att välja aktiviteter, lekar eller övningar där du undviker köbildning och stillastående. Försök att hela tiden få så många som möjligt att vara aktiva så mycket som möjligt. Undvik lekar med utslagningsmoment där barn blir inaktiva eller riskerar att känna sig utanför. Våga testa nya lekar. Beroende på barnen och deras dagsform kan du ibland behöva anpassa innehållet eller ändra under aktivitetens gång. Det kan vara bra att ha tänkt igenom detta så att du är förberedd om det blir aktuellt. Ta också hjälp av barnen och fråga vilka lekar de gillar och vill göra. Kom ihåg att leka, busa och skratta tillsammans med kompisar kan vara det som gör att barn känner sig trygga och nöjda. Utvärdering och reflektion utifrån en trygg och skräpfri miljö Vi vill att du som ledare ska bidra till att barn får möjlighet att pröva på fysisk aktivitet och lek i en trygg miljö. Att reflektera och utvärdera ditt ledarskap bidrar till personlig utveckling och du kommer att känna dig mer trygg som ledare om du är väl förberedd. Nedan finns frågor att ställa dig själv både inför aktiviteten och för att reflektera efter avslutat pass. Inför passet: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? Vad är syftet med det vi ska göra? Vilka saker behöver jag ta med? Vem deltar på aktiviteten? Vilka olika ansvarsområden har vi ledare? Vad fokuserar vi på i dag för att få en trygg grupp? Hur kan viktiga hållbarhetsfrågor (som nedskräpning) komma in i passet? Hur undviker vi själva att skräpa ner under passet? Vad gör jag om barnen inte lyssnar eller är ointresserade? Vad gör jag om någon skadar sig eller något annat händer? Har jag någon reservövning/lek om det finns tid över, eller om jag måste tänka om? 8

9 Efter passet: Hur gick dagens aktivitet? Uppfylldes syftet? Blev det som jag hade tänkt mig? Hade jag kunnat göra något annorlunda? Såg jag alla deltagare? Var alla delaktiga? Hade jag en tydlig start och ett tydligt avslut? Sade jag hej och hejdå till alla barn? Var jag en bra förebild? Hade vi roligt? Var det en trygg grupp? Hade vi koll på vårt skräp? Vad kan jag tänka på till nästa gång? 9

10 VIKTIGA MOMENT UNDER EN UTOMHUS- AKTIVITET GENERELLA FÖRBEREDELSER Som del i din planering av aktiviteten kontrollerar du tillgången till anläggning/yta och det material du behöver för aktiviteten. Se till att du på ett säkert sätt kan bedriva verksamheten. SAMLING Samla alltid deltagarna i en ring axel mot axel ( Gnuggis ). Då hamnar ingen bakom eller framför och alla ser och hör. Här kan du informera om praktiska detaljer som presentation av ledare, upplägg och planering, kolla deltagarlistor, regler och om någon gör sig illa hur går vi tillväga då. Målet med dagen: uppleva snöglädje tillsammans! UPPVÄRMNING Uppvärmning är viktigt för att få igång gruppen, minska anspänningen, höja stämningen, förbereda kroppen för aktiviteter och för att förebygga skador. Gärna genom leken som metod. HUVUDMOMENT Under huvudmomentet utvecklas nya färdigheter som exempelvis att röra sig runt, glida på snö, stanna, svänga och hoppa. AVSLUTNING Beröm barnen för deras insatser, fråga hur deltagarna har haft det, har vi uppnått målet och upplevt snöglädje tillsammans. 10

11 INOMHUSAKTIVITETER Här finns tips på lekar och aktiviteter ni kan genomföra på fritids under projektperioden. Aktiviteterna lyfter barnkonventionen och nedskräpningsfrågor på olika sätt. VAD BEHÖVER ETT DJUR? 1. Visa en bild på ett djur. Vad behöver ett djur för att överleva och må bra? Skriv lappar där barnens idéer kommer fram. Vad tycker barnen är viktigast? Fråga barnen vem som är ansvarig för att djuret får allt det behöver. 2. Visa en bild på ett barn eller ta fram en docka. Vad behöver ett barn för att överleva och må bra? Skriv lappar där barnens idéer kommer fram. Vad tycker barnen är viktigast? Fråga barnen vem som är ansvarig för att barnet får allt det behöver. 3. Ställ frågor för att få fundera ytterligare: Finns det några likheter mellan vad djur och barn behöver för att må bra? Tror ni att alla barn har samma rättigheter? Samma övning kan göras i slutet av projektet för att se om barnen resonerar annorlunda och har lärt sig något om barns rättigheter. BRA VÄRLD/DÅLIG VÄRLD Prata med barnen om vad som är en bra och en dålig värld för barn att leva i. Be barnen måla två bilder, en av en värld som de inte vill leva i och en drömvärld. Avsluta med en runda där varje barn får berätta vad de tycker är viktigt i en drömvärld. BARNKONVENTIONEN Berätta lite kort om innebörden av artikel 31 i barnkonventionen (Varje barn har rätt till lek, vila och fritid) och låt barnen visa upp/illustrera detta genom att skapa något av naturmaterial, skräp som samlats in, eller genom att rita. Gör samma sak med barnkonventionens grundläggande principer: Alla barn har samma rättigheter och lika värde Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Alla barn har rätt till liv och utveckling Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Tips Visst kan man skapa vackra, roliga och användbara saker med skräp. Börja med att sortera sakerna ni hittat efter färg, som en regnbåge eller färgpalett. Skapa sedan mosaikbilder med skräpet. 11

12 TAPPA ETT SINNE Vi är alla lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett vilka vi är eller var vi kommer ifrån. Det kan däremot hända att vi har olika förutsättningar och det är därför extremt viktigt att aktiviteter anpassas för att passa alla. Syftet med nedanstående övningar är att barnen ska få uppleva hur det är att inte se. I de övningar där barnen behöver vara uppdelade i par är det ledaren som gör indelningen. 1. En i paret har ögonbindel och partnern har ett lockrop (t.ex. vissling). De med lockrop sprider ut sig så att de står en bit ifrån sin partner (ju längre ifrån ju svårare blir det). När man intagit en plats startar man att utföra lätet och personen med ögonbindel har som uppgift att hitta fram till kompisen genom att lokalisera ljudet. 2. Alla deltagare har ögonbindel. Ledaren informerar varje deltagare om vilket djur de ska vara. På signal sprider gruppen ut sig och leken går ut på att man sedan ska imitera djurlätet för det djur man blivit tilldelad och hitta en eller flera deltagare som har samma djurläte. Viktigt är alltså att det inte är någon som får ett eget djurläte utan att minst två deltagare har samma. 3. Att lyssna på instruktioner kan vara något som är oerhört nyttigt att träna på. Bygg ihop en enkel redskapsbana eller liknande. Låt en i paret ha ögonbindel och ta sig igenom banan med hjälp av sin kamrat som ledsagare. Byt sedan roller. Vad säger Barnkonventionen? Artikel 23 Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Artikel 2 Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. TIPSA KOMMUNEN Att skräpa ned är redan förbjudet men ändå hamnar plastpåsar, flaskor, muggar, godispapper, ballonger, cigarettfimpar och mycket annat ofta på marken. Vilka knep kan ni komma på för att få människor att slänga skräpet på rätt ställe? Skriv en kneplista tillsammans och skicka den till er kommun! Enligt en av barnkonventionens fyra grundprinciper har varje barn rätt att säga vad de tycker i frågor som berör dem, och vuxna har skyldighet att lyssna. Tips! Gör aktiviteten Prata om skräpet innan ni gör denna (se nästa sida). 12

13 UTOMHUSAKTIVITETER Här finns exempel på aktiviteter ni kan göra utomhus utan skidor. Aktiviteterna kan även fungera som ett komplement till skidåkning om ni har barn som av olika anledningar inte kan delta. POÄNGJAKT Gör en lista med saker barnen ska utföra/hitta och poängsätt varje sak. Exempel: Spring runt huset 5p. Hitta ett skräp utomhus 10p. Spring upp och ner för en trappa tre gånger 3p. Illustrera någon rättighet barn har på valfritt sätt 8p. Åk på en skida 15p. Bygg en snögubbe 20p. Hitta ett brunt löv 2p. Hitta fem stenar 5p. PRATA OM SKRÄPET Alla som kan plockar ett skräp. Låt eleverna visa upp sina skräp för gruppen (storgrupp eller liten grupp) och prata om skräpet med hjälp av följande frågor: 1. Var kommer skräpet ifrån tror ni? 2. Kan det ha flyttat sig eller tror ni att det låg precis där någon hade slängt det? 3. Vad hade hänt med skräpet om inte ni hade plockat upp det? 4. Vem tror ni har slängt det och varför? 5. Är det något skräp som är vanligare än andra? 6. Kan ni sortera skräpet? Hur ska det då sorteras? 7. Hur kan ni göra för att inte råka skräpa ned själva? 13

14 KOMMER NI IHÅG SKRÄPET? EN ROLIG MINNESLEK Har ni en stor hög med skräp som ni plockat kan ni innan ni återvinner eller slänger det leka denna minneslek tillsammans. Beskrivning Ledaren förbereder leken genom att i förväg lägga ett antal skräp i en ruta på marken. Rutan kan markeras med pinnar. Barnen får jobba två och två, eller fler. Först tittar alla på den förberedda rutan en stund, lägg sedan något över rutan och så får alla skapa en ruta med likadant innehåll. Vill ni göra det lite svårare kan ni även ha rätt sak på rätt plats i rutan. Se till att det finns tillräckligt mycket skräp så att alla kan skapa likadana rutor. En annan variant är att plocka bort ett skräp när ingen ser och så får barnen gissa vilket som är borta. HINKEN OCH SKRÄPET Dela in eleverna i två lag och placera en upp och ner vänd hink mittemellan samt lägg ett skräp på hinken. Målet är att få över motståndarlagets personer till det egna laget. Ledarinstruktion Här hamnar skräpet på en piedestal på sätt och vis. Eller i alla fall på en hink. Leken passar bra att göra när ni vill återvinna det skräp som ni plockat. Den kan tyckas enkel men det går att vara listig och hitta på olika strategier för att vinna. Leken fungerar bäst om inte gruppen är alltför stor eftersom det då blir lite väntetider. Dela upp gruppen i två lag med ungefär lika många deltagare. Två lag möter varandra, de står mitt emot varandra (cirka 10 meter från varandra) i varsitt led. Mitt emellan lagen står en upp- och nervänd hink med ett skräp placerat ovanpå. På ledarens signal springer en deltagare i varje lag och försöker vinna över motståndaren till det egna laget. Målet är att tömma motståndarnas led på deltagare. Vinn en omgång genom att antingen: Ta skräpet som ligger på hinken och spring tillbaka till ditt lag utan att bli kullad då får motståndaren följa med till laget. Lyckas kulla din motståndare om hen har fått tag i skräpet då får motståndaren följa med till laget. Skräpet läggs i rätt behållare för att återvinnas och ett nytt skräp läggs på hinken. De deltagare som just sprungit ställer sig sist i kön. 14

15 SKRÄPPLOCKARDAG AKTION MOT SKRÄPET! Genom att plocka skräp ser du inte bara skräpet på ett nytt sätt, du visar också för andra att skräp inte hör hemma någon annanstans än i soptunnan. Arrangera en skräpplockardag på skolan eller skidanläggningen för att lyfta frågan. Så här enkelt kan det vara. 1. Bjud in deltagare! Föräldrar, lärare, tränare och kanske grannar. 2. Låt barnen berätta för deltagarna om skräpets konsekvenser. 3. Gå ut och plocka skräp tillsammans! Men var lite försiktiga. På vissa platser kan det finnas skräp som man kan göra sig illa på. Prata innan om vad barn får plocka och inte. Ta hjälp av guiden Att tänka på vid skräpplockning. Länk: 4. Lek skräplekar tillsammans eller gör en tipspromenad (se sid. 39) 5. Sortera skräpet om det går. 6. Fira er insats! Inom projektet Alla barn har rätt anordnas gemensamma skräpplockaraktiviteter på anläggningarna under våren 2019 så håll utkik efter mer information. Foto: Jenny Brandt 15

16 UTOMHUSLEKAR MED SKIDOR STÅ OCH GÅ MED SKIDOR PÅ Skynda långsamt avsätt gott om tid för deltagarna att vänja sig vid att ha skidor på fötterna. Om det behövs, träna på att sätta på och ta av skidorna för att förstå hur skidor och bindningar fungerar. Stavar för alpint behövs inte de första gångerna. Gå runt och lek med en eller två skidor på utan stavar. Deltagarna får träna balansen och själv klura ut hur de åker framåt, bakåt eller står stilla. 16

17 RÖRA SIG RUNT PÅ PLAN MARK OCH UPPFÖR BACKEN Sätt upp en käppbana eller koner att ta sig igenom eller runt. Lyft ena och andra foten. Hoppa små skutt på stället. Snurra/kliv runt 360 grader. Följa John. Blomman: Gruppen bildar en ring med skidspetsarna inåt mitten. Låt skidornas bakändor glida ut så att skidorna formar ett V och blomman slår ut. Trampa eller hoppa sedan tillbaka skidorna till ursprungsläget. Gör detta några gånger så alla hänger med. Ta av en skida och åk runt och balansera på bara en skida. Kull med skidorna på. Skidfotboll: Dela in gruppen i två lag där man har en skida på och spelar fotboll med den fria foten. Sätt upp mål med käppar eller stavar. Stafett med en skida: Dela in gruppen i två lag. Barnen har en skida på och sparkar sig fram med den andra foten. Man rundar t.ex. en stav, sparkar tillbaka till laget och nästa fortsätter. En variant är att man binder ihop sparkbenen och jobbar ihop, två och två. Gör fiskbensmönster upp för backen. Saxa. Trampa i sidled uppför backen. Ta små steg i början. ÅKA UTFÖR Börja inte för högt upp de första försöken, då det kan bli för höga farter och viss rädsla. Man rör sig stegvis upp när tiden är mogen. Åk och var stor som en jätte, liten som en mygga. Härma djur t.ex. åka brett som en björn, högt som en giraff, liten som en mus, hoppa som en hare osv. Gissa vilket djur man föreställer. Lyft på ena och andra foten. Kör bil, motorcykel, flygplan. Åk två eller flera hand i hand eller med stavar mellan sig. Plocka guldklimpar, svampar, ärtpåsar med händerna. Kan göras två och två, där man ger varandra den upplockade saken. Åk utan stavar. Hur långt klarar de att åka på en skida? Hur många småhopp kan de klara av på vägen ner? Stor rörelse i överkroppen med armarna där man snurrar armarna bakåt, framåt, i kors framför bröstet, simmar, flaxar mm. Åk under tältportar eller bågar. 17

18 PLOG TILL STOPP Det kan vara svårt, att vrida/peka stortårna mot varandra och forma en plog. Pröva utan skidor först. En glasstrut som är olika stor beroende på hur mycket glass man stoppar i den. En plogbil som plogar mycket eller lite. Spetsarna är vänner puss, puss Stanna vid markeringar, t.ex. koner eller käppar. SVÄNGAR Spring fram och tillbaka. Barnen åker i plog rakt mot ledaren. Ledaren springer fram och tillbaka nedanför barnen och försöker fånga deras uppmärksamhet. Dit man tittar vill gärna skidorna också följa. PEKA MED TÅRNA DIT MAN VILL ÅKA Barnen får reda ut vart vänster stortå pekar och vart höger stortå pekar. Ge tårna ett namn t.ex. Pannkaka och sylt. Först glider barnen nedför backen och pekar med pannkakstån för att forma en sväng, sedan glider de nedför backen och pekar med sylttån för att forma en sväng. Sätt upp koner: Sätt en konbana ganska rakt i fallinjen med gott om plats. Låt barnen åka runt konerna. 18

19 Rundbana Gör en rundbana där olika tekniker används, t.ex. diagonal, stakning, saxning, utför. Slalom mellan koner. Kasta bollar i en hink eller träffa träd. Backa runt koner eller träd. Tipspromenad/runda med bilder eller frågor. Orienteringsbana med 4 6 orienteringsskärmar med bilder eller frågor. Hej Stina och gör samtidigt samma rörelse. Fortsätt så att alla får göra en rörelse och presentera sig. Gör gärna Följa John med fantasi och inlevelse. Då får man barnen med sig på ett härligt sätt. Kör med fördel utan stavar. Snabba, snabba steg. Åk och nudda backen med händerna. Sträck på er och bli så långa som möjligt. Åk baklänges. Kliv över något. Småspring i sidled. Kryp ihop och bli så liten som möjligt köttbulle. Gör en plogbroms. Pröva att stå eller glid framåt på ett ben. Gör ett hopp. TUNNELKULL Den som blir tagen ställer sig med benen brett isär, när någon krupit mellan benen är man fri igen. Försök att få ett bra tempo i leken så att många är i rörelse, anpassa antalet jägare så det blir roligt. TOPPAR OCH DALAR Märk ut ett område som är ca 20 x 20 meter. Ha 20 små koner där hälften står rätt (toppar) och hälften upp och ner (dalar). Dela in gruppen i två lag, det ena laget vill bara ha toppar och det andra laget dalar. Alla åker samtidigt och vänder konerna till sitt lags fördel. När ledaren ropar händerna upp i luften ska man stå still vid en kon och vakta den. Många i rörelse på samma gång, alla kan ta i efter egen förmåga och det brukar bli högt tempo i den här leken. SNORKULL Märk ut ett område på ca 20 x 20 meter. Placera en rockring och placera en ärtpåse i två av hörnen. Ta fram ett lekband. Bandet är nu jägarens snor, jägaren ska nu åka och försöka smitta ner de andra med sitt snor nudda dem med bandet. Blir du smittad/tagen åker du till rockringen, som är en dusch. Tvåla in dig med ärtpåsen, duscha av dig genom att dra rockringen över huvudet, ner mot backen och upp igen. Skaka av dig lite vatten och vips så är du frisk igen. Kör vidare! Alla barn brukar tycka att den här leken är spännande på grund av att den som jagar, jagar med sitt snor. 19

20 KOM ALLA MINA SKIDSTJÄRNOR Ledaren ropar Kom alla mina skidstjärnor, deltagarna svarar Hur då?. Svara med en beskrivning på hur de ska röra sig/se ut exempelvis: så långa som möjligt, med långa glidsteg, springandes på tå, baklänges, som balettdansöser, så små som möjligt, så tyst det går. Välj även som en racerbil, en tiger, hönor m.m. Låt gärna något av barnen pröva att vara den som ropar. UNDER HÖKENS VINGAR Märk ut två linjer med ca 20 meters avstånd. Börja med en eller två hökar. Placera övriga deltagare vid en av linjerna. Hökarna ropar Under hökens vingar kom de övriga svarar Vilken färg?, höken svarar en färg. De som har den färgen på sig, springer fritt förbi höken, de andra måste försöka springa förbi utan att bli tagen. De som blir tagna hjälper höken nästa omgång. 20

21 HINDERBANA Kan göras både kort, lång eller som stafett. Stafetter med start från två håll ger en bra balans mellan och stillastående. Förslag på innehåll: slalom, portar, rockring att runda, käpp att kliva över, käppar eller vippor som sitter ganska tätt och oregelbundet som de tar sig igenom på valfritt sätt, två parallella rep som barnen åker mellan fram- eller baklänges, ärtpåsar att kasta m.m. TÄVLING PÅ PLATS Samla alla i en Gnuggis. Lek att ni åker en riktig skidtävling. Hitta på vad som kommer utefter banan. Diagonala på platten, staka, spring uppför en backe och kämpa hela vägen över krönet, fartställning utför backe, ta en kurva i fartställning, trampa runt en kurva, det kommer ett hopp, närmar sig målet och lägger in spurten, sträck armarna i luften i mål! Variera mellan de olika momenten för att verkligen få igång deltagarna. Bra lek för att få igång alla när de är lite småfrusna. DOPPBOLL Gör ett mål på var kortsida. Dela in gruppen i två lag. Lagen skall passa bollen mellan sig genom att doppa den i marken innan den kastas till en lagmedlem. Mål görs genom att doppa bollen i målet, exempelvis i en rockring. KLÄDNYPEKULL Barnen får varsin klädnypa som de sätter fast i jackan från midjan och bakåt. Nu ska de skydda sin egen klädnypa och samtidigt försöka ta klädnypan av sin kompis. När en klädnypa har erövrats fästs den på den egna jackan. Har de inga klädnypor kvar hämtar de en ny hos ledaren.. SKIDSKYTTE Markera en slinga med en skyttestation. Förslagsvis ärtpåsar som ska kastas i en rockring. Dela upp och därefter försök kasta två ärtpåsar i rockringen. När de har satt båda skotten åker de och växlar. Du kan gärna lägga in lite hinder som portar och slalom. 21

22 STJÄRNSTAFETT Gruppen delas in i 2 4 lag beroende på antalet barn. En bana märks ut med fyra koner. Lagen placerar sig i mitten vid varsin kon. På given signal åker en i varje lag ut i banan, kör ett varv och återvänder till mitten för att växla. Obs! Runda lagets startkon både på vägen ut och på vägen tillbaka till växlingen. RAKETEN Gör en Gnuggis och raketen tillsammans. Börja med att klappa händerna sakta, öka takten successivt och lägg till fötterna. Avsluta med ett hopp och ett härligt tjut. En perfekt avslutning på passet. Gör den för dagens alla härliga insatser. FLER LEKAR OCH ÖVNINGAR Åk olika banor med pinnar, koner, kottar, bågar, kortkäpp mm. Åk i hopp eller i skogen. Följa John där man hoppar, snurrar, rullar, trampar, sjunger, flaxar, flyger mm. Åk baklänges. (Välj mycket enkel terräng och en säker plats!) Håll en käpp mellan varandra. Två och två med vanlig plastkäpp mellan varandra. Den ena kan lyfta eller sänka käppen och den andra följer med i svängarna. Åk över terrängvågor, orgeltramp, pucklar, hopp, velodromer mm. Polisen: Ledaren (polisen) står nedanför gruppen och visar med armarna rött eller grönt ljus, höger eller vänster. Barnen stannar, åker rakt, till höger eller till vänster på polisens tecken. Koppla bort sinnen: T.ex. åk och blunda eller håll för öronen. För att utmana balansen och använda andra sinnen när ett är bortkopplat Åk och sjung, andas eller räkna för rytm och rörelse i åkningen. Levande slalom: Barnen i gruppen är portarna i banan. Siste man åker runt sina kompisar (portarna) och bildar en ny port längst fram osv. Håll goda avstånd mellan åkarna och uppmana till försiktighet när man svänger runt sin kompis. Utmaningar: Ge barnen utmaningar som t.ex. hur långt kan du glida, hur högt kan du hoppa, hur länge kan du balansera på en skida etc. 22

23 LÄNGDÅKNING PASS 1 1. FÖRBEREDELSER Gör klart för toppar och dalar, en kort hinderbana och tunnelkull. 2. SAMLING Gör en Gnuggis. Jättekul att så många har kommit! I dag ska vi uppleva snöglädje! Gör Tummen för att veta hur barnen känner sig. Berätta hur de är en bra kompis. 3. HÄLSNINGSLEKEN Alla lär sig namnen på varandra i gruppen. Tänk på temperaturen, är det väldigt kallt var försiktig med att vara still. Har de en gång blivit kalla är det svårt att få upp värmen igen. Samla alla i en Gnuggis. Låt barnen säga sitt namn, exempel: Jag heter Stina. Samtidigt så gör Stina en rörelse. Sen säger alla: Hej Stina och gör samtidigt samma rörelse som Stina Fortsätt så att alla får göra en rörelse och presentera sig. 4. UPPVÄRMNING HUVUD, AXLAR, KNÄ OCH TÅ För att få upp värmen. 5. FÖLJA JOHN En kort skidvariant. 6. TOPPAR OCH DALAR Märk ut ett område som är ca 20 x 20 meter. Ha 20 små koner som hälften står rätt (toppar) och hälften upp och ner (dalar). Dela in gruppen i två lag, det ena laget vill bara ha toppar och det andra laget dalar. Alla åker samtidigt och vänder konerna till sitt lags fördel. När ledaren ropar händerna upp i luften stannar alla med händerna uppe i luften. Det lag som har flest koner på sitt sätt vinner. Det är ej tillåtet att stå still vid en kon och vakta den. Många i rörelse på samma gång, alla kan ta i efter egen förmåga och det brukar bli högt tempo i den här leken. 7. ÖVNING UTAN STAVAR Lär barnen att åka utan stavar, låt dem åka några gånger och försök hitta åkningen utan stavar. 23

24 8. HINDERBANA Placera ut en slinga där barnen kan ta sig runt och utforska skidåkningen. 9. TUNNELKULL Märk ut ett område som alla ska hålla sig inom (ca 20 x 20 meter) och välj sedan ut en eller flera som jagar. Den som blir tagen ställer sig med benen brett isär, när någon krupit mellan benen är man fri igen. Försök att få ett bra tempo i leken så att många är i rörelse, anpassa antalet jägare så det blir roligt. 10. AVSLUTNING Samla alla i en Gnuggis, beröm dagens insatser se vad bra det gick att åka skidor utan stavar! Gör Tummen för att se hur barnen har upplevt dagen, informera om tillfälle. Avsluta med raketen. 24

25 LÄNGDÅKNING PASS 2 1. FÖRBEREDELSER Gör klart en utförsbana, klädnypekull och doppboll. 2. SAMLING I dag ska vi uppleva snöglädje! Gör Tummen för att veta hur barnen känner sig. Påminn om hur de är en bra kompis. 3. HÄLSNINGSLEKEN Alla lär sig namnen på varandra i gruppen. Tänk på temperaturen, är det väldigt kallt var försiktig med att vara still. Har de en gång blivit kalla är det svårt att få upp värmen igen. 4. UPPVÄRMNING TÄVLING PÅ PLATS Samla alla i en Gnuggis. Lek att ni åker en riktig skidtävling. Hitta på vad som kommer utefter banan. Diagonala på platten, staka, spring uppför en backe och kämpa hela vägen över krönet, fartställning utför backe, ta en kurva i fartställning, trampa runt en kurva, det kommer ett hopp, kom mot målet och lägg in spurten, sträck armarna i luften i mål! Variera mellan de olika momenten för att verkligen få igång deltagarna. Bra lek för att få igång alla när de är lite småfrusna. 5. LEK Doppboll, Gör ett mål på var kortsida. Dela in gruppen i två lag. Lagen skall passa bollen mellan sig genom att kasta bollen mellan varandra. Man får inte förflytta sig med bollen. När man fångar bollen doppar man den i marken innan man kastar den till en lagmedlem. Mål görs genom att man doppar bollen i målet, ex en rockring. 25

26 6. PLOGA Börja med att prata om vad som är bra att tänka på när man ska ploga. Spetsarna är kompisar och vill vara tillsammans, tänk hur plogen ser ut på en plogbil. En käpp eller stav kan användas för att ploga två och två och hjälpa varandra. 7. UTFÖRSBANA Gör en enkel bana i lagom brant terräng. Markera och visa hur de tar sig upp till banans start för att undvika krockar. Förslag på innehåll: små och stora slalomsvängar, portar, kryp ihop som en köttbulle och sträcka på sig som spagetti, nudda backen eller plocka upp en ärtpåse. 8. KLÄDNYPEKULL Barnen får varsin klädnypa som de sätter fast i jackan från midjan och bakåt. Nu ska man skydda sin egen klädnypa och samtidigt ta klädnypan av sin kompis. När man har tagit en klädnypa fäster man den på sin egen jacka. Har man själv inga klädnypor kvar hämtar man en ny hos ledaren. 9. AVSLUTNING Samla alla i en Gnuggis, beröm dagens insatser vad bra ni kämpade i backen! Gör Tummen för att se hur barnen har upplevt dagen. Informera om nästa kom igång-tillfälle. 26

27 LÄNGDÅKNING PASS 3 FÖRBEREDELSER LÄNGDÅKNING Gör klart för skidskytte, rundbana, stjärnstafett och övningen Kom alla mina skidstjärnor. SAMLING Upplev snöglädje! Gör Tummen för att veta hur barnen känner sig. Påminn hur de är en bra kompis. HÄLSNINGSLEKEN Samla alla i en Gnuggis. Låt barnen säga sitt namn, exempel: Jag heter Stina. Samtidigt så gör Stina en rörelse. Sen säger alla: Hej Stina och gör samtidigt samma rörelse som Stina Fortsätt så att alla får göra en rörelse och presentera sig. UPPVÄRMNING KOM ALLA MINA SKIDSTJÄRNOR Ledaren ropar Kom alla skidstjärnor, deltagarna svarar Hur då? Välj gärna att ropa ett åksätt som är bra för att träna balans och koordination. Till exempel så långa som möjligt, med långa glidsteg, springandes på tå, baklänges, som balettdansöser, så små som möjligt, så tyst det går. Men välj även som en racerbil, en tiger, hönor m.m. Låt gärna något av barnen pröva att vara den som ropar fantasin där är fantastisk. UNDER HÖKENS VINGAR Märk ut två linjer med ca 20 meters avstånd. Ha till en början en eller två hökar. Placera övriga deltagare vid en av linjerna. Hökarna ropar Under hökens vingar kom de övriga svarar Vilken färg?, höken svarar en färg. De som har den färgen på sig, springer fritt förbi höken, de andra måste försöka springa förbi utan att bli tagen. Den som blir tagen hjälper höken nästa gång. SKIDSKYTTE Markera upp en slinga med en skyttestation. Förslagsvis ärtpåsar som ska kastas i en rockring. Dela upp gruppen i flera lag, gärna många så att det blir stor aktivitet. En i varje lag startar med att åka slingan sen försöka kasta två ärtpåsar i rockringen. Om man sätter båda åker man och växlar medan för varje bom får man åka en liten straffrunda innan man åker och växlar till kompisen. På slingan kan man gärna lägga in lite hinder som portar och slalom. RUNDBANA MED OLIKA TEKNIKER Märk ut olika avsnitt längs banan med teknikerna: diagonal, stakning och stakning med frånskjut. Låt barnen öva på de olika teknikerna. 27

28 STJÄRNSTAFETT Gruppen delas in i 2 4 lag beroende på antalet barn. En bana märks ut med fyra koner. Lagen placerar sig i mitten vid varsin kona. På given signal åker en i varje lag ut i banan, kör ett varv och återvänder till mitten för att växla. Obs! Runda lagets startkona både på vägen ut och på vägen tillbaka till växlingen. AVSLUTNING Samla alla i en Gnuggis, beröm dagens insatser vad bra ni kastade på skidskyttet! Vilka kämpainsatser! Gör Tummen för att se hur barnen har upplevt dagen. Avsluta med raketen. Berätta för barnen om när, var och hur de kan fortsätta uppleva snöglädje och träna i en förening. 28

29 ALPINT PASS 1 1. FÖRBEREDELSER Morötter, koner och käppar. 2. SAMLING Samlas i en Gnuggis. Berätta vad som ska hända på passet. Målsättningen är att uppleva snöglädje! Berätta hur de är en bra kompis. 3. HÄLSNINGSLEKEN Alla lär sig namnen på varandra i gruppen. Tänk på temperaturen, är det väldigt kallt var försiktig med att vara stilla. Har de en gång blivit kalla är det svårt att få upp värmen igen. 4. UPPVÄRMNING (SE LEKAR TIDIGARE I HÄFTET). 5. TESTA ATT GLIDA NEDFÖR I EN LÅNG PLATT BACKE Glid rakt utför med låg fart till ett naturligt stopp där farten tar slut, alternativt ett naturligt eller byggt motlut på slutet. Se till att göra de första försöken med mycket hög lyckasfaktor och höj svårighetsgraden långsamt. Övningen kan göras på en eller två skidor utan stavar. 6. TRÄNA PÅ ATT GÅ UPPFÖR EN BACKE 7. GLID RAKT UTFÖR PLOG TILL STOPP Pröva att göra liten, mellan och stor plog på plan mark för att känna på rörelsen. Åk sedan i fallinjen och använd plog till stopp. Välj terräng efter färdighet. 8. GLID RAKT UTFÖR PLOG TILL STOPP MED OLIKA UPPGIFTER Likna olika djur Lyft på ena foten Hoppa jämfota med skidorna 9. TESTA PÅ ATT SVÄNGA Sväng höger genom att belasta vänster fot och peka med vänster stortå dit man vill åka. Sväng vänster genom att belasta höger fot och peka med höger stortå dit man vill åka. 10. TÄLT PÅ RAD Ställ två käppar som tält mot varandra rakt eller tvärs över fallinjen. Åkaren ska böja sig ner under tälten och sträcka sig mellan tälten. 11. AVSLUTNING Samla alla i en Gnuggis, beröm dagens insatser. Gör Tummen för att se hur barnen har upplevt dagen. Informera om nästa kom igång-träning. 29

30 ALPINT PASS 2 1. FÖRBEREDELSER Morötter, koner och käppar. 2. SAMLING Samlas i en Gnuggis. Berätta vad som ska hända på passet. Målsättningen är att uppleva snöglädje! Be barnen återberätta hur de är en bra kompis. 3. HÄLSNINGSLEKEN Repetera namnen på alla i gruppen. 4. UPPVÄRMNING SE LEKAR TIDIGARE I HÄFTET. 5. TIPS PÅ LEKAR Fråga barnen om de har tips på lekar att göra på plan mark med skidor, annars kan ni göra någon av följande. Hoppa små skutt på stället, Snurra/kliv runt 360 grader Lek följa John 6. TRÄNA MER PÅ ATT SVÄNGA Utmaning efter individerna i gruppen. Sväng åt höger genom att belasta vänster fot och peka med vänster stortå dit de vill åka. Sväng åt vänster genom att belasta höger fot och peka med höger stortå. 30

31 7. TRÄNA PÅ ATT RAMLA OCH TA SIG UPP. Lär deltagarna att lägga sig på rygg om skidorna pekar åt olika håll. Det är lättast att resa på sig om skidspetsarna pekar åt samma håll och skidorna är parallella. Sät t fötterna nära stjärten och rör dig framåt så att händerna är framför knäna när du försöker ta dig upp. Träna på olika situationer. Barnen tycker att det är roligt när de får rulla runt i snön och träna detta tillsammans. Varför inte göra en krasch-lek (Följa John där de ramlar lite då och då) eller sittkull där man inte blir tagen om man sitter ner. Friåkning med uppgifter till barnen. Plocka upp snö med handen Ta av en skida och åk på bara en skida i lätt terräng 8. HOPP ÖVER KÄPP Sätt två parallella käppar och lägg en käpp på backen tvärs över. Åkaren ska kunna hoppa över den liggande käppen. 9. AVSLUTNING. Samla alla i en Gnuggis, beröm dagens insatser. Gör Tummen för att se hur barnen har upplevt dagen. Informera om nästa kom igång-tillfälle. Hemläxa. Barnen får fundera över vilka lekar de kan göra på plan mark och den som vill får leda aktiviteten vid nästa tillfälle. 31

32 ALPINT PASS 3 1. FÖRBEREDELSER Gör en bana med några olika rundningsmärken och hinder, av olika svårighetsgrad, för att skapa rörelseutveckling på skidor. 2. SAMLING Samlas i en Gnuggis. Berätta vad som ska hända på passet. Målsättningen är att vi ska uppleva snöglädje! Återberätta hur de är en bra kompis. 3. HÄLSNINGSLEKEN Repetera namnen på barnen i gruppen. 4. UPPVÄRMNING (SE ÖVNINGAR TIDIGARE I HÄFTET) 5. TIPS PÅ LEKAR Fråga barnen om de har tips på lekar att göra med skidor på plan mark, annars kan ni göra någon av följande: Ta av en skida, åk runt och balansera. Byt fot/sida efter ett tag. Kull med skidor på. 6. TRÄNA PÅ ATT SVÄNGA Fortsätt att träna på att svänga. Friåkning med uppgifter till barnen utifrån individens förmåga medan de svänger och reglerar sin hastighet. Likna olika djur Lyft på ena och andra foten Hoppa som en hare Armarna framåt, uppåt, utåt 7. BANOR En bana som är helt rak i fallinjen. Barnen tränar plogsvängar, utan att du som ledare ger feedback. 8. AVSLUTNING Samla alla i en Gnuggis, beröm dagens insatser se vad bra det gick att åka skidor utan stavar! Gör Tummen för att se hur barnen har upplevt dagen och summera kom igång-träningarna. Berätta för barnen när, var och hur de kan fortsätta uppleva snöglädje och träna i en förening. 32

33 KALVTRÄSKSKIDAN VÄRLDENS ÄLDSTA SKIDA KALVTRÄSKSKIDAN På 1920-talet hittades några träbitar som låg i en våtmark vid byn Kalvträsk. Det visade sig vara rester av ett par skidor och en stav som tillverkades för över år sedan. Experter är överens om att skidåkning för så länge sedan användes för att förflytta sig mellan platser och vid jakt. De äldsta tävlingarna med skidor på längden eller utförsåkning finns beskrivna i de isländska sagorna. För över hundra år sedan var det vanligt med organiserade tävlingar på skidor, speciellt i Sverige och Norge. Då tävlade man mest i backhoppning och längdåkning. Sedan dess har skidsporten utvecklats och nya grenar har tillkommit till exempel skidorientering, slalom, skidskytte, snowboard och puckelpist. Bilden är hämtad från Västerbottens museums hemsida 33

34 SPÄNNANDE FAKTA OM SNÖ VAD ÄR SNÖ Snöflingan På jorden snöar det i sådana mängder att varje människa skulle kunna bygga en egen snögubbe var tionde minut. Trots det är det bara ungefär hälften av världens befolkning som någon gång har sett snö på nära håll. Det gör det extra härligt att bo i Sverige! De flesta av oss har väl busat och lekt i ett vinterlandskap? När det snöar kan du kolla in hur snöflingorna ser ut. Ett tips är att fånga upp några flingor på din ärm och titta närmare på dem. Är de stora eller små, är de formade som vackra snöstjärnor eller som små snöbollar? Det finns faktiskt inte en snöflinga som är den andra lik. Snöflingan är naturens eget konstverk. Formen av den slutliga snökristallen bestäms av vägen den tar genom molnen. Eftersom det inte finns två snökristaller som följer exakt samma väg genom molnen, finns det heller inte två flingor som ser exakt likadana ut. Har du tänkt på att det finns snöiga dagar då vi kan uppleva att snön knarrar under skorna. Knarrandet kan upplevas lite olika och det beror bland annat på vilken temperatur som det är utomhus. Ju kallare desto mer knarrar snön. Om du kommer ihåg kan du lyssna efter det speciella ljudet nästa gång du är ute och går i snön. Hur låter det, är det kallt? 34

35 HUR BILDAS EN SNÖFLINGA Det måste vara noll grader eller kallare från ca meters höjd och uppåt, för att nederbörden ska bli snö och inte regn. Annars hinner snöflingorna smälta innan de når marken. I själva molnet bildas snökristaller vid temperaturer mellan -20 och -40 grader. Först bildas iskristallerna på små stoftpartiklar i molnet. Dessa växer sedan till sig i samband med att de börjar falla. Iskristallerna kan sedan förångas och därmed försvinna om de faller genom mycket torr och kall luft under molnet. Uttrycket att det är för kallt för att snö stämmer för många gånger. Iskristaller kan också smälta och bli till regn om det är plusgrader i luften. Alternativt växer de till sig ytterligare genom att slå sig samman med andra iskristaller och på så vis formar de en vacker snökristall. Snökristallerna kan också klumpa ihop sig så att det bildas riktiga snösjok under vägen till marken. De kraftigaste snöfallen brukar inträffa när temperaturen vid marken ligger nära noll. HUR SER SNÖFLINGOR UT? Snökristaller kan ha många former stjärnor, prismor, nålar eller skivor. De flesta snöflingor har sex uddar på stjärnan. När det är mycket kallt bildas snöflingorna ofta nålliknande, medan de vid temperaturer nära noll får större, utgrenade former. Beroende på hur snöflingorna ser ut kan man dra olika slutsatser av vad det är för slags väder där uppe i det grå. Snöflingor, eller rättare sagt snökristaller, har ofta komplexa men symmetriska former. En stjärn-/snökristall börjar med bildandet av en liten hexagonal platta, och grenar som gror från sex hörn när kristallen växer sig större. Eftersom de tumlar genom molnen så färdas kristall genom föränderlig temperatur och fuktighet, och varje förändring gör att armarna växer lite annorlunda. På väg ner genom atmosfären kolliderar ofta snökristallerna med varandra och slår sig samman. På så sätt kan en större snöflinga bildas. Ett gammalt uttryck, som fortfarande används, är att det snöar lapphandskar. Ett smeknamn på stora snöflingor som i sin tur består av flera sammansvetsade snökristaller. 35

36 VAR SNÖAR DET Den mesta snön som faller i Sverige faller i fjällkedjan. Strax söder om Dalarna går en magisk gräns och norr där om finns nästan alltid ett snötäcke vintertid. Landets södra delar, däremot, har oftast barmark hela året. Golfbanor i Skåne kan till exempel ha öppet hela vintersäsongen. Jämfört med många andra länder faller relativt lite snö i vårt land. I Japanska Sapporo, som ligger vi kusten, snöar det metervis praktiskt taget varje vintertid. Andra trakter som brukar få enorma mängder snö är områdena söder och öster om De stora sjöarna i Nordamerika. Torra vindar från den amerikanska kontinenten blåser in över sjöarna, där de fångar upp fukt och värme. Det bildas då moln som sedan släpper ifrån sig mängder med snö. Liknande fenomen kan under rätt förutsättningar och vid rätt vindriktning uppstå här i Sverige över Vänern och Vättern, men också längs våra kuster. I Gävle 1998 föll närmare 1,5 meter snö in om loppet av tre dagar. Samhället lamslogs, skolor stängdes och människor ombads stanna hemma. KNARRANDE SNÖ Vid temperaturer mellan 0 och -5 grader finns det oftast lite flytande vatten kvar i snöflingorna, vilket gör att friktionen mellan kristallerna blir mindre. Det gör att snöflingorna lättare mosas ihop när vi går på dem. Ljudet från snökraset när man går på dem är inte särskilt högt. När temperaturen kryper ner under -20 grader blir kristallerna mer frusna och friktionen blir därmed större, strävare kan man säga. Det som låter är dels själva kraset när vi trampar sönder snökristallerna och dels när luften trycks ut då de mer kompakta snökornen krossas mot varandra. När man trycker sönder dem ger det ett mycket skarpare ljud om snöflingorna är iskalla. Att snön låter mer vid riktiga köldknäppar kan också förklaras av att ljud sprids bättre vid kallt väder. Oftast är vindarna också svagare vid kallt väder, vilket ger upplevelsen av ett högre ljud. VARFÖR ÄR SNÖN VIT Snön är gjord av iskristaller, och på nära håll är de enskilda kristallerna klara som glas. En stor hög med snökristaller, ett snötäcke till exempel, ser vitt ut av samma skäl som en hög av krossat glas ser vitt ut. Det infallande ljus reflekteras av snökristallens isiga yta, på samma sätt som ljuset reflekteras på en glasyta. När du har en hel hög med reflekterande ytor, som du har i en snöhög eller på ett snötäcke, så kommer det infallande ljuset studsa runt innan det så småningom sprider sig ut från högen. Eftersom alla färger sprids ungefär lika bra upplevs snötäcket vitt. Faktum är att snökristallen absorberar lite ljus medan det studsar runt, och rött ljus absorberas lättare än blått ljus. Därför kan man ibland se en svag blå färg om man tittar ut över ett snötäcke. Fotocred: SnowCrystaks.com Text: Madeleine Westin, Chef Väderredaktionen, Nyhetsbolaget Sverige AB 36

37 TIPSRUNDA Hur lång tid tar det för tuggummi att brytas ned i naturen (så att det inte längre syns)? ca 100 år ca 25 år ca 10 år Plast som hamnar i havet eller i sjöar försvinner inte, den blir bara till mindre och mindre bitar. Vad kallas riktigt små bitar av plast? Mikroplast Flingplast Miniplast Vilket är det vanligaste skräpet på land? Cigarettfimpar Kaffemuggar Plastpåsar Vilket material kan återvinnas hur många gånger som helst och ändå fungera lika bra? Papper Plast Aluminium Vad gör du om du blir bajsnödig i skogen? Jag måste hålla mig tills jag kommer hem. Jag gräver en grop, bajsar i gropen och täcker sedan över det. Toapappret gräver jag också ned eller tar med hem i en påse. Jag kan bajsa var som helst. Så länge ingen ser mig är det okej. 37

38 Vad är barnkonventionen? En barnfilm En bok med regler (rättigheter) om hur vuxna ska behandla barn så att de mår bra En lekplats för barn Vilken av nedanstående alternativ är en rättighet barn har? Alla barn över 10 år har rätt att få ha en egen mobil Alla barn har rätt till lek, vila och fritid Alla barn har rätt att få lördagsgodis Vilka barn har rättigheter? Bara bebisar Barn som bor i Sverige Alla barn över hela världen Får man slå ett barn? Nej, aldrig Ja, om man vill Ja, om barnet inte lyssnar 38

39 SKALFRÅGOR Något som ofta glöms bort eller nedprioriteras när vardagen rullar på är att ta sig tid att stanna upp, fundera och reflektera över hur man som ledare själv agerar i vissa situationer. Att utvärdera sitt ledarskap är viktigt för att kunna utvecklas i sin ledarroll och även för att kunna känna sig trygg i det som fungerar bra. Nedanstående frågor är en hjälp för dig till självutvärdering. Skalfrågorna kan även användas som diskussionsunderlag i grupper, eller som båda delarna. LÄS IGENOM VARJE PÅSTÅENDE, FUNDERA OCH PLACERA DIG PÅ SKALAN. 1. Jag prioriterar det sociala klimatet i mitt ledarskap ALDRIG ALLTID 2. Jag ser och uppmärksammar alla i min träningsgrupp lika mycket ALDRIG ALLTID 3. Jag är tydlig och öppen mot alla deltagares föräldrar ALDRIG ALLTID 4. Jag diskuterar trygghetsfrågor och förhållningssätt med mina ledarkollegor ALDRIG ALLTID 5. Jag är säker på hur jag ska agera när deltagare blir utsatta för kränkningar ALDRIG ALLTID 6. Jag pratar med andra ledare om barns rättigheter ALDRIG ALLTID 39

40 7. Jag pratar med barnen om deras rättigheter ALDRIG ALLTID 8. Jag anser att barnen har god kunskap om sina rättigheter ALDRIG ALLTID 9. Jag föregår med gott exempel och slänger mitt skräp på rätt ställe ALDRIG ALLTID 10. Om jag får syn på en plastpåse som någon tappat i naturen plockar jag upp den ALDRIG ALLTID 40

41 SKALFRÅGOR FÖR BARNEN ATT JOBBA VIDARE MED I SIN GRUPP För att förstå det sociala klimatet i en grupp kan med fördel skalfrågor användas som diskussionsunderlag. Exempelvis kan man låta barnen svara på frågorna individuellt för att få möjlighet att reflektera över hur de själva uppträder i vissa situationer. Frågorna kan sedan även diskuteras i grupp eller kanske användas som utgångspunkt för att sätta upp gemensamma regler. LÄS IGENOM VARJE PÅSTÅENDE, FUNDERA OCH PLACERA DIG PÅ SKALAN. 1. Jag säger hej och hej då till mina klasskamrater ALDRIG ALLTID 2. Jag hjälper till så att alla får vara med och ha roligt ALDRIG ALLTID 3. Jag ger beröm till mina klasskamrater när de gör något bra och jag hjälper till när någon behöver hjälp i klassen eller i skolan ALDRIG ALLTID 4. Jag sprider positiv energi i min grupp ALDRIG ALLTID 5. Jag lyssnar på mina kompisar ALDRIG ALLTID 6. Jag pratar med alla och är snälla mot alla i min grupp ALDRIG ALLTID 41

42 7. Jag är en bra förebild för de andra i min grupp ALDRIG ALLTID 8. Jag vågar säga vad jag tycker ALDRIG ALLTID 9. Jag tycker att de vuxna lyssnar på oss barn ALDRIG ALLTID 10. När jag är på utflykt se jag till att skräpet hamnar i en soptunna ALDRIG ALLTID 11. Om jag får syn på en plastpåse som någon tappat i naturen plockar jag upp den ALDRIG ALLTID 42

43 ANTECKNINGAR 43

44 ANTECKNINGAR 44

45 LITTERATUR- FÖRTECKNING Carlsson, T (2012). Skidor för barn. 2., [rev.] uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker Ericsson, Gunilla (2002). Lära ute: [upplevelser och lärande i naturen] : Friluftsfrämjandets handledning i att leda och lära barn i och om naturen genom friluftsliv och upplevelser. Hägersten: Friluftsfrämjandet Jakobsson, I-L & Nilsson, I (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd [Elektronisk resurs] : vad betyder det och vad vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: Spännande fakta om snö: Fotocred: SnowCrystaks.com Text: Madeleine Westin, Chef Väderredaktionen, Nyhetsbolaget Sverige AB Digitala källor Skidakning/Staende-utforsakning/ 45

46 ORGANISATIONER UNICEF är FN:s barnfond och vi arbetar över hela världen för att barns rättigheter ska uppfyllas. Det kan till exempel handla om att barn ska skyddas mot våld och övergrepp eller att barn har rätt till inflytande och delaktighet. Barnkonventionen styr vårt arbete. Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse som arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi tar bland annat fram pedagogiskt material till skolor och arrangerar Vi Håller Rent Sveriges största kampanj mot skräpet. SVENSKA SKIDFÖRBUNDET ska genom sina olika grenar erbjuda förutsättningar för alla åldrar, bredd och elit, att hitta aktiviteter som bidrar till en livsstil som leder till förbättrad folkhälsa genom snösport. Vill du bli ledare/tränare hos oss? Läs mer på 46

47 Bilaga 1 Ledarhandledning UTOMHUSLEKAR PÅ KÄLKE 47

48 ALLMÄNT Alla områden som har lutning och snö är en potentiell plats för att ha snökul på kälke! Det finns tre förutsättningar som påverkar möjligheterna att åka kälke: 1. Backens lutning 2. Snöns kvalitet 3. Temperatur i luft och snö Kälkens hastighet kommer att variera beroende förhållandena mellan dessa tre förutsättningar. En backe som ena dagen upplevs som långsam kan nästa dag vara snabb. Anpassa innehåll och banor efter förutsättningarna så att kälken går lagom fort. SÄKERHET Se till att området där kälkåkningen genomförs är säker. Undvik platser där det föreligger risk att åkaren kommer i kontakt med trafik, träd, stolpar eller annat som kan orsaka skada. Ordna kälkbacken så att det är tydligt vart man åker ner och vart man går upp för att undvika kollisioner. Vid behov använd nät för att skapa en säker miljö. Undvik att åka kälke om underlaget är ren is eller innehåller mycket grus och sand. Självklar använder alla kälkåkare hjälm! ATT STYRA KÄLKEN Kälkens egenskaper varierar beroende på underlaget. Det mest idealiska är att lära sig åka på ett mjukt underlag. Det är tryggt och kälken får bra grepp i snön. Ett mjukt underlag gör det lätt att kontrollera kälken men åkaren måste arbeta offensivt för att svänga den. På hårdare underlag går kälken snabbare och kan styras med mindre rörelser. 48

49 KÖRSTÄLLNING Det finns två olika körställningar för att köra kälken. Knäståendes innebär att åkaren sitter med sina knän på kälkens medar och har underbenen vilandes på medarna bakom kroppen. Passar bra för större åkare. Sittandes innebär att åkaren sitter med rumpan på kälkens säte med fötterna under eller framför kroppen på kälkens medar. Vid behov kan fotbromsen användas för att minska hastigheten. Passar bra för mindre åkare. SVÄNGA Lär dig svänga kälken åt både höger och vänster. Använd överkroppen och styret för att rikta kälkens styrskida i önskad riktning. Luta kroppen inåt i svängen och framåt så att det blir tryck på styrskidan. Se till att ha rätt fart på kälken i svängen. För hög fart gör det svårt att hinna svänga i tid. BROMSA För att minska farten på kälken kan den bromsas på flera olika sätt. 1. Använd kälkens fotbroms genom att trycka på den med fötterna. Fungerar för dig som sitter med rumpan på sätet. 2. Den som använder knästående körställning kan vinkla ut fötterna så att dom trycks mot snön. Alternativt sätts hälarna ner i snön av den som sitter på sätet. 3. Sväng kälken så att den sladdar. En stoppsladd stannar kälken snabbt! GLIDA/ÖKA FARTEN För att öka farten på kälken kan du krypa ihop så mycket du kan för att minska luftmotståndet. Luta överkroppen över styret. Se till att inga kroppsdelar vidrör marken, det bromsar farten. 49

50 BANOR Banor för kälkåkning går att skapa överallt där det finns lutning och snö! För att få lite fart i åkningen bör dock banan ha en användbar lutning. Tänk på att anpassa banans utformning efter förhållandena i snön och lutningen så att det går lagom fort. För att ordna en bana som är anpassad till dagens förutsättningar rekommenderas följande tillvägagångssätt: Leta upp ett område i backen som är utan spår, så att du lätt kan identifiera dina egna spår i snön. Den som ska staka ut banan kör nerför backen med en kälke. På väg ner gör svängar med jämnt flyt och bra rytm. När du är nöjd går då tillbaka och placerar ut pinnar i kurvorna för att markera svängen. Använd käppar, koner, pinnar eller liknande. Ha alltid i åtanke vilka det är som ska åka i banan och anpassa svårighetsförhållanden efter målgruppen. Starta med en raksträcka för att få fart på kälken. Träna vänstersväng (A) Låt det vara bra med avstånd mellan port A och B Träna högersväng (B) Gå rakt mot mål på en fartsträcka 50

51 BRANT LUTNING En brant backe ger hög fart och det kräver goda åk kunskaper att ta sig genom banan. Se till att lägga in svängar ofta i en brant backe för att hålla nere farten. MEDELLUTNING I en medelbrant backe är det lättare att styra kälken genom banan. Låt avståndet mellan kurvorna vara större så att farten ökar och åkaren får känna suget i svängarna. SVAG LUTNING I backar med svag lutning är det bra att undvika allt för skarpa kurvor då detta helt kan ta bort farten och göra så att kälken stannar. PERMANENTA BANOR Finns utrymme och snö för att anlägga mer permanenta kälkbanor kan det vara fördelaktigt att skapa doserade kurvor uppbyggda av snö. Doserade kurvor underlättar körningen och gör det ännu roligare. Andra hinder eller så kallade features kan med fördel också anläggas i banan för att göra åkningen mer utmanande och spännande. Exempelvis kan terrängvågor, tabletops och små hopp användas. Uppbyggnaden underlättas om det finns tillgång till skoter eller pistmaskin. Kontakta Svenska Kälksportförbundet om du vill ha tips och idéer med konstruktion. 51