Reintroducing Old Uppsala. Rebecca Thörner. Handledare/ Anders Wilhelmson, Tor Lindstrand Supervisor. Examiner

Transkript

1 Reintroducing Old Uppsala Rebecca Thörner Handledare/ Anders Wilhelmson, Tor Lindstrand Supervisor Examinator/ Examiner Per Franson Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits 8 juni 2017

2 Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen som har hand om skötseln av gravhögarna har identifierat stora problem med erosion då besökare tenderar att röra sig i specifika mönster och man försöker finna sätt att mana till mer varierad rörelse. Min personliga observation/ reflektion är att området dessutom är svårförstått och orienteringen oklar. Därtill saknas en skyddad plats under tak för rast och vila för rekreationsområdets besökare. Tillägg i Gamla Uppsalas natur- och kulturlandskap Rebecca Thörner Examensarbete i arkitektur KTH 24/ Handledd av Anna Karin Edblom och Johan Celsing Arbetet har utgått från begreppen anvisning och föreskrift; därtill har det präglats av hänsyn till vad som är lämpligt i landskapsbilden. Det har resulterat i ett förstärkande av en befintlig entré mitt i området, där en parkering utökats och markeras tydligare. I anslutning till den har en öppen byggnad gestaltats som en komplettering till Gamla Uppsala museum. Tanken är att man här ska kunna läsa ihop det man ser i landskapet och det som inte längre är synligt genom siktlinjer med hjälp av modeller och information i form av text. Genom att placera entrén här kan besökaren på avstånd få en samlad bild av området som skapar både historisk och orienteringsmässig tydlighet. Besökaren kan därifrån fortsätta på de stigar som leder in i området. Arbetet har även resulterat i en strategi snarare än ett gestaltat Gamla Uppsala är ett område som ligger norr om Uppsala och består av ett bostadsområde som kantas av ett till ytan lika stort natur- och kulturlandskap. Det används i stor utsträckning för rekreation och har karaktären av en stadspark då området ligger i anslutning till Uppsalas centrala delar. Området är intressant för att det kontinuerligt brukats sedan järnåldern och har lager på lager av historia synlig i landskapet. Det bär spår av landhöjningen i de rullstensåsar som ramar in området, centrumbildning från järnåldern i fornlämningar av olika karaktär och i de stora tillägg som var ursprungstanken för att främja mer varierad rörelse över gravhögarna. Strategin som arbetet landat i är att genom selektivt slåtter och användandet av markstabiliserande plastmesh mana besökare att ta de alternativa stråk som de bildar. Denna strategi är säsongsbetonad och icke-permanent till skillnad från tilläggen tidigare i vandringen. Genom dessa tillägg och strategier kan besökare ledas in i området och förståelsen efterhand fördjupas genom t ex besök i Gamla Uppsala museum. gravhögarna, den medeltida kyrkohistorien genom kyrkan som ursprungligen var en tre gånger så stor katedral, i jordbruksbygdshistorien och de industriella miljöerna. Examensarbetet har dels haft en övergripande skala i form av utarbetande av program utifrån de reella utmaningar som platsens olika aktörer står inför, och dels ett gestaltande genom tillägg. Utmaningarna som projektet har sökt finna svar på utgår från fyra aspekter. Upplandsmuseet och Riksantikvarieämbetet som driver Gamla Uppsala museum, visar områdets långa historia med fynd från järnåldern, har i en rapport identifierat att byggnaden är ritad för permanenta utställningar vilket gör det svårt att förändra den och kunna förmedla det snabbt växande kunskapsläget.

3 Fotografi, från 2016 mot söder som visar vyn från den nuvarande entrén till Gamla Uppsala natur- och kulturområde

4 Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala Relationen 1:15000 mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala SIT Relationen NTS, Skala mellan Ursprungligen 1:15000 mellan centrala centrala Uppsala i Uppsala skala och Gamla 1:15000 och Uppsala Gamla Uppsala His Skala 1:15000 Ska Skala 1: ,5 1,0 1,5 km 0 0 0,5 0,5 1,0 1,0 1,5 km 1,5 km 0 0 0,5 1,0 1,5 km 0 Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala Gamla Uppsala kyrka kyrka Gamla Uppsala museum Gamla Gamla Uppsala Uppsala museum museum Gamla Uppsala museum Uppsala domkyrka Uppsala domkyrka Uppsala domkyrka Uppsala domkyrka Centralstation Centralstation Centralstation Centralstation

5 Gamla Uppsalas landskapsutveckling Natur- och kulturhistoria Under järnåldern flyttade människor i området närmare varandra och ett centrum bildades i nuvarande Gamla Uppsala. Här finns spår av tydlig hierarki i de fornlämningar man hittat, både från mer monumental bebyggelse och mer blygsam - från salsbyggnad till grophus. Ursprungligen fanns här 3000 gravhögar, idag finns cirka 300 kvar. De största är de tre så kallade Kungshögarna. Efter järnåldern etablerades Sveriges första ärkesäte här och den första katedralen byggdes, idag finns endast delar av den kvar i den aktiva församligskyrkan. Området har varit föremål för mytbildning redan sedan vikingatiden, och tolkningarna av fynd och gravhögarna har kontinuerligt tolkats i enlighet med tidsandan. Gamla Uppsala natur- och kulturområde har således en lång både historia - den bär spår av både kultur och naturfenomen. Gravhögarna byggdes på den norra delen av rullstensåsen Uppsalaåsen. Den består av längst i syd Lötenkullen, sedan Röboåsen nu restaurerad men där Uppsalaborna hade anlagt ett ler och grustag, det fanns även en tegelfabrik här. Norr om den återfinns Tunåsen och till sist Högåsen där gravhögsområdet Målning, mot norr och Gamla Uppsala kyrka, odaterad men troligtvis innan slutet av 1800-talet som visar kor beta i gravhögsområdet, Digitalt museum är. Sedan 1800-talet finns en järnväg som kramar områdets östra sida. Denna ska nu tas bort i då man byggd den nya Ostkustbanan vid sidan av den som är gömd i siktlinje från åsarna på andra sidan åkrarna. Innan slutet av 1800-talet har marken brukats och man har haft kor på bete vilket har behållt den öppna åskaraktären. Under den senare delen av 1800-talet slutade man dock med det som ledde till att området växte igen. I början av 1900-talet ville man återskapa den öppna åskaraktären som vi känner till idag och området gallrades. Gravhögarna har används och varit del av Uppsalabornas varadag sedan dess tillblivelse. Utgrävningar visar att bostadsområdena och gravhögsområdena låg införlivade i varandra. I mer moden tid har man änvänd gravhögarna som skidbacke. Området används i hög grad för rekreation. Idag finns flera lvandringseder bland annat St Eriksleden och Linnéstigen. Därtill finns elljusspår och naturgym. Fotografi, vy mot norr 1915 som visar riklig vegetation i gravhögsområdet då man sedan slutet av 1800-talet slutat med att låta kor beta på högarna, Digitalt museum

6 Fotografi, vy mot norr och Gamla Uppsala kyrka, odaterad men troligtvis från 1930-talets början som visar gärdsgården som separerade kornas beteshage från gravhögarna, Digitalt museum Flygfotografi, vy mot söder 1966 som visar att gravhögarna var rejält skadade, Digitalt museum Fotografi, vy mot söder och gravhögarna, odaterad men troligtvis från 1950-talet som visar att parkeringen varit placerad precis intill gravhögarna, Digitalt museum Fotografi, vy mot norr 2016 som visar den nya Ostkustbanan som sträcker sig längsmed Gamla Uppsala natur- och kulturområde

7 Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Skala 1:7000 Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala 1: ,5 1,0 1,5 km Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala 1: ,5 1,0 1,5 km Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala 1:15000 Skala 1:15000 Gamla Uppsala kyrka 0,5 0 1,0 0,5 1,5 km 1, ,5 km 1,0 1,5 km 0,25 0,5 km 0,25 0 0,25 0,5 km Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den förstörda delen av den forna katedralen Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Skala 1:7000 Gamla Uppsala kyrka 0,5 0,25 0,5 km Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Historiska samband i landskapetsynliga och inte längre synliga Skala Ursprungligen 1:7000 NTS, i skala 1:7000 Skala 1:7000 Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den förstörda delen av den forna katedralen 0 Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala 1: ,25samband i landskapet-0,5 km och inte längre synliga Historiska synliga Skala 1: ,5 km Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den Gamla Uppsala med dess medeltidslämningar - den Gamla Uppsala museum förstörda delen av den fornakyrka katedralen Rester av förlorad gravhög från järnådern förstörda delen av den forna katedralen Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den förstörda delen av den forna katedralen Gamla Uppsala museum Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Skala 1: Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Skala 1:7000 0,25 0,5 km 0, Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum Uppsala domkyrka Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum Uppsala domkyrka Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som möjlig markering av en processionsväg Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Uppsala domkyrka Centralstation 0,5 km Centralstation Historiska samband i landskapetsynliga och inte längre synliga Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Uppsala domkyrka Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala 1:7000 Skala 1:15000 Uppsala domkyrka Skala 1:7000 Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar den 0 0,5 1,0 1,5 km 0,25 0 0,5 km förstörda delen av den forna katedralen Centralstation 0,25 0,5 km Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den förstörda delen av den forna Gamla katedralen Uppsala kyrka förstörda delen av den forna katedralen Centralstation Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern Centralstation Gamla Uppsala museum Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Filteringsdammar som byggdes på 1960-talet och som fortfarande renar Fyrisåns, senare Uppsalabornas dricksvatten genom rullstensåsen vid namn Tunåsen Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern Fornlämningar - stenlagda från järnåldern Rester av förlorad gravhög vägar från järnådern Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Fornlämning - Salsbyggnad järnåldern Rester av förlorad gravhög från järnådern Filteringsdammar som byggdes på 1960-talet och som fortfarande renar Fyrisåns, senare Uppsalabornas dricksvatten genom rullstensåsen vid namn Tunåsen Rester av förlorad gravhög från järnådern Gamla Uppsala museum Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som möjlig markering av en processionsväg Gamla Uppsala Uppsala museum kyrka med dess medeltidslämningar - den Gamla Uppsala domkyrka förstörda delen av den forna katedralen Gamla Uppsala museum Rest i form av gruslagd väg varpå det gick en järnväg som knöt det vanliga järnvägsnätet till Rester av förlorad gravhög från Sanda tegelbruk som var beläget på Röboåsen men Fornlämningar - Stolprader som järnådern kan ha fungerat som som brann ner på 1960-talet möjlig markering av en processionsväg Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som möjlig markering av en processionsväg Centralstation Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Skala 1:7000 IONSPLAN en mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala ,5 1,0 Rester av förlorad gravhög från järnådern Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern 1,5 km 0 0,25 0,5 km Gamla Uppsala museum från järnåldern Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern Fornlämning - Salsbyggnad Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Skala 1:7000 PLAN lan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Fornlämningar - stenlagda vägar från järnåldern 1,0 1,5 km Gamla Uppsala kyrka GamlaGamla Uppsala kyrka museum Uppsala 0 0,25 Filteringsdammar som byggdes på 1960-talet och som fortfarande renar Fyrisåns, senare Uppsalabornas dricksvatten genom rullstensåsen vid namn Tunåsen 0,5 km Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern förstörda delen av den forna katedralen Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den förstörda delen av den forna katedralen Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala museum Uppsala domkyrka Filteringsdammar som byggdes på 1960-talet och som fortfarande renar Fyrisåns, senare Uppsalabornas dricksvatten genom rullstensåsen vid namn Tunåsen Rester av förlorad gravhög från järnådern Rester av förlorad gravhög från järnådern Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som möjlig markering av en processionsväg möjlig markering av en processionsväg Fornlämning Gamla Uppsala museum- Salsbyggnad från järnåldern Rester av förlorad gravhög från järnådern Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Etablerade stråk och vandringsleder Skala 1:7000 på 1960-talet och Filteringsdammar som byggdes som fortfarande renar Fyrisåns, senare Uppsalabornas dricksvatten genom rullstensåsen vid namn Tunåsen Etablerade stråk och vandringsleder Skala 1:7000 Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som möjlig markering av en processionsväg Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som möjlig markering av en processionsväg Rest i form av gruslagd väg varpå det gick en järnväg som knöt det vanliga järnvägsnätet till Sanda tegelbruk som var beläget på Röboåsen men som brann ner på 1960-talet Rest i form av gruslagd väg varpå det gick en järnväg som knöt det vanliga järnvägsnätet till Sanda tegelbruk som var beläget på Röboåsen men som brann ner på 1960-talet Uppsala domkyrka Centralstation Rest i form av gruslagd väg varpå det gick en Pilgrimsvandringen St Eriksleden som leder från Uppsala domkyrka till järnväg som knöt det vanliga järnvägsnätet till Elljusspår som går över på Gamla Uppsala kyrka Lötenkullen och Röboåsen Sanda tegelbruk som var beläget på Röboåsen men Pilgrimsvandringen St Eriksleden som som brann ner på 1960-talet Elljusspår som går över på Lötenkullen och Röboåsen Fornlämning - Salsbyggnad från järnåldern Centralstation Fornlämningar - Stolprader som kan ha fungerat som leder från Uppsala domkyrka till Gamla Uppsala kyrka

8 ldern Filteringsdammar som byggdes på 1960-talet och som fortfarande renar Fyrisåns, senare Uppsalabornas dricksvatten genom rullstensåsen vid namn Tunåsen Etablerade stråk och vandringsleder NTS, Skala Ursprungligen 1:7000 i skala 1:7000 ngerat som Rest i form av gruslagd väg varpå det gick en järnväg som knöt det vanliga järnvägsnätet till Sanda tegelbruk som var beläget på Röboåsen men som brann ner på 1960-talet Elljusspår som går över på Lötenkullen och Röboåsen Linnéstigen, en av åtta, Linnéstigen Gamla Uppsala leder från Linnéträdgården i centrala Uppsala till ett naturområdet norr om Gamla Uppsala Pilgrimsvandringen St Eriksleden som leder från Uppsala domkyrka till Gamla Uppsala kyrka

9 Gamla Uppsala Skala 1:2000 Historiska samband i landskapet- synliga och inte längre synliga Gamla Uppsala natur- och kulturområde Skala 1:7000 Permamenta och ickepermanenta tillägg i rött NTS, Ursprungligen i skala 1:2000 Relationen mellan centrala Uppsala och Gamla Uppsala Skala 1: ,5 1,0 1,5 km Gamla Uppsala kyrka 0 0,25 0,5 km Gamla Uppsala kyrka med dess medeltidslämningar - den förstörda delen av den forna katedralen

10 Nya entrén - parkering och byggnad Skala 1: m Gamla Uppsala natur- och kulturområde Nya entrén, -Banvallsvägen där museibyggnaden och parkeringen är belägna NTS, Ursprungligen i skala 1:1000 Nya entrén - parkering och byggnad Skala 1: m

11 Entré parkering med omgivning Skala 1: m Gräs Grus Åker

12 PERSPEKTIV Vy från Banvallsvägen mot parkering, nya museiebyggnaden och i fonden Gamla Uppsala bostadsområde - nya entrén för dem som anländer med bil

13 Nya museibyggnaden med omgivning Skala 1:200 Gräs Grus Åker Stenläggning

14 PERSPEKTIV Vy från St Eriksleden mor söder och nya museibyggnaden - en visuellt genomsläpplig byggnad som besökaren leds in i via en av två ramper i sydvästra hörnet vid sidan av stråket

15 PERSPEKTIV Vy från nya museibyggnaden mot Gamla Uppsala gravhögsområde - där man kan läsa ihopp det man ser i landskapet med information genom modeller om det som inte längre är synligt

16 8 + 4, ,6 + 0,5 SEKTION A-A NTS, Ursprungligen i skala 1:25

17 :12 1:20 B A A B PLAN NTS, Ursprungligen i skala 1:50 PLAN Skala 1:50

18 SKISSER - skymma för att visa, inramning, anvisning och föreskrift av rörelse, utblick, interaktion, nivå av genomsläpplighet

19

20 ELEVATION ELEVATION mot nordväst mot ELEVATION nordväst mot nordväst Skala 1:50NTS, Ursprungligen i skala 1:50 Skala 1:50 0 0,5 2 m 0 0,5 2 m ELEVATION ELEVATION ELEVATION mot sydöst mot sydöst

21 ELEVATION mot nordöst ELEVATION mot sydväst

22 SEKTION B-B SEKTION B-B

23 MODELLFOTOGRAFI museibyggnaden

24 MODELLFOTOGRAFI museibyggnaden

25 Referenser Anvisning och föreskrift i gravhögsområden På andra liknande områden har man dels valt att anvisa rörelse genom brott i markunderlaget och dels mer föreskrivande grepp så som hinder. Exempel på det första är att etablera trappor i form av träkonstruktioner något upphöjt från högarna eller i form av stenblock som skär in i högarna. En gammal teckning av Ottarshögen i Vendel norr om Gamla Uppsala visar en stig markerad med stenar, dels för att rama in runtom och dels för att anvisa en stig upp till dess topp. På Högåsen och Kungshögarna i Gamla Uppsala har man kombinerat staket och separata hinder i området. Sedan 2016 har man valt att sätta ut flyttbara avgränsningar på de nötta områdena, inte runt något eller längsmed utan som separata hinder i stigen. Detta i form av smala järnpinnar nerstuckna i marken knutna till varandra med ett med tjockt rep. Dessa separata utspridda hinder i landskapet ter sig mer anvisande än föreskrivande, ett försök till att mana till mer varierad rörelse för att förhindra erosion, även fast det även hindrar besökaren från att ta den stigen. Ett brott i markunderlaget som anvisning av specifik rörelse är ett mer subtilt alternativ. Angreppsätt anger relationen av det man beträder och det man beskådar. I båda fallen leder vägen till toppen av högarna som därför oundvikligen blir speciellt hårt ansatta. Nivån av uppfattat hinder. Kan man tillföra interaktion mellan hinder och besökare som ger ett mervärde och som främjar en mer varierad rörelse över gravhögarna? Gravhögsområdeta, vy från Mitthögen mot Östhögen i Gamla Uppsala och de tilfälliga avgränsningarna på de nötta områdena

26 Vy från kyrkan i Monumentområdet i Jelling, Danmark mot den södra gravhögens trappa av stenblock Odaterad illustration av Ottarshögen, en gravhög i Vendel norr om Gamla Uppsala, Wikipedia Vy av Anundshög öster om Västerås och dess trätrappa med räcke, Wikipedia Romerska gravhögarna i Bartlow Hills, England. Delvis lämnats att växa igen. Övervuxna med växtlighet. Ovan Bartlow Hills runt början av 1900-talet, CTC Cambridge blog

27 Utgångspunkter för tillägget i gravhögsområdet i Gamla Uppsala tillägget ska ej vara permanent tillägget ska ej vara för tungt eller för svårt att montera tillägget ska kunna placeras i området oavsett lutning på marken ha en variation i det gestaltningsmässiga uttrycket och gifta sig med landskapet tillägget ska främja en mer varierad rörelse i gravhögsområdet kunna förvaras på ett effektivt sätt Gamla Uppsala, vy över småhögarna på Högåsen och effekten av dess olika slåtterscheman

28 Strategi för att främja en mer varierad rörelse i gravhögsområdet Förslag på strategi för att främja mer varierad rörelse över gravhögarna är tilläggande av nya stigar, både på de utsatta men även på de mindre utsatta delarna vilket skapar anvisning av möjliga vägar att ta. Dessa stigar består av en plastmesh som är utformad att förstärka gräsytor från erosion. Plastmeshen förvaras på rulle men kan kapas för att passa plats och kombineras för att täcka större ytor. Den är ungefär 1500 bred och fixeras på marken med hjälp av stålspett. Stigarna förstärker marken och skyddar mot erosion men låter även gräset under växa igenom det vilket gör att meshen ömsom är synlig och ömsom smälter samman med gräsytan. Beroende på om den har en kulör som skiljer sig från gräsets skapas upplevelsen av skiftande nyanser. För att inte slita ut nya ytor varieras stigarnas placering från år till år eller några gånger per säsong. Syftet är att mana besökare att ta nya vägar då besökare tenderar att följa upptrampade stigar. De kan dessutom möjligen fungera som indirekt skyltning, mana till nyfikenhet till varför man gjort detta och vidare informationshämtning. Per Fribergs privata trädgård, Svensk trädgårdskonst under 400 år Det är en dels en förstärkning av marken på utsatta områden och syftar även till att mana till mer varierad rörelse då människor tenderar att följa upptrampade eller markerade stigar. Den här strategien kombineras med selektiv slåtter under sommarmånaderna. Detta i syfte att skapa tillfälliga stigar genom att lämna delar orörda och beskära andra likt Per Fribergs privata trädgård. Markförstärkande plastmesh referens, Monumentområdet i Jelling, Danmark, och utmärkningen i vit betong av den forntida skeppsättningen

29 Tillägget på gravhögarna med omgivning Skala 1:200 Gräs Grus Åker Plastmesh

30 SKISS

31 SKISS Vy från Mitthögen mor Gamla Uppsala kyrka och museum

32 Skisser Process i urval

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49