EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2008) 6350 slutlig Ärende: Statligt stöd NN 70/2006 Finland Stödordning för filmproduktion i Finland Herr utrikesminister, 1. SAMMANFATTNING (1) Det gläder mig att kunna meddela att Europeiska kommissionen har bedömt stödet till filmsektorn och den audiovisuella sektorn i Finland och beslutat att det är förenligt med EG-fördraget. Stödordningen godkänns till den 31 december 2013 på det villkoret att de finländska myndigheterna gör de ändringar som kan bli nödvändiga efter det att kommissionens meddelande om biofilm och annan audiovisuell produktion (nedan kallat filmmeddelandet) 1 har upphört att gälla. 2. FÖRFARANDE (2) Genom en skrivelse av den 4 oktober 2006 underrättade de finländska myndigheterna med ett formulär för förenklad anmälan Europeiska kommissionen om att stödordningen för filmproduktion och audiovisuell produktion i Finland fått ökade anslag. Stödordningen godkändes första gången genom ett beslut som kommissionen antog den 20 december Eftersom det första godkännandet 1 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion, EGT C 43, , uppföljt genom meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om uppföljningen av kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (meddelandet om film) av den 26 september 2001 (KOM(2004) 171 slutlig, , EUT C 123, ). och senare genom meddelandet från kommissionen om förlängd tillämpning av meddelandet om uppföljningen av kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (Meddelandet om film) av den 26 september 2001 (EUT C 134, ). Utrikesminister Alexander STUBB Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles/Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: (0)

2 löpte ut den 31 december 2004 och det framgick av anmälan att stödåtgärden inte hade avbrutits har kommissionen omregistrerat åtgärden som olagligt stöd och begärt att de finländska myndigheterna anmäler stödordningen på nytt med ett standardformulär för anmälan. (3) De finländska myndigheterna sände in anmälan på nytt den 9 januari Kommissionen skickade en begäran om ytterligare upplysningar den 28 mars De finländska myndigheterna svarade genom skrivelser som registrerades den 1 juni 2007 respektive den 11 januari De finländska myndigheterna skickade ytterligare information genom e-postmeddelanden av den 19 februari, 20 februari, 4 mars, 28 mars, 9 april, 10 juni, 3 juli, 4 juli, 5 september och 28 oktober BESKRIVNING AV STÖDORDNINGEN (4) Syfte. Syftet med stödordningen är att främja finländsk filmproduktion som är mångsidig, originell och av hög kvalitet. Stöd kan efter ansökan ges för långa och korta spel-, dokumentär-, animations- och barnfilmer eller filmserier. Dessutom beviljar Finlands filmstiftelse stöd till kulturexport (resebidrag och filmkopiering), screening, distribution och filmfestivaler. (5) Stödbeviljande myndighet. Stödbeviljande myndighet är Finlands filmstiftelse. Undervisningsministeriet kan bevilja Finlands filmstiftelse statliga medel för produktion och distribution av filmer och andra audiovisuella program samt för annat främjande av filmkultur. (6) Rättslig grund. Den rättsliga grunden för stödordningen är lagen om främjande av filmkonsten ( /28) och förordningen om främjande av filmkonsten ( /121) samt Finlands filmstiftelses stödanvisningar 2. (7) Stödmottagare. I anvisningarna specificeras inte landstillhörigheten för personer eller bolag som kan ansöka om produktionsstöd. Mellan 101 och 500 företag väntas utnyttja stödordningen årligen. Manuskriptstödet går alltid till fysiska personer. Produktionsbolag som äger rättigheterna till en film i Finland är berättigade till produktionsstöd. När stöd ges för den finländska delen av en internationell samproduktion måste den finansieringsandel som Finland garanterar stå i proportion till de finländska produktionsmässiga och konstnärliga insatserna. (8) Stöd kan inte ges till person eller bolag som bedriver sändningsverksamhet av TVprogram, eller bolag som till 15 % eller mera ägs av en eller flera personer som idkar TV-verksamhet. Stöd kan inte heller ges till statliga verk, kommuner, församlingar eller till bolag där staten är majoritetsägare, eller till samfund eller verk som kan jämföras med de föregående. Stöd beviljas inte heller för produktioner som har till syfte att marknadsföra en produkt, produktgrupp, service eller liknande. (9) Stödkälla. Stödet beviljas med anslag ur Finlands statsbudget. (10) Stödform. Stödet ges i form av direkta bidrag. (11) Åtgärdstyper. I den form stödordningen godkändes 2001 och lades fram av de finländska myndigheterna i den aktuella anmälan omfattar den två allmänna kategorier av åtgärder dels stöd till filmproduktion och filmdistribution, dels stöd till internationell verksamhet (kulturutbyte), visnings- och distributionsverksamhet samt utbildningsverksamhet. Detta omfattar följande åtgärder: 2 Uppdaterade för

3 Stöd till filmproduktion och filmdistribution: Manuskripstöd. Utvecklingsstöd. Förhandsstöd för filmproduktion. Efterhandsstöd för filmproduktion. Marknadsförings- och distributionsstöd. Stöd till internationell verksamhet, visnings- och distributionsverksamhet samt utbildningsverksamhet. Stöd till internationell verksamhet. Stöd till visningsverksamhet. Stöd till distributionsverksamhet. Stöd för filmfestivaler. (12) Beräknad budget per stödform. Stödbeloppet beräknas uppgå till 18 miljoner euro per år under perioden och till 20 miljoner euro per år från och med Antagandet om hur stor budgeten per stödform kommer att bli grundar sig på de stödbelopp som beräknats för 2007: Åtgärder Budget 2007 Manuskriptstöd 0,4 miljoner euro Utvecklingsstöd 1,1 miljoner euro Förhandsstöd för filmproduktion 8,2 miljoner euro Efterhandsstöd för filmproduktion 1,6 miljoner euro Marknadsförings- och distributionsstöd 0,8 miljoner euro Stöd till internationell verksamhet 0,3 miljoner euro Stöd till visningsverksamhet 0,9 miljoner euro Stöd till distributionsverksamhet 0,5 miljoner euro Stöd för filmfestivaler 0,4 miljoner euro Totalt 14,2 miljoner euro Den totala årliga budgeten för den stödordning som ursprungligen godkändes av kommissionen 2001 var 13 miljoner euro. (13) Varaktighet. Stödordningen har gällt ända sedan det första godkännandet 2001, som löpte ut i slutet av I den anmälan som lämnades in den 9 januari 2007 begärde de finländska myndigheterna att godkännandet skulle förlängas till den 31 december De har åtagit sig att genomföra alla de ändringar som blir nödvändiga efter det att filmmeddelandet har upphört att gälla och att anmäla dessa ändringar till kommissionen. 3

4 (14) Kulturella kriterier. Enligt förordningen om främjande av filmkonsten 3 kan stöd beviljas för produktion och distribution av sådana filmer eller andra bildprogram som betraktas som kulturprodukter. Samtliga nedanstående kriterier måste vara uppfyllda för att en film eller ett annat bildprogram ska betraktas som en stödberättigande kulturprodukt: filmen eller bildprogrammet bildar en konstnärlig helhet, dess innehåll baserar sig på kulturvärden som har sitt ursprung i kulturidentiteten, och skapande upphovsmän och utövande konstnärer har gjort en betydande insats i produktionen, och när de löner och arvoden som betalas dem utgör en betydande del av produktionskostnaderna. I motiveringen till förordningen anges det hur dessa kriterier ska tolkas. Det första kriteriet kräver att hänsyn tas till den konstnärliga dimensionen när synopsis och manuskript bedöms. Det andra kriteriet avser andra kulturella dimensioner i det innehåll som ska bedömas; det rör sig om den globala, europeiska, nationella eller lokala kulturella basen eller språket eller gruppers och individers kulturella särdrag och identiteter, som uttrycks eller återspeglas i berättelsen eller i behandlingen av ämnet. Det tredje kriteriet förutsätter en utvärdering av de konstnärliga insatser som fackfolk och andra som deltar i produktionen bidrar med samt en bedömning av insatsernas ekonomiska betydelse. Med hänsyn tagen till ovannämnda kriterier grundar sig stödbesluten på en utvärdering av hela projektet när det gäller innehåll, uttryck och produktion, med beaktande av sökandens konstnärliga och ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet. Det slutliga beslutet fattas alltid av direktören för Finlands filmstiftelse på grundval av ett konsultutlåtande. Före det slutliga beslutet hålls ett möte mellan konsulterna och direktören. Konsulterna ska ha följande kvalifikationer: 1) Omfattande kunskaper om film och audiovisuell kultur. 2) Erfarenhet av filmproduktion eller annan audiovisuell produktion. 3) Omfattande kunskaper om filmdistribution. 4) Omfattande kunskaper om finansiering av filmproduktioner eller andra audiovisuella produktioner. 5) Omfattande kunskaper om internationella nätverk och internationella finansieringsorgan. 6) Utmärkta kunskaper i finska och svenska samt goda kunskaper i engelska. Direktören ska ha följande kvalifikationer: 1) Omfattande och gedigna kunskaper om filmbranschen och den audiovisuella branschen. 2) Välgrundade åsikter och en strategisk syn på hur finländsk film ska utvecklas. 3) Påvisade, goda ledaregenskaper. 4) Utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i finska, svenska och engelska. Andra språkkunskaper ses som en merit. 3 Den ändrade förordningen om främjande av filmkonsten (843/2007) utfärdades den 13 september 2007 och trädde i kraft den 1 oktober

5 5) En utbildning som lämpar sig för uppgiften. 6) Utmärkta sociala färdigheter. Samtliga projekt bedöms av konsulterna inom den stödkategori de har ansvaret för. År 2007 fick 66 filmproduktionsprojekt stöd. En översikt över detta stöd har lämnats till kommissionen. De filmer som fick stöd valdes ut bland de 90 stödansökningar som lämnades till Finlands filmstiftelse. Andelen olika genrer av filmer som fick stöd inom kategorin produktionsstöd under det året var följande: 15 spelfilmer, 4 kreativa dokumentärer, 2 barnspelfilmer, 15 kortfilmer, 25 korta dokumentärer och 5 korta animerade filmer. STÖD TILL FILMPRODUKTION OCH FILMDISTRIBUTION Manuskriptstöd (15) Enligt den anmälda stödordningen kan manuskriptstöd ges till en person eller en arbetsgrupp för skrivande av filmmanuskript. Maximistödet per film är euro. Den sökande ska förse stiftelsen med en arbetsplan för manuskriptet i samband med ansökan. Det anges inte på vilket språk manuskriptet ska skrivas. Utvecklingsstöd (16) Ett produktionsbolag som har filmrättigheterna i Finland kan få utvecklingsstöd för filmprojektet i fråga. Utvecklingsstödet får uppgå till högst euro per film. Stödet kan gälla manuskriptskrivning och -bearbetning, produktions-, inspelningsoch scenografiplaner och andra åtgärder som kostnadskalkylen eller finansieringsarrangemangen förutsätter. Endast direkta kostnader för projektet ingår i utvecklingsbudgeten. Förhandsstöd för filmproduktion (17) Ett produktionsbolag som har filmrättigheterna i Finland kan få förhandsstöd för filmproduktion för att slutföra filmen. Förhandsstöd för filmproduktion kan inte ges för en färdig produktion. En film anses vara färdig när den finns i form av en visningskopia eller en tv-master. (18) Produktionsstödet för en film får täcka högst 50 % av produktionskostnaderna, inklusive eventuellt utvecklingsstöd som stiftelsen redan beviljat för projektet. (19) Kostnadskalkylen ska omfatta de direkta produktionskostnaderna fram till den första visningskopian, inklusive en reservering på 7 10 % för extraordinära utgifter. Produktionsbolagets indirekta kostnader ingår i den andel som öronmärkts för administrativa kostnader i budgeten. Denna andel får inte överskrida 5 % av produktionskostnaderna och/eller de faktiska kostnaderna enligt företagets bokföring. Efterhandsstöd för filmproduktion (20) Efterhandsstöd för filmproduktion kan på grundval av den totala tittarsiffran för en film ges ett produktionsbolag som innehar filmrättigheterna i Finland. Efterhandsstöd för filmproduktion kan ges för en film om stiftelsen bedömer att den har ett tillräckligt inhemskt innehåll, om den inhemska biopremiären ägde rum den 1 januari 1997 eller senare och filmen lockade minst tittare som köpte biljett till normalpris för att se filmen i en inhemsk biograf det år den hade premiär. Också tittare som hade betalat för skolbioföreställningar tas med i beräkningen av efterhandsstödet. (21) Stiftelsen kan bevilja 3,50 euro i efterhandsstöd per tittare som har köpt en biljett till normalpris för att se filmen under premiäråret. Stödet får sammanlagt uppgå till 5

6 högst euro eller 50 % av de produktionskostnader som stiftelsen har godkänt. Om Finlands filmstiftelse har beviljat förhandsstöd för filmproduktion för filmen i fråga, får förhandsstödet och efterhandsstödet sammanlagt uppgå till högst euro eller högst 50 % av de produktionskostnader som stiftelsen har godkänt. (22) Högsta stödnivå och stödbelopp sammanlagt. Nivån på produktionsstödet (inklusive utvecklings-, förhands- och efterhandsstöd) får sammanlagt utgöra högst 50 % av produktionsbudgeten. När det gäller svåra filmer 4 uppgår den högsta tillåtna stödnivån undantagsvis till 70 % av produktionsbudgeten. (23) Definition av begreppet svår film. Enligt stiftelsens stödanvisningar klassificeras en film som svår om den inte riktar sig till en stor publik och den har särskilda svårigheter att locka kommersiell finansiering. (24) Territorialisering. Stödordningen innehåller inga territoriella villkor. Marknadsförings- och distributionsstöd (25) Marknadsförings- och distributionsstöd kan beviljas för marknadsförings- och distributionskostnader i anknytning till biografdistribution av inhemska filmer och internationella samproduktionsfilmer i Finland. Stödet kan beviljas till det produktionsbolag som äger filmrättigheterna i Finland eller till en finländsk yrkesmässig filmdistributör, som äger distributionsrättigheterna i Finland. Det understödda filmprojektet ska uppfylla de kulturella kriterier som anges i punkt 14 ovan. (26) Stödet får uppgå till högst 50 % av kostnaderna, eller högst euro per film. Stöd kan också ges separat för testning av filmen och dess marknadsföringsmaterial. Testningen ska utföras av ett självständigt, professionellt analysinstitut. Stödet för testning får utgöra högst 50 % av kostnaderna, men inte mer än euro per film. När det gäller svåra filmer 5 uppgår den högsta tillåtna stödnivån undantagsvis till 70 % av produktionsbudgeten. STÖD TILL INTERNATIONELL VERKSAMHET, VISNINGS- OCH DISTRIBUTIONSVERKSAMHET SAMT UTBILDNINGSVERKSAMHET Stöd till internationell verksamhet (27) Stödet till internationell verksamhet syftar till att öka de internationella kontakterna för finländsk film och att främja exporten av den. Denna åtgärd omfattar följande: Resebidrag till producenter och filmare. Resebidrag kan beviljas producenter och filmare så att de kan delta i festivaler och andra internationella evenemang där deras filmer visas. De stödberättigande kostnaderna omfattar reskostnader men inte deltagar- eller kursavgifter. Flertalet mottagare av detta stöd är frilansfilmmakare (regissörer, skådespelare). 4 Se definition i följande punkt. 5 Se definitionen av svåra filmer i punkt 23. 6

7 Stöd för framställning av en internationell kopia. Finländska filmproducenter kan ansöka om stöd för kostnaderna för att framställa en internationell kopia av en inhemsk film (kostnaderna för tillverkning av en visningskopia, översättning till främmande språk, textning av kopia), och till framställning av presentationsmaterial för filmen. Stöd till visningsverksamhet (28) Syftet med stödet till visningsverksamhet är att främja filmvisning och -utbud på biografer och att bredda filmrepertoaren och verksamheten. Stöd för upprustning och anskaffning av utrustning. Stödet får sökas av biografägare eller registrerade sammanslutningar som ansvarar för biografens verksamhet. Stödet är avsett som delfinansiering för anskaffning av utrustning och upprustning av biografer främst på små och medelstora orter. Under de senaste åren har antalet biografer minskat i Finland: 2007 fanns det 199 biografer med sammanlagt 316 salonger i Finland jämfört med 219 biografer med 336 salonger Enligt de finländska myndigheterna är de flesta biografer i Finland utsatta för ett ständigt indragningshot. Detta framgår av att omkring 58 % av biograferna i Finland har en omsättning på högst euro, medan cirka 45 % av biograferna har en omsättning på mindre än euro. Den svåra situationen för många biografer i Finland beror på låg befolkningstäthet och mycket få biobesökare per capita (uppskattningsvis 1,2 1,3 under de senaste fyra åren). Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror för 2006 i de övriga nordiska länderna var följande: 2,6 i Norge, 1,7 i Sverige och 2,3 i Danmark. För att garantera biografernas fortbestånd och ett diversifierat utbud av filmkultur i hela landet avser de finländska myndigheterna att tillämpa följande regler: (a) Oavsett på vilken ort de finns är arthousebiografer med en repertoar som främst består av specialiserade filmer 6 och biografer med en till tre salonger stödberättigade. (b) På små orter 7 är alla biografer berättigade till stöd. De finländska myndigheterna bekräftar emellertid att alla biografer omfattas av reglerna om stöd av mindre betydelse 8 i det här fallet och att dessa regler kommer att tillämpas. (c) I medelstora kommuner 9 är multiplexbiografer eller biografer som ingår i stora kedjor stödberättigade enligt följande kriterier: 6 Med specialiserade filmer avses här s.k. arthousefilmer som är kommersiellt mindre attraktiva, konstnärligt ambitiösa och av den typen som lockar en nischpublik eller en specialpublik. 7 Med små orter avses orter med högst invånare. 8 Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse, EUT L 379, , s En medelstor kommun har invånare, vilket i det här fallet omfattar följande orter: Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Joensuu, Jyväskylä, Kotka, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Rovaniemi och Vasa. 7

8 (i) De rådande omständigheterna, t.ex. biografens placering och invånarantalet i täckningsområdet, motiverar stödet eftersom de talar för att biografen bör kunna bära sig och överleva. (ii) Utan stöd skulle biografen inte kunna genomföra sitt eget digitaliseringsprojekt, vilket skulle äventyra dess livskraft och existens på lång sikt. (d) I huvudstadsregionen (med cirka invånare) är multiplexbiografer eller biografer som ingår i stora kedjor inte berättigade till stödet. Om ett riksomfattande digitaliseringsprojekt inleds kommer det att anmälas till kommissionen. Stödet får uppgå till högst 60 % av de totala projektkostnaderna eller euro, om de totala kostnaderna är mindre än euro. Om de totala kostnaderna överstiger euro får stödet däremot täcka högst 50 % av kostnaderna. Det totala stödbelopp som beviljas genom ett och samma stödbeslut får uppgå till högst euro om stödet avser anskaffning av utrustning och högst euro om stödet avser renovering av biograflokaler. De årliga anslagen för anskaffning av utrustning och för upprustning av lokaler var mindre än euro 2007 och 2008 och förväntas inte nå upp till en miljon euro före slutet av Verksamhetsstöd till biografer. Biografägare eller registrerade sammanslutningar som ansvarar för biografens verksamhet kan ansöka om den här typen av stöd. Syftet med verksamhetsstödet är att garantera att biografer kan erbjuda ett regionalt heltäckande basutbud och att hjälpa biografer att ta fram nya verksamhetsmodeller. På samma sätt som för ovan beskrivna åtgärd är stödet främst avsett för biografer på små och medelstora orter. Beslut om verksamhetsstöd till biografer fattas på verksamhetsmässiga grunder och enligt regional behovsprövning. Andra faktorer som beaktas är samarbete med stad eller kommun, till exempel skolbioföreställningar, bildande av nätverk med andra företag eller instanser, olika filmevenemang och biografens egna utvecklingsprojekt. Stödet får uppgå till högst euro per biograf och år. Stöd för parallellkopior. Stödet söks av filmens distributionsbolag före filmens premiär. Syftet med stödet för parallellkopior är att förbättra biografernas möjligheter att bedriva sin verksamhet genom att göra det möjligt för succéfilmer att snabbare bli tillgängliga också på mindre orter. Endast biografer som ligger utanför de 15 största biograforterna räknat i föregående års omsättning får visa parallellkopior som fått stöd från stiftelsen. Antalet parallellkopior får vara högst det antal kopior som distributören har tagit fram på egen bekostnad, dock inte fler än 15 stycken. Minst hälften av de parallellkopior för vilka stöd beviljats ska gå till biografer utanför de 30 största biograforterna räknat i omsättning. Stöd för parallellkopior kan också ges för filmer av vilka distributören har färre än 10 kopior som inte fått stöd från stiftelsen, om det efter filmens premiär står klart att den har möjligheter till framgång också utanför större orter. Stödet kan beviljas för kostnader i samband med anskaffning, frakt och textning av parallellkopior. Stödet får täcka upp till 70 % av kostnaderna för parallellkopiorna men en så hög stödnivå beviljas i mycket sällsynta fall, och då för barn- eller familjefilmer. År 2007 uppgick den totala 8

9 årsbudgeten för detta stöd till euro, vilket fördelades mellan 16 olika projekt. Stöd för digitala filmkopior. Syftet med denna stödform är att främja digital biografdistribution särskilt av inhemsk film i Finland och utomlands. Med inhemsk film avses en film som utgör en del av den finländska kulturen eller har en stark anknytning till finländsk kultur. Stödet kan sökas av produktions- eller distributionsbolag och är främst avsett för lång fiktion och dokumentärfilmer. Stödet beviljas för produktions- och textningskostnader för digitala kopior. Stödet är högst 70 % av kostnaden för visningskopiorna. Det årliga anslaget för denna typ av stöd är mycket litet. År 2007 fick sex projekt stöd på sammanlagt euro, och tre av de valda projekten gällde barnfilmer. Stödet ges under en provperiod som pågår till den 31 december Stöd till distributionsverksamhet (29) Syftet med stödet till distributionsverksamhet är att främja visning av filmer och filmers tillgänglighet via olika distributionskanaler genom att förbättra distributionen av finländsk film i synnerhet och distributionen och importen av högklassig och intressant film i allmänhet. Importstöd. Stödet kan sökas av filmimportörer. Oftast är stödmottagaren en mindre distributör. Importstödet syftar till att främja import och effektiv distribution av en mångsidig och högklassig filmrepertoar (bl.a. smala filmer, filmklassiker och dokumentärfilmer) som representerar världens filmkultur i bred omfattning. En film som importeras till Finland och distribueras i minst tre kopior kan få högst euro i stöd. En film som distribueras i minst två kopior kan få högst euro i stöd medan en film som distribueras i en kopia kan få högst euro. Stödet får uppgå till högst 50 % av import- och marknadsföringskostnaderna. För kostnaderna för dubbning av barn- och familjefilmer kan stiftelsen bevilja stöd som utgör högst 50 % av de slutliga kostnaderna, dock högst euro per film. År 2007 uppgick den totala årsbudgeten för detta stöd till euro, vilket fördelades mellan 12 olika projekt som valdes bland 19 ansökningar. De flesta filmer som får stöd importeras till Finland i 2 3 kopior och lockar mellan och besökare. Marknadsförings- och distributionsstöd för dvd. Distributionsstödet för dvd syftar till att främja marknadsföringen och tillgängligheten av inhemsk film och en mångsidig och högklassig filmrepertoar som representerar filmkultur från hela världen i bred omfattning på video och dvd. Stödet söks av en distributör som innehar filmens dvd-distributionsrättigheter. Stöd beviljas inte om projektet fått distributionsstöd från Media Plusprogrammet, vilket beviljas efter prövning. Den högsta tillåtna stödnivån är 50 % av marknadsförings- och distributionskostnaderna, dock högst euro per film. År 2007 uppgick totalanslaget för detta stöd till euro, som fördelades mellan 30 olika projekt. Stödet fördelades på följande sätt: 40 % till inhemska nysläppta spelfilmer, 20 % till inhemska filmklassiker ( ), 15 % till samproduktioner och cirka 10 % till utländska filmklassiker. Stöd för digitala distributionsnät. Stödet beviljas till en distributör som har visningsrätt till filmen. Syftet med stödet är att främja avgiftsbelagd nätoch mobildistribution, särskilt av inhemsk film. Stödet är projektspecifikt 9

10 och får uppgå till högst 50 % av projektets utgifter, dock högst euro. De totala anslagen för denna typ av stöd är högst euro. Inget stöd har beviljats hittills. Stöd till anordnande av filmfestivaler (30) Finlands filmstiftelse ger stöd för anordnande av nationellt betydande festivaler. År 2007 anslogs euro för anordnande av 7 festivaler på grundval av 14 stödansökningar som lämnades till Finlands filmstiftelse. De ansökningar som stiftelsen bedömer ska omfatta en handlingsplan för projektet samt uppgifter om besökarantal och biljettintäkter för det föregående projektet med uppgifter om antalet besökare uppdelade på betalande och icke betalande besökare. 4. BEDÖMNING 4.1. Förekomst av statligt stöd (31) I artikel 87.1 i EG-fördraget föreskrivs följande: Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att kunna klassificeras som statligt stöd måste en åtgärd därför uppfylla följande fyra villkor: stödet ska beviljas med statliga medel, 2) det ska ge företag en ekonomisk fördel, 3) fördelen ska vara selektiv och den ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, 4) åtgärden ska påverka handeln inom gemenskapen (32) Förekomst av statliga medel. Det direkta stödet i den aktuella stödordningen beviljas genom medel som anslagits i den allmänna statsbudgeten för Finland. Den beviljande myndigheten, Finlands filmstiftelse, kan anvisas dessa medel av undervisningsministeriet för produktion och distribution av filmer och andra audiovisuella program samt för att främja filmkultur. Därför omfattar dessa åtgärder statliga medel och ska tillskrivas staten. (33) Ekonomisk fördel för ett företag. De som omfattas av stödordningen filmproducenter, manusförfattare, filmdistributörer, juridiska personer som deltar i anordnande av filmfestivaler, filmägare bedriver ekonomisk verksamhet och klassificeras därför som företag enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Det direktstöd som ges till dessa stödmottagare på grundval av den aktuella stödordningen är en fördel som de inte skulle få på normala marknadsvillkor. Därför innebär åtgärderna enligt stödordningen att företag ges en ekonomisk fördel. (34) Snedvridning av konkurrens samt selektivitet. Stödordningen är selektiv till sin natur eftersom de enda stödmottagarna är företag som bedriver produktion och distribution av filmer samt filmfrämjande, manusförfattare och festivalarrangörer som uppfyller villkoren i stödordningen. Stödmottagarna konkurrerar med andra företag som producerar och distribuerar audiovisuella verk och främjar försäljningen av dessa, även sådana företag som inte omfattas av stödordningen. Det innebär att stödordningen snedvrider konkurrensen. (35) Däremot kan det hända att vissa enskilda åtgärder enligt stödordningen endast orsakar en begränsad snedvridning av konkurrensen. Det gäller särskilt om stödbeloppen är relativt låga (stöd till internationell verksamhet, stöd till visningsverksamhet, stöd för filmfestivaler) eller om själva verksamheten som finansieras inte är föremål för ekonomisk konkurrens i någon högre grad 10

11 (manusförfattande). Dessa enskilda åtgärder kan emellertid kumuleras med andra former av selektiva fördelar som ges inom ramen för stödordningen. På det hela taget medför stödordningen en betydande fördel för vissa företag på den audiovisuella marknaden, som kännetecknas av en hög grad av konkurrens. Därför snedvrider stödordningen konkurrensen. (36) Påverkan på handeln inom gemenskapen. Inom den internationella filmhandeln konkurrerar finländska filmer på global nivå med filmer från andra EUmedlemsstater och lockar publik. Det gäller särskilt spelfilmer men alltmer också kortfilmer. Traditionellt har handeln med kortfilmer varit mindre omfattande, men den senaste utvecklingen på området överföringsteknik (spridning via Internet och bärbara apparater) förefaller främja internationell handel också på det här området. Därför påverkas handeln mellan medlemsstaterna av åtgärder som har till syfte att direkt eller indirekt stödja produktion, distribution och främjande av filmer. (37) De enskilda åtgärder med begränsat konkurrenssnedvridande verkan som nämns i punkt 35 kan ha en ekonomisk effekt på handeln inom gemenskapen, även om den väntas vara begränsad för en del av den (t.ex. stöd till internationell verksamhet, stöd till manusförfattande eller stöd till filmfestivaler). Som konstaterats ovan kan stödordningen dessutom som helhet påverka handeln mellan medlemsstaterna, eftersom åtgärden kan kumuleras med andra stödformer. (38) Stödordningen utgör därför statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EGfördraget Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden (39) Den aktuella stödordningen omfattar stöd till olika typer av verksamhet, t.ex. till filmproduktion, manusförfattande, distribution och främjande av filmer, internationell verksamhet, visningsverksamhet och anordnande av filmfestivaler. Syftet med stödordningen är att främja finländsk filmproduktion som är mångsidig, originell och av hög kvalitet. De finländska myndigheterna anser att stödordningen är förenlig med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 d i EG-fördraget. (40) Artikel 87.3 d i EG-fördraget avser stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Detta så kallade kulturella undantag är en avvikelse från de allmänna reglerna i EGfördraget och ska därför tolkas restriktivt. Kommissionen anser att begreppet främja kultur och bevara kulturarvet måste tillämpas på produktens eller tjänstens art och innehåll och inte automatiskt på själva mediet eller hur det distribueras 10. (41) När det gäller filmproduktion och annan audiovisuell produktion innehåller filmmeddelandet 11 särskilda regler för bedömning av statligt stöd enligt artikel 87.3 d i EG-fördraget. Enligt filmmeddelandet kan ett stöd vara berättigat om det är förenligt med den allmänna lagenlighetsprincipen och de fyra förenlighetskriterierna avseende kulturellt innehåll, territorialisering, stödnivå och tilläggsstöd. (42) Filmmeddelandets tillämpningsområde omfattar filmproduktion och annan audiovisuell produktion. För övriga verksamhetstyper som finansieras genom den 10 Se t.ex. kommissionens beslut i ärende N 458/2004, Spanien - statligt stöd till Espacio Editorial Andaluza Holding sl. 11 Jfr fotnot 1. 11

12 aktuella stödordningen särskiljer kommissionen mellan följande typer av situationer vid bedömningen: 12 I de tidiga skedena av en filmproduktion (i det här fallet t.ex. stöd för manusförfattande): Strängt taget ingår sådan verksamhet inte i filmproduktion i den mening som avses i filmmeddelandet, utan äger rum före produktionsprocessen. Åtgärderna måste därför bedömas mot bakgrund av artikel 87.3 d. Samtidigt anser kommissionen att om syftet är att integrera verksamheterna i produktion av filmer har kriterierna i filmmeddelandet direkt relevans för bedömningen av dessa verksamheter. Därför tillämpar kommissionen bestämmelserna i filmmeddelandet också för att bedöma sådana åtgärders förenlighet med artikel 87.3 d i EG-fördraget. De senare skedena av en filmproduktion, t.ex. filmdistribution och säljfrämjande åtgärder, har inte lika nära anknytning till produktionen av filmer. I sådana fall anser kommissionen att kriterierna i filmmeddelandet har viss relevans, men det motiverar inte att de tillämpas för en bedömning i det här fallet. Därför tillämpar kommissionen kriterierna i filmmeddelandet som en relevant referens, men gör en separat bedömning av åtgärdernas nödvändighet och proportionalitet på grundval av artikel 87.3 d. Vissa andra verksamheter i de senare skedena av en produktion, t.ex. anordnande av filmfestivaler eller beviljande av resebidrag till producenter och filmare, skiljer sig ännu mer från själva filmproduktionen. I sådana fall är kriterierna i filmmeddelandet inte någon lämplig referens och kommissionen bedömer sådana åtgärder direkt mot bakgrund av artikel 87.3 d i EG-fördraget. I vissa fall är stödet avsett att ge ekonomiskt stöd för sådan verksamhet som avser teknisk verksamhet inom den audiovisuella sektorn, t.ex. åtgärder för att modernisera utrustning för visning av biofilmer. I dessa fall är det kulturella undantaget inte tillämpligt och åtgärdernas förenlighet med den gemensamma marknaden ska bedömas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget Åtgärder som avser produktion av filmer (43) Såsom anges i punkterna omfattar stödordningen direktstöd för filmproduktion. Nedan gör kommissionen en bedömning av åtgärdernas förenlighet med kriterierna i filmmeddelandet, med hänsyn tagen till 2001 års beslut om att inte göra några invändningar. Kriteriet om allmän lagenlighet (44) I punkt 2.3 a i filmmeddelandet föreskrivs följande: Kommissionen måste kontrollera att villkoren i systemen för statligt stöd inte innehåller bestämmelser som strider mot EG-fördraget på andra områden än statligt stöd. (45) Informationen från de finländska myndigheterna tyder inte på att stödordningen vållar några problem i detta avseende. De finländska myndigheterna har i synnerhet påpekat att anvisningarna inte föreskriver någonting om landstillhörigheten för personer eller bolag som kan ansöka om produktionsstöd. 12 Se kommissionens beslut i ärende NN 84/2004 och N 95/2004, Frankrike statlig stödordning för filmer och annan audiovisuell produktion, del III, punkt

13 Kulturellt innehåll (46) I punkt 2.3. b 1) i filmmeddelandet föreskrivs följande: Stödet skall avse en kulturprodukt. Varje medlemsstat måste säkerställa att innehållet i den produktion som beviljas stöd är kulturellt i enlighet med kontrollerbara nationella kriterier (enligt tillämpning av subsidiaritetsprincipen). (47) Enligt den anmälda stödordningen förutsätter stödet att samtliga kriterier avseende kulturinnehåll i punkt 14 är uppfyllda. Tillämpningen av dessa kriterier innebär att medlemsstaten utvärderar den konstnärliga dimensionen i synopsis och manuskript, den kulturella dimensionen i det innehåll som avser nationell eller lokal kulturell bas eller språk samt skapande upphovsmäns och utövande konstnärers insats i filmprojektet. (48) Såsom anges i punkt 14 utvärderas stödansökningarna av sakkunniga på det audiovisuella området på grundval av kriterierna i fråga. Den praxis som Finlands filmstiftelse tillämpat tidigare visar att man väljer filmer på grundval av deras konstnärliga värde och gynnar innovativa uttrycksformer snarare än filmernas kommersiella aspekter. Att den anmälda stödordningen inför de kumulativa kulturella kriterier som anges ovan ger en tillräcklig garanti för att stödet inriktas på kulturprodukter. (49) Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn tagen till stödordningens särdrag och bedömningsprocessen anser kommissionen att det stöd för produktionsåtgärder som stödordningen omfattar är förenligt med filmmeddelandets krav på kulturellt innehåll. Territoriella villkor (50) Punkt 2.3. b 2) i filmmeddelandet föreskriver följande: Producenten måste vara fri att använda minst 20 % av filmbudgeten i andra medlemsstater utan att detta leder till någon minskning av det stöd som lämnas enligt systemet. Kommissionen godtog därför territorialisering som ett villkor för att beviljas stöd för utgifter upp till 80 % av produktionsbudgeten för en stödmottagande filmproduktion eller tvprogramproduktion. Stödet bör dock begränsas till den minsta andel som krävs för att främja kulturella mål. (51) Såsom anges i punkt 24 omfattar stödordningen inga territoriella villkor. Stödmottagaren får således använda stödet i andra medlemsstater. Det innebär att stödordningen uppfyller territorialiseringsvillkoret i filmmeddelandet. Stödnivå (52) I punkt 2.3. b 3) i filmmeddelandet föreskrivs följande: Stödet får i regel inte överstiga 50 % av produktionsbudgeten i syfte att stimulera normala kommersiella initiativ som hör till en marknadsekonomi och undvika en tävlan mellan medlemsstaterna. Svåra filmer och lågbudgetfilmer undantas från denna begränsning. Kommissionen anser att det i enlighet med subsidiaritetsprincipen är varje enskild medlemsstats uppgift att i överensstämmelse med nationella parametrar fastställa en definition på svåra filmer och lågbudgetfilmer. (53) Enligt informationen från de finländska myndigheterna uppgår den högsta tillåtna stödnivån i regel till 50 % av produktionsbudgeten. Såsom anges i punkt 22 har de finländska myndigheterna bekräftat att den kumulerade stödnivån i undantagsfall (för svåra filmer) får uppgå till 70 % av produktionsbudgeten. Enligt de finländska myndigheterna omfattar definitionen av svåra filmer sådana filmer som 13

14 inte riktar sig till en stor publik och har särskilda svårigheter att locka kommersiell finansiering. (54) Kategorin svåra filmer omfattar därför filmer som inte lockar någon stor publik och som annars inte skulle produceras eftersom de är föga intressanta ur kommersiell synpunkt, vilket i sin tur skulle resultera i bristen på finansiering. Kommissionen noterar att de båda kriterierna i föregående punkt är kumulativa och därför stärker argumenten för offentligt stöd. (55) Genom tillämpning av subsidiaritetsprincipen anser kommissionen att de finländska myndigheterna har fastställt en definition av begreppet svåra filmer enligt nationella parametrar. Därmed är stödordningen förenlig med stödnivåreglerna i filmmeddelandet. Tilläggsstöd för särskild filmproduktionsverksamhet (56) I punkt 2.3 b 4) i filmmeddelandet anges följande: Extra stöd för särskilda filmproduktionsverksamheter (t.ex. efterproduktion) är inte tillåtet. Detta i syfte att säkerställa att stödet har en neutral stimulanseffekt och följaktligen att skydd av dessa särskilda verksamheter i den medlemsstat som beviljar stödet undviks liksom att sådana verksamheter lockas till den stödbeviljande medlemsstaten. (57) Åtgärderna till förmån för filmproduktion i den aktuella stödordningen omfattar inget tilläggsstöd för särskild filmproduktion. Åtgärderna har därför en neutral stimulanseffekt på de olika typerna av särskild filmproduktionsverksamhet. Detta garanterar att det motsvarande villkoret i filmmeddelandet är uppfyllt. Slutsats (58) Mot bakgrund av ovanstående bedömning och med beaktande av det beslut som antogs 2001 anser kommissionen att de åtgärder till stöd för filmproduktion som den aktuella stödordningen omfattar utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget men är förenliga med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 d) i EG-fördraget, eftersom de uppfyller villkoren i filmmeddelandet Manuskriptstöd (59) Såsom anges i punkt 15 omfattar stödordningen stöd till manusförfattande, som får uppgå till högst euro. Dessutom kan utvecklingsstödet (se punkt 16) också omfatta stöd till skrivande och vidareutveckling av manuskriptet. Dessa stödåtgärder vidtas innan filmen produceras i den mening som avses i filmmeddelandet, men meningen är att manuskripten ska integreras i filmproduktionen. Därför tillämpar kommissionen villkoren i filmmeddelandet (se punkt 42, första strecksatsen) också för att bedöma om stödet till manusförfattande är förenligt med artikel 87.3 d i EG-fördraget. (60) Kravet på allmän lagenlighet. Det stöd till manusförfattande som stödordningen möjliggör orsakar inga problem när det gäller kravet på allmän lagenlighet, som citeras i punkt 44. De finländska myndigheterna har i synnerhet påpekat att anvisningarna inte föreskriver någonting om landstillhörigheten för personer eller bolag som kan ansöka om produktionsstöd. (61) Kulturellt innehåll. Enligt den anmälda stödordningen förutsätter stödet att kriterierna om kulturinnehåll enligt punkt 14 är uppfyllda. När medlemsstaten tillämpar dessa kriterier utvärderar den det inlämnade manuskriptets konstnärliga dimension. Såsom anges i punkt 14 utvärderas stödansökningarna av sakkunniga på 14

15 det audiovisuella området på grundval av kriterierna i fråga. Den praxis som Finlands filmstiftelse tillämpat tidigare visar att man väljer filmer på grundval av deras konstnärliga värde och gynnar innovativa uttrycksformer snarare än filmernas kommersiella aspekter. Att den anmälda stödordningen inför de kumulativa kulturella kriterier som anges ovan ger en tillräcklig garanti för att stödet inriktas på kulturprodukter. (62) Enligt kommissionens åsikt och i linje med det beslut som antogs 2001 och med hänsyn tagen till stödordningens särdrag och bedömningsprocessen garanterar dessa kriterier att filmer som får distributionsstöd i Finland har ett kulturellt innehåll. (63) Territorialisering. Stödet till manusförfattande omfattar inget krav som gäller territorialisering av utgifterna. Därmed är motsvarande krav i filmmeddelandet uppfyllt (se punkt 49). (64) Stödnivå. Stödordningen föreskriver ingen särskild högsta tillåtna stödnivå när det gäller manusförfattande. Samtidigt säkerställer reglerna om kumulerad stödnivå för filmproduktion (se punkt 53) att stödet inte överstiger de stödtak som anges i filmmeddelandet. (65) Tilläggsstöd för särskild filmproduktionsverksamhet. I linje med filmmeddelandet motiveras logiken bakom förbudet mot tilläggsstöd för särskild filmproduktionsverksamhet med att [ö]ronmärkning av stöd till specifika poster i en filmbudget skulle kunna resultera i att ett sådant stöd blir till en nationell förmån för de sektorer som tillhandahåller det specifika arbete som beviljas stöd, vilket skulle kunna strida mot bestämmelserna. (66) Manuskriptstödet är av den typen att det är inriktat på att stödja en enda verksamhet före själva filmproduktionsprocessen i stället för att stödja hela produktionsprocessen. I stället för att styras till en viss sektor med verksamhet inom filmproduktion ges det för en verksamhet som är en första förutsättning för all filmproduktionsverksamhet. Därför anser kommissionen att manuskriptstödet är förenligt med motsvarande villkor i filmmeddelandet. (67) Slutsats. I linje med detta och eftersom åtgärden endast i begränsad omfattning snedvrider konkurrensen och påverkar handeln inom gemenskapen anser kommissionen att manuskriptstödet enligt stödordningen också är förenligt med villkoren i filmmeddelandet och därför förenligt med artikel 87.3 d i EG-fördraget. Denna slutsats ligger i linje med kommissionens beslut från 2001 om att godkänna åtgärden och med kommissionens beslutspraxis när det gäller stöd för manusförfattande Stöd till filmdistribution (68) Syftet med åtgärder till förmån för distribution är att stödja spridningen av kulturprodukter för att garantera att de finns tillgängliga för tittarna särskilt på mindre orter där det annars kan vara kommersiellt ointressant att sprida kulturprodukter på grund av låg befolkningstäthet. Stöd till filmdistribution ges i flera olika former enligt stödordningen: Marknadsförings- och distributionsstöd kan ges för biografdistribution av inhemska filmer och internationella 13 Se t.ex. kommissionens beslut i ärendena NN 84/2004 och N 95/2004, Frankrike statlig stödordning för filmer och annan audiovisuell produktion; N 505/2005, polsk audiovisuell fond; N 291/2007, nederländsk filmfond. 15

16 samproduktionsfilmer i Finland (se punkterna 25 och 26), stöd till filmimport, marknadsföring och distribution av dvd-filmer och digital distribution (se punkt 29) samt stöd för parallellkopior och digitala filmkopior (se punkt 28). I detta sammanhang kan stöd ges för kostnaderna för produktion av kopior, textning, reklam och andra kostnader som är nödvändiga för att förverkliga distributionsplanerna i Finland. (69) I princip får stödet täcka 50 % av de relaterade projektkostnaderna, medan stödnivån för svåra filmer undantagsvis får uppgå till 70 % av projektkostnaderna. De högsta tillåtna stödnivåerna för distributionsåtgärder är begränsade. Stödet för biografdistribution i Finland får uppgå till högst euro. För övriga åtgärder som nämns i punkt 66 varierar maximibeloppet mellan euro (stöd för digital distribution) och euro för kostnader i samband med dubbning av barn- och familjefilmer. Vidare ska distributionsstödet främja snabbare tillgång till succéfilmer på mindre orter, dvs. endast biografer som ligger utanför de 15 största biograforterna räknat i föregående års omsättning får visa parallellkopior som fått stöd från stiftelsen. (70) Såsom anges i punkt 42, andra strecksatsen, anser kommissionen att kriterierna i filmmeddelandet är en lämplig referens för bedömning av om stöd till filmdistribution är förenligt med reglerna om statligt stöd i EG-fördraget. Eftersom filmproduktion inte omfattar distributionsverksamhet måste kommissionen på grundval av artikel 87.3 d göra en separat bedömning av åtgärdens nödvändighet och proportionalitet. (71) Kravet på allmän lagenlighet. Det stöd till distribution av gemenskapsfilmer som stödordningen omfattar orsakar inga problem när det gäller kravet på allmän lagenlighet, som citeras i punkt 44. De finländska myndigheterna har i synnerhet påpekat att ingenting särskilt föreskrivs om landstillhörigheten för personer eller bolag som kan ansöka om produktionsstöd. (72) Kulturellt innehåll. Enligt den anmälda stödordningen förutsätter stödet att kriterierna om kulturinnehåll enligt punkt 14 är uppfyllda. Tillämpningen av dessa kriterier omfattar en utvärdering av den konstnärliga dimensionen i synopsis och manuskript, den kulturella dimensionen i det innehåll som avser nationell eller lokal kulturell bas eller språk samt skapande upphovsmäns och utövande konstnärers insats i filmprojektet. Denna utvärdering görs av sakkunniga på det audiovisuella området. Den praxis som Finlands filmstiftelse tillämpat tidigare visar att man väljer filmer på grundval av deras konstnärliga värde och gynnar innovativa uttrycksformer snarare än filmernas kommersiella aspekter. Att den anmälda stödordningen inför de kumulativa kulturella kriterier som anges ovan ger en tillräcklig garanti för att stödet beviljas för kulturprodukter. (73) Enligt kommissionens åsikt och i linje med det beslut som antogs 2001 och med hänsyn tagen till stödordningens särdrag och bedömningsprocessen garanterar dessa kriterier att filmer som får distributionsstöd i Finland har ett kulturellt innehåll. (74) Territorialisering. Stödet till filmdistribution omfattar inget krav som gäller territorialisering av utgifterna. Därmed är motsvarande krav i filmmeddelandet uppfyllt (se punkt 49). (75) Stödnivå. Stödet till filmdistribution överstiger inte de stödtak som föreskrivs i filmmeddelandet. Såsom anges i punkt 26 får stödet uppgå till 50 % av de stödberättigande kostnaderna och undantagsvis för svåra filmer till 70 % av de stödberättigande kostnaderna. 16

17 (76) Tilläggsstöd för särskilda verksamheter. Såsom anges i punkt 65 motiveras logiken bakom förbudet mot tilläggsstöd för särskild filmproduktionsverksamhet i filmmeddelandet med att [ö]ronmärkning av stöd till specifika poster i en filmbudget skulle kunna resultera i att ett sådant stöd blir till en nationell förmån för de sektorer som tillhandahåller det specifika arbete som beviljas stöd, vilket skulle kunna strida mot bestämmelserna. (77) Stödet till filmdistribution i den aktuella stödordningen ska bidra till de kostnader som typiskt uppkommer i samband med filmdistribution, t.ex. kostnader för produktion av filmkopior (den mest kostnadskrävande verksamheten vid filmdistribution) samt textnings- och reklamkostnader som är nödvändiga för distributionen. Även om de relevanta kostnaderna avser särskilda verksamheter ingår dessa verksamheter inte i själva filmproduktionen. Syftet med åtgärden är att främja distribution av gemenskapsfilmer med kulturellt innehåll snarare än att stödja särskilda sektorer. Kommissionen anser därför att åtgärden inte vållar problem när det gäller förbudet mot tilläggsstöd. (78) Stödets nödvändighet och proportionalitet. I enlighet med det som konstaterats i punkt 73 anser kommissionen att stödet till filmdistribution har ett kulturellt syfte: att främja distributionen av gemenskapsfilmer med kulturellt och konstnärligt innehåll i Finland. Detta syfte ligger i linje med artikel 151 i EG-fördraget, som uttryckligen nämner konstnärligt och litterärt skapande, även inom den audiovisuella sektorn som ett område där gemenskapen vid behov ska stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet och som föreskriver att [g]emenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. När det gäller stödet för parallellkopior är syftet att förbättra möjligheterna att se film på mindre orter. Endast biografer utanför de 15 största biograforterna räknat i föregående års omsättning får visa parallellkopior som fått stöd från stiftelsen, och minst hälften av de parallellkopior för vilka stöd beviljats måste distribueras till biografer utanför de 30 största biograforterna räknat i omsättning. Med beaktande av att Finland har en låg befolkningstäthet och mycket få biobesökare per capita är det mycket sannolikt att filmerna i fråga aldrig skulle nå ut till dessa mindre orter utan stöd, eftersom distributionen inte skulle vara lönsam. Syftet med stödet till digital filmdistribution är att främja inhemska filmer, det vill säga filmer som är en del av den finländska kulturen eller har en stark anknytning till denna. En stor del av de projekt som får stöd är barnfilmer. Eftersom dessa filmer är föga intressanta ur kommersiell synpunkt skulle de digitala kopiorna av dessa filmer troligen inte distribueras i Finland och utomlands utan stöd. Stödet för att främja avgiftsbelagd nät- och mobildistribution särskilt av inhemsk film anses också vara berättigat i detta sammanhang. Det noteras att de totala anslagen för detta stöd uppgår till euro. Syftet med stödet till filmimport är att främja kvalitetsfilmer, det vill säga smala filmer, filmklassiker och dokumentärfilmer som representerar världens filmkultur i bred omfattning. Med beaktande av att de flesta filmer som får stöd importeras till Finland i 2 3 kopior och att dessa filmer lockar endast besökare är risken stor att dessa filmer inte skulle visas i Finland om stödet inte gavs, eftersom distributionen inte skulle vara lönsam. Stödet för distribution av dvd-filmer är avsett att främja ett mångsidigt utbud av kvalitetsfilmer från Finland och andra länder. Stödet fördelas på så sätt att 40 % ges till inhemska nysläppta spelfilmer, 20 % till inhemska filmklassiker ( ), 15 % till samproduktioner och cirka 10 % till utländska filmklassiker. På grundval av ovanstående anser kommissionen att den aktuella åtgärden är nödvändig och väl lämpad för att främja målet av gemensamt intresse att främja spridningen av filmer med kulturellt innehåll. Åtgärden har en klar stimulanseffekt när det gäller att främja filmer med kulturellt innehåll och av hög kvalitet, särskilt på mindre orter, 17