Att arbeta med digitala loggar

Transkript

1 Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 1-9 Modul: Samtal om text Del 4: Att arbeta med digitala läsloggar Att arbeta med digitala loggar Gunnel Thydell I en digitaliserad värld förändras sätten vi kommunicerar på, vilket avspeglar sig både i undervisningens innehåll och i metoder och verktyg. I literacybegreppet, som förklarades i del 1, ingår digital literacy. Digital literacy definieras ofta som förmågan att läsa, skriva och på annat sätt hantera information med hjälp av samtidens teknologi. Detta är viktig kunskap för varje individ i ett digitaliserat samhälle. För lärare såväl som elever innebär digital literacy att vara digitalt bevandrad och att kunna välja medier och verktyg som fungerar i sammanhanget. Valet påverkas av uppgiftens karaktär, vilken typ av information vi utbyter och vilka vi kommunicerar med (Shear & Knobel, 2008). Det handlar alltså inte främst om att använda teknik, utan om att förstå hur kunskaper delas och växer med hjälp av de möjligheter som digitaliseringen medför. Att logga sitt läsande och lärande i digitala läsloggar kan ses som en del i processen att bli digitalt litterat, liksom att äga tillträde till i sin egen kunskapsutveckling. Det finns ännu inte så mycket forskning om digitalt skrivande i specifika situationer, men den forskning som finns pekar på behovet av en genomtänkt undervisning, med tanke på hur mycket den digitala miljön har förändrat förutsättningarna för skrivandet. Om en läslogg ska skrivas med penna och papper eller digitalt, är lärarens beslut (se Molloys artikel i denna del). Den här texten utgår från att det är ett didaktiskt beslut. Valet kan inte längre sägas handla om dator eller inte dator; en del texter kan lika gärna skrivas digitalt som med penna och papper, medan andra texter har allt att vinna på att skrivas digitalt. Exempelvis kan digitala loggar, till skillnad från handskrivna loggar, delas och återkopplas på av många. Återkopplingen kan ges multimodalt, genom exempelvis röstinspelningar, instruktionsfilmer och länkar till olika resurser. Genom den formliga explosion som skett inom den så kallade molntekniken 1 kan man hävda att kartan har förändrats radikalt och vi har kanske bara sett början på utvecklingen. Exempel på hur molntekniken kan vara en tillgång i undervisningen kommer att tas upp i artikeln. 1 Molnet är en metafor för de externa servrar som finns tillgängliga via internet istället för lokala servrar i datorn, på skolan eller i kommunen. Molntjänster är i detta fall de IT-resurser som skolan/organisationen betalar för, t ex mjukvara som applikationer. 1 (10)

2 Från hur till varför Mycket av det som skrivs i skolan sker sedan länge digitalt. Hur det går till rent tekniskt är inte längre en fråga för så många lärare, utan fokus har flyttats till varför och när digitala verktyg ska användas. Regeringens beslut om en nationell strategi för skolans digitalisering (Regeringskansliet, 2017) avspeglas i den reviderade läroplanen (Lgr 11, rev. 2017), där vikten av didaktiska ställningstaganden är central. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, men det är främjandet av elevernas kunskapsutveckling som står i fokus och som ska ligga till grund för beslut om undervisningens utformning och val av verktyg. I valet mellan att skriva läsloggar för hand eller digitalt bör frågor som Vad är syftet med läsningen och med loggskrivandet? När ska de skrivas? Vem eller vilka ska kunna läsa läsloggarna? och På vilket sätt ska läsloggarna kommenteras? vara avgörande. Det handlar alltså om att avgöra om det finns några didaktiska fördelar med att skriva läsloggarna digitalt i det aktuella sammanhanget. Möjligheter med digitala läsloggar De molntjänster som många skolor använder har förändrat skrivandets landskap. Det är skillnad mellan att skriva i ett traditionellt ordbehandlingsprogram i ett dokument som sparas i den egna datorn och att använda molntjänster. I molntjänster för lärande och undervisning är hela grundidén möjligheten att enkelt kunna ladda upp och dela filer på en gemensam yta eller i ett flöde för att kunna interagera. Texter som skrivs och lagras i molnet är alltid delbara och åtkomliga och de sparas automatiskt. Egentligen är de inte dokument, utan en webbaserad databas, men för enkelhetens skull används här begreppet dokument. De förändringar i skrivandet som digitaliseringen för med sig handlar till att börja med om tillvägagångssätt och distribution av texter. Tillgången till andras texter, och sättet de egna texterna delas, påverkar skrivsituationen menar Grabill & Hicks (2005). Digitala verktyg ger möjligheter att interagera med andras texter, liksom att använda olika onlinetjänster och funktioner som uppslagsverk och ordböcker. Det finns också allt fler funktioner i själva dokumentet, som inbyggda ordböcker, länkning (hypertext), fotnot, markeringar av felstavade eller grammatiskt felaktiga ord, uppläsning av text och nedladdning av bilder att bädda in. Texterna kan delas och publiceras som bloggar, på gemensamma arbetsytor kopplade till skolornas molntjänster, på digitala anslagstavlor och via sociala medier. Återkopplingen kan ske på en rad olika sätt och fler än läraren kan ge respons. Utöver den kontext som skrivandet sker i, skiljer sig även själva skrivprocessen. Elever som skriver digitala texter planerar mindre, skriver mer, förflyttar sig fram och tillbaka i texten (ickelinjärt skrivande) och redigerar betydligt mer än elever som skriver för hand (Åkerfeldt, 2014). Om läsloggskrivandet syftar till att utveckla både tanke och språk, är redigering intressant, eftersom digitala dokument erbjuder möjlighet för elever att omstrukturera och utveckla sina texter. Davidson konstaterar att när texter ska läsas av fler än bara läraren, 2 (10)

3 vilket är allt vanligare idag, ökar elevernas motivation att skriva bra, oavsett deras ålder. Det ökar texternas språkliga kvalitet och korrekthet vad gäller innehåll av faktauppgifter och även texternas äkthet, eftersom plagiat blir ovanligare (Davidson, 2011). Vem som ska kunna läsa texterna, och i vilket syfte, bör vara transparent för eleverna. Läraren kan genom inställningar i det digitala dokumentet styra för vilka läsare en blogg eller arbetsyta ska vara synlig. En avgörande skillnad mellan att använda analoga och digitala loggar är hur den formativa återkopplingen kan ges. I en digital läslogg har läraren tillgång till fler verktyg för detta ändamål. Dessa verktyg kan göra det enklare att delta aktivt i elevens skrivande. Grabill & Hicks (2005) menar att denna typ av återkoppling handlar om att möta elever på deras villkor, alltså där de befinner sig. I molnbaserade dokument kan detta stöd innebära att en elev som läser och skriver snabbt får återkoppling i realtid och utmanas ytterligare, medan den elev som har svårt att komma igång kan få hjälp med det direkt i dokumentet, till exempel under en läs- och skrivlektion. Den molnbaserade läsloggen Oavsett om den molnbaserade läsloggen ska vara ett redskap för reflektion och fördjupning av tankar kring läst skönlitteratur, eller ett redskap för att förstå en sakprosatext, delas den vanligtvis mellan lärare och elev och ibland också elever emellan. I molntjänster för lärande och undervisning är det lätt att skapa virtuella klass- eller grupprum där man sedan ser varje uppgift eleverna fått i en mapp med samma namn som dokumentet. Läraren kan fylla på med läsanvisningar och frågor till valda delar av texten under arbetets gång. Uppgifterna kan individanpassas och läraren kan ställa följdfrågor till eleven. Vid läsning av längre texter, både romaner och faktatexter, händer det att eleverna stöter på för dem okända ord och begrepp. Här kan en kollaborativ ordlista komplettera läsloggarna och användas i syfte att öka förståelsen för det lästa och samtidigt utöka ordförrådet. Ytterligare en fördel, utöver att de blir vana vid att slå upp ord 2 är att de kan upptäcka vinsterna med kollaborativt lärande. När läraren uppmuntrar till samarbete minskar risken för att elever kör fast. Några elever är mycket aktiva och bidrar med ord, andra använder dokumentet för att få stöd i sin läsning. Nedan visas en påbörjad ordlista. Den växer snabbt, eftersom handlingen utspelar sig på sextiotalet och det tidstypiska språket är utmanande för elever idag. Naturligtvis behöver läraren vara aktiv i ordlistan genom att rätta till missuppfattningar och göra förtydliganden. 2 För detta ändamål passar till exempel Svenska Akademiens ordtjänst svenska.se 3 (10)

4 Figur 1. Mall för läslogg som kan anpassas till respektive elev och som fylls på med nya uppgifter vartefter läraren läst och återkopplat. Figur 2: Kollaborativ ordlista. Här finns också ett exempel på multimodalitet i form av en bildförklaring. 4 (10)

5 Nedan ges ett exempel på hur elever dokumenterade sina gruppdiskussioner halvvägs in i romanen Snake av Kate Jennings. De hade förberett sig genom att skriva läsloggar, där de ombads observera både vad som berättas och hur, genom att hitta underliggande budskap, symbolik och referenser till andra texter. Målet var att skriva en litterär analys. En sådan här enkel mall kan anpassas till ämne och åldersgrupp, kräver minimal förberedelse och kan ändå ge mycket utdelning. När eleverna ser de andra gruppernas frågor och sammanfattningar växa fram kan det ge nya tankar och uppslag till den egna diskussionen. Figur 3: En enkel mall som kan anpassas till ämne och åldersgrupp. Hur en logg utformas beror, som Molloy påpekar, på vilket syfte läraren har med läsningen. I den tvådelade uppgiften i religion nedan beskriver, förklarar och reflekterar en elev kring innehåll i undervisningen och kring bilder och symboler. Eleven går i åk 9, har gått ett och ett halvt år i svensk skola och har specifikt bett om att få språkliga kommentarer. Klasskamraten som kommenterat har inte kommit lika långt i den svenska språkutvecklingen och har inte heller lika goda kunskaper om hinduism och buddhism än. Återkopplingen ges via den inbyggda kommentarsfunktionen och det som kommenteras markeras också med gul markeringsfärg direkt i elevens text. 5 (10)

6 Figur 4: Elevens reflektioner kring undervisningens innehåll, i detta fall hinduism och buddhism, med lärarens kommentarer i marginalen, förtydligade med markeringsfärg i elevens text. Figur 5: Elevens reflektioner kring bilder och symboler med lärarens kommentarer i marginalen, förtydligade med markeringsfärg i elevens text. 6 (10)

7 Att logga sitt lärande I den reviderade kursplanen för slöjd åk 7-9 (Lgr 11, rev. 2017) har användning av digitala verktyg tillkommit. Eleverna ska dokumentera sin arbetsproces i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg. Enligt kunskapskraven ska eleverna kunna formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. De ska också kunna ge omdömen om arbetsprocessen med hjälp av slöjdspecifika begrepp och då visa på samband mellan form, funktion och kvalitet. Portfolio är en vanligt förekommande metod för att dokumentera processen och numer är portfolion ofta digital och delas i en molntjänst. Portfolion kan till exempel användas i början av lektionen för att planera och strukturera arbetet och i slutet av lektionen för att dokumentera och reflektera över arbetsprocessen. Läraren kan mellan lektionerna återkoppla och hjälpa eleven att komma vidare genom dialog och också genom att länka instruktionsfilmer för det moment som eleven behöver hjälp med. Det innebär att de som kanske inte hann få tillräcklig stöttning under lektionen kan få det via sina loggar. Figur 6: Exempel på loggskrivande där eleven beskriver sin arbetsprocess 7 (10)

8 Figur 7: Exempel på logg från slöjdämnet. I exemplet har eleven lagt till lärarens frågor som stöd. Återkoppling i digitala dokument Det finns flera sätt att lämna återkoppling i digitala dokument. Kommentarsfunktioner i form av pratbubblor i marginalen är ett sätt. I dessa kan läraren och eleven föra en dialog, exempelvis kring hur eleven valt att förhålla sig till återkopplingen. I kommentarerna går det att lägga länkar till andra dokument, övningar, informationssidor och instruktionsfilmer, och på så sätt individanpassa och skapa framåtsyftande återkoppling. Med hjälp av olika tilläggsprogram till molntjänsten, alternativt skärminspelning (screencast) går det också att ge inspelad röståterkoppling. Det uppskattas av många elever, medan andra hellre vill läsa sina kommentarer. Många lärare använder markeringsfärg istället för detaljerade kommentarer. Grön markering kan till exempel visa på goda formuleringar, bra resonemang eller rätta svar, gula kan markera att eleven behöver bearbeta texten ytterligare och röda markeringar kan visa på rena felaktigheter, som även kommenteras. Väljer man att använda färgmarkeringar kan det vara klokt att ta reda på om någon elev är färgblind. Om läraren dessutom väljer att spela in skärmen blir resultatet en film där läraren både muntligt och visuellt kommenterar elevens text. Filmen kan bifogas som en länk i en kommentar eller direkt i dokumentet. När eleven följer länken visas filmen. 8 (10)

9 Figur 8: Bilden visar en avslutande reflektionsuppgift som bygger på föregående loggskrivande. Figur 9: Exempel på skärminspelning med röståterkoppling. Klicka på länken för att lyssna. Avslutande reflektion Arbete med digitala loggar erbjuder en rad möjligheter som traditionellt skrivande med papper och penna inte gör, genom att de digitala molntjänsterna erbjuder fler möjligheter till interaktion mellan lärare och elev och mellan elever och elever. Digitalt loggskrivande 9 (10)

10 ger också tillgång till allt fler funktioner som kan ge stöd, som ordböcker och kommentarer i form av både text, bild och ljud. Arbetet med digitala läsloggar kan även innebära vissa utmaningar. En är de många distraktioner som förekommer i en digital miljö, exempelvis i form av notiser från sociala medier, andra är tillgången till allehanda lockande aktiviteter, som spel, nyheter och filmer. Digital literacy handlar förutom att använda digital teknik på ett sätt som är gynnsamt för lärandet också om att skapa hållbara förhållningssätt till distraktioner, vilket i sin tur förutsätter en medvetenhet hos både lärare och elever. Referenser Davidson,Cathy N., (2011) Now You See It: How the brain science of attenttion will transform the way we live, work and learn. USA: Viking Penguin Grabill J. T, Hicks, T (2005) Multiliteracies Meet Methods: the Case for Digital Writing. English Education, Vol 37, No. 4, Jul.,2005, s Hämtad från Lankshear, C, Knobel, M (2008) Digital Literacies: Concepts, Policies and Practices. New York: Peter Lang. Hämtad från Knobel_et_al-DigitalLiteracies.pdf Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Regeringskansliet 19 oktober Hämtad från Skolverket: Förändringar i grundskolans läroplan, hämtad från dshem.pdf Skolverket: Läroplan ämnen& kurser Grundskoleutbildning Slöjd. Hämtad från Åkerfeldt, A. (2014). Re-shaping of Writing in the Digital Age. Nordic Journal of Digital Literacy, 9(3), s Hämtadi från _a_study_of_pupil 10 (10)