Redovisning av uppdrag - Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan i Göteborgs Stad

Transkript

1 Kultur Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1654/17 Annelie Eriksson/Kultur/GBGStad, Emma Corkhill/Kultur/GBGStad Telefon: E-post: Redovisning av uppdrag - Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan i Göteborgs Stad Förslag till beslut I kulturnämnden 1. Kulturnämnden godkänner Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan (bilaga 2 till förvaltningens tjänsteutlåtande). 2. Kulturnämnden förklarar uppdraget ( ) att, inom pågående översyn av sektor Fri konst och kultur, genomlysa och utvärdera utvecklingsstödet till kulturskolan som fullgjort. 3. Kulturnämnden upphäver beslut om Riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan ( ). 4. Kulturnämnden antar Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan, i enlighet med förvaltningens förslag (bilaga 3 till förvaltningens tjänsteutlåtande). 5. Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan träder i kraft Kulturförvaltningen får i uppdrag att genomföra en utvärdering av utvecklingsstödet till kulturskolan år Utvärderingen finansieras genom att ta i anspråk en del av utvecklingsstödet samma år. Sammanfattning Kulturnämnden gav Dnr 1901/15 förvaltningen i uppdrag att göra en genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet till kulturskolan avseende effekter och strategisk verkan och förslag till eventuellt nya riktlinjer utifrån den föreslagna nationella kulturskolestrategin. Kulturförvaltningens genomlysning visar att utvecklingsstödet till kulturskolan i Göteborgs Stad har gett upphov till förnyelse och det har under projektens gång getts utrymme för fler barn och unga att delta. Utvecklingsstöden har även lett till att man har prövat nya konst- och kulturuttryck. Däremot har det varit svårt att inom projektformen och kortsiktigheten i projekten få till en långsiktig utvecklingsprocess i kulturskolorna. För att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig utveckling av kulturskolans verksamhet med ökad tillgänglighet, delaktighet och inflytande föreslår förvaltningen att riktlinjerna för utvecklingsstöd till kulturskolan i Göteborgs Stad revideras. Förslag till nya riktlinjer är anpassade efter Göteborgs Stads riktlinjer för styrande dokument, föreslås träda i kraft , och innebär ändringar och förtydliganden i ansöknings-, Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 1 (8)

2 berednings- och uppföljningsprocessen. Stödet ska sökas gemensamt av kulturskolorna årligen och vara kopplat till en fyrårig utvecklingsplan. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut tar sin utgångspunkt i att det finns sökbara medel om kronor per år i utvecklingsstöd till kulturskolan för genomförande av aktiviteter och andra utvecklingsinsatser under perioden Det årliga utfallet fastställs i samband med beslut om kulturnämndens budget. Förändringarna i ansöknings-, berednings- och uppföljningsprocessen för utvecklingsstödet kommer stödja stadens uppföljningsprocess på ett bättre sätt än idag. Kulturförvaltningen bedömer dock att införandet av nya rutiner och arbetssätt under första året kommer medföra något ökade administrativa kostnader för kulturförvaltningen. Bedömningen är att dessa kostnader kan hanteras inom ram. Barnperspektivet Målet med förslagen till reviderade riktlinjer och ny arbetsordning är att kulturskolan ska bli mer tillgänglig och relevant för fler barn och unga i Göteborg. Det stärker också kulturskolans utveckling mot en verksamhet där barn och unga har goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll, i samklang med rekommendationerna i den statliga utredningen av kulturskolan (SOU 2016:69), samt att skapa mer likvärdiga och jämlika förutsättningar Förslaget till nya riktlinjer bygger på den utveckling som sker idag i kulturskolan i Göteborg Stad där man samarbetar mer över staden. Utvecklingsstödets nya utformning förstärker den processen, minskar konkurrens mellan kulturskolorna och bidrar därmed till mer likvärdiga förutsättningar för kulturskolornas elever. Jämställdhetsperspektivet Det är tydligt att kulturskolorna i Göteborg behöver arbeta mer med jämställdhet. Generellt är det fler flickor än pojkar som deltar på kulturskolan i Göteborg Stad även om skillnaden mellan deltagandet kan skilja sig i de olika stadsdelarna. Detta beskrivs utförligare i rapporten och pekas ut som ett viktigt utvecklingsområde. Mångfaldsperspektivet I den nationella kulturskoleutredningen (SOU 2016:69) kunde man konstatera att barn från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar (i kulturskolan) i mindre utsträckning. Detta stämmer även i kulturskolan i Göteborg Stad. Då vi lever i en mycket segregerad stad blir mönstret tydligt när man tittar på deltagandet i de olika stadsdelarna. Högst andel av stadsdelens barn som går på kulturskolan finns i Örgryte- Härlanda med 19,3 %, lägst deltagande hittar man i Västra Hisingen med 6,6 %. Det är också mycket lågt deltagande av barn med funktionsvariationer. En annan grupp som inte deltar i stor utsträckning på kulturskolan är unga mellan år. För att nå nya målgrupper krävs en långsiktig satsning vilket den nya arbetsprocessen och de nya riktlinjerna kan ge möjlighet till. De reviderade riktlinjerna bidrar också till att kulturskolan i Göteborg Stad blir mer jämlik. Inga avgifter får till exempel tas ut från eleverna för resor, utbyten och läger som bekostas med medel från utvecklingsstödet. Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 2 (8)

3 Miljöperspektivet Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Förslagen till nya riktlinjer och arbetsformer vilar delvis på slutsatserna i den nationella utredningen av kulturskolan (SOU2016:69). Det är tydligt att de problem som finns i kulturskolan nationellt stämmer väl överens med de utmaningar kulturskolan i Göteborgs Stad har. Regeringen har inför budgetår 2018 gett Kulturrådet i uppdrag att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum inom myndigheten. Uppdraget är att samordna och stödja den kommunala kulturskolan, fördela bidrag, ansvara för statistik, följa och sprida forskning samt identifiera utbildnings- och utvecklingsbehov. Syftet med satsningen är att göra den kommunala kulturskolan mer tillgänglig och jämlik. Satsningen motsvarar 25 miljoner kronor för 2018, och därefter 40 miljoner kronor årligen från Sedan 2016 fördelar Kulturrådet årligen cirka 100 miljoner kronor i utvecklingsbidrag till landets musik- och kulturskolor. Inför 2017 sökte kulturskolorna i Göteborgs Stad 15 miljoner kronor och beviljades 6,4 miljoner kronor. Parallellt med utredningen av utvecklingsstödet till kulturskolan har kulturförvaltningen tillsammans med kulturskolorna och Göteborgs Symfoniker också varit del i att ta fram ett uppdrag till forskare vid förvaltningshögskolan att utvärdera El Sistemas organisation och uppbyggnad. Utvärderingen kommer ytterligare belysa frågor kring hur projekt( i detta fall El Sistema) som skapts med medel från kulturskolans utvecklingsstöd kunnat fortsätta när projektmedel tagit slut. Utvärderingen undersöker också konsekvenser av den utvecklingen som El Sistema haft för den övriga verksamheten inom kulturskolan. Kulturkram är en workshopfestival för unga som samarbetar med kulturskolan i Göteborg. Transfereringen av medel om 1 miljon kronor till Kulturkram går till SDF Askim-Frölunda-Högsbo via kulturnämnden. Transfereringen ingår i utredningsuppdraget kring åtaganden, uppdrag och specialdestinerade bidrag som ålagts kulturnämnden och som inte kan härledas till kärnuppdrag eller reglemente. Uppdraget kommer att redovisas till kulturnämnden i april Arbetsmiljökonsekvenser I genomlysningen framgår det tydligt att det är mycket administration kring ansökan, beredning och rapportering av utvecklingsstödet. Att ansökningarna behöver beredas och antas i respektive stadsdelsnämnd innan de behandlas av kulturnämnden har bland annat försvårat ansökningsprocessen och lett till en tungrodd administration. Förslaget har haft som målsättning att minska arbetsbördan både för stadsdelarna och för förvaltningen i denna hantering. Genom en fyraårig utvecklingsplan kan man skapa förutsättningar för att arbeta mer långsiktigt strategiskt och med fokus på att bygga en lärande organisation, vilket kan skapa förutsättningar att förbättra pedagogernas och enhetschefernas arbetsvillkor i kulturskolan. Bilagor 1. Protokollsutdrag kulturnämnden Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 3 (8)

4 2. Rapport Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet till kulturskolan i Göteborg. 3. Förslag till reviderade riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan i Göteborgs Stad. 4. Nuvarande riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan (2011). 5. Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborgs stad (2016). 6. Handlingsplan för tillgänglighet och delaktighet för kulturskolan i Göteborgs stad (2016). Expedieras till Stadsdelsnämnderna. För kännedom till Stadsledningskontoret. Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 4 (8)

5 Ärendet Kulturnämnden gav förvaltningen i uppdrag att göra en genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet till kulturskolan. Av förvaltningens tjänsteutlåtande som låg till grund för nämndens uppdrag framgår att förvaltningens bedömning är att arbetet med fördelning av utvecklingsstöd till kulturskolan behöver genomlysas och utvärderas. Dessutom kan utvecklingsstödet komma att behöva anpassas utifrån den nationella strategi för kulturskolan som regeringen kommer att presentera i september Förvaltningens förslag är därför att genomlysa utvecklingsstödet till kulturskolan inom förvaltningens pågående översyn av sektor Fri konst och kultur. Syftet är att göra en fördjupad utvärdering av vilka effekter utvecklingsstödet har, samt att ge förslag på framtida utveckling, inriktning och lämpliga åtgärder. Förvaltningens genomlysning presenteras i rapporten Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan (se bilaga 2) och i föreliggande tjänsteutlåtande redogörs för uppdraget. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden antar reviderade riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan, vilka kommer bidra till att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig utveckling som främjar samarbetet mellan kulturskolorna samt bidrar till att kulturskolan i Göteborgs Stad ska bli mer tillgänglig och relevant för fler barn och unga. Förvaltningen föreslår därutöver att kulturnämnden avsätter medel från utvecklingsstödet år 2022 för att förvaltningen samma år ska kunna utvärdera utvecklingsstödet till kulturskolan i Göteborgs Stad. Bakgrund I budget 2007 fick kulturnämnden ett utökat kommunbidrag riktat till utveckling av kulturskolan. Kulturnämnden antog därefter Riktlinjer och arbetsordning för utvecklingsstöd för kulturskolan ( Dnr 1177/08) gjordes den senaste revideringen av riktlinjerna för utvecklingsstödet. I tjänsteutlåtandet redogjordes också för den utvärdering av arbetsordning som gjorts och hur förvaltningen utifrån slutsatserna av utvärderingen ville arbeta framåt med ansöknings-, berednings- och beslutsprocesser (Riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan Dnr 1304/11). I yrkande angående Förslag till revidering av riktlinjer för utvecklingsstöd till Kulturskolan från MP, S, V, M, FP, KD ( Dnr 1304/11) påpekades att utvecklingsstödet är betydelsefullt för kulturskolornas utveckling. Särskilt angeläget, ansåg man, är att tydliga mätinstrument för att bedöma ökad måluppfyllelse kommer på plats för att skapa en enhetlig bedömning. Riktlinjerna kring stödets tilldelning behöver tydliggöras också med tanke på att målgrupperna breddas. I yrkandet föreslogs och beslutade kulturnämnden också att inarbeta en tidsram om två år för hur länge stödet kan utgå. Kulturförvaltningen fick i uppdrag av nämnden att genomlysa och utvärdera utvecklingsstödet effekter och strategisk verkan. Övriga händelser / åtgärder som påverkat kulturskolan i Göteborg Stad reviderades riktlinjerna för den frivilliga delen av kulturskolan. Stadsdirektören fastställde Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborg Stad som började gälla från och med 1 januari 2016 (se bilaga 5 ). Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 5 (8)

6 På nationell nivå tillsatte man 2015 en utredning för att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Uppdraget redovisades under hösten 2016 (SOU 2016:69). Under 2016 arbetade samtliga enhetschefer i Göteborgs kulturskolor fram en gemensam handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande. Handlingsplanen var en del i kulturnämndens uppdrag att tillsammans med kulturskolan i Göteborg utveckla arbetet med tillgänglighet, delaktighet och inflytande och ligger tillgrund för de nya riktlinjer som nämnden föreslås besluta om. (se bilaga 6). Förvaltningens beredning av ärendet Rapportens resultat grundar sig på tidigare utvärderingar, projektansökningar och rapporter. Intervjuer har genomförts med samtliga enhetschefer på Göteborgs kulturskolor, utvalda sektorschefer och områdeschefer inom Kultur-Fritid, tjänstepersoner på kulturförvaltningen, stadsledningskontoret samt processledare och pedagoger inom kulturskolorna. Frågorna som ställts utgår dels från de mål och syften som beskrivs i riktlinjerna för utvecklingsstödet och dels kring arbetsordningen och strukturen kring fördelning av stödet. Förvaltningen har haft avstämning med stadsledningskontoret och den kulturskolestrategiska gruppen för att inhämta synpunkter på föreslagna riktlinjer och arbetsprocess i samband med ansökan, utbetalning och uppföljning. Nuvarande riktlinjer Nuvarande riktlinjer från 2011 anger att syftet med utvecklingsstödet är att stärka kulturskolans utveckling och därigenom öka barn och ungdomars möjligheter att utöva olika konst- och kulturformer. Utvecklingsstödet kan ge möjlighet att pröva nya utvecklingsidéer som kan främja en långsiktig förstärkning av kulturskolans verksamhet samt ge ökat utrymme at möta barn och ungdomars behov av ett bredare utbud. Detta kan ske i samverkan med annan lokal kultur- och fritidsverksamhet. Målet är att fler barn och unga mellan 6-19 år boende i Göteborgs Stad skall delta i kulturskolans verksamhet. Förvaltningen menar dock att de nuvarande riktlinjerna, som innebär att man kan söka medel för ettåriga projekt med möjlighet att ansöka om förlängning för ett år, försvårar en långsiktig utveckling av kulturskolan. Förslag till reviderade riktlinjer Genomlysningen visar att utvecklingsstödet till kulturskolan har gett upphov till förnyelse och det har under projektens gång gett utrymme för fler barn och unga att delta. Det har även lett till att man har prövat nya konst- och kulturuttryck. Däremot har det varit svårt att inom projektformen och kortsiktigheten i projekten få till en långsiktig utvecklingsprocess i kulturskolorna. Förslag till reviderade riktlinjer har som målsättning att främja utvecklingen av en mer likvärdig och jämlik kulturskola med mer inflytande och delaktighet för kulturskolans elever. Stödet kommer i förslaget sökas årligen av kulturskolorna i en gemensam ansökan, och kan ses som ett fyraårigt stöd då ansökan ska vara kopplad till en fyraårig utvecklingsplan som antas av kulturnämnden år 1. Detta kommer motverka de kortsiktiga projekt som kulturskolorna upplever att utvecklingsstödet i sin nuvarande form i praktiken bidragit till. Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 6 (8)

7 Kulturskolans pågående utveckling mot att arbeta mer stadsövergripande, strategiskt och samlat samt slutsatserna från genomlysning och utvärdering har lett till att förvaltningen föreslår reviderade riktlinjer för utvecklingsstödet till kulturskolan. Tillsammans med de satsningar som görs för kulturskolorna på nationell nivå samt de utvecklingsbidrag som Kulturrådet fördelar till stadens kulturskolor, kommer kulturnämndens utvecklingsstöd till kulturskolorna bidra till att kulturskolan blir mer relevant för fler barn, öka samverkan över staden och skapa en mer jämlik kulturskola. Förändringen av det nya arbetssättet resulterar i att kulturnämnden kan följa utvecklingsstödets effekter för att uppnå de långsiktiga mål som kulturskolorna tagit fram kopplade till den nationella strategin för den kommunala musik- och kulturskolan samt Handlingsplan för tillgänglighet och delaktighet i kulturskolan som kulturskolorna i Göteborg tagit fram tillsammans. Riktlinjerna har sin grund i Göteborgs Stads kulturpolitiska mål och strategier. Där slås fast att kulturpolitiken ska bredda kulturens bas och erbjuda kulturella mötesplatser. Det ska finnas utrymme för mångfald och social sammanhållning. Kulturpolitiken ska göra det lättare för människor att ta del av kultur. Den ska också uppmuntra göteborgarna till att skapa egen konst och kultur. Ett strategiskt viktigt område är att utveckla barn och ungas inflytande och delaktighet och göra kulturen mer tillgänglig. Resor, utbyten och läger ska vara kostnadsfria för eleverna samt möjliggöra att pedagoger och elever ska kunna träffas och utvecklas under en längre tid och kan ske inom Göteborg, nationellt eller internationellt. Ansökan beviljas enbart då både elever och pedagoger från kulturskolan deltar. Förvaltningens synpunkter och förslag För att skapa bättre förutsättningar för en långsiktig utveckling av kulturskolans verksamhet föreslår förvaltningen att riktlinjerna för utvecklingsstödet revideras. I korthet innebär förslaget att ansökningsförfarandet, beredningen och uppföljningen ändras i enligt nedan: Kulturskolorna inkommer med en gemensam årlig ansökan. En fyraårig utvecklingsplan ska bifogas ansökan år 1, vilken ska innehålla gemensamma långsiktiga mål, effektmål och indikatorer så att förvaltningen kan följa utvecklingsstödets effekter under perioden. Utvecklingsplanen ska tas fram av kulturskolorna i samarbete med kulturförvaltningen. Nuvarande beredningsgrupp upphör och ansökan bereds istället av kulturstödsenheten. Kravet att ansökningarna från kulturskolorna ska behandlas i stadsdelsnämnderna innan de beslutas i kulturnämnden tas bort. En gemensam ansökan från kulturskolorna införs istället som bereds av kulturstödsenheten innan beslut tas av kulturnämnden. Förvaltningens uppföljning av kulturskolans utvecklingsstöd görs inom ramen för den årliga ordinarie uppföljningsprocessen. Förvaltningen ser att ovanstående förändringar kan resultera i en bättre styrning, uppföljning och kontroll av kulturnämndens medel. Genom tydligare riktlinjer ökar förutsättningarna för transparens, likabehandling och minskad konkurrens mellan stadsdelarna. Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 7 (8)

8 Utvecklingsstödet till kulturskolan kommer bidra till att kulturskolan blir mer relevant och angelägen för fler barn. De föreslagna riktlinjerna främjar samverkan och bidrar till ökad tillgänglighet, delaktighet och inflytande för kulturskolan elever. Förslaget utgår ifrån att utvecklingsstödet i framtiden på ett mer effektivt sätt ska stärka kulturskolornas utveckling långsiktigt genom att skapa en gemensam strategi för kulturskolorna i staden med tydligt uttalade, förankrade och mätbara mål för verksamheten. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren Jonna Ulin Förvaltningsdirektör Sektorchef Fri konst och kultur Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 8 (8)

9 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Förslag till fördelning av utvecklingsstöd till kulturskolan 2017 samt uppföljning av beviljat utvecklingsstöd Dnr 1901/15 Kulturförvaltningen har den 28 juni 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. BESLUT 1. Kulturnämnden fördelar utvecklingsstöd till kulturskolan 2017 för fem stadsdelsgemensamma projekt: Vi äger staden, De ungas Kulturskola, Kulturskolan berättar, Film för äldre elever, samt en förstudie till Barnkonstbiennal i enlighet med upprättat förslag, under förutsättning att projekten genomförs. 2. Kulturnämnden fördelar utvecklingsstöd till kulturskolan 2017 för åtta enskilda projekt varav fyra har en eller två medsökande stadsdelar: Text- och låtskrivarverkstad, Ung poesi, Musik, poesi och allsång, StreetMovieMIX, TEKNO-Makerspace, Sceniska kompaniet, Nytänk Girlstay-DropIn- Välkomsten, Dom kallar det Hisingen, under förutsättning att projekten genomförs. 3. Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att, inom pågående översyn av sektor Fri konst och kultur, genomlysa och utvärdera utvecklingsstödet till kulturskolan. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justerare Kristina Tharing 1(1)

10 Kultur Bilaga 2 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan Emma Corkhill / Annelie Eriksson Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 1 (30)

11 Innehåll 1. Bakgrund till uppdraget... 3 Historik Bakgrundsbeskrivning av kulturskolan i Göteborgs Stad... 3 Skillnader över staden... 6 Organisatoriska förutsättningar... 7 Kulturskolan - uppföljning och statistik... 7 Samverkan över staden Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet Bakgrund och metod... 9 Bakgrund till utvecklingsstödet... 9 Metod för genomlysning och utvärdering Fler barn och unga och breddning av målgrupp Fördelning av projekten till olika konstformer Kan man se att projekten har bidragit till en långsiktig förstärkning av kulturskolans verksamhet? Projektlängd Otrygga anställningar Projekt vs ordinarieverksamhet Kulturskolornas grund verksamhetens budget, lokaler, stödfunktioner Brist på lärande organisation Stöd för resor, utbyten och läger Strukturen kring utvecklingsstödet Konkurrens Ansökningar Stadsdelsnämnderna Beredning och beslut Utvärdering och rapportering Slutsatser utvärdering Förvaltningens förslag årigt utvecklingsstöd Stöd till resor, utbyten och läger Övrig information Sammanställning över projekt i kulturskolorna Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 2 (30)

12 1. Bakgrund till uppdraget Kulturnämnden gav förvaltningen i uppdrag att göra en genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet till kulturskolan avseende effekter och strategisk verkan och förslag till eventuellt nya riktlinjer utifrån den nationella kulturskolestrategin, KN (se bilaga 1.) I budget 2007 fick kulturnämnden ett utökat kommunbidrag riktat till utveckling av kulturskolan. Kulturnämnden antog därefter Riktlinjer för utvecklingsstöd för kulturskolan. Efter 2007 har riktlinjerna reviderats och andra utredningar genomförts som påverkat kulturskolan och utvecklingsstödet: 2011 reviderades Riktlinjer för utvecklingsstödet till kulturskolan ( Dnr 1304/11 (se bilaga 4). Det gjordes även en utvärdering av arbetsformen kring fördelning av kulturskolans utvecklingsstöd. Utvärderingen ledde till nuvarande arbetsordning i hanteringen och beredningen av stödet reviderades riktlinjerna för den frivilliga delen av kulturskolan. Stadsdirektören fastställde Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborg Stad som började gälla från och med 1 januari 2016 (se bilaga 5). På nationell nivå tillsatte man 2015 en utredning för att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Uppdraget redovisades under hösten 2016 En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. Kulturnämnden var en av remissinstanserna för utredningen. Under 2016 arbetade samtliga enhetschefer i kulturskolan i Göteborg fram en gemensam handlingsplan för tillgänglighet och delaktighet i kulturskolan 1. (se bilaga 6). 2. Kulturskoleutredningen - En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Regeringen beslutade 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik och kulturskolan. Kulturskoleutredningen har lämnat sitt betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69 där man bland annat pekat på förslag till ett antal nationella mål. Förslagen innebär att man förutom att skapa övergripande nationella mål för kulturskolan föreslår en rad insatser för utformning av en ny infrastruktur för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund. Ett nationellt kulturskolecentrum, bidrag för regional samordning, utvecklingsbidrag, förstärkta utbildningsvägar, forskning, tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola och bidrag till nationell spetskompetens föreslås i betänkandet. Utredningen konstaterar vidare att många kommuner har inlett ett ambitiöst arbete med att utveckla kulturskolans verksamhet för att stärka dess relevans i en förändrad omvärld och menar att genom att införa nationella mål tydliggörs en riktning för verksamheten vilket kan gynna denna pågående utveckling. Utredaren föreslår att regeringen för beslut 1 Kulturskolorna fick 2016 utvecklingsstöd för att arbeta med tillgänglighet och inflytande och enhetscheferna tog beslutet att använda de pengarna för att dels gå en uppdragsutbildning på universitetet kring barn och ungas inflytande och parallellt ta fram en gemensam handlingsplan. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 3 (30)

13 av riksdagen lägger fram följande mål för den kommunala kulturskolan. En kommunal kulturskola ska: ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konstuttryck i första hand i grupp, bedrivas på barns och ungas fria tid, präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck, tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen, ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll. I kulturnämndens yttrande till kommunstyrelsen över remiss från Kulturdepartementet - En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) (KS ) ställde sig nämnden i huvudsak positiv till betänkandet. Kulturnämndens bedömning är att nationella mål för den kommunala kulturskolan kommer bidra till en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen, och ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll. I utredningen föreslås kulturskolan också ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal, samt ska verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning. Kulturnämnden anser att beredningens förslag kan bidra till Göteborgs kulturprograms mål att skapa en attraktiv livsmiljö i staden, skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna samt främja delaktighet, interkulturell dialog och barn och ungas lust och motivation att ta del av och utöva konst och kultur. Regeringen har inför 2018 gett Kulturrådet i uppdrag att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum inom myndigheten. Uppdraget är att samordna och stödja den kommunala kulturskolan, fördela bidrag, ansvara för statistik, följa och sprida forskning samt identifiera utbildnings- och utvecklingsbehov. Syftet med satsningen är att göra den kommunala kulturskolan mer tillgänglig och jämlik. Kulturskolecentret kommer att arbeta med utvecklingsfrågor för musik- och kulturskolan. Centret ska samverka kring frågor som kunskapsutveckling och uppföljning samt statistik och forskning. För att förbättra förutsättningarna att rekrytera lärare till kulturskolan genomför regeringen också en permanent satsning på ett så kallat kulturskolekliv. Kulturskoleklivet motsvarar 25 miljoner kronor för 2018, och därefter 40 miljoner kronor årligen från Kulturrådets utvecklingsbidrag för kulturskolan Sedan 2016 fördelar Kulturrådet årligen cirka hundra miljoner kronor i utvecklingsbidrag till landets musik- och kulturskolor. Kulturrådet menar att kommunala musik- och kulturskolorna har haft och har alltjämt stor betydelse för barns och ungas kulturutövande och att många barn och unga får möjlighet att utveckla sina intressen och talanger i kulturskolan. Satsningen på ett nationellt centrum innebär att verksamheten kan utvecklas ytterligare när det gäller bredd, kvalitet och tillgänglighet. Kulturskolorna i Göteborg har beviljats medel från Kulturrådet för breddat deltagande, tillgänglighet och cirkus. Pengarna har fördelats över staden utifrån barnantal och Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 4 (30)

14 socioekonomiska förutsättningar. Ny ansökan avseende 18/19 görs i april. Inför 2017 sökte kulturskolorna i Göteborgs Stad 15 miljoner kronor och beviljades 6.4 miljoner kronor. Inför första halvåret 2018 sökte kulturskolorna 6.5 miljoner kronor och beviljades 3,9 miljoner kronor. Dessa medel är ett komplement till kulturnämndens beviljade medel för utvecklingsstödet för kulturskolan 2017 och Kulturrådet prioriterar breddning och tillgänglighet inte konstartsspecifikt eller för en äldre målgrupp. 3. Bakgrundsbeskrivning av kulturskolan i Göteborgs Stad Kulturskolan i Göteborgs Stad är inte en enhetlig kulturskola utan består av sju stycken självständiga kulturskolor: Angered, Askim/Frölunda/Högsbo, City, Hisingen, Västra Göteborg, Örgryte/Härlanda och Östra Göteborg. Kulturskolorna i Göteborg Stad erbjuder frivillig undervisning i estetiska ämnen för barn och unga mellan 6 och 19 år. Det kostar att gå i kulturskolan. Terminsavgiften är idag 200 kronor per elev. Avgiften är densamma oavsett hur många aktiviteter man deltar i och maxbeloppet per familj är 400 kronor. Kulturskolorna har också uppdragsverksamhet, dvs att de på uppdrag av framförallt skolan ger kurser i olika ämnen. Fördelningen mellan uppdragsverksamhet och den frivilliga delen av kulturskolan skiljer sig i de olika kulturskolorna (se tabell på sidan 6). Den frivilliga delen av kulturskolan är kärnverksamheten såsom kulturskola definieras av den statliga utredningen av kulturskolan 2. I den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborg finns det möjlighet att utöva många olika slags konst- och kulturuttryck men det är fortfarande musikämnet som är det största ämnet med flest deltagare såg fördelningen mellan ämnen ut enligt tabellen nedan fördelat mellan flickor och pojkar. Där framgår det också att det är fler flickor än pojkar som deltar i alla ämnen på kulturskolan utom mediaämnet. 3 2 En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. 3 Statistik från stadsledningskontoret i Göteborg Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 5 (30)

15 Tabell 1. Antal flickor / pojkar som deltar i olika ämnen på Göteborgs kulturskolor Ämnen i kulturskolan 2016 och antal deltagare Annat ämne flickor Media flickor Bild flickor Drama/teater flickor Dans flickor Musik flickor Skillnader över staden De olika kulturskolorna arbetar under olika förutsättningar. I rapporten Jämlikt Göteborg framgår det tydligt att det finns stora skillnader i staden som förstärks när man tittar på olika områden i staden. Människor med lång utbildning och hög inkomst bor ofta i andra områden än de med kort utbildning och låg inkomst. Kvinnor och män lever 7,5 år respektive 9,1 år längre i de mer välmående områdena i staden än i de mindre gynnade. Även om medelinkomsten ökar generellt i staden, har den minskat i de områden där den från början var som lägst. I Göteborg lever 19 procent av alla barnhushåll med risk för fattigdom. Skillnaderna är tydliga och syns tidigt i ett barns liv 4. Det märks på en mängd olika sätt, inte minst förutsättningarna för en god hälsa för barnen men det har också inverkan på barn och ungas tillgång till kultur. I den nationella kulturskoleutredningen (SOU 2016:69) konstateras att barn från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i kulturskolan i mindre utsträckning än andra barn och flera kulturskoleföreträdare vittnar om svårigheten att nå ut till barn från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta lägre deltagande verkar inte bero på ointresse, tvärtom har dessa ett högre intresse för att delta i aktiviteter som kulturskola i de bostadsområden som betecknades som lågstatus jämfört med högstatus 5. Att det finns ett stort intresse i de områden där barn och unga inte vanligtvis deltar på kulturskolan framgår också av den undersökning som genomfördes av kulturskolorna i Angered och Hisingen En av de största utmaningarna för kulturskolan är att nå ut med information och på ett bättre sätt bli relevanta för stora grupper av barn och unga som inte nås av kulturskolan idag. Detta är en utmaning för alla stadens kulturskolor, men då segregationen är stor i Göteborg, ser problematiken olika ut lokalt för de olika kulturskolorna. Det finns på Göteborgs kulturskolor idag inte kunskap om avgiften är ett hinder för deltagande. Däremot konstaterar man i den statliga utredningen om kulturskolan att, För 4 Jämlikhetsrapporten 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 5 En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. 6 Kännedom- och attitydundersökning, kulturskolan Angered och Hisingen 2016, HKL Research Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 6 (30)

16 det stora flertalet familjer är dock inte avgiftsfrågan den avgörande faktorn för att kunna delta i kulturskolans verksamhet men för ett antal barn, som lever under knappa förhållanden, kan det vara ett allvarligt hinder. 7 En processledare på kulturskolan i Göteborg berättar, En förälder som jag var i kontakt med berättade stolt att hon samlat tomburkar för att få ihop 200 kr till terminsavgiften och ville komma och betala kontant. Avgiften är bara en kostnad som deltagande i kulturskolas verksamhet kan innebära, andra kostnader kan vara instrument eller hyra av instrument (kostnadsfritt de första två åren), noter med mera. En annan stor utmaning idag är att anpassa verksamheten för barn och unga med funktionsvariation. Det finns ingen bra uppföljning av detta idag men kulturskolorna själva menar att det är en mycket liten andel barn med funktionsvariation som idag deltar i kulturskolan. Det finns fler utmaningar kopplade till tillgänglighet som gäller för hela staden kopplade till t.ex. kön, äldre deltagare och etnisk bakgrund. Organisatoriska förutsättningar Förhållanden lokalt skiljer sig men det gör också kulturskolornas organisatoriska förutsättningar i den stadsdel de verkar. Stadsdelarna satsar olika på sina kulturskolor och det varierar i t.ex. budget, stödfunktioner och tillgång till ändamålsenliga lokaler. När det gäller stödfunktioner kan det tex skilja sig i tillgång till administrationsstöd och kommunikation. Vissa kulturskolor har egna lokaler och andra inga egna lokaler alls. Tabellen nedan ger en bild av hur det ser ut i de olika kulturskolorna, men dock bara en bild. Det går att utläsa vilken budget varje kulturskola har men inte i vilken mån man också har tillgång till andra gemensamma resurser/stödfunktioner i stadsdelen. Det går inte heller att utläsa vilka slags lokaler man har tillgång till, skick, storlek mm. Tabell 2. Statistik för kulturskolorna i Göteborg Kulturskola/förvaltning 2016 Kommunalt anslag (i tkr) Intäkt uppdrag i skola Intäkter från avgifter Lokalhyra Antal barn i frivilliga delen av kulturskolan Deltagare i uppdragsverksamhet* Totalt barn i kulturskolan Angered Askim-Frölunda- Högsbo City Västra Göteborg Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Hisingens kulturskola Kulturförv. Utv.stöd GÖTEBORG - TOTALT * Deltagare i uppdragsverksamhet är de som deltar på uppdrag till kulturskolan genom skola. Kulturskolan - uppföljning och statistik Generellt kan man säga att det är svårt att med tillgänglig statistik få en heltäckande bild av verksamheten i kulturskolan i Göteborg Stad. Stadsledningskontoret i samverkan med 7 En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. 8 Kulturskolorna rapporterar till stadsledningskontoret varje år som sammanställs till kulturskolerådet. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 7 (30)

17 kulturskolorna håller på att se över vilken statistik som är relevant för uppföljningen av kulturskolan i Göteborg Stad, en genomlysning som förväntas vara klar Man har konstaterat att den nuvarande statistiken säger mycket lite om hela kulturskolans verksamhet. Kö är t.ex. en mycket trubbig indikator för utveckling på kulturskolan och egentligen en felaktig benämning. Idag finns inte en kö i traditionell mening då man enligt de nya riktlinjerna för kulturskolan som började att gälla 2016 (se bilaga 5 ) kan få förtur till kulturskolan beroende på t.ex. närhetsprincip och ålder. Istället kan man tala om antal sökande till ett visst ämne. I en del kulturskolor finns det många sökande till vissa ämnen och i andra inte. Utbudet på kulturskolan består inte bara av terminsundervisning i något ämne 1 gång/veckan utan det finns många olika sätt att delta i kulturskoleverksamhet genom kortkurser, workshops, öppen verksamhet m.m. Terminsundervisning passar vissa barn men inte andra, därför har kulturskolorna utvecklat andra slags verksamheter till viss del med medel från utvecklingsstödet. Tabell 3. Procent barn 6-15 år som deltar i kulturskolan per stadsdel 6-8 år 9-15 år Folkbokförd i SDN Angered 132 Östra Göteborg 133 Örgryte-Härlanda 134 Centrum 135 Majorna-Linné 136 Askim-Frölunda-Högsbo 137 Västra Göteborg 138 Västra Hisingen 139 Lundby 140 Norra Hisingen Summa Pojkar Flickor Pojkar Flickor S:a % 8,1 15,2 6,6 11,1 9,7 5,6 7,2 7,4 11,4 8,4 9,2 25,8 14,3 26,7 19,3 5,2 24,1 14,5 24,8 18,0 7,8 19,0 16,9 27,8 19,2 5,0 12,4 8,7 15,9 11,0 5,2 9,0 9,5 14,0 10,2 1,9 3,1 6,1 11,0 6,6 5,1 6,8 10,0 18,2 11,0 5,0 9,4 7,6 15,2 10,1 5,6 12,2 9,4 16,3 11,5 Tabellen visar antal procent barn som deltar i kulturskolan i varje stadsdel. Där högst är 19,3 % i Örgryte- Härlanda och lägst är 6,6% i Västra Hisingen. Man kan också se att det är skillnad på deltagande av pojkar och flickor där flickor deltar mest. Men hur stor skillnaden är varierar mellan stadsdelar. Ett annat sätt att mäta kulturskolans verksamhet som undersöks är att som biblioteken mäta antal besök eller som fritidsgårdarna mäta antal möten per år. En uppskattning som gjorts av kulturskolan i Göteborg är att det sker 1 miljon möten mellan pedagoger och deltagare på kulturskolan /år. Idag går en liten del av stadens alla barn och unga i kulturskolan i den frivilliga verksamheten. Tabellen ovan visar antal deltagare i åldrarna 6 15 år. Siffror för unga som Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 8 (30)

18 går på gymnasiet år visar en ännu mindre andel som deltar på kulturskolan med ett genomsnitt på 2,8 % Antalet barn och unga i staden kommer att öka. Enligt en framtidsprognos 9 kommer mängden barn och unga i Göteborg att öka med drygt 11% de närmsta 5 åren. Om inte kulturskolans verksamhet byggs ut i samma takt kommer antalet sökande att öka. Samma dilemma uppstår om kulturskolan lyckas att nå ut till fler barn och unga. Det är olyckligt om man lockar fler till en verksamhet som inte har utrymme att ta emot alla. Samverkan över staden Samverkan har funnits mellan kulturskolorna genom åren men har förstärkts under senare tid. Under 2015 formulerades uppdragen om för de två processledare, som tidigare processlett El Sistema att omfamna hela kulturskolan. Uppdraget syftar till att arbeta stadsövergripande och fungera som stöd till enhetscheferna anställdes ytterligare en processledare och en visstids projektledare. Dessa funktioner belastar genom fördelning per stadsdel alla kulturskolors budget. Sedan två år tillbaks finns även en kulturskolestrategisk grupp som inrättades på uppdrag av sektorscheferna för stadens Kultur och Fritidssektorer. Den består av representanter från alla chefsnivåer: enhetschefer, områdeschefer och sektorschefer samt en representant från stadsledningskontoret. Målsättningen med gruppen är att ta ett gemensamt grepp om strategiska frågor för kulturskolan i Göteborg Stad samt att underlätta kommunikationen mellan de olika chefsnivåerna med ansvar för kulturskolorna. 4. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet 4.1 Bakgrund och metod Bakgrund till utvecklingsstödet 2011 antogs nya riktlinjer för fördelningen av utvecklingsstödet som började gälla 2012, därför görs genomlysningen och utvärderingen för åren Under denna period har totalt 112 projekt genomförts och finansierats av utvecklingsstödet Enligt de nuvarande riktlinjerna (se bilaga 4 ) för utvecklingsstödet är stödet avsett till projekt vars syfte är att utveckla kulturskolorna. Stöd kan endast sökas av kulturskolor i Göteborgs Stad via respektive stadsdelsnämnd. Ansökan kan göras för breddning av utbud och målgrupper, lovverksamhet, resor, publika framträdanden och utbyten, och kan sökas för både enskilda projekt och för projekt som genomförs av två eller flera kulturskolor. Idag bereds ansökningarna av en beredningsgrupp bestående av en representant från kulturförvaltningen, en sektorschef samt två områdeschefer med särskilt ansvar för kulturskolan. Beredningsgruppen utarbetar ett förslag till fördelning av utvecklingsstöd som sedan förankras i sektorschefsgruppen för Kultur och Fritid. Kulturnämnden beslutar om fördelningen av utvecklingsstödet. 9 Kommun- och landstingsdatabasen, Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 9 (30)

19 Metod för genomlysning och utvärdering Genomlysningen och utvärderingens resultat grundar sig på tidigare utvärderingar, projektansökningar och rapporter samt intervjuer med samtliga enhetschefer på Göteborgs kulturskolor, utvalda sektorschefer, områdeschefer, tjänstepersoner på kulturförvaltningen, stadsledningskontoret, processledarna och pedagoger på kulturskolorna. Frågorna som ställts i genomlysningen utgår dels från de mål och syften som beskrivs i de nuvarande riktlinjerna för utvecklingsstödet och dels kring arbetsordningen och strukturen kring fördelning av stödet. Har stödet lett till att fler unga mellan 6-19 år deltar i kulturskolan och att man har nått fler målgrupper? Har stödet ökat barn och ungdomars möjligheter att utöva olika konst- och kulturformer? Kan man se att projekten har bidragit till en långsiktig förstärkning av kulturskolans verksamhet? På vilket sätt har resor och utbyten bidragit till en utveckling av kulturskolan? Hur upplever du att strukturen och hanteringen av utvecklingsstödet fungerar avseende: o Ansökansförfarandet o Beredning/beslut o Struktur och roll/ansvarsfördelning o Rapportering/Utvärdering/ Förankring Nedan sammanfattas svar från respondenterna på ovanstående frågor. 4.2 Fler barn och unga och breddning av målgrupp? Genom intervjuerna framkommer det att det har skett många spännande och bra projekt med stöd av utvecklingsstödet. Många vittnar om att det har gett möjligheter att prova nya arbetssätt för att nå nya målgrupper. Man har också kunnat fånga upp behov från barn och unga kring nya uttryck och därigenom bli mer tillgänglig och relevant. Projekten har också kunnat användas för att skapa samverkan med andra aktörer såsom skola, fritid och föreningsliv vilket har varit viktiga aktörer just för att kunna nå fler och andra målgrupper. I projekt kan vi utmana oss att tänka nytt, finnas på nya ställen, pröva nya samverkansformer etc. Detta i sin tur bidrar till att fler barn och unga har möjlighet att delta i kulturskolan på olika sätt. (Intervju, pedagog på kulturskolan) Det har totalt genomförts 76 projekt under perioden som haft som mål att nå fler barn och unga och bredda målgrupp vilket är 67% av de projekt som har beviljats. Projekten har haft olika strategier för att nå ut till fler och nya målgrupper t.ex. kopplat till nya konstformer som t.ex. film och digitala medier eller att skriva poesi och rap. Projekten har ofta haft en tydlig målgrupp som man särskilt velat nå via det specifika projektet som t.ex. ungdomar år. Flera projekt har nämnt genusaspekter i sina målsättningar och två har haft det som riktat fokus. Det har också genomförts projekt riktade till nyanlända och romer. Av de 76 projekten har 11 projekt haft fokus på barn och unga med funktionsvariationer eller haft uttalat målsättning att arbeta inkluderande, några Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 10 (30)

20 var större projekt som var stadsövergripande. Många pedagoger upplever trots detta att det är svårt att arbeta inkluderande med barn och unga med olika funktionsvariationer, och att det finns en stor efterfrågan på fortbildning inom detta område för att kunna öppna upp verksamheten mer. 4.3 Fördelning av projekten till olika konstformer? Genomlysningen av vilka projekt som har fått stöd visar att det är flera konstformer som genom utvecklingsstödet kunnat erbjudas på kulturskolan. I intervjuerna nämns t.ex. satsningarna på film och skrivande beslöt nämnden att rikta tkr av utvecklingsstödet till projekt för ungas eget filmskapande, som fördelades beslutade kulturnämnden att avsätta medel för ungas författande och eget skrivande som fördelades Det är flera andra konstuttryck som har fått stöd (se tabell 4). Utvecklingsstödet har också bidragit till projekt som har haft som målsättning att bredda och förnya inom de mer traditionella ämnena inom kulturskolan såsom musikämnet. Många musikprojekt har under denna period har varit kopplade till uppbyggnaden av El Sistema, som har varit en framgångsrik metod i att nå ut till nya målgrupper och som förstärkt utveckling av t.ex. gruppundervisningen. Utvecklingsstödet har också lett till att man har börjat arbeta mer ämnesöverskridande och därigenom utvecklat konstformer och skapat möjligheter att våga pröva nytt utanför sitt eget ämne. Tabell 4. Konstformer som ingått i projekt med medel från utvecklingsstödet Konstformer som ingått i projekten Musik 50 Teater 23 Skrivande 22 Dans 15 Film 12 Bildkonst/keramik 10 Kör 6 Nycirkus 2 Mat 1 Kartläggningar 2 Tabellen visar olika konstuttryck som har ingått i de utvecklingsprojekt som finansierats av utvecklingsstödet. Flera av projekten var ämnesöverskridande och arbetade med ett flertal uttryck inom samma projekt. Slutsatsen är att många av projekten uppfyllt målen med att nå ut till fler, bredda målgrupp och utöka konstformer på kulturskolan under projektens gång. Men problematik uppstår när man tittar på långsiktigheten av projekten dvs om projekten har kunnat leva vidare i kulturskolan efter projektens slut. 4.4 Kan man se att projekten har bidragit till en långsiktig förstärkning av kulturskolans verksamhet? Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 11 (30)

21 Som beskrivet tidigare har stödet gett möjligheter att våga pröva nya saker som man inte har möjlighet till inom den ordinarie verksamheten. Även om enskilda projekt har varit mycket bra är det framförallt långsiktigheten som haltar, bara ett fåtal projekt har tagit plats i ordinarie verksamhet efter projektets slut. I intervjuerna har man angett flera orsaker till detta: Projektlängd En viktig faktor som påverkar långsiktigheten är projektens längd. Alla de intervjuade (utan undantag) är överens om att utvecklingsstöd för ett år (med möjlighet till förlängning ett år) är väldigt kort tid för att starta upp ett projekt, hitta projektledare, planera, genomföra, utvärdera och förankra projektet i den ordinarie verksamheten. Detta har försvårats ytterligare då stödet betalas ut per kalenderår och verksamheten arbetar utifrån läsår d.v.s. det är svårt att starta upp ny verksamhet under våren särskilt om man vill engagera ordinarie personal i projektet. Om man dessutom ska samverka med andra parter är det ytterligare en komponent som är svår att hinna med. Den korta projekttiden är en viktig anledning till att man inte hunnit förankra projekten i den ordinarie verksamheten. Korttidsanställningar Det är också svårt att hantera anställningar under en sådan kort period. Det är en avvägning mellan att nyanställa projektledare och/eller ta in vikarier för att täcka upp ordinarie personal. Då man nyanställer projektledare blir det svårt med kontinuiteten och värdefull kompetens kan försvinna när projektet tar slut. Detta problem uppstår även då man gör ett projekt i samverkan med en annan verksamhet eller föreningar som t.ex. projekt som arbetar inkluderande med barn och unga med funktionsvariationer. Om inte kulturskolans ordinarie personal samtidigt lär sig och tar hem kunskap från samverkan kommer inte kulturskolan att kunna förvalta projekten vidare. Projekt vs ordinarieverksamhet När projekttiden är slut finns det oftast inte ekonomiska förutsättningar för att fortsätta verksamheten. Alternativet är att ta bort något ur det ordinarie utbudet (där det ofta finns sökande), och som regleras i Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborgs stad (se bilaga 5). Här blir konsekvenserna av kortsiktiga projekt synlig, då det inte går att bygga på med nya projekt om verksamheten på kulturskolorna inte har möjlighet att växa i samma takt. El Sistema är det enda projektet som lett till en utökad ram för kulturskolan. Eftersom El Sistema är mycket kostsamt i förhållande till annan verksamhet på kulturskolan har det också lett till en urholkning av kulturskolans andra verksamheter. Under vintern 2017 påbörjades en extern utvärdering av El Sistema som genomförs av forskare på förvaltningshögskolan i Göteborg och som ska vara klar i början på Utvärderingen ska se över struktur och organiseringen av El Sistema i förhållande till kulturskolan i övrigt. Utredningen kommer att belysa denna relation tydligare. Generellt finns det en diskrepans mellan målet att fler ska delta i kulturskolan och ett breddat utbud och den budget som kulturskolan har till sitt förfogande. Då utvecklingsstödet har funnits med en relativ konstant summa i flera år har en del projekt kunnat vidareutvecklats långsiktigt, dvs att ett projekt har byggt på tidigare projekt och erfarenheter och på så sätt lett till en större långsiktighet, men vidareutvecklingen har varit avhängt projektmedel. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 12 (30)

22 Man blir ju projekttrött. Särskilt om man inte ser att det ger någon förändring i kulturskolan och man inte får återkoppling på arbetet man gjort eller har möjlighet att utveckla vidare. (Intervju, pedagog på kulturskolan) Kulturskolornas grund verksamhetens budget, lokaler, stödfunktioner. Kapaciteten hos de olika kulturskolorna ser väldigt olika ut när det handlar om budget, lokaler och administrativ kapacitet. Detta påverkar i vilket mån man kan söka och ta hand om projekt. Fördelningen av stödet till enskilda projekt har skilt sig under den undersökta perioden som till viss del speglar detta (se tabell nedan). Tabell 5. Totalt anslag för enskilda projekt per stadsdel Stadsdel Totalt anslag för enskilda projekt Askim/Frölunda/Högsbo 3,26 milj V Göteborg 2,6 milj Hisingen 2,5 milj Örgryte Härlanda 2,3 milj City 2,1 milj Angered 1,8 milj Östra Göteborg 1,1 milj Statistiken som visas i tabell 5 inkluderar inte de projekt som söktes gemensamt men det är tydligt att det har varit skillnad i mängden projekt som kulturskolor sökt stöd och fått för enskilda projekt. För en översyn av vilka projekt varje kulturskola har genomfört samt vilka gemensamma projekt den deltagit i se sammanställningen i slutet på rapporten. Brist på egna lokaler är en stor begränsning. En del projekt sker t.ex. i samverkan med skolan med målet att nå ut till fler unga och andra målgrupper. Dessa projekt syftar till att skapa relationer på plats, vilket försvinner om skolan väljer att inte samverka om lokaler, vilket flera av respondenterna vittnar om kan ske på kort varsel. En förutsättning för kulturskolans utveckling är att säkra lokaler och ändamålsenliga ytor i staden för verksamhet. Detta behöver säkerställas i den genomförandeorganisation som tillvaratar samverkan med centrala skolorganisationerna. Det påverkar kontinuiteten och kulturskolans närvaro när verksamheten bedrivs i olika lokaler utspridda över stadsdelen. Deltagare i projekten, barn och unga upplever inte alltid att de deltagit i en kulturskola utan ser bara projektet som tar slut och då aktiviteterna på den platsen försvinner blir det svårt med efterlevnaden och kontinuiteten. Brist på lärande organisation Flera pekar på att det saknats en intern struktur att ta till vara erfarenheter från projekten. Verksamheten behöver bli bättre på uppföljning och utvärderingar både i den egna kulturskolan men också stadsövergripande för att kunna bygga vidare på varandras erfarenheter och misstag i olika delar staden. Ingen visste vad den andra gjorde, vilket ledde till att vi gjorde samma misstag. Vi skulle istället ha lagt resurser på att lära oss av varandras erfarenheter och bli en hel lärande organisation. (Intervju, enhetschef på kulturskolan). Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 13 (30)

23 4.5 Stöd för resor, utbyten och läger? De flesta tycker att möjligheten att kunna göra resor, utbyten och läger för deltagare med pedagoger är viktigt för Kulturskolan. En av huvudanledningarna är att undervisning inom kulturskolan ofta sker under korta lektioner i olika lokaler över stadsdelen. Detta leder till att varken pedagoger eller deltagare från den egna kulturskolan ses under en längre sammanhållen tid. Därför är möjligheten till läger och resor betydelsefulla. I kulturskoleutredningen SOU 2016:69 lyfts att en av anledningarna till att barn och unga hoppar av kulturskolan är att de inte lär känna varandra under de korta lektionerna och att det blir tråkigt i längden. En annan anledning som tas upp är att resor och läger kan bidra till en spets inom ett ämne och även vara bra för gruppen och motivationen, det blir mer på riktigt att man spelar i ett annat sammanhang och inför en annan publik kanske utomlands (Intervju enhetschef kulturskolan). Många påpekar att det saknas en policy kring vad resor och läger får kosta för barn och unga. Det finns kulturskolor som har starka föräldraföreningar som själva söker stöd och samlar in pengar för resor och utbyten, medan andra stadsdelar saknar det. Det kan leda till att vissa barn får större möjligheter att åka på resor än andra. Det nämndes också att resor och utbyten inom staden borde ingå i utvecklingsstödet som en särskild pott. Det är svårt att ta en stor grupp barn eller unga genom staden med kollektivtrafik och det kräver mycket personal. Det skulle underlätta mycket om vi kunde hyra bussar. (Intervju, enhetschef kulturskolan). 4.6 Strukturen kring utvecklingsstödet? Som en del av utvärderingen har även strukturen kring hanteringen av utvecklingsstödet undersökts d.v.s. rutiner kring ansökningarna, beredning och beslut, rapportering, utvärdering, förankring och roller och ansvarsfördelning kring detta. Konkurrens En oönskad konsekvens av utvecklingsstödets struktur har varit att det under lång tid var orsak till konkurrens mellan de olika kulturskolorna. Det fanns ingen samverkan kring att söka medel utan alla sökte framförallt enskilt (det skedde en del samverkan mellan vissa stadsdelar). Konkurrensen och brist på samverkan ledde också till ett omotiverat högt söktryck från kulturskolorna. Det ansöktes medel till långt fler projekt än som var möjligt att stödja vilket också ledde till en stor administrativ börda för såväl kulturskolan, beredningen och kulturförvaltningen. Konkurrensen ledde också till att de stadsdelar med kapacitet att både ha tid för att söka och att hantera projekt sökte mycket och fick mycket, medan de kulturskolor som saknade dessa resurser inte haft samma möjlighet att få tillgång till stödet. Konkurrensen mellan kulturskolorna var också en bidragande faktor till att kunskapsöverföringen inte skett över staden. Erfarenheter från ett projekt har inte delats till andra delar av staden. På senare tid (ca 2 år) har enhetscheferna börjat samverka mer kring ansökningar och inför 2017 beslöt man att fördela ansökningarna så att 70 % av projekten skulle vara stadsgemensamma och 30 % enskilda projekt. Ledningen för kulturskolorna formulerade även tre angelägna utvecklingsområden för utvecklingsstödet 2017: Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 14 (30)

24 Utveckla förutsättningarna för ungas inflytande och delaktighet. Utveckla utbudet för ungdomar år. Utveckla utbudet inom visuell konst. Samverkan har lett till färre ansökningar med större förankring i alla led, där man söker för den totala summan som fördelas genom utvecklingsstödet. Detta har givit en betydligt mindre administrativ börda för både kulturskolorna, beredningen och kulturförvaltningen. De flesta upplever att det är en mycket positiv utveckling som för samman kulturskolorna över staden. Ansökningar Vid en bakåtblick blir det tydligt att det har sett väldigt olika ut i de olika kulturskolorna i hur man har gjort ansökningar. I vissa kulturskolor var det framförallt pedagoger som tog fram projektförslagen och i andra enhetschef. Generellt beskrivs både för och nackdelar med att chef alternativt pedagoger skriver ansökningar. Fördelen då pedagoger ansökt är att det har lett till en känsla av delaktighet och varit en möjlighet för pedagogen att utvecklas i sitt ämne. Nackdelarna har ibland varit att projekten inte har varit tydligt förankrade i kulturskolan, eller stadsdelen och då existerat som ett parallellt spår i verksamheten. Det har också saknats en strategisk utvecklingsplan på grund av bristen på förankring. I en del fall har det också lett till konkurrens mellan pedagoger som försämrat samverkan internt. Den korta projekttiden och svårigheterna med anställningar kopplat till detta har också ibland lett till att vissa pedagoger har haft en del av sin tjänst enbart kopplat till projektmedel vilket har konsekvensen att man delvis skapar projekt som ett sätt att fortsatt fylla ut sin tjänst. Fördelarna med att cheferna varit mer inblandade i projekten har varit att man kunnat ha en mer strategisk målsättning med projekten. Samverkan mellan enhetscheferna över staden är också positivt då det skapar möjlighet att arbeta mer jämlikt över staden. En nackdel som påtalats är att projekten ibland upplevs bli för toppstyrda och inte tillräckligt grundade i verksamheten bland pedagogerna. Ett annat problem som både pedagoger och chefer har påtalat är att projekten inte heller alltid varit förankrade hos målgruppen d.v.s. barn och unga. Varför kommer ingen till UFO:t (projektet) som landar? Var är förankringen i de projekt som vi hittar på? Hur kan vi involvera unga mer? Både de barn som är inom verksamheten och de som inte är det. (Intervju, pedagog kulturskolan). Stadsdelsnämnderna Enligt nuvarande riktlinjer för kulturskolans utvecklingsstöd måste alla ansökningar för utvecklingsstöd godkännas i respektive stadsdelsnämnd innan den kan skickas in till kulturförvaltningen. Anledningen var initialt att förankra kulturskolans utveckling i stadsdelsnämnderna. Det fanns också en ambition att man därigenom också skulle tydliggöra projektens fortlevnad efter projektslut hos stadsdelsnämnderna. Men ingen kulturskola upplever att denna process har lett till en större förankring eller samtal om kulturskolan hos stadsdelsnämnden och som beskrivet ovan har det inte bidragit till en ökad budget för att driva projekt vidare inom ordinarie verksamhet. Snarare att denna process framförallt har lett till en tillkrånglad administrativ arbetsgång för kulturskolorna inte minst för dem som är stadsdelsöverskridande och därför har flera nämnder. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 15 (30)

25 Beredning och beslut Både pedagoger och chefer upplever att processen kring beredning och beslut inte har varit transparant. Man har inte förstått varför vissa projekt har fått anslag och andra inte. Det har också från beredningsgruppen upplevts svårt att ta beslut, att man upplever att man är för långt borta från verksamheten att kunna bedöma genom ansökningen om det är t.ex. ett bra projekt men svagt formulerat eller ett svagt projekt men väldigt bra formulerat. Många har uttryckt att de saknat ett mer långsiktigt samtal om kulturskolans utveckling och behov. Utvärdering och rapportering Rapporteringen har sett olika ut i omfång och detaljer och man säger att de förbättringar som gjorts för att förenkla rapporteringen har blivit bra men att det ändå tar tid. Många saknar återkoppling på projekten, att man sällan fått några frågor kring de projekt som genomförts eller kommentarer på rapporten från kulturförvaltningen eller kulturnämnden. Återkoppling och utvärdering saknas också ibland även inom den egna kulturskolan och framförallt lärande över staden. Kulturskolans handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande I samband med fördelning av utvecklingsstöd 2016, gav kulturnämnden i uppdrag till kulturförvaltningen att tillsammans med kulturskolorna i Göteborg utveckla arbetet med tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Detta resulterade i en handlingsplan som ska vara vägledande för verksamheten fram till 2021 då en större utvärdering av arbetet ska göras. De två huvudspår som kulturskolorna kommer arbeta med under perioden är: Ökad tillgänglighet Ökat inflytande och delaktighet Kulturskolan ska nå ut till alla och vara tillgänglig för alla barn oavsett, klass, kön, etnicitet, funktionsvariation och ålder. För att uppnå detta mål kommer kulturskolan att utveckla nya arbetssätt och aktiviteter, utveckla samverkan med föräldrar, fritid, föreningsliv med flera, samt utveckla kulturskolans kommunikation. För att öka inflytande och delaktigheten ska kulturskolorna höja kunskapen om inflytande och delaktighet hos kulturskolans medarbetare och öka deltagarnas inflytande på verksamheten. Kulturskolorna ska pröva och utveckla nya metoder och pedagogik i syfte att öka deltagarnas inflytande och delaktighet, en årlig konferens ska genomföras där kulturskolans ska diskutera utvecklingsarbetet i syfte att utbyta erfarenhet och kunskap med varandra. Kulturskolorna ska också arbeta aktivt bemötande och att ge plats till deltagarna, bland annat genom att låta dem utvärdera verksamheten varje termin utifrån inflytande och delaktighet. Handlingsplanen har tagits fram med bidrag från kulturskolans utvecklingsstöd och utgår från: FN:s barnkonvention, En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Jämlikt Göteborg, Göteborgs stads kulturprogram, Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborgs stad (2016) och Kulturskolans kommunikationsstrategi. 4.7 Slutsatser utvärdering Utvecklingsstödet till kulturskolan har gett upphov till förnyelse och möjligheter att pröva nytt. Det har under projektens gång gett utrymme för fler barn och unga att delta och det har lett till att man har prövat nya konst- och kulturuttryck. Dock har det varit svårt att Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 16 (30)

26 inom projektformen och kortsiktigheten i projekten få till en långsiktig utvecklingsprocess i kulturskolan. Det har också funnits brister i strategier för att ta tillvara erfarenheterna och kunskapen från projekten i den egna kulturskolan men också över staden. Kulturskolan i Göteborg behöver utveckla metoder för att arbeta mot en lärande organisation baserad på kunskap och erfarenheter från forskning men också verksamheten, pedagogerna och barn och unga. Barn och unga bör också vara delaktiga i behovsanalys och utformandet av aktiviteter. Det är inte bara (kortsiktiga projekt) projektutformningen som försvårar en långsiktig utveckling av kulturskolan. Förutsättningar att bedriva utveckling ser väldigt olika ut i de olika kulturskolorna. Flera har inte lokaler som räcker eller som är ändamålsenliga. Man har inte tillräckliga administrationskapacitet/stödfunktioner att ta hand om projekten och en grundbudget där det inte finns utrymme att expandera den ordinarieverksamheten i samma takt som man utvecklar nya projekt. Utvecklingsstödet kan inte påverka dessa organisatoriska förutsättningar men det bör finnas med i planeringen av fortsatta utvecklingsprojekt t.ex. att det finns tillräckligt med medel avsatta för projektledning och administration m.m. och att det ska också vara möjligt att utveckla den ordinarie verksamheten inom ramen för utvecklingsstödet. Strukturen kring stödet har inte underlättat för samverkan utan snarare lett till konkurrens mellan kulturskolorna även om detta har blivit bättre på senare år. Projektansökningsförfarandet med många och korta projekt skapar mycket administration för både kulturskolorna och förvaltningen. Idag måste samtliga stadsdelars ansökan ske via respektive stadsdelsnämnd, något som skapar en omständlig ansökningsprocess. Arbetsordningen kring ansökan av utvecklingsstödet bör ändras för att skapa förutsättningar för samverkan och ta bort kravet att alla ansökningar för utvecklingsstöd till kulturskolan antas i respektive stadsdelsnämnd innan den kan beredas av kulturförvaltningen. Stödet till resor, utbyten och läger är betydelsefullt för kulturskolorna. Då kulturskolan många gånger inte har egna lokaler och naturliga mötesplatser för de barn och unga som deltar, är möjligheten att ses och göra aktiviteter tillsammans under en sammanhållen tid viktig. Det är också utvecklande att få visa upp det man gör i nya sammanhang lokalt inom staden, nationellt och internationellt. För att uppnå mer jämlika förutsättningar för barn och unga i kulturskolan att delta i resor, utbyten och läger bör dessa vara kostnadsfria. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 17 (30)

27 Den handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande som tagits fram av gemensamt av kulturskolorna och ska vara vägledande för verksamheten visar en tydlig långsiktig strategi som även kan ligga tillgrund för målet med utvecklingsstödet till kulturskolan. Denna strategi och de mål som utformats gemensamt utgör en viktig grund för målet att kulturskolan i Göteborg Stad ska vara till för alla. Handlingsplanen stödjer också Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborg Stad där det fastställs att: Kulturskolan är en mötesplats som ska präglas av delaktighet, gemenskap och utveckling och barn och ungas egna initiativ och kreativitet ska tas tillvara. Kulturskolan ska ha ett brett utbud och anpassas för barn och unga i behov av särskilt stöd. Utifrån slutsatserna ovan och för att utvecklingsstödet på ett mer effektivt sätt ska bidra till en långsiktig utveckling av kulturskolan görs bedömningen att utvecklingsstödet till kulturskolan behöver förändras vad gäller ansökan, utbetalning och uppföljning och att reviderade riktlinjer upprättas. Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 18 (30)

28 Sammanställning över projekt i kulturskolorna Askim-Frölunda-Högsbo År Enskilda projekt 2011 Scenisk kör och dans 2012 Community Theatre Klassorkester festival Drum Corps utbytesprojek t Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsge mensamma projekt Beviljat stöd Antal elever Medsökande: El Sistema En kulturskola för alla Raketen Höstlovsorke stern En kulturskola i rörelse/kultu rkräm El Sistema Community Theatre/Art 150 tkr 28 Kulturskolan & kulturförenin gar(v Göteborg, V Hisingen & Lundby) El sistema 400 tkr 368 TeaterGymna siet (Örgryte Härlanda, Västra Gbg) Filma och skådespela Nutida konstmusikblockflöjt Utbyte med Svensk- Ryska föreningen Sceniskt stråk med Komodo 130 tkr 20 Samtidskonst (Örgryte Härlanda, Västra Gbg) 233 tkr 40 5,6 tkr tkr 37 1,2 milj tkr tkr tkr 9 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 19 (30)

29 2014 Pilen det lokala kulturhuset Film som visuellt och konstnärligt uttrycksmede l, år tkr 500 El Sistema, år 1(med V Göteborg) 225 tkr 200 Fritt skapande med musik och text för stråkelever (med V Göteborg) tkr tkr Drum Corps Belgien Fördjupning Blockflöjt, år 2 Pilen 2015, år 2 Välkomsten, år 1 Kulturalla (Kultur-Xplosion) Share Music Dropp in undervisning år 1 Barnkör - rytmik för åk 1 Hide and seek Stråk, år 1 Kulturskolan och GAS, år 1 Europautbyte GotMotion Medsökande: Film för äldre elever år Åk 1 & särskola Medsökande: Share Music, år ,02 milj Total 3,26 milj 2414 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 20 (30)

30 Angered År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Beviljat stöd Antal elever Sökande: El Sistema En kulturskola för alla Raketen Höstlovsorkest ern El Sistema Performancek onst Särskild filmsatsning 2014 PerformanceA rt, år El sistema Sommarläger El sistema festival tkr tkr Klubb kultur år 1 Katapulten Katapultläger år 2 Klubb Kultur år 2 Text, låtskrivarverks tad år 1 Scenisk kör år ,8 milj 398 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 21 (30)

31 Centrum År Enskilda projekt 2011 Kulturhistoria genom matlagning Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Medsökande: El Sistema Beviljat stöd Antal elever En kulturskola för alla Raketen Höstlovsorkeste rn El Sistema Spela in musik- Gör din egen musikvideo 94 tkr Skrivarverkstad 100 tkr El Sistema kör och orkester år 2 Kultur för nyanlända år 1 Skrivarkurs med nya uttryck, år (19 000) tkr Musik, poesi och allsång. Medsökande Majorna/Linné Total Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 22 (30)

32 Lundby/Västra Hisingen År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Beviljat stöd Antal elever El Sistema (Ö gbg & Hisingen) Sökande: En kulturskola för alla Raketen ( ) Höstlovsorkest ern Medeltidsproje kt El Sistema Särskild filmsatsning, utveckling av ämnet film El sistema Sommarläger El sistema festival 350 tkr tkr Att skriva för dramatik (Lundby & V Hisingen) Medeltid/Irländ sk folkmusik (Lundby & V Hisingen) D-animation, år 1 Face2face, år Låtskrivning, år Medsökande: Film för äldre elever. Medsökande: Share Music, Medsökande: Teaterläger Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 23 (30)

33 Majorna Linne År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Beviljat stöd Antal elever Medsökande: El Sistema En kulturskola för alla Raketen ( ) Höstlovsorkest ern El Sistema Bild&Form: 43 tkr 18 Lera Dans 20 tkr 30 Kulturmix 104 tkr 50 Digitala 72 tkr 160 medier, film, animation Animationmusik 90 tkr 18 - berättande Kreativt 170 tkr 617 berättande Att stärka 100 tkr 75 filmens roll som uttrycksmedel, år 2 Turné! 55 tkr Dans, år Teaterläger (medsökande: Hisingen) Teaterchock, år 1 Kreativt berättande, år 2 Turné, år Lördagsfestiva l Ung Poesi, år Medsökande: Share Music, Medsökande:F ilm för äldre elever år Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 24 (30)

34 Utbytesresa till Tjeckien år1, resor framträdanden utbyte (medsök: centrum, örgryte/härlan da) Musik, poesi och allsång år 1 (Medsökande) Total 1,42 milj 1917 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 25 (30)

35 Norra Hisingen År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Beviljat stöd Antal elever 2011 Resande teater Medsökande: El Sistema Lovverksamhet En kulturskola Bild&form för alla Genusprojekt Raketen med ökad mångfald ( ) Höstlovsorkest ern Summa Sökande: El Sistema 2013 Konstintegrerat projekt 240 tkr 20 Sökande: El sistema Sommarläger 90 tkr 430 Sökande: El sistema festival 90 tkr 0 Stadsdelsgemensamma projekt Backa Bucket band Volontärprogram för ungdomar/kartl äggning Summa tkr tkr Made in Backa 232,2 tkr 250 Hela stadens 300 tkr (40 tkr) 220 Vänstay Teaterprojekt, Vi står där vi 225 tkr 25 Alla får lov! 400 tkr (320 tkr) står Elden glöder 273 tkr 90 under askan Summa Att skriva för film, år 1 Animationsutve ckling i Backa år 1 Du vet att du vågar Teaterläger (medsökande: Hisingen) Sökande: Fristay Summa Total 2,1 milj 947 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 26 (30)

36 Västra Göteborg År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Beviljat stöd Antal elever El Sistema En kulturskola för alla Raketen ( ) Höstlovsorkest ern El Sistema (alla stadsdelar) Medsökande: En kulturskola i rörelse/kulturk räm El sistema 400 tkr 276 TeaterGymnasi 210 tkr 18 et Samtidskonst 165 tkr Community Art 350 tkr 31 Hela stadens Vänstay El sistema 275 tkr 440 Sökande: Alla Västra får lov! Göteborg El sistema särskolan 300 tkr (40 tkr) tkr (320 tkr) kr 24 Sökande: 58 tkr 68 Stråkutbyte med Tyskland Sökande: Resa 25 tkr 7 till svenska hornsällskapets hornhelg i Umeå Sökande: 1977 Filmfestival Fritt skapande 120 tkr 68 med musik och text för stråkelever El sistema, år tkr 300 Summa Gränsöverskrid ande text, år 1 Muntligt berättande, år 1 Du, jag och vi, år 1 El Sistema för alla ( ) Fristay (alla stadsdelar) ( ) Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 27 (30)

37 Filmverkstad på lovet, år 2 Blev inte av p.g.a. lärarbrist Cirkusskola på lovet, år1 Summa Vi ses i Resonaari år Share Music, år ( ) 140 Utbyte Vättnedal Fiskebäck år 1 Gränsöverskrid ande text år 2 Summa Total 2,6 milj 1542 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 28 (30)

38 Örgryte Härlanda År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Medsökande: El Sistema En kulturskola för alla Sökande: Raketen Sökande: Höstlovsorkeste rn Beviljat stöd Antal elever ( ) Sommarkulturskola El Sistema Musikalprojekt Summa El sistema akrobatisk kör 225 tkr 140 Sökande: TeaterGymnasi et 210 tkr 18 (AFH, V gbg) Unga talanger 115 tkr 15 Sökande: Samtidskonst 165 tkr 9 (AFH, V gbg) Summa El sistema akrobatisk Hela stadens 300 tkr (40 tkr) 220 kören, år 2 tkr Vänstay Skrivarverkstad, år tkr 10 Alla får lov! 400 tkr (320 tkr) Teatergymnasiet, år tkr 30 Summa Från kulturskola till kulturförening (65 000) Skrivarverkstad, år ( ) Share Music/Kultur X-plosion, år 1 Summa Sökande: Fristay Resa med Raketen, år Total 2,3 milj 589 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 29 (30)

39 Östra Göteborg År Enskilda projekt Beviljat utv stöd Antal elever Stadsdelsgemensamma projekt Beviljat stöd Antal elever Medsökande: El Sistema En kulturskola för alla Raketen Höstlovsorkeste rn ( ) El Sistema Bild&Form: 43 tkr 18 Lera Dans 20 tkr 30 Kulturmix 104 tkr 50 Digitala medier, 72 tkr 160 film, animation Animationmusik 90 tkr 18 - berättande Kreativt 170 tkr 617 berättande Att stärka 100 tkr 75 filmens roll som uttrycksmedel, år 2 Turné! 55 tkr Dans, år Teaterläger Teaterchock, år Kreativt berättande, år 2 Turné, år Lördagsfestival (medsökande: Hisingen) 2016 Teaterchock år Medsökande: Share Music, Total 1,1 milj 1217 Genomlysning och utvärdering av utvecklingsstöd till kulturskolan 30 (30)

40 Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan Kulturnämnden

41 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan 1 (6)

42 Dokumentnamn: Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: [Nämnd/styrelse/befattning] [Text] [Nummer] [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: [Dokumentsort] [Giltighetstid] [Datum] [Funktion] Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 3 Syftet med denna riktlinje... 3 Vem omfattas av riktlinjen... 3 Bakgrund... 3 Koppling till planerande och reglerande styrande dokument... 3 Koppling till stödjande dokument... 4 Riktlinje... 5 Ansökan... 5 Beslut... 5 Utbetalning... 6 Redovisning och uppföljning... 6 Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan 2 (6)

43 Inledning Syftet med denna riktlinje Syftet med riktlinjen är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. Riktlinjen syftar också till att fastställa och konkretisera kriterier för ansökan, beslut och uppföljning för utvecklingsstödet till kulturskolorna i Göteborgs Stad. Vem omfattas av riktlinjen Denna riktlinje gäller tillsvidare för kulturnämnden i Göteborgs Stad. Bakgrund I budget 2007 fick kulturnämnden ett utökat kommunbidrag riktat till utveckling av kulturskolan. Kulturnämnden antog därefter Riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan (Dnr 1177/08) godkände kulturnämnden föreslagen arbetsordning och riktlinjer inför ansökningar om utvecklingsstöd till kulturskolan (Dnr 1304/11) gjordes en revidering av riktlinjer och arbetsordning inför ansökningsförfarandet Kulturförvaltningen fick (Dnr 1901/15) i uppdrag av kulturnämnden att göra en genomlysning och utvärdering av utvecklingsstödet avseende effekter och strategisk verkan och förslag till eventuellt nya riktlinjer utifrån en nationell kulturskolestrategi. I översynen framkom att riktlinjerna behöver justeras för att nå större effekt och bidra till långsiktig strategisk utveckling av kulturskolans verksamhet. Den största skillnaden mot tidigare är att de reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga, samt har fokus på att bidra till en långsiktig utveckling av kulturskolan. Utvecklingsstödet till kulturskolan ska bidra till: Tillgänglighet, delaktighet och inflytande för kulturskolans elever. Att kulturskolan ska vara relevant och angelägen för fler barn och ungdomar. Samverkan över staden. En mer jämlik kulturskola. Att utveckla olika ämnen. Koppling till planerande och reglerande styrande dokument Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter). Göteborgs Stads kulturprogram. Göteborgs Stads program för en jämlik stad Riktlinjer för den frivilliga delen av kulturskolan i Göteborgs Stad. Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan 3 (6)

44 Rapporten En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU ). Göteborgs Stads kulturskolas Handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande. Koppling till stödjande dokument Anvisningar för ansökan, utbetalning och redovisning av kulturskolans utvecklingsstöd. Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan 4 (6)

45 Riktlinje Riktlinjen har sin grund i Göteborgs Stads kulturpolitiska mål och strategier. Där slås fast att kulturpolitiken ska bredda kulturens bas och erbjuda kulturella mötesplatser. Det ska finnas utrymme för mångfald och social sammanhållning. Kulturpolitiken ska göra det lättare för människor att ta del av kultur. Den ska också uppmuntra göteborgarna till att skapa egen konst och kultur. Ett strategiskt viktigt område är att utveckla barn och ungas inflytande och delaktighet och göra kulturen mer tillgänglig. Utvecklingsstödet till kulturskolan i Göteborgs Stad ska bidra till att stärka kulturskolans utveckling och därigenom öka barn och ungdomars möjligheter att utöva olika konst- och kulturformer. Utvecklingsstödet kan ge möjlighet att pröva nya utvecklingsidéer som kan främja en långsiktig förstärkning och utveckling av kulturskolans verksamhet samt ge utrymme att möta barn och ungdomars behov av ett bredare utbud. Detta kan ske i samverkan med annan lokal kultur- och fritidsverksamhet. Ansökan Kulturskolorna i Göteborgs Stad är gemensamt ansvariga för ansökan. Utvecklingsstödet är ett fyraårigt stöd som ansöks ett år i taget. För att ansökan ska kunna handläggas ska följande kriterier uppfyllas: Stödet ska sökas gemensamt av kulturskolorna i Göteborgs Stad. Ansökan ska innehålla aktivitetsplan och budget för året. Till ansökan ska bifogas en fyraårig utvecklingsplan som ska innehålla långsiktiga mål, effektmål, och indikatorer. Utvecklingsplanen ska ha en tydlig koppling till utvecklingsstödets övergripande mål samt till de utvecklingsområden som beskrivs i kulturskolornas Handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande (2017). Kulturskolorna ska inkomma med ansökan om utvecklingsstöd för kommande år inom angiven tid och på anvisad e-blankett. Ansökan ska granskas både formellt och kvalitativt av kulturförvaltningen. Om ansökan inte är komplett ska kompletteringar begäras in. Ansökan som inte kompletteras inom angiven tid ska avslås. I ansökan ska anges vilken stadsdel / vilka stadsdelar som ska rekvirera medlen. Inom ramen för ansökan om medel kan kulturskolorna söka bidrag om totalt kronor för kronor per resa, utbyte eller läger. Resor, utbyten och läger ska vara kostnadsfria för eleverna samt möjliggöra att pedagoger och elever ska kunna träffas och utvecklas under en längre tid och kan ske inom Göteborg, nationellt eller internationellt. Ansökan kan endast göras för resor, utbyten och läger då både elever och pedagoger från kulturskolan deltar. Beslut Kulturnämnden beslutar om beviljade medel för utvecklingsstöd till kulturskolan. Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan 5 (6)

46 Utbetalning Utbetalning av beviljade medel sker till den stadsdel / de stadsdelar som angivits i ansökan. Utbetalningen av stöd sker enligt stadens rutiner för interna utbetalningar. Redovisning och uppföljning Kulturskolorna ska rapportera de effektmål / indikatorer som uppnåtts till kulturförvaltningen (2 ggr /år i samband med UR 2 och årsrapport) med tillhörande analystext. Kulturskolorna ansvarar för att bokförda kostnader ska rapporteras till kulturförvaltningen i anslutning till bokföringsperiod 31 maj och 31 oktober, via utdrag från Nekksus för att säkerställa att kostnaderna för aktiviteter följer budget och målen i den fyraåriga utvecklingsplanen. Kulturskolorna ska utan dröjsmål till kulturförvaltningen rapportera uppkomna händelser under året, som medför avsteg från den planerade verksamheten utifrån det beviljade bidraget. Utvecklingsstödet ska inte användas för att finansiera annan verksamhet än för den som är ansökt och beviljad. Riktlinje för utvecklingsstöd till kulturskolan 6 (6)

47 Riktlinjer för utvecklingsstöd till kulturskolan Antagna av kulturnämnden Syfte Syftet med utvecklingsstödet är att stärka kulturskolans utveckling och därigenom öka barn och ungdomars möjligheter att utöva olika konst- och kulturformer. Utvecklingsstödet kan ge möjlighet att pröva nya utvecklingsidéer som kan främja en långsiktig förstärkning av kulturskolans verksamhet samt ge ökat utrymme att möta barn och ungdomars behov av ett bredare utbud. Detta kan ske i samverkan med annan lokal kultur- och fritidsverksamhet. Mål Målet är att fler barn och unga mellan 6-19 år boende i Göteborgs Stad skall delta i kulturskolans verksamhet. Riktlinjer Vilka kan söka? Stöd kan endast sökas av kulturskolor i Göteborgs Stad via respektive stadsdelsnämnd. Stöd kan endast beviljas kulturskola vars stadsdelsnämnd aktivt arbetar för god måluppfyllelse av kommunfullmäktiges prioriterade mål enligt nedanstående: Alla barn och ungdomar i Göteborg mellan 6 och 19 år ska, förutom ordinarie undervisning, erbjudas plats i kultur- och musikskolans verksamheter Hur kulturskolan fullföljer sitt uppdrag beaktas vid bedömningen av ansökan. Göteborgs stads kulturförvaltning Besöksadress: Norra Hamngatan 8 Norra Hamngatan Göteborg

48 För vad kan man söka? Stöd kan endast sökas för utveckling av kulturskolans verksamhet så som - breddning av utbud och målgrupper - lovverksamhet och öppna verkstäder för att främja och möta ungas behov av spontant kulturutövande - resor, publika framträdande och utbyten av olika slag Stöd beviljas inte till: - verksamhet som ligger inom kulturskolans ordinarie ansvar att genomföra enligt Riktlinjer för den frivilliga Kulturskolan i Göteborgs Stad. - en stadsdel som redan beviljats stöd vid två tillfällen för samma projekt. Hur söker man? Ansökan om utvecklingsstöd sker på skriftlig blankett och ska vara inkommen till kulturförvaltningen inom angiven tid. Ansökan ska tydligt beskriva den sökta verksamhetens innehåll, samt beräknade kostnader och intäkter. Ansökan om utvecklingsstöd sker en gång per år och beslut fattas av Göteborgs kulturnämnd. När utvecklingsstöd har beviljats Redovisning av beviljat stöd med utvärdering och ekonomisk redovisning ska inkomma till kulturförvaltningen inom angiven tid. Om verksamhet med beviljat utvecklingsstöd förändras eller skjuts upp, ska detta snarast meddelas kulturförvaltningen. Om verksamhet läggs ner eller om tilldelade medel inte används ska stödet återbetalas. Göteborgs stads kulturförvaltning Besöksadress: Norra Hamngatan 8 Norra Hamngatan Göteborg

49

50

51

52

53

54

55 KULTURSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE KULTUR SKOLAN

56

57 INTRODUKTION Göteborg ska vara den jämlika staden som bidrar till ett gott liv för alla. En del av det arbetet är att erbjuda alla barn och unga tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter. Kultur och en meningsfull fritid är något som alla barn och unga har rätt till, och kulturskolan i Göteborg är en viktig del i det arbetet. Enligt Göteborgs stads kulturprogram ska alla kulturverksamheter bidra till att öka och vidga delaktighet och deltagande, samt det är särskilt viktigt att barn och unga ges tillfälle till inflytande. Därför, i samband med fördelning av utvecklingsstöd 2016, gav kulturnämnden ett uppdrag till kulturförvaltningen att tillsammans med kulturskolorna i Göteborg utveckla arbetet med tillgänglighet, inflytande och delaktighet. Denna handlingsplan är ett resultat av detta uppdrag. Denna handlingsplan är också ett första steg för det gemensamma arbetet att öka tillgänglighet, inflytande och delaktighet, och ska ge förutsättningar till konkret handling. Den ska vara vägledande för verksamheten fram till 2021 då en större utvärdering av arbetet ska göras. Handlingsplanen har tagits fram under perioden maj februari 2017 av enhetscheferna för kulturskolorna i Göteborg. Utgångspunkter Kulturskolan är till för alla! Kulturskolan ska vara en mötesplats för konstnärlig, personlig och social utveckling som främjar gemenskap, kreativitet och delaktighet. Kulturskolan ska inspirera och väcka nyfikenhet. Verksamheten bygger på frivillighet och baseras på alla likas värde. Genom kulturskolan ska deltagare få möjlighet att upptäcka och utöva många olika konstnärliga uttrycksformer och språk utifrån en bred definition av kultur och med professionellt stöd och handledning. Det ska vara en plats där pedagoger och deltagare utformar verksamheten tillsammans och lär av varandra. Kulturskolan skall väcka lust till eget skapande och göra skillnad för samhället.

58 Tillgänglighet, inflytande och delaktighet är avgörande för att skapa en kulturskola för alla, därför ska kulturskolan: Präglas av delaktighet, gemenskap och utveckling Ha en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen Ta tillvara barn och ungas egna initiativ och kreativitet Ha ett brett utbud och anpassas för barn och unga i behov av särskilt stöd Utveckla och förnya konstnärliga mötesplatser Alla deltagare på Kulturskolan ska: Ha rätt att uttrycka sin mening Ha inflytande på verksamhetens utformning Känna delaktighet och inflytande Ha likvärdig möjlighet att delta i kulturskolan Mål och delmål för att uppnå detta är: ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN Kulturskolan i Göteborg ska nå ut till alla och vara tillgänglig för alla barn och unga oavsett klass, kön, etnicitet, funktionsvariation och ålder. Kulturskolan ska bidra till sänkta trösklar till kultur och kulturutövande. För att uppnå detta ska kulturskolan satsa inom tre områden: 1. Utveckla nya arbetssätt och aktiviteter Varje år pröva minst ett nytt arbetssätt/aktivitet för att öka tillgängligheten vilket dokumenteras och utvärderas Varje år genomförs en gemensam konferensdag för alla kulturskolor i Göteborg då projekten presenteras och diskuteras, metoder för reflektion utvecklas 2021 samlas erfarenheterna i en gemensam bok

59 2. Utveckla samverkan Öka föräldrars involvering i kulturskolan Utöka samverkan och gemensamma projekt med fritid, andra kulturaktörer och föreningsliv Utöka samverkan med andra verksamheter med samma målgrupp Bygga på lokala initiativ som pågår 3. Utveckla kulturskolans kommunikation Utifrån kommunikationsstrategin ta fram en kommunikationsplan anpassad till olika stadsdelars behov och olika målgrupper Utveckla ungt ambassadörskap för kulturskolan i Göteborg Bli mer synliga på olika platser där föräldrar, barn och unga finns tex föräldramöten på förskolor och skolor, på dialogmöten för nyanlända

60 ÖKA INFLYTANDE OCH DELAK- TIGHET PÅ KULTURSKOLAN Att höja kompetensen och utveckla metoder för delaktighet och inflytande måste ses som en process därför krävs en lärande organisation där medarbetare, pedagoger och deltagare deltar. Målet är att deltagarna ska kunna uttrycka sin mening, ha inflytande på verksamhetens utformning och känna delaktighet. För att göra detta ska kulturskolorna: 1. Höja kunskapen om inflytande och delaktighet hos kulturskolans medarbetare: Alla medarbetare på kulturskolan ska känna till och vara väl förtrogna med handlingsplanen och dess innehåll Alla medarbetare ska få fortbildning i barnkonventionen och konkreta metoder/pedagogik för inflytande och delaktighet. Fortbildningen ska ske gemensamt med alla kulturskolorna i Göteborg, på den egna kulturskolan och enskilt genom tex handledning och reflektionstid En lathund/checklista ska utvecklas för alla medarbetare som stöd i arbetet med inflytande och delaktighet 2. Öka deltagarnas inflytande på verksamhetens utformning: Kulturskolorna ska pröva och utveckla metoder och pedagogik i syfte att öka deltagarnas inflytande och delaktighet. Dels på kulturskolan som helhet och i de enskilda aktiviteterna. Arbetet dokumenteras och utvärderas varje år Utvecklingsarbetet med nya metoder och pedagogik diskuteras på de gemensamma konferensdagarna i syfte att utbyta erfarenheter och kunskap Kulturskolorna ska arbeta aktivt med bemötande och att ge plats till deltagarna Varje deltagare på kulturskolan ska känna till hur och vad de kan påverka Deltagarna ska utvärdera verksamheten varje termin utifrån inflytande och delaktighet