Slutlig budget 2006 För hälso- och sjukvården i Stockholms län

Transkript

1 BILAGA 1 1(17) Slutlig budget 2006 För hälso- och sjukvården i Stockholms län

2 BILAGA 1 2(17) 1 Sammanfattning Uppdrag Mål och måluppfyllelse Ekonomiska förutsättningar Förändringar jämfört med HSU: s budgetunderlag den 27 september år Utökat landstingsbidrag enligt fullmäktigebeslutet Ändrad organisation för hälso- och sjukvården i Norrtälje Ny organisatorisk tillhörighet för Onkologiskt centrum Förändring av läkemedelsbudgeten Fördelning av landstingsbidraget inom Beställare Vård Känslighetsanalys Avtalsläget Verksamhetsförändringar under Närsjukvård Norra länet Närsjukvård Stockholm/Ekerö Närsjukvård Södra länet Somatisk specialistsjukvård Särskilda vårdfrågor Miljö Uppföljning... 17

3 BILAGA 1 3(17) 1 Sammanfattning Den nu redovisade budgeten bygger på tidigare budgetförslag samt de förändringar som beslutats av Landstingsfullmäktige den november Föreliggande budget ska ses som en komplettering till HSU: s beslut den 17 maj om Beställarplan 2006 och planering samt beslut den 27 september om budget med slutlig fördelning av landstingsbidraget och redovisning av verksamhetsförändringar Budgeten för år 2006 uppgår till mkr ( mkr år 2005) 1. Landstingsbidraget ökar med 1,9 procent mellan åren. Prognosen för 2005 pekar mot en kostnadsökning på cirka 3 procent vilket också är i nivå med ökningen Budgeten för år 2006 ställer således krav på lägre kostnadsökningar än de två senaste åren vilket har beaktats i avtalen med vårdgivarna. Risken för att det kan uppstå svårigheter att klara balansen i ekonomin för 2006 är dock större än tidigare år. Några svårbedömda faktorer är kostnadsutvecklingen för läkemedel, besöksutvecklingen inom primärvården samt kostnaderna för medicinsk service. Hur landstingsbidraget fördelas på olika vårdområden framgår i avsnittet ekonomiska förutsättningar. De största ökningarna jämfört med 2005 förs till akutsjukvården bl a för vårdgarantin och förstärkningar av cancersjukvården. Inom närsjukvården ökar budgeten för primärvård och psykiatrin medan geriatrikbudgeten minskar något främst som effekt av genomförda upphandlingar. I budgetdokumentet beskrivs de förändringar som görs under Förändringarna syftar framförallt till att förbättra vården för de prioriterade grupperna, förbättra tillgängligheten samt utveckla närsjukvården. Den ändrade organisationen av hälso- och sjukvården i Norrtälje innebär att kostnaderna för Norrtäljebefolkningens sjukvård (drygt 900 mkr) inte längre ingår i HSU: s budget. I bilagor redovisas verksamhetsförändringar år 2006 samt de uppdrag som beslutades av Landstingsfullmäktige i samband med budgetbeslutet i november år Verksamhetsförändringarna och uppdragen kommer att följas upp under året och uppföljningen redovisas i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Övriga bilagor är resultaträkning, balansräkning samt utökad kostnadsredovisning. Dessutom redovisas verksamhetstalen i särskild bilaga. 2 Uppdrag Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets uppgift är att erbjuda invånarna en hälso- och sjukvård med utgångspunkt från befolkningens behov och med beaktande av principen att de som har de största behoven ska ges företräde till vården. Med utgångspunkt från detta har Beställare Vård (BV) definierat sitt uppdrag enligt följande: Utifrån befolkningens behov skapar vi som professionella beställare en god hälso- och sjukvård års landstingsbidrag justerat för sjukvården i Norrtälje

4 BILAGA 1 4(17) Stockholms läns landsting tillhandahåller hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, till de 1,9 miljoner människor som bor i länet. Utbudet omfattar somatisk specialistsjukvård, primärvård (husläkarmottagningar, vårdcentraler med mera), psykiatri, geriatrik, annan specialiserad vård samt tandvård. 3 Mål och måluppfyllelse Inriktningsmålen för 2006 beslutades i landstingsstyrelsens budgetdirektiv, därutöver finns två inriktningsmål som handlar om närsjukvården för att kunna följa den satsning som görs på närsjukvård. God hälsa i befolkningen Vård på lika villkor Kvalitativt god hälso- och sjukvård Sjukvård i god tid En värdig vård Kvalificerad närsjukvård En lätt tillgänglig närsjukvård Ekonomi i balans Till varje inriktningsmål hör ett flertal effektmål. Effektmålen för år 2006 redovisas i bilaga. I samband med delårsbokslut och årsbokslut följs effektmålen upp. 4 Ekonomiska förutsättningar HSU: s landstingsbidrag för 2006 uppgår till ,2 mkr. Tillsammans med vissa övriga intäkter ska det täcka kostnaderna för Stockholms läns invånares hälso- och sjukvård det kommande året. I tabellen nedan redovisas förändringar i förhållande till HSU: s budgetunderlag från 27 september, Landstingsbidrag 2006 (mkr) LF direktiv 10 maj, 2005 HSU 27 september, ,7 Utökat landstingsbidrag LF november 2005t +256, 0 Summa landstingsbidrag LF november, 2005t ,7 Avgår till Norrtäljenämnden -903, 1 Tillkommer för onkologiskt centrum +14, 6 Summa landstingsbidrag HSU 31 januari, ,2

5 BILAGA 1 5(17) 4.1 Förändringar jämfört med HSU: s budgetunderlag den 27 september år Utökat landstingsbidrag enligt fullmäktigebeslutet I samband med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut (22-23 november år 2005) gjordes förändringar av HSU: s landstingsbidrag i förhållande till det budgetunderlag som HSU behandlade den 27 september. Landstingsbidraget ökade med 256 mkr för specificerade ändamål (se nedan). I bilaga 8 redovisas samtliga uppdrag till HSU/BV i Landstingsfullmäktiges budget. Åtgärder för genomförande av den nationella vårdgarantin 73 mkr Genomförande av handlingsprogrammet mäns våld mot kvinnor, 1 mkr. Hemsjukvårdsbidraget för barn avskaffas inte, 8 mkr. Patientavgiften för röntgen och fysiologiska laboratorieundersökningar höjs inte, 20 mkr För närvarande initieras inte upphandling av verksamheten vid hjälpmedelscentral Syd, varför budgetmedel avsätts om 25 mkr och frågan om upphandling ställs inför förnyad prövning under året För inrättandet av ytterligare äldrevårdsteam/stroketeam avsätts 4,5 mkr. Stöd för inrättande av Strokecentrum, 0,5 mkr. Satsning på FaR (Fysisk aktivitet på recept) görs, 3 mkr. För fler ST-läkare i närsjukvården ges ökat tillskott, 7 mkr. Ökad beställning ögonbottenfotografering 6 mkr. Från och med 1 juli införs full avgiftsfrihet i barnsjukvården, 7 mkr. Utökade resurser för att förbättra vårdkedjan avseende bröstcancervården, 3 mkr Ökade insatser för gravida missbrukande kvinnor och barn till missbrukande mödrar (EWA-mottagningen och familjesociala enheten), 3 mkr Sjukvård för hemlösa kvinnor förstärks, 1 mkr Tandvården för hemlösa förstärks, 1 mkr Resurserna utökas inom habiliteringsområdet, 6 mkr. Ökade resurser för behandling av ADHD, 4 mkr. Ökade resurser till teckentolk för döva och hörselskadade, 2 mkr. Särskilda resurser avsätts för folkhälsofrämjande insatser i samarbete med Korpen, 4 mkr. Resurser tillförs så att fler patienter ska kunna erbjudas vård vid verksamhet som arbetar integrerat med skolmedicinska och komplementär-/alternativmedicinska metoder i slutenvård och rehabilitering, 3 mkr. Resurserna för geropsykiatri utökas med 5 mkr. Resurserna för barn- och ungdomspsykiatri utökas med 6 mkr. Ett sexualmedicinskt centrum inrättas, 4 mkr. Ätstörningsvården förstärks, 6 mkr. Beroendesjuksköterskor inrättas inom närsjukvården, 2 mkr. Utökad beställning inom cancervården med 24 mkr. (varav robotkirurgi 4 mkr och läkemedel 16 mkr, resterande används för att delfinansiera förstärkning av slutenvården) Närakuterna förstärks med barnkompetens, 5 mkr. Utökad beställning barnsjukvård, 15 mkr. Resurser avsätts för rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada, 7 mkr.

6 BILAGA 1 6(17) Ändrad organisation för hälso- och sjukvården i Norrtälje Stockholms Läns Landsting och Norrtälje kommun har ingått ett kommunalförbund som fr om 1 januari, 2006 är huvudman för sjukvård och kommunal omsorg i Norrtälje kommun. En gemensam nämnd ansvarar för verksamheten. Verksamhet som drivs i kommunal eller landstingsregi drivs av ett bolag som till 100 procent ägs av kommunalförbundet. Den del av kostnaderna för verksamheten som finansieras av landstinget tillförs nämnden direkt från landstingsfullmäktige och inte via HSU. För år 2006 har fullmäktige beslutat att anslaget till nämnden skall uppgå till tkr. Av dessa avräknas tkr från HSU: s landstingsbidrag för köpt vård (resterande avser administrativa och landstingsgemensamma kostnader). En rapport om den nya organisationen för sjukvården i Norrtälje redovisades för HSU: s sammanträde i december Ny organisatorisk tillhörighet för Onkologiskt centrum Onkologiskt Centrums uppgift är att samordna utnyttjandet av resurser samt att samordna kvalitetsarbetet inom cancervården i regionen. Onkologiskt centrum överförs fr.o.m. år 2006 till Karolinska Universitetssjukhuset från Forum för kunskap och utveckling. Detta innebär att budgetmedlen, tkr, överförs till HSU som beställer och avtalar kring tjänsten Förändring av läkemedelsbudgeten Tidigare har budgeten för läkemedel fördelats efter behovsindex och kostnaderna har i huvudsak fördelats efter var patienten bor. Ingen resultatpåverkan fanns för de resultatenheter som receptförskrivaren tillhörde. Dock fanns vissa mindre incitament i vårdavtal och vårdöverenskommelser för att stimulera till en effektivare läkemedelsförskrivning. Landstingsstyrelsen har den 20 september 2005 fattat beslut om att öka vårdgivarnas kostnadsansvar för läkemedel i öppenvård. Detta innebär bl a att vårdenheterna får s.k. skarp skuggbudget för läkemedel med möjlighet till del av överskott samt bonus för hög följsamhet till Kloka Listan. Ersättningarna följer ett för alla gemensamt regelverk. Beställarens läkemedelsbudget för år 2006 behöver därmed fördelas på nytt sätt. I förslaget är budgeten fördelad efter beställaravdelningarnas ansvar att teckna avtal med vårdgivarna. Ansvaret för finansiering av avtal för öppenvårdsläkemedel sammanfaller då med avtalsansvaret. Budgetfördelningen går från befolkningsorientering till förskrivarorientering.

7 BILAGA 1 7(17) 4.2 Fördelning av landstingsbidraget inom Beställare Vård Fördelningen av landstingsbidraget per beställaravdelning (ramar) för 2006 fastställdes av HSU i beslut om beställarplan i maj Utgångspunkten är den preliminära fördelningen mellan närsjukvård och akutsjukvård i landstingsfullmäktiges direktiv. Fördelning av budgeten mellan de tre geografiska beställaravdelningarna är sedan gjord med behovsindex. HSU: s fastställde fördelningen i beslut om budgetunderlaget 27 september år I den slutliga budgeten har fördelningen kompletterats med tillkommande och avgående medel enligt ovan. Fördelning av landstingsbidraget per beställaravdelning För att få jämförbarhet mellan åren har i tabellen nedan justeringar gjorts för åren 2004 och 2005 i förhållande till officiellt bokslut år 2004 och budget år 2005 för följande organisatoriska förändringar: Minskat landstingsbidrag för HSU fr.o.m. 2005: - Inrättande av Forum -238 mkr - Budget för egen verksamhet (administration och övriga kostnader som inte är köpt vård) överfört till annan resultatenhet inom LSF -569 mkr - Budget för FoUU överfört till annan resultatenhet inom LSF mkr Förändrat landstingsbidrag för HSU fr.o.m Förändrad organisation för hälso och sjukvården i Norrtälje -903 mkr - Onkologiskt centrum överfört från Forum till Karolinska universitetssjukhuset +14 mkr - Dessutom omfördelas fr om 2006 budget för läkemedel i öppen vård för somatisk specialistsjukvård från närsjukvård till avdelningen för somatisk specialistsjukvård. Landstingsbidrag (mkr) Bokslut 2004 Budget 2005 Budget 2006 Förändring % 06/05 Planering 2007 Planering 2008 Närsjukvård Norra länet ,6 % Närsjukvård Stockholm ,1 % Närsjukvård Södra länet ,7 % Somatisk specialistvård ,1 % Avd för särskilda vårdfrågor ,2 % Gemensamma kostnader ,3 % Summa landstingsbidrag ,9 % Skillnaderna i ökning mellan de tre närsjukvårdsavdelningarna förklaras av förändringar av behovsindex som i sin tur främst beror på förändringar i befolkningens antal och sammansättning (särskilt viktigt är andelen äldre).

8 BILAGA 1 8(17) I cirkeldiagrammet nedan framgår fördelning av kostnaderna per vårdområde Läkemedel (4 149) 12,2% Övr köpt vård (2 203) 6,3% Budget 2006 Kostnader per vårdgren i mkr och procentuell kostnadsandel (Budget 2005 inom parentes) Geriatrik (2 162) 6,2% Psykiatri (3 966) 11,6% Habilitering 404 (385) 1,2% Tandvård 658 (640) 1,9% Primärvård (5 564) 16,9% Akutsjukvård (14 814) 43,8% I bilaga fyra redovisas ovanstående vårdområden mer i detalj. Nedan ges exempel på vad som ingår i de olika vårdområdena. Huvuddelen av akutsjukvårdens budget avser de 6 akutsjukhus som ersätts via vårdavtal (drygt 12 mdkr). Karolinska universitetssjukhuset är störst med nära 7 mdkr Andra somatiska specialistsjukhus (som Ersta, St Eriks ögonsjukhus och Sophiahemmet), privata specialistläkare, och utomlänsvård är de största posterna i resterande budget. Husläkarverksamheten med drygt 3 mrd är den största kostnaden för primärvården medan hemsjukvård, BVC och MVC kostar tillsammans drygt 1 mdkr. Privata allmänläkare och sjukgymnaster enligt nationella taxan och övrig paramedicinsk verksamhet är huvuddelen av övriga kostnader För psykiatrin utgör allmänpsykiatrin den största posten cirka 2,5 mdkr. Beroendevården och barn- och ungdomspsykiatrin kostar cirka 0,6 mdkr vardera. Därutöver redovisas under psyk i- atrin också bl a ätstörningsvård, privat psykiatri enligt nationella taxan och utomlänsvård. Den geriatriska vårdens kostnader återfinns främst i form av sjukhusvård med cirka 1,5 mdkr och kompletteras av den avancerade hemsjukvården som kostar cirka 0,5 mdkr. Under övrig vård står tekniska hjälpmedel (0,8 mdkr), ambulanssjukvård (0,4 mdkr) och extern rehabilitering (0,3 mdkr) för huvuddelen av kostnaderna. Sjukresor, näringspreparat och inkontinensartiklar är ytterligare exempel under denna rubrik.

9 BILAGA 1 9(17) Beställare Vård LS Nedanstående tabell sammanfattar förslaget år 2006 fördelad på organisatorisk enhet (resultatansvar) och verksamhetsgren. När sjukv Norr (Mkr) När sjukv Sthlm När sjukv Söder Särsk Vårdfr inkl tandv Primärvård Geriatrik Psykiatri Akutsomatik Läkemedel Tandvård Habilitering Övrig köpt vård S: a kostnader Landstingsbidrag Övr, Fin intäkter S: a intäkter Övr avd Somatisk Specialist sjukvård Totalt Förändr % mot prognos ,7% - 0,2% + 4,1% + 2,7% + 3,6% + 3,4% + 4,9% + 1,2% + 2,7 % Förändr % mot budget ,6% - 1,2% + 2,5% + 1,9% + 2,2% + 2,7% + 4,9% - 0,5% + 2,3 % ,4 % + 11,3 % + 2,7 % + 1,9 % + 34 % + 2,3 %. Fördelningen av budgeten mellan de tre närsjukvårdsavdelningarna bygger på behovsindex. Undantag är bl a att Närsjukvård Stockholm har ansvaret för länsgemensam beroendevård och habilitering vilket förklarar de relativt höga beloppen för Stockholm för psykiatri och habilitering. Akutsjukvårdsbudgetens ökning beror främst på tillförda medel för vårdgarantin, cancersjukvården och barnsjukvården. Minskningen för geriatrik är hänförligt till kostnadsminskningar efter genomförda upphandlingar. Ökningen av övriga intäkter beror främst på ändrade redovisningsprinciper för vissa intäkter (statsbidrag tolkverksamhet för döva, kommunintäkter hjälpmedel, och ersättning för utbildningstjänster) som tidigare nettoredovisats. I bilaga 4 finns en mer detaljerad redovisning av hur kostnaderna fördelar sig på olika delo mråden inom respektive vårdgren.

10 BILAGA 1 10(17) 4.3 Känslighetsanalys 10,0% Hälso- och sjukvården - förändrad nettokostnadsutveckling åren ,0% Bokslut 2002; 9,3% 8,0% Bokslut 2003; 8,3% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Bokslut 2004; 2,9% Budget 2005; 3,7% Prognos 2005; 3,2% Budget 2006; 1,9% (mot budget) (2,4% mot prognos) 0,0% Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Budget 2005 Budget 2006 Den i förhållande till tidigare år påtagligt sänkta kostnadsökningstakten för sjukvården år 2004 ser ut att ligga kvar på nästan samma nivå för år Den låga uppräkningen av landstingsbidraget mellan år 2005 och år 2006 förutsätter att 2004 och 2005 års låga kostnadsökningstakt sänks med ytterligare cirka 1 procentenhet. Avtalen med vårdgivarna för år 2006 har visserligen träffats inom givna budgetramar men det finns ändå ett antal riskområden som erfarenhetsmässigt kan påverka kostnadsutvecklingen utöver avtalen Exempel är läkemedel, privata specialister som ersätt enligt nationella taxan, medicinsk service och effekter av kommunernas fortsatta omstrukturering av särskilda boenden till egna boenden mm. Förändringar av ersättningssystem för bl a primärvård och geriatrik kan också ge effekter som inte förutsetts. Besöksutvecklingen inom primärvården och kostnaderna för medicinsk service är osäkerhetsfaktorer. I det nya ersättningssystemet för primärvården som infördes år 2005 betalar beställaren kostnaderna för avancerad medicinsk service. Kostnaderna för denna ökade kraftigt år 2005 och den nya nivån har beaktats i 2006 års budget, men det finns inte utrymme för fortsatt ökning i samma takt. En fortsatt analys av kostnaderna för medicinsk service kommer att göras. Budgeten förutsätter att justering av landstingsbidraget till följd av Norrtäljeprojektet inte blir resultatpåverkande. Kostnaden för läkemedel i öppenvård är beräknad efter en kostnadsutveckling på 3,6 procent. Nya läkemedel som kommer ut på marknaden kan snabbt förändra kostnadsutvecklingen. Utvecklingen av läkemedelskostnaderna kommer därför att särskilt följas

11 BILAGA 1 11(17) Det finns även faktorer som kan förbättra det ekonomiska läget. Ett överskott i bokslut år 2005 ger ett bättre ingångsläge för år Nya verksamheter genererar inte alltid full kostnad första året. När det gäller läkemedel kan det ökade kostnadsansvaret för vårdproducenterna påverka kostnadsutvecklingen positivt. Det fortsatta arbetet med läkemedelsstrategin kan också innebära lägre kostnader. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel ökade utöver budget En möjlighet till dämpad kostnadsökning är att Kloka sortimentslistor i Hjälpmedelsguiden kommer att införas och visa förskrivarna ett kostnadseffektivt första eller andrahandsval vid förskrivning av hjälpmedel I samband redovisningen av 2005 års bokslut finns ytterligare underlag för att bedöma styrkan i 2006 års budget. Beställare vård kommer då att göra en ny riskanalys och om det visar sig nödvändigt redovisa möjliga åtgärder för att undvika överskridande av 2006 års budget. 4.4 Avtalsläget Närsjukvård En ramöverenskommelse tecknades under våren med SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde). Arbetet med att teckna avtal med enskilda vårdproducenter hade sin utgångspunkt i ramöverenskommelsen. I stort sett samtliga avtal är tecknade. Avtalen med SLSO är tvååriga. Avtalen med de större privata vårdgivarna har undertecknats och är förlängda till och med utgången av år Avtalen med de privata specialisterna omförhandlas successivt när avtalen går ut. Avtalen föreslås i de flesta fall bli treåriga. Akutsjukvård Förhandlingar är avslutade med samtliga akutsjukhus. Verksamheter som bedrivs vid flera privata enheter är upphandlade. Avtalen med enskilda privata specialister följer inte kalenderår utan förhandlas löpande under året.

12 BILAGA 1 12(17) 5 Verksamhetsförändringar under 2006 I bilaga 6 framgår verksamhetsförändringar år 2006 med beaktande av tillkommande förutsättningar bl a enligt fullmäktiges budgetbeslut i november år (Flera av dessa redovisades i samband med HSU: s beslut om budgetunderlag i september 2005). Nedan framgår nå g- ra av verksamhetsförändringarna. Enligt Landstingsfullmäktiges beslut om sjukvårdsstrukturen i Stockholms län (3Sutredningen) ska närsjukvården fortsätta att utvecklas. Akutverksamhet som inte kräver akutsjukhusens resurser överförs till närsjukvården. Ett flertal närakuter ska startas under år Tillgänglighet per telefon och den fysiska tillgängligheten, ska prioriteras. Tillgängligheten ska förbättras bland annat genom möjlighet till besök kvällar och helger samt besöksgarantier. Den nationella vårdgarantin införs den 1 november år Under år 2006 ska vårdgarantin följas upp. Det akuta omhändertagandet i närsjukvården ska vidareutvecklas genom en förbättrad sjukvårdsrådgivning och ökad tillgänglighet vid husläkarmottagningarna/vårdcentralerna samt genom inrättande av exempelvis s.k. äldretjänster. Kunskapen om vart man vid behov av vård vänder sig kvällar och helger ska öka liksom befolkningens kunskap om egenvård. Försöksverksamhet med hälsokontroller/hälsosamtal för äldre kommer att startas i alla närsjukvårdsområden under år Försöksverksamheten ska utvärderas och slutsatser från utvärderingen kommer att ligga till grund för ett förslag till gemensam modell för hälsosamtal/hälsokontroller inom länet. När det gäller vården för barn och ungdomar är uppföljning av den nya strukturen för barnoch ungdomspsykiatrin en del i arbetet år Andra viktiga delar är BUS-arbetet samt åtgärder för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa. Tandvården kommer att fortsätta att arbeta med förebyggande riktade åtgärder till barn i områden med sämre tandhälsa i samverkan med BVC, skolor och fritidsverksamhet. Ett multiprofessionellt team inrättas för patienter med ohälsa av dentala material. Samverkan ska vidareutvecklas med kommuner och stadsdelar, privata och offentliga vårdgivare, apotek, försäkringskassa m fl. Den nya folkhälsopolicyn implementeras. Det tvååriga projektet om komplementär-/alternativmedicin som startat år 2005 ska fortsätta under år 2006 samt förlängas t o m år Policyarbete och insatser ska öka samverkan me l- lan skolmedicinen och komplementär-/alternativmedicinen.

13 BILAGA 1 13(17) Under år 2006 fortsätter implementeringen av läkemedelsstrategin som antogs av fullmäktige under år Genomförande av modell för att öka vårdgivarnas kostnadsansvar för läkemedel i öppen vård är en viktig del. Den statliga satsningen på psykiatrin innebär att Stockholms läns landsting gemensamt med länets kommuner har ansökt om 103 mkr för år 2005 och 26 mkr år 2006 för angelägna insatser. SLL och kommunerna har enats om de områden som behöver utvecklas och byggas ut inom länet. Ansökningarna avser olika typer av boenden, mellanvård, arbetsverksamheter och en ökad rehabilitering. Det behövs särskilda satsningar på ökad kompetens och rehabilitering inom bland annat neuropsykiatri. Eftersatta områden som också behöver stärkas är behandling av personer med komplexa vårdbehov pga. psykisk störning och missbruk samt gruppen he m- lösa. För att tillgodose behovet av vård för personer med funktionshinder fortsätter arbetet med att involvera habilitering i utvecklingen av närsjukvården. Ett arbete har påbörjats för att se över ett utökat samarbete mellan främst habilitering och hjälpmedel. Projektet för begåvningsstöd syftar till att föra ut kunskap om hur begåvningsstöd, bl a hjälpmedel, kan användas för personer med utvecklingsstörning och/eller kognitiva funktionshinder. För utbildningsinsatser och verksamhetsaktiviteter inom ramen för projektet avsätts 1 mkr. Ökade resurser för behandling av ADHD tillförs. Förvaltningen avser att återkomma med förslag om hur de ökade resurserna ska användas. Satsningen på utredning och behandling av vuxna med neuropsykiatrisk problematik ska fortsätta. Allt fler personer får diagnosen Aspergers syndrom och behovet av habiliteringsinsatser efter utredning är inte tillgodosett. Verksamhetsförändringarna redovisas översiktligt per beställaravdelning i nedanstående avsnitt. 5.1 Närsjukvård Norra länet Efter upphandling tar nya entreprenörer över verksamheten vid närakut Löwet respektive Solna med förändrat uppdrag, bl.a. med krav på möjlighet till direktinläggning och observationsplatser. Genom omdisponering inom befintlig jourorganisation planeras i Nordost en utökning av husläkarjourens mottagningstider på kvällar och helger i Täby och Lidingö. I ett samverkansprojekt med Täby kommun kommer arbeten att bedrivas i ett flertal delprocesser med syfte att skapa en gemensam målbild i form av ett långsiktigt hållbart helhetskoncept för framtidens äldreomsorg med individens behov i centrum. Arbetet ska fokusera på gruppen 75 år och äldre. Start för Äldrevårdscentral i Solna med uppdrag att inledningsvis ansvara för vård- och omsorg sinsatser för äldre multisjuka/multisviktande och äldre med komplicerad demensproblematik. Särskild äldretjänst inrättas för kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna, med främsta uppgift att göra hembesök till äldre. De avtal mellan kommuner och landsting som upprättats kring personer med psykisk sjukdom och som samtidigt har ett missbruk ska implementeras inom ramen för statens satsning på

14 BILAGA 1 14(17) psykiatri. Fortsatt strukturomvandling av vuxenpsykiatrin sker genom omfördelning av resurser inom norra länet. Under året kommer arbetet att fortsätta inom det av Stockholms Läns Landsting och Norrtälje kommun bildade kommunalförbund som fr om 1 januari, 2006 är huvudman för sjukvård och kommunal omsorg i Norrtälje kommun. 5.2 Närsjukvård Stockholm/Ekerö Under år 2006 planeras tre nya närakuter på Södermalm, i Farsta och i Skärholmen. Närsjukvårdscentra fortsätter att utvecklas bland annat runt Brommaplan, Vällingby, Järva, Skärho l- men, Farsta och Södermalm. En anpassning ska göras av dagens läkarjourverksamhet till en samordnad bilburen läkarjour. Inom vissa områden i Stockholms stad kommer en stor inflyttning att ske under planeringsperioden. Detta ställer krav på ökat vårdutbud främst av vårdcentraler och mödra- och barnhälsovård. Hembesök jourtid till yngre ska ses över och behovet av barnläkare ska utredas. Geriatriken får ett utökat uppdrag med krav på akutintag och fler hembesök. Vissa delar av geriatriken är föremål för upphandling och effekterna av detta följs under året. En förstärkning med lo goped och kurator för förbättring av omhändertagandet av strokepatienter i innerstaden och delar av söderort planeras. Omhändertagandet sker i samverkan med primärvårdens rehabteam. Behoven för personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk tas särskilt upp i avtalet för Förstärkning görs inom rättspsykiatrin i form av en ny öppenvårdsmottagning vid Karolinska universitetssjukhuset. Utbyggnaden av mellanvårdsformer i syfte att förbättra vården och samverkan för personer med störst vårdbehov fortsätter. De psykosociala insatserna i primärvården har byggts ut. Därmed kan primärvården överta vissa patientgrupper som idag vårdas inom psykiatrin. Särskilda medel har avsatts för utsatta kvinnor, dels på familjesociala enheten vid Karolinska universitetssjukhuset, dels för hemlösa kvinnor. Den öppna barn och ungdomspsykiatrin i Stockholms stad får under 2006 en viss förstärkning bl a i Västerort och i sydvästra Stockholm. Medel för nya mellanvårdsformer har tillförts. Behovet av akut gynekologi i söderort ska utredas. Utbudet av sjuksköterskeledda mottagningar för de stora folksjukdomarna, astma/kol, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar och fetma ska inventeras. Samverkansarbetet kring personer i arbetsför ålder som behöver aktiv rehabilitering pågår. Det akuta omhändertagandet och tillgängligheten förbättras genom etablering av närakuter. 5.3 Närsjukvård Södra länet Inom Södra länet är närsjukvården väl utbyggd och under utveckling. För befolkningen i Nacka och Värmdö finns sedan tidigare närsjukvårdscentra på Nacka Närsjukhus och för befolkningen i Haninge, Tyresö och Nynäshamn finns ett närsjukvårdscentra

15 BILAGA 1 15(17) vid Handens Närsjukhus. Ambitionen är att fortsätta utveckla närsjukvården i Nynäshamn bl a att teckna avtal med specialistläkare. Uppdraget avseende ASIH vid Handens geriatrik ska förstärkas så att det omfattar alla patie n- ter boende främst i Haninge och Tyresö med behov av avancerad sjukvård i hemmet Den framtida inriktningen av hälso- och sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje har under det senaste året utretts. De två viktigaste utvecklingsområdena är ökad samverkan och förbättrad tillgänglighet. Barnmedicinska enheten föreslås få förstärkta resurser för utökat uppdrag för barnläkarjouren och behandling av överviktiga barn. Den geriatriska verksamheten föreslås få ett dygnetruntansvar för vissa multisjuka i eget boende. Beroendemottagningen för vuxna ska förstärkas och Mini Maria ges resurser för viss verksamhet i Salem. Inom närsjukvården i Huddinge och Botkyrka sker utvecklingen i de tre närsjukvårdscentra i Tumba, Hallunda och Huddinge. Närsjukvården i Hallunda kommer under 2006 att utökas med specialistläkare i gynekologi. Närsjukvården kommer att följas upp speciellt med avseende på hembesök vid akuta sjukdomstillstånd nätter och helger. I övrigt sker samverkan med vårdgivare för att förbättra tillgänglighet. Hälso- och sjukvården för äldre ska förbättras med bl. a. med hemrehabilitering och stroketeam. Samverkansprojekt, med stöd av statens särskilda satsning på psykiatri, bedrivs som berör kompetensutveckling, behandling, sysselsättning, dagverksamhet och rehabilitering när det gäller personer från 18 år och uppåt. Målgrupperna är vuxna med psykiska funktionshinder, komplexa vårdbehov eller unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. 5.4 Somatisk specialistsjukvård Förändringar med flyttningar av vård mellan akutsjukhusen pågår och fortsätter även under år Karolinska Universitetssjukhusets förändrade uppdrag för akutmottagningen i Solna får helårseffekter under år Beställningen har minskats med totalt akuta besök och akuta vårdtillfällen. Det ändrade uppdraget vid Karolinska Universitetssjukhuset har medfört ökade beställningar på Danderyds sjukhus och St Görans sjukhus. Beställningen av elektiva höft- och knäledsplastiker utförda av Karolinska Universitetssjukhuset vid Löwenströmska Sjukhuset överförs till Södersjukhuset. I enlighet med landstingsfullmäktiges beslut har i budgeten reserverats medel för vårdgaranti, ögonbottenfotografering, barnsjukvård, cancervården, komplementärmedicin och ett sexualmedicinskt centrum. I vissa fall har beställningarna ökat för nämnda områden. Medel har också reserverats i avdelningens budget för Onkologiskt Centrum som överförts från Forum till BV/SSV. Under 2006 kommer en incitamentsmodell för läkemedel i öppen vård att införas. Avdelningen har från andra avdelningar tillförts över 2,6 Mdr för läkemedel som förskrivs av vårdgivare inom akutsjukvården från andra avdelningar inom BV.

16 BILAGA 1 16(17) För Norrtäljeprojektet har avdelningens budget reducerats med cirka 564 mkr. Den nya nämnden i Norrtälje får därmed ansvaret för Norrtäljebornas konsumtion av akutsjukvård. Avtalen med akutsjukhusen för 2006 inkluderar dock Norrtäljebornas konsumtion och avräkningen görs på totalnivå av BV/SSV. Detta innebär att BV/SSV kommer att betala sjukhusen för produktion av vård till Norrtäljebor och därefter vidarefakturera kostnaderna till den nya nämnden i Norrtälje. Från och med den 1 januari år 2006 införs ett nytt beskrivnings- och ersättningssystem för den öppna vården inom SLL. Det nya beskrivningssystemet för öppenvården har utvecklats av Socialstyrelsen och det baseras helt på de nationella klassifikationerna av diagnoser och åtgärder. 5.5 Särskilda vårdfrågor Under år 2006 tas Hjälpmedelsguiden i full drift. Hjälpmedelsguiden består av fem delar, hjälpmedelspolicy, behovsstegar, kloka hjälpmedelslistan, beställningsportaler och ett uppföljningssystem. Med hjälp av dessa delar sätts fokus på patientens behov med hjälp av behovsstegen, kloka hjälpmedelslistan tillgodoser kostnadseffektiviteten, beställningsportalen förenklar beställningarna och uppföljningssystemet ger bl.a. kunskap om förskrivningsmönster och möjliggör olika former av uppföljning och utvärdering. Ett nytt uppdrag som tillkommit under år 2005 är handläggningen av testmaterial för diabetes. En upphandling av produkter är avslutad. Utbildningsinsatser har genomförts vilket innebär att ordinatörer inom landstinget har utbildats i det anpassade beställningssystemet Dia- Link. Projektet är genomfört i alla delar och klart för skarp drift i januari år Under året följs tillgängligheten och vård arrangeras för patienter som inte tas om hand inom vårdgarantitiden. Inom bristområden genomförs kompletterande beställningar. Efterfrågan av viss specialiserad vård utomlands ökar. Upphandling av urval till tandregleringsvård genomförs. Odontologiska Institutionen vid Karolinska Institutet har from 2006 ett avgränsat geografiskt område där ansvar för specialisttandvård för barn ingår. Avtalet säkerställer att högskolan får ett underlag för utbildning och forskning. Uppföljning av sjukresesystemet och information till vårdgivarna om regelverket är ett viktigt utvecklingsområde under året. 5 Miljö För BV gäller det att fokusera på de indirekta miljöeffekter som kan uppnås genom att ställa miljökrav vid alla våra beställningar/upphandlingar av vårdtjänster. Alla avtal som tecknas ska innehålla miljöavsnitt i allmänna villkor, uppdragsbeskrivningen med tillhörande uppföljningsplan samt ersättningsbilaga. Uppföljningen har flera syften. Dels ska den ge underlag för utbetalning av den målrelaterade ersättningen dels syftar den till att ge underlag för t.ex. bokslut. Uppföljningen är också viktig

17 BILAGA 1 17(17) i arbetet med att ständigt förbättra miljöarbetet inom Landstingsstyrelsens förvaltning samt för vidareutveckling av det miljöpolitiska programmet. Avtalshandläggarna ska med stöd av miljöavdelningen minst en gång per år följa upp miljökraven i vårdavtal och vårdöverenskommelser. 6 Uppföljning Beställarplan inklusive inriktningsmål, effektmål och inriktning för budgetarbetet redovisas för HSU i maj. Budgeten för nästkommande år och planering för de två nästföljande åren beslutas i september. Ekono misk och verksamhetsmässig uppföljning redovisas för HSU löpande i månadsbokslut, delårsbokslut och årsbokslut. Fördjupade analyser gör i delårs- och årsboksluten. Särskilt följs de verksamhetsförändringar och strukturåtgärder som beslutats. Resultaten av uppföljningarna ger underlag för den fortsatta beställningen av hälso- och sjukvården och uppföljningen blir därmed ett viktigt instrument till en bättre styrning av de ekonomiska resurserna och ge en hållbar ekonomi. Beställare vårds uppföljningsarbete fokuseras under 2006 på att nå ökad enhetlighet med gemensamma uppföljningsplaner för samma typ av vårdtjänster, vilket ger ökade möjligheter till jämförelser, styrning av resurser och effekter av resultat samt att dra slutsatser på längre sikt utav dessa effekter. Beställare Vårds nya organisation innebär också ökat fokus på uppföljning. Under 2006 ska arbetet med enhetliga och jämförbara uppföljningar vidareutvecklas. Det gäller såväl uppföljning på befolkningsnivå som på vårdgrensnivå, vårdkedjenivå och avtalsnivå. För en del uppföljningsområden behöver fokus ligga på fortsatt utveckling medan fokus för andra områden kan läggas på att säkerställa enhetlighet i praktisk tillämpning för att öka jämförbarhet. Strukturer och processer för uppföljning, metoder och informationskällor, indikatorer och mått behöver synliggöras och kvalitet i data och uppgifter säkerställas. I februari fastställs ansvariga, arbetsformer, tidplan, årscykel etc. i BV:s verksamhetsplan Verksamhetsplanen bygger till del på beställarplan och budget.