Behovsanalys. Ny förskola Västra Gunnesgärde

Transkript

1 Behovsanalys Ny förskola Västra Gunnesgärde

2 Stadsdelsförvaltning Norra Hisingen Projekt: Ny förskola Västra Gunnesgärde Deltagare: Marie Gustavsson Områdeschef sektor utbildning Clara Jovic Förskolechef Mari Leion Utvecklingsledare fastighet Datum: Revideringsdatum: H:\Dokument\Norra HisingenH:\Dokument\Norra Hisingen 2

3 Nuläge Den nuvarande förskolan på Västra Gunnesgärde består av 5 avdelningar. Byggnaden är i ett plan och i vinkel. Förskolan har möjlighet att ta emot 90 barn. På förskolan arbetar 15 pedagoger, 1 person inom lokalvård samt 1 kock. Förskolan har ett tillagningskök. Utifrån stadens planer om nya bostäder och att förtäta staden inför år 2021 finns en ny detaljplan där den nuvarande förskolebyggnaden rivs och det byggs en ny förskola om 8 avdelningar på annan plats inom detaljplaneområdet. Generella funktioner i förskolebyggnaden Förskolan skall präglas av välkomnande och värme i delar och helhet, ute och inne. Förskolans barnantal bygger på ett genomsnitt i huset på 18 barn per avdelning. Det innebär att det kan vara 18 barn på avdelningen men också att det i olika perioder kan vara till exempel 12 barn på en avdelning och 21 barn på andra. För att kunna möta detta är det viktigt att kunna ha stor flexibilitet i lokalerna. Det kan vara genom att lägga neutrala rum mellan avdelningar som kan vara möjliga att nå från två håll men som också kan stängas från ett håll. Viktigt att så få rum som möjligt är genomgångsrum. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Barnen skall kunna ha inflytande och påverka sin dag utifrån sin nyfikenhet och sina intressen. Det skall finnas möjlighet för barnen att använda sin fantasi och kreativitet i lärandet både inne och ute. Huset och utemiljön i sig skall vara utformade så att barn och vuxna får mötas av det oväntade, något som främjar nyfikenhet och kreativitet! Det skall finnas möjlighet att träffas många barn på en plats för uppträdande eller större samlingar med funktion som torg/mötesplats, men även möjlighet att dra sig tillbaka för en lugn stund. Personalen skall ha möjlighet att ha planering både avdelningsvis och enskild vilket kräver två större planeringsrum. Det skall finnas samtalsrum, materialrum och arbetsrum för att arbeta med att montera dokumentation med mera. 3

4 Det skall finnas tillgång till informations- och kommunikationsteknik i hela byggnaden både för barn och pedagoger. Vi ser gärna att förskolan förses med golvvärme. Förskolan ska erbjuda en miljö där kommunikationen mellan barnen är central. Öppna flexibla arbetsmiljöer med transparens, fönster ner till golv mellan rum och i dörrar. Vrår där barn kan dra sig tillbaka en stund är viktiga reflektionsplatser. Det skall finnas fönster ner till markytan som tar vara på ljuset och binder ihop ute- och innemiljön. Fönsternischer med plats att sitta eller djup fönsterbräda för aktivitet. Lokalerna skall också främja samverkan mellan arbetslag för att säkra tillgången till all kompetens på förskolan men även ur ett säkerhetsperspektiv. Mindre gemensamma torg och ateljéer som är sammanlänkade med varandra för att erbjuda flera gemensamma lärmiljöer med rum i rummet. Bra om vi kan få tillgång till rum med golvbrunn för vattenlek och andra våta, smutsiga, kladdiga aktiviteter.. 4

5 Nya krav på utrymmen och lokalfunktioner Barnens ytor Entréer/ Kapprum Barnen ska i sina entréer mötas av en välkomnande och väl omhändertagen miljö. Här ska finnas plats för dokumentations ytor. Här ska finnas plats barnens ytterkläder, regnkläder och extra kläder. Här ska vara tydligt för varje barn var de har sina kläder. Groventré med två torkskåp per avdelning och plats för skor och stövlar samt galonkläder. Det ska finnas en tvättränna i lågt sittande höjd anslutning till entrén. Där ska barnen kunna tvätta händerna och hämta vatten att dricka. Utanför entrédörren ska det finnas en utkastare där barnen kan skölja av sina stövlar. Ytan ska ge möjlighet för barnen att i lugn och ro kunna klä på sig själva. Det är bra om högst två avdelningar delar på en entrédörr. Det behöver finnas toaletter i anslutning till entrén. Barnen skall ha tillgång till både låga och normalhöga toaletter. Någon form av fönster i toalettdörrarna för trygghetskänsla samtidigt som integriteten värnas. Hemrum Förskolan är uppdelad i avdelninga för barn i olika åldrar. Utformingen av avdelningarna ska vara flexibel så att det inte begränsar ytan till en viss ålder. Hemvisten behöver bestå av olika rum. En möjlig lösning kan vara att man har ett större rum där man har tillgång till vatten i två höjder. Kopplat till detta rum ska det finnas yta där barnen kan sova. Där behöver det finnas plats för madrass och kuddförvaring. Viktigt att beakta att madrasserna får plats på golvet. Avdelningen behöver också tillgång till en ateljé. Ateljén kan delas mellan två avdelningar. Kopplat till hemvisten behöver det också finnas ett skötrum med toalett. Det är viktigt för personalen att ha uppsikt över de olika rummen. Det är också viktigt att barnen kan se mellan de olika ytorna på förskolan. 5

6 Ateljé Ateljéer med våtrumsfunktion ska finnas knuten till alla avdelningar. I ateljén sker olika former av skapande. Här ska barnen tillåtas utforska material och att kunna göra olika experiment. Ateljéerna ska vara möjliga att dela om man väljer att arbeta med olika fokusområden i olika ateljéer. Det kan vara färg, lera, trä mm. Här ska det vara speciellt oömma material som tillåter skapande utan att förstöra lokalen. Ytor ska vara lättstädade. Våtdelen ska vara möjlig att arbeta i för både barn och vuxna. Hoarna ska tåla att man tvättar penslar och rengör färgbehållare. Det är viktigt att ha en hög och en låg del med utdragbar sockel på den höga. Ateljéerna kan med fördel ha dörra ut mot gården så att man kan förlänga ateljén för att kunna arbeta utomhus. Bra om man kan använda fönsternischer som arbetsplatser för barnen. Skötrum Alla skötrum ska förberedas för två höj och sänkbara skötbord. Viktigt att se över förvaring av barnens blöjor, pappersvaror som behövs i samband med blöjbyte samt barnens extra kläder. Det behöver finnas en tvättränna i låg höjd där barnen kan tvätta händerna. Till skötrummet kopplas två toaletter, en med hög och en med låg toalettstol. På toaletterna placeras handfaten på låg höjd. Från skötrummet skall man, speciellt som vuxen, kunna ha överblick till anslutande rum då du kan vara utan en kollega under vissa tider. Torg Det skall finnas möjlighet att träffas många barn på en plats för uppträdande eller större samlingar med funktion som torg/mötesplats, men även möjlighet att dra sig tillbaka för en lugn stund. Det är bra med torg som är sammanlänkade med varandra för att erbjuda flera gemensamma lärmiljöer med rum i rummet. Torget ska ge möjlighet för gemensamma målitder. Här ska det finnas ett fullt utrustatat pedagogiskt kök. Även barnen ska ha tillgång till vatten. 6

7 Trappa I förskolans pedagogik är det centralt att lärande sker hela dagen i allt det som barnen gör, det vill säga lärande sker i både planerade aktiviteter och i alla vardagliga situationerna. Detta innebär att alla lokaler och funktioner som barnen använder måste vara anpassade utifrån ett barns perspektiv. Om det finns trappor i banens miljö ska de därför bidra till att stärka barnens motorik och utveckling såväl som vara en effektiv väg för kommunikation i huset. För att det ska fungera att ha en trappa i verksamheten är det viktigt att man tar särskild hänsyn till trappans utformning. Nedanstående punkter är viktiga att beakta när man utformar en trappa i förskolemiljö. Det ska finnas handledare både för barn och vuxna. Samtidigt måste man ta hänsyn till att man inte ska kunna klättra på handledaren. Trappan ska vara rak med vilplan. Svängda trappor fungerar dåligt eftersom det skapar smala ytor vid den inre trappsvängen. Utöver BBR behöver man ta extra hänsyn till höjder på trappräcken och avsattsräcken. Väldigt viktigt att undvika att skapa räcken som går att klättra på. Viktigt att se till att det inte går att falla mellan trapplanen. Man kan med fördel använda plexiglas eller liknande för att få en öppenhet. Det är positivt att skapa en spännande miljö att kunna titta upp och att titta ner i trappan. Stor hänsyn måste tas till ljudmiljön i trappan. Trappans utrymme behöver ha ventilation. I utformningen av trappan ska hänsyn tas det stora antal personer som kommer att använda den. Den kommer förutom barnen och personalen också användas av föräldrar och syskon. Trappan ska utformas så att den blir en god pedagogisk miljö, inte bara en vara en transportyta. Trappan kan längst ner utformas så att det även kan fungera som sittyta. Se till att använda ytan under trappan går att använda. Trappan kan gärna utmana perspektivupplevelsen t.ex. genom färgsättning. Man kan med fördel ha speglar i trappan. Vilplanen kan utformas så att det tillför ytterligare en verksamhetsyta. 7

8 Kök Tillagningskök Köket skall vara ett tillagningskök där alla måltider lagas från grunden. Köket ska ses som verksamhetens hjärta där barnen kan uppleva dofter. Det är viktigt att barnen ska kunna se in i köket för att ta del i hur maten tillagas och tas om hand. Köket med tillhörande utrymmen ska ha gott om ljusinsläpp för trevlig arbetsmiljö. Lokalen skall underlätta flödet mellan leverans, förråd, produktion, disk och återvinning.. Utrustning och kapacitet ska vara anpassat för tillagning för 8 avdelningar, ca 200 portioner frukost, lunch och mellanmål. Höj- och sänkbar arbetsbänk för god arbetsmiljö oavsett personalens längd. Det är viktigt att det finns uppställningsytor för vagnar som används i köket likväl som för serveringsvagnar för förskolans 8 avdelningar i både kök och diskrum. Det finns behov av förvaringsmöjlighet för förbrukningsmaterial. Köket behöver tillgång till administrativ arbetsplats med uppkoppling mot det administrativa nätet. Det kan vara möjligt att dela arbetsrum med pedagogerna om personalutrymmen ligger i anslutning till köket. Även städpersonalen kan behöva tillgång till denna arbetsplats för att kunna göra beställningar. Diskrum Ett diskrum i anslutning till kök och torg där avlastningsytor och förvaring finns för kantiner mm. Strävan efter en bra arbetsmiljö resulterar i behovet av en kombinerad grov- och findiskmaskin. Rangering Avgränsad leveransplats för säkra leveranser och minskad olycksfallsrisk. Tak över inlastning önskvärt för mer hygienisk inomhusmiljö. Plats för förvaring av leveransvagnarna i närhet av varumottagningen. Ett rejält entrétak på utsidan med skrapgaller och helst ett 3-stegs system (1 skrapgaller av metall utomhus, 2 skrapgaller av gummi inomhus, 3 matta inomhus). Servering Kapacitet och utrustning anpassad för små barn för bufféservering på förskolans torgmötesplatser. 8

9 Lokalvård Städcentral Städcentralen ska delas mellan städ, kök och avdelning. Städ behöver tillgång till en egen mopptvättmaskin medan avdelningarna och köket kan dela tvättmaskin och torktumlare. Det behövs en tvättmaskin och torktumlare per fyra avdelningar. Dessa maskiner behöver kunna tvätta 14 kilo. I städcentralen ska det föruom att finnas plats för mopptvättmaskin, tvätt och torktumlare finnas plats för städvagn och städmaskin. Utrymmet förses med golvbrunn och spolmöjligheter för rengöring av städmaskiner. Lokalt städutrymme Det behöver finnas ett städutrymme med förrådsyta på varje våningsplan. Detta behöver vara utrustat med golvbrunn och utslagsback som är kompatibel med en ejektorpump för tömning av maskiner. Det behöver också finna hyllor för förvaring av förbrukningsmaterial. För minskad fysisk belastning bör lokalerna vara tröskelfria. Bra att undvika stark eller väldligt ljus färg på golvmattor för minskat synligt slitage. Viktigt att ta hänsyn till städbarhet i alla ytor på förskolan. Alla kök bör därför anslut till tak. Det är viktigt att inte skapa dammsamlande ytor som är svåra att städa. Vaktmästeriyta Arbetet tillsammans med pedagoger i projekt med barnen kräver förvaring av verktyg och utrymme för mindre arbeten. Ett av förråden görs lite större och samutnyttjas med pedagogiska verksamheten. Detta förråd ska ha plats för låsbart skåp för verktyg samt förvaringsmöjlighet för ljuskällor. Återvinningshus I återvinningshuset ska det finnas plats att sortera alla tänkbara fraktioner. Det ska också finnas plats för att förvara grovsopor för vidare transport till återvinningsstation. Återvinningshuset bör ligga i anslutning till kökets entré. På väggen i åv-huset ska finnas plats att förvara stege. Om det är möjligt önskas avlopp och vatten indraget i åv-huset. Det är viktigt att det inte finns några trösklar och att det är lätt att dra in och ut sopkärl ur huset. 9

10 Administrativa ytor Det behöver finnas arbetsplats för förskolechef, administratör samt pedagogista. Rumsfunktion för olika verksamhetsmöten i olika personalmöten med upp till 12 deltagare. Förråd till kontorsmaterial. Personalytor Här ska personalen hänga av sina ytterkläder och sina skor. Det ska finnas värdeskåp för privata väskor. Det behöver finnas personaltoaletter i anslutning till avdelningarna. Pausrum All personal på förskolan använder samma pausrum. Här ska finnas möjlighet att förvara och värma medhavd mat. Det ska finnas möjlighet att koppla av på sin rast. Arbetsrum Bra om personalens arbetsrum ligger i direkt anslutning till pausrummet så att man kan öppna mellan rummen för att kunna få ett större mötesrum. Dock är det viktigt att man kan få tyst i pausrummet. Arbetsplatserna kan placeras runt ett större bord, varvid IKT behöver förberedas. Arbetsplatser vid ett större bord gör att man även kan använda rummet för avdelningsplanering där rummet kan användas som konferensrum. Ytan behöver kunna mörkläggas. Plats och IKT ska förberedas för nätverksskrivare/kopiator. Plats behöver förberedas för arbetsbänk där man kan förbereda material. Här behöver finnas plats för bland annat laminator. Plats behöver förberedas för anslagstavla/whitebord och postfack. Omklädningsrum Personalen behöver också tillgång till omklädning där de kan hänga av sig sina ytterkläder och de behöver tillgång till en dusch. Kökets personal kan dela omklädning och dusch om det gemensamma utrymmet ligger i direkt anslutning till köket och kökspersonalen kan få tillgång till dubbla klädfack. Annars behöver det finnas en egen dusch i ytorna för kök. 10

11 Vilrum Ett vilrum behöver förberedas som kan kombineras med samtalsrum för pedagoger och föräldrar. Detta rum ska kunna nås utan att passera övriga personalutrymmen. Aktiviteter Rumsfunktioner Rum och miljö inne som ute ska främja barnens livsvärld för utveckling och lärande. Rummen ska vara estetiska mötesplatser, där barn ska kunna uttrycka sig, leka och lära tillsammans med många material i olika miljöer. Detta kräver en finstämd och väl avvägd färgsättning invändigt, fönster ner till golv mellan rum samt utåt jämte gedigna materialval. Belysningen i samtliga rum ska vara möjlig att reglera manuellt. Belysningen ska också vara möjlig att variera. Undvik sensorstyrd belysning förutom i förråd och toaletter. Det är eftersträvansvärt att använda belysning med samma ljuskällstyp. Belysning ska vara enkel att rengöra. Mycket av verksamheten i förskolan genererar ljud. Det är därför viktigt att med hjälp av byggnaden arbeta med att sänka bullernivån genom bullerdämpande materialval gällande golv, väggar och tak i alla rum. Mångsidiga lokaler Digitala funktioner är en förutsättning. I hemrum, torg, arbetsrum och planeringsrum skall det finnas projektor och whiteboard/duk. Utforskande med ljus och skugga kräver att det går att mörklägga. Ljudanläggning behöver finnas på torg, samt en scenfunktion. Samband Möjlighet för delningar att arbeta ihop för att främja samarbete och att kunna samverka med lokalerna. Vissa rum och funktioner kan man samverka om, så som till exempel ateljé, vattenlek, rum för ljus/skugga. Alla avdelningar skall ligga i anslutning till gemensamma torg med öppenhet för samverkan. I anslutning till torg finns det pedagogiska köket, ett per våning. Handfat/tvättränna samt toalett i anslutning till torg. Köket ges en central placering i anslutning till torget. Det skall finnas stora fönster mellan kök och torg så att barnen kan se hur maten lagas och uppleva dofter. Lokal för frukost, lunch och mellanmål bör ligga centralt, exempelvis ett torg. 11

12 Hiss behöver ligga i anslutning till kök. Nära anslutning till avfallshantering. Gemensamhetsutrymmen Ateljéerna behöver ligga i en god anslutning till avdelningarna för att göra tillgängligheten bättre. Plats för keramikugn. Anslutande förråd som är till för alla, där ateljéns material finns. Tvättränna i anslutning till ateljén som är anpassad till barnen. Undvik korridorsyta, bra om kommunikationsytor kan kombineras med andra funktioner. Ett av förråden görs lite större och samutnyttjas med vaktmästare. Arbete tillsammans med pedagoger i projekt med barnen som kräver förvaring av verktyg mindre arbeten. Utemilö Vi vill skapa lekfullhet, trygghet, utmaningar, konstruktion, samlek, vrår, färg, form, kreativitet, natur, fysisk aktivitet, oförväntade former istället för förutbestämda föreställningar om en skolgård. Det vi kan göra inne kan vi också göra ute.färger och material som tillförs inspireras av naturen och kombineras fint med vissa kontraster till det naturliga. Viktigt att tänka på färgsättning även på gården. Utemiljöerna ska stimulera till fysiska aktiviteter. Utemiljön ska bjuda in till lek i samverkan med andra. På gården ska barnen utifrån ålder och förmåga ges möjlighet att balansera, åla, krypa, rulla och hänga och gunga. Utemiljön ska vara anpassad utifrån barnens ålder på förskolan. Viss del av gården kan vara mer utmanande och spännande för de äldre barnen och viss del av gården kan vara mer anpassad efter de yngre barnen. De yngre barnens gård bör ligga närmast huset. Vattenutkastare ska finnas vid entrén till förskolan. Här ska det vara möjligt att skölja av smutsiga stövlar och koppla på en slang till vattenlek på gården. Utemiljön ska förberedas för en yta där barnen kan använda sig av vatten för att upptäcka, hälla, leka, blanda och experimentera. Lekredskapen på gården ska uppmana till lek för fler barn samtidigt. 12

13 Det är viktigt att vuxna kan ha överblick över gården.. Det är viktigt att tänka på grindarnas placering utifrån att det ska vara lätt för personalen att ha uppsikt över grindarna. En mindre amfiteaterliknade yta är önskvärd. Här kan man leka, spela teater, ha samla många med mera. Särskild hänsyn och avstämning måste dock göras gällande höjder på steg. Det är värdefullt med låga steg i svag lutning. Viktigt att lekar inte krockar med varandra, utan att man får möjlighet att leka utan att komma i konflikt med andra om ytan. Plats ska finnas där förskolan kan ha pedagogiska trädgårdar, gärna odla i upphöjda planteringar. Det är viktigt att hänsyn tas till att det ska vara lätt att sköta därför krävs närhet till vatten. Bra om man kan förbereda en plats där man kan grilla. På gården måste det finnas skugga på flera platser. Särskilt viktigt är det på platser där de små barnen vistas länge så som i en sandlåda. Möjlighet ska ges till vila ute, under tak. Den bör vara placerad så att inte de sovande barnen blir störda. Gungor på gården ska ha ett inspringningskydd. Även gungorna ska vara möjliga att använda många tillsammans, varvid kompisgungor är att föredra. Gungmatta fungerar också bra för fler barn samtidigt. På gården ska det finnas förberett för flaggstångsfäste. Det ska finnas tillgång till eluttag utomhus. Tillgänglighet: Personer med funktionsnedsättning kan ta sig runt husen och ut på stora delar av gården, till områden i alla zoner. Markmaterialet möjliggör att alla kan komma intill de flesta av lekredskapen. Ett flertal av lekredskapen är mojliga för personer med funktionsnedsättning att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. Vegetation och topografi: 13

14 Gården ska vara naturinspirerad miljö där alla buskage och rabatter är placerade på gården med ett syfte utöver att vara vacker. Allt som finns på gården ska vara till för barnen. Gården får gärna bestå av olika material och olika höjder för att utmana barnens olika sinnen. Gårdens karaktär ska ta hänsyn till årstidskiftningar. Det ska vara tilltalande att vara ute både på sommaren och på vintern. Belysningen ska göra det möjligt att använda hela gården, hela året. Minst hälften av gården ska varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. Integration av lekutrustning i landskapet: På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor for lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. Möjlighet till omvärldsförståelse: Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra har under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. Bra om man man kan se till att det finns olika markunderlag på gården så som gräs, grus, sand och asfalt. Gärna växtlighet som drar till sig tex fjärillar. Ta vara på det naturiga och vilda som finns i miljön! Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Både små och stora barn har god utsikt over grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen/eleverna kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Uteateljé är viktigt och ska gärna finnas i nära anslutning till ateljéerna på insidan. 14

15 Det behöver finnas plats för dokumentation och utställning. Det ska vara lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten! Bersåer för avskildhet/rum i rummen. Viktigt att skapa möjlighet att äta ute. Förråd/ Förvaring Viktitigt att förråden placeras utifrån den funktion som de ska försöja. På gården ska det finnas ett barnvagnsförråd, det kan med fördel byggas i två våningar. Det är viktigt att det finns möjlighet att stänga barnvagnsförrådet så att barnen inte själva kan komma åt vagnarna under dagen Det är viktigt att ta särskild hänsyn till placering av förråd och liknande så att inga döda ytor skapas bakom 15

16 16 Inspirationsbilder