Ungdomars upplevelse av autonomi i sin vardag

Transkript

1 AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Ungdomars upplevelse av autonomi i sin vardag En validering av skattningsskalan SDAA: Self-determination autonomy for adolescence Diana Saxenbrink Pucci 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Psykologi Handledare: Mårten Eriksson Examinator: Igor Knez

2

3 Förord Jag vill rikta ett stort tack till alla de elever som tagit sig tid att fylla i min enkät, utan er hade denna uppsats aldrig blivit verklighet. Ett stort tack riktas också till min handledare Mårten Eriksson för all hans hjälp, tålamod och mycket värdefulla kommentarer och förslag under uppsatsens gång. Tack allihop för att ni gjort denna uppsats möjlig!

4 Abstract The aim of the study was to validate the SDAA scale (Self-determination autonomy for adolescence) by investigating how it may correlate with the Self- Determination scale ( SDS ) and another questionnaire that measures psychological well-being called General Health Questionnaire ( GHQ-12 ). Sixty-eight 15-year old elementary school students from two community schools in Sweden answered the questionnaires SDAA, SDS and GHQ. The results of the study showed that there is a low correlation between SDAA and SDS. Furthermore the study showed that SDAA contributed to a small but significant part to psychological well-being with regards to GHQ-12 but that SDS is a better predictor. Keywords: Validate, SDAA, SDS, GHQ-12, adolescents, correlation

5 Sammanfattning Syftet med denna studie var att validera SDAA skalan (Self-determination autonomy for adolescence) genom att se hur den korrelerar med SDS (Self-Determination Scale) och ett mått på psykiskt välbefinnande: General Health Questionaire (GHQ-12 ). Sextioåtta stycken 15- åriga grundskoleelever från två kommunala skolor i Sverige besvarade enkäterna SDAA, SDS och GHQ-12. Resultatet visar på en låg korrelation mellan SDAA och SDS. Vidare visade studien att SDAA bidrar till en liten men signifikant del i psykiskt välmående utifrån GHQ-12 men att SDS är en bättre predikator. Nyckelord: Validera, SDAA, SDS, GHQ-12, ungdomar, korrelation 5

6 Introduktion Både nationella och internationella undersökningar från 2006 visar att ungdomar oftare uppvisar tecken på psykisk ohälsa i form av symptom som nedstämdhet, sömnproblem och värk jämfört med tidigare studier under nittiotalet (SOU, 2006). Andra internationella studier har visat att barns livskvalitet försämras vad gäller både den fysiska och den psykiska hälsan under tonåren (Michel, Bisegger, Fuhr, Abel, 2009). En undersökning gjord av barnombudsmannen från år 2007 visar på en fördubbling av antalet unga som söker psykiatrisk vård jämfört med i början av nittiotalet, vad detta beror på är dock inte säkerställt. Faktorer som stress i skolan och de generella förändringar som sker i samband med att växa upp diskuteras ofta likaså socioekonomisk status, social position och känslan av upplevd kontroll i vardagen. En undersökning av Skolverket visade att de flesta högstadieelever önskar att de fick vara med och bestämma och påverka sina liv mer än de i dagsläget upplever att de gör. En fjärdedel av eleverna på högstadiet upplever inte att det är meningsfullt att gå till skolan (Skolverket, 2006). Undersökningar har visat att desto mer inflytande elever får av att vara med och bestämma och påverka i skolan, desto bättre trivs de med de företeelser de har fått vara med att bestämma om ( Skolverket, 2006). Andra studier visar att skolprestation delvis är beroende av självbestämmande, tre olika studier visade att i de fall elever hade möjlighet att påverka sina studier och medverka i beslut inom skolmiljön presterade dessa elever också bättre sett till deras studieresultat ( Black & Deci, 2000; Soenens & Vansteenkiste, 2005; Williams & Deci, 1996 ). Inom skola har en individs självbestämmande ( self- determination) visat sig kunna predicera om eleven kommer att hoppa av sina studier ( Hardre & Reeve, 2003 ). Self determination teorin menar att autonomi ( självbestämmande ) är nyckeln till att förstå kvalitén för en individs reglering av olika beteenden. Motsatsen till autonomi är heteronomi som uppstår av en kontrollerad reglering. Heteronomi uppkommer också genom förordningar som sker utan att självbestämmande finns representerat ( Ryan & Deci 2006). Vidare innebär ett behov av autonomi ett behov av en egen upplevelse av att vara självbestämmande och att ha möjlighet att kunna påverka olika saker i sitt liv (Ryan & Deci, 2000). SDT belyser inte bara innebörden av autonomi utan också konsekvenserna och 6

7 utvecklingen av autonomi. Inom SDT sker autonomi av inre krafter och inte av yttre påverkan ( Ryan & Deci, 2006 ). Enligt SDT innehar människor tre psykologiska grundläggande behov som både driver och motiverar individer. Dessa tre behov är som följer: behovet av kompetens, behovet av autonomi och behovet av en känsla av tillhörighet. För att människor ska kunna uppleva ett psykiskt välmående krävs att samtliga ovanstående tre behov är uppfyllda. I en studie gällande olika sociala miljöers påverkan på autonomi ( Ryan & Deci 2006) visade det sig att människors vardagliga välmående helt varierade beroende av deras upplevelse av autonomi i förhållande till deras upplevele av egen kontroll ( Ryan & Deci, 2006 ). Få studier har utförts på barn och ungdomar gällande hur en upplevelse av brist på kontroll eller känsla av maktlöshet påverkar den psykiska hälsan (Prilleltensky et al, 2001). Exempelvis så har ett lågt självförtroende och en negativ självbild i kombination med en låg tilltro till den egna förmågan ett positivt samband med depressioner (Muris, Schouten, Meesters, Gijsbers, 2003). En studie visade tex ett starkt samband mellan självbestämmande och dagligt välmående utifrån SDT, de deltagare som upplevde sin dag som positiv och meningsfull hade i högre grad en upplevelse av självbestämmande och känsla av kompetens ( Sheldon, Ryan, & Rayes, 1996). Centralt för SDT är också upplevelserna av motivation. En studie av Utman (1997) visar att inre motivation har högre korrelation med akademiska resultat än andra typer av motivation, skillnaden var som störst för tonåringar. Inre motivation gynnade förmågan att lösa komplexa uppgifter. Elever som inte är snävt kontrollerade av sina lärare har möjlighet att uppleva att de får påverka sina studier och är således mer motiverade att lära sig och lyckas bättre jämfört med dom elever som är kontrollerade (Ryan & Deci, 2000). Med stöd i ovanstående teori och forskning kring vikten av autonomi hos ungdomar är det viktigt att undersöka validiteten hos SDAA skalan. Frågeformuläret Self-determination autonomy for adolescence ( SDAA ) som använts i denna undersökning berör elevernas upplevelse av maktlöshet i vardagen och deras möjlighet att själva påverka sina liv ( Backman, 2009 ). En pilotstudie visade att skalan har en god intern reliabilitet (Cronbach s alpha koefficient var 0.78 totalt ( Backman, 2009 ). Resultatet från en undersökning då skalan användes visar att upplevelsen av självbestämmande är starkt förknippad med psykisk och fysisk hälsa (Backman, 2009). 7

8 Self determination scale ( SDS ) bygger på self -determination teorin ( SDT) som menar att människan behöver vara självbestämmande, uppleva en känsla av kontroll, kompetens och motivation för att uppnå en optimal nivå av psykisk hälsa ( Deci & Ryan, 1985 ). För att mäta psykisk hälsa kan ett självskattningsformulär användas. GHQ-12 är en kortversion av General Health Questionnaire framtaget för att mäta psykiskt välbefinnande, mätinstumentet kontrollerar om deltagaren har problem att hantera sina normala funktioner samt om det förekommer psykisk ohälsa ( Goldberg, 1972 ). Denna uppsats har som uppgift att validera SDAA skalan med hjälp av SDS och GHQ-12. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur SDAA skalan (Self-determination autonomy for adolescence) förhåller sig till SDS skalan (Self-Determination Scale) och ett välbeprövat mått på psykiskt välbefinnande (GHQ-12) genom att se hur de korrelerar med varandra. Frågeställningarna var därför: Hur korrelerar ungdomars resultat på SDAA skalan med deras resultat på SDS? Hur korrelerar SDAA respektive SDS med GHQ-12? Kan SDAA predicera GHQ-12 i större utsträckning än SDS? Hypotes 1: I SDAA förväntas ha hög positiv korrelation med SDS. Hypotes 2: SDAA förklarar viss varians i GHQ-12 utöver vad SDS gör. Deltagare och urval Metod Totalt deltog 68 ungdomar ( 32 killar och 36 tjejer ) från årskurs 9 från två kommunala skolor i nordvästra skåne i studien. Undersökningsgruppen rekryterades via förfrågan till skolornas rektorer. Totalt fick 42 olika skolor förfrågan om att delta i undersökningen, uppskattningsvis innebär det att totalt c:a 1600 elever tillfrågades vilket i denna studie innebär en svarsfrekvens på c:a 5%. 8

9 Instrument Frågeformulär bestående av SDAA, SDS och GHQ-12 användes i undersökningen. SDAA (bilaga 3) består av ett självskattningsformulär med sex frågor och fem svarsalternativ till varje fråga. Utifrån svaren på frågorna konstrueras ett indexvärde från 0 till 24 där högt index indikerar stora påverkansmöjligheter. SDS (bilaga 1) används för att undersöka individuella skillnader i hur en person tenderar att agera på ett självbestämmande sätt. SDS är en kort enkät bestående av 10 frågor med fem svarsalternativ och med två underskalor som representerar medvetandet kring sig själv och upplevd valmöjlighet i sina handlingar. Skalorna kan användas var för sig eller kombineras till ett gemensamt SDS resultat. Från deltagarens svar konstrueras ett indexvärde från 0 till 40 där en låg känsla av autonomi ger ett lågt index på skalan. GHQ-12 (bilaga 2) är ett självskattningsformulär etablerat för att mäta psykiskt välbefinnande. Formuläret består av 12 frågor med fyra svarsalternativ, från svaren konstrueras ett indexvärde för varje deltagare. Indexvärdet sträcker sig mellan 0 till 36 där ett lågt psykiskt välbefinnande ger ett lågt index på skalan. Vissa frågor i enkäten vändes efter insamling så att alla frågor var positivt riktade. Procedur Rekryteringen av deltagare inleddes med att jag via internet lokaliserade ett antal skolor på mindre orter i Sverige där niondeklassare fanns. Efter detta mailade jag till 42 skolors rektorer och i vissa fall klassföreståndare med en kort beskrivning av studiens syfte och förfrågan om den aktuella skolan kunde tänka sig att delta. I de flesta fall fick jag inget svar alls tillbaka. Två skolor ville vara med i studien och via mail skickades enkäten elektroniskt till dem, de skrev sedan ut enkäten i pappersform. Efter detta genomfördes undersökningen på plats i skolorna. Eleverna fick möjlighet att besvara frågeformulären i sina klassrum och skolklassernas klassföreståndare ombesörjde utdelning och insamling av formulären. Klassföreståndarna vidarbefodrade sedan de besvarade enkäterna till mig. Ett missivbrev 9

10 bifogades tillsammans med enkäten som bland annat informerade eleverna om att deltagandet var frivilligt. Eleverna ombads att svara så ärligt som möjligt på frågorna. Datanalys Bivariata korrelationsanalyser gjordes i statistikprogrammet SPSS version 21 för att undersöka hur SDAA korrelerar med SDS och GHQ-12. För att undersöka om SDAA kan förklara något i GHQ-12 utöver SDS användes en multipel linjär hierarkisk regressionsanalys. För att korrelationerna skulle anses som statistiskt signifikanta i denna undersökning användes gränsvärdet p <.05. Forskningsetiska överväganden Utgångspunkten för själva studien var att validera SDAA genom att undersöka just ungdomars upplevelse av autonomi och möjlighet att kunna påverka sina liv. Extra omsorg lades vid att att informera eleverna om att deltagandet i studien var helt frivilligt och att det var deltagarnas egna beslut att deltaga eller ej. För att inhämta så sanningsenliga svar som möjligt informerades eleverna om att ingen förutom jag hade tillgång till det insamlade materialet. Ansvariga på skolorna erbjöds dock möjlighet att ta del av resultaten på gruppnivå när dessa färdigställts. Utöver detta informerades eleverna via missivbrevet att undersökningen ingick i min c-uppsats i psykologi och att de data som samlats in inte kommer att användas i något annat syfte. 10

11 Resultat En bivariat korrelationsanalys gjordes för att undersöka hur väl korrelerade SDAA skalan respektive SDS var både i förhållande till varandra men också till GHQ-12 skalan. Resultatet av den bivariata korrelationsanalysen visar på en låg men statistiskt signifikant (.275) korrelation mellan SDAA och SDS vilket leder till mycket svagt stöd för hypotes 1. Vidare visar resultatet på en måttlig korrelation mellan SDAA och GHQ-12 (.379). Analysen visar slutligen att SDS är starkt korrelerad med GHQ-12 (.669) ( se tabell 1 ). En multipel linjär hierarkisk regressionsanalys gjordes för att undersöka om SDAA kunde användas som predikator för GHQ-12 och vidare för att se om SDAA kunde förklara något mer i förhållande till GHQ-12 än vad SDS gör. Resultatet av den multipla linjära regressionsanalysen visar att SDAA tillsammans med SDS förklarar 47% av variansen hos utfallsvariabeln GHQ-12 (R=.70, R²=.49, justerat R²=.47). F (2,6)=31,06, p<0.01. Resultatet visar också att både SDAA och SDS till viss del predicerar utfallet hos GHQ-12 ( se tabell 2 ). Avslutningsvis framgick det av regressionsanalysen att SDS är en överlägsen predikator och att SDAA förklarade 2% av variansen utöver det som SDS förklarar vilket leder till mycket svagt stöd för hypotes 2. SDS förklarade ensamt 45% av variansen hos utfallsvariabeln. Cronbach s alpha visade på hög intern reliabilitet för SDAA i denna studie också (0.8). Tabell 1. Resultat av bivariata korrelationer och signifikansnivå. GHQ-12 SDAA SDS GHQ-12 1 SDAA.379** 1 SDS.669**.275* 1 **Korrelationen är signifikant på.01 nivå (2-taled). *Korrelationen är signfikant på.05 nivå (2-tailed). Tabell 2. Resultat av multipel linjär regressionsanalys för huruvida SDAA kan precidera GHQ-12 utöver SDS. B Std.Error Beta Sig. SDS SDAA Not. Beroende variabel: GHQ-12. Not. SDS block 1, SDAA block 2. 11

12 Histogram 1. Fördelning SDAA. Histogram 2. Fördelning GHQ

13 Histogram 3. Fördelning SDS. Diskussion Huvudsakligen visar resultatet av denna uppsats på en svag (men signifikant) korrelation mellan SDAA och SDS. Resultatet visar vidare på ett samband mellan SDAA och GHQ-12 dock är det också relativt svagt. Det framkom dock i analysen att ett samband finns och detta samband stödjs också av den forskning som finns gällande autonomins inverkan på psykiskt välbefinnande ( Ryan & Deci, 2006 ). Resultatet av frågeställningen kring huruvida SDAA kan användas som predikator för GHQ-12 visade att SDAA är en ganska dålig predikator för GHQ-12 och att SDAA bara till en mindre del mäter samma sak som SDS. Mot bakgrund av de många studier som visar att ungdomar mår väldigt dåligt (SOU, 2006) och den forskning som visat hur behovet av autonomi är grundläggande för människor ( Ryan & Deci, 2000 ) är det av yttersta vikt att de mätinstrument som används för att bedöma unga individers upplevelse av autonomi mäter det som det är tänkt att de ska mäta. Eftersom SDAA skalan delvis bygger på teorin kring autonomi men också på kontrollteorier kan man tänka sig att dessa teorier också avspeglas i frågorna i SDAA och 13

14 korrelationen mellan SDAA och SDS därför inte är stark. Ett annat resultat av denna validering av självskattningsskalan SDAA visade att SDAA är en dålig predikator för utfallsvariabeln GHQ-12. SDS bygger på SDT som menar att människor har ett behov av autonomi, detta behov innebär en upplevelse av att en individ är självbestämmande, upplever kontroll och har möjlighet att kunna påverka olika saker i livet för att uppnå optimalt psykiskt välmående. Resultatet av den multipla linjära regressionsanalysen visade att SDS i mycket större utsträckning kan predicera psykiskt välbefinnande utifrån GHQ-12, detta föranleder tolkningen att SDAA inte mäter samma sak som SDS och att SDAA egentligen inte innefattar självbestämmande. Ytterligare stöd för att SDAA inte mäter samma sak som SDS kan ses i resultatet av korrelationsanalyserna. SDAA korrelerade positivt med GHQ-12 men inte i samma utsträckning som SDS, detta visar på brister i instrumentet utifrån den forskning som finns kring autonomi och konsekvenserna av ett lågt självbestämmande, utöver detta kan korrelationen vara ytterligare ett bevis för att SDAA mäter något annat än självbestämmande, detta är av yttersta vikt att undersöka i vidare studier. Det finns några omständigheter i studiens metod och instrument som kan ha haft en inverkan på studiens resultat. SDAA berör ungdomars upplevelse av maktlöshet i vardagen och deras möjlighet att själva påverka sina liv ( Backman, 2009 ), med detta som bakgrund väcks frågor gällande definitionen av ungdomar. I denna studie och i den tidigare studien där SDAA skalan användes ( Backman, 2009 ) representerade niondeklassare definitionen av ungdomar men spannet för ungdomsåren sträcker sig bredare än så, detta kan ha haft en inverkan på studiens resultat gällande korrelationsanalyserna och bör tas i åtanke vid fortsatt framtida forskning. Frågan kring möjligheten att SDAA kan förklara mer och således resultera i en högre korrelation med SDS om kontrollskalor används är också en fråga för vidare forskning. I denna studie användes en enkät med tre olika skalor, det är svårt att testa fler skalor samtidigt än dessa tre som använts i studien och fortsatt forskning kring vad SDAA skalan mäter behövs. 14

15 Referenser: Backman, M. ( 2009). Ungdomars hälsa, livskvalitet, socioekonomiska status och upplevelse av kontroll i vardagen. Tillgänglig på Internet: [Hämtad ]. Barnombudsmannen (2007:04). Upp till 18. Stockholm. Black, A. E. & Deci, E. L. (2000). The effects of instructors autonomy support and students autonomous motivation on learning organic chemistry: A self-determination theory perspective. Science Education, 84, Deci, E. L. & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and self-determination in human behavior. New York: Plenum Publishing Co. Francois-Xavier Lesage, Sonia Martens-Resende, Frédéric Deschamps, Sophie Berjot. ( 2011 ). Open Journal of Preventive Medicine, 1, Goldberg, D. (1972). The General Health Questionnaire. In: McDowell, I. and Newell, C. (1996). Measuring Health. New York: Oxford University Press. Hardy, Gillian E.; Shapiro, David A.; Haynes, Clare E.; Rick, Jo E. (1999). Psychological Assessment, Vol 11(2), Michel, G., Bisegger. C., Fuhr, C. D., Abel,T. (2009). Age and gender differences in health-related quality of life of children and adolescents in Europe: a multilevel analysis. Quality of Life Research Journal, 18, Muris, P., Schouten, E., Meesters, C., Gijsbers, H. (2003). Contingency-competencecontrol-related beliefs and symptoms of anxiety and depression in a young adolescent sample.child Psychiatry and Human Development, 33, Prilleltensky, I., Nelson, G., Peirson, L. (2001). The role of power andcontrol in children s lives: An ecological analysis of pathways toward wellness, resilience and problems. Journal of Community and Applied Social Psychology,11, Ryan, M., Deci, EL. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being.american Psychologist, 55, Ryan, M., Deci, EL. (2006). Self-Regulation and the Problem of Human Autonomy: Does Psychology Need Choice, Self-Determination, and Will? Journal of Personality, 74:6. Sheldon, M. K., Ryan, R., Rays, T. H. (1996). What makes for a good day? Competence and autonomy in the day and in the person.university of Rochester. Soenens, B.,& Vansteenkiste, M. (2005). Antecedents and outcomes of self-determination in three life domains: The role of parents and teachers autonomy support. Journal of Youth and Adolescence, 34, SOU 2006:77. Ungdomar, Stress och psykisk ohälsa. Slutbetänkande av utredningen om ungdomars psykiska hälsa. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2006). Attityder till skolan. Stockholm. Utman, C.H. (1997). Performance effects of motivational state: a meta-analysis. Personality and Social Psychology Review, 1, Williams, G.,C. & Deci, E.L. (1996). Internalization of biopsychological values by medical students: a test of self-determination theory. Journal of Personality and Social Psychology, 70,

16 Till dig som är elev i årskurs 9. Hej! Vill du delta i en undersökning genom att besvara ett frågeformulär? Undersökningen handlar om hur ungdomar mår och upplever sina liv. Syftet med undersökningen är se om det finns metoder som är bättre på att undersöka hur ungdomar mår än en del av de metoder som används idag. Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Alla som svarar på frågorna kommer att vara anonyma och du ska inte skriva ditt namn på formuläret. Förmuläret du håller i din hand består av ett antal frågor och dessa tar c:a 20 minuter att besvara. På första bladet finns en kort manual där du kan läsa mer om hur du besvarar frågorna. Varken lärare, föräldrar eller dina klasskamrater kommer att ha tillgång till dina svar. Om du skulle känna att du vill avbryta undersökningen så kan du göra det. Det är viktigt att du svarar så ärligt som du kan på de olika frågorna för att undersökningen ska ge en så rättvis bild som möjligt. Om du skulle bli osäker på en fråga så försök att välja det alternativ som bäst stämmer in på hur du känner. Undersökningen ligger till grund för mitt examensarbete i psykologi. Tack för din medverkan! Om du har några frågor så får du gärna höra av dig. Diana Pucci Student på Högskolan i Gävle Tfn: , E-post: dianapucci@hotmail.com Handledare Docent: Mårten Eriksson Högskolan i Gävle Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Tfn: E-post: Marten.Eriksson@hig.se

17 Bilaga 1 Ange vilket alternativ ( A eller B ) som bäst passar in på hur du uppfattar din situation. Stämmer alternativ A in helt så ringar du in siffran 1 i skalan under frågan, stämmer alternativ B bäst så ringar du in siffran 5 i skalan. Du kan också välja en siffra mellan alternativen A och B som då anger ett läge mellan alternativen A och B ( siffrorna 2, 3 och 4 ). 1. A. Jag känner att jag alltid bestämmer själv vad jag ska göra B. Ibland känns det som att det inte är jag själv som bestämmer vad jag ska göra Alternativ A Alternativ B 2. A. Jag känner mig ibland främmande för mina känslor B. Jag bottnar alltid i mina känslor Alternativ A Alternativ B 3. A. Jag väljer att göra det jag måste göra B. Jag gör det jag måste, men det känns inte riktigt som mitt eget val Alternativ A Alternativ B 4. A. Jag är sällan mig själv B. Jag är alltid mig själv Alternativ A Alternativ B 5. A. Jag gör det jag gör av eget intresse B. Jag gör det jag gör för att jag måste Alternativ A Alternativ B

18 Bilaga 1 6. A. När jag är klar med något kan det ibland kännas som att det inte riktigt var jag själv som gjorde det B. När jag utfört något känner jag alltid att det är jag som gjort det Alternativ A Alternativ B 7. A. Jag är fri att göra vad jag vill B. Ofta gör jag saker jag inte valt själv Alternativ A Alternativ B 8. A. Ibland känner jag mig som en främling i min egen kropp B. Jag känner mig alltid hemma i min egen kropp Alternativ A Alternativ B 9. A. Det känns som att jag kan göra ungefär vad jag vill B. Jag gör ofta saker jag inte valt själv Alternativ A Alternativ B 10. A. Ibland ser jag en främling när jag tittar i spegeln B. När jag tittar i spegeln ser jag alltid mig själv Alternativ A Alternativ B

19 Bilaga 2 Hur har nedanstående påståenden stämt in på dig den senaste veckan? Ringa in det alternativ som överensstämmer bäst. 1.Jag kan koncentrera mig på det jag gör. 2.Jag har svårt att sova på grund av problem och svårigheter. 3.Jag känner att jag spelar en betydelsefull roll för andra. 4.Jag känner mig kapabel att fatta beslut. 5.Jag känner mig väldigt pressad. 6.Jag kan inte klara av de dagliga problemen. 7.Jag kan uppskatta det positiva i tillvaron.

20 Bilaga 2 8.Jag kan ta itu med svårigheter. 9.Jag känner mig olycklig och nedstämd. 10.Jag har känt att mitt självförtroende har minskat. 11.Jag har tänkt på mig själv som en betydelselös person. 12.Jag har känt mig ganska lycklig på det hela taget.

21 Bilaga 3 Följande frågor handlar om hur Du just nu upplever att du har möjlighet att vara med och påverka ditt eget liv. Markera bara ett alternativ per fråga. Upplever Du just nu att vuxna inte lyssnar på Dig? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Får Du vara med och bestämma själv över Ditt liv? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Känner Du dig orättvist behandlad på grund av Din ålder? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Upplever Du att vuxna tar Dig på allvar? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Önskar Du att Du hade mer att säga till om i vardagen? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Tror Du att ditt liv skulle vara bättre om Du fick bestämma mer själv? Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Tack för din medverkan!