Kallelse till Miljöberedningen

Transkript

1 MILJÖBEREDNINGEN SIDA KALLELSE 1 (2) Kallelse till Miljöberedningen Tid Torsdag den 18 maj 2017, klockan 13:30* Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information: Samordnad varudistribution - Jenny Bejker, projektledare Södertörnskommunerna och Therese Heinonen, utvecklingsledare Huddinge kommun (kl. 13:35-14:05) 3 Information: Implementeringen av Miljöprogrammet (kl. 14:05-14:20) 4 Information: Uppföljning från föreningsdialogen (kl. 14:20-14:40) 5 Information: Nämndernas delårsrapporter per den 31 mars Ekosystem i balans (kl. 14:40-14:50) Paus kl. 14:50-15:00

2 MILJÖBEREDNINGEN SIDA KALLELSE 2 (2) 6 Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av KS-2016/ Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) (kl. 15:00-15:10) 7 Fritt fram i Tyresån remiss från Tyresåns KS-2017/ vattenvårdsförbund (kl. 15:10-15:20) 8 Tydligare regler för små avloppsanläggningar KS-2017/ med tillhörande konsekvensanalys remiss från Havs- och vattenmyndigheten (kl. 15:20-15:30) 9 Övriga frågor * Koalitionen har förmöte i A-salen kl. 12:45 Huddinge den 10 maj 2017 Christian Ottosson Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

3 Utvärdering av miljöberedningens föreningsdialog Enligt reglementet för miljöberedningen ska beredningen vara ett organ för dialog, samråd och ömsesidig information mellan kommunen, näringslivet och i kommunen verksamma aktörer inom miljöområdet. Under 2016 och 2017 bjöds föreningar in till miljöberedningen vid tre tillfällen. De föreningar som bjöds in var de föreningar som tidigare var med i det numera avvecklade miljövårdsrådet: Huddinge Naturskyddsförening, Huddinge hembygdsförening, Friluftsfrämjandet och Huddinge Scoutkår. Enligt reglementet för miljövårdsrådet skulle även Huddinge Fältbiologer bjudas in men denna förening finns inte i Huddinge idag. Förutom ovanstående föreningar har följande föreningar bjudits in: övriga hembygdsföreningar respektive scoutkårer i kommunen; dvs Vårby-Fittja Hembygdsförening, Hembygdsföreningen Amarillis, Flemingsbergs scoutkår, Segeltorps scoutkår samt Vårby Gårds Scoutkår. Program vid de olika dialogerna 2016 och 2017 Upplägg 28 april Välkomna och presentation av miljöberedningen och tankar kring dialogmötena Presentation av deltagare Presentation av miljöprogrammet med tillfälle att ställa frågor Diskussion: Vad vill föreningarna ha dialog kring vid kommande möten? Avslutning Upplägg 17 november Christian hälsar välkommen, presentation av miljöberedningen och deltagare Trafikverket informerar om Tvärförbindelse Södertörn samt frågor Samverkan med föreningar kring att tillgängliggöra naturen för fler. Tomas Stridh, naturvårdsavdelningen Frågor att diskutera nästa gång, summering och avslutning. Upplägg 6 april 2017 Presentation av deltagarna. Kort information om att miljöprogrammet är beslutat samt utdelning av programmet och broschyr. Information om aktuella frågor inom naturområdet. Återkoppling om möjliga samarbeten kring naturvårdsåtgärder. Utvärdering av de dialogmöten vi haft hittills och upplägg av kommande möten. Summering och avslutning.

4 Föreningarnas synpunkter vid utvärderingen den 6 april 2017 Det fanns en samstämmighet från föreningarna att dialogen är värdefull och att det är lagom antal möten. Ämnen för dialog är främst naturvårdsfrågor, där föreningarna bland annat visat stort intresse av att stödja naturvårdsarbetet på lämpligt sätt. Även giftfri miljö och infrastrukturfrågor nämns som intressant att ta upp för fördjupning. Utöver det ser de gärna korta uppdateringar av aktuella frågor. Inrättande av en facebookgrupp diskuterades. (Huddinge kommun administrerar redan två facebookgrupper: Huddinge miljö och klimat samt Huddinge naturguide.) När det gäller eventuell utökning av deltagande föreningar så nämndes jakt-, viltvård-, och fiskeföreningar, Paradisets vänner, orienteringsklubbar och trädgårdsföreningar som tänkbara.

5 Delår Ekosystem i balans

6 Gymnasienämnden, Under 2017 är det särskilt prioriterat att energieffektivisera genom beteendeförändring. Ett exempel på detta är det pågående arbetet med samordnad varutransport samt arbetet med att minska matsvinnet. Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av gymnasieskolans pedagogiska uppdrag för att öka medvetenheten om hur det egna beteendet påverkar miljön. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar För att påverka brukarbeteenden vad gäller energiför-sörjning kommer en kommungemensam informationskampanj genomföras gentemot olika verksamheter med en tillhörande tävling. Dessutom kommer energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att på så sätt synliggöra energiåtgång för brukare. Vad gäller samordnad varudistribution kommer kommunstyrelsens förvaltning leda ett utredande arbete för att se vilka andra avtalsområden som kan anslutas. Kommentar delår 1 Samordnad varudistribution och lokalplaneringsenheter ligger under kommunstyrelseförvaltningen och den del barn- och utbildnings förvaltningen kan arbeta med är att bevaka och beställa energisnåla byggnader när det ska byggas nytt. Ökad andel miljöanpassade inköp Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter. Viktiga faktorer för att nå dit är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Matsvinnet ska minska. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske. Återbruk ska uppmuntras. Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna % Totalt (%) 36,2 40,0 44,6 Gymnasieskolan 33,4 32,8 38,1 Utvecklingsåtaganden - Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen med 10 procent jämfört med föregående år. Uppföljning delår 1- Enligt plan En matsvinnsmätning kommer att genomföras senare i vår. Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå Jan - mars 46 36

7 Grundskolenämnden Under 2017 är det särskilt prioriterat att energieffektivisera genom beteendeförändring. Ett exempel på detta är det pågående arbetet med samordnad varutransport samt arbetet med att minska matsvinnet. Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av förskolans och skolans pedagogiska verksamhet för att tidigt medvetandegöra våra barn och elever om hur det egna beteendet påverkar miljön. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar För att påverka brukarbeteenden vad gäller energiförsörjning kommer en kommungemensam informationskampanj genomföras gentemot olika verksamheter med en tillhörande tävling. Dessutom kommer energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att på så sätt synliggöra energiåtgång för brukare. Vad gäller samordnad varudistribution kommer kommunstyrelsens förvaltning leda ett utredande arbete för att se vilka andra avtalsområden som kan anslutas. Samordnad varudistribution är ett miljömål som har beslutats av kommunfullmäktige. Syftet är att minska transporterna inom alla kommunens verksamheter. Detta är ett samarbete med Södertörnskommunerna och idag ingår detta i förvaltningsorganisationen inom kommunstyrelsen. Kommentar Arbetet fortlöper enligt plan. Ökad andel miljöanpassade inköp Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola och skola. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter. Viktiga faktorer för att nå dit är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Matsvinnet ska minska. Vidare ska utsortering av förpackningar och matavfall ske i samtliga kommunala verksamheter. Andel (%) ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Totalt (%) 33,4 36,2 39,4 44,6 46 Grundskolor 33,0 35,8 40,0 44,8 46 Ranking i länet 2/18 2/18 2/ Utvecklingsåtagande - Att andelen ekologisk mat som serveras i grundskolan ligger på ett genomsnitt på 45 procent. Uppföljning Arbete enligt plan Inköpen av ekologiska livsmedel inom grundskolan fortsätter att öka jämfört med år För första kvartalet 2017 ligger genomsnittet på 46 procent. Under 2016 låg snittet på 45 procent. Antalet grundskolor som nått målsättningen 45 procent under första kvartalet 2017 är 15 stycken. Utvecklingsåtagande - Vid byggnation eller ombyggnation av grundskolor med 300 elever eller fler planeras det för tillagningskök. Uppföljning Arbete enligt plan Under första kvartalet har det inte skett någon nybyggnation eller ombyggnation av grundskola som påverkat måltidsverksamheten. Arbetet fortlöper enligt plan. Utvecklingsåtagande - Att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs för att laga mat från grunden i våra tillagningskök. Uppföljning Arbete enligt plan Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns för närvarande att tillgå.

8 Utvecklingsåtagande - Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen med 10 procent från föregående år. Uppföljning Arbete enligt plan En matsvinnsmätning kommer att genomföras under våren och nya resultat kommer att presenteras till delårsrapport 2. Arbetet fortlöper enligt plan.

9 Förskolenämnden Under år 2017 är det särskilt prioriterat att energieffektivisera genom beteendeförändring. Ett exempel på detta är det pågående arbetet med samordnad varutransport men som dock har belastat förskolorna ekonomiskt (läs mer om detta under Sund ekonomi). Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av förskolans och skolans pedagogiska verksamhet för att tidigt medvetandegöra barn och elever om det egna beteendet. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar För att påverka brukarbeteenden vad gäller energiförsörjning kommer en kommungemensam informationskampanj genomföras gentemot olika verksamheter med en tillhörande tävling. Dessutom kommer energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att på så sätt synliggöra energiåtgång för brukare. Vad gäller samordnad varudistribution leder kommunstyrelsens förvaltning ett utredande arbete för att se vilka andra avtalsområden som kan anslutas. Ökad andel miljöanpassade inköp Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola i enlighet med handlingsplanen för en giftfri förskola. Ekologisk mat ska även i fortsättningen serveras i kommunens verksamheter. För förskolans del har redan flertalet förskolor en hög andel ekologiska livsmedel. Viktigt för detta är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Matsvinnet ska minska. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna * Totalt (%) 36,2 40,0 44,7 46,2 Förskolor 35,8 49,4 52,4 52,3 Ranking i länet 2/18 2/ *Status per 31 mars Inköpen av ekologiska livsmedel inom förskolan ligger kvar på samma höga nivå som förra året. För första kvartalet ligger genomsnittet på 52,3 procent. Utvecklingsåtagande - Vid byggnation eller ombyggnation av förskolor med fyra avdelningar eller fler planeras det för tillagningskök. Uppföljning: Arbete fortlöper enligt plan Under första kvartalet har det inte skett någon nybyggnation eller ombyggnation av förskola som påverkat måltidsverksamheten. Utvecklingsåtagande - Att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs för att laga mat från grunden i tillagningsköken på förskolorna. Uppföljning: Arbete fortlöper enligt plan Inga nya resultat finns att tillgå. Utvecklingsåtagande - Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen med 10 procent från föregående år. Uppföljning: Arbete fortlöper enligt plan En matsvinnsmätning kommer att genomföras senare under våren. Inga nya resultat finns att tillgå.

10 Äldreomsorgsnämnden Detta övergripande mål är riktat enbart till förvaltningen. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Förvaltningen ska delta i en kommungemensam informationskampanj och tillhörande tävling som syftar till att påverka beteenden vad gäller energiförbrukning i kommunens lokaler. I kommunens lokaler ska energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att synliggöra energiåtgången. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Förvaltningen ska följa kommunstyrelsens förvaltnings utredande arbete för att se vilka fler avtalsområden som kan anslutas till den samordnade varudistributionen. I samband med att nya avtal tecknas ansluts flera leverantörer till kommunens samordnade varudistribution. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. För att förenkla miljöarbetet på enheterna ska tydliga checklistor med tips på miljöåtgärder tas fram. Genom att lyfta fram konkreta förslag på åtgärder skapas en ökad medvetenhet om hur man med enkla medel bidrar till att minska negativ påverkan på miljön. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Förvaltningens samtliga miljöombud ska årligen bjudas in till ett seminarium med information om kommunens övergripande miljömål och planerade aktiviteter. Ett annat syfte med seminariet är att inspirera miljöombuden genom utbyte av erfarenheter och tips mellan ombud från de olika verksamheterna inom såväl äldreomsorgsnämnden som socialnämnden. Uppföljning per 31 mars visar att en aktivitet med miljöombuden genomförts i februari med fokus på miljöarbetet Ytterligare aktivitet planeras till hösten 2017, då med fokus på miljöarbetet Förvaltningen ska påbörja implementeringen av valda delar av kommunens nya miljöprogram. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Sopsorteringen i förvaltningen ska ske utifrån respektive verksamhets förutsättningar. Verksamheter som inte redan har, inrättar kärl för att sortera förpackningar i plast, papper, metall, glas samt tidningar. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan. Enheter med miljöombud Etappmål Totalt (%) - 80 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse Utvecklingsåtaganden det finns miljöombud på alla enheter Uppföljning per 31 mars visar att utvecklingsåtagandet är fullföljt då 87 procent av enheterna har miljöombud. Ökad andel miljöanpassade inköp Andelen ekologiska livsmedel vid kommunala äldreboenden Etappmål 2017 Totalt (%) 34,1 37,3-38,0 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse Förutom att öka andel ekologiska livsmedel är planen för 2017 att även erbjuda ekologiska måltider vid äldreboenden i egen regi. Inom äldreomsorg i egen regi säkerställs att rätt beställd måltid går till rätt person och därigenom minskar svinnet på mat. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med ovanstående löper enligt plan.

11 Socialnämnden Detta strategiska mål riktas enbart till förvaltningen. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Förvaltningen ska delta i en kommungemensam informationskampanj och tillhörande tävling som syftar till att påverka beteenden vad gäller energiförbrukning i kommunens lokaler. I kommunens lokaler ska energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att synliggöra energiåtgången. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet löper enligt plan. Förvaltningen ska följa kommunstyrelsens förvaltnings utredande arbete för att se vilka fler avtalsområden som kan anslutas till den samordnade varudistributionen. I samband med att nya avtal tecknas ansluts flera leverantörer till kommunens samordnade varudistribution. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet löper enligt plan. För att förenkla miljöarbetet på enheterna ska tydliga checklistor med tips på miljöåtgärder tas fram. Genom att lyfta fram konkreta förslag på åtgärder skapas en ökad medvetenhet om hur man med enkla medel bidrar till att minska negativ påverkan på miljön. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet löper enligt plan. Förvaltningens samtliga miljöombud ska årligen bjudas in till ett seminarium med information om kommunens övergripande miljömål och planerade aktiviteter. Ett annat syfte med seminariet är att inspirera miljöombuden genom utbyte av erfarenheter och tips mellan ombud från de olika verksamheterna inom såväl äldreomsorgsnämnden som socialnämnden. Uppföljning visar att en aktivitet med miljöombuden genomförts i februari med fokus på miljöarbetet Ytterligare aktivitet planeras till hösten 2017, då med fokus på miljöarbetet Förvaltningen ska påbörja implementeringen av kommunens nya miljöprogram. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet löper enligt plan. Sopsorteringen i förvaltningen ska ske utifrån respektive verksamhets förutsättningar. Verksamheter som inte redan har, inrättar kärl för att sortera förpackningar i plast, papper, metall, glas samt tidningar. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet löper enligt plan. Enheter med miljöombud Etappmål Totalt (%) 80 Resultat för 2017 redovisas i verksamhetsberättelse Utvecklingsåtagande: att det finns miljöombud på alla enheter Uppföljning per 31 mars visar att arbetet med åtagandet löper enligt plan. Ökad andel miljöanpassade inköp När förvaltningen köper varor och tjänster görs miljömedvetna val, när så är möjligt. Uppföljning per 31 mars visar att arbetet löper enligt plan. Returhus i kommunen I samarbete med kommunstyrelsens förvaltning har det pågått en planering att under 2017 vid nämndens dagliga verksamhet i egen regi 1 starta ett så kallat returhus. Det skulle inledningsvis ske i liten skala och avse möbler i kommunen. Tanken var att ta tillvara samt vid behov i- ordningsställa så det blir möjligt att återanvända möbler inom kommunens verksamheter. Uppföljning visar att arbetet med åtagandena avviker från plan. Planeringen av returhus har stoppats på grund av oklarheter vad gäller finansering av projektet. 1 Kvarnens dagliga verksamhet inom funktionshinderområdet egen regi

12 Kommunstyrelsen Arbetet under detta nämndmål löper enligt plan och prognosen är att vi kommer att kunna genomföra årets utvecklingsåtaganden som planerat. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar När Huddinge växer skapas också nya möjligheter att minska påverkan på miljö och klimat. När det gäller skadliga luftföroreningar och partiklar ska halterna för det nationella målet för frisk luft inte överskridas. Etablering och användning av förnyelsebara energikällor, ska uppmuntras och eftersträvas. Exempelvis genom att framställning och distribution av biogas samt utnyttjande av sol- och vindenergi uppmuntras. Kommunen ska arbeta för fler tankställen och laddplatser för förnyelsebara bränslen. Trafikstrategins olika trafikplaner ska användas för att visa hur gång-, cykel- och kollektivtrafiken kan utvecklas och prioriteras. Utsläppen från transporter från kommunala verksamheter ska minska. Både från persontransporter och från varutransporter. Detta görs genom samordnad varudistribution och fortsatt arbete med åtgärder för att minska utsläpp från tjänste- och arbetspendlingsresor. Kommunen ska arbeta för att miljökvalitetsnormerna för luft och buller inte överskrids. Kommunens miljöarbete ska synliggöras för kommuninvånarna och kommunen ska arbeta för att öka medvetenheten och kunskapen om miljöfrågor hos kommuninvånare. Det är även viktigt att öka medvetenheten och kunskapen om kommunens miljöpåverkan hos anställda och förtroendevalda i kommunen. Vid nybyggnationer ska kommunen alltid ställa krav på en låg energianvändning då det leder till positiva effekter både för miljön och för ekonomin. För befintliga lokaler ska effektivisering uppnås genom energibesparande investeringar, optimering av system och genom att påverka brukarbeteenden. I nybyggnationer ska även miljö- och klimatpåverkan i stort tas i beaktning, såsom materialval, hantering av schaktmassor, omhändertagande av dagvatten med mera. Ett livscykelperspektiv ska eftersträvas för att uppskatta byggprojektens totala påverkan över tid. Under 2017 behöver VA-utbyggnadsprogrammet implementeras i arbetet med Planen för samhällsbyggnadsprojekt. Utsläpp av växthusgaser per invånare Etappmål Totalt (ton CO2/inv) 2,6 2,4-2,0 år 2020 Kommunens utsläpp av CO 2 från arbets - och tjänsteresor Totalt (ton CO2) Energianvändning i kommunens samtliga verksamhetslokaler i Huges bestånd Totalt (kwh/kvm)* Indikator Andel förnybar energi i den kommunala organisationens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordonsflottan Totalt (%)* Kommunstyrelsens förvaltnings utsläpp av CO 2 från persontransporter per årsarbetare Totalt (kg/årsarb.) Minskad förbrukning av kopiatorpapper inom kommunstyrelsens förvaltning Totalt (A4-ark tusental) Minska *Verklig förbrukning, inte normalårskorrigerat. Under 2017 kommer Miljöprogram för Huddinge kommun successivt implementeras i kommunens alla verksamheter. Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Kommunstyrelsen bidrar till prioriteringen genom utvecklingsåtagandet nedan. Energieffektiviseringar genom brukar beteendeförändringar Flera steg har tagits för att sänka kommunens energianvändning genom åtgärder i verksamhetslokaler. Nästa steg är att förändra beteenden för att ytterligare minska för-brukningen av energi. Idag har många enheter energimätning som inte är individuell utan mäts för flera enheter sammantaget. Genom individuell mätning av energianvändning skapas förutsättningar för att påverka beteendet hos de som arbetar inom respektive enhet. Utvecklingsåtagande Vid upphandling av förvaltningen av de verksamhetslokaler som tas över av kommunen ska krav ställas på energiredovisning per enhet.

13 Arbetet löper enligt plan. I samband med övertagandet av verksamhetslokalerna och upphandling av förvaltningen av dessa, ska krav ställas på att mätning av energiförbrukning kan ske per enhet och inte som idag då flera enheter energiförsörjs via samma energimätare. På så sätt kan arbetet förbättras med att förändra brukarbeteenden eftersom energiförbrukningen då kan påverkas av en enskild enhet. Ökad andel miljöanpassade inköp Gifter i vardagen utgör ett hot inte bara mot oss människor utan mot vår livsmiljö. Därför ska åtgärder vidtas för att få bort skadliga kemikalier i kommunens olika verksamheter. En övergripande plan ska tas fram för att utveckla arbetet utifrån Miljöprogrammets mål. Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Avfallet från vårt samhälle ska minskas för att inte bli en börda för kommande generationer samt för att undvika att skada naturen. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Etappmål Totalt (%) 36,2 40,1 44,6 Ranking i länet 2/18 2/18 2/20 Insamlat förpackningsmaterial per capita Etappmål Totalt (kg) 50,7 50,1 55,5 Andel fordon med förnyelsebart* bränsle i kommunens fordonsflotta Etappmål Totalt (%) 21 18,5 13,5 * Biogas, etanol och el. Resultatet minskar på grund av färre elbilar. Under året kommer kommunstyrelsen att verka för att etablera regionala samarbeten inom kemikalieområdet. Utifrån målen i Miljöprogrammet ska en plan för giftfri miljö påbörjas och vara färdig senast våren Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas. Kommunen ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta med åtgärder för att sjöarna ska uppnå god ekologisk och kemisk status. För sjöarna Orlången och Trehörningen finns nu särskilda åtgärdsplaner, med åtgärder som ska genomföras under åren Kommunen ska även delta i arbete tillsammans med Stockholms stad om åtgärdsplaner för Långsjön och Magelungen. Uppkomsten av dagvatten ska minimeras dels genom att undvika att hårdgöra ytor men det kommer också krävas åtgärder i befintliga miljöer för att förbättra nuvarande situation. Det dagvatten som uppkommer ska tas om hand på ett sådant sätt att dess negativa påverkan minskar i enlighet med kommunens dagvattenstrategi. Dagvattnet bör utnyttjas som en resurs genom att synliggöra dagvattnet och på så sätt öka de pedagogiska, rekreativa och estetiska värdena samt gynna den biologiska mångfalden. En annan viktig åtgärd är att avhjälpa brister i befintligt vatten- och avloppsledningssystem. Grundvattnet ska skyddas så att god kvalitet kan bibehållas och kvantiteten avseende dricksvatten bevaras. Fosforhalt i sjöarna (mäts i mikrogram per liter) Etappmål Långsjön (2021) Trehörningen (2021) Orlången (Vidja) (2021) Magelungen (2021) Drevviken (2021) Kommunstyrelsen genomför åtgärder enligt åtgärdsplanerna för Orlången och Trehörningen i samarbete med Natur och byggnadsnämnden och Stockholm Vatten. För Magelungen och Långsjön deltar Huddinge i Stockholms stads arbete med planering av åtgärder. Även för Drevviken, som också har negativ trend, är åtgärdsplan under framtagande. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Jordbrukets och odlingslandskapens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv ska vårdas. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Åtgärder ska vidtas för att värna Huddinges sjöar, vattendrag och våtmarker så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna uppnås senast Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i

14 Genom ett strategiskt miljötänkande i samhällsbyggandet och hänsyn till natur- och kulturvärden ska de stora sammanhängande grönområdena och den tätortsnära naturen bevaras. För att bevara grönområden ska exploatering i första hand ske i anslutning till befintliga områden i kollektivtrafiknära lägen och gärna med en hög exploateringsgrad. Kommunen ska fortsätta arbetet med ekosystemtjänster genom att implementera en metod för att synliggöra och värdera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen Etappmål Totalt (%) Behåll Antal hektar större grönyta (större än 5 ha) Etappmål Totalt (antal hektar) De erfarenheter om ekosystemtjänster som gjorts under 2016 kommer under 2017 att implementeras i samhällsbyggnadsprocessen. Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta

15 Natur- och byggnadsnämnden Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Andel fordon med förnyelsebart bränsle i fordonsflottan (biogas, etanol och el) Etappmål Totalt (%) 5 4,8 * 32 Natur - och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO 2 från tjänsteresor Etappmål Totalt (kg/årsarb.) 1,09 0,99 * minska Antal kontakter/rådgivningstillfällen via telefon, e -post eller besök för klimat - och energirådgivningen i Huddinge kommun ** Etappmål Totalt (antal) Öka * Redovisas i verksamhetsberättelsen för *** Per 31 mars. Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Under perioden 1 januari 31 mars 2017 hade energi- och klimatrådgivningen i Huddinge kommun 20 rådgivningskontakter. Under samma period föregående år hade rådgivningen 17 kontakter. Antalet telefon- och e- postkontakter är vad som förväntats för perioden och arbetet med uppstart av årets projekt och den uppsökande rådgivningen löper på som planerat. Under januari och februari 2017 anordnades sex seminarier som handlade om laddnings-infrastruktur till bostadsrättsföreningar, inom projektet Fixa laddplats, en satsning från alla kommuner i Stockholms län. Från Huddinge kommun deltog 17 personer under seminarierna. Utvecklingsåtaganden - Bidra till energieffektivisering genom beteendeförändring. Förvaltningen ska flytta till nya lokaler under Inför tecknandet av ett nytt hyresavtal ska förvaltningen och nya hyresvärden förses med kunskap och information för att kunna ta ställning till ett så kallat grönt hyresavtal. 2 2 Ett grönt hyresavtal är ett kontrakt eller överenskommelse mellan fastighetsägare och hyresgäst som syftar till att parterna tillsammans ska sänka miljöpåverkan kopplat till lokalen. Ökad andel miljöanpassade inköp Antal miljoner kronor av det totala ekonomiska utfallet där miljökrav* ställts i upphandlingar av entreprenader Etappmål Totalt (mkr) - - ** 10 * I enlighet med Malmö, Göteborg, Stockholm och Trafikverkets Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 **Redovisas i verksamhetsberättelsen för I samverkan med kommunstyrelsen förvaltning pågår planering av hur miljökrav ska föras in i upphandlingsprocessen. Arbetet löper enligt plan. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Fosforhalt i sjöarna (mäts i mikrogram per liter), 3 - årsmedelvärden Etappmål 2021 Långsjön (Segeltorp) * 23 Trehörningen * 28 Orlången (Vidja) * 23 Magelungen * 22 Drevviken * 18 Siktdjup i sjöarna (meter), 3 - årsmedelvärden Etappmål Långsjön (Segeltorp) 1,0 0,8 * 2 Trehörningen 0,6 0,6 * 1,8 Orlången (Vidja) 0,8 0,8 * 1,9 Magelungen 2,1 2,2 * 2,2 Drevviken 3,1 1,7 * 2,2 *Redovisas i verksamhetsberättelsen för Flera vattenvårdsprojekt inom åtgärdsprogrammet för Tyresån är i planeringsfasen och kommer genomföras under året. Huvuddelen av åtgärderna utförs efter vårperioden eftersom man ska undvika åtgärder under denna ekologiskt känsliga period. Dessutom är även markförutsättningarna svårare under våren. Under 2017 fortsätter också arbetet med att förverkliga åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Under året kommer även åtgärdsprogram för Långsjön, Magelungen, Norrån och Drevviken att bli klara.

16 Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Placering i mätningen årets naturvårdskommun Etappmål * Rank (i landet) Areal hävdad ängsmark (slåtterängar) Etappmål Antal hektar Areal hävdat våtmarksbete Etappmål Antal hektar Areal hävdad jordbruksmark ** 2017*** Etappmål Antal hektar Andel produktiv skog som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat *** Etappmål Andel (%) * Naturskyddsföreningen genomför nästa mätning 2018 ** Siffror för 2016 har inte tagits fram då måttet inte finns med i Huddinge kommuns nya miljöprogram som styr vilka miljömått kommunen använder. *** Redovisas i verksamhetsberättelsen för Överfört från 2016 års verksamhetsplan - Revidera kommunens jord- och skogsmarksprogram. Arbetet löper enligt plan och beräknas bli klart för beslut i nämnden under 2017.

17 Tillsynsnämnden Andel fordon med förnyelsebart bränsle i fordonsflottan (biogas, etanol och el) Etappmål Totalt (%) 5 4,8 * 32 Natur - och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO 2 från tjänsteresor Etappmål Totalt (kg/årsarb.) 1,09 0,99 * minska *Redovisas i verksamhetsberättelsen för Särskilt prioriterat 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Utvecklingsåtaganden - Bidra till energieffektivisering genom beteendeförändring. Förvaltningen ska flytta till nya lokaler under Inför tecknandet av ett nytt hyresavtal ska förvaltningen och nya hyresvärden förses med kunskap och information för att kunna ta ställning till ett så kallat grönt hyresavtal. 3 God vattenstatus i sjöar och vattendrag Fosforhalt i sjöarna (mäts i mikrogram per liter), 3 - årsmedelvärden Indikator Långsjön (Segeltorp) * 23 (2021) Trehörningen * 28 (2021) Orlången (Vidja) * 23 (2021) Magelungen * 22 (2021) Drevviken * 18 (2021) Siktdjup i sjöarna (meter), 3 - årsmedelvärden Indikator Långsjön (Segeltorp) 1,0 0,8 * 2 (2021) Trehörningen 0,6 0,6 * 1,8 (2021) Orlången (Vidja) 0,8 0,8 * 1,9 (2021) Magelungen 2,1 2,2 * 2,2 (2021) Drevviken 3,1 1,7 * 2,2 (2021) Antal inventerade enskilda avlopp ** Etappmål Totalt (antal) *Redovisas i verksamhetsberättelsen för **Per 31 mars. Beräknad start för inventering av enskilda avlopp sker under mitten av delår 2. 3 Ett grönt hyresavtal är ett kontrakt eller överenskommelse mellan fastighetsägare och hyresgäst som syftar till att parterna tillsammans ska sänka miljöpåverkan kopplat till lokalen.

18 Kultur- och När Huddinge växer skapas nya möjligheter att minska påverkan på miljö och klimat. Med en ökad exploateringstakt blir detta allt viktigare. Kommunen ska arbeta för att minska påverkan ur ett livscykelperspektiv. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Utsläppen från transporter från kommunala verksamheter ska minska. Både från persontransporter och från varutransporter. Detta görs genom samordnad varudistribution och fortsatt arbete med åtgärder för att minska utsläpp från tjänste- och arbetspendlingsresor. Det är även viktigt att öka medvetenheten och kunskapen om kommunens miljöpåverkan hos anställda och förtroendevalda i kommunen. Kultur- och fritidsförvaltningen har en miljösamordningsgrupp där åtgärder och gemensamma satsningar för att främja miljöarbetet planeras. fritidsnämnden Energianvändningen i kultur - och fritidsförvaltningens lokaler (kwh) 2016 Etappmål Skogås Racketcenter Storängshallen Särskilt prioriterat av kommunfullmäktige 2017: Energieffektivisering genom beteendeförändring. För att påverka brukarbeteenden vad gäller energiförsörjning kommer en kommungemensam informationskampanj genomföras gentemot olika verksamheter med en tillhörande tävling. Dessutom kommer energimätare kopplas till apparater med hög energiförbrukning för att på så sätt synliggöra energiåtgång för brukare. Vad gäller samordnad varudistribution kommer kommunstyrelsens förvaltning leda ett utredande arbete för att se vilka andra avtalsområden som kan anslutas. Kultur- och fritidsförvaltningen deltar i arbetet. Utvecklingsåtaganden Åtagande1: Delta i det kommungemensamma arbetet för energi-effektivisering. Uppföljning: Enligt plan.

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Lisa Trevitt lisa.trevitt@huddinge.se Kommunstyrelsen Giftfri miljö för barn och unga svar på motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 26 april 2017, anses motionen besvarad. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) väckte den 11 april 2016 motionen Giftfri miljö för Huddinges barn och unga. Motionärerna föreslår att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för en giftfri miljö för kommunens verksamheter där barn och unga vistas samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen är positiv till förslaget men anser att det motionärerna föreslår kommer att göras inom ordinarie arbete med Miljöprogrammets avsnitt Gifter i miljön med de kompletteringar som är nuvarande inriktning på arbetet. Beskrivning av ärendet Idag finns cirka registrerade kemikalier i världen och forskning tyder på att sådana som tidigare ansett riskfria i själva verket kan ge oss människor negativa och långsiktiga hälsoeffekter. Unga och barn är särskilt utsatta eftersom de äter mer i förhållande till sin vikt, eftersom att små barn rör sig närmare golvet och då andas in damm och farliga partiklar samt oftare stoppar saker i munnen. Motionen pekar på Huddinge kommuns existerande Handlingsplan för giftfria förskolor i vilken det bland annat tydliggörs vilka kemikalier som ska rensas bort, vilka rutiner som gäller vid städning, hur den fysiska miljön bör vara samt hur man kan öka personalens kunskaper på området. Motionärerna påpekar dock att även större barn i skolåldern också påverkas av kemikalier och man uppmanar Huddinge kommun att ta efter kommuner som Järfälla, Ludvika och Halmstad som har valt att ha kombinerade handlingsplaner för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) förskolor och skolor. Detta för att synliggöra problemen med farliga kemikalier och samtidigt arbeta för att göra skolorna giftfria. Motionärerna föreslår att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas. Vidare föreslår motionärerna att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Remissinstansernas synpunkter Socialnämnden Socialnämnden anser att det är positivt att det finns en befintlig handlingsplan för giftfri förskola i Huddinge kommun. Handlingsplanens åtgärder är dock förknippad med kostnader och det är viktigt att beakta detta i framtida arbete. I övrigt är förvaltningen positiv till arbete som syftar till att göra miljöer för barn och ungdomar giftfria. Kultur- och fritidsnämnden I en tidigare motion av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) daterad den 2 juni 2015 ställde nämnden sig positiv till förslaget att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge kommun. Nämnden ansåg då att en kemikalieplan skulle bidra till att göra Huddinge kommun till en kommun präglad av hållbar utveckling och bidra med tydliga riktlinjer till kemikalieanvändningen inom alla olika verksamheter. Den motion som nu avhandlas, med en gemensam handlingsplan för förskola och skola, skulle bidra ytterligare i att skapa riktlinjer för hur kemikalier i respektive verksamhet hanteras. Gymnasienämnden Gymnasienämnden beskriver i deras Verksamhetsplan för 2017 på sidan 18 att en övergripande plan ska tas fram för att utveckla arbetet utifrån Miljöprogrammets mål gällande gifter i vardagen. Nämnden delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria och de ser inget principiellt hinder till att ha en gemensam handlingsplan för de verksamheterna. Lyftas bör dock att arbetet med en gemensam handlingsplan skulle kräva en administrativ resursförstärkning. Grundskolenämnden Nämnden delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i borde vara giftfria samt ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan för de verksamheterna. En gemensam handlingsplan kan troligen baseras på handlingsplanen för förskolans åtgärder om detta blir aktuellt.

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Förskolenämnden Nämnden delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria samt ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan. Förskolenämnden har redan antagit en plan för förskolan och en gemensam plan kommer därför troligtvis inte tillföra så mycket. Dessutom skiljer sig skolformerna åt i flera väsentliga delar bland annat åldrar och beteenden. Det kan även uppstå vissa svårigheter gällande rådigheten om det blir kommunstyrelsen istället för förskolenämnden som gör förändringar i dokumentet. Förskolans handlingsplan kan däremot ligga till grund för grundskolan och gymnasiets planer. Tillsynsnämnden Nämnden anser att det är av största vikt att barn och unga exponeras så lite som möjligt av skadliga kemikalier. De framhåller vidare att det är verksamhetsutövaren som är ytterst ansvarig för att barnen har god inomhusmiljö utan skadliga kemikalier i förskola och skola enligt Miljöbalken. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser liksom motionärerna att det är positivt att Huddinge kommun har en befintlig handlingsplan för en giftfri förskola och att denna bör utvecklas för att inkludera andra verksamheter än endast förskola. Barn och unga är särskilt känsliga för farliga kemikalier och kommunen bör säkerställa att de skyddas från exponering av kemikalier inom kommunens verksamheter. Enligt kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2017 ska utifrån målen i Miljöprogrammet en övergripande plan för giftfri miljö påbörjas som ska vara klar senast våren För att tydligt utreda hur detta arbete bäst ska genomföras togs under våren 2017 en förstudie fram för att utreda införandet av en eventuell kemikalieplan. Förstudien jämförde två alternativa metoder för att stärka kommunens kemikaliearbete, nämligen; genomförandet av en fullskalig kemikalieplan samt implementeringen av avsnittet Gifter i miljön i styrdokumentet Miljöprogram som beslutades om den 13 februari Frågeställningen gällde att utreda vilken metod för kemikaliearbetet som är mest lämplig för Huddinge kommun gällande tid, resurser och arbetssätt. Resultatet i förstudien visar att en kemikalieplan är resurs- och tidskrävande i både framtagning och genomförande då framtagandet tar ca 2 år i anspråk samt kräver minst 1 personalresurs. Miljöprogrammet som är beslutat är ett

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) redan existerande styrdokument där arbetet direkt kan fokuseras mer på genomförande och implementering. Dock saknas i Miljöprogrammet tydlig ansvarsfördelning, metod och resurser för arbetet. Förslaget från förstudien är att genomföra följande punkter: 1. En gap-analys genomförs där kemikaliearbetets nuläge utreds samt dess önskade läge beskrivs. Åtgärder som behövs för att nå det önskade läget identifieras. 2. En handlingsplan tas fram för att nå de mål som berör kemikaliearbetet i Miljöprogrammet. 3. Satsningen för Giftfri förskola följs upp och ytterligare åtgärder tas fram. Detta är planerat att genomföras under 2017 av barn- och utbildningsförvaltningen. 4. Utbildning för personal på förvaltningarna erbjuds för att öka medvetenheten i frågan och ge kemikaliearbetet ytterligare förankring. Detta görs efter att handlingsplan är fastställd. Utöver detta verkar förvaltningen för att regionala samarbeten inom kemikalieområdet etableras och underhålls. I och med att ett mer övergripande kemikaliearbete kommer att genomföras enligt ovan så anser förvaltningen att en särskilt framtagen handlingsplan för verksamheter där barn och unga vistas inte behöver utarbetas. Detta kommer att ske i det övergripande kemikaliearbetet inom ramen av Miljöprogrammet och det särskilda fokus som nu ges till avsnittet Gifter i miljön. De övriga förvaltningarnas och nämndernas stöd i frågan visar att det finns en samsyn kring kemikaliefrågan inom kommunen och att vidare arbete med att minska exponeringen av kemikalier för framför allt barn och unga bör prioriteras. Därmed anser förvaltningen att denna motion är besvarad. Jan Heimdahl Kommundirektör, tf Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Wastesson Biträdande samhällsbyggnadsdirektör

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Bilagor 1. Motion Giftfri miljö för Huddinges barn och unga 2. Socialnämndens remissvar 3. Kultur- och fritidsnämndens remissvar 4. Gymnasienämndens remissvar 5. Grundskolenämndens remissvar 6. Förskolenämndens remissvar 7. Tillsynsnämndens remissvar Beslutet delges Kommunstyrelsen

24 HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Diarienr IDiarieplanbeteckn. Huddinge kommun Kommunfullmäktige 11 april 2016 MOTION Giftfri miljö för Huddinges barn och unga Vår närmiljö är fylld av kemikalier. Inte sällan spelar kemikalier en avgörande roll för att förbättra våra liv. Exempelvis används kemikalier som beståndsdelar i läkemedel. Samtidigt finns det många kemikalier som är direkt skadliga och farliga för oss. Forskning visar att kemikalieproduktionen i världen har mångdubblats de senaste 50 åren. l dag finns det runt kemikalier registrerade i världen och allt mer forskning pekar på att kemikalier som tidigare ansetts vara riskfria och därmed spridits fritt i själva verket kan ge oss negativa och långsiktiga hälsoeffekter. Barn och unga är särskilt känsliga för farliga kemikalier. Små barn är mer utsatta eftersom de äter mer i förhållande till sin vikt och rör sig närmare golvet där de lättare andas in damm och farliga partiklar, samt oftare stoppar saker i munnen. Men även större barn påverkas av farliga kemikalier. Det är av största vikt att barn och unga s vardagsmiljö är god och hälsofrämjande. Huddinge kommun har sedan tidigare en handlingsplan 1 för att minska gifterna i Huddinges förskolor. l den slås det bland annat fast vilka kemikalier och produkter som ska rensas bort, vilka rutiner som ska finnas vid städning, hur den fysiska miljön bör vara inomhus och utomhus, samt att öka personalens kunskaper på området. Handlingsplanen är ett bra steg i rätt riktning för att barnen i förskolorna vistas i en ur ett hälsoperspektiv bra miljö. Det är dock även viktigt att vi skapar förutsättningar för att även våra skolor och andra verksamheter som vänder sig till barn oc h unga ska vara giftfria. Barn i skolåldern påverkas liksom yngre barn av farliga kemikalier. Flera kommuner såsom Järfälla, Ludvika och Halmstad har valt att ha kombinerade handlingsplaner för både förskola och skola för att få giftfria miljöer. På så sätt synliggörs problematiken med farliga kemikalier i ett bredare perspektiv samtidigt som skolorna blir giftfria. Genom att ta ett brett grepp på farliga kemikalier går det att erbjuda en giftfri miljö inte bara för yngre barn utan även för äldre. Liksom barn i förskoleåldern kan yngre elever som går i skolan vara utsatta för farliga kemikalier eftersom de också använder produkter och material som kan bestå av skadliga ämnen som exempelvis ftalater, organfosfater eller bisfenol A. Huddinge kommun bör ska en handlingsplanen som inkluderar alla de verksamheter där barn och unga vistas så som förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, 1 " Handlingsplan för giftfria förskolor"

25 gymnasiesärskola, mötesplatser för unga, kulturskola och idrottshallar. Planen ska också beröra andra miljöer som kommunen ansvarar för och där barn och unga tillbringar en stor del av sin tid. Alla barn ska kunna växa upp under trygga och hälsosamma förhållanden. Det är därför viktigt att Huddinge kommun ligger i framkant för att göra vardagen giftfri för barn och unga. Genom att ta ett helhetsgrepp om de farliga kemikalierna görs detta möjligt samtidigt som vi lägger grunden för att nå upp till kommunens mål om ett hållbart Huddinge. Därmed blir kommunen en ännu bättre plats att leva och bo på. Utifrån ovanstående föreslår vi därför att kommunfullmäktige beslutar att Att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö Att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen ~,~t.~ S~ / Socialdemokraterna Christina Axelsson Socialdemokraterna

26 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 13 oktober Paragraf Diarienummer FSN-2016/ Giftfri miljö för barn och unga motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har i en motion till fullmäktige föreslagit att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas i med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. Samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Förvaltningen ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan. Förskolenämnden har redan antagit en plan för förskolan och en gemensam plan kommer därför troligtvis inte tillföra så mycket. Dessutom skiljer sig skolformerna åt i flera väsentliga delar bland annat åldrar och beteenden. Det kan även uppstå vissa svårigheter gällande rådigheten om det bli kommunstyrelsen istället för förskolenämnden som gör förändringar i dokumentet. Förskolans handlingsplan kan däremot ligga till grund för grundskolan och gymnasiets planer. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD) och Erling Karlsson (S). Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

27 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Castefjord, Christina Christina.Castefjord@huddinge.se Förskolenämnden Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har i en motion till fullmäktige föreslagit att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas i med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. Samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Förvaltningen ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan. Förskolenämnden har redan antagit en plan för förskolan och en gemensam plan kommer därför troligtvis inte tillföra så mycket. Dessutom skiljer sig skolformerna åt i flera väsentliga delar bland annat åldrar och beteenden. Det kan även uppstå vissa svårigheter gällande rådigheten om det bli kommunstyrelsen istället för förskolenämnden som gör förändringar i dokumentet. Förskolans handlingsplan kan däremot ligga till grund för grundskolan och gymnasiets planer. Beskrivning av ärendet Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har den 11 april 2016 väckt en motion till kommunfullmäktige om en giftfri miljö för barn och unga. Motionärerna vill att Huddinge kommun ska ta fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. De önskar även att den befintliga planen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Motionen har sin bakgrund i att kemikalieproduktionen i världen har ökad anmärkningsvärt de senaste 50 åren och att barn och unga är särskilt känsliga för farliga kemikalier. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasietorget huddinge@huddinge.se Huddinge

28 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (3) I motionen lyfter motionärerna fram det faktum att Huddinge kommun redan har en handlingsplan för att minska gifterna i Huddinge förskolor. Den innehåller bland annat bestämmelser om vilka kemikalier och produkter som ska rensas bort, hur den fysiska miljön bör vara både inomhus och utomhus samt att öka personalens kunskaper på området. Motionärerna anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för en giftfri miljö även i andra verksamheter som riktar sig till barn och unga. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden och Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen för yttrande. Förvaltningens synpunkter Huddinge kommun har sedan 2015 en handlingsplan för giftfria förskolor.1 Handlingsplanen är framtagen av barn- och utbildningsförvaltningen med stöd av representanter från dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunstyrelsens förvaltning och fastighetsbolaget Huge Fastigheter AB. Handlingsplanen innehåller riktlinjer kring bland annat mat och hur den ska tillagas, rutiner kring hygien och städning, förskolornas inomhus- och utomhusmiljö och inköp och upphandling. Genomslaget av handlingsplanens intentioner för förskolan är tydligt i de uppföljningar barn- och utbildningsförvaltningen gör samt i det dagliga arbetet i verksamheterna, både i det pedagogiska arbetet med barnen men också vid inköp av livsmedel samt städmaterial. Även när det gäller nybyggnation och renovering av lokaler håller en medvetenhet och ett förändrat synsätt på att etableras. Påpekas bör dock att det finns svårigheter med att ersätta material till giftfria alternativ där utbudet också befinner sig i utvecklingsprocesser. Nära samverkan med upphandlingsavdelningen stödjer den delen i processen. Flera åtgärder är mer omfattande och i många fall kräver det stora utgifter och de tar därför längre tid att genomföra. Barn- och utbildningsförvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i borde vara giftfria. Förvaltningen ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan. Förskolenämnden har redan antagit en plan för förskolan och en gemensam plan kommer därför troligtvis inte tillföra så mycket. Dessutom skiljer sig skolformerna åt i flera väsentliga delar bland annat åldrar och beteenden. Det kan även uppstå vissa svårigheter gällande rådigheten om det bli kommunstyrelsen istället för förskolenämnden som gör förändringar i dokumentet. Förskolans 1 Handlingsplan för en giftfri förskola i Huddinge,

29 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2016/ (3) handlingsplan kan däremot ligga till grund för grundskolan och gymnasiets planer. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 8 juni 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan

30 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 13 oktober Paragraf Diarienummer GSN-2016/ Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Grundskolenämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. 2. Nämnden lägger till följande i ärendet med hänvisning till Mål och budget: Gifter i vardagen utgör ett hot inte bara mot oss människor utan även mot vår livsmiljö. Därför ska åtgärder vidtas för att få bort skadliga kemikalier i kommunens olika verksamheter. En övergripande plan ska tas fram för att utveckla arbetet utifrån Miljöprogrammets mål. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har i en motion till fullmäktige föreslagit att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas i med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. Samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Vi ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan för de verksamheterna. Motionärerna har nämnt i deras motion att det redan finns handlingsplan i Huddinge kommun för en giftfri förskola som kan integreras i en eventuell ny mer omfattande handlingsplan. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), Michaela Lööf (S), Birgitta Ljung (MP), Katarina Wigle (C), Sven Pernils (SD) och Sonia Benavente (V). Under överläggningen lämnar Jelena Drenjanin (M) ett ordförandeförslag med följande förslag till tillägg i ärendet med hänvisning till Mål och budget: Gifter i vardagen utgör ett hot inte bara mot oss människor utan även mot vår livsmiljö. Därför ska åtgärder vidtas för att få bort skadliga kemikalier i kommunens olika verksamheter. En övergripande plan ska tas fram för att utveckla arbetet utifrån Miljöprogrammets mål. Nämnden ställer sig bakom förslaget.

31 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 13 oktober forts. Diarienummer GSN-2016/ Yrkanden Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Michaela Lööf (S), Birgitta Ljung (MP) och Sonia Benavente (V): Nämnden beslutar att biträda motionen. Propositioner Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer Michaela Lööf (S), Margareta Lydén-Lövkvist (S), Jan Nordström (S), Birgitta Ljung (MP) och Sonia Benavente (V) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

32 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (3) HANDLÄGGARE Korkmaz, Sabina Sabina.Korkmaz@huddinge.se Grundskolenämnden Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har i en motion till fullmäktige föreslagit att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas i med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. Samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Vi ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan för de verksamheterna. Motionärerna har nämnt i deras motion att det redan finns handlingsplan i Huddinge kommun för en giftfri förskola som kan integreras i en eventuell ny mer omfattande handlingsplan. Beskrivning av ärendet Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har den 11 april 2016 väckt en motion till kommunfullmäktige om en giftfri miljö för barn och unga. Motionärerna vill att Huddinge kommun ska ta fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas med syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. De önskar även att den befintliga planen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Motionen har sin bakgrund i att kemikalieproduktionen i världen har ökad anmärkningsvärt de senaste 50 åren och att barn och unga är särskilt känsliga för farliga kemikalier. I motionen lyfter motionärerna fram det faktum att Huddinge kommun redan har en handlingsplan för att minska gifterna i Huddinge förskolor. Den POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasietorget huddinge@huddinge.se Huddinge

33 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (3) innehåller bland annat bestämmelser om vilka kemikalier och produkter som ska rensas bort, hur den fysiska miljön bör vara både inomhus och utomhus samt att öka personalens kunskaper på området. Motionärerna anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för en giftfri miljö även i andra verksamheter som riktar sig till barn och unga. Förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden har fått motionen för yttrande. Förvaltningens synpunkter Som motionärerna skriver har Huddinge kommun sedan 2015 en handlingsplan för giftfria förskolor. 1 Handlingsplanen är inspirerad av Sundbyberg kommuns handlingsplan för giftfria förskolor och är i stor del baserad på Naturskyddsföreningens stödmaterial. Handlingsplanen är framtagen av barn- och utbildningsförvaltningen med stöd av representanter från dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunstyrelsens förvaltning och fastighetsbolaget Huge Fastigheter AB. Handlingsplanen innehåller riktlinjer kring bland annat mat och hur den ska tillagas, rutiner kring hygien och städning, förskolornas inomhus- och utomhusmiljö och inköp och upphandling. Vissa av åtgärderna handlar om att förändra rutiner. Det kan till exempel handla om att städa mer noggrant, att vädra och att tvätta händerna mer frekvent. Åtgärder som är simpla och som kan genomföras omedelbart. Andra åtgärder handlar till exempel om vilket material som används i byggnader. De är mer omfattande då de i många fall kräver stora utgifter och de tar därför längre tid att genomföra. Förvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i borde vara giftfria. Förvaltningen ser inget hinder i att ha en gemensam handlingsplan för de verksamheterna. Som motionärerna har nämnt i deras motion finns det redan en handlingsplan i Huddinge kommun för en giftfri förskola som kan integreras i en eventuell ny mer omfattande handlingsplan. 1 Handlingsplan för en giftfri förskola i Huddinge,

34 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2016/ (3) Handlingsplanen för förskolans åtgärder är utgångspunkt för denna plan och flera av åtgärderna som står beskrivna i den kan troligen implementeras i de övriga verksamheterna om en gemensam handlingsplan blir aktuell. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar den 8 juni 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten Kerstin Gelfgren Grundskolechef

35 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 12 oktober Paragraf Diarienummer GN-2016/ Giftfri miljö för barn och unga motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har i en motion till fullmäktige föreslagit att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, och gymnasieskolor samt övriga verksamheter där barn och unga vistas, i syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. Samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen delar motionärernas bild av att samtliga verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Vi ser inget principiellt hinder i att ha en gemensam handlingsplan för dessa verksamheter. Som motionärerna nämnt i sin motion finns i nuläget en handlingsplan i Huddinge kommun för en giftfri förskola som kan integreras i en eventuellt ny mer omfattande handlingsplan. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), gymnasiechef Ann-Britt Sten Hodin och Henrik Boltenstål (M). Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

36 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Andersson, Lisbeth Lisbeth.Andersson@huddinge.se Gymnasienämnden Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har i en motion till fullmäktige föreslagit att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, och gymnasieskolor samt övriga verksamheter där barn och unga vistas, i syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. Samt att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningen delar motionärernas bild av att samtliga verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Vi ser inget principiellt hinder i att ha en gemensam handlingsplan för dessa verksamheter. Som motionärerna nämnt i sin motion finns i nuläget en handlingsplan i Huddinge kommun för en giftfri förskola som kan integreras i en eventuellt ny mer omfattande handlingsplan. Beskrivning av ärendet Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har den 11 april 2016 väckt en motion till kommunfullmäktige om en giftfri miljö för barn och unga. Motionärerna vill att Huddinge kommun ska ta fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas, i syfte att ge barn och unga en giftfri miljö. De önskar även att den befintliga planen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Motionen har sin bakgrund i att kemikalieproduktionen i världen ökat anmärkningsvärt de senaste 50 åren och att barn och unga är särskilt känsliga för farliga kemikalier.. Motionärerna anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för en giftfri miljö även i andra verksamheter som riktar sig till barn och unga. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden och Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen för yttrande POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasietorget huddinge@huddinge.se Huddinge

37 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2016/ (2) Förvaltningens synpunkter I Mål- och budget dokumentet lyfts gifter i vardagen fram som ett hot inte bara mot oss människor utan mot vår livsmiljö och att åtgärder ska vidtas för att få bort skadliga kemikalier i kommunens olika verksamheter. Vidare står det att en övergripande plan ska tas fram för att utveckla arbetet utifrån Miljöprogrammets mål. Som motionärerna skriver har Huddinge kommun sedan 2015 en handlingsplan för giftfria förskolor. 1 Handlingsplanen är inspirerad av Sundbybergs kommuns handlingsplan för giftfria förskolor och är till stor del baserad på Naturskyddsföreningens stödmaterial. Handlingsplanen är framtagen av förskoleavdelningen med stöd av representanter från dåvarande Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunstyrelsens förvaltning och fastighetsbolaget Huge Fastigheter AB. Gymnasieskolan arbetar idag enligt de skallkrav och specificeringar som finns inom området städ, exempelvis upphandling/ inköp av material och utrustning. Likaså har de existerande kemilabben sina föreskrifter kring kemikaliehantering och laborationer. Yrkesprogram som fordonsprogrammet arbetar för att inte nyttja något skadligt material i undervisningen. Arbetet med att minska gifterna för barn och unga börjar i förskolan och det bör inte sluta där. Förvaltningen delar motionärernas bild av att alla verksamheter som barn och unga vistas i bör vara giftfria. Vi ser inget principiellt hinder i att ha en gemensam handlingsplan för de verksamheterna. Det behöver dock lyftas fram att arbetet en gemensam handlingsplan skulle kunna kräva en administrativ resursförstärkning på gymnasieskoleavdelningen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Ann-Britt Sten Hodin Gymnasiechef Bilagor Remisshandlingar den 8 juni 2016 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten 1 Handlingsplan för en giftfri förskola i Huddinge,

38 KUL TUR- OCH FRITIDSNAM NDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIOA 1o(12) HUDDINGE KOMMUN Sammantradesdatum Paragraf Kultur- och fritidsnämnden 11 oktober Diarienummer KFN-2016/ Giftfri miljö för barn och unga -motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S)- remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 25 augusti 2016 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I en motion föreslår Y oss i Sigal (S) och Christina Axelsson (S) att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för verksamheter där barn och unga vistas för att skapa en giftfri miljö. I ett tj änsteutlåtande daterat svarade förvaltningen på en motion från Yossi Sigal (S) och Rikard Lingström (S) med förslag om att ta fram en övergri pande kemikalieplan för Huddinge. Förvaltningen menar att det finns kopplingar mellan den nämnda motionen från 2015 och den nu aktuella motionen i det avseendet att den nya motionen tar frågan ett steg längre än tidigare och efterfrågar just det som förvaltningen nämnde i sitt svar, att skapa riktlinjer för hur kemikalier i respektive verksamhet hanteras. Förvaltningen ställer sig positiv ti ll en handlingsplan för kemikalier i kommunens olika verksamheter. Beslutet delges Kommunstyrelsen S1gnaturer Utdragsbestyrkande datum och signatur

39 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 25 augusti 2016 och skickar det som sitt eget. Sammanfattning I en motion föreslår Yossi Sigal (s) och Christina Axelsson (s) att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för verksamheter där barn och unga vistas för att skapa en giftfri miljö. I ett tjänsteutlåtande daterat svarade förvaltningen på en motion från Yosef Sigal (s) och Rikard Lingström (s) med förslag om att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. Förvaltningen menar att det finns kopplingar mellan den nämnda motionen från 2015 och den nu aktuella motionen i det avseendet att den nya motionen tar frågan ett steg längre än tidigare och efterfrågar just det som förvaltningen nämnde i sitt svar, att skapa riktlinjer för hur kemikalier i respektive verksamhet hanteras. Förvaltningen ställer sig positiv till en handlingsplan för kemikalier i kommunens olika verksamheter. Beskrivning av ärendet I en motion skriver Yossi Sigal (s) och Christina Axelsson (s) att barn och unga är särskilt utsatta för farliga kemikalier. Skribenterna menar också att genom att ta ett brett grepp på farliga kemikalier går det att erbjuda en giftfri miljö inte bara för yngre barn utan även för äldre. Vidare sägs att Huddinge bör skapa en handlingsplan som inkluderar alla de verksamheter där barn och unga vistas. Skribenterna föreslår därför att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för verksamheter där barn och unga vistas för att skapa en giftfri miljö. Förvaltningens synpunkter I ett tjänsteutlåtande daterat svarade förvaltningen på en motion från Yosef Sigal (s) och Rikard Lingström (s) med förslag om att ta fram en POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kultur- och fritidsnämnden Patron Pehrs väg huddinge@huddinge.se Huddinge

40 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2016/ (2) övergripande kemikalieplan för Huddinge. Där menar förvaltningen bland annat att en väl utformad kemikalieplan kan bidra till att göra Huddinge till en kommun präglad av hållbar utveckling och vi behöver, i den mån det inte redan finns, tydliga riktlinjer för hur kemikalier i respektive verksamhet hanteras. Förvaltningen menar att det finns kopplingar mellan den nämnda motionen från 2015 och den nu aktuella motionen i det avseendet att den nya motionen tar frågan ett steg längre än tidigare och efterfrågar just det som förvaltningen nämnde i sitt svar, att skapa riktlinjer för hur kemikalier i respektive verksamhet hanteras. Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen Mats Wesslén Utredare

41 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 6 september Paragraf Diarienummer TN-2016/ Giftfri miljö för barn och unga- motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S)- yttrande till kommunstyrelsen Tillsynsnämndens beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) ställd till tillsynsnämnden. I motionen Giftfri miljö för barn och unga föreslår motionären att Huddinge kommun vidtar de åtgärder som behövs för att vi ska erbjuda alla barn och unga en giftfri miljö, och att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas. Motionärerna skriver att forskning visar att kemikalieproduktionen i världen har mångdubblats de senaste 50 åren och att det finns kemikalier registrerade samt att allt mer forskning pekar på att kemikalier som tidigare ansetts vara riskfria och därmed spritts fritt i själva verket kan ge negativa och långsiktiga hälsoeffekter. Motionärerna konstaterar vidare att små barn är mest utsatta eftersom de äter mer i förhållanden till sin vikt och rör sig närmare golvet där de lättare andas in damm och farliga partiklar, samt oftare stoppar saker i munnen. Men även att större barn påverkas av farliga kemikalier. Det är av största vikt att barn och ungas vardagsmiljö är god och hälsofrämjande. Huddinge kommun har sedan tidigare en handlingsplan för att minska gifterna i Huddinges förskolor, och i den slås det bl a fast vilka kemikalier och produkter som ska rensas bort, vilka rutiner som ska finnas vid städning, hur den fysiska miljön bör vara inomhus och utomhus, samt personalens kunskaper på området. Handlingsplanen är ett steg i rätt riktning för att barnen i förskolorna vistas i en ur ett hälsosperspektiv bra miljö. Därför tycker motionärerna att vi även ska skapa förutsättningar för att våra skolor och andra verksamheter som vänder sig till barn ska vara giftfria. Enligt motionärerna så påverkas barn i skolåldern liksom yngre barn av farliga kemikalier. Flera kommuner har valt att kombinera handlingsplaner för både förskola och skola för att få giftfria miljöer. På så sätt synliggörs problematiken med farliga kemikalier i ett bredare perspektiv samtidigt som skolorna blir giftfria. Genom att ta ett brett grepp på farliga kemikalier går det att erbjuda en giftfri miljö inte bara för yngre barn utan även för äldre. Liksom barn i förskoleåldern kan yngre elever som går i skolan vara utsatta för farliga kemikalier eftersom de också använder produkter och material som kan bestå av skadliga ämnen såsom ftalater, organofosfater och bisfenol A. Enligt motionärerna bör handlingsplanen inkludera alla de verksamheter där barn och

42 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG unga vistas, så som förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, mötesplats för unga, kulturskola och idrottshallar. Planen ska också beröra andra miljöer som kommunen ansvarar för och där barn och unga tillbringar en stor del av sin tid. Miljötillsynsavdelningen anser liksom Yossi Sigal och Christina Axelsson att det är av största vikt att barn och unga exponeras så lite som möjligt för skadliga kemikalier. Det är verksamhetsutövaren som är ytterst ansvarig att se till att barnen och unga har en god inomhusmiljö i förskola och skola. Beslutet delges Kommunstyrelsen

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA TN-2016/ (4) HANDLÄGGARE Malin Löfbom malin.lofbom@huddinge.se Tillsynsnämnden Remiss dnr KS-2016/ Giftfri miljö för barn och unga motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) ställd till tillsynsnämnden. I motionen Giftfri miljö för barn och unga föreslår motionären att Huddinge kommun vidtar de åtgärder som behövs för att vi ska erbjuda alla barn och unga en giftfri miljö, och att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för både kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra verksamheter där barn och unga vistas. Motionärerna skriver att forskning visar att kemikalieproduktionen i världen har mångdubblats de senaste 50 åren och att det finns kemikalier registrerade samt att allt mer forskning pekar på att kemikalier som tidigare ansetts vara riskfria och därmed spritts fritt i själva verket kan ge negativa och långsiktiga hälsoeffekter. Motionärerna konstaterar vidare att små barn är mest utsatta eftersom de äter mer i förhållanden till sin vikt och rör sig närmare golvet där de lättare andas in damm och farliga partiklar, samt oftare stoppar saker i munnen. Men även att större barn påverkas av farliga kemikalier. Det är av största vikt att barn och ungas vardagsmiljö är god och hälsofrämjande. Huddinge kommun har sedan tidigare en handlingsplan för att minska gifterna i Huddinges förskolor, och i den slås det bl a fast vilka kemikalier och produkter som ska rensas bort, vilka rutiner som ska finnas vid städning, hur den fysiska miljön bör vara inomhus och utomhus, samt personalens kunskaper på området. Handlingsplanen är ett steg i rätt riktning för att barnen i förskolorna vistas i en ur ett hälsosperspektiv bra miljö. Därför tycker motionärerna att vi även ska skapa förutsättningar för att våra skolor och andra verksamheter som vänder sig till barn ska vara giftfria. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Sjödalsvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA TN-2016/ (4) Enligt motionärerna så påverkas barn i skolåldern liksom yngre barn av farliga kemikalier. Flera kommuner har valt att kombinera handlingsplaner för både förskola och skola för att få giftfria miljöer. På så sätt synliggörs problematiken med farliga kemikalier i ett bredare perspektiv samtidigt som skolorna blir giftfria. Genom att ta ett brett grepp på farliga kemikalier går det att erbjuda en giftfri miljö inte bara för yngre barn utan även för äldre. Liksom barn i förskoleåldern kan yngre elever som går i skolan vara utsatta för farliga kemikalier eftersom de också använder produkter och material som kan bestå av skadliga ämnen såsom ftalater, organofosfater och bisfenol A. Enligt motionärerna bör handlingsplanen inkludera alla de verksamheter där barn och unga vistas, så som förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, mötesplats för unga, kulturskola och idrottshallar. Planen ska också beröra andra miljöer som kommunen ansvarar för och där barn och unga tillbringar en stor del av sin tid. Miljötillsynsavdelningen anser liksom Yossi Sigal och Christina Axelsson att det är av största vikt att barn och unga exponeras så lite som möjligt för skadliga kemikalier. Det är verksamhetsutövaren som är ytterst ansvarig att se till att barnen och unga har en god inomhusmiljö i förskola och skola. Beskrivning av ärendet Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) har inkommit med en motion. Yossi Sigal och Christina Axelsson skriver i motionen Giftfri miljö för barn och unga att forskning visar att det finns runt kemikalier registrerade i världen och att forskning pekar på att kemikalier som tidigare ansetts vara riskfria och därmed spritts fritt i själva verket kan ge oss negativa och långsiktiga hälsoeffekter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) att Huddinge kommun vidtar de åtgärder som behövs för att vi ska erbjuda alla barn och unga en giftfri miljö. Enligt motionärerna så påverkas barn i skolåldern liksom yngre barn av farliga kemikalier. Flera kommuner har valt att kombinera handlingsplaner för både förskola och skola för att få giftfria miljöer. På så sätt synliggörs problematiken med farliga kemikalier i ett bredare perspektiv samtidigt som skolorna blir giftfria. Genom att ta ett brett grepp på farliga kemikalier går det att erbjuda en giftfri miljö inte bara för yngre barn utan även för äldre. Liksom barn i förskoleåldern kan yngre elever som går i skolan vara utsatta för farliga kemikalier eftersom de också använder produkter och material som kan bestå av skadliga ämnen såsom ftalater, organofosfater och bisfenol A.

45 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA TN-2016/ (4) Handlingsplanen är tänkt ska inkludera alla de verksamheter där barn och unga vistas, så som förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, mötesplats för unga, kulturskola och idrottshallar. Planen ska också beröra andra miljöer som kommunen ansvarar för och där barn och unga tillbringar en stor del av sin tid. Miljötillsynsavdelningens synpunkter Miljötillsynsavdelningen anser liksom Yossi Sigal och Christina Axelsson att det är av största vikt att barn och unga exponeras så lite som möjligt för skadliga kemikalier. Det är verksamhetsutövaren som är ytterst ansvarig att se till att barnen har en god inomhusmiljö utan skadliga kemikalier i förskolan och skolan. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2 kapitel 3 säger att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2 kapitel 2 säger också att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa. Verksamhetsutövaren bör ha kunskap om de produkter och material som finns att tillgå på marknaden och tillsammans med kommunens upphandlingsenhet se till att kommunen upphandlar bra produkter och material utan skadliga kemikalier. Staffan Stafström miljöchef Malin Löfbom miljöinspektör Bilagor Remiss: Giftfri miljö för barn och unga motion ställd av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S)

46 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA TN-2016/ (4) Beslutet delges Kommunstyrelsen

47 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 6 april Paragraf Diarienummer SN-2017/ Giftfri miljö för barn och unga - svar på motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden yttrande. Remissen gäller en motion ställd av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S). Motionärerna föreslår att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för en giftfri miljö för kommunens verksamheter där barn och unga vistas. Förvaltningen är positiv till förslaget vilket också uttrycktes i ett annat remissvar gällande förslag om en övergripande kemikalieplan för Huddinge kommun. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M) och Anneli Sjöberg (S). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsavdelningen, Katarina Persson

48 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2017/ (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Giftfri miljö för barn och unga svar på motion väckt av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden yttrande. Remissen gäller en motion ställd av Yossi Sigal (S) och Christina Axelsson (S). Motionärerna föreslår att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för en giftfri miljö för kommunens verksamheter där barn och unga vistas. Förvaltningen är positiv till förslaget vilket också uttrycktes i ett annat remissvar gällande förslag om en övergripande kemikalieplan för Huddinge kommun. Beskrivning av ärendet Motionen beskriver hur mycket kemikalier det finns i vår närmiljö. Idag finns cirka registrerade kemikalier i världen och forskning tyder på att sådana som tidigare ansett riskfria i själva verket kan vara skadliga för människor. Särskilt utsatta är barn och unga, dels eftersom de äter mer i förhållande till sin vikt, dels då små barn rör sig närmare golvet och då andas in damm och farliga partiklar. Motionen pekar på Huddinge kommuns handlingsplan för att minska gifterna i Huddinges förskolor. I den tydliggörs vilka kemikalier som ska rensas bort, vilka rutiner som gäller vid städning, hur den fysiska miljön bör vara samt hur man kan öka personalens kunskaper på området. Motionärerna påpekar dock att barn i skolåldern också påverkas av kemikalier och man uppmanar Huddinge kommun att ta efter kommuner som Järfälla, Ludvika och Halmstad som har valt att ha kombinerade handlingsplaner för förskolor och skolor. Detta för att synliggöra problemen med farliga kemikalier och samtidigt arbeta för att göra skolorna giftfria. Motionärerna föreslår att Huddinge kommun tar fram en övergripande handlingsplan för kommunens förskolor, skolor, gymnasieskolor och andra POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och Gymnasietorget huddinge@huddinge.se äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

49 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2017/ (2) verksamheter där barn och unga vistas. Vidare föreslår motionärerna att den befintliga handlingsplanen för giftfri förskola integreras i den nya handlingsplanen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser liksom motionärerna att Huddinges befintliga handlingsplan för en giftfri förskola är mycket positiv, vilket också uttrycktes i förvaltningens remissvar SN-2015/1465 gällande en övergripande kemikalieplan. Som den befintliga handlingsplanen påpekar, är arbetet för giftfria miljöer förenat med stora kostnader. Det är därför viktigt att sådana tas i beaktande och tydligt presenteras för varje ansvarig förvaltning. I övrigt är förvaltningen positiv till ett arbete som syftar till att göra miljöer för barn och ungdomar giftfria. Anne Lundkvist Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Motion Giftfri miljö för Huddinges barn och unga Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Samhällsbyggnadsavdelningen Katarina Persson

50 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna Johanna.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Fritt fram i Tyresån svar på remiss från Tyresåns vattenvårdsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 april 2017 överlämnas till Tyresåns vattenvårdsförbund som Huddinge kommuns svar på remissen Fritt fram i Tyresån. Sammanfattning Tyresåns vattenvårdsförbund har låtit utreda förutsättningarna för en naturligare vattenståndsvariation och flöden samt att återställa de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring i nedre Tyresån. Målsättningen var att utreda vilka åtgärder som krävs för att vattenförekomsten ska nå miljökvalitetsnormen God ekologisk status till Natur- och byggnadsförvaltningen stödjer de åtgärdsförslag som tagits fram i den remitterade rapporten Fritt fram i Tyresån. Även om inga åtgärder föreslås i Huddinge lyfter förvaltningen fram att de föreslagna åtgärderna är betydelsefulla även för Huddinge, då ekologiskt viktiga samband stärks även i Huddinges sjöar och vattendrag. Kommunstyrelsens förvaltning stödjer åtgärdsförslagen i rapporten och instämmer i natur- och byggnadsnämndens övriga synpunkter. Beskrivning av ärendet Tyresåns vattenvårdsförbund har låtit utreda förutsättningarna för en naturligare vattenståndsvariation och flöden samt att återställa de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring i nedre Tyresån (Tyresö kommun). Målsättningen var att utreda vilka åtgärder som krävs för att vattenförekomsten ska nå miljökvalitetsnormen God ekologisk status till POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Vandringshinder är tillsammans med fysisk påverkan på strand/vattnets naturliga utbredningsområde (hydromorfologiska förändringar) de största problemen i Tyresån med avseende på förändringar av livsmiljöer för olika arter. Vandringsmöjlighet för fiskarter som havsöring, ål och flodnejonöga från Kalvfjärden och upp i Tyresåns avrinningsområde är idag avskuren. Även flera av de mindre sjöarna är isolerade vilket sannolikt påverkar bl.a. fiskebestånden. Utredningen har finansierats inom ramen för Tyresåsamarbetet med extra bidrag från Stockholm stad, Tyresö kommun, Haninge kommun, Stockholm Vatten och Avfall samt Landstingets miljöanslag. I rapporten redovisas flera alternativa åtgärdsförslag. Vid Uddby kraftverk utgörs dessa av naturliknande fiskväg vid Fatbursdammen, anpassad reglering, fingaller samt avledare vid intagsdammen, uppsamling av ålyngel och avslutad drift. Vid Nyfors föreslås att vattenverksamheten avslutas genom att dämmande sektioner avlägsnas och ett naturligt sjöutlopp återställs. Vid Follbrinkströmmen föreslås att åfåran återställs genom biotopvård. Genom att helt undanröja vandringshindren vid Fatburen och vid Nyfors återställs förutsättningarna för fiskvandring till naturliga förhållanden i vattenförekomsten och i stora delar av det övriga vattensystemet. Det innebär att man öppnar upp den så viktiga kontakten mellan Tyresån och Östersjön vilket kommer att ge stora ekologiska förbättringar. Ärendet har remitterats till Natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämndens synpunkter Redovisningen av synpunkterna baseras på natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, då nämndens beslut inte kan inväntas på grund av snäv tidplan för remissen. Natur- och byggnadsförvaltningen stödjer de åtgärdsförslag som tagits fram i den remitterade rapporten Fritt fram i Tyresån. Även om inga åtgärder föreslås i Huddinge lyfter förvaltningen fram att de föreslagna åtgärderna är betydelsefulla även för Huddinge, då ekologiskt viktiga samband stärks även i Huddinges sjöar och vattendrag. Om åtgärderna genomförs kommer vissa fiskarter ges förutsättning att vandra från Östersjön och ända upp till t ex Drevviken, Magelungen, Ågestasjön och Orlången. Förvaltningen trycker särskilt på att åtgärderna är nödvändiga för att uppfylla miljökvalitetsnormen, så att vattenförekomsten kan få God ekologisk status senast 2021.

52 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning stödjer åtgärdsförslagen i rapporten och instämmer i natur- och byggnadsnämndens övriga synpunkter. Jan Heimdahl Tf kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor 1. Rapporten: Fritt fram i Tyresån och dess bilagor 2. Natur- och byggnadsnämndens remissvar 3. Miljöberedningens protokoll Beslutet delges 1. Tyresåns vattenvårdsförbund

53 KOMMUNSTYRELSENS 1 (1) FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ Avsändare Johanna Pettersson johanna.pettersson@huddinge.se Tyresåns vattenvårdsförbund Fritt fram i Tyresån svar på remiss från Tyresåns vattenvårdsförbund Huddinge kommun lämnar yttrande över rapporten Fritt fram i Tyresån från Tyresåns vattenvårdsförbund. Huddinge kommun stödjer de åtgärdsförslag som tagits fram i den remitterade rapporten Fritt fram i Tyresån. Även om inga åtgärder föreslås i Huddinge är de föreslagna åtgärderna betydelsefulla även för Huddinge, då ekologiskt viktiga samband stärks även i Huddinges sjöar och vattendrag. Om åtgärderna genomförs kommer vissa fiskarter ges förutsättning att vandra från Östersjön och ända upp till t ex Drevviken, Magelungen, Ågestasjön och Orlången. Åtgärderna är nödvändiga för att uppfylla miljökvalitetsnormen, så att vattenförekomsten kan få God ekologisk status senast Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 31 maj 2017 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) Datum Diarienummer NBN-2017/1058 Handläggare Thomas Strid thomas.strid@huddinge.se Natur- och byggnadsförvaltningen Remiss- Fritt fram i Tyresån Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnen antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Tyresåns vattenvårdsförbund har tagit fram en utredning för att se på förutsättningarna för en naturligare vattenregim och för att återställa de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring inom sjösystemet. De största vandringshindrena för fiskvandring ligger i de nedre delarna av sjösystemet. Om dessa åtgärdas ges vissa fiskarter möjlighet att vandra från Östersjön ända upp till sjöar i Huddinge. Rapporten visar på möjliga lösningar. Att åtgärda vandringshindren är en viktig del i att uppfylla de av Vattenmyndigheten fastställda miljökvalitsnormerna för Tyresån. Vattenmyndigheten har gett en tidsfrist till 2021 där detta måste vara åtgärdat för att God ekologisk status ska vara uppfylld. Natur- och byggnadsförvaltningen tillstyrker de förslag på åtgärder som är framtagna. Även om inga fysiska åtgärder föreslås i Huddinge kommun är de föreslagna åtgärderna betydelsefulla även för oss och gör att ekologiskt viktiga samband stärks även i våra sjöar och vattendrag. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har översänt rubricerad remiss för yttrande senast den 17 maj Tyresåns vattenvårdsförbund har tagit fram en utredning för att se på förutsättningarna för en naturligare vattenregim (vattenståndsvariation och flöden) och för att återställa de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring i nedre Tyresån med målsättningen att utreda vilka åtgärder som krävs för att vattenförekomsten ska nå miljökvalitetsnormen God ekologisk status till I utredningen redovisas flera alternativa åtgärdsförslag. Vid Uddby kraftverk utgörs dessa av, naturliknande fiskväg vid Fatbursdammen, anpassad reglering, fingaller samt avledare vid intagsdammen, uppsamling av ålyngel och avslutad drift. Vid Nyfors föreslås att vattenverksamheten avslutas genom att dämmande sektioner avlägsnas och ett naturligt sjöutlopp återställs. Vid Follbrinkströmmen föreslås att åfåran återställs genom biotopvård. HUDDINGE KOMMUN Natur- och byggnadsförvaltningen Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Sjödalsvägen 29 Tfn vxl

55 2 (4) Vandringshinder är tillsammans med morfologiska förändringar det största problemet i Tyresåns med avseende på förändringar av fysiska habitat.vandringsmöjlighet för fiskarter som havsöring, ål och flodnejonöga från Kalvfjärden och upp i Tyresåns avrinningsområde är helt avskuren. Även flera av de mindre sjöarna är isolerade vilket sannolikt påverkar bl.a. fiskebestånden. I nedre Tyresån finns fyra huvudsakliga artificiella vandringshinder; Fatbursdammen vid Follbrinksströmmen, intagsdammen vid Uddby kraftverk samt Krondammen och Kvarndammen vid Nyfors. De två förstnämnda regleras av Uddby kraft AB för småskalig vattenkraftsproduktion, enligt vattendom VA 69/ , medan dammarna vid Nyfors ägs av Tyresö kommun. Även andra vattendrag i avrinningsområdet är påverkade av fragmentering i form av dammar och felaktigt placerade eller onödigt långa vägtrummor. Milljökvalitetsnormer Tyresåns huvudavrinningsområde består av totalt tio ytvattenförekomster inom ramen för arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten. Sju av dessa utgörs av sjöarna Drevviken, Magelungen, Orlången, Flaten, Bylsjön, Kvarnsjön Lissma respektive Övre Rudasjön och tre av vattendragssträckorna Tyresån, Tyresån-Forsån respek-tive Tyresån-Norrån. Den nedersta vattenförekomsten, Tyresån SE , mynnar ut i Kalvfjärden. Varje ytvattenförekomst har fått en miljökvalitetsnorm (MKN). Miljökvalitetsnormer för vatten fastställs med stöd av 5 kap MB, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havsoch vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Normerna är ett rättsligt verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Vissa undantag kan dock ges. Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs, bland annat genom be-slut enligt miljöbalken vid t.ex. tillsyn och prövning samt via plan- och bygglagen. Ytvattenförekomsten Tyresån SE tillhör vattenkategorin vattendrag och mynnar ut i Kalvfjärden. Sträckan präglas av koncentrerad fallhöjd och rikligt med kulturmiljölämningar fastställdes statusen för ytvattenförekomsten Tyresån SE (som förutom själva vattendraget även består av sjöarna Långsjön,

56 3 (4) Tyresö-Flaten, Albysjön och Fatburen) av Vattenmyndigheten till Otillfredsställande ekologisk status. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten fastställds till God ekologisk status med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 andra stycket NFS 2008:1). Bedömningen är att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status fram till 2015 men samtidigt att om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas så skulle god ekologisk status kunna uppnås till I vattenförekomsten har kontinuitetsförändringar konstaterats vara en orsak till att god ekologisk status var i riskzonen att inte nås till För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status bedömde man att ytterligare utredning krävdes. Vattenförekomsten omfattas därför av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till 2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status. Genom att helt undanröja vandringshindren vid Fatburen och vid Nyfors återställs förutsättningarna för fiskvandring till referensförhållandena inom vattenförekomsten och till stora delar av det övriga vattensystemet. Det innebär i synnerhet att man, främst genom en naturlig vattenregim där det dominerande flödet kommer från åns utlopp, öppnar upp den så viktiga kontakten mellan Tyresån och Östersjön vilket kommer att ge stora ekologiska förbättringar. Genom att återställa möjligheten för dessa starksimmande fiskarter att passera genom Follbrinksströmmen och säkerställa att i princip alla förekommande fiskarter att passera vid Nyfors återställs förutsättningarna för fiskvandring i vattenförekomsten och statusen gällande konnektivitet bedöms därmed kunna ändras till God. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen stödjer de åtgärdsförslag som tagits fram i den remitterade rapporten Fritt fram i Tyresån. Även om inga fysiska åtgärder föreslås i Huddinge kommun är de föreslagna åtgärderna betydelsefulla även för oss och gör att ekologiskt viktiga sammaband stärks även i våra sjöar och vattendrag. Om de genomförs kommer vissa fiskarter ges förutsättning att vandra från Östersjön och ända upp till sjöar även i Huddinge kommun, t ex Drevviken, Magelungen, Ågestasjön och Orlången. Att åtgärderna genomförs är nödvändigt för att uppfylla Miljökvalitetsnormen så att vattenförekomsten kan fastställas till God ekologisk status. Vattenmyndigheten har gett tidsfrist till 2021 då detta ska vara åtgärdat. Vilka åtgärder som slutligen genomförs och hur kostnaderna för dessa ska fördelas och finansieras hanteras inom Vattenvårdsförbundet. Anders Lindelöf Jörgen Skagerdahl Thomas Strid Teknisk direktör Avdelningschef Kommunekolog Bilagor Rapporten Fritt fram i Tyresån.

57 Beslut delges Kommunstyrelsens förvaltning 4 (4)

58 Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

59 Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån Beställare: Tyresåns vattenvårdsförbund c/o Stockholm Vatten och Avfall Michael Wzdulski STOCKHOLM Beställarens representant: Michael Wzdulski Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Stortorget Örebro Alexander Segersäll Per Granström, Alexander Segersäll, Stefan Hedell, Petter Norén, Axel Emanuelsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\35\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\ fritt fram i tyresån.docx Johan, Lind Norconsult AB

60 3 (60) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR HÖJDSYSTEM TYRESÅN HISTORIK GÄLLANDE TILLSTÅND VANDRINGSHINDER HYDROLOGI NATURVÄRDEN I VATTEN KULTUR MILJÖKVALITETSNORM LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR UDDBY KRAFTVERK NYFORS ÅTGÄRDSFÖRSLAG FATBURSDAMMEN, NATURLIKNANDE FISKVÄG UDDBY KRAFTVERK, ANPASSAD REGLERING UDDBY KRAFTVERK, FINGALLER OCH AVLEDARE UDDBY KRAFTVERK, UPPSAMLING AV ÅLYNGEL UDDBY KRAFTVERK, AVSLUTAD DRIFT NYFORS, ÅTERSTÄLLNING FOLLBRINKSTRÖMMEN, BIOTOPVÅRD SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER YTTERLIGGARE UTREDNINGAR \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Bilagor 1A. Uddby kraftverk befintlig utformning PLAN 1B. Fatbursdammen befintlig utformning PLAN 2A. Nyfors befintlig utformning PLAN 3A. Fatbursdammen naturlikanden fiskväg PLAN 3B. Fatbursdammen naturlikanden fiskväg kostnader 3C. Uddby krafterk anpassad reglering kostnader 3D. Uddby kraftverk fingaller och avledare PLAN 3E. Uddby kraftverk fingaller och avledare kostnader 3F. Fatbursdammen återställning PLAN 3G. Fatbursdammen återställning kostnader 4A. Nyfors återställning PLAN 4B. Nyfors återställning kostnader 5A. Follbrinkströmmen biotopvård kostnader Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

61 4 (60) 1 BAKGRUND Sjöar och vattendrag i Tyresåns avrinningsområde används flitigt för friluftsaktiviteter och klassas därför som riksintresse för friluftsliv. Samtidigt är stora områden av riksintresse för naturvård och ungefär en tredjedel av avrinningsområdet skyddat som naturreservat och nationalpark. De nedre delarna av Tyresån präglas av koncentrerad fallhöjd och kulturmiljölämningar. Vid Uddby kraftverk leds under normala förhållanden hela vattenflödet i Tyresån från Albysjön till Uddbyviken i Östersjön. Det betyder att den nedersta strömsträckan av Tyresån, Follbrinkströmmen, är beroende av en minimitappning för att inte torrläggas. Sjöarna Albysjön och Tyresö-Flaten skiljs åt av en kort strömsträcka, Wättingeströmmen. Vid Tyresö-Flatens två utlopp ligger Krondammen och Kvarndammen som både utgör vandringshinder för både upp- och nedvandrande fisk. Norconsult har fått i uppdrag av Tyresåns vattenvårdsförbund att utreda förutsättningarna för en naturligare vattenregim och för att återställa de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring i nedre Tyresån med målsättningen att utreda vilka åtgärder som krävs för att vattenförekomsten ska nå miljökvalitetsnormen God ekologisk status till Utredningen har finansierats inom ramen för Tyresåsamarbetet med extra bidrag från Stockholm stad, Tyresö kommun, Haninge kommun, Stockholm Vatten och Avfall samt Landstingets miljöanslag. I rapporten redovisas flera alternativa åtgärdsförslag. Vid Uddby kraftverk utgörs dessa av, naturliknande fiskväg vid Fatbursdammen, anpassad reglering, fingaller samt avledare vid intagsdammen, uppsamling av ålyngel och avslutad drift. Vid Nyfors föreslås att vattenverksamheten avslutas genom att dämmande sektioner avlägsnas och ett naturligt sjöutlopp återställs. Vid Follbrinkströmmen föreslås att åfåran återställs genom biotopvård. Alexander Segersäll alexander.segersall@norconsult.com Norconsult AB Affärsområde Energi Vattenbyggnad Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

62 5 (60) 2 REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Tyresåns vattensystem är det största sammanhängande systemet av sjöar och vattendrag i Stockholmsområdet. Avrinningsområdet är 251 km 2 stort och omfattar cirka 30 sjöar inom ett tättbefolkat område. Området är mycket tätortspåverkat och 47 % av avrinningsområdet är anlagda ytor av olika slag. Därefter kommer i storleksordning skog (40 %), jordbruksmark (5 %) samt sjöyta (6 %). Tyresåns avrinningsområde omfattar delar av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Stockholm och Tyresö. Merparten av de över invånarna bor i tätorter men det finns också ett flertal större fritidshusområden. Figur 1. Översikt över Tyresåns avrinningsområde och dammbyggnader. SMHI 2016, Lantmäteriet \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Vattnet rinner i huvudsak österut i lerfyllda sprickdalar med sjöbassänger. Från hällmarkerna och mossarna rinner det näringsfattiga vattnet genom moränavlagringar på bergssidorna. Från meters höjd över havet faller bäckfårorna snabbt till meter, där de stora sjöarna följer efter varandra, med mycket liten höjdskillnad. De små höjdskillnader som en gång fanns har minskats genom sänkningar av trösklarna mellan sjöarna. Tyresåns vatten rinner ut till Östersjön via först den trösklade havsviken Kalvfjärden och därefter den mer öppna Gränöfjärden. Medelvattenföringen (MQ) i Tyresåns utlopp är ca 1.8 m 3 /s enligt SMHI Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

63 6 (60) Tyresåns vatten har på flera sätt påverkats av mänskliga aktiviteter under en mycket lång tid. De strömmande vattnen nyttjades redan tidigt av de många tvätterier som haft verksamhet längs vattendragen. Sedan 1400-talet har vattendragets forsar och fall använts för kraftproduktion till kvarnar och industrier. De fördämningar som finns kvar påverkar djur och växters möjligheter att röra sig eller transporteras genom vattensystemet. Exempel på nyare hinder är dåligt lagda vägtrummor som kan försvåra för fisk, däggdjur och vattenknutna insekter att passera. Dessutom har sjöar sänkts, våtmarker dikats ut och vattendrag grävts om. Under senare tid har vattnet påverkats av bl.a. förtätad bebyggelse och ökande biltrafik. Tyresåns vatten har idag på många sätt en stor betydelse för befolkningen. Tillgången till sjöar och vattendrag ger goda förutsättningar för rekreation och rörligt friluftsliv och används flitigt för bad, fiske, vandringar längs stränder, kanotning och långfärdsskridskoåkning. Stora områden är av riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv och ungefär en tredjedel av avrinningsområdet är även skyddat som naturreservat och nationalpark. Flera områden i anslutning till vattnet har stora kulturhistoriska värden. Fatbursdammen Follbrinksströmmen Holländaredammen Krondammen Nyfors Uddby kraftverk Kvarndammen Figur 2. Tyresåns vattenförekomst (röd linje) med bland andra dammarna vid Fatburen, Uddby och Nyfors. Källa Vattenmyndigheten I sjösystemet finns en övergödningsproblematik som historiskt framför allt har orsakats av bristande avloppsrening. Från 1970-talet och framåt har allt spillvatten från den samlade bebyggelsen istället avletts till Henriksdals avloppsreningsverk med en effektivare rening men då var redan flera sjöar kraftigt påverkade av övergödning. Insatser för att minska belastningen har genomförts men näringsnivåerna Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

64 7 (60) är fortfarande höga i flera av sjöarna på grund av bl.a. internbelastning av fosfor från sedimenten. Jord- och skogsbruket inom avrinningsområdet står endast för en mindre del av näringstillförseln till vattensystemet. Några av de högst belägna sjöarna var tidigare försurningskänsliga och kalkades. Försurningssituationen har dock förbättrats under de senaste tio åren så att kalkningen av Tyresåns sjöar har kunnat avslutas. De sex kommunerna ingår i samverkansprojektet Tyresåsamarbetet, som inleddes 1993, med syftet att bevara och utveckla områdets höga naturvärden. Tyresåns vattenvårdsförbund bildades De enskilda kommunerna utför konkreta åtgärder medan samarbetet tar fram underlag, åtgärdsförslag och informerar om Tyresån. 2.1 HÖJDSYSTEM Där inget annat anges redovisas höjder i RH RH 00 RH TYRESÅN \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Vattendraget Tyresån, mellan sjön Drevviken och havet vid Kalvfjärden, rinner genom Tyresö och Haninge kommuner, är knappt 8 km långt. Från Drevviken rinner den först via Gudöå ner till Långsjön och sedan via Gammalströmmen ner till Tyresö-Flaten. Från Tyresö-Flaten delar vattendraget först upp sig i två fåror i Nyfors, där sjön även regleras, och rinner sedan via den korta Wättingeströmmen ner till Albysjön. Ursprungligen rann sannolikt allt vatten via Fatburen och Follbrinksströmmen ner till havet men sedan lång tid finns idag även ytterligare ett utflöde till havet via kraftverket i Uddby kvarn. Vid båda utloppen finns idag dammar som regleras för kraftverket i Uddby. Från Fatburen rinner vattendraget via den naturliga fåran Follbrinksströmmen ner till Fiskarsundet i Kalvfjärden och från Albysjön rinner vattnet via en tub till kraftverket i Uddby och sedan via en kanal ut i Uddbyviken i Kalvfjärden. Den stora befolkningstätheten i Tyresåns avrinningsområde leder till att en stor andel av vattendragen och sjöarnas stränder är fysiskt påverkade på olika sätt. Förutom att det finns ett antal vandringshinder i vattendraget är det bitvis även påverkat av rensningar. Vid åns utlopp till havet finns ett av länets två vattenkraftverk där ca Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

65 8 (60) 90 % av Tyresåns vattenflöde idag passerar genom kraftverkets turbiner. För kraftverkets behov är de nedre delarna av sjösystemet reglerat. I anslutning till dammarna finns kulturlämningar som klassas som Övrig kulturhistorisk lämning. Follbrinksströmmens lopp nedan Fatbursdammen hör till Tyresö slottspark där slottsparken på åns högra sida utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Området förvaltas sedan 1930 av Nordiska museet. 2.3 HISTORIK Tyresåns strömmande vatten har sedan medeltiden utnyttjats som kraftkälla. Både vid utlopp till havet vid Fatburen och Albysjöns liksom vid Nyfors har människan under lång tid på olika sätt nyttjat fallhöjden och vattenkraften till att driva först kvarnar, kopparhammare och stålbruk samt på senare tid för att producera elström. UDDBY KVARN I rapporten Tyresåprojektet - Dammar, trösklar och andra vattenföretag inom Tyresåns avrinningsområde, 2002, anges att fåran i Uddby grävdes och sprängdes mellan år 1409 och Det finns skriftliga belägg för att det fanns en kvarn vid Uddby redan år Det finns också forskare som hävdar att fåran vid Uddby skapats genom ett mänskligt ingrepp. Men med tanke på att detta i så fall måste ha skett redan innan 1409 och dessa forskare inte angivit några belägg för att så verkligen skulle vara fallet förefaller det tveksamt (Jan-Bertil Schnell och Tyresö kommun, Tre strömmar Industrihistoria i Tyresö, 2009). Enligt rapport Solberga/del av Raksta Kulturmiljöunderlag inför detaljplaneläggning, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland, 2008:31, omnämns Uddby kvarn redan 1494 så det har sedan lång tid funnits anläggningar vid Uddby för utnyttjande av vattenkraften i fallsträckan nedströms Albysjön. Under senare delen av 1800-talet bl.a. en av Stockholmsområdets största mjölkvarnar, vilken förstördes genom brand Efter branden byggdes ett vattenkraftverk på platsen. År 1982 köpte Vattenfall Uddby kraftverk och lät rusta upp anläggningen som återinvigdes Innan dess hade kraftverket stått stilla en längre tid på grund av haveri. (Källa: Domsbilaga 1 till vattendom DVA 59, ) Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

66 9 (60) Figur 3. Uddby kvarn på Ägomätningskarta från år Lantmäteriet FATBURSDAMMEN OCH FOLLBRINKSSTRÖMMEN Fatburens utlopp ligger i den norra delen av sjön där den rinner ner till Follbrinksströmmen som mynnar i Kalvfjärden. Vid utloppet ligger Fatburens regleringsdamm. Redan under medeltiden uppfördes en kvarn vid Fatburens utlopp till Kalvfjärden. Det var dock först på 1600-talet som Follbrinksströmmen utnyttjades för vattenkraft i större skala. På platsen har det bl.a. funnits mjölkvarn, såg, kopparhammare, klädesmakeri, oljebruk för framställning av vegetabilisk olja och ett stålbruk. Den sista verksamheten som nyttjade vattnet vid fallet var en kombinerad såg- och mjölkvarn som drevs fram till \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx HOLLÄNDARDAMMEN Holländardammen byggdes för att hålla vattennivån i Albysjön. Eftersom både Albysjön och Fatburen har dammar som reglerar utflödet och Holländardammen numera delvis är utriven råder i princip samma vattenstånd i de båda sjöarna. Vid Holländardammen finns ingen pegel eftersom dammen saknar reglerande funktion Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

67 10 (60) Figur 4. Fatburen och Follbrinksströmmen på Ägomätningskarta från Lantmäteriet NYFORS-WÄTTINGESTRÖMMEN Vid Nyfors ligger Tyresö-Flatens utlopp. De två grenarna bildar en ca 100 m långa fallsträcka kallad Wättingeströmmen. Vid normalvattenstånd är det en höjdskillnad på 5,3 m mellan sjöarna. Dammen i den västra grenen kallades Krondammen och dammen i den östra grenen kallades Kvarndammen. Vid Nyfors, tidigare även kallat Wättinge, fanns på 1500-talet en hammarsmedja som under 1550-talet kompletterades med en krutkvarn och något senare även en såg. I nära hundra år var Wättinge tillsammans med Nacka krutkvarn huvudproducent av krut till kronan. Under 1600-talets första hälft och sedan under 1700-talet fanns en kopparhammare och en sämskmakarvalk kvar vid Wättinge Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

68 11 (60) Figur 5. Nyfors på Ägomätningskarta från Lantmäteriet 2016 Hammaren ersattes senare av ett pappersbruk som i sin tur ersattes med en såg, en kvarn och ett Valsverk I samband med det skedde troligen omfattande sänkningsföretag av sjöarna Flaten, Långsjön, Drevviken, Magelungen och f.d. Brännkyrkasjön. Det finns uppgifter om att den ursprungliga fallhöjden vid Nyfors nära sju meter. Den nuvarande nivåskillnaden mellan Tyresö-Flaten och Albysjön är 5,3 m vilket torde innebära att sjön har sänkts ca 1,5 m. Vid kvarnen och sämskmakarvalken upphörde verksamheten i början av 1900-talet. Sågen fanns kvar till En horisontell järndubb inslagen i berget på höjden +19,52 m vid Krondammen utmärker dämningsrätten. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx 2.4 GÄLLANDE TILLSTÅND Uddby kraftverk, Holländaredammen och Fatbursdammen lagligförklarades i sina befintliga utföranden genom vattendom VA 69/ Fatbursdammen vid Follbrinksströmmen och dammarna vid Uddby kraftstation regleras av Uddby kraft AB för småskalig vattenkraftsproduktion, enligt vattendomen Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

69 12 (60) UDDBY KVARN Enligt dom av Stockholm tingsrätt daterad anges att dämningsgränsen för Albysjön är ( RH00). Enligt dom av Stockholm tingsrätt daterad anges att dämningsgränsen för Albysjön fortfarande är 14.3 ( RH00). Sänkningsgränsen fastställs till ( RH00). Vid ostörda förhållanden ska vattennivån i Albysjön inte understiga ( RH00). Minimiflödet i Follbrinksströmmen fastställs till lägst 200 l/s under september och oktober och under övrig tid lägst 150 l/s om tillrinningen uppgår till nämnda värden. Vid lägre tillrinningar skall dessa framsläppas. Inga alternativa, för nivån i sjön, bestämmande trösklar finns. NYFORS Enligt dom av Stockholm tingsrätt daterad anges att dämningsgränsen för Tyresö-Flaten är ( RH00). Enligt damminventeringsprotokollet är sänkningsgränsen ( RH00). Dammanläggningarna i Nyfors saknar tillstånd. Tyresö kommun som idag är ansvarig för att underhåll och reglering av dammanläggningarna upprättade en instruktion för skötseln av dammluckor i Fatburen, Albysjön och Tyresö-Flaten år Tappningsmetodiken syftar till att kommunen enligt avtal ska försöka ge kraftverket vid Uddby så mycket vatten som möjligt samtidigt som inte dämningsgränsen Albysjön och Fatburen inte överskrids. 2.5 VANDRINGSHINDER Vandringshinder är tillsammans med morfologiska förändringar det största problemet i åtgärdsområdet med avseende på förändringar av fysiska habitat (figur 6). Vandringsmöjlighet för fiskarter som havsöring, ål och flodnejonöga från Kalvfjärden och upp i Tyresåns avrinningsområde är helt avskuren. Även flera av de mindre sjöarna är isolerade vilket sannolikt påverkar bl.a. fiskebestånden. I nedre Tyresån finns fyra huvudsakliga artificiella vandringshinder; Fatbursdammen vid Follbrinksströmmen, intagsdammen vid Uddby kraftverk samt Krondammen och Kvarndammen vid Nyfors. De två förstnämnda regleras av Uddby kraft AB för småskalig vattenkraftsproduktion, enligt vattendom VA 69/ , medan Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

70 13 (60) dammarna vid Nyfors ägs av Tyresö kommun. Även andra vattendrag i avrinningsområdet är påverkade av fragmentering i form av dammar och felaktigt placerade eller onödigt långa vägtrummor. Fatbursdammen Holländaredammen Krondammen Uddby kvarn Kvarndammen Figur 6. Tyresåns vattenförekomst (röd linje) med bland andra dammarna vid Fatburen, Uddby och Nyfors (blå stjärnor). Källa Vattenmyndigheten HYDROLOGI Beräknade karakteristiska flöden vid Albysjöns utlopp är enligt SMHI: Tabell 1: Hydrologiskt dimensioneringsunderlag för utloppet av Albysjön år (SMHI 2016) Högsta högvattenföring (HQ50) 9.0 Medelhögvattenföring (MHQ) 4.9 Medelvattenföring (MQ) 1.7 Medellågvattenföring (MLQ) 0.35 \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx ALBYSJÖN, FATBUREN OCH FOLLBRINKSTRÖMMEN Gällande tillstånd för Uddby kraftverk anges att dämningsgränsen för Albysjön fortfarande är ( RH00) och sänkningsgränsen ( RH00). Vid ostörda förhållanden ska vattennivån i Albysjön inte understiga ( RH00). Därmed är den tillåtna regleringsamplituden för Albysjön (och i praktiken även för Fatburen) under normala förhållanden 0.23 m. Vid natur Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

71 14 (60) liga sjöutlopp i vattensystem med motsvarande hydrologiska förutsättningar varierar vattennivån med tillrinningen och skillnaden mellan vattennivån vid låg- och högflöden är normalt betydligt större. Minimitappningen i Follbrinksströmmen är 200 l/s under september och oktober och 150 l/s under övrig tid. Vid lägre tillrinningar skall dessa framsläppas. Men på grund av läckage är det svårt att säkerställa att tillrinningen spills vid låga flöden. Uddby kraftverk har en hög slukförmåga som motsvarar ungefär det dubbla värdet av medelvattenföringen. Det betyder att undantaget minimitappningen spills under normala förhållanden inget extra vatten i Follbrinksströmmen. Minimitappningen i Follbrinksströmmen utgör mellan 5 32 % av medelvattenflödet per månad. Basflödet i Follbrinksströmmen har beräknats till m 3 /s. En minimitappning som understiger basflödet resulterar i att akvatiska ekosystem utsätts för stress, omkringliggande landområden dräneras och grundvattnet sänks. Därför rekommenderas att minimitappning aldrig ska understiga basflödet (Havs- och vattenmyndigheten 2015). Som ett förenklat mått på basflödet anges ett värde strax över medellågvattenföringen, MLQ, som för Follbrinksströmmen är betydligt lägre och motsvarar ett flöde om ca 400 l/s. 7 Uddby kraftverk Vattenföring (m3/s) Vattenföring (m3/s) HHQmån MQmån LLQmån Öspill Uspill 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 7. Beräknad vattenföring i Albysjöns utlopp i relation till slukförmåga och drivvattenföring vid Uddby kraftverk där HHQ = högsta månadsmedelvattenföring, MQ = månadsmedelvattenföring, LLQ = lägsta månadsmedelvattenföring. (SMHI 2016) Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

72 15 (60) 3,5 Uddby kraftverk Tappning 3,0 Vattenflöde (m3/s) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kraftstation Åfåra Figur 8. Tappning vid Uddby kraftverk. Vattenflödet som tappas genom kraftverket mynnar i Uddbyviken och flödet som spills i Follbrinkströmmen. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Figur 9. Vid platsbesöket 26 oktober 2016 uppgick flödet till ca 100 l/s. Flödet var så pass lågt att vattendjupet vid åns branta passager att både upp och nedvandrande fisk hindrades Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

73 16 (60) TYRESÖ-FLATEN, WÄTTINGESTRÖMMEN Tappningsmetodiken vid Nyfors syftar till att kommunen enligt avtal ska försöka ge kraftverket vid Uddby så mycket vatten som möjligt samtidigt som inte dämningsgränsen Albysjön och Fatburen ska överskridas. Idag regleras dammarna i sjön Tyresö-Flaten enligt följande: 1. Vid vattennivå m (+19,00 RH00) och däröver skall samtliga luckor vara öppnade i Kvarndammen och i Krondammen. 2. Vid vattennivå under m (+19,00 RH00) skall endast kvarndammens luckor vara öppnade. 3. Vid sjunkande vattennivå enligt punkt 2 ovan, minskas tappningen vid Kvarndammen så att en så jämn nivå är möjlig hålls omkring m (+19,00 RH00). Regleringen innebär kraftiga flödesförändringar i samband med att vattenståndet i sjön passerar gränsen När vattenståndet stiger över resulterar nuvarande tappningsstrategi i en onaturligt kraftig flödesökning i Wättingeströmmen. Och tvärtom när flödet understiger nivå resulterar nuvarande tappningsstrategi i en onaturlig kraftig flödesminskning i Wättingeströmmen. För Uddby kraftverk innebär de kraftigt förändrade flödesförändringarna i kombination med en relativt låg regleringsamplitud sannolikt ett ökat spill med energiförlust som resultat och även ökade driftkostnader i samband med att den plötsliga flödesökningen måste hanteras genom manuell reglering av Fatbursdammen. Nuvarande tappningsregim innebär även en negativ påverkan på naturvärdena i Wättingeströmmen på grund av snabba flödesförändringar. För sjön Tyresö-Flaten bedöms nuvarande reglering inte innebära en större påverkan på grund av att den stora sjöytan buffrar bort effekterna av de kraftiga flödesförändringar som uppstår i samband med reglering enligt nuvarande tappningsstrategi. 2.7 NATURVÄRDEN I VATTEN FOLLBRINKSSTRÖMMEN Två lokaler i Follbrinksströmmen har elfiskats. Öring, mört, abborre och löja dominerade i fångsterna men även ål, gädda, gers, björkna, sutare och signalkräfta påträffades. Relativt bra tätheter av olika årsklasser av öring påträffades vid de olika provfisketillfällena men totalt sett är dataunderlaget mycket litet och tillförlitligheten därför begränsad. Med tanke på att det dessutom finns flera vandringshinder i vattenförekomsten indikerar att statusen för fiskfaunan mycket osäker. Variationen Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

74 17 (60) av tätheterna varierade kraftigt mellan olika år vilket kan indikera påverkan av nuvarande reglering. Även bottenfaunan i Follbrinksströmmen har inventerats vid ett par tillfällen. År 1987 påträffades 31 arter vilket man då bedömde vara förhållandevis få med tanke på den mycket gynnsamma biotopen. Karaktärsarter var direkt föroreningsgynnade arter som sötvattensgråsugga och igeln Helobdella stagnalis m.fl. Flera arter som visar att vattnet inte är försurningsskadat påträffades. Även 2012 påträffades förvånansvärt få arter och vissa djurgrupper saknades helt. Utifrån bottenfaunans sammansättning klassades lokalen 2012 som obetydligt försurningspåverkad och måttligt föroreningspåverkad med allmänna naturvärden. Kiselalger undersöktes 2012 och visade tydligt på bra näringsförhållanden och låg organisk påverkan och låg surhet. NYFORS Vid Nyfors har en lokal elfiskats vid två tillfällen. Här dominerar mört och löja förutom att även abborre, björkna, lake och obestämd kräfta påträffats. Inga andra undersökningar har påträffats. ÖVRIGA DELAR AV VATTENFÖREKOMSTEN För övrigt undersöktes bottenfauna på några ytterligare lokaler inom vattenförekomsten under Sammanfattningsvis kan man säga att bottenfaunans sammansättning på dessa lokaler var ganska normal. Ingen försurningspåverkan kunde konstateras och endast måttligt föroreningspåverkan. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Sjöprovfisken har utförts av Länsstyrelsen i Drevviken 1997 och inom ramen för ett skolarbete i Albysjön Drevviken är en övergödd näringsrik sjö med en art- och individrik fiskfauna. Cypriniderna (karpfiskar) dominerar totalt sett och av de totalt 11 arterna fisk som påträffades var abborre, björkna, braxen, gös och mört vanligast. Även nors påträffades i mindre mängd. Lake ska finnas i sjön men fångades inte i provfiskenäten. Gösen, som är inplanterad i sjön, förefaller ha både god överlevnad och reproduktion och finns nu i alla storleksklasser. De fiskar som fångades hade låg medelvikt och medellängd vilket ofta är fallet då populationerna begränsas av konkurrens och predation. Fisket som gjordes som skolarbete var mindre omfattande men visade på samma bild av fisksamhället genomförde Nordiska riksmuseet en inventering av stormusslor i Albysjön. Allmän dammussla dominerade individmässigt på de undersökta lokalerna men även enstaka exemplar av den sällsynta, nationellt och internationellt rödlistade Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

75 18 (60) Flat dammussla påträffades. Endast skalrester av den ganska sällsynta Stora dammmusslan observerades på en lokal (Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, Naturhistoriska Riksmuseet, 2004). Historiska skalbelägg på Naturhistoriska riksmuseet visar att det även har funnits både allmän och spetsig målarmussla i sjön på 1930-talet men ingen av dessa påträffades Det finns även historiska skalbelägg från 1800-talet och dessutom fynd från Åvaån 1975 som visar att det har funnits flodpärlmussla i vattensystemet tidigare. Inga återfynd gjordes dock vid inventeringar under 2000-talet. 2.8 KULTUR Tyresös goda tillgång till vatten gav förutsättningar för anläggandet av industrier i äldre tid. Kvarnverksamhet nämns redan i dokument från 1409 vid, eller åtminstone i samma vattensystem som Wättinge ström (nuvarande Nyfors). År 1471 omnämns både Follbrinks- och Wättinge kvarnar. Uddby kvarn nämns år Det äldsta belägget för industriell verksamhet är från år 1544 då en hammarsmedja omtalas vid Wättinge ström som då smidde plåtar och stångjärn. Uddbyfallet är inget naturligt fall utan är skapat av mänsklig kraft. Enligt utredningen Nyfors - Kulturmiljöunderlag till ny detaljplan, Nyfors, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland (Rapport 2012:5) är det av stor vikt att kulturmiljön bevaras som en sammanhängande enhet eftersom det skapar förutsättningar för att förstå betydelsen av de olika enskilda lämningarna i området. Motsatsen leder till en fragmentering av kulturmiljön vilket också väsentligt skulle sänka både de upplevelsemässiga och kunskapsmässiga värdena. Element så som t.ex. stensatta strömfåror, dammluckor och husgrunder mm bör bevaras Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

76 19 (60) Figur 10. Illustration av hur det kan ha sett ut i Nyfors omkring 1500-talet. Teckning av David Bracken, Tyresö. (Från Stockholms länsmuseum,rapport 2012:5) Figur 11. Kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar (Riksantikvarieämbetets webbtjänst Fornsök 2016). Figur 12. Område av riksintresse för kulturmiljövård (Länsstyrelsens WebbGIS, 2016) 2.9 MILJÖKVALITETSNORM \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Tyresåns huvudavrinningsområde består av totalt tio ytvattenförekomster inom ramen för arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten. Sju av dessa utgörs av sjöarna Drevviken, Magelungen, Orlången, Flaten, Bylsjön, Kvarnsjön Lissma respektive Övre Rudasjön och tre av vattendragssträckorna Tyresån, Tyresån-Forsån respektive Tyresån-Norrån. Den nedersta vattenförekomsten, Tyresån SE , mynnar ut i Kalvfjärden Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

77 20 (60) Varje ytvattenförekomst har fått en miljökvalitetsnorm (MKN). Miljökvalitetsnormer för vatten fastställs med stöd av 5 kap MB, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Normerna är ett rättsligt verktyg och ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Vissa undantag kan dock ges. Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs, bland annat genom beslut enligt miljöbalken vid t.ex. tillsyn och prövning samt via plan- och bygglagen. STATUSBEDÖMNINGAR ENLIGT VISS Ytvattenförekomsten Tyresån SE tillhör vattenkategorin vattendrag och mynnar ut i Kalvfjärden. Sträckan präglas av koncentrerad fallhöjd och rikligt med kulturmiljölämningar fastställdes statusen för ytvattenförekomsten Tyresån SE (som förutom själva vattendraget även består av sjöarna Långsjön, Tyresö-Flaten, Albysjön och Fatburen) av Vattenmyndigheten till Otillfredsställande ekologisk status. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten fastställds till God ekologisk status med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 andra stycket NFS 2008:1). Bedömningen är att det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status fram till 2015 men samtidigt att om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas så skulle god ekologisk status kunna uppnås till I vattenförekomsten har kontinuitetsförändringar konstaterats vara en orsak till att god ekologisk status var i riskzonen att inte nås till För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status bedömde man att ytterligare utredning krävdes. Vattenförekomsten omfattas därför av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till 2021, från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status. Dataunderlaget är mycket begränsat men varken bottenfaunan eller fisken uppnår God ekologisk status i Nedre Tyresån som totalt sett bedöms ha Dålig ekologisk status främst på grund av kontinuitetsförändringar. De vandringshinder i form av dammar som finns i vattenförekomsten leder till att parametern Konnektivitet i uppoch nedströms riktning i vattendraget är starkt påverkad. Bedömningen grundas på analyser av data om vandringsbarhet för mört och öring vid vandringshinder. I vattendraget finns totalt 7 vandringshinder för stark- eller svagsimmande fiskarter. Statusbedömningen för kvalitetsfaktorn Konnektivitet blir Dålig. Förutom dam Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

78 21 (60) marna har ytterligare vandringshinder identifierats i form av ett antal felaktigt placerade eller onödigt långa vägtrummor (Biotopkartering 2012 utförd av Huskvarna Ekologi på uppdrag av Tyresåns VVF). Figur 13. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag med dammar och andra vandringshinder Källa: Bild från Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Den gällande övergripande statusbedömningen av Hydrologisk regim i vattendraget är att den kvalitetsfaktorn har Hög ekologisk status. Bedömningen av delparametern Specifik flödesenergi i vattendraget är gjord genom digitalisering av markavvattningsföretag och fjärranalyser. Av vattenförekomstens längd bedöms högst 5 % ligga inom ett markavvattningsföretag vilket gör att parametern klassificeras som Hög. Statusen för vattenförekomsten kopplat till delparametrarna Volymsavvikelse i vattendrag respektive Flödets förändringstakt i vattendraget klassificeras båda också som Hög. Karaktäriseringen, som har utförts av SMHI, bygger på mo Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

79 22 (60) dellberäknade data från S-HYPE. Vid beräkning av parametrarna används dygnsvärden för total modellberäknad vattenföring och total naturlig vattenföring för perioden S-HYPE beskriver i grova drag årsregleringen av vatten i landets större magasin. Information om korttidsreglering såsom vecko-, dygns- och timreglering beskrivs ej av modellen. Den statusbedömning som framgår i VISS bygger alltså till stor del på modellering och gäller som ett samlat värde för hela vattenförekomsten. Denna klassning påverkas i liten grad av kunskap om de faktiska förhållandena på kortare delsträckor inom vattenförekomsten. Även kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd i vattendraget klassificeras till Hög status. Kvalitetsfaktorn byggs upp av delparametrarna Vattendragsfårans form, Vattendragets planform, Vattendragsfårans bottensubstrat, Död ved i vattendrag, Strukturer i vattendraget och Vattendragsfårans kanter. Alla dessa parametrar, utom död ved som ej är klassad, har satts till Hög status för vattenförekomsten. Bedömningen är gjord genom digitalisering av markavvattningsföretag och fjärranalyser. Av vattenförekomstens längd bedöms högst 5 % ligga inom ett markavvattningsföretag. Vattenförekomsten är bedömd till Måttlig status för parametern Vattendragets närområde eftersom av närområdet utgörs av 29 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Data för bedömning har tagits fram genom nationella geografiska analyser av markanvändningen i vattenförekomstens närområde. Statusen för parametern Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag har satts till God eftersom svämplanet utgörs av 15 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Data för bedömning har tagits fram genom nationella geografiska analyser av markanvändningen i vattenförekomstens närområde (Vattenmyndigheten - VISS). HYDROMORFOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vatten- och landlevande organismer med någon del av sin livscykel i vatten att förflytta sig upp- och nedströms i vattendraget eller längs grunda områden i sjöar. En konkret konsekvens av bristande konnektivitet blir att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittar i vattenförekomsten i förhållande till vilka arter som borde finnas där. De flesta fiskarter har ett behov av att förflytta sig mellan olika vattenområden och kan behöva vandra mellan flera ytvattenförekomster under någon del av sin livscykel Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

80 23 (60) Tyresån SE Fastställd status 2009 Otillfredsställande ekologisk status Preliminär status 2016 Dålig ekologisk status Fastställd Preliminär MKN 2009 MKN 2016 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Biologiska Fysikaliskkemiska Hydromorfologiska Kvalitetsfaktorer Parameter för Vattendrag Aktuell status Bedömd konsekvens av åtgärden ASPT GOD Positiv-neutral Bottenfauna DJ-indes HÖG Positiv-neutral MISA HÖG Positiv-neutral Kiselalger IPS GOD Positiv-neutral ACID GOD Positiv-neutral Fisk VIX DÅLIG Positiv Allmänna förhållanden Särskilda förorenande ämnen Konnektivtet Hydrologisk regim Morfologiskt tillstånd Näringsämnen MÅTTLIG Neutral Försurning HÖG Neutral Icke syntetiska EJ KLASSAD Neutral Syntetiska GOD Neutral Konnektivitet upp- och nedströms DÅLIG Positiv Konnektivitet i sidled EJ KLASSAD Positiv Specifik flödesenergi HÖG Neutral Volymsavvikelse HÖG Positiv Flödets förändringstakt HÖG Positiv Vattenståndets förändringstakt EJ KLASSAD Positiv Fårans form HÖG Positiv-neutral Planform HÖG Positiv-neutral Bottensubstrat HÖG Positiv-neutral Död ved EJ KLASSAD Positiv-neutral Strukturer HÖG Positiv-neutral Fårans kanter HÖG Positiv-neutral Närområde MÅTTLIG Positiv-neutral Svämplan struktur GOD Positiv-neutral God kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 God kemisk ytvattenstatus Undantag - tidsfrist ARBETSMATERIAL 2016: Undantag - Mindre stränga krav pga att förekomsten ej uppnår god kemisk ytvattenstatus vdg kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter. Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Neutral Figur 14. Fastställd respektive preliminär ny status och KMN för ytvattenförekomsten Tyresån SE inklusive aktuella statusbedömningar med bedömda effekter av föreslagna åtgärder för de enskilda parametrarna som i sin tur bygger upp kvalitetsfaktorerna. I åtgärdsområdet finns flera vandringshinder i Tyresåns huvudfåra, mellan sjön Drevviken och Kalvfjärden. Vid Tyresåns utflöde till Kalvfjärden finns de första och definitiva vandringshindren i form av dammar både vid det naturliga utflödet från sjön Fatburen till Follbrinksströmmen liksom vid kraftverket vid Uddby. Reglerdammarna vid Nyfors mellan sjön Tyresö-Flaten och Albysjön hindrar både upp- och nedvandrande fisk. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Vattenförekomsterna Bylsjön, Övre Rudasjön och Kvarnsjön, högre upp i avrinningsområdet, är isolerade p.g.a. vandringshinder. Förutom dessa dammar finns några ytterligare vandringshinder vilket gör att vattenförekomsten endast uppnår Dålig status vad det gäller Konnektivitet Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

81 24 (60) Figur 15. Dammen vid Fatburens utlopp till Follbrinksströmmen. Norconsult Figur 16. Krondammen vid Nyfors. Norconsult Figur 17. Kvarndammen vid Nyfors. Norconsult Vandrande fisk följer det dominerande flödet. Fatbursdammen, belägen överst i Tyresåns nedersta strömsträcka, Follbrinkströmmen, presenteras ofta som det första vandringshindret för uppvandrande fisk från Östersjön. Men på grund av att det dominerande flödet tappas genom Uddby kraftverk kommer de flesta, både upp- och nedvandrande, fiskar att ansamlas vid kraftverkets in- och utloppskanal. För Östersjöns strömlekande fiskarter som öring, id, sik, siklöja, flodnejonöga, färna, benlöja innebär det att de hindras från att nå sina ursprungliga lekområden i Follbrinkströmmen. Eftersom konnektivitet bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittar i vattenförekomsten i förhållande till vilka arter som borde finnas där behöver de naturliga förutsättningarna för fiskvandring utvärderas men även vilka olika vattenmiljöer som finns i vattensystemet. För de arter som bedömts kunna passera bör Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

82 25 (60) tillgång till lämpliga lek- uppväxt och födohabitat upp- respektive nedströms vandringshindret utvärderas. Övre delen av Follbrinksströmmen är så brant att den sannolikt alltid har utgjort ett svårt vandringshinder för uppvandring av alla naturligt förekommande fiskarter. Sannolikt har endast starksimmande arter som öring och ål kunnat passera vid lämpliga förhållanden. Tidigare vattenverksamheter i området har gjort att fiskvandringen ytterligare försvårats genom att åfåran rensats på sten och större block och dessutom lett till att åfåran kanaliserats och dess dragning förändrats. Sammantaget innebär det att de befintliga förutsättningarna för fiskvandring i den övre delen av Follbrinkströmmen idag är mycket begränsade. I avrinningsområdet finns flera stora och näringsrika sjöar som bedöms utgöra mycket lämpliga uppväxt- och födohabitat för ål. Därmed finns förutsättningarna för en betydande ålproduktion. För laxartad fisk förefaller tillgången till lämpliga habitat (lek- och uppväxt) vara mer begränsad. Korta strömsträckor och stora näringsrika sjöar innebär en begränsad produktion samtidigt som risken för predation är hög. Det bör understrykas att dessa bedömningar är preliminära och för att utvärdera förutsättningarna för en etablering av en livskraftig population av havsvandrande öring längre upp i systemet krävs en produktionsmodell. Vid fortsatt drift av kraftverket är därför den preliminära bedömningen att åtgärder för ökad konnektivitet bör fokusera på att möjliggöra fiskvandring förbi Uddby kraftverk för ål samt tillgängliggöra Follbrinkströmmen för uppvandrande fisk från Östersjön för att statusen gällande konnektivitet ska kunna ändras till God. Genom att helt undanröja vandringshindren vid Fatburen och vid Nyfors återställs förutsättningarna för fiskvandring till referensförhållandena inom vattenförekomsten och till stora delar av det övriga vattensystemet. Det innebär i synnerhet att man, främst genom en naturlig vattenregim där det dominerande flödet kommer från åns utlopp, öppnar upp den så viktiga kontakten mellan Tyresån och Östersjön vilket kommer att ge stora ekologiska förbättringar. Genom att återställa möjligheten för dessa starksimmande fiskarter att passera genom Follbrinksströmmen och säkerställa att i princip alla förekommande fiskarter att passera vid Nyfors återställs förutsättningarna för fiskvandring i vattenförekomsten och statusen gällande konnektivitet bedöms därmed kunna ändras till God. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag är vattenförekomstens tillstånd med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer de akvatiska habitatens utbredning och var vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver variationen i vattnets flöde över tiden med låg-, Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

83 26 (60) medel- och högvattenföring. Flödesenergin är kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och därmed skapar olika livsmiljöer. För delparametrarna volymsavvikelse, flödets förändringstakt, vattenståndets förändringstakt och specifik flödesenergi bygger klassificeringarna på dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar för perioden Beräkningarna har utförts av SMHI med den hydrologiska modellen S- HYPE som fångar årsregleringen i landets större magasin men inte tar hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. I VISS anges därför att ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitligheten och för att verifiera modellresultaten. Statusen i VISS vad det gäller hydrologisk regim är idag satt till Hög för Tyresåns vattenförekomst. Men osäkerheten i modelleringarna och kunskapen om det faktiska förhållandet lokalt i just den viktiga delsträckan Follbrinksströmmen gör det viktigt att titta närmare på det faktiska förhållandet där. Med hänsyn till det verkliga flödet i Follbrinksströmmen pga den minimitappning som sker så kan man utgå från att det idag, på just den delsträckan sett, finns en betydande påverkan på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. För att säkerställa en naturligare vattenregim krävs någon form av självreglering som utformas så att naturliga vattenstånds- och flödesvariationer skapas. Alternativt att regleringen anpassas med hjälp av en tappningsställare så att tappning och vattenstånd justeras efter en faktor som årstid, totalt flöde eller vattennivån uppströms. Genom att utföra åtgärder vid dammarna vid Nyfors samt Uddby kraftverk (innefattande Fatbursdammen) kan en naturligare vattenregim säkerställas för sjöarna Tyresö-Flaten, Albysjön och Fatburen samt Tyresåns två nedersta strömsträckor Wättingeströmmen och Follbrinkströmmen. Genom att åter låta flödet från hela avrinningsområdet oreglerat rinna genom Follbrinksströmmen skulle den hydrologiska regimen i princip helt återställas. Genom att åtminstone avsevärt öka minimitappningen i strömmen skulle statusen vad det gäller hydrologisk regim på just den delsträckan förbättras betydligt Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

84 27 (60) Figur 18. Minitappningen gör att den blockiga och branta forsen i Follbrinksströmmen har ett mycket begränsat flöde och att delar av fåran i de nedre delarna i normalfallet är helt torrlagda. Norconsult Den aktuella statusen vad det gäller hydrologisk regim är Hög för hela vattenförekomsten. Eftersom delsträckan Follbrinksströmmen endast utgör ca en 1/10 av hel vattenförekomstens totala längd så påverkas hela vattenförekomstens status endast marginellt av den hydrologiska regimen på just den delsträckan. Det betyder att oavsett om den hydrologiska regimen för delsträckan Follbrinksströmmen idag egentligen är sämre än God eller vid en eventuell framtida förbättring av statusen kommer inte påverka statusen i hela vattenförkomsten. Däremot så är det uppenbart att mer vatten och ett naturligare flöde i Follbrinksströmmen på ett avsevärt sätt skulle förbättra den hydrologiska regimen just där. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd visar på de fysiska ingreppen i själva vattnet och i dess närmiljö. Morfologin i en vattenförekomst beskrivs med ett antal olika parametrar. Muddring, rensning, kulvertering och rätning är exempel på fysiska ingrepp i själva vattnet. Fysiska förändringarna i vattnets närmiljö kan bestå av att man genom en förändrad markanvändning förändrat den naturliga närmiljön. Dessa förändringar kan påverka beskuggning, nedfall av biologiskt material, tillgång på växtlighet i närområdet och i vissa lägen öka erosionen på marken med ökad transport av humus och finpartikulärt material som följd. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Vattenförekomstens status vad det gäller morfologiskt tillstånd är idag satt till Hög i VISS. Endast statusen för den enskilda parametern Närområde är satt som sämre än God. Endast kortare sträckor i Follbrinksströmmen respektive i Nyfors är påverkade av fysiska ingrepp i själva vattendraget eller närmiljön. Det handlar främst om kortare sträckor som rensats och eller kanaliserats där man med viss biotopåterställning skulle kunna förbättra miljön lokalt men alltså utan att det påverkar statusen för hela vattenförekomsten Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

85 28 (60) Figur 19. Lokalt i framför allt Follbrinksströmmen är vattendraget kraftigt fysiskt påverkat genom rensning och kanalisering på grund av en väg som går alldeles intill åfåran och långa stenmurar. Källa Norconsult Sammanfattning Hydromorfologiska förhållanden De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god, om det inte finns särskilda skäl. Därför bör eventuella framtida åtgärder i första hand fokusera på biologiska kvalitetsfaktorer och vad som krävs för att uppnå god ekologisk status. Vid väsentligt skild karaktär som lugnflytande och strömmande/forsande vatten ska statusklassningar ske för olika karaktärsområden inom vattenförekomsten. Det blir problematiskt när vattenförekomsten domineras av sjöar och lugnflytande vatten men ändå klassas som ett vattendrag. Eftersom en stor del av det totala flödet från avrinningsområdet rinner via Uddby kraftverk och huvudsakligen endast rinner en minimitappning i Follbrinksströmmen är påverkan på den hydrologiska regimen avsevärd sett till enbart den delsträckan som strömmen utgör. Ett större flöde i Follbrinksströmmen skulle därför medföra betydande lokala förbättringar för den hydrologiska regimen på just den Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

86 29 (60) delsträckan som dock inte skulle ge nämnvärd effekt sett till statusen för hela vattenförekomsten. För att förbättra konnektiviteten för uppvandrande fisk från Östersjön krävs ett betydligt högre flöde i Follbrinksströmmen Miljöförbättrande åtgärder vid Fatbursdammen och Nyfors kommer på ett påtagligt sätt kunna bidra till att miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten uppnås. Att inte genomföra åtgärderna kommer däremot att få till följd att kvalitetsnormen inte kan uppnås. Problemen med konnektiviteten upp- och nedströms i vattendraget är uppenbara. Kopplat till de rent fysiska hinder som dammarna utgör finns ett bidragande problem i de regleringar som görs i systemet som leder till att det periodvis idag rinner väldigt lite vatten i delar av vattendraget. Detta gäller framför allt Follbrinksströmmen men kan vid vissa tillfällen även gälla vid Nyfors. Därtill tillkommer problemet med att minimivattenföringen i Follbrinksströmmen inte alltid har följts på grund av läckage men även nuvarande tappningsstrategi vid Nyfors. En torrläggning av bottnar som normalt ligger under vatten kan få stora konsekvenser för många vattenlevande djurarter. Detta gör att även om man åtgärdar vandringshindren, och därmed förbättrar kvalitetsfaktorn för Konnektivitet i vattenförekomsten, så finns en påtaglig risk att man ändå inte möjliggör en förbättring av de Biologiska kvalitetsfaktorerna för framför allt fisk och bottenfauna eftersom det också finns lokala problem kopplat till den Hydrologiska regimen i vattenförekomsten. Den Hydrologiska regimen har i och för sig klassificerats till HÖG ekologisk status i VISS men den bedömningen bygger som ovan beskrivits på en modellering som bara ska ses som vägledande. I Follbrinksströmmen sker i praktiken en korttidsreglering, som SMHI:s modellering inte fångar upp. Dessutom rinner tidvis inte ens den minimitappning som ska finnas enligt vattendom. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Enligt miljöbalkens 2 kap. om allmänna hänsynsregler ska försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Det är uppenbart att fysiska vandringshindren i Tyresån måste åtgärdas för att miljökvalitetsnormen ska kunna uppnås. Men för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten måste man, med tanke på hänsynsreglerna och oklarheterna kring den faktiska statusen gällande Hydrologisk regim, även se över konsekvenserna av den reglering som idag sker enligt vattendomen och även följa upp efterlevnaden av minimitappningen samt säkerställa att förutsättningar finns för det. Orsakerna till att varken fisk eller bottenfauna idag uppnår God status kan sannolikt huvudsakligen kopplas den reglering som sker och den fysiska påverkan som har skett och i mindre utsträckning till de vandringshinder som finns. Att ett definitivt vandringshinder för fisk innebär att fisk inte kan vandra fritt är uppenbart men Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

87 30 (60) även en reglering som innebär hastiga flödesförändringar och ett i grunden otillräckligt flöde kan få tydliga konsekvenser för biologin. Dataunderlaget är litet men trots att öring planteras ut årligen visar de elfisken som gjorts att tätheterna varierade kraftigt mellan olika år vilket kan indikera en påverkan av nuvarande reglering. Även för bottenfauna är dataunderlaget litet men indikerar en tydlig påverkan. Enligt VISS kan en möjlig förklaring till det avvikande bottenfaunasamhället vara det vattenuttag för kraftproduktion som finns då uttaget sannolikt medför korta men intensiva förändringar i vattendragets flöde Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

88 31 (60) 3 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 UDDBY KRAFTVERK Uddby kraftverk är beläget vid Albysjöns östra sida med intags- och utskovsdammen vid bron på Brakmarsvägen i Raksta. Från Albysjön leds vattnet genom dammens intagskanal via en lång tilloppstub till en kraftstation och utloppskanal som mynnar vid Uddbyviken i Östersjön (figur 20, bilaga 1A). Till vänster om intaget finns en utskovsdamm. Intagskanalen har en fri bredd på 2.92 m och utskovet har en fri bredd två 1.98 m luckor vid utskovet. Framför intaget är ett rensgaller monterat. Överskottsvatten tappas huvudsakligen genom reglering av Fatbursdammen. Utskovet vid kraftverket används endast ifall det krävs för att klara dämningsgränsen. Intagets tröskel ligger på nivån m och utskovets tröskel på m. Figur 20. Befintlig utformning Uddby kraftverk, PLAN. Norconsult \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Fatbursdammen är belägen vid utloppet av sjön Fatburen, nedströms Albysjön (figur 21, bilaga 1B). Förutom att reglera vattennivån i sjöarna Fatburen och Albysjön uppströms nyttjas dammen för att säkerställa en minimitappning i Tyresåns nedre lopp som benämns Follbrinksströmmen Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

89 32 (60) Figur 21. Dammbyggnaden vid Uddby kraftverk med utskov till vänster och intag till höger. Norconsult Figur 22. Befintlig utformning Fatbursdammen, PLAN. Norconsult Fatbursdammen har en krönhöjd på och är försedd med ett luckutskov med fem spettluckor. Totala fria bredden i utskovet är 4.1 m och tröskelhöjden är ca m. För att kunna kontroll ett minimiflöde i enlighet med vattendom finns ett Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

90 33 (60) Thomsonöverfall nedströms dammen. I den gällande domen anges ett minimiflöde för Follbrinksströmmen från Fatbursdammen. Enligt gällande tillstånd är dämningsgräns för Albysjön ( RH00) och sänkningsgräns ( RH00). 3.2 NYFORS Tyresö-Flatens utlopp är beläget vid den nordöstra delen av sjön vid Nyfors. Sjön har två utlopp på var sida av Bullerholmen som efter en kort sträcka rinner ihop (figur 23-28, bilaga 2A). Strömsträckan mellan sjöarna Tyresö-Flaten och Albysjön nedströms benämns Wättingeströmmen. I den vänstra fåran finns en dammbyggnad som benämns Krondammen och i den östra fåran en dammbyggnad som benämns Kvarndammen. Krondammen har ett utskov inrett med två spettluckor med en total fri bredd på 1.10 m och tröskelhöjden Tidigare fanns ett skibord till vänster om dammen men det har rivits ut. Kvarndammen har ett utskov inrett med två spettluckor med en total fri bredd på 2.12 m och tröskelhöjden Nedströms utskoven är åfåran sprängd. På grund av stenig sjöbotten på en högre nivå uppströms framför allt Kvarndammen är det är dock omöjligt att reglera sjöns nivå ned till nämnda tröskelnivåer. Till vänster om utskovsdammen finns en anslutningsdamm av betong som sträcker sig tvärs över vad som förefaller vara en naturliga fåra. Anslutningsdammen till Kvarndammen är i dåligt skick och det tränger även fram vatten under konstruktionen. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

91 34 (60) Figur 23. Översikt över Nyfors och sjön Tyresö-Flatens utlopp med krondammen och kvarndammen belägen i sjöns vänstra respektive högra utlopp. Norconsult Figur 24. Kvarndammen har ett utskov inrett med två spettluckor. Norconsult Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

92 35 (60) Figur 25. Krondammen belägen i det vänstra utloppet av sjön Tyresö-Flaten. Tidigare fanns ett skibord till vänster om befintlig dammbyggnad. Norconsult, 27 oktober \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Figur 26. I samband med höga flöden rinner vatten där det tidigare fanns ett utskov vid Krondammen. Uppströmsvy. Michael Wzdulski, 24 november Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

93 36 (60) Figur 27. Nedströms utskovet vid Kvarndammen är fåran sprängd. Norconsult Figur 28. Till vänster om Kvarndammen finns en anslutningsdamm i betong som är i dåligt skick. Vatten tränger fram under konstruktionen. Ovan dammen i bild finns en upptagningsplats för kanoter. Norconsult Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

94 37 (60) 4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Föreslagna åtgärderna har utformats med målet att tillgängliggöra och återställa vattenförekomstens naturmiljöer så att förutsättningar skapas för att nå en god ekologisk status i vattenförekomsten. Nedan presenteras flera olika alternativa åtgärdsförslag med syftet att fungera som underlag för att ta fram en strategi för nå gällande mål och krav. 4.1 FATBURSDAMMEN, NATURLIKNANDE FISKVÄG En naturliknande fiskväg kan anläggas genom befintlig dammbyggnad, ett s.k. inlöp (figur 29-31, bilaga 3A och 3B). Fiskvägen bedöms så långt det är möjligt återställa den ursprungliga förutsättningar för fiskvandring. PRINCIP Från dammbyggnaden, till höger om utskoven, förläggs en skibordsvägg som sträcker sig upp i dämningsområdet. Till höger om denna skibordsvägg rivs den befintliga dammbyggnaden ut. Från den anlagda sponten och vidare nedströms genomförs en jämnt sluttande bottenuppbyggnad. Den nya vattenvägen utformas som en ca 50 m lång, ca 7 m bred och minst 1.5 m djup fåra. I anslutningen mellan den nya fiskvägen och den befintliga fåran behöver eventuellt sprängning utföras. Ett utskov anläggs genom att en öppning görs i den anlagda skibordsväggen. Utskovet förses med dragspår och fastkilade sättare av trä vid botten. För att möjliggöra montage av fiskräknare anläggs ytterligare dragspår. Utskovet kommer att vara helt öppet vid normal drift då inloppströskeln reglerar flödet. Nedströms den naturliga fåran genomförs bottenuppbyggnad och biotopvård från där den nya fiskvägen ansluter och cirka 90 meter nedströms så att en så långt det är möjligt jämnt sluttande botten anläggs. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

95 38 (60) Figur 29. Översikt över föreslagen naturliknande fiskväg vid Fatbursdammen, PLAN. Norconsult Figur 30. Den planerade fiskvägen (blå linje) anläggs mellan en ny spontvägg (röd linje) och den högra stranden. Norconsult Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

96 39 (60) Figur 31. Illustration över en naturliknande fiskväg vid Fatbursdammen. Norconsult KOSTNADER Kostnader för en ny naturliknande fiskväg vid Fatbursdammen inklusive tillståndsprocess har preliminärt bedömts uppgå till 2.7 Mkr grovt skattat (bilaga 3B). KONSEKVENSER Genom att en ny naturlikande fiskväg anläggs vid Fatbursdammen innebär det att fiskvandring vid det artificiella vandringshindret som dammen utgör möjliggörs men samtidigt kommer de naturliga förutsättningarna nedströms dammen i kombination med påverkan från tidigare vattenverksamheter innebära att vandrande fisk kommer att hindras och fördröjas. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Även om det naturgivna förhållandena inneburit att starksimmande arter som öring kunnat passera är produktionen av öringsmolt beroende av tillgång på lek- och uppväxtområden samt predation på nedvandrande fisk. Tyresåns avrinningsområde karaktäriseras av korta strömsträckor och stora näringsrika sjöar. Det indikerar på att produktionen av öringsmolt varit begränsad och att predationen för eventuellt nedvandrande fisk hög Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

97 40 (60) Sammantaget innebär det att miljönyttan med föreslagen åtgärd behöver utredas vidare. En förutsättning för att upp- och nedvandrande fisk ska lokalisera fiskvägen och inte ansamlas vid Uddby kraftverks intags- eller utloppskanal är att regleringen anpassas. Idag passerar endast ca 10 % av vattenflödet genom Tyresåns nedersta strömsträcka. Förenklat innebär det att även om fiskvandring möjliggörs för all uppvandrande ål resulterar den befintliga vattenregimen i en ökning av den total passageeffektivitet med endast ca 10 %. Åtgärderna har anpassats efter områdets höga kulturmiljövärden och innebär att stensättningar längs med ån bevaras. Förutsättningarna för fiskvandring nedströms Fatbursdammen hade eventuellt kunnat förbättras ytterligare genom att avlägsna dessa men då det bedöms vara ett allt för kraftigt ingrepp på områdets höga kulturmiljövärden har det inte föreslagits. Genom biotopvård och bottenuppbyggnad återställs en vacker forsmiljö, där luftfuktigheten är hög med förbättrade förutsättningar för många sällsynta och hotade arter som är beroende av en så unik och idag ovanlig miljö. Figur 32. Nedströms den nya naturliknande fiskvägen förbättras förutsättningarna för fiskvandring genom bottenuppbyggnad och biotopvård. Norconsult Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

98 41 (60) Föreslagna åtgärder innebär att dammbyggnaden blir självreglerande, en kontinuerlig minimitappning säkerställs och dammbyggnadens avbördningsförmåga ökar med resultatet att dammsäkerheten bedöms förbättras. Eftersom uppvandrande fisk följer det dominerande flödet, som kommer från Uddby kraftverks utloppskanal, borde en fiskväg istället ur fiskvandringssynpunkt anläggas vid kraftverkets utloppskanal. Men eftersom det ur naturvårdssynpunkt är mer angeläget att allt vatten som ställs till naturvårdens förfogande spills i naturfåran bör en eventuell ny fiskväg i första hand anläggas vid Fatbursdammen. Den höga fallhöjden vid Uddby kraftverk och förutsättningar vid Uddby kraftverk gör att det dessutom inte bedöms ekonomiskt eller fysiskt möjligt att anlägga en fiskväg där. 4.2 UDDBY KRAFTVERK, ANPASSAD REGLERING För att tillgängliggöra Tyresåns nedersta strömsträcka, Follbrinksströmmen, för uppvandrande fisk från Östersjön krävs en anpassade reglering. Det är även en förutsättning för att föreslagen fiskväg vid Fatbursdammen ska förbättra förutsättningarna för fiskvandring. Vidare är det en förutsättning för att upprätthålla Tyresåns naturvärden samt återställa de värden som sannolikt försvunnit. PRINCIP För att åstadkomma detta föreslås att minimitappningen ökas till i medel 400 l/s och att regleringen enligt en tappningsställare som utgår från tillrinningen. Åtgärden innebär att det dominerande vattenflödet även i fortsättningen kommer att passera genom kraftstationen vid Uddby kraftverk med resultatet att vandrande fisk ansamlas vid utlopps- och intagskanal. För att öka attraktionskraften föreslås därför att kraftverket vid behov stängs av och att allt vatten tappas genom Follbrinksströmmen. Detta kallas för att klunka vatten. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx En naturligare vattenregim kan säkerställas genom flera alternativa åtgärder att ersätta befintliga luckor med automatreglerade hydraulluckor och anpassa regleringen efter en tappningsställare. Eller genom att anpassa befintlig drift, anlägga föreslagen naturliknande fiskväg, anlägga ett nytt utskov av typen Thomsonöverfall. KOSTNADER Ökade kostnader för en anpassad reglering på grund av en ökad minimitappning vid Uddby kraftverk har preliminärt bedömts uppgå till 81 kkr/år (bilaga 3C). Det bör påpekas att bedömda kostnader är grovt skattade Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

99 42 (60) Föreslagen tappningsregim Månad minq Follbrinkströmmen (l/s) Klunkning Januari 400 NEJ Februari 400 NEJ Mars 400 NEJ April 400 NEJ Maj 400 NEJ Juni 400 NEJ Juli 400 NEJ Augusti 400 NEJ September 400 VID BEHOV Oktober 400 VID BEHOV November 400 VID BEHOV December 400 NEJ EFFEKTER Föreslagen flödesregim, motsvarande MLQ och ca 20 % av medelflödet till spillfåran, förväntas skapa förutsättningar för att upprätthålla naturvärdena i Follbrinksströmmen samt förbättrade förutsättningar för att nå gällande MKN. Åtgärden innebär att torrlagda fåror åter blir vattenförande och vattnets utbredning ökar. En anpassad tappning innebär även att Follbrinkströmmen tillgängliggörs för Östersjöns fauna med strömlevande/strömlekande (reofila) arter som öring och id. Förutom förbättrade förutsättningar för Östersjöns och Tyresåns fiskfauna skapas förbättrade förutsättningar för övrig flora och fauna knutna till vattenmiljöer och omgivande mark. Liksom för många fiskarter innebär åtgärden även för flera fågelarter, däggdjur och stormusslor som strömstare, kungsfiskare och flodpärlmussla att ursprungliga habitat med lämpliga livsmiljöer återställs. Genom att driften anpassas efter en tappningsställare skapas förutsättningar för naturligare vattenstånds- och flödesvariationer i Follbrinkströmmen. Vid en ökad regleringsamplitud i Albysjön och Fatburen skulle även tappningsställaren kunna anpassas för att säkerställa naturligare vattenståndsvariationer i de två sjöarna. Till nackdelarna hör att den föreslagna anpassade regleringen innebär ett ökat spill och därmed ett ökat produktionsbortfall. Vid behov av klunkning kan regleringen resultera i plötsliga flödesökningar i Follbrinkströmmen som skulle kunna leda till en negativ miljöpåverkan. Det är därför viktigt att utarbeta en regleringsstrategi som säkerställer att kraftiga flödesförändringar undviks Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

100 43 (60) 4.3 UDDBY KRAFTVERK, FINGALLER OCH AVLEDARE Ett skydd för nedvandrande fisk från att passera genom kraftverkets turbiner kan säkerställas genom att befintligt galler ersätts med en fingrind (figur 32-33, bilaga 3D). Fingrinden placeras mellan två murar av betong som gjuts vinkelrätt mot dammen. PRINCIP Murarna görs ca 0.3 m tjocka och blir ca 5 meter långa och 4 meter höga. Gallret placeras mellan grindarna med ca 35 graders lutning. Varje grindjärn blir 7 mm brett och ca 50 mm djupt. Spaltvidden sätts till 15 mm. Grinden förses med två flyktöppningar i dess övre hörn som mynnar i en fallränna som leder nedvandrande fisk till en fiskfälla. Flyktöppningar och avledningsränna anpassas så att de hydrauliska förhållandena blir så optimala som möjligt enligt gällande riktlinjer om bästa möjliga teknik. Öppningarna placeras så att de fungerar för avledning vid alla vattennivåer men anpassas så att ett optimalt flöde erhålls vid normalvattenstånd. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Figur 33. Översikt föreslagna åtgärder för att anlägga ett fingaller och avledare vid Uddby kraftverk, PLAN. Norconsult Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

101 44 (60) Figur 34. Exempel på alfagrind med flyktränna vid Västerkvarns krv i Kolbäcksån. Fällan vittjas med jämna mellanrum. Eventuell fångst transporteras nedströms och släpps ut i Uddbyviken nedströms kraftverket. Vattnet som tillförts till uppsamlingskärlet pumpas tillbaka. KOSTNADER Kostnader för fingaller och avledare vid Uddby kraftverk har preliminärt bedömts uppgå till 2.8 Mkr (bilaga 3E). Det bör påpekas att bedömda kostnader är grovt skattade. KONSKEVENSER Fallförlusterna över grinden bedöms inte öka i någon nämnvärd omfattning jämfört med idag förutsatt att rensningen fungerar. Spaltvidden mellan grindjärnen blir mindre med det kompenseras av att grindens area blir betydligt större. Funktionen för nedvandrande fisk bedöms bli god. I kombination med att uppvandring för ål möjliggörs bedöms föreslagen åtgärd kunna resultera i en betydande ökning av produktion av ål. Till nackdelarna hör att åtgärden innebär ökade kostnader för drift och underhåll samt hantering, fångst och transport av nedvandrande fisk. Det vatten som används för drift kommer att resultera i verkningsgradsförluster som leder till ett produktionsbortfall som kan begränsas med återpumpning Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

102 45 (60) 4.4 UDDBY KRAFTVERK, UPPSAMLING AV ÅLYNGEL För att möjliggöra en passage för uppvandrande ålyngel föreslås att en ålyngeluppsamlare installeras vid kraftverkets utloppskanal (figur 34-35). Vid Uddby kraftverk bedöms en mindre stationär ålyngeluppsamlare som lämplig. PRINCIP Eftersom strömmen på utloppskanalens högra sida riskerar att vara för stark för uppvandrande ålyngel bedöms den vänstra sidan vara en bättre placering. Ålyngelsamlaren förses med ett kontinuerligt flöde om ca 5 l/s till den översta rampen samt en mindre mängd vatten till ett initialt uppsamlingskärl. Från det initiala uppsamlingskärlet simmar/sköljs ålynglen till ett stort uppsamlingskärl (210 l) placerat vid vänster strand. För att säkerställa en god anlockning krävs dessutom lockvatten. Varje ramp monteras med en lutning på 30. De nedersta sektionerna förses med predatorskydd (mink/fågel) i form av rostfritt galler. Övriga rampsektioner täcks med plastlock. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Figur 35. Förslag på placering och typ av ålyngeluppsamlare vid Uddby kraftverk. Elghagen fiskevård Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

103 46 (60) Figur 36. Vandringsmediet EF-16, tillåter ålyngel att klättra upp längs ramperna. Elghagen fiskevård KOSTNADER Kostnader för en ålyngeluppsamlare inklusive installation vid Uddby kraftverk har preliminärt bedömts uppgå till 80 kkr och inkluderar tillverkning och installation. Det bör påpekas att bedömda kostnader är grovt skattade. KONSEKVENSER En ålyngelledare vid Uddby kraftverk tillgängliggöra Tyresåns avrinningsområde för ål. På grund av att utloppskanalen är relativt smal kommer ålyngelledarens utlopp vara placerat relativt när huvudströmmen även om den är belägen på den ena sida. Det skapar förutsättningar för en god anlockning och hög total passageffektivitet. Eftersom det dominerande flödet (> 90 %) vanligtvis kommer från kraftverkets utloppskanal kommer sannolikt huvuddelen av uppvandrande ål att erbjudas en möjliga passage förbi Tyresåns första vandringshinder. Uppströms Uddby kraftverk finns stora näringsrika sjöar med lämpliga ålhabitat vilket bedöms skapa god förutsättningar för en hög ålproduktion. Eftersom Uddby Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

104 47 (60) kraftverk utgör vattensystemets enda kraftverk finns goda möjligheter att tillgängliggöra hela avrinningsområdet för ål och samtidigt säkerställa en låg dödlighet vid nedvandring. För att ytterligare utvärdera en säker passage för lekvandrande ål behöver mortaliteten för nedvandrande ål beräknas och sannolikt ett fingaller med avledare installeras vid kraftverkets intagskanal. Åtgärden innebär ökade kostnader för drift, underhåll, vattentillförsel samt hantering, och transport av ålyngel. Det är viktigt att funktionen av ålyngelledarna utvärderas och ifall nödvändigt bör kompletterande åtgärder utföras. Ålyngelledarnas anlockningseffekt bedöms som det viktigaste att utvärdera. Ifall flödet som erhålls via självfall visar sig bli för lågt kan det bli aktuellt att komplettera med pumpar för att förbättra anlockningseffekten. Ålyngelledarnas placering går att förändra och optimera eftersom systemen är mobila. Frekvensen för tömning av uppsamlingsenheterna bör efter ett års drift utvärderas och eventuellt justeras. 4.5 UDDBY KRAFTVERK, AVSLUTAD DRIFT Om en fortsatt drift av Uddby kraftverk av någon anledning inte bedöms som aktuell kan verksamheten avslutas. PRINCIP Vid Uddby kraftverk fylls intaget igen. Fatbursdammen rivs ut och ersätts av en ny naturliknande tröskel m uppströms som så långt det är möjligt säkerställer att normalvattennivån uppströms bibehålls (figur 36-37, bilaga 3F). För att återställa möjligheterna för fiskvandring så långt det är möjligt genomförs biotopvård från den nya tröskeln och ca nedströms. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Samråd bör genomföras med Länsstyrelsen för en bedömning av åtgärdernas inverkan på kulturmiljöintresset och behov av eventuella tillstånd, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder. KOSTNADER Kostnaderna för en utrivning av Fatbursdammen har preliminärt bedömts uppgå till 3.7 Mkr (bilaga 3G). Det bör påpekas att bedömda kostnader är grovt skattade Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

105 48 (60) Figur 37. Översikt över föreslagna åtgärder för att genomföra en återställning vid Fatbursdammen genom att befintlig dammbyggnad avlägsnas, en ny naturliknande tröskel anläggs och biotopvård, PLAN. Norconsult KONSEKVENSER Åtgärden bedöms återställa de ursprungliga förutsättningarna för fiskvandring med resultatet att en om än svår passage för uppvandrande starksimmande fiskarter och ål skapas och nedvandring för samtliga fiskarter möjliggörs. Från Fatbursdammen och vidare uppströms till den nya naturliknande tröskeln återställs en ca 150 lång sträcka som tidigare varit indämd. Det branta fallet nedanför befintlig dammbyggnad innebär att både upp- och nedvandrande fisk kommer att fördröjas och till stor del även hindras av ett naturligt brant forsparti Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

106 49 (60) Figur 38. Illustration över en utrivning av Fatbursdammen. Norconsult Åtgärderna har anpassats för att så långt det är möjligt minimera påverkan på områdets höga kulturmiljövärden och innebär att stenlämningarna längs ån bevaras. Förutsättningarna för fiskvandring nedströms Fatbursdammen hade eventuellt kunnat förbättras ytterligare genom att avlägsna dessa men då det bedöms vara ett allt för kraftigt ingrepp på områdets höga kulturmiljövärden har det inte prioriterats. Förändrade vattennivåer är en källa till konflikt. Föreslagna åtgärder innebär att vattennivåerna i Fatburen och Albysjön bibehålls med resultatet att vattenverksamheten fortsätter. Även om åtgärden har utformats för att vara självreglerande och minimera kostnader för underhåll och drift kommer vattenverksamheten att fortsätta och därmed även kostnader, ansvar och krav kopplade till vattennivåer mm för verksamhetsutövaren. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

107 50 (60) Figur 39. Ca m uppströms nuvarande dammläge anläggs en ny fast naturliknande tröskel (röd linje). Från den nya tröskeln och vidare nedströms byggs en jämt slutande botten upp och åfåran biotopvårdas. Åtgärden innebär att en tidigare sträcka av Tyresån från det befintliga dammläget till den nya naturliknande tröskeln återställs. Norconsult Ur naturvårdssynpunkt bedöms en total återställning genom att återställa Albysjöns utlopp mer prioriterad. Det skulle innebära att vattenverksamheten avslutas helt och därmed tillhörande krav, villkor och ansvar. För att utvärdera effekterna av en total återställning krävs ytterligare utredning med bl.a. ekolodning av sjön Fatburen och sundet mellan Albysjön och Fatburen. 4.6 NYFORS, ÅTERSTÄLLNING En återställning vid Nyfors kan utföras genom att samtliga dämmande konstruktioner avlägsnas och ett naturligt sjöutlopp återställs genom biotopvård och bottenuppbyggnad (figur 38-40, bilaga 4A). Princip Samtliga dämmande konstruktioner avlägsnas. Vid Krondammen tas betong, luckor samt balkar bort och vid Kvarndammen avlägsnas luckor, balkar och anslutningsdamm av betong. En naturlig sjöströskel återställas genom bottenuppbyggnad och biotopvård. Bottenuppbyggnad utförs genom utläggning av naturligt avrundad grov sten (ca mm diameter) som slutligen övertäcks med ett lager av naturgrus (75 % mm och 25 % mm) Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

108 51 (60) Figur 40. Översikt över föreslagna åtgärder för att genomföra en återställning vid Nyfors, PLAN. Norconsult \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Figur 41. Anslutningsdammen av betong behöver rivas ut för att avsluta vattenverksamheten. Det innebär att upptagningsplatsen för kanoter behöver flyttas Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

109 52 (60) Biotopvård utförs på samma sträcka genom att sten och större block läggs ut genom principen bryt strömmen. Vilket innebär att varje block placeras ut snett nedströms varandra så att huvudströmmen bryts. Efter att strömfåran delats upp i två nya fåror placeras nästa två stenar ut så att dessa även bryts osv. Utläggningen av sten och större block eftersträvas att utföras vid medellågvattenföring (MLQ). Sten och block placeras ut så att huvuddelen av materialet ligger strax under eller strax ovan vattenytan vid MLQ. Bottenuppbyggnad och biotopvårdsåtgärder genomförs med naturvårds- eller fiskevårdssakkunnig. Inga stentrösklar anläggs. På grund av åtgärdernas ringa grumlingseffekt bedöms inga grumlingsbegränsade åtgärder krävas. Samråd bör genomföras med Länsstyrelsen för en bedömning av åtgärdernas inverkan på kulturmiljöintresset och behov av eventuella tillstånd, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder. Figur 42. Illustration över föreslagna åtgärder vid Nyfors. Norconsult KOSTNADER Kostnader för en återställning vid Nyfors har preliminärt bedömts uppgå till 1.6 Mkr (bilaga 4B). Det bör påpekas att bedömda kostnader är grovt skattade Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

110 53 (60) EFFEKTER Genom att ett naturliknande sjöutlopp återställs säkerställs naturliga flödes- och vattenståndsvariationer i både Tyresö-Flaten och Wättingeströmmen, strömsträckan nedströms. Tidigare tidvis torrlagda åfåror blir åter vattenförande året runt. Samtidigt elimineras för all framtid två vandringshinder så att ursprungliga förhållanden för fiskvandring återställs, med fria vandringsvägar för alla naturligt förekommande arter oavsett storlek. Avsaknaden av reglering innebär att dagens snabba flödesförändringar försvinner. Sammantaget innebär det att förutsättningarna för att nå gällande miljökvalitetsnorm förbättras markant. Åtgärden innebär att vattenverksamheten upphör och därmed krav och kostnader för underhåll, drift och villkor som vattennivåer förknippade med tillståndet. Idag bedöms dammarna vara i dåligt skick och är i behov av investeringar i underhåll för fortsatt drift. För friluftslivet bedöms förutsättningar förbättras genom att en ström- och forsmiljö återställs samt förbättrade förutsättning för sportfiske, forspaddling, fågelskådning. Till nackdelarna hör att kanotupptagningsplatsen behöver flyttas. Ny normalvattenyta i Tyresö-Flaten bedöms bli vilket motsvarar dagens vattennivåer. Åtgärden har utformats med största hänsyn till områdets höga kulturmiljövärden och innebär att samtliga äldre lämningar bevaras medan nya konstruktioner tas bort. Genom åtgärden säkerställs ett kontinuerligt vattenflöde i vattenvägarna som tidigare nyttjades. Eftersom åtgärden innebär att nuvarande vattennivå bibehålls bedöms ingen risk för föroreningsspridning föreligga. Eftersom nuvarande normalvattenyta bedöms kunna bibehållas kommer närliggande bostadshus inte påverkas i någon större utsträckning. Sjöar längre uppströms i systemet bedöms inte påverkas av åtgärden. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Jämfört med nuvarande reglering säkerställs ett jämnare flöde, utan snabba flödesökningar eller flödesminskningar, och bedöms därmed förbättra förutsättningarna för både kraftproduktion och reglering nedströms resulterande i en ökad dammsäkerhet och klimatanpassning av vattensystemet Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

111 54 (60) Liksom fortsatt drift bedöms kräva tillstånd kräver även genomförandet av en återställning vid Nyfors tillstånd för vattenverksamhet. Åtgärden kräver även sannolikt tillstånd för ingrepp i fornlämning enligt kulturmiljölagen 2 kap 12 och söks lämpligen i samband med ansökan för tillstånd för vattenverksamhet. 4.7 FOLLBRINKSTRÖMMEN, BIOTOPVÅRD Follbrinksströmmen som är den nedersta strömsträckan av Tyresån är påverkad av rensning. För att återställa de fysiska förutsättningarna bör sträckan från bron till prinsvillan och vidare uppströms till Fatbursdammen biotopvårdas. PRINCIP Strömsträckan restaureras genom att rensade stenar och block i första hand återförs. Därefter återställs lekbottnar manuellt enligt Hartijokimetoden. Utöver manuell restaurering med befintligt material bedöms sten, grus och block behöva tillföras. Materialet placeras ut så att naturliga strukturer förstärks. Naturgruset bör ha följande dimensioner: 75 % mm 25 % mm Naturgruset läggs ut så att en 10 m lång jämnt sluttande botten skapas med en lutning på 5 skapas. Arbetet utförs efter de riktlinjer som anges i vägledningen för Restaurering av vattendrag Manuell restaurering i mindre skogsvattendrag av Länsstyrelsen Västerbotten, Sådan laver man en gydebanke rigtigt av DTU Aqua samt under vägledning av natur- och fiskevårdssakkunnig personal. KOSTNADER Kostnader för föreslagna biotopvårdsåtgärder vid Follbrinksströmmen har preliminärt bedömts uppgå till 250 kkr (bilaga 5A). Det bör påpekas att bedömda kostnader är grovt skattade. EFFEKTER Planerade åtgärder innebär att Tyresåns nedersta strömsträcka återställs. Åtgärderna har anpassats för att minimera påverkan på vegetationen i åns närområde för att i största möjliga mån bibehålla dagens goda beskuggning Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

112 55 (60) Genom att öka kontaktytan med vattnet skapas en större yta av biofilm vilket innebär en förbättrad rening av vattnet. Åtgärderna innebär även att torrlagda fåror åter kan bli vattenförande och innebär även att påverkan från regleringen i kombination med en anpassad reglering kan minskas. Utan en naturligare vattenregim genom en anpassad reglering bedöms de positiva effekterna till stor del utebli. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

113 56 (60) 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Under nuvarande förhållanden, med artificiella vandringshinder samt en minimitappning i Follbrinkströmmen om 150 till 200 l/s vid dammen i Fatburen, kan inte miljökvalitetsnormen uppnås. Det saknas både framkomliga vandringsvägar samt i och med gällande tillstånd om minimitappning dessutom ett tillräckligt vattenflöde för att möjliggöra fiskvandring. Till skillnad från nuvarande bedömning gällande ekologisk status visar denna utredning att framförallt regleringen av nedre Tyresån innebär en så pass stor påverkan att förutsättningar saknas för att nå kravet på god ekologisk status. Däremot visar gällande bedömningsgrunder inte samma resultat på grund av att hela vattenförekomsten är klassat som ett vattendrag och effekter av reglering på kortare strömsträckor och av sjöarna inte visas i den samlade bedömningen av hydrologisk regim. Utifrån förutsättningarna har flera alternativa åtgärdsförslag presenterats som kan utgöra en grund för kommande åtgärdsstrategi. Tidigare påverkansbedömning har framförallt lyft fram konnektiviten som den begränsande faktorn. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittar i vattenförekomsten i förhållande till vilka arter som borde finnas där. Det första artificiella vandringshindret i Tyresån ligger uppströms ett naturligt brant fall som sannolikt enbart varit möjligt att passera för ål och starksimmande arter som öring. Uppströms det branta fallet är den preliminära bedömningen att förutsättningarna för produktion av öringsmolt är begränsad och behöver utredas vidare. Det innebär att åtgärder för att återställa förutsättningarna för fiskvandring i utgångspunkt bör fokusera på att säkerställa en passage för uppvandrande ål. Vid fortsatt kraftproduktion föreslås att en initial åtgärdsstrategi för nedre Tyresån, utan inbördes ordning, utgörs av följande åtgärder: - Anpassad reglering - Ålyngeluppsamlare vid Uddby kraftverk - Återställning vid Nyfors - Biotopvård Follbrinkströmmen Strategin bedöms skapa förutsättningar för ett levande vattensytem, förutsättningar för att nå vattendirektivet krav på god ekologisk status, förbättrade förutsättningar för ett rikare friluftsliv, samtidigt som största möjliga hänsyn tas till kulturmiljön Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

114 57 (60) Åtgärdsstrategin innebär en total investeringskostnad om ca 1.9 Mkr och en energiförlust om ca 81 kkr/år. Utifrån uppföljningen av uppvandringen av ålyngel och utredning av passageförluster av ål bör kraftverket vid behov kompletteras med fingaller och avledare. Om uppföljningen visar på behov av fingaller och avledare resulterar det i en ökad investeringskostnad på 2.8 Mkr. Vid beslut om en återställning av nedre Tyresån rekommenderas följande åtgärder: - Uddby kraftverk, avslutad drift - Nyfors, återställning - Follbrinkströmmen, biotopvård Ur naturvårdssynpunkt är en återställning mest prioriterade. Föreslagna åtgärder säkerställer en naturlig vattenregim och mervärden likt åtgärdsstrategin för en fortsatt kraftproduktion men samtidigt till en betydligt högre investeringskostnad och energiförlust. Åtgärdsstrategin bedöms innebära en total investeringskostnad på ca 5.6 Mkr och en kapitaliserad energiförlust på ca 11.9 Mkr. Föreslagna åtgärdsstrategier skapar förutsättningar för en naturlig återetablering av de arter som försvunnit från vattensystemet. För mer hotade arter som försvunnit eller i de fall en återkolonialisering försvåras av naturliga förutsättningar kan en återinplantering påskynda en återintroduktion. Ett exempel är flodpärlmusslan som sannolikt funnits i avrinningsområdet tidigare samt stationära bestånd av öring längre upp i avrinningsområdet. 5.1 YTTERLIGGARE UTREDNINGAR Presenterade förslag har tagits fram för att utgöra en grund i kommande åtgärdsstrategi för att skapa förutsättningar för att nå vattendirektivets krav på god ekologisk status. Beroende på prioriterade åtgärder eller som komplettering som underlag till kommande arbete med att ta fram en strategi bedöms ytterligare utredningar krävas. Flera åtgärdsförslag kräver dessutom tillstånd för vattenverksamhet och därmed ytterligare behov att redovisa alternativa åtgärder och konsekvenser. \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx För att utreda de positiva effekterna av att återställa förutsättningarna för fiskvandring till referensförhållandena behöver tillgången på habitat för de arter som ursprungligen bedömts kunna passera det branta fallet vid Follbrinkströmmen utredas vidare och en produktionsmodell tas fram för respektive art Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

115 58 (60) Utförligare riktlinjer för en anpassad reglering vid Fatbursdammen bör tas fram genom att en provtappning utförs. Utifrån genomförda undersökningen bör en tappningsstrategi med ökad minimitappning samt en reglering anpassad efter en tappningsställare tas fram som säkerställer naturligare flödesvariationer och om möjligt även naturligare vattenståndsvariationer samt tar hänsyn till kraftproduktion, dammsäkerhet, översvämningsproblematik, kultur och friluftsliv. För att utvärdera vattenförekomstens ekologiska status samt ta fram ett underlag för att bedöma eventuella åtgärders effekt bör provtagning utföras av bottenfauna och elfiskeundersökningar av strömpartier och svämplan. Bedömningen av den ekologiska statusen visar på både på ett bristande underlag och analys av tillgänglig flödesdata. Föreslagen åtgärd för avslutad drift av Uddby kraftverk genom att anlägga en naturlikande tröskel vid sjön Fatburens tröskel har visat sig kräva omfattande anläggningskostnader och innebär att vattenverksamheten fortsätter. Som alternativ till föreslagna åtgärder för avslutad drift bör förutsättningarna för att återställa Albysjöns utlopp undersökas vilket kräver att delar av Albysjön och Fatburen samt sundet mellan de två sjöarna ekolodas. En ekolodning och även provtappning är även en förutsättning för att kvantifiera tillskott av strömmande och forsande miljöer för flera av åtgärdsförslagen. Uddby kraftverk utgör det enda vattenkraftverket i avrinningsområdet. För att utvärdera behov av skydd för nedvandrande fisk i samband med att passage för uppvandrande ål möjliggörs bör turbinmortaliteten beräknas och ställas i relation till produktionen av ål Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx

116 59 (60) \\ad.stockholm.se\cli-sd-saint\cstsd002\005245\15 tyresåns vattenvårdsförbund tillfälligt\5 åtgärdsarbete\åtgärder tyresåns utlopp\fritt fram i tyresån_leverans \ fritt fram i tyresån.docx Fritt fram i Tyresån Utredning reglering och fiskvandring i nedre Tyresån

117 Norconsult AB Stortorget Örebro +46 (0)

118 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

119 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

120 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

121 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

122 BILAGA 3B Tyresåns VVF Uddby kraftverk, naturliknande ALTERNATIV 1: Naturliknande fiskväg, Omlöp Moment enhet antal a pris total Omlöp 1. Tillståndsprocess, administrativa förberedelser Ansökan (konsultkostnad) timmar Ombudskostnader timmar Sakägarkostnader (ombud, skadereglering mm) st Prövningsavgift och övriga administrativa kostnader st Naturliknande fiskväg Spont kvarsittande m Utrivning betong m Fyllnadsmassor m Natursten m Grävarbeten timmar Fiberduk m Betong - volym m Betong - formyta m Betong - armeringsmängd kg Luckor och balkar st Servicebana st Fångdammar st Diverse (räcken, läns mm) st Övriga kostnader Projektering och byggledning mm % Oförutsett % SUMMA OMLÖP kr

123 BILAGA 3C Tyresån VVF Uddby kraftverk, fiskväg Förutsättningar Fallhöjd 14m Slukförmåga 3.5 m 3 /s Min. drivvattenföring 0.4 m 3 /s Turbinverkningsgrad 90% Generatorverkningsgrad 95% Växelverkningsgrad 100 % Föreslagen tappningsregim Månad Qmin naturfåra (m 3 /s) Januari 0.4 Februari 0.4 Mars 0.4 April 0.4 Maj 0.4 Juni 0.4 Juli 0.4 Augusti 0.4 September 0.4 Oktober 0.4 November 0.4 December 0.4 Beräknad produktionspåverkan av ny tappningsregim Flöde tillgängligt i kraftverket Produktion År Q krv bef (m 3 /s) Q krv försl (m 3 /s) Q krv diff (m 3 /s) Prod Bef (GWh) Prod Försl (GWh) Diff (GWh) Medel Sammanfattning produktionspåverkan av ny tappningsregim Totalt flöde i naturfåra Flöde till kraftverket (m 3 /s) Spill (m 3 /s) Produktion medel (GWh/år) Produktion medel (kkr/år) Befintlig tappningsregim Föreslagen tappningsregim Differens

124 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

125 BILAGA 3E Tyresåns VVF Uddby kraftverk, fingaller och avledare INTAG: Alfagrind med avledare och fiskfälla Moment enhet antal a pris total 1. Tillståndsprocess, administrativa förberedelser Ansökan (konsultkostnad) timmar Ombudskostnader timmar Sakägarkostnader (ombud, skadereglering mm st Prövningsavgift och övriga administrativa kost st Fingaller, avledare, ny betong, fiskfälla Fångdamm m Betong - volym m Betong - formyta m Betong - armeringsmängd kg Grindstål m Täckplåt mm m Fiskfälla st Ny rensmaskin st Flyktöppning, utskov, övriga mekarbeten mm st Diverse (räcken, läns mm) st Övriga kostnader Projektering och byggledning mm % Oförutsett % SUMMA kr

126 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

127 BILAGA 3G Tyresåns VVF Fatbursdammen, återställning ALTERNATIV: Återställning Moment enhet antal a pris total 1. Tillståndsprocess, administrativa förberedelser Utrivningsansökan (konsultkostnad) timmar Ombudskostnader timmar Sakägarkostnader (ombud, skadereglering mm) st Prövningsavgift och övriga administrativa kostnader st Utrivning Utrivning balkar, luckor, servicebro mm timmar Tillfällig avledning vatten st Utrivning betong m Återställning och ny naturliknande tröskel Grävarbeten timmar Övrigt fyllnings mtrl m Natursten för återställning m Biotopvård timmar Övriga kostnader Projektering och byggledning mm % Oförutsett % SUMMA kr

128 Norconsult AB Stortorget 8, ÖREBRO Tfn

129 BILAGA 4B Tyresåns VVF Nyfors, återställning ALTERNATIV: Återställning Moment enhet antal a pris total 1. Tillståndsprocess, administrativa förberedelser Utrivningsansökan (konsultkostnad) timmar Ombudskostnader timmar Sakägarkostnader (ombud, skadereglering mm) st Prövningsavgift och övriga administrativa kostnader st Utrivning vattenbyggnader Utrivning balkar, luckor timmar Utrivning betongutskov m Återställning Natursten för återställning m Biotopvård timmar Grävarbeten timmar Temporär arbetsväg: beredning st Nya gångbroar st Flytt kanotupptagningsplats st Övriga kostnader Projektering och byggledning mm % Oförutsett % SUMMA kr

130 BILAGA 5A Tyresåns VVF Follbrinkströmmen, biotopvård ALTERNATIV: Återställning Moment enhet antal a pris total 1. Biotopvård Natursten för återställning m Biotopvård timmar Grävarbeten timmar Övriga kostnader Projektering och byggledning mm % Oförutsett % SUMMA kr

131 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna Johanna.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys svar på remiss från Havs- och vattenmyndigheten Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 april 2017 överlämnas till Havs- och vattenmyndigheten som Huddinge kommuns svar på remissen Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys. Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fick i december 2012 ett regeringsuppdrag som innebar att myndigheten tillsammans med Boverket skulle se över gällande regelverk för enskilda avloppsanläggningar, ta fram kostnadseffektiva författningsförslag för dessa anläggningar samt föreslå andra styrmedel för att öka takten då enskilda avloppsanläggningar åtgärdas. Efter ett antal revideringar har HaV nu skickat ut ytterligare en rapport samt en därtill hörande konsekvensutredning på remiss. Tillsynsnämnden ställer sig i huvudsak positiv till de ändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) som föreslås av HaV. Inte minst förslaget att i förhand peka ut områden där ökad restriktivitet ska gälla vad gäller utsläpp av avloppsvatten kan medföra hög miljönytta. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i tillsynsnämnden synpunkter. Beskrivning av ärendet Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fick i december 2012 ett regeringsuppdrag som innebar att myndigheten tillsammans med Boverket skulle se över gällande regelverk för enskilda avloppsanläggningar, ta fram kostnadseffektiva författningsförslag för dessa anläggningar samt föreslå andra styrmedel för att öka takten då enskilda avloppsanläggningar åtgärdas. En rapport lämnades till regeringen som sedan skickades på remiss. Rapporten har reviderats efter inkomna synpunkter och ny kunskap som POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) tillkommit. Under 2016 skickades ett omarbetat förslag ut till en referensgrupp. Efter ytterligare revideringar har HaV nu skickat ut ytterligare en rapport samt en därtill hörande konsekvensutredning på remiss. Målsättningen med författningsförslaget är att: samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpningen. öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn. öka förutsägbarheten för fastighetsägaren om vilka reningskrav som kommer att ställas. säkerställa avloppsanläggningarnas funktion. I korthet innehåller författningsförslaget följande förändringar: Områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten pekas ut med hjälp av ett nationellt bedömningsunderlag. Det ökar förutsägbarheten för fastighetsägare vilket reningskrav behöver en anläggning på en viss plats uppnå. Ett utpekande utifrån ett gemensamt bedömningsunderlag ger en större samsyn nationellt än vad som finns idag. Utpekande bör ske av myndighet på regional eller kommunal nivå. Kravet på rening av fosfor skärps i områden med övergödningsproblem, och där utsläppen från små avloppsanläggningar bedöms vara betydande. Däremot sänks kravet på rening av fosfor i områden där risken för påverkan är liten. Förändringen innebär att reningskraven blir bättre anpassade till risken för påverkan från avloppsanläggningen. Krav på en viss kunskapsnivå genom certifiering av de som anlägger avloppsanläggningar och krav på opartisk kontroll vid nyinstallation samt kontinuerlig kontroll av nya anläggningar i drift. Detta ökar säkerheten i att nya anläggningar levererar den hälso- och miljönytta som förutsatts vid tillståndsgivningen även på sikt. För anläggningar som är dimensionerade för pe 1 ställs högre krav på undersökning vid lokalisering och krav på tätare kontinuerlig kontroll än för de mindre anläggningarna. HaV gör bedömningen att det som ett komplement till författningsförslaget behövs ett ekonomiskt incitament i form av en skatt eller avgift för att nå en hållbar åtgärdstakt. 1 pe=personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd organiskt material som motsvarar det genomsnittliga dagliga utsläppet av organiskt material per person.

133 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Tillsynsnämndens synpunkter Nämnden ställer sig i huvudsak positiv till de ändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) som föreslås av HaV. Inte minst förslaget att i förhand peka ut områden där ökad restriktivitet ska gälla vad gäller utsläpp av avloppsvatten kan medföra hög miljönytta. Nämnden framhåller att det finns både för- och nackdelar med att de föreslagna ändringarna av FMH har hög detaljeringsgrad. Det kan ha fördelar genom att prövningen av små avloppsanläggningar blir liknande i hela landet. Samtidigt ställer detaljregleringen högre krav på fastighetsägarna att utforma sin ansökan på rätt sätt. Nämnden menar vidare att många av förslagen medför ökad administration, exempelvis de uppföljande kontroller som ska göras. Tillsynstid kommer att krävas för detta, och kostnaden kommer enligt gällande taxa att läggas på fastighetsägaren. Nämnden lyfter särskilt att det största hindret mot att nya anläggningar utförs är den höga kostnaden för fastighetsägaren och att nyttan av avloppsanläggningen inte upplevs motsvara kostnaden. Nämnden redovisar i sitt tjänsteutlåtande detaljerade synpunkter till specifika paragrafer i FMH. Dessa redovisas inte här utan hänvisas till tillsynsnämndens tjänsteutlåtande.

134 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning instämmer i tillsynsnämnden synpunkter. I nuläget finns ca 1500 enskilda avlopp i kommunen och i och med framtida VA-utbyggnad kommer fler och fler enskilda avlopp att försvinna. Detta gör att även om de nya reglerna kan innebära ökad arbetsbelastning för tillsynsnämnden så kommer den på sikt att minska med färre enskilda avlopp att hantera. Jan Heimdahl Tf kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor 1. Tydligare regler för små avloppsanläggningar (HaV) 2. Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar (HaV) 3. Tillsynsnämndens remissvar 4. Miljöberedningens protokoll Beslutet delges 1. Havs- och Vattenmyndigheten

135 KOMMUNSTYRELSENS 1 (5) FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ Avsändare Johanna Pettersson johanna.pettersson@huddinge.se Havs- och vattenmyndigheten Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys svar på remiss från Havs- och vattenmyndigheten Allmänna synpunkter Huddinge kommun ställer sig i huvudsak positiv till de ändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som föreslås av HaV. Inte minst förslaget att i förhand peka ut områden där ökad restriktivitet ska gälla vad gäller utsläpp av avloppsvatten kan medföra hög miljönytta. De föreslagna ändringarna av FMH har hög detaljeringsgrad. Detta kan ha fördelar i och med att prövningen av små avloppsanläggningar blir liknande i hela landet. Samtidigt ställer detaljregleringen högre krav på fastighetsägarna att utforma sin ansökan på rätt sätt med de utredningar och liknande som framgår i den föreslagna 15 a. Många av förslagen medför enligt kommunen ökad administration, exempelvis de uppföljande kontroller som ska göras. Tillsynstid kommer att krävas för detta, och kostnaden kommer enligt gällande taxa att läggas på fastighetsägaren. I de föreslagna ändringarna framgår att handläggningstiden kommer att minska med anledning av certifiering, men enligt förvaltningen finns inga egentliga belägg för detta. En större fråga, som egentligen inte är i fokus i HAV:s utredning, är om de föreslagna förslagen medför att fler enskilda avloppsanläggningar anläggs. Enligt kommunens mening är det största hindret mot att nya anläggningar utförs den höga kostnaden för fastighetsägaren och att nyttan av avloppsanläggningen inte upplevs motsvara kostnaden för den enskilda fastighetsägaren. Det vore önskvärt om ett större grepp togs i denna fråga och att man från statens sida utredde möjligheterna att öka graden av nya enskilda avloppsanläggningar. Kommentar till de olika föreslagna ändringarna i FMH Definitioner Det är mycket positivt att definitioner införs i författningstexten. 12 Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 12 a HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

136 2 (5) Kommunen ställer sig positiv till förslaget att utsläpp av toalettavloppsvatten inom särskilt utpekade områden inte är tillåtet. Vad som kan utgöra särskilda skäl måste dock förtydligas, antingen i författningstext eller i vägledning från HaV. Det är önskevärt att en sådan vägledning finns på plats innan de föreslagna reglerna träder i kraft. De föreslagna ändringarna omfattar endast toalettavloppsvatten. Enligt förslaget omfattas inte utsläpp av BDT-vatten av regleringen i FMH. BDT-vatten kan dock ha stor påverkan på drickvattentäkter genom spridning av bakterier och annan orenlighet, och det föreslås därför att förslaget omarbetas i denna del för att bättre ta hänsyn till denna aspekt av utsläpp av avloppsvatten. Det framgår inte i konsekvensutredningen vilka ekonomomiska eller miljömässiga konsekvenser det skulle ha om även utsläpp utan föregående rening av BDT-vatten skulle vara förbjudet. Även om utsläpp av BDT-vatten kan sägas vara reglerat av den allmänna bestämmelsen i 9 kap. 7 miljöbalken (1998:808), MB, och genom kommunens möjlighet att genom lokala hälsoskyddsföreskrifter, vore det enligt förvaltningens mening positivt med en tydligare reglering i förordningen. Vad gäller möjligheten att ta ut miljösanktionsavgift är det svårt att se vad som gör det problematiskt att ta ut en sådan straffavgift mot den som bryter mot förbudet. I det fall vattnet släpps ut helt orenat torde det vara uppenbart att utsläpp i strid med bestämmelsen görs, inte minst om detta sker i ett område som är särskilt utpekat som känsligt och där utsläpp inte alls är tillåtet. En kännbar miljösanktionsavgift för den som släpper ut orenat toalettavloppsvatten i känsliga recipienter kan enligt förvaltningens mening vara ett effektivt verktyg för att öka andelen godkända avloppsanläggningar. 13 Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. Dock vore en ordning med samlad prövning av både anläggande och drift av avloppsanläggningen enklare att hantera och skulle kräva färre beslut av nämnden. 14 De föreslagna ändringarna är väl avvägda och medför ökad tydlighet om vilka åtgärder som kräver anmälan och förvaltningen är positiv till de föreslagna ändringarna. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, är det också anmälningspliktigt enligt 6 kap. 5 att utföra väsentliga ändringar på en anläggning för avlopp inom en tomt. Det är oklart om anmälningsplikten enligt dessa båda lagrum är densamma eller om vad som är en väsentlig ändring enligt PBF avser andra åtgärder än enligt de förslagna ändringarna i FMH. 15 Även om det är positivt att krav kan ställas på att den som anlägger en avloppsanläggning har den kunskap som krävs för uppgiften, är det enligt

137 3 (5) kommunens mening inte visat att just certifiering skulle vara det mest lämpliga sättet att uppnå detta. Eftersom det inte går att bedöma hur stor miljönyttan är med denna certifiering, går det heller inte att väga de ökade kostnaderna för verksamhetsutövarna mot den påstådda miljönyttan. Om kravet på certifiering införs enligt förslaget är det enligt kommunen mycket viktigt att detta kommuniceras till branschen så att tillräcklig tid finns för att certifiera sin verksamhet. När certifiering infördes för att borra för bergvärme infördes är erfarenheten att det under en period var väldigt svårt att hitta certifierade borrare och installatörer. 15 a Kommunen ställer sig positiv till att det förtydligas vilka uppgifter som ska lämnas in tillsammans med ansökan. Dock kan det medföra stora kostnader för fastighetsägaren att utreda det som framgår i paragrafen. I den praktiska hanteringen kan undantag medges, men detta kommer sannolikt endast att göras under själva handläggningen, vilket inte gynnar den som försöker göra rätt från början och lämna in komplett ansökan i enlighet med den föreslagna 15 a. Hur förhåller sig denna uppräkning till regleringen i 22 kap. 1 1 st. MB? Ska den ses som ett komplement till denna? Kan tillsynsmyndigheten genom tillämpning av 22 kap. 2 MB avvisa ansökan om den inte uppfyller kraven i 15 a FMH? 16 Se ovan till 12 a om särskilda skäl. 16 a Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 16 b Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 16 c Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 16 d-e Även om leverantören garanterar att anläggningens tekniska egenskapskrav uppfylls vad gäller reduktion av organiskt material och totalfosfor, är det verksamhetsutövaren som ska visa att kraven kan tillgodoses. Är tanken att tillsynsmyndigheten utan vidare ska godkänna leverantörens egna uppgifter i lämnad prestandadeklarationen eller kan det i vissa fall vara tillåtet att kräva att den sökande bevisar att anläggningen uppfyller kraven. Vägledningen i HVMFS 2016:17 s. 12 kan behöva ses över när reningsgrad anges så pass exakt i de föreslagna bestämmelserna. I den praktiska hanteringen kan det vara svårt att kunna konstatera att en infiltrationsbädd uppfyller kraven på 40- procentig rening av avloppsvattnet

138 4 (5) eftersom anläggningar av denna typ är svåra att provta. Detta är den stora nackdelen med att reglera exakta reningsnivåer i förordningstexten. 18 Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 18 a Kommunen anser att en bättre ordning vore att verksamhetsutövaren skickar in utförandeintyget före det att anläggningen tas i drift (2-6 veckor förslagsvis) och att det istället stadgas att anläggningen inte får tas i drift förrän intyget har lämnats in till tillsynsmyndigheten och anläggningen genom utförandeintyget har godkänts av den certifierade installatören. Kommunen anser att det är problematiskt att ta ut miljösanktionsavgift så som föreslås. Hur ska det gå att bevisa att någon tagit anläggningen i bruk innan utförandeintyget lämnats eller skickats till nämnden? Ordavalet lämnar antyder att risken för att intyget kommer nämnden tillhanda är verksamhetsutövarens, men innebär det att postförsändelser som inte kommer fram eller som kommer fram för sent innebär att miljösanktionsavgift tas ut? Vidare är tidpunkten för ibruktagandet mycket svårt att fastslå i efterhand vilket också medför tillämpningsproblem vid miljösanktionsavgifter. Kommunen anser att förslaget i denna del bör omarbetas a Kommunen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. Ny bestämmelse om kontroll efter installation Kommunen tycker att förslaget i denna del är välavvägt och det kan medföra stor miljönytta att avloppsanläggningar kontrolleras efter installation. Se ovan under kommentaren till 15 om certifiering av kontrollanten. Om miljösanktionsavgift ska kunna tas ut av den som bryter mot denna bestämmelse måste tidpunkten för den överträdelse som medför skyldighet att betala miljösanktionsavgift tydligare definieras. För tillsynsmyndigheten är det mycket svårt att avgöra när anläggningen faktiskt togs i bruk, och av detta skäl är det lika svårt att konstatera om dokumentationen av kontrollen kommit in i rätt tid. Se ovan till 18 a. Det bör också framgå i bestämmelsen om miljösanktionsavgift att även bristfällig dokumentation av utförd kontroll som lämnas in i tid bör medföra att miljösanktionsavgift döms ut. Ny bestämmelse om återkommande kontroll Kommunen tycker att förslaget i denna del är välavvägt och det kan medföra stor miljönytta att avloppsanläggningar kontrolleras löpande under sin livstid. Se ovan om miljösanktionsavgift och tidpunkt för inlämnande av dokumentation av utförd kontroll. Även här bör bristfällig dokumentation som lämnas in i tid medföra att miljösanktionsavgift döms ut.

139 5 (5) Ny bestämmelse om känsliga områden Kommunen tycker det är en lämplig lösning att i förväg peka ut områden där högra krav på rening kan ställas. För enskilda medför detta ökad transparens att denna bedömning görs formellt än att det istället rör sig om kommunala policybeslut som det är svårt att bemöta för den enskilda fastighetsägaren. Förvaltningen anser att det är lämpligt att detta utpekande görs av Länsstyrelsen då liknande krav kan komma att ställas i angränsande kommuner, och då det minskar risken för lokalpolitiska hänsyn. Det är dock viktigt att kommunens kunskap och befogade synpunkter beaktas för att Länsstyrelsen ska få så bra beslutsunderlag som möjligt. Vad gäller möjligheten att överklaga ett beslut om utpekande av ett område som extra känsligt är det enligt kommunens mening lämpligt att förfara på samma sätt som vid utvidgning av strandskydd enligt 7 kap. 14 MB. Även enskilda fastighetsägare kan vara berörda av ett utpekande av ett område som extra känsligt för utsläpp av toalettvatten och det är viktigt att även deras synpunkter kan tillgodoses och beaktas. Särskilt om dagvatten Dagvatten är ett ökande problem, och kan sannolikt bli mer aktuellt i framtiden med tanke på de accelererande klimatförändringarna. Kommunen eftersöker tydligare regler för dagvattenhantering men i och med att utredningen främst berör avloppsanläggningar för hushållsbruk är det naturligt att avgränsa i enlighet med förslaget. Förvaltningen instämmer i HaVs bedömning att dagvatten behöver regleras särskilt. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 31 maj 2017 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande

140 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Diarienummer Dnr Handläggare Jan Casserstedt Tillsynsnämnden Remissvar angående Havs- och vattenmyndighetens rapport om små avloppsanläggningar Förslag till beslut Tillsynsnämnden beslutar att: 1. Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat den 20 mars 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som tillsynsnämndens yttrande i ärendet. 2. Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram rapporten Tydligare regler för små avloppsanläggningar, vilken har remitterats till Huddinge kommun. I rapporten föreslås ett flertal ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, i fortsättningen FMH, och arbetet syftar övergripande till att samla och förtydliga regelverket kring små avlopp. Natur- och byggnadsförvaltningens (i fortsättningen förvaltningen) bedömning är att de föreslagna ändringarna medför ökad tydlighet och att reglerna ställer krav på underhåll av avloppsanläggningar vilket kan medföra stor miljönytta. Beskrivning av ärendet HaV fick i december 2012 ett regeringsuppdrag som innebar att myndigheten tillsammans med Boverket skulle se över gällande regelverk för enskilda avloppsanläggningar, ta fram kostnadseffektiva författningsförslag för dessa anläggningar samt föreslå andra styrmedel för att öka takten då enskilda avloppsanläggningar åtgärdas. En rapport lämnades till regeringen som sedan skickades på remiss. Rapporten har reviderats efter inkomna synpunkter och ny kunskap som tillkommit. Under 2016 skickades ett omarbetat förslag ut till en referensgrupp. Efter ytterligare revideringar har HaV nu skickat ut ytterligare en rapport, Tydligare regler för små avloppsanläggningar 1 samt en därtill hörande konsekvensutredning 2 på remiss. 1 Havs- och vattenmyndigheten , Tydligare regler för små avloppsläggningar. Författningsförslag för avloppsanläggningar upp tom 200 pe. 2 Havs- och vattenmyndigheten , Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar. HUDDINGE KOMMUN Natur- och byggnadsförvaltningen Post Huddinge huddinge@huddinge.se Besök Sjödalsvägen 29 Tfn vxl

141 2 (6) Kortfattad beskrivning av förslagen i rapporten Områden särskilt känsliga för utsläpp av toalettvatten ska kunna pekas ut, och för dessa ska större restriktivitet gälla. Krav på certifiering införs för den som anlägger och kontrollerar avloppsanläggningar. Krav införs på återkommande kontroll av anläggningen Nya definition, små avloppsanläggningar (d.v.s. sådana dimensionerade för < 200 pe, personekvivalenter) ska användas istället för enskilda avloppsanläggningar För små anläggningar dimensionerade för pe ska högre krav kunna ställas vad gäller lokalisering och underhåll. Förtydligande om att förbud om att släppa ut toalettavloppsvatten enbart gäller små avloppsanläggningar och inte orenat avloppsvatten generellt (d.v.s. kylvatten, dagvatten, avvattning av begravningsplatser) eller utsläpp från större reningsverk eller ledningsnät. Dagvattenanläggningar ska enligt förslaget inte vara anmälningspliktiga enligt FMH, utan detta ska regleras på annat sätt oklart hur. Förvaltningens synpunkter Allmänna synpunkter Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till de ändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som föreslås av HaV. Inte minst förslaget att i förhand peka ut områden där ökad restriktivitet ska gälla vad gäller utsläpp av avloppsvatten kan medföra hög miljönytta. De föreslagna ändringarna av FMH har hög detaljeringsgrad. Detta kan ha fördelar i och med att prövningen av små avloppsanläggningar blir liknande i hela landet. Samtidigt ställer detaljregleringen högre krav på fastighetsägarna att utforma sin ansökan på rätt sätt med de utredningar och liknande som framgår i den föreslagna 15 a. Många av förslagen medför enligt förvaltningen ökad administration, exempelvis de uppföljande kontroller som ska göras. Tillsynstid kommer att krävas för detta, och kostnaden kommer enligt gällande taxa att läggas på fastighetsägaren. I de föreslagna ändringarna framgår att handläggningstiden kommer att minska med anledning av certifiering, men enligt förvaltningen finns inga egentliga belägg för detta. En större fråga, som egentligen inte är i fokus i HAV:s utredning, är om de föreslagna förslagen medför att fler enskilda avloppsanläggningar anläggs. Enligt förvaltningens mening är det största hindret mot att nya anläggningar utförs den höga kostnaden för fastighetsägaren och att nyttan av avloppsanläggningen inte upplevs motsvara kostnaden för den enskilda fastighetsägaren. Det vore önskvärt om ett större grepp togs i denna fråga och att man från statens sida utredde möjligheterna att öka graden av nya enskilda avloppsanläggningar. Kommentar till de olika föreslagna ändringarna i FMH Förvaltningen vill särskilt framföra följande kommentarer till de föreslagna ändringarna i FMH:

142 3 (6) Definitioner Det är mycket positivt att definitioner införs i författningstexten. 12 Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 12 a Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att utsläpp av toalettavloppsvatten inom särskilt utpekade områden inte är tillåtet. Vad som kan utgöra särskilda skäl måste dock förtydligas, antingen i författningstext eller i vägledning från HaV. Det är önskevärt att en sådan vägledning finns på plats innan de föreslagna reglerna träder i kraft. De föreslagna ändringarna omfattar endast toalettavloppsvatten. Enligt förslaget omfattas inte utsläpp av BDT-vatten av regleringen i FMH. BDT-vatten kan dock ha stor påverkan på drickvattentäkter genom spridning av bakterier och annan orenlighet, och det föreslås därför att förslaget omarbetas i denna del för att bättre ta hänsyn till denna aspekt av utsläpp av avloppsvatten. Det framgår inte i konsekvensutredningen vilka ekonomomiska eller miljömässiga konsekvenser det skulle ha om även utsläpp utan föregående rening av BDT-vatten skulle vara förbjudet. Även om utsläpp av BDT-vatten kan sägas vara reglerat av den allmänna bestämmelsen i 9 kap. 7 miljöbalken (1998:808), MB, och genom kommunens möjlighet att genom lokala hälsoskyddsföreskrifter, vore det enligt förvaltningens mening positivt med en tydligare reglering i förordningen. Vad gäller möjligheten att ta ut miljösanktionsavgift är det svårt att se vad som gör det problematiskt att ta ut en sådan straffavgift mot den som bryter mot förbudet. I det fall vattnet släpps ut helt orenat torde det vara uppenbart att utsläpp i strid med bestämmelsen görs, inte minst om detta sker i ett område som är särskilt utpekat som känsligt och där utsläpp inte alls är tillåtet. En kännbar miljösanktionsavgift för den som släpper ut orenat toalettavloppsvatten i känsliga recipienter kan enligt förvaltningens mening vara ett effektivt verktyg för att öka andelen godkända avloppsanläggningar. 13 Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. Dock vore en ordning med samlad prövning av både anläggande och drift av avloppsanläggningen enklare att hantera och skulle kräva färre beslut av nämnden. 14 De föreslagna ändringarna är väl avvägda och medför ökad tydlighet om vilka åtgärder som kräver anmälan och förvaltningen är positiv till de föreslagna ändringarna. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, är det också anmälningspliktigt enligt 6 kap. 5 att utföra väsentliga ändringar på en anläggning för avlopp inom en tomt. Det är oklart om anmälningsplikten enligt dessa båda lagrum är densamma eller om vad som är en väsentlig ändring enligt PBF avser andra åtgärder än enligt de förslagna ändringarna i FMH.

143 4 (6) 15 Även om det är positivt att krav kan ställas på att den som anlägger en avloppsanläggning har den kunskap som krävs för uppgiften, är det enligt förvaltningens mening inte visat att just certifiering skulle vara det mest lämpliga sättet att uppnå detta. Eftersom det inte går att bedöma hur stor miljönyttan är med denna certifiering, går det heller inte att väga de ökade kostnaderna för verksamhetsutövarna mot den påstådda miljönyttan. Om kravet på certifiering införs enligt förslaget är det enligt förvaltningen mycket viktigt att detta kommuniceras till branschen så att tillräcklig tid finns för att certifiera sin verksamhet. När certifiering infördes för att borra för bergvärme infördes är erfarenheten att det under en period var väldigt svårt att hitta certifierade borrare och installatörer. 15 a Förvaltningen ställer sig positiv till att det förtydligas vilka uppgifter som ska lämnas in tillsammans med ansökan. Dock kan det medföra stora kostnader för fastighetsägaren att utreda det som framgår i paragrafen. I den praktiska hanteringen kan undantag medges, men detta kommer sannolikt endast att göras under själva handläggningen, vilket inte gynnar den som försöker göra rätt från början och lämna in komplett ansökan i enlighet med den föreslagna 15 a. Hur förhåller sig denna uppräkning till regleringen i 22 kap. 1 1 st. MB? Ska den ses som ett komplement till denna? Kan tillsynsmyndigheten genom tillämpning av 22 kap. 2 MB avvisa ansökan om den inte uppfyller kraven i 15 a FMH? 16 Se ovan till 12 a om särskilda skäl. 16 a Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 16 b Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 16 c Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 16 d-e Även om leverantören garanterar att anläggningens tekniska egenskapskrav uppfylls vad gäller reduktion av organiskt material och totalfosfor, är det verksamhetsutövaren som ska visa att kraven kan tillgodoses. Är tanken att tillsynsmyndigheten utan vidare ska godkänna leverantörens egna uppgifter i lämnad prestandadeklarationen eller kan det i vissa fall vara tillåtet att kräva att den sökande bevisar att anläggningen uppfyller kraven. Vägledningen i HVMFS 2016:17 s. 12 kan behöva ses över när reningsgrad anges så pass exakt i de föreslagna bestämmelserna. I den praktiska hanteringen kan det vara svårt att kunna konstatera att en infiltrationsbädd uppfyller kraven på 40- procentig rening av avloppsvattnet

144 5 (6) eftersom anläggningar av denna typ är svåra att provta. Detta är den stora nackdelen med att reglera exakta reningsnivåer i förordningstexten. 18 Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. 18 a Förvaltningen anser att en bättre ordning vore att verksamhetsutövaren skickar in utförandeintyget före det att anläggningen tas i drift (2-6 veckor förslagsvis) och att det istället stadgas att anläggningen inte får tas i drift förrän intyget har lämnats in till tillsynsmyndigheten och anläggningen genom utförandeintyget har godkänts av den certifierade installatören. Förvaltningen anser att det är problematiskt att ta ut miljösanktionsavgift så som föraslås. Hur ska det gå att bevisa att någon tagit anläggningen i bruk innan utförandeintyget lämnats eller skickats till nämnden? Ordavalet lämnar antyder att risken för att intyget kommer nämnden tillhanda är verksamhetsutövarens, men innebär det att postförsändelser som inte kommer fram eller som kommer fram för sent innebär att miljösanktionsavgift tas ut? Vidare är tidpunkten för ibruktagandet mycket svårt att fastslå i efterhand vilket också medför tillämpningsproblem vid miljösanktionsavgifter. Förvaltningen anser att förslaget i denna del bör omarbetas a Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på förslaget i denna del. Ny bestämmelse om kontroll efter installation Förvaltningen tycker att förslaget i denna del är välavvägt och det kan medföra stor miljönytta att avloppsanläggningar kontrolleras efter installation. Se ovan under kommentaren till 15 om certifiering av kontrollanten. Om miljösanktionsavgift ska kunna tas ut av den som bryter mot denna bestämmelse måste tidpunkten för den överträdelse som medför skyldighet att betala miljösanktionsavgift tydligare definieras. För tillsynsmyndigheten är det mycket svårt att avgöra när anläggningen faktiskt togs i bruk, och av detta skäl är det lika svårt att konstatera om dokumentationen av kontrollen kommit in i rätt tid. Se ovan till 18 a. Det bör också framgå i bestämmelsen om miljösanktionsavgift att även bristfällig dokumentation av utförd kontroll som lämnas in i tid bör medföra att miljösanktionsavgift döms ut. Ny bestämmelse om återkommande kontroll Förvaltningen tycker att förslaget i denna del är välavvägt och det kan medföra stor miljönytta att avloppsanläggningar kontrolleras löpande under sin livstid. Se ovan om miljösanktionsavgift och tidpunkt för inlämnande av dokumentation av utförd kontroll. Även här bör bristfällig dokumentation som lämnas in i tid medföra att miljösanktionsavgift döms ut. Ny bestämmelse om känsliga områden Förvaltningen tycker det är en lämplig lösning att i förväg peka ut områden där högra krav på rening kan ställas. För enskilda medför detta ökad transparens att denna bedömning görs formellt än att det istället rör sig om kommunala policybeslut som det är svårt att bemöta för den enskilda fastighetsägaren.

145 6 (6) Förvaltningen anser att det är lämpligt att detta utpekande görs av Länsstyrelsen då liknande krav kan komma att ställas i angränsande kommuner, och då det minskar risken för lokalpolitiska hänsyn. Det är dock viktigt att kommunens kunskap och befogade synpunkter beaktas för att Länsstyrelsen ska få så bra beslutsunderlag som möjligt. Vad gäller möjligheten att överklaga ett beslut om utpekande av ett område som extra känsligt är det enligt förvaltningens mening lämpligt att förfara på samma sätt som vid utvidgning av strandskydd enligt 7 kap. 14 MB. Även enskilda fastighetsägare kan vara berörda av ett utpekande av ett område som extra känsligt för utsläpp av toalettvatten och det är viktigt att även deras synpunkter kan tillgodoses och beaktas. Särskilt om dagvatten Dagvatten är ett ökande problem, och kan sannolikt bli mer aktuellt i framtiden med tanke på de accelererande klimatförändringarna. Förvaltningen eftersöker tydligare regler för dagvattenhantering men i och med att utredningen främst berör avloppsanläggningar för hushållsbruk är det naturligt att avgränsa i enlighet med förslaget. Förvaltningen instämmer i HaV:s bedömning att dagvatten behöver regleras särskilt. Anders Lindelöf Teknisk direktör Jan Casserstedt Jurist Beslutet delges Kommunstyrelsen

146 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 5 april Paragraf Diarienummer TN-2017/ Remiss: Rapport tydligare regler små avloppsanläggningarsvar till kommunstyrelsen Tillsynsnämndens beslut Tillsynsnämnden beslutar att: 1) Förvaltningens synpunkter godkänns och tjänsteutlåtandet daterat den 20 mars 2017 överlämnas till kommunstyrelsen som tillsynsnämndens yttrande i ärendet. 2) Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram rapporten Tydligare regler för små avloppsanläggningar, vilken har remitterats till Huddinge kommun. I rapporten föreslås ett flertal ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, i fortsättningen FMH, och arbetet syftar övergripande till att samla och förtydliga regelverket kring små avlopp. Naturoch byggnadsförvaltningens (i fortsättningen förvaltningen) bedömning är att de föreslagna ändringarna medför ökad tydlighet och att reglerna ställer krav på underhåll av avloppsanläggningar vilket kan medföra stor miljönytta. Överläggning Jan Casserstedt (tjm), Staffan Stafström (tjm), Christer Bergh (KD), Linda Papirnij (S), Jennifer Lind (M), Bengt Eliasson (S) och Tomas Nordström (MP) yttrar sig i ärendet innan det förklaras avslutat. Beslutet delges Kommunstyrelsen

147 Tydligare regler för små avloppsanläggningar Författningsförslag för avloppsanläggningar upp tom 200 pe Havs- och vattenmyndighetens rapportering

148 Havs- och vattenmyndigheten Datum: Ansvarig utgivare: Jakob Granit Omslagsfoto: Maja Kristin Nylander Havs- och vattenmyndigheten Box , Göteborg

149 Tydligare regler för små avloppsanläggningar Författningsförslag för avloppsanläggningar upp tom 200 pe Havs- och vattenmyndighetens rapportering

150

151 Förord Små avloppsanläggningar (dimensionerade för upp t.o.m. 200 personekvivalenter (pe)) som har bristfällig rening kan orsaka både hälso- och miljöproblem. Många av de små avloppsanläggningarna är gamla och saknar helt rening från smitt- och näringsämnen. Även relativt nya anläggningar har visat sig ha problem med driften och når inte upp till de reningskrav som tillverkaren har utlovat. I denna rapport lämnas ett författningsförslag som innebär ändringar av befintliga bestämmelser i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) (FMH) samt förslag på kompletterande bestämmelser för små avloppsanläggningar. Målsättningen med förslaget är att samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpningen, öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn. Men även att öka förutsägbarheten för fastighetsägaren om vilka reningskrav som ställs på platsen samt att säkerställa avloppsanläggningarnas funktion. Bakgrunden till detta författningsförslag är det regeringsuppdrag som Havsoch vattenmyndigheten (HaV) fick i december HaV skulle enligt regeringsuppdraget i samråd med Boverket utreda nödvändiga förändringar i regelverket kring enskilda avlopp, och ta fram kostnadseffektiva författningsförslag. HaV:s slutrapportering lämnades till regeringen i september 2013, varefter förslaget skickades på remiss. Regeringen har därefter gett HaV ett kompletterande uppdrag som nu redovisas. Författningsförslaget som ingick i rapporteringen 2013 har reviderats och bearbetats av HaV utifrån remissinstansernas synpunkter, tillkommande kunskap och inspel från den referensgrupp som bildades under våren Referensgruppen som knöts till detta uppdrag har varit brett sammansatt och bestått av centrala och regionala myndigheter, branschorganisationer, forskare och intressegrupper. Ett stort tack riktas till denna grupp för det stora engagemang som visats under arbetets gång. Många av de synpunkter och idéer som inkommit har omhändertagits i rapporten, andra kommer vara till stor nytta i det framtida arbetet. Rapporten kommer att kompletteras med en konskevensanalys. Göteborg den 9 september 2016 Björn Sjöberg

152 Sammanfattning Målsättningen med detta författningsförslag är att: samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpningen öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn öka förutsägbarheten för fastighetsägaren om vilka reningskrav som kommer att ställas säkerställa avloppsanläggningarnas funktion. I korthet innehåller författningsförslaget följande förändringar: Områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten pekas ut med hjälp av ett nationellt bedömningsunderlag. Det ökar förutsägbarheten för fastighetsägare vilket reningskrav behöver en anläggning på en viss plats uppnå. Ett utpekande utifrån ett gemensamt bedömningsunderlag ger en större samsyn nationellt än vad som finns idag. Utpekande bör ske av myndighet på regional eller kommunal nivå. Kravet på rening av fosfor skärps i områden med övergödningsproblem, och där utsläppen från små avloppsanläggningar bedöms vara betydande. Däremot sänks kravet på rening av fosfor i områden där risken för påverkan är liten. Förändringen innebär att reningskraven blir bättre anpassade till risken för påverkan från avloppsanläggningen. Krav på en viss kunskapsnivå genom certifiering av de som anlägger avloppsanläggningar och krav på opartisk kontroll vid nyinstallation samt kontinuerlig kontroll av nya anläggningar i drift. Detta ökar säkerheten i att nya anläggningar levererar den hälso- och miljönytta som förutsatts vid tillståndsgivningen även på sikt. För anläggningar som är dimensionerade för pe ställs högre krav på undersökning vid lokalisering och krav på tätare kontinuerlig kontroll än för de mindre anläggningarna. HaV gör bedömningen att det som ett komplement till författningsförslaget behövs ett ekonomiskt incitament i form av en skatt eller avgift för att nå en hållbar åtgärdstakt.

153 SAMMANFATTNING...6 INLEDNING...11 Bakgrund...11 Problembeskrivning Påverkan, nationellt och lokalt Dålig funktion även i nya anläggningar Låg åtgärdstakt En splittrad reglering och bristande samsyn Problematiskt att koppla villkor som gäller driften till tillståndet Målsättning Förväntade effekter av nya regler Ökad samsyn, tydlighet och förutsägbarhet Reningskrav som är anpassade till risken för påverkan Säkerställande av anläggande och drift...18 Högre krav på större anläggningar...18 Avgränsningar...18 Övriga nödvändiga författningsförändringar Byta begreppet avloppsanordning mot avloppsanläggning Reglera utsläpp av annat orenat avloppsvatten Dagvatten behöver regleras särskilt Ändringar i miljötillsynsförordningen Ändringar i förordningen om miljösanktionsavgift Förtydliga handläggningsregler för små avloppsanläggningar Pågående projekt som underlättar införandet av författningsförslagen FÖRSLAG PÅ ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG I FMH...21 Definitioner Motiv...22 Ny 12 a...23 Motiv Motiv Motiv Nuvarande Ny Motiv...32

154 Ny 15 a...33 Motiv...34 Nuvarande Ny Motiv...35 Ny 16 a...35 Motiv...35 Ny 16 b...37 Motiv...37 Ny 16 c...37 Motiv...37 Ny 16 d...38 Motiv...38 Ny 16 e...38 Motiv Motiv Ny 18 a Motiv Motiv Ny 19 a Motiv Ny X Övergångsbestämmelser...42 NYA BESTÄMMELSER SOM SKA FÖRAS IN PÅ LÄMPLIGT STÄLLE...42 Ny X Tillsynsbestämmelse, kontroll efter installation...42 Motiv...43 Ny Y Tillsynsbestämmelse, kontinuerlig kontroll...45 Motiv...46 Ny Övergångsbestämmelser Ny Z Utpekande av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten Motiv Ny Övergångsbestämmelser FÖRSLAG PÅ NYA BESTÄMMELSER SAMT ÄNDRINGAR I BEFINTLIGA BESTÄMMELSER OM MSA...52 Överträdelse av 14 FMH...52 Överträdelse av nya 15 FMH...52 Överträdelse av nya 18 a FMH...52

155 Överträdelse av nya tillsynsbestämmelserna...52 OMARBETNING AV FÖRSLAGEN EFTER SYNPUNKTER FRÅN REFERENSGRUPPEN...52 FÖLJANDE FÖRSLAG UTGÅR...53 Täta ledningar...53 Motiv för att ta bort...53 Krav på utsläppshalter och provtagning med avseende på miljöskydd...53 Motiv för att ta bort...54 Kriterier för känslig utsläppspunkt, krav på reduktion, utsläppshalter och provtagning med avseende på hälsoskydd...55 Motiv för att ta bort...56 Krav på återvinning av näringsämnen...56 Motiv för att ta bort...56 STÖRRE PARAGRAFJUSTERINGAR...56 Krav på provtagning...56 Motiv för att ändra...56 Återkommande kontroll...57 Motiv för att ändra...57 BILAGA 1 LITTERATURHÄNVISNINGAR...58 Miljöskydd...58 Markbaserad rening...58 Minireningsverk Källsorterande lösningar Slutsatser...62 BILAGA 2 REFERENSGRUPP...64 Förfrågan om er möjlighet att ingå i en referensgrupp gällande reglering för små avloppsanläggningar...64 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV FÖRFATTNINGSFÖRSLAGEN...67 Jämförelse mellan dagens reglering i FMH och vårt förslag...67 Nya bestämmelser som ska föras in på lämpligt ställe...75 Nya bestämmelser om MSA REFERENSER...78

156

157 11/79 Inledning Här beskrivs bakgrund, problem med dagens reglering, målsättning, förväntad effekt av nya regler, avgränsningar och övriga nödvändiga författningsförändringar samt pågående projekt som kan underlätta införandet av författningsförslagen. Bakgrund I december 2012 fick HaV ett regeringsuppdrag som bland annat innebar att man tillsammans med Boverket skulle se över regelverket, ta fram kostnadseffektiva författningsförslag för små avloppsanläggningar och föreslå andra styrmedel för att öka åtgärdstakten. HaV:s slutrapportering (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013) lämnades till regeringen i september Regeringen skickade sedan rapporten på remiss. Det föreskriftsförslag som ingick i rapporten har därefter reviderats och bearbetats efter remissinstansernas synpunkter men även utefter ny kunskap och utveckling som skett inom området sedan Under våren 2016 skickade HaV ut ett omarbetat förslag till en referensgrupp. Synpunkterna som inkommit har sedan beaktats och förslaget bearbetats. Händelsekedjan från regeringsuppdrag till detta författningsförslag finns beskriven i figur 1. Figur 1 Händelsekedjan från regeringsuppdrag 2012 till författningsförslag 2016 Även i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för (Vattenmyndigheten Västerhavet vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2010) finns en åtgärd riktad till den centrala tillsynsvägledningsmyndigheten som innebär att föreskrifter och/eller andra styrmedel ska utvecklas så att utsläppen av kväve och fosfor från små avloppsanläggningar reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. I förslaget till nytt åtgärdsprogram för kvarstår åtgärden.

158 I denna rapport lämnas ett författningsförslag som innebär ändringar av befintliga bestämmelser i FMH samt förslag på kompletterande bestämmelser för små avloppsanläggningar (dimensionerade för upp t.o.m. 200 pe.). För de kompletterande bestämmelserna har HaV utgått från föreskriftsförslaget från 2013 (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013) samt det allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten som beslutades av Naturvårdsverket 2006 och som sedan Havs- och vattenmyndigheten tagit över och omarbetat för att uppfylla kraven i EU:s byggproduktförordning (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). I bilaga 3 finns en sammanställning av författningsförslagen och en jämförelse mellan dagens reglering i FMH och de föreslagna bestämmelserna. Problembeskrivning Det finns nära en miljon ( ) fastigheter i Sverige utan anslutning till kommunalt avlopp, varav cirka har vattentoalett. Många anläggningar saknar egentlig rening, är felplacerade eller fungerar inte som avsett. Det stora antalet små anläggningar med bristfällig rening medför att de utgör en betydande källa till övergödningen av våra sjöar, hav och vattendrag, samt att de riskerar att förorena dricksvatten och badvatten. Åtgärdstakten för små avloppsanläggningar är låg vilket innebär att det blir allt fler anläggningar som blir äldre och sämre. Regelverket är splittrat, finns i olika lagstiftningar och är öppet för tolkningar, vilket inte gynnar effektivitet och samsyn mellan kommunerna. Andra viktiga aspekter är hushållning med naturresurser, återföring av näringsämnen och hur känslig olika tekniker är för störning och utebliven skötsel. Man måste också beakta vad som är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt för en enskild fastighetägare. Påverkan, nationellt och lokalt Hur stor del av den totala fosforbelastningen till våra vatten som de små avloppen står för är svårt att bedöma. Enligt den senaste beräkningen står de små avloppsanläggningarna för nästan lika mycket utsläpp av fosfor till haven (15 %) som de större kommunala reningsverken (18 %) (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). I beräkningarna har man dock inte tagit hänsyn till att en del av den fosfor som släpps ut, från framförallt de markbaserade anläggningarna, fastnar i marken på vägen mot havet (retention). Att det är svårt att bedöma belastningen beror på att det saknas fullständiga uppgifter om antalet anläggningar, vilken teknik de har, var de ligger men även att en vedertagen metod att beräkna retention saknas. Små avloppsanläggningar kan även ha stor påverkan lokalt. Risk finns att dåligt placerade eller dåligt fungerande avloppsanläggningar kan förorena både dricksvattentäkter och badvatten med smittämnen men också att utsläpp av näringsämnen ger lokala övergödningseffekter. Störst påverkan, både nationellt och lokalt, kommer från de anläggningar som bara har slamavskiljare, och saknar någon egentlig rening. Dessa motsvarar minst 26 %

159 13/79 av det totala antalet avloppsanläggningar med vattentoalett ansluten i Sverige (SMED, 2015). Dålig funktion även i nya anläggningar Det senaste året har HaV från flera håll fått indikationer på att även nya anläggningar har driftsproblem som kan innebära att de reduktionskrav som utlovats inte uppnås eller att livslängden blir avsevärt förkortad. 1 Driftsproblemen för nya eller relativt nya anläggningar verkar gälla för de flesta typer av avloppsanläggningar som finns på marknaden. Problemet är allvarligt, dels eftersom avloppsanläggningen inte klarar de miljö- och hälsoskyddkrav som har ställts, dels eftersom konsumenten inte har fått en produkt som har den prestanda som man har betalat för. Låg åtgärdstakt Även åtgärdstakten är svår att närmare beräkna då det på nationell nivå saknas statistik. I slutrapporteringen av regeringsuppdraget anges att åtgärdstakten är ca 1-2 % men att den skulle behöva nå upp till 5 % för att vara hållbar på lång sikt (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013). Enligt uppgifter från branschen har takten ökat till närmare 3 % de senaste tre åren (Alm, 2016). I slutrapporteringen (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013) föreslog HaV en kombination av olika styrmedel för att öka åtgärdstakten för små avloppsanläggningar till en hållbar nivå. Vi föreslog bindande föreskrifter, en utredning om ett ekonomiskt incitament samt förslag på effektivare prövning och tillsyn. HaV bedömer fortfarande att det behövs ett ekonomiskt incitament i form av en skatt eller avgift för motivera fastighetsägarna att själva ta initiativ till att rätta till sina anläggningar och därmed nå en högre åtgärdstakt på sikt. Konsekvensanalysen som lämnades tillsammans med förslagen 2013 visar att skattebetalare i kommunen och fastighetsägare betalar mycket för den tillsyn som bedrivs för att man ska kunna hitta och ställa krav på de små avloppsanläggningar brister i funktion. För att minska kostnaderna anser HaV att det behövs mer effektiva styrmedel än tillsyn. Styrmedlen behöver vara mer träffsäkra gentemot de avlopp som orsakar miljöproblemen och leda till att fastighetsägarnas investering går till åtgärder istället för till kommuner och andra myndigheters kostnader för handläggning. Att öka åtgärdstakten till en hållbar nivå kan inte ske enbart genom författningsförändringar. Vi har därför inte föreslagit några ändringar i förordningen som adresserar dessa frågor. 1 Två rapporter som pekar på detta problem är Små avlopp med fosforfälla som tagits fram av Miljösamverkan Halland (Miljösamverkan Halland, 2016) och Avloppsguidens användarförenings rapport om Metodutveckling för likriktad tillsyn på minireningsverk från 2015 (Avloppsguidens användarförening, 2015). 13

160 En splittrad reglering och bristande samsyn Idag regleras små avloppsanläggningar främst genom 2 och 9 kap. miljöbalken (MB) och av FMH. Vid sidan om dessa författningar finns HaV:s allmänna råd (HVMFS 2016:17) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten som vägleder myndigheter vid tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar. Råden är inte juridiskt bindande utan är öppna för tolkning. Det har saknats samsyn mellan kommunerna som har tolkat råden olika, vilket medfört minskad rättssäkerhet. Reglerna är således utspridda på olika ställen. En samlad reglering är ett återkommande önskemål från prövnings- och tillsynsmyndigheterna. Denna synpunkt framfördes även av referensgruppen i regeringsuppdraget Ett införande i FMH ger en fortsatt splittrad och svåröverblickbar reglering medan en egen förordning för små avloppsanläggningar kan möta detta önskemål. En samlad reglering ger också fördelar för den enskilde fastighetsägaren som på ett lättöverskådligt sätt kan sätta sig in i regelverket kring små avlopp. Problematiskt att koppla villkor som gäller driften till tillståndet Med dagens reglering saknas en logisk samordning mellan prövningsnivåerna då de största och de minsta anläggningarna i huvudsak är tillståndspliktiga medan de mellanstora är anmälningspliktiga. 2 Vår översyn gäller dock bara de små avloppsanläggningarna. HaV anser trots detta att det är motiverat att de små avloppsanläggningarna även i fortsättningen ska vara tillståndspliktiga även om vi då inte bidrar till att förbättra anpassningen mellan prövningsnivåerna. Tillstånd enligt miljöbalken för en verksamhet eller en åtgärd medför en trygghet för verksamhetsutövaren då tillståndet får rättskraft, vilket innebär att tillsynsmyndigheten inte kan ställa ändrade krav på verksamheten om inte särskilda förutsättningar som anges i 24 kap. MB är uppfyllda. Tillståndet gäller mot alla avseende frågor som har prövats i beslutet. Om verksamhetsutövaren har ett tillstånd vet han genom villkoren vilka förutsättningar som gäller framöver och behöver inte oroa sig för nya krav. Det är självklart viktigt att den som investerar i en ny avloppsanläggning ska kunna känna sig trygg med att de krav som anges i tillståndet gäller. Vi anser därför att anläggandet av en avloppsanläggning med toalettavloppsvatten anslutet ska vara tillståndspliktigt men att driften inte ska innefattas i tillståndet. Utgångspunkten måste vara att en nyanlagd avloppsanläggning ska fungera som avsett. Beroende på anläggningens lokalisering, dimensionering och teknik kan kraven på driften komma att variera. Behovet av att reglera driften kan även förändras över tid beroende på hur anläggningen sköts. För att 2 De största anläggningarna (fler än pe) tillståndsprövas av länsstyrelsen (28 kap. 1 miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF)) och de mellanstora anläggningarna ( pe) är anmälningspliktiga och prövas av kommunen (28 kap. 2 MPF). Små avloppsanläggningar är huvudsak tillståndspliktiga och prövningsmyndighet är kommunen (13 FMH).

161 15/79 detta ska gå att ändra på ett flexibelt sätt är det lämpligare att driften regleras genom tillsynsförelägganden och inte omfattas av tillståndet. Detsamma gäller för generella och övergripande bestämmelser vad gäller driften. Sådana bestämmelser läggs därför lämpligen i föreskrifter och inte i förordningstext. I dagsläget det inte aktuellt med några bestämmelser i föreskrifter, däremot kommer det att tas fram en vägledning för prövning med anledning av detta författningsförslag. En farhåga som har lyfts under arbetet är att om man skiljer driften från tillståndet så finns det en risk för att tillståndet ses som en typ av lokaliseringsprövning, men att det inte sker någon prövning av funktionen i den processen. Vi delar dock inte den farhågan. På samma sätt som vid en bygglovsprövning så ingår till viss del användningen/driften vid prövningen av anläggandet av avloppsanläggningen. Om någon ansöker om att få anlägga en avloppsanläggning som inte har en tillräcklig reningseffekt ska denna därför inte tillåtas. Målsättning Målsättningen med vårt författningsförslag är att samla och förtydliga regelverket kring små avloppsanläggningar för att minska oklarheter i tillämpningen samt öka rättssäkerheten och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn. Syftet har även varit att minska problemen med felaktigt anlagda avloppsanläggningar och avloppsanläggningar som inte fungerar som avsett, samt att öka förutsägbarheten för fastighetsägaren om vilka krav som kommer att ställas på nya anläggningar på den aktuella platsen. Andra ambitioner vi har varit att öka åtgärdstakten och förtydliga smittskyddskraven, men vi har i dessa avseenden inte lyckats komma fram till några författningsförslag som ger ett önskvärt resultat utan oacceptabla effekter. I slutrapporten till regeringen 2013 fanns ett förslag om övergångsbestämmelser genom vilket alla äldre avloppsanläggningar skulle tvingas söka nytt tillstånd. Denna möjlighet att kräva in tillståndsansökningar förutsätter dock att driften för anläggningen inkluderas i tillståndet enligt miljöbalken. HaV har efter noggrant övervägande kommit fram till att nackdelarna med att inkludera driften i tillståndet överväger fördelarna. Tillsynsmyndighetens möjlighet att prioritera sin tillsyn utifrån risk för påverkan skulle delvis sättas ur spel när en stor mängd av ansökningar för gamla och ofta dåligt fungerande anläggningar skulle behöva hanteras. Samtidigt innebär villkor kopplade till ett avloppstillstånd enligt miljöbalken att det krävs omprövningar för att ändra dem. Vidare riskerar verksamhetsutövaren/fastighetsägaren åtal för brott mot villkoren. HaV gör bedömningen att det istället behövs ett ekonomiskt incitament i form av en skatt eller avgift för att nå en högre åtgärdstakt på sikt. Ett sådant styrmedel behöver vara träffsäkert gentemot de avlopp som orsakar miljöproblemen och stödja att fastighetsägarnas investering går till nytt avlopp istället för till kommunens handläggning. Mer om för- och nackdelar med att inkludera driften i tillståndet finns på s

162 I slutrapporten 2013 fanns också förslag på smittskyddskrav. Även i denna fråga har vi varit tvungna att konstatera att nackdelarna med att föra in smittskyddskrav i författningstext överväger fördelarna. Vilket t.ex. beror på att det saknas konsensus kring vilka indikatororganismer som bör väljas och hur halt- eller reduktionskrav ska utformas. För att minska risken för smittspridning kan lokaliseringen av utsläppspunkten eller utsortering av toalettavloppsvatten vara viktigare än hur stor reduktionen är i anläggningen. Vidare kan - trots en god medelreduktion - tillfällig tillförsel av smittämnen resultera i betydande utsläpp och det är därför viktigt att ha fler barriärer än bara reduktion i anläggningen. Det innebär att ett i författning fastslaget krav på smittskyddsreduktion kan medföra att inte tillräckligt stor hänsyn kan tas till de lokala förutsättningarna på platsen vid prövning av en ny avloppsanläggning. Mer om svårigheterna att förtydliga smittskyddskraven finns under rubriken Kriterier för känslig utsläppspunkt, krav på reduktion, utsläppshalter och provtagning med avseende på hälsoskydd på s. 55. Förväntade effekter av nya regler Vi förutser att vårt författningsförslag kommer ha positiva effekter genom att det: ökar samsynen mellan de kommunala prövningsmyndigheterna minskar osäkerheten i tillämpningen för prövningsmyndigheterna och därigenom ger en effektivare handläggning av ärenden ökar förutsägbarheten för fastighetsägare vilket reningskrav behöver en anläggning på en viss plats uppnå slår fast reningskrav som är anpassade till risken för påverkan från avloppsanläggningen ökar säkerheten i att nya anläggningar också på sikt levererar den hälsooch miljönytta som förutsatts vid tillståndsgivningen anpassar kraven på avloppsanläggningarna till deras storlek och därmed vilken risk de bedöms medföra. Ökad samsyn, tydlighet och förutsägbarhet Vi föreslår en tydligare reglering med bindande regler som på sikt kommer att ersätta de allmänna råden (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). Det minskar utrymmet för olika tolkningar och göra tillämpningen mer rättvis. HaV kommer som ett komplement till författningsregleringen att ge ut en vägledning för prövning som beräknas vara klar i oktober Med vägledningen och den nya förordningen kommer kommunerna ha bättre förutsättningar för att bedöma och handlägga ärenden på ett mer likartat sätt än vad som nu sker. En uppdaterad och utförlig vägledning ger också förutsättningar för bättre motiverade beslut vilket i sin tur leder till en större rättssäkerhet och en ökad tydlighet och förutsägbarhet för fastighetsägare, verksamhetsutövare, tillverkare och entreprenörer om vilka skyddsnivåer och regler som gäller.

163 17/79 För att få en ökad nationell samsyn i frågan om vilka områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten så föreslår vi ett utpekande av dessa känsliga områden. Utpekandet bör göras utifrån ett gemensamt nationellt beslutsunderlag som tar hänsyn till risken för påverkan och kan ske på regional eller kommunal nivå. I dagsläget är utpekande av områden för hög skyddsnivå frivilligt för kommunerna och något gemensamt beslutsunderlag finns inte. Många i referensgruppen har påpekat fördelarna med att områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten pekas ut. Ett utpekande skulle innebära att det blir tydligare för verksamhetsutövare och branschen vilka krav som kommer att ställas på nya anläggningar. Reningskrav som är anpassade till risken för påverkan Förslaget innebär att reningskravet för fosfor höjs för anläggningar där risken för påverkan från avloppsanläggningens utsläpp är stor, medan fosforkravet sänks i de områden där risken för påverkan är liten. I avsaknad av vägledning och bedömningsunderlag är det i dagsläget svårt att vid prövning ta hänsyn till markretention, dvs. den retention som sker i mark efter avloppsanläggningen, och det är troligt att risken hittills generellt har överskattats när det gäller påverkan av fosfor från små avlopp. Detta innebär att kraven på rening inte har differentieras i tillräckligt hög grad, vilket bedöms vara mindre kostnadseffektivt än vad det borde vara. En bättre anpassning av anläggningen till förutsättningarna på platsen ger störst fördelar ur såväl ekonomisk som hälso- och miljömässig synvinkel. HaV föreslår att begreppet områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten införs och att sådana områden pekas ut. Vid utpekandet ska bland annat hänsyn till retention i mark tas och en bedömning göras av vilken risk det finns att fosfor från avloppsanläggningar påverkar närmaste vattendrag negativt. För att det ska vara möjligt att peka ut områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten kommer HaV att ta fram vägledning 3. Vårt förslag på kriterier för att ett område ska bedömas som känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten är: Avloppsanläggningar riskerar att påverka en vattenförekomst som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen för vatten med avseende på fosfor. Utsläpp från avloppsanläggningen riskerar att påverka ett skyddat vattenområde där utsläpp kan ha negativ inverkan på skyddsvärdena. Exempel på skyddade områden som skulle kunna påverkas är, vattenskyddsområden, naturreservat eller Natura 2000-områden. 3 HaV har i den årliga utlysningen av medel till projekt inom området små avloppsanläggningar sedan 2014 gett medel till framtagande av ett GIS-stöd som bland annat kan användas för att uppskatta risken för påverkan av fosfor från små avloppsanläggningar. GIS-stödet kommer att vara klart i en första version i september

164 Säkerställande av anläggande och drift För att komma till rätta med det problem med felinstallationer och driftsproblem som finns för små avloppsanläggningar innebär förslaget krav på: en viss kunskapsnivå hos de som anlägger och kontrollerar avloppsanläggningar, vilket kan ske genom att införa krav på certifiering och ackrediterade kontrollorgan återkommande kontroll av anläggningarna vilket skulle leda till att konsumenter, tillverkare, leverantörer, anläggare och tillsynsmyndigheter blir uppmärksammade på produkter som inte klarar reningskraven under drift. Om funktionen inte kontrolleras kommer ingen av parterna att få återkoppling på hur anläggningen fungerar i verkligheten och förbättringar kommer troligen att utebli. Då kommunernas tillsyn ofta är fokuserada på fastigheter som helt saknar längre gående rening eller har mycket gamla avloppsanläggningar görs sällan tillsyn på nyare anläggningar. Man kan därför inte räkna med att man genom tillsyn kommer att upptäcka mer än en bråkdel av de anläggningar som inte fungerar som avsett. Små avloppsanläggningar är ofta placerade i relativ närhet av den egna eller grannens dricksvattentäkt. När man prövar anläggningens placering så utgår man från en fungerande anläggning, men om anläggningen inte längre fungerar som avsett finns det risk att förorening av t.ex. närliggande dricksvattenbrunnar sker. Anläggningar som är anlagda på rätt sätt och som kontinuerligt kontrolleras skulle därför utöver ett allmänt recipientskydd även ge en ökad säkerhet mot förorening av dricksvattentäkter, badplatser och andra platser där människor och djur kan komma i kontakt med avloppsvattnet. Högre krav på större anläggningar Avloppsanläggningar som är dimensionerade för mer än 50 pe har mer gemensamt med större kommunala anläggningar vad gäller teknik, drift och dimensionering än med de allra minsta avloppsanläggningarna. Förslaget innebär högre krav på avloppsanläggningar som är dimensionerade för pe vad det gäller undersökning vid lokalisering och kontroll av drift. Detta eftersom en anläggning som är dimensionerad för mer än 50 pe ger ett större punktutsläpp vilket innebär en större risk för olägenhet när den inte fungerar som avsett. Avgränsningar I detta förslag finns inga särskilda regler för anläggningar med spillvatten från mindre verksamheter som t.ex. frisörer, bagerier etc. Anledningen är att detta spillvatten kan skilja sig från hushållsspillvatten både i mängd och i sammansättning, vilket innebär svårigheter att införa generella regler som fungerar för alla typer av verksamheter. Enligt 13 FMH är de fortfarande

165 19/79 tillstånds- eller anmälningspliktiga och av 14 FMH framgår när förändringar av denna typ av verksamheter ska anmälas. Reduktionskrav och andra särskilda krav som kan behöva ställas på mindre verksamheter får regleras i tillstånd och föreläggande om drift i varje enskilt fall. Däremot föreslås även avloppsanläggningar för mindre verksamheter omfattas av vilka uppgifter en ansökan ska innehålla, krav på skyddsavstånd, anläggandet och bestämmelser om certifierad entreprenör samt kontroll av ackrediterat kontrollorgan. Förslag till bestämmelser om toaletter med tillhörande uppsamlande delar som inte är vattenspolande som t.ex. mulltoaletter, förbränningstoaletter, urinseparerande torrtoaletter eller liknande finns inte heller med i detta förslag. Hanteringen av restprodukterna från dessa regleras i 15 kap. MB om avfall för vilket Naturvårdsverket har tillsynsvägledningsansvar. I vägledningen för prövning av små avloppsanläggningar behöver dock detta område belysas. Övriga nödvändiga författningsförändringar HaV:s uppdrag har begränsats till att omfatta förslag till ändringar i FMH. Vi har dock under arbetet med FMH uppmärksammat några andra behov av författningsändringar som regeringen bör se över. Byta begreppet avloppsanordning mot avloppsanläggning I den nu föreslagna regleringen så används begreppet avloppsanläggning. I 9 kap. 7 MB används istället begreppet avloppsanordning. Detta bör ses över så att samma begrepp används genomgående. Reglera utsläpp av annat orenat avloppsvatten Förslaget innebär att 12 FMH ändras så att det blir tydligt att förbudet att släppa ut toalettavloppsvatten enbart gäller små avloppsanläggningar och inte orenat avloppsvatten enligt 9 kap (kylvatten, dagvatten, avvattning av begravningsplats) samt bräddning från större reningsverk och ledningsnät. I sin nuvarande utformning kan 12 FMH uppfattas som att bräddning från reningsverk och ledningsnät är förbjuden, men detta har i praktiken varit omöjligt att tillämpa så som spillvattennätet har konstruerats under åren. För att uppfylla kraven i avloppsdirektivet (91/271/EEG) behöver frågan om utsläpp av avloppsvatten från spillvattennätet omhändertas och regleras på annat sätt än genom 12 FMH. Dagvatten behöver regleras särskilt Förslaget innebär också att 13 ändras så att anläggandet av reningsanläggningar för dagvatten inte är anmälningspliktigt. Det innebär inte att myndigheten anser att detta ska vara oreglerat, utan att denna fråga behöver regleras på ett särskilt sätt. Med denna ändring tror vi att man kan uppnå en större tydlighet inom såväl tillsynsområdet små avlopp som vid prövning och tillsyn av annat avloppsvatten. 19

166 Ändringar i miljötillsynsförordningen Av miljötillsynsförordningen (2011:13) framgår att HaV ska ge tillsynsvägledning i frågor om enskilda avlopp, vi anser att det bör ändras så att det klart framgår att HaV har tillsynsvägledningsansvaret för små avloppsanläggningar, dimensionerade för upp till och med 200 pe, som tar emot hushållsspillvatten. Motivering till varför begreppet enskilda avlopp bör bytas mot små avloppsanläggningar finns på s. 22. Ändringar i förordningen om miljösanktionsavgift Den befintliga bestämmelsen i 3 kap. 1 i förordningen om miljösanktionsavgifter (2012:259) behöver ändras på så sätt att 3 punkten i paragrafen stryks, en ny paragraf med hänvisning till 14 behöver läggas till och ordet inrätta behöver då ändras till anlägga. Förtydliga handläggningsregler för små avloppsanläggningar Slutligen anser HaV att det bör införas bestämmelser som tydliggör vilka handläggningsregler i FMH och MB som ska gälla för små avloppsanläggningar. Pågående projekt som underlättar införandet av författningsförslagen HaV beviljade under våren 2016 medel till ett antal utvecklingsprojekt som kommer att kunna underlätta införandet av författningsförslagen. Exempel på sådana projekt: IVL har fått medel för att undersöka möjligheten att i Sverige implementera ett tyskt system för digital rapportering av kontroll av avloppsanläggningar. Systemet kallas Diwa (Digitales Wartungsprotokoll) och har utvecklats och varit i drift under många år i Tyskland. WSP har fått fortsatta medel till att ta fram ett nationellt GIS-stöd för prövning av små avloppsanläggningar. JTI har fått medel till en förstudie för att utreda hur framtagande och uppdatering av faktablad om markbaserade anläggningar skulle kunna organiseras. Faktablad som bland annat innehåller typritningar för markbäddar och infiltrationer finns redan idag men är föråldrade och i behov av uppdatering.

167 21/79 Förslag på ändringar och tillägg i FMH Definitioner Definitionerna behöver finnas i förordningstext eftersom de är viktiga för betydelsen av bestämmelserna och inte finns definierade i annan lagstiftning. 1 personekvivalent (pe) motsvarar den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD7) eller 60 gram löst syre per dygn under fem dygn (BOD5). Avloppsanläggning: de samverkande komponenter som ingår i en komplett anläggning vars syfte är att leda, behandla eller samla upp spillvatten, såsom t.ex. rörledningar, slamavskiljare, slutna tankar, infiltrationer, markbäddar och reningsverk. Till anläggningen räknas dock inte de rör inomhus som leder spillvattnet till den behandlande eller uppsamlande komponenten, detta gäller oavsett om avloppsanläggningen ligger inomhus eller utomhus. Definitionen innebär att torrtoaletter inte ingår i begreppet avloppsanläggning. Avloppsfraktion: avloppsslam, urin, fekalier, innehåll i slutna tankar, förbrukat material från fosforfällor och övriga liknande restprodukter. Behandlar: med behandlar avses i dessa bestämmelser både uppsamling och rening inklusive utsläpp. BDT-avloppsvatten: bad-, disk- och tvättavloppsvatten, i vilket det också ingår vatten från dusch. Hushållsspillvatten: spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av toalettavloppsvatten samt BDT-avloppsvatten. I begreppet ingår även hushållsliknande spillvatten från arbetsplatser, kontor, restauranger, allmänna inrättningar etc. Infiltrationsyta: den yta där den aktiva biohuden utvecklas i övergångszonen från spridningslager mot underliggande infiltrationsmaterial. Område känsligt för påverkan från toalettavloppsvatten: Område som enligt Z har pekats ut som känsligt för påverkan från toalettavloppsvatten. Små avloppsanläggningar: avloppsanläggningar dimensionerade för upp till och med 200 pe. 21

168 Spillvatten: avloppsvatten från bad- disk och tvätt i främst hushåll, avloppsvatten från vattentoalett och avloppsvatten från verksamheter. Spridningslager: den del av en infiltration eller markbädd där avloppsvatten sprids ut innan det tränger ner i infiltrationsytan. Toalettavloppsvatten: avloppsvatten från vattentoalett. Toalettavloppsvatten som är hygieniserat eller på annan sätt behandlat och där syftet är att återföra näringsämnen till åkermark ingår inte i begreppet toalettavloppsvatten. Vattentoalett: toalett konstruerad för att med hjälp av spolvatten transportera bort urin och fekalier. Toalett där små mängder vatten används i rengöringssyfte ingår inte i begreppet vattentoalett. Vakuumtoaletter ingår i begreppet vattentoalett. 12 Bestämmelserna i e och ska tillämpas på avloppsanläggningar som inte kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Bestämmelserna i 13 första och andra styckena gäller inte om avloppsanläggningen enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Bestämmelserna i 16 d-e gäller inte avloppsanläggningar som behandlar eller samlar upp spillvatten som inte är hushållsliknande och som inte omfattas av miljöprövningsförordningen (2013:251). Motiv Det saknas i dagsläget en rättslig definition av begreppen enskilda avlopp och små avloppsanläggningar. I FMH förekommer dessutom både begreppen avloppsanläggning och avloppsanordning utan någon närmare definition eller särskiljning. I Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) används begreppet små avloppsanordningar medan begreppet små avloppsanläggningar anges i Handboken (2008:3). I handboken (s. 8) anges att en rimlig tolkning kan vara att begreppet avloppsanordning innefattar rörledningar, slamavskiljare, tankar, infiltrationsanordningar och liknande anordningar som ingår i den kompletta anordningen. I 2 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) (LAV) har man definierat allmän va-anläggning och enskild anläggning. Allmän va-anläggning är en anläggning för vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och en enskild anläggning är en va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte ingår i en allmän va-anläggning. Här är det alltså den organisatoriska formen, dvs. huvudmannaskapet, som avgör. Men ett enskilt avlopp, så som begreppet kommit att användas, kan även drivas inom ramen för en allmän va-anläggning. Det gemensamma för de små

169 23/79 avloppsanläggningarna är att de, oavsett organisatorisk form, prövas och handläggs av kommunernas miljönämnder. Begreppet omfattar anläggningar där såväl privatpersoner, samfälligheter eller en va-huvudman (enligt LAV) är verksamhetsutövare. För att råda bot på den begreppsförvirring som råder föreslår HaV förändringar på så sätt att begreppet små används istället för enskilda och att begreppet anordning ersätts med anläggning, alltså små avloppsanläggningar. Med små avloppsanläggningar avses anläggningar dimensionerade upp till och med 200 pe. Bestämmelserna i e och är tillämpliga på små avloppsanläggningar som behandlar hushållsspillvatten. Med hushållsspillvatten avses spillvatten som kommer från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av toalettavloppsvatten samt bad-, disk- och tvättavloppsvatten (s.k. BDT-avloppsvatten). Det väsentliga är inte var detta avloppsvatten uppstår, utan vad det innehåller. Bestämmelserna i c och ska tillämpas på anläggningar som tar emot spillvatten som inte är hushållsliknande som t.ex. avloppsvatten från frisör, biltvätt och bageri om det kan sägas motsvara upp till 200 pe. Bestämmelserna är inte tillämpliga på anläggningar för dagvatten och annat avloppsvatten i 9 kap MB eller för anläggningar som är dimensionerade för mer än 200 pe eftersom de omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt MPF. I tidigare lydelsen av FMH har det funnits en tillämpningsregel i 15. I detta förslag så har vi dock samlat tillämpningsreglerna i 12 FMH. I remissvaren från referensgruppen inkom synpunkter på att den sista delen av tidigare 15 FMH är oklar. Bland annat att ordet enbart bör flyttas. Vi har dock övervägt att ta bort sista delen av 15 FMH med hänsyn till att den är otydlig och att tillämpningsområdet har varit oklart. Vid närmare övervägande har vi därefter sett att det finns risk att ett borttagande av bestämmelsen kan få betydande konsekvenser så vi har därför endast föreslagit en justering i enlighet med synpunkterna från referensgruppen. Med behandlar avses i dessa bestämmelser både uppsamling och rening inklusive utsläpp. Ny 12 a Inom områden utpekade som känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten enligt X är det förbjudet att till mark, grund- eller ytvatten släppa ut såväl renat som orenat toalettavloppsvatten eller urin. Prövningsmyndigheten får medge undantag från förbudet i första stycket om särskilda skäl föreligger. Inom övriga områden är det förbjudet att till mark, grund- eller ytvatten släppa ut toalettavloppsvatten eller urin som inte har genomgått längre gående behandling än slamavskiljning eller motsvarande. 23

170 Motiv Enligt övergångsbestämmelserna träffar bestämmelsen endast befintliga anläggningar som inte har tillstånd eller har anmälts för den 1 januari 2017 samt nya anläggningar som anläggs därefter. Förslaget innebär att en förhöjd nivå för miljöskydd införs; områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten. Att införa detta nya begrepp istället för att behålla hög och normal skyddsnivå är ett medvetet val. Eftersom kriterierna för skyddsnivåerna och reduktionskraven föreslås ändras så bedömer vi att det blir enklare med nya begrepp för att tydliggöra denna skillnad och att man inte riskerar att tillämpa gamla bestämmelser och allmänna råd. HaV:s bedömning är att det generellt sett är skäligt att inte tillåta nya utsläpp från vattentoaletter från hus som inte tidigare har haft vattentoalett eller vid nybyggnation, inom områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten. Vanligtvis är kostnaden för att installera skilda system för toalett- och BDT-avloppsvatten inte avsevärt mycket högre när man bygger nytt eller installerar vattentoalett där det inte tidigare har funnits. Vattentoalett med uppsamling i sluten tank är enligt förslaget tillåtet men vattentoaletten bör vara extremt snålspolande för att minska antalet transporter. Andra möjliga lösningar inom ett känsligt område är torrtoalett om det finns förutsättningar för att omhänderta avfallet på ett godtagbart sätt. Prövningsmyndigheten måste göra en prövning i det enskilda fallet även om området är utpekat som känsligt men kan inte göra generella undantag för ett helt område. Om förutsättningarna på den specifika platsen skiljer sig från förutsättningarna som legat till grund för bedömningen av områdets generella känslighet kan det finnas skäl att göra undantag. Kravet på att avloppsvatten från en vattentoalett inte får släppas ut skulle även kunna formuleras som att det krävs en 100-procentig utsläppsreduktion av smitt- och näringsämnen från vattentoalett. Kravet skulle då bli mer teknikneutralt men enligt vår bedömning inte lika tydligt. Paragrafen innebär att förbudet omfattar utsläpp från såväl befintliga anläggningar som inte är prövade eller bedömda som nytillkommande små anläggningar med utsläpp från vattentoalett samt urin. Paragrafen är inte avsedd att tolkas som att en fullgod avloppsanläggning måste vara försedd med en konventionell slamavskiljare utan syftar till att en lägstanivå ska uppnås. Avsikten är man måste ha rening som överstiger effekten av en slamavskiljning, dvs. att det räcker inte att enbart plocka bort fast substans, partiklar etc. Formuleringen längre gående behandling än slamavskiljning eller motsvarande syftar till att öppna upp för avloppsanläggningar som är konstruerade på andra sätt än med en konventionell slamavskiljare. Efter att ha tagit del av remissvaren som kom in till regeringen i samband med regeringsuppdraget 2013 såg vi att många miljöinspektörer var kritiska till det ursprungliga förslaget att ta bort paragrafen. Detta främst eftersom ett förbud tydligt signalerar att en efterföljande rening krävs. Därför skulle det vara en pedagogisk fördel att ha kvar 12. Det sänder fel signaler om den tas bort.

171 25/79 I Sverige saknar fortfarande minst 26 % av de fastigheter som har vattentoalett längre gående rening än slamavskiljning, detta motsvarar fastigheter. För ytterligare 9 % är den efterföljande reningen okänd. (SMED, 2015) Det är angeläget att dessa bristfälliga avlopp åtgärdas så snart som möjligt. HaV anser att det ur detta perspektiv är viktigt att ha kvar en förbudsregel som också kan ge stöd till kommunerna i deras tillsynsarbete. Vårt förslag är en ny och tydligare formulering av 12 som innebär att de svårtolkade termerna vattenområde och tätbebyggelse tas bort. Det blir därmed förbjudet att släppa ut orenat toalettavloppsvatten och urin både i mark och i vattenområde vilket innebär att risken för t.ex. förorening av grundvatten beaktas. Bestämmelsen har i sin nuvarande utformning också uppfattats som att bräddning från reningsverk och ledningsnät är förbjuden men detta har i praktiken varit omöjligt att tillämpa. Vi anser därför att skrivningen bör förtydligas. Paragrafen har tidigare inneburit att utsläpp av annat orenat avloppsvatten än toalettavloppsvatten från tätbebyggelse är förbjudet. Men vår bedömning är att övrigt orenat avloppsvatten som t.ex. BDT-avloppsvatten vanligtvis inte orsakar sådana olägenheter att det finns skäl att i författningstext meddela ett totalt förbud. Om förbud skulle behövas kan 9 kap. 7 MB användas vid tillsyn. För små anläggningar upp till 200 pe är inte syftet med paragrafen att helt förbjuda bräddning. Detta bör istället regleras i föreläggande om drift med utgångspunkt från de lokala förhållandena. Avsikten är att reglera anläggningar i normal drift, inte driftsstörningar. Utsläpp av toalettavloppsvatten till en stenkista, åkerdränering eller motsvarande blir med den nya formuleringen inte tillåtet. Syftet med att släppa avloppsvattnet till en stenkista eller åkerdränering är inte att rena avloppsvattnet utan att bli kvitt det. Vidare är utsläppet okontrollerat. Eftersom reningen i denna typ av anläggningar är dålig finns en påtaglig risk att det orenade avloppsvattnet förorenar grundvattnet. Paragrafen träffar inte äldre typer av avloppsanläggningar som är prövade eller bedömda som t.ex. sandfilterbrunnar. För att ställa ytterligare krav på dem kan kommunerna bland annat tillämpa 2 kap. 3 och 7 samt 9 kap. 7 MB. I förslaget finns ingen möjlighet till undantag eftersom vår bedömning är att en efterföljande rening efter slamavskiljaren alltid är skälig att kräva både ur ett miljö- och ur ett hälsoskyddsperspektiv vid utsläpp av toalettavloppsvatten. Som framgår ovan av förslag till definition av toalettavloppsvatten ingår inte toalettavloppsvatten som är hygieniserat eller på annat sätt behandlat och där syftet är att återföra näringsämnen till åkermark. På samma sätt är det tillåtet att återföra hygieniserad urin. Paragrafen är inte straffsanktionerad och det är inte heller HaV:s avsikt att föreslå någon sådan sanktion. Att införa en miljösanktionsavgift (MSA) för utsläpp av orenat toalettavloppsvatten, som har föreslagits av några i referensgruppen, skulle innebära svårigheter. Det miljösanktionssystem som finns bygger idag på att sanktion kan utgå om verksamhetsutövaren aktivt bryter mot en bestämmelse. För att införa MSA ska det vara enkelt att konstatera att en överträdelse har 25

172 skett samt att utrymmet för subjektiva bedömningar ska vara litet. Överträdelse av 12 a om utsläpp av orenat toalettavloppsvatten är inte av den karaktären att det för den enskilde skulle vara uppenbart att vederbörande bryter mot bestämmelsen. 13 Det krävs tillstånd för att 1. anlägga en avloppsanläggning som toalettavloppsvatten eller urin ska anslutas till, 2. ansluta toalettavloppsvatten eller urin till en befintlig avloppsanläggning som före anslutningen inte hade toalettavloppsvatten eller urin anslutet, 3. öka belastningen på en befintlig tillståndsgiven anläggning så att dygnsflödet för vilket anläggningen är tillståndsgiven varaktigt överskrids, eller 4. ändra lokaliseringen av komponenter i en tillståndsgiven avloppsanläggning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att anlägga en annan avloppsanläggning, för behandling av annat sådant spillvatten eller annan flytande orenlighet, än som avses i första stycket. En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av generalläkaren i de fall generalläkaren utövar tillsyn över anläggningen. Om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön får en kommun meddela föreskrifter om att det i stället för anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen anlägga en sådan anläggning som avses i andra stycket. Motiv I HaV:s redovisning av regeringsuppdraget om små avlopp (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013) föreslogs en ändring som skulle innebära att det krävs tillstånd även för driften av en avloppsanläggning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till. HaV föreslog även övergångsbestämmelser som skulle medföra att avloppsanläggningar som har tillstånd enligt hälsoskyddslagen eller miljöskyddslagen ska vara föremål för ansökan om nytt tillstånd inom 10 år från att bestämmelserna vunnit lagakraft. De anläggningar som saknar tillstånd föreslogs vara förbjudna efter sju år från att bestämmelserna vunnit lagakraft. De fördelar som vi har identifierat med att driften ska vara tillståndspliktig är: Små avloppsanläggningar likställs med vad som gäller för övrig miljöfarlig verksamhet. Ett tillstånd som inkluderar driften innebär en större trygghet för verksamhetsutövaren då man i samband med tillståndet får samtliga villkor klart för sig även när det gäller driften. Tillståndet med villkor ger även rättskraft. Rättskraften innebär att tillsynsmyndigheten inte kan ställa ändrade krav på verksamheten om inte särskilda förutsättningar som anges

173 27/79 i 24 kap. MB är uppfyllda. Om verksamhetsutövaren har ett tillstånd kan han därför veta vilka förutsättningar som ska gälla framöver genom villkoren och inte behöva oroa sig för nya krav. Nackdelar med att driften ska vara tillståndspliktig samt skäl för att istället reglera driften genom tillsyn (främst i form av föreläggande om försiktighetsmått och skyddsåtgärder): Det är inte ändamålsenligt att likställa små avloppsanläggningar med de verksamheter och åtgärder som anges i miljöprövningsförordningen (MPF). Små avloppsanläggningar är en speciell typ av miljöfarlig verksamhet som skulle kunna hanteras annorlunda vid prövning. Det kan även påpekas att för både verksamheter som är betecknade med anmälningsplikt C i MPF och för s.k. U-verksamheter regleras driften genom förelägganden utan att man anser att rättssäkerheten är åsidosatt. En konsekvens av att kräva tillstånd även till driften skulle vara att fastighetsägare med äldre avloppsanläggningar därmed blir tvungna att aktivt söka tillstånd. Detta är en åtgärd som förvisso skulle kunna innebära ökad åtgärdstakt, men som också förmodligen skulle kunna innebära en massiv ansökningstopp vid tidpunkten för när bestämmelsen träder i kraft. Vidare skulle förmodligen många fastighetsägare söka om tillstånd för sin befintliga anläggning vilken i många fall antagligen resulterar i att tillsynsmyndigheten avslår ansökan. Kommunen måste då ändå tillämpa tillsynsverktygen (förelägga eller förbjuda) för att få någon förbättring till stånd. Administrationen kan förväntas bli omfattande. En nackdel med att göra driften tillståndspliktig med därtill tvingande övergångsbestämmelser om att söka tillstånd, är också att tillsynsmyndigheten inte ges möjlighet att prioritera efter de lokala förhållandena och utifrån detta rikta information och stöd till fastighetsägarna samt ställa krav genom tillsynsbeslut. En annan nackdel med att villkora avloppstillstånd avseende driften är att om det behövs förändringar så måste man ta hänsyn till omprövningsreglerna i 24 kap. MB. Dessa gäller generellt och är inte tänkta i första hand för små avloppsanläggningar. Omprövning av många anläggningar kommer troligen att behövas då det finns indikationer på att även nya anläggningar inte fungerar som avsett. För tillsynsmyndigheterna innebär detta en betungande hantering, som blir enklare om enbart anläggandet är tillståndspliktigt. Då man kan fortsätta med tillsynsverktygen för att komma åt de gamla bristfälliga anläggningarna. Det kan vara bättre att reglera mindre i tillståndet och istället hantera ärendena mer som bygglov för anläggningen med lokaliseringsprövning och bestämmande av dimensionering och vilken teknik som är lämplig. I samband med tillståndsbeslutet kan prövningsmyndigheten förelägga om försiktighetsmått som reglerar uppstart. Efter kontroll skulle ett nytt föreläggande kunna beslutas, som gäller den framtida driften, om det är motiverat. Ett sådant beslut kan dessutom skrivas in i fastighetsregistret för 27

174 att gälla även mot en ny verksamhetsutövare. Denna handläggning tillämpas redan av några kommuner t.ex. Uddevalla. Enligt uppgift är den enda nackdelen med det förfarandet att fler beslut behöver fattas. Ytterligare ett skäl till att förespråka reglering av driften via förelägganden är att skötselanvisningar från leverantören kan ändras. Detta kan få till följd att vissa villkor blir inaktuella. Det kan vara lättare att ändra förelägganden än att ompröva villkor. Villkor i tillstånd som gäller driften kan vid överträdelse vara ett miljöbrott och verksamhetsutövaren kan då riskera åtal. Det kan anses vara orimligt tuffa konsekvenser för en person som inte bedriver yrkesmässig verksamhet. Driften reglerad direkt genom villkor i tillstånd innebär även nackdelar för verksamhetsutövaren som kan ha intresse av att lättare kunna få ändrat villkor som är för hårda eller som har spelat ut sin roll. Vid en avvägning av för- och nackdelar anser vi att 13 FMH inte bör formuleras på så sätt att även driften blir tillståndspliktig. Detta i motsats till vad vi tidigare framförde i regeringsuppdraget. I och med att driften inte görs tillståndspliktig, utan bara anläggandet, behövs heller inga övergångsbestämmelser för gamla anläggningar som redan är anlagda. Värt att notera är att detta innebär att innebörden av paragrafen i princip kvarstår i punkt 1 inrätta ersätts med anlägga, avloppsanordning ersätts med avloppsanläggning, men det är fortfarande det fysiska anläggandet av avloppsanläggningen som avses. I rättspraxis har dock hittills prövningen inte avgränsats till enbart inrättandet/anläggandet utan det finns domar där tillstånd till en anläggning beviljats i efterhand, även efter att själva inrättandet skett. Det är också i dagsläget mer regel än undantag att de kommunala tillståndsmyndigheterna kopplar villkor för driften till tillståndet, vilket accepterats av högre instanser. Det innebär att det krävs ett ändrat förhållningssätt i hur lagstiftningen tillämpas för att få de förväntade effekterna av förslaget. Flera remissinstanser har menat att driften av en avloppsanläggning bör följa fastigheten och inte vara knuten till person. Genom att ett föreläggande om skötsel och drift kan riktas till fastighetsägaren och skickas till inskrivningsmyndigheten för inskrivning i fastighetsregistret följer föreläggandet fastigheten. Det blir därmed tydligt vid t.ex. ägarbyte vilka krav som gäller avloppsanläggningen och den nya ägaren kan lätt få kännedom om detta. Det finns dock ingen skyldighet för tillsynsmyndigheten att skicka föreläggandet till inskrivningsmyndigheten. Att tillföra toalettavloppsvatten till en anläggning som inte tidigare haft vattentoalett ansluten ska enligt föreliggande förslag fortfarande vara tillståndspliktigt. I praktiken har 13 använts för ärenden där man redan har tillstånd för en anläggning för vattentoalett och BDT-avloppsvatten och sedan vill bygga ut och ansluta ytterligare en eller två vattentoaletter till anläggningen. I vårt förslag har paragrafen ändrats så att det blir tydligt att den

175 29/79 gäller för fall där man vill ansluta en vattentoalett till en avloppsanläggning för BDT-avloppsvatten som sedan tidigare är anmäld och anlagd och som inte tidigare är prövad för eller belastad av en vattentoalett. Med en uppdelning mellan tillstånd för anläggande respektive föreläggande om drift och skötsel blir det tydligare att tillståndet reglerar vad som är centralt för själva anläggandet dvs.: lokalisering dimensionering teknik Tillståndsplikt kan utöver nyanläggning av avlopp uppkomma för åtgärder på befintliga anläggningar som går utanför givet tillstånd. Det är då att se som en nyanläggning. Exempel på tillståndspliktiga åtgärder: Punkt 1- teknik byte av reningsteknik, t.ex. moduler tas bort och ersätts med en konventionell markbädd eller infiltration byte av t.ex. moduler, minireningsverk, efterpolering till ett annat fabrikat. Punkt 3- dimensionering ökad belastning som går utöver vad anläggningen är dimensionerad för i tillståndet (dimensionering; punkt 3). Med belastning menas vad anläggningen är dimensionerad för i flöde per dygn, vilket i normalfallet är 800 liter för ett hushåll dimensionerat för fem pe. Punkt 4- lokalisering att utsläppspunkten flyttas att nya avloppsledningar dras till t.ex. ett gästhus (lokalisering; punkt 4). Enligt definitionen av en avloppsanläggning så ingår ledningarna i anläggningen. Ett byte av teknik från infiltration med biomoduler till konventionell infiltration (och tvärtom) har av flera i referensgruppen ansetts vara en sådan mindre förändring som inte borde omfattas av vare sig anmälnings- eller tillståndsplikt om anläggningen förläggs på samma plats. HaV anser dock att denna typ av ändring behöver bedömas av prövningsmyndigheten eftersom funktionen kan skilja sig åt mellan olika fabrikat. Tillståndet är givet utifrån vissa förutsättningar som t.ex. hur anläggningen fysiskt ska utföras vilket kan skilja sig avsevärt åt mellan en konventionell infiltration och en infiltration med moduler. Det blir också mycket svårt för tillsynsmyndigheten att i ett 29

176 senare skede bedriva tillsyn på anläggningen om det är oklart vilken typ av anläggning som finns på fastigheten. I andra stycket i förslaget står det att anmälan till den kommunala nämnden krävs för att anlägga en annan avloppsanläggning än en sådan som avses i första stycket. Det är inte specifikt angivet att det handlar om en BDTanläggning eftersom det även kan handla om anläggningar för spillvatten från verksamheter och andra anläggningar som vi i dagsläget kanske inte kan förutse. Vad som i punkten 3 avses med att dygnsflödet för vilket anläggningen är tillståndsgiven varaktigt överskrids anser vi inte vara lämpligt att precisera i bestämmelsen utan bör istället utvecklas i vägledning för prövning. 14 Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden göra ändringar som varaktigt påverkar sådana avloppsanläggningar som avses i 13 och som innebär att: 1. sammansättningen eller momentanflödet av avloppsvatten till anläggningen ändras på ett sådant sätt att förutsättningarna för rening påverkas, eller 2. förutsättningarna för rening eller omhändertagande av avloppsfraktion kan påverkas på annat sätt. 3. ökar belastningen på en anläggning så att dygnsflödet som angetts i anmälan överskrids, eller 4. lokaliseringen av komponenter i en avloppsanläggning ändras. Första stycket, 3 och 4 gäller endast för anläggningar som är anmälningspliktiga enligt 13. Motiv I punkt 1 avses förändringar i flödet av avloppsvattnet som kan påverka reningen, men inte sådana förändringar som är tillståndspliktiga enligt 13 punkten 3. Håller sig anläggningen inom det i tillståndet angivna totalflödet över dygnet så följs tillståndet. Skulle däremot flödet ändras så att toppflödet momentant blir mycket högt och medför t.ex. risk för slamflykt så faller det under punkt 1 och är sålunda anmälningspliktigt, även om totalflödet håller sig inom givet tillstånd. Om sammansättningen och/eller flödet överskrider vad tillståndet anger så behövs ett nytt tillstånd. Andra ändringar som påverkar förutsättningarna för rening är t.ex. att byta ut befintlig markbädd mot en ny på samma plats eller att komplettera markbädd med fosforfällning. Grundtekniken är densamma men att byta till nytt bäddmaterial eller att sätta till en kemfällning påverkar förutsättningarna för rening. Syftet med anmälningsplikten är framförallt att ge tillsynsmyndigheten möjlighet att förhindra att ändringar i anläggningen eller i det vatten som

177 31/79 tillförs påverkar anläggningens livslängd och funktion, vilket i sin tur borde gynna såväl verksamhetsutövaren som miljön. Denna typ av ändringar får enligt liggande förslag endast utföras av certifierade anläggare. Prövningsmyndigheten kan utan anmälningsplikten inte heller avråda från onyttiga investeringar som t.ex. kompletterande reningsteknik som kanske inte behövs. Om anläggningen renoveras och t.ex. allt bäddmaterialet byts ut så är det också en viktig information om anläggningen som kan påverka tillsynsmyndighetens bedömning av anläggningen i framtiden, framförallt vad gäller livslängd och reningsfunktion för markbaserade anläggningar. Det är alltså en fördel för fastighetsägaren att en anmälan görs och att sådan information om anläggningen sparas hos tillsynsmyndigheten. Förslaget innehåller en miljösanktionsavgift kopplad till paragrafen och prövningsmyndigheten kan svara på en anmälan med förbud, föreläggande om försiktighetsmått eller välja att inte ha någon erinran mot anmälan. En anmälningspliktig åtgärd påverkar inte lokalisering, dimensionering eller teknik, men innebär att förutsättningarna för rening av avloppsvattnet eller omhändertagande av avloppsfraktion påverkas. Exempel på åtgärder som inte är tillståndspliktiga enligt 13 utan anmälningspliktiga enligt 14 : Punkt 1 ansluta jacuzzi eller större badkar utan utjämningsanordnings som t.ex. strypventil till avloppsanläggningen (ändrat flöde, risk för stötvis hög belastning som orsakar slamflykt) ansluta en hemmafrisersalong utan att den nominella belastningen går utanför tillståndet (ändrad sammansättning, risk för tillförsel av kemiska ämnen som kan påverka reningen) installation av matavfallskvarn (ändrad sammansättning) Punkt 2 gräva om en markbädd eller infiltration med lokalisering på samma plats som tidigare tillstånd (påverkar förutsättningar för rening) byta spridarrör (påverkar förutsättningar för rening) höja upp en markbaserad anläggning som ligger för lågt (påverkar förutsättningar för rening) komplettera en anläggning med en fördelningsbrunn (påverkar förutsättningar för rening) tillägg av reningsteknik till en befintlig anläggning, t.ex. ett efterpoleringssteg till ett minireningsverk, t.ex. fosforfälla eller UV-filter (påverkar förutsättningar för rening samt omhändertagande av avloppsfraktion) 31

178 Underhåll är inte avsett att omfattas av bestämmelsen. Med underhåll avses bland annat: byte/installation av luftningsrör, t-rör byte av sluten tank om den placeras på samma plats som enligt tidigare tillstånd utbyte av förslitningsdelar byte av slamavskiljare om den placeras på samma plats som enligt tidigare tillstånd Nuvarande 15 Föreslås upphävas. Ny 15 Endast personer som är certifierade av ett personcertifieringsorgan som är ackrediterat för uppgiften får anlägga avloppsanläggningar som kräver tillstånd eller anmälan enligt 13 eller göra ändringar som kräver anmälan enligt Personcertifieringsorganet ska vara ackrediterat för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Motiv Från flera håll har HaV fått indikationer på att relativt nya avloppsanläggningar inte fungerar som avsett 4. Certifiering innebär att endast personer som är certifierade av ett ackrediterat personcertifieringsorgan får utföra arbetet. För att bli certifierad måste man genomgå ett standardiserat test där det kontrolleras att personens kunskapsnivå är tillräckligt hög vilket innebär en kvalitetssäkring. Branscher där personcertifiering under ackreditering används är t.ex.: Behörig ingenjör brandlarm Besiktningstekniker Byggarbetsmiljösamordnare Kontrollansvarig Sakkunnig funktionskontrollant ventilationssystem 4 Två rapporter som pekar på detta problem är Små avlopp med fosforfälla som tagits fram av Miljösamverkan Halland (Miljösamverkan Halland, 2016) och Avloppsguidens användarförenings rapport om Metodutveckling för likriktad tillsyn på minireningsverk från 2015 (Avloppsguidens användarförening, 2015).

179 33/79 Vår bedömning är att ett system med certifierade anläggare, som kan garantera att avloppsanläggningen anlagts på ett korrekt sätt i enlighet med gällande myndighetsbeslut, kan medverka till att det antal anläggningar som inte fungerar pga. felaktigt anläggande blir färre. Krav på den som ska certifieras beskrivs i en certifieringsordning. Denna certifieringsordning kan bygga på en föreskrift, standard eller branschkrav. Swedac ställer krav på hur processen för framtagandet av certifieringsordningen ska gå till. Alla intressenter måste ges möjlighet att ge sina synpunkter på certifieringsordningen. Krav på en certifieringsordning finns i ISO/IEC 17024:2012. Någon organisation måste stå som ansvarig för certifieringsordningen. HaV tänker sig att branschorganisationerna är lämpligast för denna uppgift. När en bransch tar fram en certifieringsordning ses myndigheter som intressenter och måste ge sin input och sin acceptans på certifieringsordningen för att Swedac ska kunna acceptera förslaget. Vid eventuell upptäckt av ett fel som utförts av en certifierad entreprenör ska i första hand entreprenören kontaktas, i andra hand ska certifieringsorganet kontaktas och i tredje hand kan Swedac kontaktas. Certifieringsorganet kan dra tillbaka ett certifikat från en entreprenör enligt de regler som finns beskrivna i certifieringsordningen. Certifieringen gäller enbart anläggandet och anmälningspliktiga ändringar. I certifieringsordningen som klargör vilka kunskaper den certifierade anläggaren ska ha bör det även ingå kunskap om planering och projektering. Vi föreslår att man till denna bestämmelse knyter en miljösanktionsavgift som ska dömas ut om anläggandet utförs eller anmälningspliktiga ändringar görs av en anläggare som inte är certifierad. I övergångsbestämmelser har tidpunkten för när bestämmelsen ska börja gälla satts till en tid som enligt vår bedömning gör att åtgärdstakten inte kommer att påverkas i någon större utsträckning. Ny 15 a En anmälan eller ansökan enligt 13 ska minst innehålla följande: 1. Sökandes namn och kontaktuppgifter, fastighetsbeteckning och adress för den fastighet som avloppsanläggningen ska betjäna 2. Ritningar samt tekniska beskrivningar med de uppgifter som är nödvändiga för att kunna bedöma anläggandet och behovet av övervakning av avloppsanläggningen såsom a) beskrivning av avloppsanläggningens dimensionering och förväntad belastning, dygnsflöde, uppbyggnad och funktion samt en dokumentation av behandlingens förväntade reningsnivå och de kritiska punkterna för anläggandet b) situationsplan där det framgår fastighetsgränser och eventuell tillfartsväg för slamtömningsfordon, placering av komponenter och utsläppspunkt för behandlat avloppsvatten samt avstånd till byggnader, ytvatten, badplats, dricksvattentäkter, energibrunnar och små avloppsanläggningar i det möjliga påverkansområdet 33

180 c) längd- och tvärsektion över anläggningen d) installationsanvisningar e) drift- och underhållsinstruktion f) under vilka förhållanden eventuell bräddning kan ske och var bräddpunkten ligger 3. Vid infiltration i mark ska det finnas uppgifter som styrker att markförhållandena på platsen är lämpliga för vald lösning, detta inkluderar a) uppgifter om berg i dagen och närliggande dräneringssystem b) infiltrationskapacitet, uppgift om den högsta förväntade grundvattennivån samt avstånd från markytan till berg vid den planerade avloppsanläggningen. 4. Uppgift om certifierad anläggare. Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 13 får medge undantag från kraven i första stycket, om undantaget avser sådant som inte behövs för handläggningen. Motiv Uppgifterna behövs inte bara för att kunna bedöma ansökan eller anmälan utan även för att det vid en framtida tillsyn ska finnas dokumenterat vilken typ av anläggning som finns på fastigheten. Det är ofta till nackdel för fastighetsägaren om dokumentationen av anläggningen är bristfällig när tillsyn görs, eftersom det då kan vara svårt att avgöra anläggningens status. Har fastigheten dessutom bytt ägare kan det vara mycket svårt att fastställa anläggningens utformning och status om dokumentationen är bristfällig. För att få ett korrekt anläggande är det väsentligt att de kritiska punkterna under anläggningsarbetet beaktas och en redovisning av dessa behöver därför begäras in så att de kan ingå i utförandeintyget. De kritiska punkterna under anläggandet kan t.ex. utgöras av kontroll av grundvattennivå, att anläggningen är rätt ventilerad, att installationsanvisningar har följts eller att ovidkommande vatten inte belastar anläggningen. Redan idag använder sig många tillsynsmyndigheter och leverantörer av checklistor med kritiska punkter för att säkerställa att utförandet blir korrekt. Tydliga krav gör det lättare för branschen att ta fram material som möter kraven på ansökan eller anmälan. 5 För anmälningsärenden kan undantag göras då dessa typer av avloppsanläggningar, t.ex. BDT-anläggningar, vanligtvis innebär en lägre risk för olägenhet för människors hälsa och miljön och därmed inte kräver ett lika omfattande beslutsmaterial. 5 HaV har i 2016 års utlysning av medel till projekt inom små avlopp gett medel till ett projekt för en förstudie om teknikfaktablad. HaV:s bedömning är att det framförallt är viktigt att ta fram faktablad för markbäddar och infiltrationer. Dessa faktablad bör innehålla anläggningsanvisningar, kritiska punkter för anläggandet och förväntad reningsnivå. Vad en drift- och underhållsinstruktion bör innehålla behöver beskrivas i vägledning för prövning.

181 35/79 Nuvarande 16 Föreslås upphävas. Ny 16 En anläggning ska dimensioneras utifrån förväntad belastning. En anläggning som är avsedd för upp till 50 pe ska alltid dimensioneras för minst fem åretruntboende personer per hushåll, om det inte finns särskilda skäl mot det. Vid dimensioneringen ska variationer i belastningen beaktas. För en anläggning som är avsedd för pe eller där spillvattnet inte är hushållsliknande ska dimensioneringen bedömas i det enskilda fallet. Motiv Det är viktigt att en anläggning alltid dimensioneras utifrån förväntad belastning med avseende på flödet och sammansättningen av avloppsvattnet som är tänkt att föras till anläggningen. Den ska även vara konstruerad så att den klarar betydande variationer i belastningen under året. Det kan röra sig om både hushåll och serviceinrättningar t.ex. skola, camping etc. Ett hushåll (d.v.s. en bostad) ska anses motsvara minst fem personer, det kan dock finnas särskilda skäl för att medge undantag. Vad som utgör sådana särskilda skäl kan närmare preciseras i vägledning för prövning. Paragrafens första stycke avser anläggningar upp t o m 50 pe. Ju fler hushåll som är kopplade till anläggningen desto större är sannolikheten att belastningen per hushåll inte motsvarar 5 personer. För större anläggningar med pe måste därför dimensioneringen göras i det enskilda fallet baserat på t.ex. fördelningen av lägenhetsstorlek. Paragrafen omfattar också spillvatten från mindre verksamheter i det avseendet att prövningsmyndigheten behöver göra en bedömning av dimensioneringen i det enskilda fallet. Ny 16 a En avloppsanläggning får inte medföra mer än obetydlig risk för smitta i dricksvatten för människor eller djur eller annan olägenhet för människors hälsa. Om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa kan prövningsmyndigheten vid prövning av en ny anläggning även ställa krav på minst 50 % förväntad reduktion av totalkväve. Motiv Paragrafen avser risk för förorening av t.ex. dricksvatten, grundvatten, badvatten eller ytvatten som betesdjur dricker eller människor kommer i kontakt med. Paragrafen är förvisso till viss del parallell med miljöbalken 9 35

182 kap. 7 6, men vi anser att förslaget till ny 16 a innebär en större tydlighet kring hälsoskyddskrav på avloppsanläggningar vilket är till nytta för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndighet. Skulle paragraferna som rör just små avloppsanläggningar samlas t.ex. under en och samma rubrik i FMH innebär det också att hälsoskyddsfrågan behöver vara tydligt reglerad och finnas i samma sammanhang, inte som en separat, allmänt hållen paragraf på annan fysisk plats i förordningen. Ur hälsoskyddssynpunkt är krav på reduktion av kväve motiverat när det finns risk för förhöjda nitrathalter i grundvattnet. Det har, efter att HaV tagit del av expertmyndigheternas och referensgruppens synpunkter, stått klart att det är svårt att införa specifika bestämmelser om reduktion av smittämnen i förordningstext. I första hand eftersom bedömningen av behovet av skyddsåtgärder för att undvika smitta i hög grad måste göras i det enskilda fallet på den aktuella platsen. Reglering i förordningstext kan medföra att det ställs för höga eller för låga krav eftersom det inte på förhand går att förutse alla möjliga situationer som kan uppkomma. De halter av mikroorganismer som kommer in i en anläggning kan dessutom variera avsevärt och det innebär att ett reduktionskrav kan resultera i mycket varierande halt ut. Andra synpunkter som inkommit är att: det vanligtvis saknas krav för stora kommunala reningsverk det inte alltid går att provta en liten avloppsanläggning för att verifiera funktionen det är svårt att dra gränsen mellan de hälsoskyddsnivåerna som föreslogs i rapporteringen till regeringen 2013 de valda indikatororganismerna inte alltid utsöndras av alla människor. Föreliggande förslag innehåller därför ett allmänt formulerat krav avseende hälsoskydd på avloppsanläggningar vid prövning, men inga specificerade krav på reduktion av smittämnen eller halt i utgående vatten. Bestämmelsen uppfylls om anläggningen i sig har en dokumenterad robust reduktion av smittämnen. Den kan också uppfyllas genom att utsläppspunkten flyttas till ett annat, mindre känsligt läge, eller genom byte till annan teknik, t.ex. separat uppsamlande av toalettavloppsvatten. Vägledning kring hälsoskyddskrav kommer att finns med i vägledning för prövning. 6 MB 9 kap. 7 Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts inrätta eller ändra sådana avloppsanordningar eller andra inrättningar. Regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter enligt andra stycket.

183 37/79 Ny 16 b En avloppsanläggning med en infiltrerande del ska ha ett avstånd om minst 1,0 meter mellan spridningslagrets underkant och högsta förväntade grundvattennivå eller berg, när anläggningen är i drift. Om avloppsanläggningen har toalettavloppsvatten anslutet ska horisontellt skyddsavstånd från avloppsanläggningens infiltrerande del till dricksvattentäkt motsvara grundvattnets förväntade transportsträcka under minst tre månader, om inte särskilda skäl finns mot det. För anläggningar som är dimensionerade för pe ska behovet av skyddsåtgärder bedömas i varje enskilt fall. Motiv Att skyddsavstånd till grundvatten hålls är avgörande för att få en tillräckligt bra rening ur både miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Av vägledningen för prövning kommer det att framgå vilka avstånd som schablonmässigt kan anses motsvara grundvattnets transportsträcka under minst tre månader vid olika markförhållanden och lutningar. Infiltrerande del syftar på såväl konventionella infiltrationer som otäta markbäddar, men även infiltrerande efterpoleringssteg. Särskilda skäl för undantag skulle t.ex. kunna vara att det handlar om en infiltrerande del av anläggningen som endast är avsedd för kvittblivning och inte rening av avloppsvattnet, om tidigare reningssteg ger en acceptabel smittreduktion. Utsläppet ska i sådana fall bedömas medföra en obetydlig risk för smittspridning. För anläggningar som är dimensionerade för pe ska behovet av skyddsåtgärder bedömas i varje enskilt fall och högre krav eventuellt ställas eftersom det då rör sig om större flöden. Ny 16 c En avloppsanläggning ska utformas enligt följande. 1. Avloppsanläggningen ska anläggas så att den är åtkomlig för underhåll, kontroll, service och tömning av avloppsfraktioner. Motiv 2. Om anläggningen har en infiltrerande del ska den utrustas med en del som möjliggör kontroll av grundvattennivån i direkt anslutning till avloppsanläggningen. 3. Anläggningen ska placeras så att den inte riskerar att skadas av betande boskap, rötter från växtlighet, fordon eller motsvarande. 4. Dag-, backspolnings-, och dräneringsvatten samt därmed jämförbart vatten får inte tillföras anläggningen. Paragrafen innehåller krav på anläggningens placering och anläggandet som är grundläggande för att anläggningen ska fungera såsom avsett. 37

184 Anläggningar med infiltrerande delar ska konstrueras så att grundvattenytan i anslutning till anläggningen kan kontrolleras. Det finns tekniskt enkla och billiga lösningar som möjliggör en funktionskontroll av anläggningarna. Några kommuner har redan ställt sådana krav vid nyanläggning. Upprätthålls inte minst 1 m till grundvattenytan kommer inte reningen att bli den förväntade. Punkten 3 omfattar inte den typ av anläggningar där växtrötterna är en del av reningen eftersom de inte kan bedömas skada anläggningen. I praktiken innebär punkten att stora träd vars rötter kan skada anläggningen inte ska finnas i närheten av den plats där anläggningen ska placeras. Ny 16 d En avloppsanläggnings förväntade reduktion av organiskt material, mätt som BOD7 eller BOD5, ska vara minst 90 %. Om endast BDT-avloppsvatten tillförs anläggningen gäller istället att den förväntade reduktionen av organiskt material, mätt som BOD7 eller BOD5, ska vara minst 80 %. Motiv Enligt övergångsbestämmelserna gäller paragraferna 16 d och e gäller endast vid prövning och bedömning av nya anläggningar och vid tillsyn av befintliga anläggningar som saknar tillstånd eller godkännande. I Sverige används BOD7 som mått på biokemisk syreförbrukning medan de flesta andra länder i Europa använder BOD5. För BOD5 är halten i obehandlat hushållsspillvatten ca 15 % lägre än halten BOD7. I utgående vatten är skillnaden mindre. Reduktionen i % skiljer sig så lite att sökanden kan välja att redovisa antingen BOD7 eller BOD5. HaV föreslår att begreppet BOD5 införs eftersom det enligt harmoniserad standard är möjligt att redovisa biokemisk syreförbrukning även i detta mått liksom i BOD7. Det är leverantören som granterar att anläggningen når upp till de reningskrav som ställs, detta kan t.ex. göras i en så kallad prestandadeklaration. Krav på procentuell rening av BDT-vatten finns inte i de allmänna råden (HVMFS 2016:17) och vi anser att ett förtydligande behövs. För att samma halt av BOD ska uppnås som för ett renat avloppsvatten med wc anslutet så skulle reduktionen av BOD i BDT-avloppsvatten behöva vara 84 %. Men eftersom det bedöms som svårare att rena ett BDT-avloppsvatten som vanligtvis är utspätt och har en lägre halt BOD sätts kravet på reduktion istället till 80 %. Paragrafen ska inte tillämpas på spillvatten från mindre verksamheter, utan där får prövningsmyndigheten göra en enskild bedömning av vad som är lämpligt krav. Ny 16 e En avloppsanläggnings förväntade reduktion av totalfosfor ska vara minst 40 %. Om avloppsanläggningens utsläppspunkt placeras inom ett område som är utpekat som känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten enligt Z ska den

185 39/79 förväntade reduktionen av totalfosfor istället vara minst 90 %. Om särskilda skäl föreligger får undantag från reduktionskravet inom områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten medges. Motiv Enligt övergångsbestämmelserna gäller paragraferna 16 d och e gäller endast vid prövning och bedömning av nya anläggningar och vid tillsyn av befintliga anläggningar som saknar tillstånd eller godkännande. Det är leverantören som garanterar att anläggningen når upp till de reningskrav som ställs, detta kan t.ex. göras i en så kallad prestandadeklaration. Kravnivåerna för reduktion av fosfor har sänkts från 70 % vid normal skyddsnivå för miljöskydd i det allmänna rådet (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) till 40 % i detta förslag. Man ska dock hålla i minnet att det allmänna rådet är just ett allmänt råd och prövningsmyndigheten har hela tiden haft möjlighet att ställa lägre krav än normal skyddsnivå när det har bedömts som befogat. Genom att vid prövning av markbaserade anläggningar, med hjälp av bättre bedömningsunderlag, ta större hänsyn till den retention som sker i marken kan billigare anläggningar med en lägre reningskapacitet anläggas på platser där risken för negativ påverkan med avseende på fosfor är liten. Detta bidrar till mer kostnadseffektiva anläggningar. HaV:s bedömning är att konventionella markbäddar och infiltrationer byggda enligt god praxis når upp till kraven för grundnivå med avseende på miljöskydd, se litteraturhänvisningar i bilaga 1. Att kravet hamnat på 40 % reduktion av fosfor beror på att det bedöms vara en tillräcklig reduktion på platser där risken för negativ påverkan av fosfor från avloppsanläggningen är liten. Om nivån läggs på 40 % reduktion ger detta också möjlighet till en teknikdifferentiering som innebär att även markbäddar kan tillåtas på platser där infiltration inte är möjlig. Att behålla den tidigare kravnivån på 70 % reduktion av fosfor skulle enligt den forskning som finns på området, se litteraturhänvisningar i bilaga 1, innebära att både markbäddar och infiltrationer skulle behöva fosforavlastas för att varaktigt nå 70 % avskiljning. Det bedömer vi inte skulle vara skäligt på platser där risken för negativ påverkan från fosfor är liten och det skulle heller inte bli någon skillnad i vilken teknik som kan väljas inom de båda skyddsnivåerna. Att inte ställa högre reduktionskrav än vad som behövs på platsen främjar också god resurshushållning eftersom fällning av fosfor förbrukar resurser som kemikalier eller kalkmaterial. Förslaget innebär att begreppet områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten införs. Att införa detta nya begrepp istället för att behålla hög och normal skyddsnivå är ett medvetet val. Eftersom reduktionskraven och kriterierna för den högre skyddsnivån föreslås ändras så bedömer vi att det blir enklare med nya begrepp för att tydliggöra om det är de allmänna råden (NFS 2006:7 eller HVMFS 2016:17) eller ny lagstiftning som legat till grund för bedömningen av skyddsnivå. 39

186 Vårt förslag innehåller inget krav på reduktion av kväve ur miljöskyddssynpunkt. Det är enbart de allra största kommunala reningsverken (> pe) som har kvävekrav och bara om de är belägna i kvävekänsligt område (Norrtälje och söderut). Ett införande av reduktionskrav för kväve för de små anläggningarna skulle riskera att upplevas som ologiskt då det inte finns något motsvarande krav för anläggningar för pe. Det är dessutom minst 10 till 20 gånger dyrare att reducera kväve i små avloppsanläggningar, jämfört med större reningsverk, varför generella kvävekrav på små anläggningar bedöms vara oproportionerligt. I jämförelse med andra verksamheter är de små avloppsanläggningarnas bidrag till den totala kvävebelastningen till havet också betydligt mindre än anläggningarnas bidrag till den totala fosforbelastningen till havet. Paragrafen ska inte tillämpas på spillvatten från mindre verksamheter, utan där får prövningsmyndigheten göra en enskild bedömning av vad som är lämpligt krav. 18 I beslut om tillstånd att anlägga en avloppsanordning som avses i 13 får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 17. Motiv Paragrafen bör finnas kvar oförändrad till dess systemet med krav på certifiering av anläggare är etablerat och fungerar som avsett. Ny 18 a Verksamhetsutövaren ska inom två veckor från det att anläggningen har tagits i drift eller ändrats enligt 14 2 lämna in ett utförandeintyg till prövningsmyndigheten. Utförandeintyget ska innehålla dokumentation av utförandet av de kritiska punkterna för anläggandet och ange eventuella avvikelser från tillståndet alternativt föreläggandet om försiktighetsåtgärder. Utförandeintyget ska vara undertecknat av verksamhetsutövare och certifierad anläggare. Motiv Med utförandeintyget avslutas anläggandet eller ändringen men verksamhetsutövaren behöver inte invänta ett godkännande för att ta anläggningen i drift. I utförandeintyget bör de kritiska punkterna som redovisas i ansökan/anmälan finnas med. Exempel på utförandeintyg behöver finnas med i vägledning för prövning. Vi föreslår att man till denna bestämmelse knyter en miljösanktionsavgift som ska dömas ut om intyget inte skickas in inom två veckor från det att anläggningen har tagits i drift eller ändrats.

187 41/79 19 Ett tillstånd enligt 17 gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år. Motiv Vårt förslag innebär att 19 a ersätter 19 med avseende på små avloppsanläggningar. Detta innebär att 19 FMH behöver ändras så att den inte träffar små avloppsanläggningar. Ny 19 a Ett tillstånd enligt 13 förfaller om anläggningen inte har färdigställts inom två år från den dag beslutet vann lagakraft. Prövningsmyndigheten får på sökandens begäran förlänga tiden till som mest fem år. Motiv Bestämmelsen kan med nuvarande lydelse misstolkas på så sätt att verksamhetsutövaren tror att tillståndet, som genom praxis även kommit att gälla för driften, är tidsbegränsat och endast gäller i fem år. Vad som avses är att arbetet med att anlägga anläggningen måste vara påbörjat inom två år och att anläggningen ska vara färdigställd inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft. I annat fall förfaller det tillståndsbeslut man fått. Det är också en vanlig missuppfattning att detta är samma tid som ett bristfälligt avlopp ska åtgärdas inom. Även om man enligt vårt förslag har två år på sig att färdigställa en ny anläggning efter det att man har fått tillståndet så kan tillsynsmyndigheten, om det behövs, sätta en kortare tid i ett tillsynsbeslut t.ex. ett förbud mot utsläpp av orenat toalettavloppsvatten från den befintliga avloppsanläggningen. De kommuner som jobbar mycket med att på frivillig väg få verksamhetsutövare att åtgärda sina gamla avlopp har dock påpekat att tvåårsgränsen i tillståndet ofta används som åtgärdstid även av myndigheten, eftersom inga förelägganden eller förbud fattas. Fem år blir då en orimligt lång tid och vårt förslag är därför att tiden istället sätts till två år med en möjlighet till förlängning om verksamhetsutövaren begär det. Med vårt förslag till formulering finns inte längre något behov av att definiera vad som är en påbörjad anläggning, vilket ofta har varit en svårighet för tillsynmyndigheten. Det finns en parallellagstiftning i plan- och bygglagen (PBL) där ett bygglov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Förslaget till förändring innebär att det blir olika formulering i PBL och FMH, men nyttan av att ha en kortare tid för att färdigställa en avloppsanläggning bedöms överstiga nackdelen med att tiden för färdigställande skiljer sig åt i regelverken. Vid ärenden där även bygglov söks kan det vara lämpligt att förlänga tiden till 41

188 fem år om verksamhetsutövaren begär det så att tidsgränsen blir samstämmig med den som finns för bygglov i PBL. Ny X Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 15, 15 a första stycket 4 och 18 a när system för certifiering och ackreditering enligt 15 har införts och i fråga om 12 a och 16 e när utpekande skett enligt Z av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten dock senast den 1 januari Förordningen träder i kraft i övrigt den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för a) anläggningar som enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tillstånd eller har anmälts före den 1 januari b) prövningen och handläggningen av mål och ärenden som inletts före den 1 januari Nya bestämmelser som ska föras in på lämpligt ställe Ny X Tillsynsbestämmelse, kontroll efter installation Tidigast 12 månader och senast 24 månader efter att en anläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tagits i drift ska den kontrolleras så att den fungerar i enlighet med drifts- och underhållsinstruktion. Om tillsynmyndigheten har meddelat ett föreläggande om drift ska kontrollen även ske mot detta. Kontrollen ska utföras av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Kontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå om brister konstaterats vid kontrollen, vad de eventuella bristerna bestod i, samt vilka åtgärder som behöver vidtas eller har vidtagits för att avhjälpa eventuella brister. Verksamhetsutövaren ska lämna in dokumentation av kontrollen till tillsynsmyndigheten senast en månad efter utförd kontroll.

189 43/79 Motiv Det finns i dagsläget flera undersökningar och uppgifter som tyder på att både nya och äldre anläggningar har en sämre funktion än vad som kan förväntas 7. Vår bedömning är därför att driftskontroll efter anläggandet behövs av alla nya anläggningar. Ett krav på kontroll av avloppsanläggningarna skulle göra det möjligt att på ett mer systematiskt sätt upptäcka anläggningar som inte fungerar. Detta skulle leda till att tillverkare, leverantörer och anläggare blir uppmärksammade på produkter som inte klarar de utlovade reningsresultaten under drift och verksamhetsutövare på felaktig användning. Om funktionen inte kontrolleras så kommer återkopplingen på hur anläggningen fungerar i verkligheten att utebli och förbättringar kan inte komma till stånd. Paragrafen gäller samtliga typer av avloppsanläggningar oavsett om det finns utsläpp av toalettavloppsvatten eller inte. Kontrollen är också viktig för verksamhetsutövaren ur ett konsumenträttsligt perspektiv. Om anläggningen vid kontrollen inte fungerar som avsett så kan verksamhetsutövaren kontakta entreprenören som kan rätta till felet innan reklamationstiden, som för markarbeten är tio år enligt 17 konsumenttjänstlagen, går ut. Vi skiljer här på den service som eventuellt ska utföras enligt drifts- och underhållsinstruktionen (som ska lämnas in tillsammans med ansökan) och den kontroll som ska göras av anläggningen. Om det enligt drifts- och underhållsinstruktionen behövs årlig service av någon som har yrkesmässig kunskap om anläggning så skrivs detta in i föreläggandet om drift, om det är motiverat att ställa det som krav. För att få en kvalitetssäkrad kontroll ska den utföras av ett ackrediterat kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008. En regelbunden granskning av kompetens och genomförandet av kontrollen säkras av kontrollorganet Swedac. Myndigheter som sedan erhåller en kontrollrapport utfärdad under ackreditering kan lita på resultatet. Genom att använda ackreditering så kommer genomförandet av kontrollen att ske lika över landet. Detta ger också en tydlighet till aktörer på marknaden (stora som små företag) vad som gäller men även en tydlighet till ägaren av det enskilda avloppet att kontroller ska utföras av ackrediterad aktör. Kontrollordningen under ackreditering beskriver att kontrollen ska ske på plats. Det finns idag goda exempel på områden där detta fungerar t.ex. kontroll av cisterner eller kontroll av oljeavskiljare som utförs av ackrediterat kontrollorgan. Kontrollorganet är typ C enligt ISO/IEC vilket innebär att service, underhåll och kontroll får utföras av samma person. De servicefirmor som idag arbetar med underhåll och service av avloppsanläggningar kan alltså med detta 7 Två rapporter som pekar på detta problem är Små avlopp med fosforfälla som tagits fram av Miljösamverkan Halland (Miljösamverkan Halland, 2016) och Avloppsguidens användarförenings rapport om Metodutveckling för likriktad tillsyn på minireningsverk från 2015 (Avloppsguidens användarförening, 2015). 43

190 förslag även bli ett ackrediterat kontrollorgan om de har de kvalifikationer som krävs. Oberoende är ett krav för ackreditering och kontrolleras av Swedac vid tillsyn. För Kontrollorgan TYP C gäller t.ex. 5 STAFS 2011:18 (Swedacs föreskrift). Där det framgår att: 1. service och andra åtgärder ska ha avslutats innan kontrollen påbörjas 2. personal som utför kontroll ska underteckna en försäkran om att denne förbinder sig att inte låta ansvaret för åtgärder relaterade till installation, service eller underhåll påverka genomförandet eller resultatet av kontrollen. Vidare i standarden ISO/IEC anges vidare för Kontrollorgan TYP C att: så länge detta undantag inte äventyrar kontrollresultaten. Alla kontrollorgan som vill bli ackrediterade ska visa att de uppfyller krav på opartiskhet och oberoende. Kraven på oberoende skiljer sig åt beroende på om det är ett kontrollorgan typ A, B eller C. Kraven på opartiskhet i kontrollarbetet är dock samma oavsett vilken typ av kontrollorgan det gäller. Kontrollarbetet ska utföras opartiskt, och får inte påverkas av kommersiella, ekonomiska eller andra påtryckningar. Kontrollorganet ska identifiera vilka risker som finns som kan påverka opartiskheten, och kunna visa hur det eliminerat eller minimerat dessa risker. Dessa krav på opartiskhet gäller alltså kontrollorgan av alla typer (A, B och C), och för att bli ackrediterade ska kontrollorganet kunna visa hur dessa krav säkerställs. När det gäller oberoendet så är kraven olika beroende på om kontrollorganet ska uppfylla kraven för typ A, B eller C. Typ A innebär en tredjepartskontroll, men även typ C har krav på oberoende. Kontrollorganet (typ C) behöver ha skyddsåtgärder inom organisationen för att säkerställa tillräcklig avskiljning mellan kontroll och övrig verksamhet (t.ex. service). Detta behöver kontrollorganet kunna visa för att bli ackrediterat. Ackreditering av kontrollorganen innebär att Swedac som oberoende tredjepart och myndighet har kontrollerat att kontrollorganet är kompetent att utföra kontrollarbetet, och uppfyller de krav som ställs på oberoende, opartiskhet, kompetens, teknisk utrustning osv. Om krav ska ställas på oberoende typ A, B eller C beror på vilken grad av oberoende som är nödvändig för att uppnå syftet med kontrollen. Den minskade risken som finns vid användande av kontrollorgan typ A behöver ställas mot samhällsnytta och kostnadseffektivitet. Delar av referensgruppen uttrycker en farhåga om att hanteringen av dokumentation kommer att ta mycket tid från tillsynsmyndigheten och även innebära en ytterligare kostnad för verksamhetsutövaren. Om inga brister har rapporterats är vår bedömning att tillsynsmyndigheten kan avsluta ärendet

191 45/79 utan åtgärd. Ett elektroniskt rapporteringssystem skulle underlätta hanteringen av den dokumentation som ska skickas in. 8 Enligt uppgift från Swedac skulle ett kontrollbesök av ett certifierat kontrollorgan kunna kosta kr och vi bedömer att det är ett skäligt belopp. Vi tänker oss även att denna kontroll tillsammans med utförandeintyg som certifierad entreprenör ska underteckna kan ersätta tillsynsmyndighetens slutbesiktning vilket skulle minska verksamhetsutövarens kostnad för tillståndet. Om kontrollen däremot skulle göras av ett oberoende kontrollorgan av typ A skulle detta innebära en högre kostnad då det skulle finnas färre möjliga aktörer på marknaden samtidigt som service och kontroll inte skulle kunna utföras under samma besök. Kontroll sker enligt vårt förslag mot drifts- och underhållsinstruktion och den kontrollordning under ackreditering som ställer krav på vad som ska utföras vid kontrollen samt eventuellt föreläggande om drift. 9 I de fall provtagning ska göras i samband med kontroll kan tillsynsmyndigheten reglera detta i ett föreläggande om drift såvida det inte finns reglerat i drifts- och underhållsinstruktionen. Om det inte finns haltkrav som ska följas upp så görs en okulär kontroll av t.ex. hydraulisk funktion. Eftersom detta blir en ny tjänst på marknaden för de ackrediterade kontrollorgangen så kommer det att ligga i kontrollorganets intresse att se till att kontrollen utförs utan att tillsynsmyndigheten kommer att behöva påminna verksamhetsutövaren. Vi föreslår att man till denna bestämmelse knyter en miljösanktionsavgift som ska dömas ut om dokumentation inte lämnas in i tid. Ny Y Tillsynsbestämmelse, kontinuerlig kontroll Anläggningar med utsläpp av toalettavloppsvatten ska kontinuerligt kontrolleras så att anläggningen fungerar som avsett och i enlighet med driftsoch underhållsinstruktion samt eventuellt föreläggande om drift. Kontrollen ska utföras av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen 8 HaV har i 2016 års utlysning av medel till projekt inom små avlopp gett medel till ett projekt som undersöker möjligheterna att implementera ett tyskt system för servicerapportering anpassat till svenska registersystem. Slutrapportering av projektet görs den 31 mars HaV har i 2016 års utlysning gett medel till en förstudie som ska undersöka förutsättningarna för att ta fram faktablad för markbaserade anläggningar. I framtida faktablad är vår önskan att även drifts- och underhållsinstruktion för denna typ av anläggningar ska finnas med. 45

192 (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Om kontrollorganet är typ C enligt ISO/IEC 17020, får service, underhåll och kontroll utföras av samma person. Kontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå vad som har kontrollerats, om brister konstaterats vid kontrollen, vad de eventuella bristerna bestod i, samt vilka åtgärder som behöver vidtas eller har vidtagits för att avhjälpa eventuella brister. Verksamhetsutövaren ska lämna in dokumentation av kontrollen till tillsynsmyndigheten senast en månad efter utförd kontroll. För anläggningar som är dimensionerade för 1-50 personekvivalenter ska kontrollen utföras minst vart tionde år. För anläggningar som är dimensionerade för personekvivalenter ska kontrollen utföras en gång per år med början tidigast 25 månader efter att anläggningen har tagits i drift. Om det finns särskilda skäl får annat tidsintervall för kontroll beslutas av tillsynsmyndigheten. Motiv Det finns i dagsläget flera undersökningar 10 och uppgifter som tyder på att både nya och äldre anläggningar har en sämre funktion än vad tillverkarna har utlovat. Vår bedömning är därför att kontinuerlig driftskontroll behövs av alla nya anläggningar med utsläpp av toalettavloppsvatten. Ett krav på kontinuerlig kontroll av avloppsanläggningarna skulle göra det möjligt att på ett mer systematiskt sätt upptäcka anläggningar som inte fungerar. Detta skulle leda till att tillverkare, leverantörer och anläggare blir uppmärksammade på produkter som inte klarar de utlovade kraven under drift och verksamhetsutövare på felaktig användning. Om funktionen kontrolleras så kommer återkopplingen på hur anläggningen fungerar i verkligheten att leda till förbättringar. Därför föreslås att kontroll av ett ackrediterat kontrollorgan ska utföras minst vart tionde år på alla nya anläggningar med utsläpp av toalettavloppsvatten. Större anläggningar medför ett större punktutsläpp och om de inte fungerar som avsett får det också större konsekvenser för miljö och hälsa än om en mindre anläggning fallerar. Det bedöms därför som rimligt med tätare kontroller för större anläggningar än för mindre anläggningar. Med dagens tillsynstakt tar det i genomsnitt ca 70 år innan en liten avloppsanläggning får tillsyn nästa gång. Enligt detta förslag ersätter den kontinuerliga kontrollen inte myndighetens tillsyn utan blir ett komplement till tillsynen. Den kontinuerliga kontrollen inverkar inte heller på frekvensen av 10 Två rapporter som pekar på detta problem är Små avlopp med fosforfälla som tagits fram av Miljösamverkan Halland (Miljösamverkan Halland, 2016) och Avloppsguidens användarförenings rapport om Metodutveckling för likriktad tillsyn på minireningsverk från 2015 (Avloppsguidens användarförening, 2015).

193 47/79 service och underhåll som regleras i föreläggande om drift. Ytterligare motiv till bestämmelsen finns under X på s Delar av referensgruppen uttrycker en farhåga att hanteringen av dokumentation kommer att ta mycket tid från tillsynsmyndigheten och även innebära en alltför stor kostnad för verksamhetsutövaren. För större anläggningar menar man att detta skulle kunna motverka gemensamma lösningar. Om inga brister har rapporterats är vår bedömning att tillsynsmyndigheten kan avsluta ärendet utan åtgärd. Ett elektroniskt rapporteringssystem skulle underlätta hanteringen av den dokumentation som ska skickas in. 11 Enligt uppgift från Swedac skulle ett kontrollbesök av ett certifierat kontrollorgan av typen C kunna kosta kr. Eftersom detta är en kostnad som kan slås ut på tio år för anläggningar som är dimensionerade för upp t.o.m. 50 pe bedömer vi att den inte är oskäligt hög. För anläggningar mellan 51 och 200 pe är detta en kostnad som vanligen delas på minst 10 hushåll och vi bedömer att den är på en rimlig nivå och inte skulle motverka gemensamhetsanläggningar. Om kontrollen däremot skulle göras av ett oberoende kontrollorgan av typ A skulle detta innebära en högre kostnad då det skulle finnas färre möjliga aktörer på marknaden och då service och kontroll inte skulle kunna utföras under samma besök. Kontroll sker mot eventuellt föreläggande om drift, drifts- och underhållsinstruktion och den kontrollordning under ackreditering som ställer krav på vad som ska utföras vid kontrollen. 12 Om provtagning som ska göras eller inte göras i samband med kontroll, reglerar tillsynsmyndigheten i föreläggandet om drift. Detta gäller om det inte finns reglerat i drifts- och underhållsinstruktionen. Om det inte finns haltkrav som ska följas upp så görs en okulär kontroll av t.ex. hydraulisk funktion. Eftersom detta blir en ny uppgift för de ackrediterade kontrollorganen och en inkomstkälla för dem kommer förmodligen kontrollorganen själva verka för att kontrollen utförs genom att till exempel skicka ut reklam och påminnelser till dem som har anläggningar som ska kontrolleras. Tillsynsmyndigheten kommer då förhoppningsvis inte att behöva lägga några omfattande resurser på påminnelser. Vi föreslår även att man till denna bestämmelse knyter en miljösanktionsavgift som ska dömas ut om dokumentation inte lämnas in i tid. Paragrafen är bara tillämplig för avloppsanläggningar som har fått tillstånd enligt denna förordning. 11 HaV har i 2016 års utlysning gett medel till ett projekt som undersöker möjligheterna att implementera ett tyskt system för servicerapportering anpassat till svenska registersystem. Slutrapportering av projektet görs den 31 mars HaV har i 2016 års utlysning gett medel till en förstudie som ska undersöka förutsättningarna för att ta fram faktablad för markbaserade anläggningar. I framtida faktablad är vår önskan att även drifts- och underhållsinstruktion för denna typ av anläggningar finnas med. 47

194 Ny Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft när system för ackreditering enligt X och Y förordningen X har införts dock senast den 1 januari Bestämmelserna i X och Y ska inte tillämpas på anläggningar som enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tillstånd eller har anmälts före denna förordning träder i kraft. Ny Z Utpekande av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten Länsstyrelsen/vattenmyndigheten/Kommunen ska i samråd med kommunen/länsstyrelsen och de kommuner med vilka man delar avrinningsområden peka ut de områden inom kommunen som bedöms vara känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten och där påverkan från små avlopp bedöms vara eller riskerar att bli betydande. Motiv Paragrafen innebär att inom alla kommuner ska de områden som bedöms som känsliga för toalettavloppsvatten pekas ut, om sådana områden finns. Många remissinstanser har påpekat fördelar med att känsliga områden pekas ut. För verksamhetsutövare och branschen blir det till exempel tydligare vilka krav som kommer att ställas på nya anläggningar. Om ett område pekas ut som känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten kommer vissa förbud/krav gälla enligt FMH för utsläpp av toalettavloppsvatten respektive förväntad reduktion av fosfor, se vidare de nya paragraferna 12 a och 16 e i föreliggande förslag. Eftersom det finns möjlighet att medge undantag från dessa regler måste prövningsmyndigheterna fortfarande vid tillståndsprövning göra en bedömning i varje enskilt fall av om de regler som anges ovan ska gälla eller om det finns särskilda skäl att medge undantag från kraven. Det är dock en undantagsmöjlighet och utgångspunkten för vårt förslag är att det som huvudregel är rimligt med de krav/förbud som gäller enligt förordningen om man ligger inom ett utpekat område. HaV tror att ett utpekande efter samråd ger ett väl förankrat bedömningsunderlag och en större samsyn i länen/vattendistrikten. I vattenmyndigheternas sammanställning av kommunernas och myndigheternas redovisning av genomförda åtgärder 2015 (Malin Willför, 2016) anger 159 kommuner att de fastställt områden med hög skyddsnivå för enskilda avlopp, vilket är en ökning med 46 kommuner jämfört med Att kommunerna har pekat ut områden är positivt eftersom det ökar förutsägbarheten för fastighetsägare och anläggare. I dagsläget kan områden dock bara pekas ut i policybeslut som ofta är politiskt förankrade men saknar rättsligt bindande status. Det innebär att prövningsbeslut som endast är motiverade med att området är utpekat som hög skyddsnivå i en policy inte håller vid en överklagan.

195 49/79 Allmänna kriterier för hög skyddsnivå finns i de allmänna råden (HVMFS 2016:17). Kriterierna är dock öppna för tolkningar och därmed är det inte specifikt angivet vilka typer av områden som ska bedömas som hög skyddsnivå. Vattenmyndigheterna har i sin uppföljning av genomförda åtgärder ställt frågan till kommunerna om underlag från VISS eller åtgärdsprogrammen använts för utpekandet. Några kommuner har svarat ja och några har svarat nej på frågan (Malin Willför, 2016). Vi bedömer att en målsättning bör vara att ett enhetligt bedömningsunderlag används. Ett nationellt kartunderlag, där hänsyn tas till bland annat retentionen, som kan tjäna som bedömningsunderlag, håller på att tas fram med medel från HaV. Detta beräknas vara klart i en första version i september För att peka ut områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten skulle även underlagen till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram kunna användas. Att använda vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som underlag ökar miljöeffektiviteten ytterligare, då åtgärderna kan zoomas in till områden där de gör som mest nytta. I vattenmyndighetens analys har man skalat bort de fastigheter som ligger vid vatten med god status, samt optimerat åtgärdsbehoven utifrån nedströmseffekter. Detta minimerar antalet fastigheter som drabbas av höga kostnader med liten miljönytta. En annan fördel är att analysen följer avrinningsområdena och att även åtgärdsbehovet för havet tas med. Om inte denna avvägning görs finns en stor risk att kustkommuner annars kommer att lämnas med alltför omfattande reduktionsbeting. Genom ett utpekande med utgångspunkt i ett gemensamt nationellt bedömningsunderlag kommer förutsägbarheten för fastighetsägare, anläggare och tillverkare att öka och likaså likabehandlingen. För att kunna peka ut områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten kommer HaV att behöva ta fram vägledning. Ett förslag på kriterier för att ett område ska bedömas som känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten är: Avloppsanläggningen riskerar att påverka en vattenförekomst som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen för vatten med avseende på fosfor eller kväve. Utsläpp från avloppsanläggningen riskerar att påverka ett skyddat vattenområde där utsläpp kan ha negativ inverkan på skyddsvärdena. Exempel på skyddade områden som skulle kunna påverkas är, vattenskyddsområden, naturreservat eller Natura 2000-områden. Det är oklart om detta utpekandebeslut ska ses som ett överklagningsbart förvaltningsbeslut eller ett icke överklagningsbart normbeslut. Ytterligare utredning behövs i denna del. Det är även oklart på vilket sätt beslutet ska tillkännagöras för de som får anses berörda av beslutet. Vi tänker oss att utpekandet skulle kunna ske på tre olika sätt, alla sätt har sin för- och nackdelar och alla kräver troligen någon form av nytt bemyndigande för den berörda myndigheten. 49

196 Ett alternativ är att kommunen efter samråd/samverkan med länsstyrelsen tar beslut om vilka områden som ska anses som känsliga. De fördelar vi ser med detta alternativ är att: Man på ett smidigt sätt kan ta tillvara den lokala kunskap om markförutsättningar, vattenmiljöer och belastning som finns hos kommunen. Över hälften av landets kommuner har redan idag gjort någon form av utpekande för hög skyddsnivå och har erfarenhet av det förfarandet. Nackdelar med att kommunerna pekar ut områden: Motiven för dagens beslut om hög skyddsnivå skiljer sig i åt mellan kommuner. Det finns risk att de områden som fastställs enligt vårt förslag snarare kommer att bero den lokalpolitiska viljan mer än på naturgivna förutsättningar eftersom bedömningsunderlaget endast är vägledande. Risken finns att samrådet med länsstyrelsen inte ger den samsyn som eftersträvas då samråd bara är vägledande. Det finns risk man inte gör den mellankommunala prioriteringen som behövs inom ett avrinningsområde i övergödningsfrågor. En kommuns beslut påverkar åtgärdsbetinget för nedströms kommuner och industrier i avrinningsområdet. Det är sannolikt att kommuner i den övre delen av avrinningsområdena, som vanligtvis inte har några övergödningsproblem, väljer att peka ut små eller inga områden som känsliga. Detta är rimligt utifrån den kommunens prioritering. Detta innebär dock att kommunerna, jordbruksområdena och punktkällorna nedströms vid kusten då måste uppnå ett mycket högre åtgärdsbeting. Det finns således risk för stora samhällsekonomiska förluster om utpekandet inte sker med ett perspektiv på hela avrinningsområdet. Detta problem blir än mer tydligt om Östersjön beaktas. Ett annat alternativ är att utpekandet av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten görs av länsstyrelsen. Det fördelar vi ser med att länsstyrelsen står för utpekandet är: Samsynen mellan kommuner och län blir troligen större då beslutet tas på regional nivå. Risken för att lokalpolitik påverkar beslutet är liten. För att bli överrens om bedömningen och ta del av den lokala kunskapen skulle länsstyrelsen behöva samråda med kommunerna i länet. Nackdelar med att länsstyrelsen står för utpekandet är att:

197 51/79 De områden som pekas ut blir troligen mer oprecisa då den samlade lokala kunskapen som finns hos kommunen är svår att överföra till länsstyrelsen. Oprecisa områden kan i sin tur leda till att det krävs mer bedömning och avvägning vid prövningen av om det finns skäl för undantag enligt 16 e paragrafen, detta skulle ju i så fall strida mot tanken att bedömningen av vilken reduktionsnivå som ska gälla ska förenklas. Ju fler situationer som hamnar i gränslandet desto större risk för att olika bedömningar görs när enskilda inspektörer ska göra en bedömning av om särskilda skäl föreligger eller inte. Ytterligare ett alternativ är att utpekandet görs av vattenmyndigheterna. De fördelar som vi ser med detta alternativ är att: Samsynen blir större om fem vattenmyndigheter gör utpekandet än om 21 länsstyrelser tar besluten. Risken för påverkan från lokalpolitiskt håll blir också lika liten som om länsstyrelsen skulle ha tagit beslutet. Vattenmyndigheterna redan i dagsläget gör en analys av enskilda avlopp i varje vattenförekomst. Vattenmyndigheten väger miljöbehoven och jämför även gentemot andra utsläppskällor i hela avrinningsområdet. Om Vattenmyndigheterna fastställer ett utpekande kan aspekter såsom källfördelning, nedströmseffekter och kostnadseffektivitet tas i beaktan i en gemensam analys. Inga ytterligare offentliga medel behöver tillsättas för utpekandet. Nackdelar med att vattenmyndigheterna skulle peka ut områden är att: För att bli hanterligt för vattenmyndigheterna skulle samrådet mer handla om metoder för att ta fram kartunderlaget än om utpekandet av enskilda områden. De områden som pekas ut blir troligen mer oprecisa då den samlade lokala kunskapen som finns hos kommunen är svår att överföra till Vattenmyndigheterna. Oprecisa områden kan i sin tur leda till att det krävs mer bedömning och avvägning vid prövningen av om det finns skäl för undantag enligt 16 e paragrafen, detta skulle ju i så fall strida mot tanken att bedömningen av vilken reduktionsnivå som ska gälla ska förenklas. Ju fler situationer som hamnar i gränslandet desto större risk för att olika bedömningar görs när enskilda inspektörer ska göra en bedömning av om särskilda skäl föreligger eller inte. Ny Övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 januari

198 Förslag på nya bestämmelser samt ändringar i befintliga bestämmelser om MSA Överträdelse av 14 FMH För en överträdelse av 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en miljösanktionsavgift betalas med kr, om överträdelsen är att utan ha gjort en anmälan göra en ändring på en avloppsanläggning trots att en sådan anmälan krävs. Överträdelse av nya 15 FMH För en överträdelse av 15 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd genom att anlägga en avloppsanläggning som kräver tillstånd eller anmälan utan att uppfylla föreskrivna krav på certifiering ska en miljösanktionsavgift betalas med kronor. Överträdelse av nya 18 a FMH För en överträdelse av 18 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd genom att vara försenad med att lämna in utförandeintyg ska en miljösanktionsavgift betalas med kronor. Överträdelse av nya tillsynsbestämmelserna För en överträdelse av X eller Y förordningen A genom att vara försenad med att lämna in dokumentation från utförd kontroll ska en miljösanktionsavgift betalas med kronor. Omarbetning av förslagen efter synpunkter från referensgruppen HaV har under våren 2016 gjort ett tvådelat utskick med förslag till ny lagstiftning till en referensgrupp. Totalt har 63 referenspersoner eller grupper från myndigheter, företag, organisationer, universitet och forskningsinstitut, beretts möjlighet att tycka till om förslagen (se bilaga 2). Av dessa har 39 svarat på utskick 1 och 49 på utskick 2. Föreliggande förslag är en omarbetning av förslagen efter referensgruppens synpunkter. Sammanfattningsvis innebär omarbetningen att några av de

199 53/79 föreslagna paragraferna utgår. Det gäller de paragrafer som handlar om specifika hälsoskyddskrav, t.ex. reduktion av indikatororganismer och olika nivåer av känslighet med avseende på hälsoskydd samt de paragrafer som handlade om provtagning och utsläppskrav i halter för smitt- och näringsämnen. Mycket av det som har tagits bort kommer istället att belysas i vägledning för prövning. Nedan anges den numrering som bestämmelserna haft i utskicken till referensgruppen. Följande förslag utgår Täta ledningar 16 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) (Ledningarna för en avloppsanläggning som avses i 13 ska vara täta om inte den kommunala nämnden har medgivit något annat.) Motiv för att ta bort Bestämmelsen handlade troligtvis från början om att avloppsvatten skulle ledas bort i slutna ledningar, och inte i öppna diken. Betydelsen och lydelsen av bestämmelsen har sedan förskjutits. Bestämmelsen föreslogs gälla endast för anläggningar dimensionerade för upp t.o.m. 50 pe eftersom det bedöms som mycket svårt att få större ledningsnät helt täta. Referensgruppen påpekade att det blir en gränsdragningsproblematik mellan anläggningar upp till 50 pe och de som är dimensionerade för pe. Samma sak kan sägas om man flyttar gränsen till 200 pe. Flera i referensgruppen var positiva till förslaget men många påpekade också de stora svårigheterna med att få alla ledningar absolut täta. Det kommer vidare att bli svårt att efterleva och kontrollera kravet eftersom i princip alla ledningar läcker och det är inte önskvärt att då ha det som ett krav i författning. Om det är motiverat utifrån lokaliseringen och det finns risk för påverkan på miljö och hälsa kan prövningsmyndigheten i tillstånd eller beslut föreskriva om krav på täta ledningar, läckagekontroll eller liknande. Krav på utsläppshalter och provtagning med avseende på miljöskydd 1 (Tillämpning av skyddsnivåer och reduktionskrav. Utöver grundkraven i 4 och 5 ska kraven på skyddsåtgärder i varje enskilt fall, relateras till två olika nivåer för miljöskydd respektive tre olika nivåer för hälsoskydd. Skyddsnivån behöver inte vara densamma för miljörespektive hälsoskydd utan ska bedömas var för sig.) 4 (Krav på skyddsåtgärder inom grundnivå till skydd för miljön för anläggningar från pe. Utöver grundkraven i 5 gäller följande krav inom grundnivå till skydd för miljön vid prövning. Om särskilda skäl 53

200 föreligger får undantag medges i det enskilda fallet. Anläggningen ska vara utformad så att man lätt kan provta utgående vatten om vattentoalett eller urin är påkopplat. Den förväntade samlade reduktionen av organiska ämnen (mätt som BOD7 eller BOD5) ska vara minst 90 %...) 5 (Utsläppskrav inom grundnivå till skydd för miljön för anläggningar från pe. Från en avloppsanläggning som har vattentoalett eller urin påkopplad får det i utgående vatten inte släppas ut mer än 40 mg organiska ämnen (mätt som BOD7 eller BOD5) per liter ) 8 (Miljöskydd, utsläppskrav inom känsliga områden till skydd för miljön. Från en avloppsanläggning som har vattentoalett eller urin påkopplad får det inte i utgående vatten släppas ut mer än 40 mg organiskt material (mätt som BOD7 eller BOD5) per liter. Om området är känsligt för fosfor gäller mer än 1 mg totalfosfor per liter ) 19 (Provtagning av anläggningar från pe. I samband med den återkommande kontrollen enligt 18 ska dygnsprov tas på utgående renat vatten vid normal användning och drift.) 21 (Provtagning av anläggningar upp t o m 50 pe. Om tillsynsmyndigheten begär det ska verksamhetsutövaren genom provtagning visa att begränsningsvärdena enligt denna förordning följs. Om ett prov avviker...) 22 (När utsläppskraven ska anses uppfyllda. För att det ska anses att ett krav för utsläpp enligt begränsningsvärdena i denna förordning följs får inte det första provet, alternativt medelvärdet ) Motiv för att ta bort Lagstöd för att kräva provtagning finns redan i 26 kap. MB och en detaljreglering i förordningstext riskerar att binda upp tillsynsmyndigheten på ett sätt som inte är ändamålsenligt i det enskilda fallet. Istället är det bättre att en bedömning görs i den enskilda prövningen. Referensgruppen har anfört att det är för hårda krav jämfört med för anläggningar som är dimensionerade för mer än 200 pe. Man påpekar också att det är svårt att dra slutsatser av ett eller några få prov, samtidigt som det blir en hög kostnad för en enskild fastighetsägare om många prov ska tas fördelat över hela året för att säkerställa ett rättssäkert medelvärde. Många i referensgruppen ansåg därför att detta inte bör stå i lagtext utan regleras i vägledning. I lagstiftning blir också haltkrav bindande och motverkar t.ex. hushållning med vatten. Genom att ställa högre krav på anläggningar för pe än på de mindre motverkar man att fastighetsägare går samman och bygger större, gemensamma anläggningar. Lite större anläggningar brukar ha en större driftsäkerhet och robusthet i driften än de riktigt små. Prövnings-/tillsynsmyndigheten har möjlighet att ställa krav på anläggningarna vad gäller funktion och utsläpp. Anläggningarna kan få olika stränga krav eftersom en bedömning i det enskilda fallet alltid ska göras utifrån

201 55/79 de allmänna bestämmelserna i miljöbalken avseende risk för påverkan på miljö och hälsa. Utsläppskrav som ger en fastnivå i lagtext skulle kunna ha en negativ effekt eftersom det finns flera av referensgruppens kommuner som anger att de normalt ställer högre krav på miljöskydd för de större anläggningarna pe än vad som föreslås i paragrafen. Det behövs dock tydlig vägledning kring hur tillsynsmyndigheten kan/bör hantera reglering av anläggningarnas utsläpp, hur provtagning kan göras, hur bedömning av provsvaren bör göras och vilka åtgärder den bör leda till. Inte minst för att det ska bli en större samsyn mellan kommunerna än idag. Om paragraferna kvarstår så finns det oavsett detta ingen brottsrubricering i 29 kap. MB som omfattar en överträdelse av bestämmelserna. Ur den aspekten spelar det därför ingen praktisk roll om HaV istället vägleder om provtagning. Kriterier för känslig utsläppspunkt, krav på reduktion, utsläppshalter och provtagning med avseende på hälsoskydd 11 (Kriterier för känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd. Om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda bedöms utsläppspunkten som känslig ur hälsoskyddssynpunkt.) 12 (Krav på skyddsåtgärder för känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd. Utöver grundkraven i 4-5 och 10 gäller följande krav för känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd vid prövning ) 13 (Utsläppskrav vid känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd. Från en avloppsanläggning som har vattentoalett eller urin påkopplad får det inte i utgående vatten släppas ut mer än 100 CFU/100ml Escherichia coli ) 14 (Kriterier för extra känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd. Om platsens förutsättningar gör att det finns stor risk för olägenhet för människors hälsa om utsläpp av toalettavloppsvatten tillåts, bedöms utsläppspunkten som extra känslig med avseende på hälsoskydd.) 15 (Krav på skyddsåtgärder för extra känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd. Utöver grundkraven i 4-5 och 10 gäller följande krav för extra känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd vid prövning. Om särskilda motiv föreligger får undantag medges i det enskilda fallet. Utsläpp till mark, grund- eller ytvatten från vattentoalett tillåts inte ) 16 (Utsläppskrav vid extra känslig utsläppspunkt med avseende på hälsoskydd. Från en avloppsanläggning som har BDT-avloppsvatten påkopplat får det i utgående vatten inte släppas ut mer än X CFU/100ml Escherichia coli.) 55

202 Motiv för att ta bort HaV föreslår att i stort sett samtliga föreslagna paragrafer med detaljreglering av hälsoskydd tas bort. Skälet är att det råder osäkerhet även bland experter om vilka indikatororganismer som ska mätas och vad som är relevanta utgående halter. Ingående halter av indikatororganismer kan, för de avloppsanläggningar som är dimensionerade för ett eller ett par hushåll, variera väsentligt. Om en anläggnings reduktion mäts i log 3 eller 5 kan det innebära väsentligt skiftande halter ut, vilket i sin tur kan medföra en felaktig bedömning som leder till falsk trygghet och risker för smittspridning. För att minska risken för smittspridning kan lokaliseringen av utsläppspunkten eller utsortering av toalettavloppsvatten vara viktigare än hur stor reduktionen är i anläggningen. Trots en god medelreduktion kan tillfällig tillförsel av smittämnen resultera i betydande utsläpp och det är därför viktigt att ha fler barriärer än bara reduktion i anläggningen. Andra invändningar mot krav på reduktion har varit att felmarginaler i provtagning och analyser skapar osäkerhet, att tillväxt av indikatororganismer kan ske i vissa avloppsanläggningar och därmed påverka provresultatet, samt att de stora reningsverken inte har krav på reduktion av mikroorganismer. Krav på återvinning av näringsämnen 2 (Krav på återvinning av näringsämnen. Avloppsanläggningen ska möjliggöra återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner. Om särskilda skäl föreligger får undantag medges i det enskilda fallet.) Motiv för att ta bort Dubbelreglering med 2 kap. 5 MB. Större paragrafjusteringar Krav på provtagning 7 (Krav på anläggningar inom känsliga områden till skydd för miljön vid prövning. Anläggningen ska vara utformad så att man lätt kan provta utgående vatten om vattentoalett eller urin är påkopplat.) Paragrafen är delvis kvar, men krav på möjlighet till provtagning respektive krav på kvävereduktion har tagits bort. Motiv för att ändra I referensgruppen har många av kommunerna uppgivit att de accepterar infiltrationer med fosforfällning inom områden som idag bedöms som hög skyddsnivå för miljöskydd där det inte finns miljöskäl för att ställa höga kvävekrav. Detta bedömer vi vara ett kostnadseffektivt alternativ för att nå en högre reduktionsnivå av fosfor. Vårt tidigare förslag innebar att möjligheten till

203 57/79 infiltration uteblir när krav ställs på att provtagning ska vara möjlig. De fördelar i form av en god smittskyddsreduktion som man får på köpet med en korrekt placerad och anlagd infiltration överväger enligt vår bedömning nackdelen med att anläggningen inte kan provtas och provtagningskravet har därför tagits bort. Likaså har förslaget på krav på minst 50 % kvävereduktion tagits bort från vårt tidigare förslag. Det är idag de enbart större kommunala reningsverken (> pe) som har kvävekrav. Ett införande av reduktionskrav för kväve för de små anläggningarna skulle riskera att upplevas som ologiskt då det inte finns något motsvarande krav för anläggningar för pe. Det är minst 10 till 20 gånger dyrare att reducera kväve i små avloppsanläggningar jämfört med större reningsverk varför generella kvävekrav på små anläggningar är oproportionerligt. Återkommande kontroll (17, 18 och 20 (Driftskontroll efter installation, Återkommande driftskontroll av anläggningar upp t o m 50 pe och Återkommande driftskontroll av anläggningar från pe ) Paragraferna har ändrats från vårt tidigare förslag som var att kontrollen ska utföras av någon med yrkesmässig kunskap om anläggningen till att kontrollen ska utföras av ackrediterat kontrollorgan av typ C enligt ISO/IEC som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008. Vidare har intervallet för kontroll av större anläggningar ändrats från 2 gånger per år till en gång per år. Motiv för att ändra Att bedöma vad som är yrkesmässig kompetens innebär svårigheter och med denna formulering blir det tydligare vilken kompetens den som kontrollerar en anläggning ska ha. Större anläggningar ( pe) drivs ofta av utbildad personal och kontroll av ackrediterat organ en gång per år anses därför tillräckligt. 57

204 Bilaga 1 Litteraturhänvisningar Miljöskydd Markbaserad rening I Naturvårdsverkets rapport 5224 Robusta uthålliga, små avloppssystem en kunskapssammanställning från 2002 anges med utgångspunkt från en sammanställning av en stor mängd litteraturdata följande: reningsförmågan hos väl fungerande infiltrationsanläggningar är mellan 25 och 100 % vad avser totalfosfor och 90-95% vad avser BOD. Vad gäller fosfor anser rapportförfattarna att man kan räkna med att % avskiljs ovanför grundvattennivån och om även transport i mättad zon inräknas uppnås en nära nog total rening. I rapporten anges vidare att kvävereduktionen för infiltrationsanläggningar uppgår till 20 %, med källan det norska forskningsprogrammet NAT. Andra källor uppger upp emot 95 % reduktion av totalkväve. Infiltrationer har normalt god driftstabilitet och ger en viss, men måttlig grundvattenpåverkan. Det renade vattnet går direkt till grundvatten, vars omsättning ofta är låg. Detta innebär att eventuella störningar från avloppsutsläppet inte upptäcks förrän kvaliteten hos grundvattnet, vilket i många fall används som dricksvatten, blivit påverkad. Författarnas rekommendation är därför att markbädd bör övervägas innan beslut om infiltration tas. (Jönsson, Malmén, & Palm, 2002) I samma rapport framgår att väl fungerande markbäddar för blandat hushållsavloppsvatten som dimensioneras med 5 m2/pe eller större, reducerar BOD bra, normalt %. Normalt försämras fosforreningen med tiden, men försämringen förefaller vara liten och mindre än vad Naturvårdsverket räknade med i äldre Allmänna Råd (NV 1987; NV 1991). I mätningar från större markbäddar minskade den genomsnittliga fosforreduktionen från 51 % för 0 5 år gamla anläggningar till 46 % för anläggningar äldre än 10 år. Medianvärde för fosforreduktionen är ca 50 %. Reduktionen av totalkväve varierar mycket, från ca 10 % till ca 80 %. (Jönsson, Malmén, & Palm, 2002) Det största problemet med markbäddar och infiltrationer är troligen att variationen i deras funktion är stor från början. Både infiltrationer och markbäddar är platsbyggda och utförandet har stor betydelse för deras funktion. Livslängden för både infiltrationer och markbäddar verkar vara beroende av den ackumulerade ytbelastningen av BOD och suspenderat material. Med rätt dimensionering och beskickning förefaller dock livslängden vara lång och anläggningen robust. (Jönsson, Malmén, & Palm, 2002) I avhandlingen Sustainable phosphorus removal in onsite wastewater treatment från 2013 konstaterar David Eveborn att kemiska processer i marken avgör hur bra markbaserade avloppsanläggningar fungerar. Det är

205 59/79 huvudsakligen aluminiumföreningar i jorden som binder fosfor, och fastläggningen fungerar bäst i jordar med lågt ph-värde. David Eveborn har också visat att anläggningarna kan läcka ut redan inbunden fosfor. På lång sikt finns det därför risk för läckage från gamla anläggningar, men systemen dämpar åtminstone koncentrationen av fosfor som läcker ut och fördelar läckaget över lång tid. Eveborn drar slutsatser i rapporten att ytvattenbelastande markbaserade system (markbäddar) bidrar i sådan grad till övergödning att det i många fall bör vara befogat att införa förbättrad fosforavskiljning. Om man bortser från att fosfor inte kan återvinnas så visar sig markbaserade system med grundvattenutsläpp (infiltrationer) vara miljömässigt fördelaktiga utifrån en livscykelanalys i de fall där tillräckliga avstånd till ytvatten föreligger. (Eveborn, 2013) I Naturvårdsverkets rapport 6484 från 2012 Läget inom markbaserad avloppsvattenrening anges att det ofta föreligger ett omvänt förhållande mellan biologisk reningseffekt och hydraulisk kapacitet vilket innebär att så länge bädden släpper igenom vatten finns ingen anledning att utgå från att den biologiska funktionen (dvs. reduktionen av smittämnen, BOD, och kväve) är försämrad. För den kemiska funktionen (avskiljning av fosfor) krävs att den biologiska reningen fungerar väl. Den kemiska funktionen avtar dock med tiden. Hur snabbt beror på en mängd förhållanden där framför allt belastning och volym jord som deltar vid inbindningen av fosfor har betydelse. Om avloppsvattnet alltid tillåts passera i ett omättat flöde genom minst 100 cm mark kommer BOD-reduktionen att bli >90 % och förutsättningarna goda för en bra fosforreduktion. För närvarande menar dock rapportförfattarna att det saknas bra metodik för att värdera en enskild markbädds eller infiltrations reningskapacitet avseende framför allt fosfor. För bedömning av reningseffekten, t.ex. fosforreduktion, är belastningen viktigare än anläggningstypen. Även utformning och lokalisering i förhållande till mark/grundvatten är avgörande för vilket recipientskydd som kan uppnås. Kvävereningen i markbaserade reningssystem uppges i rapporten ligga mellan 10 och 30 %. Reduktionen av läkemedel och organiska miljöfrämmande ämnen kan däremot förväntas vara minst lika bra i markbaserade reningssystem eller till och med bättre jämfört med kommunala avloppsreningsverk. (Elmefors, o.a., 2012) I rapporten Markbaserad rening. En förstudie för bedömning av kunskapsläge och utvecklingsbehov har författaren Peter Ridderstolpe gjort en sammanställning av rapporterad avskiljning av fosfor från olika litteraturkällor. Variationen är mellan 0 och 100 % beroende på bland annat ålder och belastning, men en bedömning av ett rimligt medelvärde verkar vara ca 50 %. Rapportförfattaren anser att för att varaktigt nå 70 % avskiljning av fosfor måste marksystemen kompletteras med någon annan typ av teknik i form av t.ex. källsortering eller kemisk fällning, eller utföras som mycket stora och lågbelastade bäddar. För långsiktig och hög fosforinbindning i mark krävs låg fosforbelastning och stora volymer jord som deltar i inbindningsprocessen. Med den praxis vi använder i Sverige för dimensionering och byggande av markbäddar och infiltrationer kan man knappast räkna med hög och 59

206 kvarstående fosforrening under anläggningens hela drifttid. (Ridderstolpe P., 2009) Under finansierade Havs- och vattenmyndigheten ett projekt om fosforfällor drivet av Miljösamverkan Halland. Ett syfte var att utvärdera bytesintervall för fosforfällorna. Provtagning av fosforfällorna gick dock inte att genomföra som planerat. Av de 54 besökta avloppsanläggningarna var det endast 15 anläggningar som var i sådant skick att de kunde användas för analys av fosforfällan. Problemen bestod bland annat i att fosforfällorna var felinstallerade, att det var slam i fällan och att föregående reningssteg uppvisade en bristande funktion. Markbäddarna hade i flera fall vatten och slam i luftningsrören. (Miljösamverkan Halland, 2016) Minireningsverk Reningseffekten i minireningsverk har under de senaste 10 åren utvärderats av ett flertal aktörer. Utloppet från ett minireningsverk är normalt väl definierat, och man har ingen utspädning av vatten från kringliggande mark, vilket gör att provtagning på denna typ av anläggningar är lättare än för markbaserade anläggningar. Ofta utgår provtagningen och reduktionsberäkningen från schabloner för inkommande belastning. Johannessen m.fl. analyserade 2008 utgående vatten från sex olika fabrikat av minireningsverk i Norge, sammanlagt 250 prover. Alla modellerna hade aktiv fosforfällning och var i drift. Medelvärdet för BOD5-reningen var 94 % och för fosfor 85 %. Spridningen var dock stor, från försumbar rening till nära 100 %. Det fanns en skillnad mellan olika fabrikat, men den viktigaste faktorn verkade vara graden av tillsyn och service. I rapporten dras slutsatsen att minireningsverk har god potential för rening av organiskt material och fosfor men att det är viktigt att följa upp driften för de förväntade reningsresultaten ska nås. (Ek, Eikum, Johannessen, Junested, & Ovell, 2008) I rapporten Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion. från Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2009 presenteras resultat från analys av vatten från 25 olika anläggningstyper av minireningsverk med fosforfällning, totalt 115 prover. Medelreningen baserad på belastningsschabloner var för BOD 90 %, för fosfor 62 % och för kväve 40 %. Det fanns en stor spridning mellan resultaten och vissa verk hade mycket dålig funktion. (Hübinette, 2009) Med finansiering från HaV genomförde Avloppsguidens användarförening 2015 ett projekt med fokus på sambanden mellan reningseffekt, serviceavtal och egenkontroll för 105 minireningsverk av 13 olika fabrikat. Alla verken skulle enligt CE- märkningen klara så kallad hög skyddsnivå med avseende på BOD, kväve och fosfor, vilket motsvarar 90 % rening av fosfor och BOD, samt 50 % rening av kväve. Service och egenkontroll delades in i vardera tre nivåer, med nivå 3 som mest omfattande. Servicenivå 2 och 3 gav betydligt säkrare effekt, även om det var långt ifrån någon garanti för att anläggningen klarade hög skyddsnivå. Den viktigaste skillnaden mellan nivå 1 och de högre nivåerna verkade vara att serviceorganisationen vid nivå 2 och 3, förutom att göra de rent mekaniska funktionskontrollerna, även hade en relevant kunskap kring reningsprocesserna. Resultaten visade att krav på serviceavtal inte är någon

207 61/79 garanti för fullgod funktion i minireningsverk. Vad avtalet om service innehåller och kompetensen hos den som utför servicen har stor inverkan på reningsresultatet. Det var bara drygt hälften av anläggningarna som vid provtagningstillfället renade avloppsvattnet i överensstämmelse med det som uppgivits i CE-märkningen. (Avloppsguidens användarförening, 2015) Källsorterande lösningar Det finns principiellt tre olika källsorterande system: Urinsortering Klosettvattensortering Torrtoalett med kompostering och separat behandling av BDTavloppsvatten Urinsortering innebär att ca 60 % av fosfor och 80 % av kväve avskiljs. Fekaliedelen kan omhändertas antingen i torr fraktion i en torrtoalett eller i våt fraktion om en urinseparerande vattentoalett används. I rapporten Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun från 2008 har arbetet med kretsloppsbaserade lösningar dokumenterats och utvärderats genom bland annat intervjuer med fastighetsägare och berörda politiker och tjänstemän. Sedan slutet av 90-talet har Tanums kommun ställt krav på urinsortering/torrtoalett vid all nybyggnation liksom vid väsentlig ändring av befintlig byggnad hade ca 750 hushåll i Tanum urinsortering eller torrtoalett. Den största delen av dessa var fritidshus. Majoriteten av hushållen var nöjda med sin toalett. De fritidsboende var generellt sett mer nöjda än de permanentboende. Skillnaderna mellan hur hushållen upplevde sina toalettlösningar var dock stora. Tekniken tycktes inte heller vara helt färdigutvecklad. Några vanliga problem med de urinsorterande toaletterna var stopp i urinledningen och dålig lukt. Toaletten upplevdes också av vissa som svår att rengöra och svår att använda för små barn. En stor del av de fritidsboende, och några av de permanentboende omhändertog urinen och/eller fekalierna själva och spred urinen/mullen på gräsmattan eller i rabatterna. Det var dock inte alla som använde sig av mullen som gödsel. Några grävde bara ner den på lämpligt ställe. Endast ett fåtal av de intervjuade komposterade fekalierna/mullen i en sluten kompost, vilket är det krav som kommunen ställer med hänsyn till risken för smittspridning. Flera politiker och tjänsteman pekade på vikten av någon form av kvalitetssäkring av systemet. (Andersson, 2008) Klosettvattensortering dvs. att toalettavloppsvatten uppsamlas separat innebär att ca 90 % av både fosfor och kväve avskiljs. Slutna tankar för toalettavloppsvatten generar inte något utsläpp på den aktuella platsen för avloppsanläggningen och belastar sålunda inte recipienten lokalt. En 100 % reduktion av samtliga parametrar uppnås m a p toalettavloppsvattnet sett till den aktuella platsen där anläggningen ligger. Reningen på fastigheten totalt beror på systemet för rening av BDT-vatten. 61

208 Slutna tankar kan användas med olika typer av vattentoaletter som skiljer sig åt vad gäller framförallt spolmängder. De extremt snålspolande vattentoaletterna använder ca 0,6 liter per spolning medan en vanlig vattentoalett vanligen använder upp till 4 liter per spolning. Det har funnits ett behov av att utvärdera tekniken med extremt snålspolande toaletter utifrån ett användarperspektiv vilket också skedde i det HaV-finansierade projektet Utvärdering av användaraspekter av vakuumtoaletter till sluten tank under Totalt skickades 870 enkäter ut till hushåll med vakuum i Kungsbacka, Östhammar, Norrtälje och Södertälje kommuner, och 502 svar kom in, 59 %. De flesta var nöjda eller mycket nöjda med sitt toalettsystem (80 %), medan 10 % var mindre nöjda eller missnöjda. Fritidsboende var mer nöjda än permanentboende. Knappt hälften av de svarande hade aldrig haft några problem med driftsstopp medan 38 % hade haft något enstaka stopp, och 15 % hade haft upprepade stopp. Det vanligaste driftstoppet som angavs var olika typer av motorhaveri. Stopp i ledningarna pga. nedspolade föremål eller för mycket papper var ett annat problem som flera hade upplevt. Permanentbebodda fastigheter med vakuumtoalett till sluten tank utgjordes i enkätsvaren oftast av 2 personer (60 %). De allra flesta (89 %) hade tankar med volymen 3kbm. Slamtömning skedde på de flesta fastigheter en (42 %) eller två gånger (50 %) per år, vilket är i paritet med en traditionell slamavskiljare med infiltration eller ett minireningsverk. I rapporten konstateras dock att det krävs tydliga installationsinstruktioner för VVS-installatörer för att undvika felinstallationer och felinställningar. Det behövs också tydliga anvisningar för användarna för att undvika handhavandefel, tydliga anvisningar till slamsugningsentreprenörerna och en fungerande serviceorganisation i de fall driftsstopp eller andra problem uppkommer. (af Petersens & Granath, 2015) Slutsatser Det finns en samstämmighet i litteraturen att den biologiska reningen i markbaserade anläggningar är god, även om kvävereningen är begränsad. Fosforreduktionen kan variera avsevärt beroende på lokalisering, jordart, belastning etc. En vanlig uppfattning i litteraturen är också att anläggningar vars reningseffekt uppvisar dålig rening eller där processen havererat ofta hänger samman med felaktigheter i lokalisering, utformning och/eller belastning. Med dålig lokalisering finns också risk för påverkan på framförallt grundvatten. Det finns också en samstämmighet i litteraturen att minireningsverk har potential till god rening av såväl BOD, fosfor som kväve, men att reningen är avhängig god tillsyn och skötsel. Separat uppsamling av toalettvatten i sluten tank kan konstateras ge ett mycket gott hälso- och miljöskydd jämfört med andra tekniklösningar för små avlopp, och det finns liten risk för driftsproblem som orsakar belastning på miljön. Urinseparering och torrtoaletter ger också en god reduktion av näringsämnen men slutresultatet är bland annat beroende av hur avfallet

209 63/79 hanteras. Precis som för övriga avloppstekniker finns utvecklingsbehov vad gäller såväl teknik som kringorganisation. Rätt anlagda och rätt skötta anläggningar ger sålunda oavsett teknik goda och förväntade reningsresultat, om valet av teknik dessutom har anpassats till omgivningens behov av skydd. Det är dock långt ifrån självklart att sådana goda förutsättningar för reningen av avloppsvattnet alltid råder, varför det är viktigt att ny lagstiftning inom området stödjer att valet av anläggningstyp anpassas till förhållanden på platsen, att anläggningen anläggs/installeras korrekt, att anläggningen sköts och underhålls för att upprätthålla reningsfunktionen. Samtidigt finns ett fortsatt behov av utveckling och av forskning kring små avloppssystem. 63

210 Bilaga 2 Referensgrupp Förfrågan om er möjlighet att ingå i en referensgrupp gällande reglering för små avloppsanläggningar 2012 fick Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsuppdrag som innebar att nödvändiga förändringar i regelverket kring små avlopp skulle utredas och kostnadseffektiva författningsförslag tas fram. I september 2013 överlämnade Havs- och vattenmyndigheten slutrapporteringen till regeringen som bland annat innehöll författningsförslag som föreslogs ersätta Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7). Regeringen har nu tagit upp arbetet med att bereda slutrapporteringen. Havs- och vattenmyndigeten deltar i arbetet genom expertstöd till regeringen. Förslaget var på remiss 2014 och synpunkter som kommit in behöver hanteras och vi har sett ett behov av att revidera delar av vårt förslag. Till detta arbete behöver det knytas en referensgrupp. Referensgruppen ska medverka i projektet genom att ha synpunkter på de reviderade förslag som tas fram, det gäller bland annat att: Delar av Naturvårdsverkets allmänna råd görs till bindande författning. Tydligare krav ställs på hälsoskydd. Ändrade reduktionsnivåer för miljöskydd. Särskilda regler för avloppsreningsanläggningar pe. Materialet, som är i form av paragrafer med motiv, kommer att skickas ut i två omgångar och det första utskicket beräknas göras under vecka 11. Vi ber härmed om er medverkan i referensgruppen. Vi önskar svar senast den 14 mars Har ni frågor kontakta: Åsa Gunnarsson, telefon e-post: asa.gunnarsson@havochvatten.se Margareta Lundin Unger, telefon e-post: margareta.lundin-unger@havochvatten.se Sändlista Organisation Aktionsgruppen för små avlopp Kontaktpersoner (e-post) Daniel Hedlund

211 65/79 Avfall Sverige Avloppsguidens användarförening Boverket Chalmers tekniska högskola Ecoloop EffluxiQ Ekolagen Miljöjuridik AB Folkhälsomyndigheten Jenny.westin Andreas Lindhe Havsmiljöinstitutet IVL, Svenska Miljöinstitutet, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI Jordbruksverket KemI KSRR Kalmarsundsregionens renhållare avstår avstår KTH Kungälvs kommun Lantbrukarnas riksförbund, LRF Lantmäteriet Livsmedelsverket Luleå tekniska universitet Läkemedelsverket avstår Annelie Hedström avstår Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Stockholm Miljöförvaltningen Göteborg Miljösamverkan Västra Götaland Holm Martin avstår Avstår Miljösamverkan Sverige MRV (Branschorganisation för EN-godkända minireningsverk) Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Oscar Falkenberg Ellen Bruno Socialstyrelsen Statens veterinär medicinska anstalt, SVA Sveriges Geologiska undersökning, SGU Sveriges kommuner och landsting, SKL Sveriges lantbruksuniversitet Lena Maxe 65

212 Sveriges tekniska forskningsinstitut SP Swedac Svenskt Vatten Södertäljes miljökontor VA-guiden Vattenmyndigheterna Villaägarnas riksförbund VIVAB Vatten, avlopp och avfall i Varberg och Falkenberg VVS-fabrikanternas råd WRS (Water Revival Systems) WSP Magnus Pedersen malin.tuvesson@mittsverigevatten.se Karl-Axel.Reimer@sodertalje.se bjorn.eriksson@vaguiden.se mikael.gyllstrom@lansstyrelsen.se Jan.F.Petersson@lansstyrelsen.se Anna.werner@villaagarna.se Andreas.Petersen@vivab.info daniel@vvsfabrikanterna.se Peter.Ridderstolpe@wrs.se> jane.hjelmqvist@wspgroup.se Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Örnsköldsvik kommun Referenskommuner (via SKL) erika.jonsson@ostersund.se birger.bergea@boras.se jonas.persson2@falkenberg.se helen.nilsson@falkenberg.se thorbjorn.johansson@skelleftea.se sara.helmersson@norrtalje.se kenneth.johansson@hudiksvall.se svante.larsson@vasteras.se par.a.lindstrom@skovde.se tobias.nilsson@orsa.se anna.ericsson@sodertalje.se maria.forsell@nykoping.se adam.ridelius@miljo.goteborg.se sofie.petersson@miljovast.se

213 67/79 Bilaga 3 Sammanställning av författningsförslagen Jämförelse mellan dagens reglering i FMH och vårt förslag Nuvarande lydelse i FMH Föreslagen lydelse i FMH Det är förbjudet att i vattenområde Bestämmelserna i e och släppa ut avloppsvatten från ska tillämpas på avloppsanläggningar vattentoalett eller tätbebyggelse, om som inte kräver tillstånd eller anmälan avloppsvattnet inte har genomgått enligt miljöprövningsförordningen längre gående rening än (2013:251). slamavskiljning. Bestämmelserna i 13 första och andra Vad som sägs i första stycket gäller styckena gäller inte om dock inte om det är uppenbart att avloppsanläggningen enbart är avsedd sådant utsläpp kan göras utan risk att föra avloppsvattnet till en allmän för olägenhet för människors hälsa avloppsanläggning. eller miljön. Bestämmelserna i 16 d-e gäller inte avloppsanläggningar som behandlar eller samlar upp spillvatten som inte är hushållsliknande och som inte omfattas av miljöprövningsförordningen (2013:251). 12 a Inom områden utpekade som känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten enligt X är det förbjudet att till mark, grund- eller ytvatten släppa ut såväl renat som orenat toalettavloppsvatten eller urin. Prövningsmyndigheten får medge undantag från förbudet i första stycket om särskilda skäl föreligger. Inom övriga områden är det förbjudet att till mark, grund- eller ytvatten släppa ut toalettavloppsvatten eller urin som inte har genomgått längre gående behandling än slamavskiljning eller motsvarande. 67

214 Det krävs tillstånd för att 1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller 2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än som avses i första stycket. En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av generalläkaren i de fall generalläkaren utövar tillsyn över anläggningen. En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen inrätta en sådan anordning som avses i andra stycket. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Förordning (2008:690). Det krävs tillstånd för att 1. anlägga en avloppsanläggning som toalettavloppsvatten eller urin ska anslutas till, 2. ansluta toalettavloppsvatten eller urin till en befintlig avloppsanläggning som före anslutningen inte hade toalettavloppsvatten eller urin anslutet, 3. öka belastningen på en befintlig tillståndsgiven anläggning så att dygnsflödet för vilket anläggningen är tillståndsgiven varaktigt överskrids, eller 4. ändra lokaliseringen av komponenter i en tillståndsgiven avloppsanläggning. Det krävs anmälan till den kommunala nämnden för att anlägga en annan avloppsanläggning, för behandling av annat sådant spillvatten eller annan flytande orenlighet, än som avses i första stycket. En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av generalläkaren i de fall generalläkaren utövar tillsyn över anläggningen. Om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön får en kommun meddela föreskrifter om att det i stället för anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen anlägga en sådan anläggning som avses i andra stycket Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden göra ändringar som varaktigt påverkar sådana avloppsanläggningar som avses i 13 och som innebär att: 1. sammansättningen eller

215 69/79 sammansättning. momentanflödet av avloppsvatten till anläggningen ändras på ett sådant sätt att förutsättningarna för rening påverkas, eller 5. förutsättningarna för rening eller omhändertagande av avloppsfraktion kan påverkas på annat sätt. 6. ökar belastningen på en anläggning så att dygnsflödet som angetts i anmälan överskrids, eller 7. lokaliseringen av komponenter i en avloppsanläggning ändras Första stycket, 3 och 4 gäller endast för anläggningar som är anmälningspliktiga enligt 13. Bestämmelserna i 13 första och Endast personer som är certifierade av andra styckena ska inte tillämpas på ett personcertifieringsorgan som är en avloppsanordning som kräver ackrediterat för uppgiften får anlägga tillstånd eller anmälan enligt avloppsanläggningar som kräver miljöprövningsförordningen (2013: tillstånd eller anmälan enligt 13 eller 251) eller om avloppsanordningen göra ändringar som kräver anmälan är avsedd att föra avloppsvattnet till enligt enbart en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769). Personcertifieringsorganet ska vara ackrediterat för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. 15 a En anmälan eller ansökan enligt 13 ska minst innehålla följande: 1 Sökandes namn och kontaktuppgifter, fastighetsbeteckning och adress för den fastighet som 69

216 avloppsanläggningen ska betjäna 2 Ritningar samt tekniska beskrivningar med de uppgifter som är nödvändiga för att kunna bedöma anläggandet och behovet av övervakning av avloppsanläggningen såsom g) beskrivning av avloppsanläggningens dimensionering och förväntad belastning, dygnsflöde, uppbyggnad och funktion samt en dokumentation av behandlingens förväntade reningsnivå och de kritiska punkterna för anläggandet h) situationsplan där det framgår fastighetsgränser och eventuell tillfartsväg för slamtömningsfordon, placering av komponenter och utsläppspunkt för behandlat avloppsvatten samt avstånd till byggnader, ytvatten, badplats, dricksvattentäkter, energibrunnar och små avloppsanläggningar i det möjliga påverkansområdet i) längd- och tvärsektion över anläggningen j) installationsanvisningar k) drift- och underhållsinstruktion l) under vilka förhållanden eventuell bräddning kan ske och var bräddpunkten ligger 3 Vid infiltration i mark ska det finnas uppgifter som styrker att markförhållandena på platsen är lämpliga för vald lösning, detta inkluderar

217 71/ uppgifter om berg i dagen och närliggande dräneringssystem 5 infiltrationskapacitet, uppgift om den högsta förväntade grundvattennivån samt avstånd från markytan till berg vid den planerade avloppsanläggningen. 6 Uppgift om certifierad anläggare. Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 13 får medge undantag från kraven i första stycket, om undantaget avser sådant som inte behövs för handläggningen. Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 skall vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat. En anläggning ska dimensioneras utifrån förväntad belastning. En anläggning som är avsedd för upp till 50 pe ska alltid dimensioneras för minst fem åretruntboende personer per hushåll, om det inte finns särskilda skäl mot det. Vid dimensioneringen ska variationer i belastningen beaktas. För en anläggning som är avsedd för pe eller där spillvattnet inte är hushållsliknande ska dimensioneringen bedömas i det enskilda fallet. 16 a En avloppsanläggning får inte medföra mer än obetydlig risk för smitta i dricksvatten för människor eller djur eller annan olägenhet för människors hälsa. Om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa kan prövningsmyndigheten vid prövning av en ny anläggning även ställa krav på minst 50 % förväntad reduktion av totalkväve. 71

218 16 b En avloppsanläggning med en infiltrerande del ska ha ett avstånd om minst 1,0 meter mellan spridningslagrets underkant och högsta förväntade grundvattennivå eller berg, när anläggningen är i drift. Om avloppsanläggningen har toalettavloppsvatten anslutet ska horisontellt skyddsavstånd från avloppsanläggningens infiltrerande del till dricksvattentäkt motsvara grundvattnets förväntade transportsträcka under minst tre månader, om inte särskilda skäl finns mot det. För anläggningar som är dimensionerade för pe ska behovet av skyddsåtgärder bedömas i varje enskilt fall. 16 c En avloppsanläggning ska utformas enligt följande. 1. Avloppsanläggningen ska anläggas så att den är åtkomlig för underhåll, kontroll, service och tömning av avloppsfraktioner. 2. Om anläggningen har en infiltrerande del ska den utrustas med en del som möjliggör kontroll av grundvattennivån i direkt anslutning till avloppsanläggningen. 3. Anläggningen ska placeras så att den inte riskerar att skadas av betande boskap, rötter från växtlighet, fordon eller motsvarande. 4. Dag-, backspolnings-, och dräneringsvatten samt därmed jämförbart vatten får inte

219 73/79 tillföras anläggningen. 16 d En avloppsanläggnings förväntade reduktion av organiskt material, mätt som BOD 7 eller BOD 5, ska vara minst 90 %. Om endast BDT-avloppsvatten tillförs anläggningen gäller istället att den förväntade reduktionen av organiskt material, mätt som BOD 7 eller BOD 5, ska vara minst 80 %. 16 e En avloppsanläggnings förväntade reduktion av totalfosfor ska vara minst 40 %. Om avloppsanläggningens utsläppspunkt placeras inom ett område som är utpekat som känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten enligt Z ska den förväntade reduktionen av totalfosfor istället vara minst 90 %. Om särskilda skäl föreligger får undantag från reduktionskravet inom områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten medges. I beslut om tillstånd att inrätta en I beslut om tillstånd att anlägga en avloppsanordning som avses i 13 avloppsanordning som avses i 13 får får den kommunala nämnden den kommunala nämnden föreskriva föreskriva att anordningen inte får att anordningen inte får tas i bruk tas i bruk förrän den har besiktigats förrän den har besiktigats och godkänts och godkänts av nämnden. av nämnden. Detsamma gäller ett Detsamma gäller ett beslut om beslut om tillstånd att inrätta en tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 17 värmepumpsanläggning som avses i a Verksamhetsutövaren ska inom två veckor från det att anläggningen har tagits i drift eller ändrats enligt 14 2 lämna in ett utförandeintyg till 73

220 19 19 prövningsmyndigheten. Utförandeintyget ska innehålla dokumentation av utförandet av de kritiska punkterna för anläggandet och ange eventuella avvikelser från tillståndet alternativt föreläggandet om försiktighetsåtgärder. Utförandeintyget ska vara undertecknat av verksamhetsutövare och certifierad anläggare. Ett tillstånd enligt 13 eller 17 gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år. Ett tillstånd enligt 17 gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år. 19 a Ett tillstånd enligt 13 förfaller om anläggningen inte har färdigställts inom två år från den dag beslutet vann lagakraft. Prövningsmyndigheten får på sökandens begäran förlänga tiden till som mest fem år. 20 Vad som sägs i 13 tredje stycket, 14, 16 och 17 om anmälan till och medgivande av kommunal nämnd skall, i de fall generalläkaren utövar tillsyn över inrättningen eller åtgärden, i stället avse generalläkaren. Av kommunen meddelade föreskrifter enligt 17 första stycket gäller inte för de inrättningar eller åtgärder som generalläkaren utövar tillsyn över. X Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 15, 15 a första stycket 4 och 18 a när system för

221 75/79 certifiering och ackreditering enligt 15 har införts och i fråga om 12 a och 16 e när utpekande skett enligt Z av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten dock senast den 1 januari Förordningen träder i kraft i övrigt den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för a) anläggningar som enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tillstånd eller har anmälts före den 1 januari b) prövningen och handläggningen av mål och ärenden som inletts före den 1 januari Nya bestämmelser som ska föras in på lämpligt ställe X Tillsynsbestämmelse, kontroll efter installation Tidigast 12 månader och senast 24 månader efter att en anläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tagits i drift ska den kontrolleras så att den fungerar i enlighet med drifts- och underhållsinstruktion. Om tillsynmyndigheten har meddelat ett föreläggande om drift ska kontrollen även ske mot detta. Kontrollen ska utföras av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Kontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå om brister konstaterats vid kontrollen, vad de eventuella bristerna bestod i, samt vilka åtgärder som behöver vidtas eller har vidtagits för att avhjälpa eventuella brister. Verksamhetsutövaren ska lämna in dokumentation av kontrollen till tillsynsmyndigheten senast en månad efter utförd kontroll. 75

222 Y Tillsynsbestämmelse, kontinuerlig kontroll Anläggningar med utsläpp av toalettavloppsvatten ska kontinuerligt kontrolleras så att anläggningen fungerar som avsett och i enlighet med driftsoch underhållsinstruktion samt eventuellt föreläggande om drift. Kontrollen ska utföras av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Om kontrollorganet är typ C enligt ISO/IEC 17020, får service, underhåll och kontroll utföras av samma person. Kontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå vad som har kontrollerats, om brister konstaterats vid kontrollen, vad de eventuella bristerna bestod i, samt vilka åtgärder som behöver vidtas eller har vidtagits för att avhjälpa eventuella brister. Verksamhetsutövaren ska lämna in dokumentation av kontrollen till tillsynsmyndigheten senast en månad efter utförd kontroll. För anläggningar som är dimensionerade för 1-50 personekvivalenter ska kontrollen utföras minst vart tionde år. För anläggningar som är dimensionerade för personekvivalenter ska kontrollen utföras en gång per år med början tidigast 25 månader efter att anläggningen har tagits i drift. Om det finns särskilda skäl får annat tidsintervall för kontroll beslutas av tillsynsmyndigheten. Övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft när system för ackreditering enligt X och Y förordningen X har införts dock senast den 1 januari Bestämmelserna i X och Y ska inte tillämpas på anläggningar som enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tillstånd eller har anmälts före denna förordning träder i kraft. Z Utpekande av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten Länsstyrelsen/vattenmyndigheten/Kommunen ska i samråd med kommunen/länsstyrelsen och de kommuner med vilka man delar avrinningsområden peka ut de områden inom kommunen som bedöms vara känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten och där påverkan från små avlopp bedöms vara eller riskerar att bli betydande. Övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

223 77/79 Nya bestämmelser om MSA Överträdelse av 14 FMH För en överträdelse av 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en miljösanktionsavgift betalas med kr, om överträdelsen är att utan ha gjort en anmälan göra en ändring på en avloppsanläggning trots att en sådan anmälan krävs. Överträdelse av nya 15 FMH För en överträdelse av 15 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd genom att anlägga en avloppsanläggning som kräver tillstånd eller anmälan utan att uppfylla föreskrivna krav på certifiering ska en miljösanktionsavgift betalas med kronor. Överträdelse av nya 18 a FMH För en överträdelse av 18 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd genom att vara försenad med att lämna in utförandeintyg ska en miljösanktionsavgift betalas med kronor. Överträdelse av nya tillsynsbestämmelserna För en överträdelse av X eller Y förordningen A genom att vara försenad med att lämna in dokumentation från utförd kontroll ska en miljösanktionsavgift betalas med kronor. 77

224 Referenser af Petersens, E., & Granath, M. (2015). Utvärdering av användaraspekter av vakuumtoaletter till sluten tank. Uppsala: WRS i Uppsala AB i samarbete med Kungsbacka kommun och Östhammars kommun. Alm, A. (den 13 maj 2016). (M. Lundin, Intervjuare) Andersson, Y. (2008). Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun, Länsstyrelsen i Västra Götlands län rapport 2008:88. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Avloppsguidens användarförening. (2015). Metodutveckling för likriktad tillsyn av minireningsverk och andra prefabricerade avloppsanläggningar. Avloppsguidens användarförening. Ebba af Petersens, M. G. (2015). Utvärdering av användaraspekter av vakuumtoaletter till sluten tank. Uppsala: WRS i Uppsala AB i samarbete med Kungsbacka kommun och Östhammars kommun. Ek, M., Eikum, A. S., Johannessen, E., Junested, C., & Ovell, L. (2008). Funksjonskontroll av renseanlegg i spredt bebyggelse i Morsavassdraget. COWI och IVL för Vannområdeutvalget Morsa i Norge. Elmefors, E., Eveborn, D., Moraeus, P., Nilsson, P., Palm, O., Persson, L., o.a. (2012). Naturvårdsverkets rapport 6486 Läget inom markbaserad avloppsvattenrening Samlad kunskap kring reningstekniker för små och enskilda avlopp. Stockholm: Naturvårdsverket. Eveborn, D. (2013). Sustainable phosphorus removal in onsite wastewater treatment. Stockholm: KTH. Havs- och vattenmyndigheten. (2016). Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten. (2016). Näringsbelastningen på Österjön och Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndighetens rapportering. (2013). Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppanläggningar. Göteborg: Havsoch vattenmyndigheten.

225 79/79 Hübinette, M. (2009). Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion. Länsstyrelsen i Västra Götalands län rapport 2009:7. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götaland. Jönsson, H., Malmén, L., & Palm, O. (2002). Naturvårdsverkets rapport 5224 Robusta uthålliga, små avloppssystem en kunskapssammanställning. Stockholm: Naturvårdsverket. Malin Willför, Å. E.-M. (2016). Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder Norra Östersjöns vattendistrikt: Vattenmyndigheterna i samverkan. Miljösamverkan Halland. (2016). Små avlopp med fosforfälla, resultat från tillsyn och provtagning av små avlopp. Miljösamverkan Halland. Miljösamverkan Halland. (2016). Små avlopp med fosforfälla, resultat från tillsyn och provtagning av små avlopp. Halmstad: Miljösamverkan Halland. Ridderstolpe, P. (2009). Markbaserad rening, en förstudie för bedömning och kunskapsläge och utvecklingsbehov. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ridderstolpe, P., Palm, O., Elmefors, E., Moraeus, P., Persson, L., & Nilsson, P. (2012). Naturvårdsverkets rapport 6486 Läget inom markbaserad avloppsvattenrening Samlad kunskap kring reningstekniker för små och enskilda avlopp. Stockholm: Naturvårdsverket. SMED. (2015). Uppdatering av kunskapsläget och statistk för små avloppsanläggningar. Norrköping: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Vattenmyndigheten Västerhavet vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län. (2010). Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt Göteborg: Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt. 79

226 Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndighetens rapportering

227 Havs- och vattenmyndigheten Datum: Ansvarig utgivare: Jakob Granit Omslagsfoto: Maja Kristin Nylander Havs- och vattenmyndigheten Box , Göteborg

228 Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar Havs- och vattenmyndighetens rapportering

229

230 SAMMANFATTNING...9 Konsekvenser för miljö och människors hälsa...9 Verksamhetsutövare...9 Särskilda konsekvenser för företag med små avlopp...10 Avloppsbranschen...11 Tillsyns- och prövningsmyndigheterna (kommunerna)...11 Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna Övriga centrala myndigheter Överprövande myndigheter PROBLEMBESKRIVNING...13 ALTERNATIVA LÖSNINGAR...15 Tydligare regler Ökad åtgärdstakt REFERENSALTERNATIV...17 Teknikfördelning utifrån befintliga regler Bristfällig rättssäkerhet och låg förutsägbarhet Låg kostnadseffektivitet för fosforkrav Kvävereduktion är inte kostnadseffektivt för små avloppsanläggningar Områden för hög skyddsnivå tillämpas olika Nya avloppsanläggningar riskerar att inte ge de resultat som utlovas BESKRIVNING AV NYA REGLER OCH FÖRVÄNTADE EFFEKTER...21 Ökad samsyn, tydlighet och förutsägbarhet Förbud för utsläpp av toalettavloppsvatten i känsliga områden Markretention tas med i bedömningen...22 Säkerställande av anläggande och drift...22 Högre krav på anläggningar större än 50 pe...23 Teknikfördelning utifrån nya regler...23 REGERINGENS BEMYNDIGANDE...25 BESKRIVNING AV BERÖRDA AKTÖRER...26 Verksamhetsutövare...26 Avloppsbranschen Kommunala prövnings- och tillsynsmyndigheter Kommunernas renhållningsenhet Länsstyrelserna Centrala myndigheter... 31

231 Domstolar BESKRIVNING AV KOSTNADER OCH ANDRA KONSEKVENSER...32 Utpekande av känsliga områden...32 Konsekvenser för miljö och människors hälsa...34 Konsekvenser för verksamhetsutövare...34 Konsekvenser för branschen...35 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter...35 Konsekvenser om länsstyrelser pekar ut känsliga områden...36 Förändrade kravnivåer utifrån områdets känslighet...37 Konsekvenser för miljö och människors hälsa...38 Konsekvenser för verksamhetsutövare inom känsliga områden Konsekvenser för verksamhetsutövare utanför känsliga områden...42 Konsekvenser för avloppsbranschen...46 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter Krav på certifiering för att anlägga avlopp Konsekvenser för miljö och människors hälsa...49 Konsekvenser för verksamhetsutövare...49 Konsekvenser för avloppsbranschen...50 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter Kontroll efter installation och kontinuerlig kontroll Konsekvenser för miljö och människors hälsa...52 Konsekvenser för verksamhetsutövare...52 Konsekvenser för avloppsbranschen...53 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter...53 Konsekvenser för centrala myndigheter...54 Innehåll i ansökan och anmälan samt utformning av anläggningen...54 Konsekvenser för miljö och människors hälsa...55 Konsekvenser för verksamhetsutövare...55 Konsekvenser för avloppsbranschen...56 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter...56 Tid för utförande och utförandeintyg...56 Konsekvenser för verksamhetsutövare...57 Konsekvenser för avloppsbranschen...57 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter...57 Förtydligande av när en ändring kräver tillstånd eller anmälan...57 Konsekvenser för miljö och människors hälsa...57 Konsekvenser för verksamhetsutövare...58 Konsekvenser för avloppsbranschen...58 Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter...58 Övriga mindre ändringar...59

232 Definitioner...59 Avlopp med endast slamavskiljning förbjudna även i framtiden...59 Kravet på slutna ledningar tas bort Reduktionskrav för biokemisk syreförbrukning (BOD) i BDT-avloppsvatten införs Förtydligande om skydd för vattentäkter och hälsoskydd Övriga generella konsekvenser för myndigheter...62 HaV, länsstyrelser och övriga centrala myndigheter...62 Överprövande myndigheter...62 KÄNSLIGHETSANALYSER OCH KRITISKA ANTAGANDEN...63 Antal nya avlopp...63 Särskilda skäl för lägre kravnivå...63 Markretention...63 Avloppsteknik för nya avlopp är inte känd...64 Hög skyddsnivå och känsliga områden...64 Bristfälligt fungerande nya avlopp...64 PÅVERKAN PÅ EKOSYSTEMTJÄNSTER...65 ÖVERENSSTÄMMELSE MED EU-LAGSTIFTNING...67 Krav på certifiering av anläggare och krav på ackreditering av kontrollorgan..67 Krav i byggproduktförordningen Övriga ändringar ÖVERENSSTÄMMELSE MED VATTENDIREKTIVET, BSAP OCH NATIONELLA MILJÖMÅL...69 EU:s ramdirektiv för vatten...69 Åtgärdsprogrammets åtgärdsbehov för små avlopp...69 Baltic Sea Action Plan...70 Påverkan på miljökvalitetsmålen Mänsklig belastning av näringsämnen...72 TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE...73 Personcertifiering och ackreditering...73 Nya kravnivåer och utpekande av känsliga områden...74 BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER...75 SAMRÅD...76 LITTERATURFÖRTECKNING...77

233

234 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Sammanfattning I denna rapport beskrivs konsekvenserna av de förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lämnade i rapporten Tydligare regler för små avloppsanläggningar. Små avloppsanläggningar med bristfällig rening kan orsaka både hälso- och miljöproblem. Många små avloppsanläggningar är gamla och saknar egentlig rening från smitt- och näringsämnen. Även flera relativt nya anläggningar har visat sig ha driftproblem och når inte upp till de reningskrav som tillverkaren har utlovat. Målsättningen med de förslag som lämnats är att samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpningen, samt öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn. Men även att öka förutsägbarheten för verksamhetsutövaren om vilka reningskrav som ställs på platsen samt att säkerställa avloppsanläggningarnas funktion. Det finns många aktörer som påverkas av ändrade regler inom området små avlopp, nedan sammanfattas konsekvenserna per aktör. Konsekvenser för miljö och människors hälsa De föreslagna reglerna innebär att känsliga områden pekas ut och att kraven på avloppsanläggningarna anpassas efter den risk för påverkan på miljö- och hälsa som de har. Områdena pekas ut med hjälp av gemensamt bedömningsunderlag, och vid utpekandet tas bland annat hänsyn till retentionen, det vill säga den rening som sker i marken. På så sätt kan billigare men robusta anläggningar med en lägre reningskapacitet anläggas på platser där risken för negativ påverkan med avseende på fosfor är liten. Att inte ställa högre reduktionskrav av fosfor än vad som behövs på platsen främjar god resurshushållning. Förslaget innebär att utsläpp av toalettavloppsvatten inte tillåts på platser som är känsliga för utsläpp av fosfor. Detta innebär att källsorterande avloppssystem där toalettfraktionen tas om hand i sluten tank eller torra lösningar främjas. Därmed minskar utsläpp av fosfor och kväve samt riskerna för smittspridning. Kretslopp möjliggörs genom att den näringsrika toalettfraktionen efter hygienisering kan spridas på jordbruksmark. Fosforutsläppen från små avloppsanläggningar förväntas minska något med de nya reglerna. Beräkningen vilar dock på antaganden om en relativt hög retention. Förslaget syftar också till att säkerställa att anläggningarna blir anlagda på rätt sätt och fungerar som avsett under hela sin livslängd genom att krav ställs på certifiering av anläggare och opartisk kontroll. Välfungerande anläggningar kommer även att leda till minskade utsläpp av smitt- och näringsämnen. Verksamhetsutövare Förslaget bidrar till en teknikdifferentiering för de båda skyddsnivåerna och därmed mer kostnadseffektiva anläggningar. För verksamhetsutövarna förväntas en minskad kostnad med nästan en miljard kronor per år totalt. 9

235 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Eftersom kostnadsbesparingar sker inom både känsliga områden och områden som inte är känsliga är det inga verksamhetsutövare som förlorar kostnadsmässigt på de nya reglerna. Verksamhetsutövare inom känsliga områden kommer generellt inte kunna använda en konventionell vattentoalett, vilket de som är vana vid en sådan kan anse vara en negativ konsekvens. De krav som ställs på mer uppgifter i anmälan/ansökan, certifiering av anläggare, kontroll vid utförandet och därefter kontinuerlig kontroll, är alla förändringar som kommer att leda till en något högre kostnad för verksamhetsutövaren. Denna kostnad kompenseras dock genom att avgiften för tillståndet minskar och framförallt genom att förslagen ökar möjligheten för att avloppsanläggningen fungerar som avsett under en längre tid. Anläggningar som fungerar som avsett leder till att utsläpp av näringsämnen och risken för smittspridning minskar vilket är gynnsamt både för verksamhetsutövaren såväl som för samhället i övrigt. Bindande regler ger en större samsyn mellan kommunerna än allmänna råd som är öppna för tolkning. Detta leder till ökad likabehandling och rättssäkerhet för verksamhetsutövaren då prövningsmyndigheternas förutsättningar för att göra likartade bedömningar ökar. En sammanställning av de kostnader för verksamhetsutövare som följer av förslaget redovisas nedan. Sammanställning av ökade och minskade kostnader i genomsnitt till följd av förslaget till nya regler, nuvärdesberäkning, med en ränta på 4 procent. Ökad kostnad per verksamhetsutövare Minskad kostnad per verksamhetsutövare Certifiering kr Ingen slutbesiktning kr Kontroll Professionell ansökan/anmälan Grundvattenrör kr ca kr (Varierar beroende på typ av anläggning och förutsättningar på platsen) 500 kr Nya reduktionskrav kr Totalt kr kr Särskilda konsekvenser för företag med små avlopp Konsekvenserna för företag med små avlopp bedöms generellt bli de samma som för övriga verksamhetsutövare. Administrativa kostnader, andra kostnader och konkurrensförhållanden i övrigt bedöms inte påverkas i någon betydande omfattning av de föreslagna reglerna. 10

236 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Avloppsbranschen Huvudregeln att utsläpp av toalettavloppsvatten inte tillåts inom känsliga områden gynnar efterfrågan på avloppslösningar utan utsläpp av toalettavloppsvatten som t.ex. toaletter med vakuumsystem och slutna tankar. Efterfrågan på anläggningstyper som tidigare accepterats inom hög skyddsnivå men där det finns ett utsläpp av renat toalettavloppsvatten, kommer sannolikt att minska, liksom behovet av service av denna typ av anläggningar (t.ex. minireningsverk och tekniker för fosforfällning). De föreslagna förändringarna kommer troligen att leda till att efterfrågan ändras från minireningsverk och fosforavlastade markbäddar och infiltrationer till slutna tankar, vakuumtoaletter, kompakta BDT-lösningar och traditionella markbäddar och infiltrationer. De företag som tillverkar, säljer, installerar och servar de produktsegment där efterfrågan kommer att minska påverkas negativt av förslaget medan den del av branschen som har de produkter där efterfrågan kommer att öka påverkas positivt. Vi bedömer att den del av branschen som kommer att påverkas mest negativt av förslaget är leverantörerna av minireningsverk. De företag som installerar små avloppsanläggningar kommer att belastas av extra kostnader för certifiering. Certifieringen medför att endast de anläggare som visat att de har tillräcklig kompetens för att anlägga små avlopp kommer att kunna anlitas för dessa arbeten. Förslaget gynnar därför de företag som har kompetens att anlägga små avlopp på ett korrekt sätt. Kravet på kontroll under ackreditering av nya avloppsanläggningar innebär en ny nisch och på sikt fler arbetstillfällen för branschen. De kostnader som uppkommer i samband med certifiering och ackreditering kommer att kunna föras över på kunden och bedöms därför inte påverka företagens lönsamhet negativt. Generellt sett blir det tydligare för branschen: vilka krav som avloppsanläggningarna ska uppnå vad som krävs av ansöknings/anmälningshandlingarna och hur anläggningar ska utformas Vilket leder till att fler anläggningar fungerar som de ska och färre garantiärenden behöver åtgärdas. Tillsyns- och prövningsmyndigheterna (kommunerna) Med bindande regler och ett gemensamt nationellt bedömningsunderlag för utpekande av känsliga områden minskar tolkningsmöjligheterna och samsynen ökar mellan kommunerna vilket leder till ökad effektivitet. Beroende på hur prövningsmyndigheterna tidigare har handlagt ärenden kan de nya reglerna leda till en ökad administration men på längre sikt förväntas arbetet med prövning och tillsyn att underlättas. 11

237 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna För de tillsynsvägledande myndigheterna kan ett ökat antal frågor komma att behöva tas om hand initialt. Ökningen förväntas dock inte bli större än att detta kan ske med befintliga resurser. Med bindande regler och ett gemensamt nationellt bedömningsunderlag för utpekande av känsliga områden bedöms HaV:s och länsstyrelsernas arbete med tillsynsvägledning underlättas. Övriga centrala myndigheter Till de nya bestämmelserna behöver HaV ta fram vägledning. Insatser i form av underlag till vägledning kommer att behövas från andra myndigheter som t.ex. SGU, Folkhälsomyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och vattenmyndigheterna. Överprövande myndigheter De konsekvenser vi generellt ser för länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen är att överklaganden under en kortare tid kan komma att öka innan rättspraxis finns för de nya reglerna. På längre sikt bedömer vi dock att det snarare blir en minskning i antalet överklaganden eftersom reglerna förväntas ge större tydlighet och minska utrymmet för tolkningar för verksamhetsutövare och myndigheter. 12

238 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Problembeskrivning Här beskrivs problembilden för små avloppsanläggningar och de målsättningar som finns med förslaget. Det finns cirka fastigheter i Sverige utan anslutning till kommunalt avlopp, varav cirka har vattentoalett (SMED, 2015). Många små avloppsanläggningar saknar egentlig rening, är felplacerade eller fungerar inte som avsett. Det senaste året har HaV från flera håll fått information om att även nya anläggningar har driftsproblem som kan innebära att de reduktionskrav som utlovats inte uppnås eller att livslängden blir avsevärt förkortad. 1 Det stora antalet små anläggningar med bristfällig rening medför att de sammantaget utgör en betydande källa till övergödningen av våra sjöar, hav och vattendrag, samt att de riskerar att förorena dricksvatten och badvatten. Åtgärdstakten för små avloppsanläggningar är låg vilket innebär att det blir allt fler anläggningar som blir äldre och sämre. Hur stora problem för människors hälsa och miljö som de små avloppsanläggningarna orsakar beror på placeringen av avloppsanläggningen i förhållande till vattentäkter, badplatser eller vatten som har eller riskerar att få problem med övergödning. Idag regleras små avloppsanläggningar främst genom 2 och 9 kap. miljöbalken (MB) och av och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Vid sidan om dessa författningar finns HaV:s allmänna råd (HVMFS 2016:17) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten som vägleder myndigheter vid tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar. Råden är inte juridiskt bindande utan är öppna för tolkning. Det har saknats samsyn mellan kommunerna som har tolkat råden olika, vilket medfört minskad rättssäkerhet. Att reglerna är utspridda gör dem svåröverskådliga både för verksamhetsutövare och för myndigheter. Den 9 september 2016 lämnade HaV ett författningsförslag till regeringen. I rapporten Tydligare regler för små avloppsanläggningar (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) finns förslaget att läsa i sin helhet. Målsättningen med författningsförslaget är att: anpassa reningskraven efter risken för påverkan från avloppsanläggningar, vilket kan öka kostnadseffektiviteten i åtgärdsarbetet säkerställa avloppsanläggningarnas funktion samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpningen öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn 1 Två rapporter som pekar på detta problem är Små avlopp med fosforfälla som tagits fram av Miljösamverkan Halland (Miljösamverkan Halland, 2016) och Avloppsguidens användarförenings rapport om Metodutveckling för likriktad tillsyn på minireningsverk från 2015 (Avloppsguidens användarförening, 2015). 13

239 Havs- och vattenmyndighetens rapportering underlätta länsstyrelsernas regionala och HaV:s nationella vägledning inom området små avloppsanläggningar öka förutsägbarheten för verksamhetsutövaren beträffande vilka reningskrav som kommer att ställas 14

240 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Alternativa lösningar I texten nedan beskrivs alternativa lösningar för att uppnå en ökad åtgärdstakt och ett förtydligande av de regler som nu finns inom området små avloppsanläggningar. Tydligare regler Att ändra förordningen om miljöfarlig verksamhet (FMH) är ett sätt att förtydliga bestämmelserna för små avlopp. Det kan dock finnas fler sätt att uppnå ett förtydligande. Ett alternativ skulle kunna vara att ta fram nya allmänna råd eller arbeta med förbättrad information kring gällande regler. Genom att ta fram en utökad vägledning kring reglerna för små avlopp kan man göra det lättare för kommunala miljö- och hälsoskyddsinspektörer, enskilda verksamhetsutövare samt anläggare av små avlopp att förstå och få samsyn kring hur dessa regler ska tillämpas. Vidare kan man genom att arbeta med exempelvis utbildningsinsatser för miljöinspektörer i form av seminarier kring prövning och tillsyn bidra till en kompetenshöjning för denna personalgrupp vilket i sin tur kan leda till bättre, mer likvärdig och enhetlig tillämpning av reglerna kring små avlopp. Med tanke på att det kan vara stora skillnader i kunskapsnivå mellan myndighetspersonal samt enskilda verksamhetsutövare skulle det även kunna vara lämpligt med riktad information som är anpassad till de verksamhetsutövare som är på gång med att anlägga ett nytt avlopp. Eftersom arbetsområdet små avloppsanläggningar ofta är ett ingångsjobb på kommunernas miljökontor har en betydande del av de personer som jobbar inom området en tendens att göra så endast en kortare tid. Det gör att det är svårt att hålla kompetensen uppe genom informationsinsatser. Vägledning och allmänna råd är dessutom frivilliga att följa och öppna för tolkning. HaV bedömer därför att det är mer ändamålsenligt att införa reglerna direkt i gällande förordningstext än att göra detta inom ramen för en icke bindande vägledning samt via informationsinsatser. Ett alternativ till att förtydliga de regler som gäller för små avloppsanläggningar i förordning är att samla dem i en förskrift. Det förutsätter dock att HaV får föreskriftsrätt på området. De olika alternativ som finns att tillgå gällande problemet med en utspridd och delvis otydlig reglering av små avlopp är att i) ändra och anpassa nuvarande förordning (FMH), eller ii) samla de regler som gäller små avlopp i en egen förordning. Riktlinjerna har varit att föra in tillkommande regler i FMH. Därför är förslaget HaV:s rapport utformat på detta sätt. Ett alternativ till att ha kvar den nuvarande strukturen är att istället bryta ut de regler som avser små avloppsanläggningar och lägga dessa i en egen förordning. HaV har i rapporten bedömt att en samlad reglering i en egen förordning kan ge en än mer samlad och lättöverblickbar reglering vilket kan vara en fördel för den enskilde 15

241 Havs- och vattenmyndighetens rapportering verksamhetsutövaren som på ett överskådligt sätt kan sätta sig in i regelverket kring små avlopp. Ökad åtgärdstakt Idag är åtgärdstakten för små avloppsanläggningar drygt 3 procent per år. Detta motsvarar helt nya eller renoverade avloppsanläggningar per år. Det är branschen som tagit fram uppgiften genom att fråga prövnings- och tillståndsmyndigheterna om antalet tillstånd och anmälningar som de godkänt under 2015 (Aktionsgruppen små avlopp, 2016). Det är en avsevärt högre siffra än tidigare och uppgiften får anses vara ett maximimått, eftersom också anläggningar till nybyggda hus ingår. Även om åtgärdstakten ökat på senare år, når man fortfarande inte upp till den hållbara åtgärdstakten som i regeringsuppdraget om små avloppsanläggningar beräknades till 5 procent (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013). I rapporteringen visade också HaV att det finns många avloppsanläggningar som inte lever upp till befintlig lagstiftning vad gäller kravet på längre gående rening än slamavskiljning. Det stora antalet undermåliga anläggningar ökar dessutom varje år eftersom antalet åtgärdade anläggningar inte ligger på samma nivå som antalet anläggningar vars tekniska livslängd löper ut. Det innebär att utsläppen av fosfor och risken för smitta ökar för varje år. Förslaget till nya regler ger inte incitament till en ökad åtgärdstakt av bristfälliga avloppsanläggningar. Ett ekonomiskt styrmedel i form av en skatt eller avgift kan vara en väg för att nå en hållbar åtgärdstakt. Exempel på hur ett ekonomiskt styrmedel skulle kunna utformas, lämnades i rapporten Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt (Havs- och vattenmyndighetens rapportering, 2013). HaV har dock inte arbetat vidare med frågan om hur ekonomiska styrmedel kan utformas då den inte inrymts i HaV:s uppdrag. 16

242 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Referensalternativ Referensalternativet anger vad som händer om en aktuell regeländring inte genomförs. Teknikfördelning utifrån befintliga regler Det finns flera utmaningar med att skapa ett referensalternativ för små avloppsanläggningar. Det finns osäkerheter i hur befintliga rekommendationer i det allmänna rådet tillämpas (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). Det finns också en betydande eftersläpning av implementeringen av lagstiftningen. Referensalternativet har utformats med hjälp av en expertbedömning av teknikfördelning för de faktiskt prövade avloppsanläggningarna och ska betraktas som ungefärlig. Tillstånd för cirka små avloppsanläggningar beviljas varje år (Aktionsgruppen små avlopp, 2016). Utfallet av att pröva dem med befintlig lagstiftning (figur 1) jämförs med den föreslagna lagstiftningen (figur 2). Utfallet är uppdelat på fastigheter med permanent boende och fritidshus, eftersom de avloppslösningar som väljs skiljer sig åt beroende på typ av boende. Ett kritiskt antagande är att fördelningen av nya och renoverade avloppsanläggningar är proportionell mot dagens fördelning mellan permanenthus och fritidshus. Fördelningen (figur 1) gör skillnad på om fastigheten är lokaliserad inom ett område där hög eller normal skyddsnivå tillämpas. Antalet anläggningar inom hög skyddsnivå för miljöskydd (38 procent) är ett genomsnitt för Sverige utifrån uppgifter från HaV:s uppföljning av länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2012 (Havs- och vattenmyndigheterna, 2013). För nya avlopp, inom områden där hög skyddsnivå tillämpas, dominerar två avloppstekniker, minireningsverk och markbäddar med fosforrening. När slutna tankar och torrtoaletter anläggs för toalettavloppet, krävs idag även en slamavskiljare och särskild rening för BDT-avloppet. 17

243 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Nya och renoverade små avlopp ( avlopp per år) Fritidsfastigheter (7 400)* Permanent boende ( st)* Hög skyddsnivå (2 800)** Normal skyddsnivå (4 600)** Hög skyddsnivå (5 700)** Normal skyddsnivå (9 300)** Mini - reningsverk (63 %) Infiltration (60 %)*** Mini - reningsverk (65 %) Infiltration (60 %)*** Markbädd/infiltr ation + fosfor (30 %) Markbädd + fosfor (30 %)*** Markbädd/infiltr ation+ fosfor (30 %) Markbädd + fosfor (30 %)*** WC sluten tank BDT - rening (5 %) Torrtoalett + BDT - rening (2 %) (undantag) markbädd (10 %)*** WC sluten tank BDT - rening (5 %) (Undantag) markbädd (10 %)*** Figur 1: Fördelning/utfall av nya avloppsanläggningar med befintliga regler. * Fördelning följer av nationell statistik (SMED, 2015). ** Fördelning följer av uppföljningen av länsstyrelsernas regleringsbrev 2012 (Havs- och vattenmyndigheterna, 2013). *** 10 % markbäddar tillåts trots att de egentligen inte når upp till det allmänna rådets 70- procentsnivå (undantag). Övriga anläggningar är fördelade utifrån befintlig teknikfördelning mellan markbädd och infiltration. Om inget annat anges behandlar avloppsanläggningen hela hushållsspillvattnet, d.v.s. WC+BDT 18

244 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Bristfällig rättssäkerhet och låg förutsägbarhet Om rekommendationerna kring reduktionskrav finns kvar i de allmänna råden (HVMFS 2016:17) ger detta sämre förutsättningar för samsyn mellan kommunerna än om en bindande reglering införs. En låg grad av samsyn kan leda till att liknande avloppsanläggningar och förutsättningar bedöms olika från kommun till kommun vilket i sin tur kan resultera i minskad rättssäkerhet för verksamhetsutövaren. När samsynen mellan kommunerna brister leder det till att osäkerheten hos prövnings- och tillsynsmyndigheten ökar, vilket gör arbetet mindre effektivt. Med rekommendationer kvar i de allmänna råden och FMH förblir regelverket splittrat vilket försvårar för myndigheter och verksamhetsutövare att på ett enkelt sätt ta reda på vilka regler som gäller. Förutsägbarheten för verksamhetsutövaren blir också mindre när den största delen av regleringen finns i allmänna råd istället för bindande föreskrifter. Låg kostnadseffektivitet för fosforkrav De allmänna råden är inte bindande vilket innebär att prövningsmyndigheten har möjlighet att ställa lägre krav än normal skyddsnivå och högre krav än hög skyddsnivå när myndigheten anser att det är befogat. Det finns inga uppgifter om hur ofta detta görs. HaV gör här bedömningen att prövningsmyndigheten inte haft möjlighet att ta hänsyn till retentionen samt att det allmänna rådet ofta tillämpas som om det vore bindande vilket kan leda till att det ibland ställs högre krav på rening än vad som är befogat i den enskilda situationen. Ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv är det inte motiverat att ställa höga krav på fosforrening i områden där det inte finns övergödningsproblem eller risk för övergödningsproblem. I många områden kan det även finnas alternativa åtgärder, exempelvis inom jordbruket, som är mer kostnadseffektiva. När problemen med övergödning varierar över landet, och det finns möjlighet att nå en minskad fosforbelastning till en lägre kostnad med alternativa åtgärder, är det inte kostnadseffektivt att ha en generell rekommendation på 70 procent fosforrening som normal skyddsnivå. Att behålla rekommendationen om 70 procent reduktion av fosfor skulle också enligt den forskning som finns på området (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) innebära att både markbäddar och infiltrationer skulle behöva fosforavlastas för att varaktigt nå 70 procent avskiljning. Det skulle då inte bli någon skillnad i vilken teknik som kan väljas inom de båda skyddsnivåerna och därmed heller ingen skillnad i kostnaden. Kvävereduktion är inte kostnadseffektivt för små avloppsanläggningar Om rekommendationen på 50 procent reduktion av kväve för hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd behålls så innebär det att bara de allra minsta anläggningarna (upp t.o.m. 200 pe) och de största kommunala reningsverken (> pe) som har kvävekrav. Dessutom är det enbart de kommunala reningsverken belägna i kvävekänsligt område (Norrtälje och söderut). 19

245 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Det är minst 10 till 20 gånger dyrare att reducera kväve i små avloppsanläggningar jämfört med större reningsverk. Detta innebär att det inte heller samhällsekonomiskt sett är kostnadseffektivt att ha kvar rekommendationen. Om rekommendationen att reducera kväve kvarstår så behöver verksamhetsutövaren investera i dyrare anläggningar. De små avloppens bidrag till kvävebelastningen förväntas öka något, om rekommendationen tas bort, men ökningen blir liten eftersom även markbaserade anläggningar renar kväve till en viss del. Områden för hög skyddsnivå tillämpas olika I förslaget finns krav på att områden där högre reningskrav för fosfor behövs, ska pekas ut utifrån HaV:s riktlinjer. Om detta krav inte ställs så kan kommunerna även i fortsättningen själva avgöra om de ska fastställa områden för hög skyddsnivå eller inte. Det kommer fortsatt vara svårt för verksamhetsutövaren att veta vilka krav som kommer att ställas i de kommuner väljer att inte fastställa områden där hög skyddsnivå ska gälla. När kommunerna själva fastställer områden finns det också risk för att lokalpolitiska bedömningar påverkar på vilket sätt detta görs. Det finns även risk för fortsatta skillnader i tillämpning och att det ställs olika krav för fastigheter med lika förutsättningar i olika kommuner. Nya avloppsanläggningar riskerar att inte ge de resultat som utlovas Om det inte ställs några krav på certifiering av de som anlägger avloppsanläggningar så blir konsekvensen troligen att det inte sker någon minskning i antalet felinstallerade anläggningar. Det finns idag ingen statistik över hur många anläggningar som inte fungerar som avsett på grund av att de har anlagts på fel sätt. Det finns dock projektresultat 2 som visar att relativt nya anläggningar inte uppnår de reningsresultat som utlovats och att felinstallation troligen är en av orsakerna till bristerna. Om krav på kontroll efter installation uteblir så minskar möjligheterna att upptäcka anläggningar som inte fungerar som avsett. Detta medför att varken tillverkare, leverantörer eller anläggare blir uppmärksammade på produkter som inte klarar de utlovade reningsresultaten under drift. Verksamhetsutövare (fastighetsägare och liknande) blir inte heller uppmärksammade på felaktig användning. Om funktionen inte kontrolleras så kommer återkopplingen på hur anläggningen fungerar i verkligheten att utebli och förbättringar kommer inte till stånd. 2 Två rapporter som pekar på detta problem är Små avlopp med fosforfälla som tagits fram av Miljösamverkan Halland (Miljösamverkan Halland, 2016) och Avloppsguidens användarförenings rapport om Metodutveckling för likriktad tillsyn på minireningsverk från 2015 (Avloppsguidens användarförening, 2015). 20

246 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Beskrivning av nya regler och förväntade effekter De effekter som vi förutser av vårt författningsförslag redovisas nedan. Ökad samsyn, tydlighet och förutsägbarhet Förslaget innebär en tydligare reglering med bindande regler som kommer att ersätta de allmänna råden (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). Det förväntas minska utrymmet för olika tolkningar och göra tillämpningen mer rättvis och rättssäker. HaV kommer som ett komplement till författningsregleringen att ge ut en vägledning för prövning som beräknas vara klar i slutet av Avsikten med denna vägledning är att fånga upp och informera om de delar av det gamla allmänna rådet som inte blivit författningsreglerade samt även att vägleda om de nya reglerna. Med vägledningen och den nya förordningen förväntas kommunerna ha bättre förutsättningar för att bedöma och handlägga ärenden på ett mer likartat, rättssäkert och effektivt sätt än vad som nu sker. För att få en ökad nationell samsyn i frågan om vilka områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten så föreslår vi ett utpekande av dessa känsliga områden. Utpekandet bör göras utifrån ett gemensamt nationellt beslutsunderlag som tar hänsyn till risken för påverkan och kan ske på regional eller kommunal nivå. Ett utpekande innebär att det blir tydligare och mer förutsägbart för verksamhetsutövare och branschen vilka krav som kommer att ställas på nya anläggningar inom olika områden. Förbud för utsläpp av toalettavloppsvatten i känsliga områden Förslaget innebär att reningskravet för fosfor höjs för anläggningar där risken för påverkan från avloppsanläggningens utsläpp är stor, medan reningskravet sänks i de områden där risken för påverkan är liten. Näringsämnena och smittämnen finns till största del i toalettfraktionen och HaV föreslår därför att områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten pekas ut. Vid utpekandet ska bland annat hänsyn till retention i mark tas och en bedömning göras av vilken risk det finns att fosfor från avloppsanläggningar påverkar närmaste vattendrag negativt. Förbudet att släppa ut toalettavloppsvatten från nya anläggningar inom känsliga områden leder till mindre utsläpp av kväve och fosfor, på de platser som är känsligast för ett tillskott av näringsämnen. När utsläpp av renat toalettavloppsvatten inte tillåts leder det också till mindre risk för att smittämnen sprids. Sluten tank med snålspolande toalett (t.ex. vakuumtoalett) eller torra toalettlösningar är teknik som kan användas inom känsliga områden. Slutna tankar är robusta anläggningar som inte kräver påfyllning av kemikalier/material eller regelbunden service, vilket de tekniker som idag klarar hög skyddsnivå men har ett utsläpp av renat toalettavloppsvatten gör. 21

247 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Sluten tank innebär att toalettavloppsvattnet samlas upp för transport till en behandlingsanläggning, t ex det kommunala reningsverket eller direkt till en hygieniseringsanläggning. Efter hygienisering kan toalettfraktionen användas för gödsling av jordbruksmark. Om en sluten tank installeras på en fastighet måste BDT-avloppsvattnet ledas till en enklare reningsanläggning och renas separat. Markretention tas med i bedömningen I avsaknad av bedömningsunderlag är det i dagsläget svårt att vid prövning ta hänsyn till markretention, dvs. det upptag och den fastläggning av näringsämnen som sker i mark efter avloppsanläggningen. Det är därför troligt att risken hittills generellt har överskattats när det gäller påverkan av fosfor från små avloppsanläggningar. Detta innebär att kraven på rening av fosfor inte heller har differentieras i tillräckligt hög grad vid den prövning som sker idag och de nuvarande kraven bedöms därmed vara mindre kostnadseffektiva än vad det borde vara. En bättre anpassning av kravet på rening till förutsättningarna på platsen bedöms ge störst fördelar ur såväl ekonomisk som hälso- och miljömässig synvinkel. Säkerställande av anläggande och drift För att komma till rätta med det problem med felinstallationer och driftsproblem som finns för små avloppsanläggningar innebär förslaget krav på: en lägsta kunskapsnivå hos de som anlägger och kontrollerar avloppsanläggningar, vilket kan ske genom att införa krav på certifiering och ackrediterade kontrollorgan återkommande kontroll av anläggningarna vilket skulle leda till att konsumenter, tillverkare, leverantörer, anläggare och tillsynsmyndigheter blir uppmärksammade på anläggningar som inte klarar reningskraven under drift. Om funktionen inte kontrolleras kommer ingen av parterna att få återkoppling på hur anläggningen fungerar i verkligheten och förbättringar kommer troligen att utebli. Då kommunernas tillsyn ofta är fokuserad på fastigheter som helt saknar längre gående rening eller har mycket gamla avloppsanläggningar görs sällan tillsyn på nyare anläggningar. Man kan därför inte räkna med att man genom tillsyn kommer att upptäcka mer än en bråkdel av de anläggningar som inte fungerar som avsett. Små avloppsanläggningar är ofta placerade i relativ närhet av den egna eller grannens dricksvattentäkt. När man prövar anläggningens placering så utgår man från en fungerande anläggning, men om anläggningen inte längre fungerar som avsett finns det risk att förorening av t.ex. närliggande dricksvattenbrunnar sker. Anläggningar som är anlagda på rätt sätt och som kontinuerligt kontrolleras skulle därför utöver ett allmänt recipientskydd även ge en ökad säkerhet mot förorening av dricksvattentäkter, badplatser och andra platser där människor och djur kan komma i kontakt med avloppsvattnet. 22

248 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Högre krav på anläggningar större än 50 pe Avloppsanläggningar som är dimensionerade för mer än 50 pe har mer gemensamt med större kommunala anläggningar vad gäller teknik, drift och dimensionering än med de allra minsta avloppsanläggningarna. Förslaget innebär högre krav på avloppsanläggningar som är dimensionerade för pe vad det gäller undersökning vid lokalisering och kontroll av drift. Detta eftersom en anläggning som är dimensionerad för mer än 50 pe ger ett större punktutsläpp vilket innebär en större risk för olägenhet om den inte fungerar som avsett. Teknikfördelning utifrån nya regler Utfallet av den teknikfördelning som förslaget förväntas leda till beskrivs i figur 2. HaV har utgått från att cirka ansökningar om tillstånd eller anmälan lämnas in per år (Aktionsgruppen små avlopp, 2016) samt att ca 20 procent av fastigheterna med små avlopp kommer att hamna inom känsliga områden. De tekniker som inkluderas i våra beräkningar är de avloppslösningar som idag finns på marknaden, men innovationer kan leda till att helt nya tekniklösningar också kan bli aktuella. Den vanligaste avloppstekniken förväntas bli slamavskiljare med ett marksystem, dvs. markbädd eller infiltration. Marksystemen är framförallt aktuella i områden som inte är utpekade som känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten. Kompletterade med en förstärkt rening av fosfor kan de även bli aktuella inom känsliga områden, när det föreligger särskilda skäl för undantag från förbudet att släppa ut toalettavloppsvatten. Detsamma gäller de minireningsverk, som enligt prestandadeklarationen uppfyller 90 procent reduktion av fosfor. De dominerande avloppsteknikerna för små avloppsanläggningar inom känsliga områden bedöms bli slutna tankar och torra avloppslösningar. I kapitlet för konsekvenser av förändrade kravnivåer utreds detta närmare. 23

249 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Nya och renoverade små avlopp ( avlopp per år) Fritidsfastigheter (7 400)* Permanent boende (15 100)* Känsligt område (1 600)** Ej känsligt område (5 800)** Känsligt område (3 300)** Ej känsligt område (11 800)** Sluten tank BDT - rening (70 %)*** WC: Torr lösning BDT - rening (15 %)*** Markbädd (33 %)**** WC: Sluten tank BDT - rening (80 %)*** WC: Torr lösning BDT - rening (5 %)*** Markbädd (33 %)**** (Undantag 12 ): Minireningsverk (3 %)*** Infiltration (67 %)**** (Undantag 12 ): Minireningsverk (3 %)*** Infiltration (67 %)**** (Undantag 12 ) Markbädd/infiltration+ fosfor (7 %)*** (Undantag 12 ): Markbädd/infiltration +fosfor (7 %)*** (Undantag 16 ): Markbädd/infiltration (5 %)*** (Undantag 16 ): Markbädd/infiltration (5 %)*** Figur 2: Fördelning/utfall av nya avloppsanläggningar med nya regler, enligt förslaget. * Fördelning följer av nationell statistik (SMED, 2015). ** 22 procent av Sveriges fastigheter ligger inom riskklasserna 3 och 4 (se tabell 6) *** 10 procent beviljas undantag enligt 12. Enstaka fastigheter kan komma att få ytterligare undantag i paragraf 16, cirka 5 procent antas. Dessa fastigheter har riskklassats fel och markförhållandena mm innebär att det inte är känsligt område. **** Teknikerna är fördelade utifrån befintlig teknikfördelning mellan markbädd och infiltration. Om inget annat anges behandlar avloppsanläggningen hela hushållsspillvattnet, d.v.s. WC+BDT 24

250 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Regeringens bemyndigande Många av de ändringar som föreslås i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kan göras med stöd av befintliga bemyndiganden. I 9 kap. miljöbalken finns idag bemyndigande för regeringen att: för en viss del av landet meddela föreskrifter eller beslut om förbud mot att släppa ut avloppsvatten från mark, byggnader eller anläggningar (9 kap. 4 MB) meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått för att skydda människors hälsa eller miljön i fråga om miljöfarlig verksamhet, (9 kap. 5 MB) meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan gjorts inrätta eller ändra sådana avloppsanordningar eller andra inrättningar som avses i 9 kap. 7 första stycket (9 kap. 7 andra stycket MB) föreskriva att en kommunal nämnd ska pröva frågor om tillstånd (9 kap. 8 MB). HaV anser att följande föreslagna ändringar samt nya tillkommande paragrafer täcks av dessa befintliga bemyndiganden; 12, 12 a, 13, 14, 16 samt 16 a-d FMH. Vad gäller de föreslagna reglerna om ackreditering av kontrollanter samt kontinuerlig kontroll av anläggningar med utsläpp av toalettavloppsvatten borde det bemyndigande som finns i 26 kap. 19 MB som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kontrollen också kunna ge regeringen rätt att meddela de föreskrifter som behövs i dessa delar. De krav som i den nya 15 a FMH ställs på en ansökans innehåll skulle kunna ses som föreskrifter om verkställighet av lag. Om denna paragraf är att ses som en sådan verkställighetsföreskrift hör den till regeringens primärområde och bemyndigandet för regeringen att meddela sådana föreskrifter följer i så fall av 8 kap. 7 1 p. regeringsformen. Möjligen kan kravet på uppgift om certifierad anläggare anses falla utanför vad som utgör en verkställighetsföreskrift. HaV bedömer vidare att det krävs nytt bemyndigande i lag för att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om krav på certifiering av anläggare av avloppsanläggning (15 FMH), utförandeintyg (18 FMH) samt uppdra åt annan myndighet att peka ut känsliga områden. 25

251 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Beskrivning av berörda aktörer Verksamhetsutövare Det finns cirka fastigheter ( folkbokförda personer) i Sverige utan anslutning till kommunalt avlopp, av dessa har ansluten vattentoalett. Av de anläggningar som har vattentoalett ansluten är det ca permanentboende och fritidshus. (SMED, 2015) Fördelningen mellan permanent boende och fritidsboende varierar betydligt mellan kommunerna. Den stora majoriteten av fastigheter med små avlopp är privatbostäder. När begreppet verksamhetsutövare används i konsekvensutredningen görs ingen skillnad mellan om verksamhetsutövaren är en fysisk person (privatperson) eller om det rör sig om en juridisk person (t.ex. ett företag). Hur verksamhetsutövarna berörs och påverkas av förslaget skiljer sig beroende på deras befintliga avloppslösning och var fastigheten är lokaliserad. Konsekvensanalysen utgår från den teknikfördelning som presenteras i figur 1 under rubriken Referensalternativ. Förslaget träffar bara nya avloppsanläggningar och de anläggningar som inte längre fungerar och därför behöver ett nytt tillstånd eller godkännande. Med dagens åtgärdstakt, innebär det att cirka avloppsanläggningar varje år blir berörda (Aktionsgruppen små avlopp, 2016). Eftersom en stor del av de små avloppsanläggningarna ligger utanför tätbebyggda områden, kan slutsatsen dras att förändringarna påverkar Figur 3: Geografisk fördelning av fastigheter med små avloppsanläggningar per kommun. Från år 2014 med utgångspunkt från kommunenkät från 2015 (SMED, 2015) samt SCB data från landsbygden i högre grad. Gruppen omfattar både nybyggnationer av permanenthus och fritidshus, konverteringar från fritidshus till permanenthus, samt de verksamhetsutövare som i samband med tillsyn har fått förbud för avloppsutsläpp. I figur 3 visas fördelningen i landet av små avloppsanläggningar. Detta sammanfaller i viss mån med fritidshustäta områden. Markbaserad rening är den vanligaste typen (figur 4) vilket motsvarar ca 46 procent av alla små avloppsanläggningar (varav 30 procent är infiltrationer och 16 procent markbäddar). 26

252 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Figur 4: Fördelning av olika typer av små avloppsanläggningar för samtliga fastigheter med vattentoalett i Sverige 2014 (SMED, 2015). Den nästa vanligaste typen av små avloppsanläggningar är slamavskiljare (26 procent) som enda reningssteg. Det innebär att fastigheter enbart har denna typ av reningssteg, vilket är fler än vad tidigare undersökningar visat (SMED, 2015). Enligt samma undersökning är reningen okänd hos 9 procent av anläggningarna. Okänd rening innebär att prövningsmyndigheten inte har något tillstånd som hör till fastigheten och man har heller inte bedrivit tillsyn. I praktiken betyder det vanligtvis att även dessa fastigheter har slamavskiljning som enda rening. Sluten tank och minireningsverk förekommer mer sällan än marksystem. Sluten tank förekommer i 11 procent av samtliga fastigheter med små avloppsanläggningar. Minireningsverk är mer ovanligt och motsvarar fastigheter eller 2 procent av samtliga små avloppsanläggningar. Ett mindre antal fastigheter är anslutna till större system med avloppsanläggningar inom intervallet personekvivalenter. Reningstekniken är fördelad så att ungefär hälften av anläggningarna har slamavskiljare med marksystem och hälften reningsverk. Totalt motsvarar dessa system 2,5 procent av alla små avloppsanläggningar (SMED, 2015). Företag med små avlopp Det stora flertalet verksamhetsutövare med små avloppsanläggningar är privatpersoner men det finns även verksamhetsutövare som är juridiska personer. En del småhus drivs som aktiebolag och hyrs ut till aktieägarna. Småföretag kan också ha sitt kontor och lager i en villa. En familj kan driva ett bed & breakfast under sommarmånaderna. Företag med små avloppsanläggningar finns främst på landsbygden. Jordbruksverket gjorde 2009 en kartläggning av företag i landsbygdskommuner. Som landsbygdskommun räknades då alla kommuner med mindre än invånare och/eller där den största tätorten har mindre 27

253 Havs- och vattenmyndighetens rapportering än invånare. Företagandet i dessa kommuner kännetecknades bland annat av att en större andel av befolkningen driver egna företag (där de flesta företagen är utan anställda) och att andelen företag med en låg omsättning är större (Jordbruksverket, 2009). Avloppsbranschen Branschen utgör till stor del av mindre företag med ett fåtal anställda och kan delas upp enligt följande: tillverkare av avloppsanläggningar eller delar till anläggningar återförsäljare av avloppsanläggningar entreprenörer som anlägger avloppsanläggningar servicepersonal som servar och kontrollerar, framförallt minireningsverk slamtömningsföretag företag som tillverkar, säljer och monterar avlopp interiört i fastigheter berörs i viss mån Det finns olika tekniklösningar för att rena avloppsvatten som används på den svenska marknaden. Slamavskiljare, marksystem och tankar har funnits länge på marknaden. På senare år har teknikutveckling för produkter såsom minireningsverk och kompakta BDT-avloppslösningar varit snabb och det finns många olika fabrikat. Minireningsverken har framförallt växt fram som en lösning för hög skyddsnivå för miljön enligt det befintliga allmänna rådet (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). För att klara hög skyddsnivå med avseende på fosfor även i markbädd och infiltration har nya reningssteg utvecklats, såsom fosforfällning i slamavskiljare eller fosforfälla efter markbädd. Nya tekniklösningar för att rena BDT-avloppsvatten har också utvecklats och dessa har tagit en viss marknadsandel. Ett område som idag har stort teknikutbud är torrtoaletter. Bredvid latrin och mulltoan finns även förbrännings-, förpacknings, och frystoaletter. Även toaletter kopplade till slutna tankar har utvecklats för att minska behovet av antalet tömning. I figur 5 beskrivs fördelningen mellan olika tekniklösningar för nyanlagda avlopp (ca avlopp per år), utifrån de antaganden som redovisas i figur 1. Enligt antagandet domineras marknaden av slamavskiljare med olika former av marksystem med en andel på mer än 70 procent för avloppsanläggningar som har toalettavloppsvatten påkopplat. Minireningsverkens marknadsandel är mer än 20 procent. Det finns osäkerheter i försäljningen av torra avloppslösningarna men de står sannolikt för en relativt liten marknadsandel. Teknikfördelningen i tabellen är översiktlig och osäkerheten är stor. 28

254 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Tank+BDTrening** 2% Torrtoa+BDTrening 0,3% Minireningsverk+efterbehandling 25% Infiltration 37% Fosfor+ markbädd/ infiltration* 30% Markbädd 6% Figur 5: Estimerad teknikfördelning för nyanlagda avloppsanläggningar med befintliga regler. * Denna grupp består till stor del av markbäddar men ett fåtal infiltrationer görs också. ** BDT-rening består traditionellt av en slamavskiljare med ett marksystem. På senare år har andra lösningar kommit fram, exempelvis olika filter, som tagit marknadsandelar. De finns tre större branschorganisationer som berörs av förslaget. Organisationerna, samt hur stor andel av den totala branschen de utgör, beskrivs närmare nedan. VVS-Fabrikanternas Råd VVS-Fabrikanternas Råd är en branschförening för VVS- och VA-industrin. Föreningen har 85 medlemsföretag som tillverkar, importerar och exporterar VVS- och VA-produkter för den svenska och internationella marknaden. Medlemsföretagen omsätter årligen ca 20 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 85 procent av branschens omsättning i Sverige och sysselsätter omkring personer (VVS fabrikanternas råd). Hur stor andel av dessa som arbetar med små avlopp är svårt att med säkerhet fastställa. Branschorganisationen för EN-godkända minireningsverk Branschorganisationen för EN-godkända minireningsverket (MRV) har ca 10 medlemsföretag, men minireningsverksleverantörerna som helhet består av företag. Företagen är av olika storlek, från företag med en omsättning på ett par miljoner kronor till företag med omsättning på mer än 100 miljoner kronor (Skaarnes, 2016). Vissa säljer och servar enbart minireningsverk, medan andra har ett mer diversifierat utbud. Även underleverantörer i form av entreprenadföretag som servar anläggningarna samt legotillverkare kommer att påverkas. Många av dessa företag finns på landsbygden (Falkenberg, 2016). 29

255 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Maskinentreprenörerna Maskinentreprenörerna (ME) organiserar landets företag med anläggningsmaskiner. Exempel på arbetsuppgifter är anläggning av vägar, nya vatten- och avloppsledningar, bredbandsutbyggnad och anläggande av små avlopp. ME har ca 3800 medlemsföretag, vilket de bedömer utgör ca procent av Sveriges företag med anläggningsmaskiner. ME:s företag har ca anställda (Mobärg, 2016). Det genomsnittliga antalet anställda i företagen som inte är medlemmar i ME bedöms vara något lägre än ME-företagens fyra personer. ME har utbildat ca 4000 anläggningsarbetare, både medlemmar och icke-medlemmar, i anläggning av små avlopp. Generellt utgör anläggande av avlopp en relativt liten del av branschens totala omsättning (2-3 procent). Oftast ligger denna typ av verksamhet på toppen av andra bygg- och anläggningsjobb (t.ex. infrastrukturbyggnation). Huvuddelen av företagen som gör dessa arbeten bedöms vara företag med mindre än 10 anställda (Mobärg, 2016). Enmansföretag med en grävmaskin anlägger en stor del av avloppen, framförallt markbäddar och infiltrationer. De flesta är inte specialiserade på avlopp utan det utförs vid sidan av andra grävjobb. En stor andel av företagen utför ett fåtal avlopp per år. Slamtömningsföretag En annan bransch som berörs av förslaget är slamtömningsföretag. De slamsuger slamavskiljare och tömmer även slutna tankar, samt transporterar detta slam vidare för kommunalt omhändertagande. Kommunala prövnings- och tillsynsmyndigheter Den kommunala miljönämnden ansvarar för prövning och tillsyn av små avloppsanläggningar upp t.o.m. 200 pe. Det finns 290 kommuner, men flera kommuner samarbetar i kommunalförbund i miljöfrågor och antalet nämnder är därför färre än 290. Kommunernas renhållningsenhet Kommunernas renhållningsenhet är ansvariga för omhändertagande av det hushållsavfall som uppkommer hos verksamhetsutövarna. Det hushållsavfall som uppkommer från små avloppsanläggningar är t.ex. slam från slamavskiljare, innehåll i slutna tankar och uttjänt material från fosforfällor. Vanligast är att avfallsfraktionerna transporteras till ett större kommunalt reningsverk men många reningsverk får allt svårare att ta emot slam från t ex slamavskiljare eftersom det ofta har sämre kvalitet. Länsstyrelserna Länsstyrelserna ska enligt 3 kap. 16 miljötillsynsförordningen (2011:13) ge tillsynsvägledning till kommunerna i länet. I länsstyrelsernas tillsynsvägledning ingår att ge kommunerna stöd för att utveckla tillsynen för bl.a. små avloppsanläggningar. Länsstyrelsen prövar även överklagande av kommunala miljönämndernas beslut (prövnings- och tillsynsärenden) som rör små avloppsanläggningar. 30

256 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Vattenmyndigheterna Fem länsstyrelser är utsedda att samordna vattenförvaltningen i Sveriges fem vattendistrikt. Vattenmyndigheterna har inte tilldelats ett formellt ansvar i prövnings- eller tillsynsprocesserna kring små avloppsanläggningar. Vattenmyndigheterna ansvarar för att analysera status, påverkan och fastställa vilka åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna i vatten. I denna process analyseras små avloppsanläggningars påverkan och ett åtgärdsbeting fastställs, i förhållande till andra påverkanskällor. I ett åtgärdsprogram var sjätte år, pekas myndigheter och kommuner ut som ansvariga för att se till att miljökvalitetsnormerna kan följas. Centrala myndigheter Havs- och vattenmyndigheten ska enligt 3 kap 5 miljötillsynsförordningen ge tillsynsvägledning bl.a. i frågor om enskilda avlopp. Av 3 kap 1 i samma förordning framgår att tillsynsvägledande myndigheter på statlig central nivå inom sitt vägledningsområde ska ge särskilt stöd till länsstyrelsernas tillsynsvägledning till kommunerna. HaV tar fram och reviderar allmänna råd samt annan vägledning. HaV har dock inte bemyndigande att besluta om föreskrifter för små avlopp. Naturvårdsverket har tillsynsvägledningsansvar och bemyndigande att besluta om föreskrifter för större avloppsanläggningar (dimensionerade för fler än 200 pe). Naturvårdsverket tar även fram föreskrifter, allmänna råd och annan vägledning inom avfallsområdet och ansvarar för att se till att avfallshanteringen är miljömässigt godtagbar, effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Domstolar Mark- och miljödomstolarna prövar överklagande av länsstyrelsernas beslut samt avgöranden som överklagats till länsstyrelserna från kommunerna. Markoch miljööverdomstolen prövar överklagande av domar och beslut från markoch miljödomstolarna och är högsta instans för överklagade mål i tillsynsfrågor samt tillståndsfrågor gällande små avloppsanläggningar. 31

257 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Beskrivning av kostnader och andra konsekvenser Nedan beskrivs konsekvenserna för de berörda aktörerna. Paragraferna i HaV:s förslag till förordning har slagits samman där konsekvenserna blir liknande. De generella konsekvenserna för tillsynsvägledande och överprövande myndigheter redovisas i kapitlets sista stycke Övriga generella konsekvenser för myndigheter. Utpekande av känsliga områden Ny Z Länsstyrelsen/Vattenmyndigheten/Kommunen ska i samråd med kommunen/länsstyrelsen och de kommuner man delar avrinningsområden peka ut de områden inom kommunen som bedöms vara känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten och där påverkan från små avlopp bedöms vara eller riskerar att bli betydande I Tydligare regler för små avloppsanläggningar (Havs- och vattenmyndigheten, 2016) beskrivs att utpekandet av känsliga områden behöver ske utifrån gemensamma förutsättningar, d.v.s. ett nationellt kartunderlag, så att verksamhetsutövare får samma förutsättningar oberoende av kommun. Kartunderlaget behöver ta hänsyn till markens retentionsförmåga av näringsämnen. Avloppsvatten rinner vanligtvis inte direkt ner i ett vattendrag utan passerar genom marken till närmaste vatten. En stor del av näringsämnena, framför allt fosforn fastnar då i jordlagren. HaV tar inte ställning till vilken aktör som är lämpligast att ansvara för utpekandet av områden, utan för- och nackdelar lyfts fram för tre alternativ. HaV tar inte heller ställning till om beslutet ska ses som ett normbeslut eller ett överklagningsbart förvaltningsbeslut. Regeringen beslutar om utpekandebeslutet ska vara överklagbart eller inte. Om det är överklagbart så kan enskilda klaga på att deras fastighet hamnat inom ett utpekat område men de har även vid en senare prövning möjlighet att klaga på om prövningsmyndigheten beslutat att det inte föreligger särskilda skäl till att de ska slippa omfattas av förbudet mot utsläpp av toalettvatten. De olika förslagen innebär olika konsekvenser för utpekandeprocessen. För att avgöra vilken aktör som är lämpligast behöver alla för- och nackdelar beaktas, se förslaget Tydligare regler för små avloppsanläggningar (Havs- och vattenmyndigheten, 2016). Utpekande av känsliga områden - Nationellt kartunderlag I ett projekt finansierat av HaV har ett nationellt kartunderlag för att bedöma risken för påverkan från små avloppsanläggningar tagits fram. Detta kartunderlag skulle kunna användas som beslutsunderlag för utpekande av områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten. För att beräkna konsekvenserna av förslaget har detta kartunderlag använts. Modellen 32

258 Havs- och vattenmyndighetens rapportering bedömer risk för övergödningspåverkan från små avloppsanläggningar och indelning av områden sker i 5 klasser utifrån risk. I tabell 6 visas vilka kriterier som gäller i respektive klass. (WSP, 2016) 0 Ett avlopp riskerar inte att påverka vatten inom DARO eller lokalt vatten 1 Ett avlopp har väldigt liten risk att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten 2 Ett avlopp har liten risk att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten 3 Ett avlopp riskerar att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten 4 Ett avlopp har stor risk att påverkan vatten inom DARO eller lokalt vatten Tabell 6: Riskbedömningens färgskala. Klass 0 innebär ingen risk medan klass 4 innebär hög risk. DARO = delavrinningsområde. (WSP, 2016) Resultatet av modellen åskådliggörs på kommunnivå i figur 7. I konsekvensanalysen räknar vi med att känsliga områdena sammanfaller med klass tre och fyra. 33

259 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Konsekvenser för miljö och människors hälsa Avsikten med att peka ut känsliga områden, är att anpassa kraven till risken för övergödningspåverkan. Att områden blir utpekade som känsliga beräknas inte få negativa konsekvenser för miljön nationellt sett, även om kraven sänks jämfört med nuvarande rekommendationer i de allmänna råden. Förslaget bygger på att anläggningar med markbädd eller infiltration, tillsammans med markretention är tillräckligt skydd i stora delar av Sverige. Hur stora de områden som bedöms som känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten blir avgörs av den myndighet/kommun som regeringen utser som ansvarig (bemyndigar). I underlagsarbetet till förslaget om regeländringar har HaV utgått från att cirka 20 procent av fastigheter med små avlopp kommer att hamna inom de känsliga områdena, främst fastigheter som är lokaliserande nära vatten i landets mer övergödningsutsatta södra del. Om områdena kommer att bli större eller mindre än dagens områden för hög skyddsnivå skiljer sig från kommun till kommun. För de kommuner som fastställt hela kommunen som hög skyddsnivå kommer områdena bli mindre. Motsatsen gäller troligen för kommuner som inte fastställt områden för hög skyddsnivå alls. En bedömning är att områdena sannolikt till ytan kommer att bli mindre för majoriteten av de kommuner som idag har fastställt områden för hög skyddsnivå, på grund av att hänsyn i högre grad kommer att tas till markretention. Eftersom ett kriterium kopplat till miljökvalitetsnormerna föreslås, kommer gränserna för områdena i viss mån följa var miljökvalitetsnormerna med avseende på fosfor inte följs. Det innebär att södra Sveriges kust och slättbygder kommer få större områden som anses känsliga än Norrlands skogsbygder. Konsekvenser för verksamhetsutövare Figur 7: Antalet fastigheter per kommun. Riskklasser 3 och 4 i modellen (WSP, 2016). Förslaget att peka ut områden i separata beslut skiljer sig inte i sak mot konstruktionen med hög skyddsnivå, som många kommuner har fastställt. Men eftersom utpekande blir tvingande och sker utifrån ett gemensamt bedömningsunderlag så förväntas det leda till positiva konsekvenser för verksamhetsutövarna genom ökad rättsäkerhet och tydlighet. I synnerhet eftersom kriterierna för känsliga områdena förväntas harmoniseras mellan 34

260 Havs- och vattenmyndighetens rapportering kommunerna. Det innebär att oavsett i vilken kommun du bor, kommer samma bedömning att göras. Förbudet att släppa ut toalettavloppsvatten inom känsliga områden leder till att verksamhetsutövarnas valfrihet blir begränsad eftersom bara vissa typer av avloppsanläggningar, som inte släpper ut toalettavloppsvatten, kan bli aktuella inom dessa områden. Detta kan upplevas som negativt. Den tid som verksamhetsutövaren lägger ner på ansökningsprocessen förväntas minska eftersom det blir tydligare var olika områden finns, samt vilka reningskrav som är kopplade till respektive område. Särskilda konsekvenser för företag med små avlopp Konsekvenserna för företag med små avlopp förväntas bli desamma som för verksamhetsutövare i stort, som beskrivs i stycket ovan. Om de områden som bedöms vara känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten och där påverkan från små avlopp bedöms vara eller riskerar att bli betydande pekas ut kan företagens investeringskostnader differentieras utifrån risk, vilket ökar kostnadseffektiviteten. Konsekvenser för branschen Hur efterfrågan på olika typer av avloppsanläggningar kommer att bli beror på storleken på de områden som pekas ut som känsliga. Om omfattande områden bedöms som känsliga, kommer de företag med de relevanta tekniklösningarna som kan användas inom denna typ av områden att påverkas positivt och vice versa. Detta utreds vidare under rubriken Förändrade kravnivåer utifrån områdets känslighet. Konsekvenser för prövnings- och tillsynsmyndigheter Både tillsyn och prövning förväntas få positiva konsekvenser av utpekandet av känsliga områden. Utpekandet medför att tillsynsinsatser kan prioriteras utifrån risk för påverkan. Utpekandet innebär också att det blir tydligare vilka kravnivåer som är aktuella, vilket minskar resursåtgången per prövning. Prövningen underlättas ytterligare av att verksamhetsutövaren har bättre möjlighet att själva ta reda på om fastigheten befinner sig inom eller utanför ett känsligt område, samt vilka krav som följer av det. I dagsläget beräknar Sveriges kommuner och landsting att kommunerna lägger ner sju timmar per prövning av tillstånd till små avlopp. Tidsåtgången förväntas minska tack vare utpekandet av känsliga områden. Om kommunerna pekar ut känsliga områden Kostnaden och arbetstidsuppskattningen om kommunerna ansvarar för utpekandet redovisas i tabell 8. Om kommunen pekar ut känsliga områden så har de fördel av att många kommuner redan gått igenom processen med att fastställa hög respektive normal skyddsnivå, vilket kan innebära kortare ställtid och att förslaget kan börja gälla tidigare än om utpekande sker på t.ex. regional nivå. En annan fördel är att i de fall som kommunen har tillgång till bättre beslutsunderlag lokalt, kan detta integreras i analysen. Kommunerna har system och vana att hantera lokala frågor och åsikter i samhällsplanering. Förutsättningarna finns för ett mer lokalt samråd med aktiva verksamhetsutövare, om kommunerna hanterar utpekandet. 35

261 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Kostnaderna kommer dock att vara avsevärt högre om varje enskild kommun pekar ut känsliga områden. Det kommer också vara svårare att revidera områdena när ny data/forskning kommer fram eller när nya miljökvalitetsnormer fastställs eftersom 290 kommuner behöver göra om en relativt omfattande process under en begränsad tidsperiod. Med ett kommunalt utpekande finns det risk även med ett nationellt kartunderlag, att områdena kommer skilja sig åt mellan kommuner och att skillnader uppstår mellan kommuner som inte förklaras av naturgivna förutsättningar. Tabell 8: Kostnads- och arbetstidsuppskattning om kommunerna ansvarar för utpekande av områden känsliga för toalettavloppsvatten Nationellt kartunderlag Lokal anpassning av kartunderlag Arbete med/efter samråd Beslut kr 2 månader per kommun 3 månader per kommun 0,5 månader per kommun Konsekvenser om länsstyrelser pekar ut känsliga områden Kostnaden och arbetstidsuppskattningen om länsstyrelserna ansvarar för utpekandet redovisas i tabell 9. Fördelar med att länsstyrelserna skulle peka ut känsliga områden är att de redan i dag har en roll i arbetet med små avloppsanläggningar, dels som tillsynsvägledande myndighet i länet dels som första överprövandeinstans vid överklagan. Om länsstyrelsen pekar ut känsliga områden så bedöms det bli en kostnadsbesparing jämfört med om utpekandet sker på kommunal nivå. Länsstyrelsen skulle också lättare kunna göra en övergripande prioritering om uppströms verksamhetsutövare påverkar förutsättningarna för människor och företag nedströms i en annan kommun. Detsamma gäller avvägningar mot Sveriges nationella miljökvalitetsmål och internationella åtaganden såsom Baltic Sea Action Plan och vattendirektivet. Tabell 9: Kostnad- och arbetstidsuppskattning om länsstyrelserna ansvarar för utpekande av områden känsliga för toalettavloppsvatten. Nationellt kartunderlag Lokal anpassning av kartunderlag Arbete med/efter samråd Beslut kr 4 månader per länsstyrelse 5 mån per länsstyrelse 0,5 månad per länsstyrelse En nackdel med att länsstyrelsen pekar ut känsliga områden är att ett beslut på regional nivå flyttar beslutet längre ifrån medborgarna än om utpekandet skulle ha skett på kommunal nivå. Länsstyrelsen har även begränsade möjligheter att ta hänsyn till enskilda verksamhetsutövares faktaunderlag. Risken för suboptimering mellan kommuner förväntas dock vara mindre då länsstyrelserna brukar hantera mellankommunala avvägningar. 36

262 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Konsekvenser om vattenmyndigheterna pekar ut känsliga områden Kostnaden och arbetstidsuppskattningen om vattenmyndigheterna ansvarar för utpekandet redovisas i tabell 10. Om de fem vattenmyndigheterna ansvarar för att peka ut områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten antas processen följa den ordinarie sex års långa arbetsgången med kartläggning, påverkansanalys, statusklassning och åtgärdsprogram. Redan i dagsläget analyserar vattenmyndigheterna påverkan från små avlopp och åtgärder för varje vattenförekomst. Kostnadsmässigt är det fördelaktigt att knyta an till det befintliga arbetet. Vattenmyndigheterna har dock inte tidigare haft en sådan konkret roll i prövning av verksamheter, även om de ansvarar för att peka på vilka åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Vattenmyndigheternas beslut reglerar vad andra myndigheter och kommuner behöver göra för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Vattenmyndigheterna nuvarande roll inbegriper inte att reglera enskilda och vattenmyndigheternas beslut kan inte heller överklagas av enskilda. Om regeringen kommer fram till att besluten om känsliga områden ska vara överklagningsbara för enskilda verksamhetsutövare så är det troligen inte lämpligt att vattenmyndigheterna tar dessa beslut. En annan viktig aspekt är att Sveriges fem vattendistrikt är förhållandevis stora, vilket innebär svårigheter med lokal anpassning. En utpekandeprocess skulle behöva genomföras på övergripande nivå. Samrådet skulle i så fall fokusera på vilka metoder och underlag som används och inte lokala gränsdragningar. Mot enhetlig bedömning och kostnadsmässiga fördelar står lokal kunskap om miljön och medborgarnas delaktighet. Tabell 10: Kostnads- och arbetstidsuppskattning om vattenmyndigheterna ansvarar för utpekande av områden känsliga för toalettavloppsvatten. Nationellt kartunderlag Lokal anpassning av kartunderlag Arbete med/efter samråd Beslut kr 2 mån per vattenmyndighet 2 mån per vattenmyndighet 0,5 mån per vattenmyndighet Förändrade kravnivåer utifrån områdets känslighet Ny 12 a Inom områden utpekade som känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten enligt Z är det förbjudet att till mark, grund- eller ytvatten släppa ut såväl renat som orenat toalettavloppsvatten eller urin. Prövningsmyndigheten får medge undantag från förbudet i första stycket om särskilda skäl föreligger. Ny 16 e En avloppsanläggnings förväntade reduktion av totalfosfor ska vara minst 40 %. 37

263 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Om avloppsanläggningens utsläppspunkt placeras inom ett område som är utpekat som känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten enligt Z ska den förväntade reduktionen av totalfosfor istället vara minst 90 %. Om särskilda skäl föreligger får undantag från reduktionskravet inom områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten medges. Enligt de övergångsbestämmelser som föreslås ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för anläggningar som enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tillstånd eller har anmälts före den 1 januari Det innebär att paragrafen bara träffar nya anläggningar och befintliga anläggningar som behöver ett nytt tillstånd. Prövningsmyndigheten får medge undantag från förbudet mot utsläpp av toalettavloppsvatten om särskilda skäl föreligger. Om prövningsmyndigheten medger undantag så gäller paragraf 16 d som ställer krav på minst 90 procent reningsgrad av fosfor i avloppet inom områden som utpekats som känsliga. Undantag från kravet på 90 procent reduktion av fosfor kan medges om förutsättningarna på fastigheten avviker från de förutsättningar som finns för utpekandet av det känsliga området. Konsekvenser för miljö och människors hälsa Paragraferna är endast relevanta för nybyggda och befintliga fastigheter där nytt tillstånd söks. Det innebär att de direkta konsekvenserna för miljö och hälsa på kort sikt inte är omfattande. Cirka nya tillstånd och anmälningar hanteras årligen (Aktionsgruppen små avlopp, 2016). Cirka 20 procent av Sveriges fastigheter ligger inom känsliga områden (WSP, 2016). Antalet anläggningar inom hög skyddsnivå för miljöskydd beräknas till 38 procent utifrån uppgifter från HaV:s uppföljning av länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2012 (Havs- och vattenmyndigheterna, 2013). Toalettavloppsvattnet står för större delen av utsläppet av näringsämnen, genom att inte tillåta utsläpp av toalettavloppsvatten från en fastighet reduceras cirka 90 procent av det kväve och fosfor som finns i hela avloppsvattnet. Därtill tillkommer den reduktion som sker när BDTavloppsvattnet genomgår rening. Avloppsanläggningar som samlar upp toalettavloppsvatten i tank är en driftsäker anläggning som är lämplig på känsliga platser då den i huvudsak inte kräver någon annan skötsel än tömning. Det förutsätter dock att innehållet i tanken tas om hand på ett bra sätt. Med uppsamling i sluten tank finns potential för kretslopp av näringsämnen till jordbruksmark. Detta förutsätter att fraktionen hygieniseras, t ex genom lagring eller behandling i en våtkomposterings- eller rötningsanläggning och sprids på lämplig jordbruksmark. Toalettavloppsvatten som samlas i en tank har en betydligt bättre kvalitet än slam från slamavskiljare, i synnerhet om andelen vatten är låg. En sluten tank är förhållandevis enkel att installera, vilket minimerar risken för felanlagda avlopp. Flera mer tekniskt komplicerade avloppssystem kan fungera bra så länge de sköts och kontrolleras regelbundet men får problem om de inte sköts ordentligt eller om tillfälliga driftstörningar slår ut reningsprocessen (SMED, 2015). 38

264 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Fosforutsläppen förväntas minska något med de nya reglerna (figur 11). Beräkningen vilar på antaganden om markretention, dvs. markens förmåga att fånga upp fosfor. Eftersom ett avlopp sällan mynnar direkt i vatten behöver denna effekt tas i beaktan när man beräknar utsläpp från små avloppsanläggningar. I dagsläget är kunskapen begränsad vad det gäller att kvantitativt uppskatta den markretention som påverkar upptaget av fosfor från små avloppsanläggningar. Ett rimligt antagande är att retentionen blir större ju längre ifrån vatten utsläppet från avloppsanläggningen sker. I figur 11 har markretentionen inom känsliga områden satts till i genomsnitt 7,5 procent och i områden med hög skyddsnivå till 10 procent. Skillnaden beror på att områden med hög skyddsnivå är större till ytan, vilket innebär att de sträcker sig längre ifrån vattnet. Av samma anledning har markretentionen utanför känsliga områden satts till i genomsnitt 67,5 procent, medan den inom normal skyddsnivå satts till 70 procent. Retentionen kan variera kraftigt beroende på utsläppspunkt, grundvattennivåer, markförhållanden mm. Ovanstående genomsnittliga värden på markretentioner är osäkra och figur 11 ska betraktas som indikativ Permanent boende normal skyddsnivå/ej känsligt omr. Permanent boende hög skyddsnivå/ känsligt omr. Fritidshus normal skyddsnivå/ej känsligt omr. Fritidshus hög skyddsnivå/ känsligt omr. Befintlig lagstiftnin g: Efter avlopp Befintlig lagstiftnin g: Efter markreten tion Reviderad lagstiftnin g: Efter avlopp Reviderad lagstiftnin g: Efter markreten tion Figur 11: Utsläpp av fosfor (kg) efter avloppsanläggningen och efter markretention med befintlig och reviderad lagstiftning utifrån förändrad teknikfördelning. Inom känsliga områden har markretentionen satts till 7,5 procent markretention, inom hög skyddsnivå till 10 procent eftersom de är större till ytan. För ej känsliga områden har markretentionen satts till 67,5 procent och inom normal skyddsnivå till 70 procent. Belastningen efter markretention ska betraktas som indikativa. Beräkningarna bygger på SMED:s reningsschabloner för respektive avloppsteknik (SMED, 2015). Undersökningar har visat att även relativt nya anläggningar kan ha en kraftigt nedsatt funktion när det gäller fosforrening 39

265 Havs- och vattenmyndighetens rapportering (Avloppsguidens användarförening, 2015) (Miljösamverkan Halland, 2016), något HaV vill åtgärda genom att införa krav på certifiering av anläggare samt återkommande kontroll av anläggningarna. Om den förbättrade funktionen pga. av certifiering och kontroll hade inkluderats i beräkningen hade sannolikt den beräknade fosforreduktionen med reviderad lagstiftning blivit högre. Att inte ställa högre reduktionskrav av fosfor än vad som behövs på platsen främjar god resurshushållning eftersom luftning och fällning av fosfor förbrukar el och andra resurser som kemikalier eller kalkmaterial och kostar pengar för verksamhetsutövaren. Men konsekvensen av förslaget kommer att bero på hur känsliga områden kommer att pekas ut. Dessa områden är sannolikt de områden som redan idag har en hög belastning av näringsämnen, och har låg förmåga att ta hand om fosfor genom markretention. Om utpekandet görs alltför restriktivt kan förslaget innebära en försämring för miljön. I jämförelse med andra verksamheter är de små avloppsanläggningarnas bidrag till den totala kvävebelastningen betydligt mindre än anläggningarnas bidrag till den totala fosforbelastningen. Konsekvenserna av att ta bort rekommendationen på 50 procent kvävereduktion bedöms därför inte ge någon betydande påverkan på miljön. Ökade transporter Befintliga tekniklösningar har ett varierande behov av service och underhåll. De vanligaste tekniklösningarna som slamavskiljare med antingen markbädd eller infiltration behöver slamsugas en till två gånger per år. Andra lösningar såsom minireningsverk, fosforfällning, slutna tankar är vanligen i större behov av service och underhåll. I områden som inte är känsliga, bedöms transporterna minska med de nya reglerna. Främst på grund av att slamavskiljare och markbädd/infiltration förväntas bli de absolut vanligaste avloppsteknikerna, samt antal anläggningar med fosforavskiljning och tankar bedöms minska. I känsliga områden kommer ett ökat antal slutna tankar innebära en viss ökning av antal slamtömningar. Om endast extremt snålspolande anläggningar tillåts, beräknas den genomsnittliga fastigheten klara sig på två tömningar per år. Minireningsverk och anläggningar med fosforfällning i slamavskiljaren kräver nästan lika många slamtömningar men volymen är mindre, vilket innebär att fler kan slamsugas per transport. I en jämförelse mot dessa avloppstekniker kommer slutna tankar innebära en marginell ökning av transporter. En annan avloppsteknik som i dagsläget är vanlig för hög skyddsnivå, är markbädd med fosforavskiljning som slutsteg. Jämfört med denna teknik kommer slutna tankar innebära en ökning av transporterna. Att beräkna nettoeffekten på transporter av den förändrade teknikfördelning är osäkert. Troligen blir den sammantagna effekten en liten ökning av antalet transporter. Andra fördelar som talar för slutna tankar är att vattenförbrukningen minskar och det blir mer intressant att använda avloppsfraktionen från en sluten tank på åkermark, eftersom fraktionen innehåller mer näring och mindre mängd föroreningar än avloppsslam. 40

266 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Minskad smittspridning Dricksvattnet i många enskilda brunnar klarar i dagsläget inte kraven för att vara tjänligt. I en undersökning som Socialstyrelsen gjorde 2007 visade det sig att 35 procent av de grävda och 10 procent av de bergborrade undersökta brunnarna hade otjänligt dricksvatten och att ännu fler var tjänliga med anmärkning. Mikroorganismer var den vanligaste orsakerna till problemen. (Socialstyrelsen, 2008) Orsakerna till hög halt av mikroorganismer kan vara flera. Förutom påverkan från avlopp eller gödsling med naturgödsel, kan ytvatten läcka ner i brunnen. En viktig konsekvens av förslaget är minskad risk för smittspridning till enskilda dricksvattenbrunnar och badplatser. Det gäller både inom känsliga områden och utanför. Huvuddelen av de smittämnen som förekommer i avlopp är kopplade till toalettfraktionen. Att toalettavloppsvattnet inte släpps ut alls i känsliga områden innebär en kraftigt minskad risk för smittspridning. Sjukfrånvaro (ca 2000 kr per dag) och eventuell sjukhusvård (ca 7000 kr per vårddag) är exempel på kostnader som uppstår till följd av smittspridning (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014). Konsekvenser för verksamhetsutövare inom känsliga områden Bestämmelsen i paragraf 12 a innebär att det krävs särskilda skäl för att tillåta nya anläggningar som släpper ut toalettavloppsvatten inom områden som är utpekade som känsliga för toalettavloppsvatten. Paragrafen träffar verksamhetsutövare som vill bygga nytt hus eller installera vattentoalett i ett hus där utsläpp av toalettavloppsvatten inte har funnits tidigare. Även fastigheter där anläggningen tjänat ut och ett nytt tillstånd behövs, kommer att omfattas av paragrafen. Kommunerna beviljar ca anmälningar och tillståndsansökningar per år (Aktionsgruppen små avlopp, 2016) varav 20 procent beräknas hamna inom känsliga områden. Tillgängliga teknikval Lagstiftningen är teknikneutral, vilket medför svårigheter att förutsäga verksamhetsutövarnas val av teknik, i synnerhet i framtiden. Det förväntade teknikutfallet inom känsliga områden fördelat på fritidshus och permanentboende redovisas i figur 12. Slutna tankar för toalettavloppsvatten tillsammans med BDT-rening förväntas dominera som tekniklösning både för fritidshus och för permanentboende. Slutna tankar har funnits på marknaden länge och på senare år har extremt snålspolande toaletter minskat kostnaden för tömning väsentligt. Även torrtoaletterna har utvecklats under senare år och det finns flera olika tekniker, såsom förpacknings-, förbrännings- och frystoaletter samt även vidareutvecklade mulltoaletter på marknaden. Torrtoaletter bedöms även fortsättningsvis vara mest intressant i fritidshus, trots att de är det billigaste alternativet. En viktig orsak är att torrtoaletter i många fall kräver någon form av hantering av verksamhetsutövaren, även om tjänsten kan köpas in. Vanans makt att ha vatten i toaletten är förmodligen också en bidragande orsak till att många verksamhetsutövare föredrar vattenspolande toalett framför torra alternativ. 41

267 Havs- och vattenmyndighetens rapportering Fritidshus Permanent boende Figur 12: Förväntat teknikutfall inom känsliga områden. Figur A visar fördelningen för fritidshus och B för permanentboende. Undantag om särskilda skäl Prövningsmyndigheten får medge undantag från förbudet mot utsläpp av toalettavloppsvatten i känsliga områden, om särskilda skäl föreligger. Sådana skäl skulle kunna vara att förhållanden på fastigheten är sådan att krav på förbud inte behöver ställas eller att kostnaden är avsevärt mycket högre än för avloppsystem med utsläpp av renat toalettavloppsvatten. Om undantaget beror på en skälighetsavvägning så innebär det att verksamhetsutövaren endast behöver nå upp till 90 procent reningsgrad enligt 16 e. Vanligen innebär det ett minireningsverk eller ett kompletterade fosforsteg, se figur 14 för en kostnadsuppskattning. Mot bakgrund av att kostnaden för torrtoaletter, alternativt ny rördragning i de flesta fastigheter, inte är alltför kostsamt borde dessa undantag inte bli allmänt förekommande. Om undantaget beror på att förutsättningarna på fastigheten skiljer sig åt från de förutsättningar som har legat till grund för utpekandet av områden finns det möjlighet för prövningsmyndigheten att även medge undantag från paragraf 16 e, vilket gör att endast 40 procent reduktion av fosfor behöver uppnås. Konsekvenser för verksamhetsutövare utanför känsliga områden För verksamhetsutövare blir det genom ett utpekande av känsliga områden tydligare vilka krav som kommer att ställas på nya anläggningar och därmed vilka kostnader som kommer att förknippas med de anläggningar som klarar kraven. Genom att vid prövning av markbaserade anläggningar, med hjälp av bättre bedömningsunderlag, ta större hänsyn till den retention som sker i marken kan billigare men robusta anläggningar med en lägre reningskapacitet anläggas på platser där risken för negativ påverkan med avseende på fosfor är liten. Detta 42