God och nära vård i Gävleborg

Transkript

1 1(43) God och nära vård i Gävleborg

2 2(43) Innehåll 1. Sammanfattning Uppdraget Nuläge och prognoser Befolkningsutveckling och välfärdsbehov Hälsoläge Vårdbehov och vårdkonsumtion Målbild för God och nära vård i Gävleborg Effektiv vård Nära vård Personcentrerad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Analys: Behov av utveckling Åtgärdsförslag: Strategi i fem breda spår Spår 1: Utvecklad vårdstruktur i Gävleborgs län Spår 2: Utvecklad samverkan med kommunerna Spår 3: Utvecklad samverkan sjukhusvård-primärvård för en ny öppenvård Spår 4: Digitalisering/E-hälsa Spår 5: Den kulturella resan Plan framåt Hur ska förändringen gå till? Ledning och styrning Referenser... 42

3 3(43) 1. Sammanfattning Uppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden är att genomföra en analys och ge förslag på åtgärder för att åstadkomma en god och nära vård i länet. Föreliggande utredning innehåller en analys och åtgärdsförslag enligt uppdraget. Utredningen utgör även återrapportering till hälso- och sjukvårdsnämnden av uppdraget att utreda åtgärder med långsiktig effekt på verksamheten (HSN 2017/295). Befolkningsutvecklingen och utvecklingen av välfärdsbehoven i Gävleborgs län visar att allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Andelen äldre kommer att öka kraftigt. Sjukdomsmönstren ändras, och allt fler har kroniska sjukdomar. Vården behöver anpassas till morgondagens vårdbehov. Effektivare resursutnyttjande krävs. Utvecklingen av en god och nära vård är ett långsiktigt arbete. Analysen pekar på behov av förändring på ett antal områden för att vi ska nå målet. Första linjens vård behöver stärkas och tillgången till sjukhusanknuten specialistvård för första linjen förbättras. Vården ska hållas samman och samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunal vård behöver utvecklas. Tillgänglighet och kontinuitet behöver förbättras och arbete i multiprofessionella team behöver införas brett. Ett helhetsperspektiv på patientens vård, och delaktighet från patienten själv, är centralt. Åtgärdsförslagen kan sammanfattas i punkterna nedan. Tidshorisonten är tio år, och handlingsplaner tas fram för tre år i taget. Utvecklad vårdstruktur: Fem vårdnivåer ersätter dagens vårdstruktur. Vårdnivåerna är Digitala vårdmöten, Vårdrum med digital utrustning, Hälsocentral, Närsjukhus och Specialiserad sjukhusvård. Utvecklad samverkan med kommunerna: Samverkan vid utskrivning från slutenvård och uppbyggnad av mobila team fortsätter. Fler samarbetsformer utvecklas och förstärkas. Utvecklad samverkan sjukhusvård-primärvård för en ny öppenvård: Sjukhusanknuten specialistvård och primärvård hittar nya samarbetsformer med patientens bästa i fokus. Fokus på effektiva vårdflöden för stora patientgrupper i första hand. Kompetensförsörjning: Fortsatt arbete med rekrytering och arbetsmiljö för att klara stabil och varaktig bemanning i vården mot bakgrund av de demografiska utmaningar som är framför oss, men även utvecklingsfrågor som kompetensöverföring mellan yrkesgrupper, introducering av nya kompetenser i vården och utveckling av nya arbetssätt. Digitalisering/E-hälsa: Ökad användning av Framtidens vårdinformationssystem. Digital vårdkedja införs. Digitalisering är en förutsättning för att åstadkomma en god och nära vård i länet. Ökad systematik i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Den kulturella resan: En satsning på kulturförändring inom vårdens verksamheter och hela organisationen. Personcentrerad vård, samarbete, multiprofessionellt teamarbete,

4 4(43) delaktighet från patienter/närstående vid utveckling av vården och en helhetssyn är viktiga delar. Hälso- och sjukvårdens målbild utvecklas. Grunden kvarstår med Vårt gemensamma ansvar för vår gemensamma patient som bärande grundprincip. Ett arbete inleds med att utveckla målbilden för att nå God och nära vård i Gävleborg. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att skapa en projektorganisation för utvecklingsarbetet En treårsplan tas fram med mål för 2019, 2020 och Planen kan revideras löpande, och därefter tas en ny treårsplan fram för 2022, 2023 och 2024, och så vidare fram till Sammanhållen uppföljning av utvecklingsarbetets delar och helhet Möjlighet till revidering av strategi, handlingsplaner och mål vid behov Agilt och flexibelt arbetssätt Kunskapsbaserat förändringsarbete

5 5(43) 2. Uppdraget Hälso- och sjukvårdsnämnden gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att, utifrån budget 2018 och de statliga utredningarna om effektiv och nära vård, genomföra en fördjupad analys i syfte att föreslå åtgärder som stöder utvecklingen av en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på den nära vården. Återrapportering begärdes senast I uppdraget beskrivs bakgrunden till behovet av åtgärdsförslag: att utvecklingen av sjukvården i Region Gävleborg ska styras över mer mot primärvården. Vården ska ges nära länsbefolkningen och i huvudsak som öppenvård. Primärvården ska vara den första kontakten med sjukvården. Integrationen mellan primärvården och sjukhusvården ska förstärkas och utvecklas. På sikt behöver primärvården ta ansvar för delar av verksamhet som idag sker vid sjukhusen i länet. I enlighet med budgetdokumentet Samhällsbygget, ska därför utredas hur den nära vården i Region Gävleborg, med primärvården som bas, kan utvecklas för att möta den angivna politiska inriktningen av sjukvården enligt ovan. Föreliggande rapport innehåller en analys och åtgärdsförslag för att hälso- och sjukvården i Gävleborg ska utvecklas i önskad riktning. Utredningen utgör även återrapportering till hälso- och sjukvårdsnämnden av uppdraget att utreda åtgärder med långsiktig effekt på verksamheten (HSN 2017/295).

6 6(43) 3. Nuläge och prognoser Här ges en bild av befolkningsutveckling och välfärdsbehov, hälsoläge, vårdbehov och vårdkonsumtion i Gävleborgs län. Kapitlet är i huvudsak framtaget av Samhällsmedicin inom Region Gävleborg. 3.1 Befolkningsutveckling och välfärdsbehov Befolkningens storlek och sammansättning har stor betydelse för planering av kommande behov av hälso- och sjukvård i länet. I figuren nedan visas med utgångspunkt 20 år bakåt i tiden hur andelen äldre ökat och förväntas öka 20 år framåt. Av figuren framgår att andelen åringar inte förändrats nämnvärt men att andelen över 65 år procentuellt sett ökat och förväntas öka även 20 år framåt i tiden utgjorde andelen över 65 år 19,6 procent av befolkningen varav 4,6 procent var över 80 år. Utifrån SCB:s befolkningsprognos beräknas andelen över 65 år uppgå till 25 procent av befolkningen år 2037 varav 8 procent kommer att vara över 80 år. Eftersom äldre och yngre står för de största utgifterna inom välfärdssektorn får utvecklingen med en större andel äldre och yngre konsekvenser för välfärdsbehovet. Välfärdssektorns kostnader kommer att öka om alla ska få samma välfärd som idag. Samtidigt kommer inte skatteunderlaget (befolkningen år) att öka i lika stor uträckning. I figuren nedan har de demografiska behoven beräknats utifrån kostnader per ålder, som skrivits fram med SCB:s befolkningsprognos för länet. Siffrorna utgår från oförändrad produktivitet och sjuklighet.

7 7(43) Den blå linjen i figuren visar årlig procentuell förändring av demografiskt betingade välfärdsbehov och den gröna linjen visar årlig procentuell förändring av befolkning i arbetsför ålder (20-64 år) i Gävleborg. Linjerna har tidigare följt varandra relativt väl. De demografiskt betingade välfärdsbehoven har förändrats i samma takt som skatteunderlaget. Sedan några år tillbaka ökar antalet yngre och äldre i befolkningen förhållandevis snabbt. Det gör att behoven av välfärd tenderar att öka snabbare än skatteunderlaget. Skillnaderna mellan linjerna illustrerar gapet mellan intäkter och välfärdsbehov. Detta gap beräknas bestå under relativt lång tid och trenden ser likadan ut i riket (SKL 2017). Den demografiska utmaningen är och kommer att vara påtaglig i Gävleborg vilket bland annat illustreras av en relativt hög försörjningskvot. Det demografiskt betingade välfärdsbehovet beräknas också öka i högre takt än skatteunderlaget i länet. Det kommer troligtvis att leda till belastningar på välfärdssystemet och behov av effektiviseringar. Hur stor den demografiska utmaningen blir beror dock bland annat på hur stor invandringen av personer i arbetsför ålder blir och på hur väl man lyckas inkludera fler i arbetskraften.

8 8(43) Försörjningskvoten handlar om det antal personer som 100 personer i arbetsför ålder år ska försörja utöver sig själv. Gävleborg har en äldre befolkning än i riket vilket innebär att försörjningskvoten är högre än i riket som helhet. Idag är försörjningskvoten 84 i Gävleborg men utifrån SCB:s befolkningsprognos beräknas den stiga till 91 om 10 år och 94 om 20 år. I diagrammen nedan visas hur storleken på olika åldersgrupper i befolkningen beräknas förändras de kommande tio åren. I riket beräknas andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder öka med 6 procent de kommande 10 åren, medan åldersgruppen 80 år och äldre beräknas öka med 44 procent. I Gävleborgs län beräknas under samma period arbetskraften öka med 3 procent och åldersgruppen 80 år och äldre med 43 procent. Det innebär en kraftigt ökad andel med stora vårdbehov, som ska mötas med i stort sett samma personalresurser som idag.

9 9(43) Utmaningen med den demografiska utvecklingen blir ännu mer påtaglig när man studerar situationen på kommunnivå. I tabellen visas några demografiska förhållanden sammanställda för kommunerna i länet. Kommunerna skiljer sig åt när det gäller befolkningsstorlek, invånartäthet, befolkningsprognos och åldersstruktur vilket återspeglas i försörjningskvoten. Gävle, med 35 procent av befolkningen, avviker med en relativt hög tätortsgrad. Figuren nedan ger en visuell bild av hur befolkningen är fördelad i länet.

10 10(43) Vad gäller befolkningsutvecklingen till 2030 i länet visar prognosen på en ökning i framför allt Gävle och Sandviken. Övriga kommuner ökar inte eller enbart lite vilket illustreras i nedanstående figur. 3.2 Hälsoläge Vårdbehoven varierar mellan olika befolkningsgrupper. Ett exempel på det visas genom nedanstående figur som visar hur den självskattade hälsan ser ut totalt i befolkningen, samt fördelat efter ålder, utbildningsnivå och födelseland. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara ett viktigt mått på hälsa som bland annat är kopplat till ett ökat vårdbehov och en ökad risk för dödlighet. Figuren ovan redovisar andelen som anger att de har mycket bra eller bra hälsa som självskattad god hälsa. Uppgifterna i figuren gäller befolkningen i länet år 2014.

11 11(43) 70 procent av kvinnorna i länet och 71 procent av männen i länet anger att deras hälsa är mycket bra eller bra. En högre andel bland yngre jämfört med äldre anger att hälsan är god. Det finns också en koppling till utbildningsnivå, i alla fall för kvinnor. En större andel med mellanlång och lång utbildningsnivå anger god hälsa jämfört med personer med kort utbildningsnivå. Det finns också en koppling till födelseland där en lägre andel bland dem med födelseland utanför Sverige har god hälsa, jämfört med dem som är födda i Sverige. Funktionsnedsättning är relativt vanligt i befolkningen, liksom nedsatt psykiskt välbefinnande och värk. Att andelen äldre i befolkningen ökar hänger samman med en allt högre livslängd. I figuren nedan visas den återstående livslängden för en 65-åring under perioden 1980 fram till och med 2017.

12 12(43) Den återstående medellivslängden för 65-åringar har ökat med 3 år för kvinnor och 4 år för män sedan början på 1980-talet. Den återstående medellivslängden för en 65-åring är nu cirka 18,5 år för män och cirka 21 år för kvinnor i länet. Enligt SCB:s framskrivningar kommer medellivslängden att fortsätta öka. Är det då i huvudsak friska år eller sjuka år som läggs till? I litteraturen finns ingen konsensus men det finns i huvudsak tre alternativa scenarier. Inom ramen för LEVprojektet har Socialdepartementet simulerat vad scenarierna kan innebära i antal friska och sjuka år enligt ovan. Alla ger en ökad livslängd vilket överensstämmer med SCB:s prognoser, men de skiljer sig när det gäller hälsan i livets slutskede. I scenario Utökad sjuklighet lever personer längre men insjuknar i samma ålder som idag. Vid uppskjuten sjuklighet lever personer längre men både sjuklighet och död skjuts upp i tid. Vid det mest positiva scenariot, komprimerad sjuklighet, minskas de sjuka åren i slutet av livet genom att hälsan förbättras ytterligare. Den förväntade återstående livslängden för en 65-åring beräknas till 22,3 år 2050 men antalet friska år varierar beroende på scenario mellan 14,7 till 19,3 år (Regeringskansliet 2010). Den sjukhusvård vi har idag byggdes upp utifrån behov av akut vård, olycksfall och infektioner. Idag ser vårdbehoven annorlunda ut. Många har kroniska sjukdomar som man lever med under lång tid. Andelen äldre med flera sjukdomar ökar också, vilket ökar kraven på samordning av vårdinsatser från olika instanser och huvudmän. Ett sätt att studera vårdbehoven är att se var vi har de stora posterna inom ramen för specialistvården. I figuren nedan har andelen vårddagar för sluten vård, andelen vårdtillfällen i öppen vård och andelen av den totala kostnaden för den specialiserade vården samlats per diagnosgrupp.

13 13(43) Stora grupper inom den specialiserade vården är cirkulationsorganens och matsmältningsorganens sjukdomar och sjukdomar i skelett, muskler och bindväv. Sjukdomar som har en högre andel vårddagar inom slutenvården påverkar också kostnaderna. Exempelvis gäller detta de psykiska sjukdomarna. 3.3 Vårdbehov och vårdkonsumtion I figuren nedan presenteras en bild av kostnad och besök i primärvård och i specialiserad somatisk vård fördelat i relation till befolkningen efter ålder.

14 14(43) Det bör noteras att det handlar om helt andra volymer när man studerar den specialiserade vården i jämförelse med primärvården. Detta kan också illustreras genom att se på fördelningen i besök och i nettokostnad mellan de olika vårdformerna. En ambition i God och nära vård i Gävleborg är att ställa om vården från sjukhusvård till allt mer öppenvård och vård i nya former, utformade efter patienternas behov. För att kunna strukturera hälso- och sjukvården utifrån befolkningens behov är det viktigt att försöka prognosticera den framtida vårdkonsumtionen.

15 15(43) Summerar man denna befolkningsframskrivning kan man få en bild av hur många vårdtillfällen och vilken kostnadsutveckling framskrivningen skulle kunna innebära givet att allt annat är lika. Utifrån prognosticerade siffror framgår att antalet vårdkontakter som en följd av befolkningstillväxten kommer att öka generellt under den kommande 20-års-perioden. Detta givet att allt annat är lika. På liknande sätt görs en rak framskrivning av kostnaderna för specialiserad somatisk vård baserat på befolkningsutvecklingen och uttryckt i dagens penningvärde.

16 16(43) Även vårdbehoven kan se olika ut beroende på var i länet man befinner sig och vilka mått som används. I figuren nedan redovisas CNI (Care Need Index) och ACG (Adjusted Clinical Groups), som båda används som ersättningssystem för hälsocentralerna. Måtten redovisas som genomsnitt för 2017 och för kommunerna som helhet. CNI återspeglar en socioekonomisk tyngd och beräknas på den listade befolkningens andel utlandsfödda personer i Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika och Latinamerika (räknas x2), ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre, utbildningsnivå (25-64 år med högst 9 årig grundskola el. motsvarande), arbetslös eller i åtgärd (16-64 år). ACG beräknar vårdtyngd utifrån diagnossättning och KVÅ (all diagnossättning och KVÅ i primärvård och specialistvård) för den aktuella befolkningen. För 2017 som helhet är det främst Söderhamn, Nordanstig och Gävle som har en högre vårdtyngd än länsgenomsnittet och Sandviken, Ockelbo och Bollnäs som har en högre socioekonomisk tyngd än länsgenomsnittet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att antalet dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning respektive dagar med aktivitets- och sjukersättning, summeras och divideras med befolkningen i åldern år.

17 17(43) Utifrån det så kallade ohälsotalet framgår att det generellt skett en nedgång under perioden räknat i antal dagar som sjukpenning, rehabiliteringsersättning och aktivitetsersättning betalats ut. Gävleborg har hela perioden ett högre ohälsotal än i riket. Av kommunerna har Söderhamn, Nordanstig, Ockelbo, Bollnäs, Ljusdal och Hudiksvall 2017 ett högre antal dagar än genomsnittet i länet. Gävle, Sandviken, Ovanåker har samma år ett lägre genomsnitt än länet och Hofors har ett ohälsotal i nivå med länsgenomsnittet. En mindre grupp i befolkningen står för en stor del av vårdbehoven och kostnaderna. I exemplet nedan har kostnaderna inom den specialiserade öppna och slutna vården i Gävleborg 2017 studerats utifrån ovanstående. En grupp på individer, vilket motsvarar 4 procent i befolkningen, står för 10 procent av besöken i den specialiserade vården och 60 procent av kostnaderna. En viktig fråga inom ramen för God och nära vård i Gävleborg handlar om behovet av att bättre ta hand om särskilt sårbara grupper. Exempel på grupper med särskilda behov där hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att anpassa systemet, är multisjuka äldre,

18 18(43) personer med flera sjukdomar och kroniskt sjuka personer. Andra grupper i befolkningen som har särskilda behov är personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. För en patient med många olika vårdbehov kan dagens vårdstruktur se ut som på bilden nedan. Kartläggningen av hur en multisjuk patients vårdkontakter kan se ut under en 18- månadersperiod genomfördes inom projektet Äldreteam i Gävle Behovet av att ha färre, mer samordnade vårdkontakter, kompletterade med digitala lösningar, är stort. Källa: Kartläggning av hur en multisjuk patients vårdkontakter kan se ut under en 18-månadersperiod, genomförd inom projektet Äldreteam i Gävle SKL har i en studie av multisjuka äldre (2012) beräknat att varje slutenvårdsepisod för de äldre i studien kostar i genomsnitt kronor i direkta slutenvårdskostnader kronor skulle räcka till 56 primärvårdsbesök hos läkare, 220 hemtjänsttimmar eller 38 dagar i ett korttidsboende. Dessutom tillkommer en försämrad livskvalitet, oro och rädsla som är förknippade med akuta besök och inläggningar (SKL 2012). När SKL:s satsning på multisjuka äldre startades 2010 genomfördes en intervjustudie av nästan 300 sjuka äldre med stor konsumtion av vård och omsorg. De berättade om ett system där det var lättare att ringa efter ambulans och åka till sjukhus än att få en tid på vårdcentralen. Många saknade en fast vårdkontakt i primärvården och upplevde stora brister i tillgänglighet, kontinuitet och koordinering av vården. Var femte sjuk äldre som skrevs in på sjukhus blev återinskriven inom 30 dagar (SKL 2015). Ett flerårigt utvecklingsarbete startade på många håll i landet i syfte att bland annat skapa en mer sammanhållen vård och omsorg för gruppen. En engelsk studie (NHS 2011) har vägt ihop intervjustudier och en litteratursammanställning för att fånga de viktigaste synpunkterna ur ett patientperspektiv: Känna sig informerad och bli erbjuden val Personal som lyssnar och tillbringar tid med patienten Bli behandlad som en person, inte ett nummer

19 19(43) Känna delaktighet och att få tillfälle att ställa frågor Stödsystem Effektiva vårdprocesser som ger kontinuitet i vården Flera av dessa synpunkter blir också tydliga i resultatet från den nationella patientenkäten. Ett citat från en av patienterna i Gävleborg som besvarade den nationella patientenkäten 2018 belyser problematiken med dagens hälso- och sjukvårdssystem: Jag har utretts, diagnostiserats och behandlats för flera olika hälsoproblem de senaste åren. Känslan är sammantaget att alla verkar mer intresserad av att utesluta vad det inte är än vad det är som orsakar problemen. Specialisterna fokuserar väldigt smalt och visar inget intresse för att se till helheten. De ger inte heller någon information tillbaka till allmänläkaren utan jag som patient skall återberätta vad de sagt Som lekman blir jag frustrerad över att ingen vill lägga pusslet. De har flera bitar. Alla diagnostiserade sjukdomar har uppkommit utan känd anledning. Hur skall läkarna kunna lägga det pusslet om de bara tittar på sitt eget fackområde? Vem skall ta tag i en eventuell utredning? Återkommande synpunkter från patientenkäten handlar om behov av information, om vart man kan vända sig med frågor, och om problem med samordning av vård och med bemötande. Två exempel på delfrågor från den nationella patientenkäten som genomfördes i somatisk specialiserad vård våren 2018 visas nedan: Sammanfattar man olika patientsynpunkter både från kommentarer i den nationella patientenkäten och av litteratursammanställningen ovan handlar vanliga kommentarer om olika funktionella aspekter som behov av tillgänglighet, kontinuitet och samordning, samt olika relationella aspekter som behov av empati, stöd, trygghet, information och involvering.

20 20(43) 4. Målbild för God och nära vård i Gävleborg Den befintliga målbilden för hälso- och sjukvården i Gävleborg behöver revideras. Med avstamp i nuvarande målbild, behöver den utvecklas så att den omfattar målen inom God och nära vård i Gävleborg. Patientens perspektiv, närhet, delaktighet, samverkan mellan vårdverksamheter och det hälsofrämjande perspektivet behöver inkluderas. Samtidigt bör det utvecklingsarbete som lagts ner på framtagande och förankring av nuvarande målbild tas tillvara. Grunden Vårt gemensamma ansvar för vår gemensamma patient kvarstår som bärande princip. Målbilden för en god och nära vård i Gävleborg bör utgå från Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), slutsatserna i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), och de politiska målen inom Region Gävleborg (RS 2018/ ). Målbilden bör också ta avstamp i analyserna i den pågående statliga utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård, som utgör bakgrund för alla Sveriges landsting och regioners utvecklingsarbete mot en nära vård just nu (SOU 2017:01). Hälso- och sjukvårdslagen säger att: Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den säger vidare att: Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard, 2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och 5. vara lätt tillgänglig. Hälso- och sjukvårdslagen ställer också krav på att hälso- och sjukvårdsledningen organiserar vården så att den främjar kostnadseffektivitet. De politiska målen för hälso- och sjukvården i Gävleborg formuleras i budget Övergripande politiska mål för : - Hela Gävleborg ska leva och utvecklas - Ett grönt och hållbart Gävleborg - En välfärd att lita på - Fler jobb och högre utbildningsnivå i Gävleborg Målområdet En välfärd att lita på beskriver följande mål för hälso- och sjukvården i Gävleborg: Den ska bidra till en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen

21 21(43) Den ska utformas så att den som har störst behov ska ges företräde och jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet ska vara ledord Den ska säkerställa att det i hela länet finns en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet Den ska vara sammanhållen Den ska utgå ifrån varje persons förmågor, vilja och behov organiseras för att möta framtidens vårdbehov Den ska ges nära länsbefolkningen Den ska ges i huvudsak som öppenvård Primärvården ska vara den första kontakten med sjukvården. Integrationen mellan primärvården och sjukhusvården ska förstärkas och utvecklas Region Gävleborg behöver flytta ut viss specialistvård från sjukhusen Nära vård handlar utöver geografisk närhet om tillgänglighet och patientens relation till hälso- och sjukvården I utvecklingen av den nära vården är patientens upplevelse central Den ska i högre utsträckning nyttja teknik som möjliggör för människor att sköta sin egen vård och kunna ta del av information kring sin egen hälsa Vården ska vara jämlik och jämställd och att patienten ska få vård av högsta kvalitet, oavsett var och varför man sökt sig till hälso- och sjukvården. Vi kan dock se att det finns skillnader i tillgången till hälso- och sjukvården ur såväl geografiska som socioekonomiska perspektiv. Hälso- och sjukvården kan inte se likadan ut eller ges på samma sätt oberoende av vem man möter och var mötet sker. För att hälso- och sjukvården ska vara jämlik måste vi säkerställa att den möter upp människors olika behov och kan erbjudas under likvärdiga villkor. Region Gävleborg behöver stärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser. Inom området psykisk hälsa har hälso- och sjukvården en nyckelroll, och samverkan behöver utvecklas med andra aktörer Äldres hälsa och välmående är ett viktigt område Det politiska måldokumentet anger även att: Teknikutveckling, nya arbetssätt och digitalisering skapar nya förutsättningar för både vården och patienterna. Alltmer kommer att kunna utföras utanför sjukhusen, till och med i patientens hem. Det innebär att Region Gävleborg kan flytta vården närmare medborgarna, förbättra tillgängligheten samtidigt som den enskilde patienten bli medskapare i sin egen vård. Vidare anges att: I arbetet med att underlätta patientens kontakt med vården krävs bra samverkan med kommuner, andra landsting och regioner samt privata aktörer. Patienten ska inte märka av gränser inom hälso- och sjukvården. Inom flera områden präglas hälso- och sjukvården av bristande kontinuitet. För individer med komplex problematik förvärras situationen ytterligare då patienten måste ha kontakt med flera olika vårdinstanser. Detta innebär en ökad osäkerhet för patienten och dess anhöriga samt skapar ett otydligt ansvar inom verksamheterna. Stärkt kontinuitet och helhetsansvar kring den enskilde patienten är ett av

22 22(43) hälso- och sjukvårdens viktigaste förbättringsområden, här utgör arbetet med fasta vårdkontakter ett särskilt viktiga inslag. Övriga politiska målområden för hälso- och sjukvården att beakta är bättre folkhälsa, jämlik hälsa och vård, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, ett grönt och hållbart Gävleborg, god arbetsmiljö, väl utbyggd kollektivtrafik, fler jobb och höjd utbildningsnivå, ett kulturliv för alla samt forskning och utveckling. 4.1 Effektiv vård Slutsatserna och förslagen i Effektiv vård kan sammanfattas med punkterna: Det finns en stor samlad effektiviseringspotential i vården. Resursbrist är inte problemet när det gäller att förbättra effektiviteten. Vårdens huvudmän och verksamheter behöver stärka sin förmåga att hantera komplexitet och att samarbeta horisontellt. Ändamålsenliga stödsystem bör utvecklas. Rätt kompetens ska göra rätt uppgifter vilket kräver förändrade arbetssätt och förändrad organisation. Patienten ska ses som en del i teamet och ska stödjas i att utföra sin egen vård. Digitala och andra tekniska lösningar är en förutsättning för effektivisering. Åtgärder behövs på alla nivåer: styrning, struktur, samarbete, organisering, arbetssätt. Förändringen av ett komplext system kräver olika åtgärder i små steg, som sammantaget leder åt rätt håll. Utredningen hade i stora drag i uppdrag att besvara fyra frågor: Hur kan nyttan för patienten öka? Hur kan det administrativa arbetet förenklas? Hur kan uppföljningen av vården förbättras? Hur kan hälso- och sjukvården bedrivas mer kostnadseffektivt? I utredningen genomförs en gedigen analys av svensk hälso- och sjukvård. För att besvara frågorna ovan hamnar vårdens resurser i fokus för utredningen: Vilka resurser finns i vården, och hur används de? Ett flertal perspektiv belyses, och slutsatserna kan kortfattat beskrivas som att vården i Sverige vid internationella jämförelser har mycket resurser men låg produktivitet. Problemområden som lyfts fram är arbetsmiljö, upplevd brist på tid med patienten, och att för mycket tid läggs på administration. Förklaringar till problemen är en decentraliserad och splittrad styrning av vården, en styrning som ofta är kortsiktig och detaljerad, och stundtals även motsägelsefull. Ofta bedrivs långsiktiga utvecklingsprojekt utan koppling till kortsiktig ekonomistyrning. Detta tyder på en brist på helhetssyn i många regioner och landsting.

23 23(43) Utredningen lyfter fram att vården i Sverige är alltför sjukhustung. Det är ett vårdsystem med för liten primärvård. Skilda huvudmän för vård och omsorg försvårar helhetsperspektivet och ett effektivt omhändertagande. Det finns brister i verksamhetsstöd, till exempel informationssystem och kunskapsstöd till vårdens verksamheter. Vården i Sverige är inte organiserad efter patienters behov. Vårdbehov kan delas in i enkla, komplicerade, komplexa respektive kaotiska vårdbehov, vilket kräver helt olika hantering. Förförståelsen av patienternas behov behöver bli bättre. Idag organiseras vården i värdekedjor som ser likadana ut oavsett patientens behov. Vården behöver bli bättre på att se hur värdet blir störst för patienten, och organisera verksamheten efter de olika behoven. Behoven behöver kategoriseras, vården behöver ta ansvar för hela vårdförloppet och väga in att förloppet kan se olika ut för olika patienter. Patienten kan bidra mer i vården, vilket många patienter också vill. Kontinuiteten behöver förbättras. Resursanvändningen behöver ses över, produktionsplanering behövs. Bemanning och schemaläggning behöver anpassas efter patienternas behov av vård för att nå resurseffektivitet. Professionerna behöver få lägga mer tid på patientarbete. Ett kulturarbete behövs i vården för en ökad effektivitet. Arbetsplatskultur är ett starkt styrmedel, där en stark och sund vi-anda är en framgångsfaktor för utvecklingsarbete. Arbetsplatskulturen behöver vara mogen, medveten och samarbetsinriktad. Vid ledning och styrning behöver hänsyn tas till vilken kultur som är starkast professionskulturen, teamkulturen eller enhetskulturen. Det bör finnas en medveten strategi i ledning och styrning, beroende på kultur. En positiv arbetsplatskultur är en förutsättning för innovationsarbete på en arbetsplats. Ledaren bör vara en stark kulturbärare, vilket är en förutsättning för utvecklingsarbete. Patienten är en resurs och en del av vårdteamet. Patienten bör vara delaktig i sin egen vård, men även i att bidra till förbättring av verksamheten. Utredningen pekar ut fem principer som ska vara vägledande för förändrade arbetssätt i vården: 1. Utgå från vad som kan göras för att öka nyttan för patienten och se patienten som medskapare. 2. Utgå från vad som kan göras för att öka den personliga kontinuiteten. 3. Inför produktions- och kapacitetsplanering och utveckla samlad schemaläggning. 4. Sök ständigt rätt fördelning av arbetsuppgifter. 5. Planera hur ökad effektivitet ska nyttiggöras. Principerna bör vara vägledande för all hälso- och sjukvård och riktar sig till huvudmän, vårdgivare, verksamhetschefer och medarbetare. 4.2 Nära vård Den pågående statliga utredningen Samordnad utveckling för en god och nära vård är en fortsättning på Effektiv vård med uppdraget att konkretisera de åtgärder som behövs för att

24 24(43) åstadkomma en effektiv vård. Utredningen har kommit med två delbetänkanden. Utredningen har hittills kommit med förslag gällande: Systematisk nationell uppföljning av primärvårdens insatser Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården Konkreta förslag kring kontinuitet i primärvården Ökad tillgång till allmänläkare, statlig finansiering av specialister i allmänmedicin Förslag kring ändamålsenlig administration Primärvården ska vara basen i vården Fortsättningsvis kommer utredningen att öka sitt fokus på ett antal frågor, bland annat personcentrerat arbetssätt, tydligare inkludering av kommunal verksamhet och ett tydligare fokus på medarbetarperspektivet. Andra delar som kommer att ses över är digitalisering, behovet av regionala och lokala analyser, nationella samråd, översyn av begreppen öppen och sluten vård, samverkan med kommunal vård, samordning av vårdplatser, vårdplaner, patientkontrakt och samordnad individuell plan. Bilden nedan är från Västra Götalandsregionens arbete med Nära vård, och används även av SKL. Den är ett försök att definiera närhet. Begreppet nära har flera dimensioner. Förutom geografisk närhet kan närhet också vara relationell eller handla om tillgänglighet. Kontinuitet i vården att ha en fast vårdkontakt och få träffa samma vårdpersonal kan ge en känsla av närhet. Att vara trygg i att vården samordnas och att få träffa rätt kompetens, kan sammantaget skapa en känsla av närhet. Generösa öppettider och olika kontaktmöjligheter är andra dimensioner. En kombination av fysiska möten och digitala möten utifrån patientens behov, kan bidra till närhet. Det är patientens upplevelse som avgör om vården är nära eller inte.

25 25(43) 4.3 Personcentrerad vård Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt som innebär att se den enskilda personen. Det innebär att involvera och anpassa vården efter individens behov, resurser och förutsättningar. På så sätt kan vården bli mer jämlik, och även mer kostnadseffektiv. (SKL 2018). I en SKL-studie undersöktes behov och beteenden hos befolkningen när det gäller kontakt med vården (SKL 2017). En enkätundersökning och intervjuer resulterade i slutsatsen att befolkningen grovt kan delas in i fyra grupper som har olika förutsättningar och behov i kontakten med vården, och som således behöver olika utformning av sin vård. Självständiga och engagerade patienter utgör den största gruppen. De kan och vill ta hand om sig själva. De oroliga och otrygga vill ta stort ansvar för sin hälsa men har stort behov av en god relation med vårdpersonalen och att bli lyssnade till. Då minskar oron, och förmågan att ta hand om sig själv ökar. De traditionella och obrydda har ett mer distanserat förhållande till sin hälsa. Alla åldersgrupper finns representerade i denna grupp, och de väntar länge med att kontakta vården. De sårbara och oroliga utgör sex procent av befolkningen. De känner stress och oro i sin kontakt med vården och har ett svagt socialt nätverk. De behöver ett handfast och personligt utformat stöd i sin vård. Kunskapen om människors olika behov i kontakt med vården kan användas för att utveckla personcentrerad vård. Källa: SKL 2017: Beteenden och behov i kontakt med vården 4.4 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Systematiken i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver öka inom Region Gävleborg. Det finns effektiva metoder som ger resultat, men de är inte fullt ut implementerade i vården. Stöd till bättre levnadsvanor kan ges på ett evidensbaserat sätt inom vårdens alla delar, och i befolkningens alla grupper i primärvård, i specialistvård, i rehabilitering, till unga, till äldre och så vidare. Insatser för bättre levnadsvanor har god effekt genom hela livet, och i alla faser i vården. Här finns en stor potential för att göra betydande hälsovinster i befolkningen, hos patienter och närstående.

26 26(43) Beräkningar visar att det går att göra stora vinster för att öka jämlikheten i hälsa genom att arbeta systematiskt med levnadsvanor. Även ekonomiskt handlar det om en betydande potentiell vinst. Om de fyra stora levnadsvanorna som påverkar hälsan mest skulle förbättras så att andelen med ohälsosamma levnadsvanor skulle minska med två procentenheter i befolkningen, skulle 26 cancerfall kunna förhindras på ett år. Om alla i befolkningen hade liknande levnadsvanor som den grupp som lever mest hälsosamt, skulle 77 cancerfall kunna förhindras. Samhällets ekonomiska vinst skulle bli 18,4 miljoner (Källa: Samhällsmedicin).

27 27(43) Målbilden för en God och nära vård i Gävleborg skulle sammanfattningsvis behöva utvecklas för att gå i linje med dessa aktuella analyser av hälso- och sjukvården i Sverige, och samtidigt bygga på det utvecklings- och förankringsarbete som är gjort inom Region Gävleborg. Därför föreslår utredningen att ett arbete inleds med att se över och utveckla målbilden för hälso- och sjukvården i Gävleborg.

28 28(43) 5. Analys: Behov av utveckling Befolkningsutvecklingen, hälsoläget, vårdbehovet och slutsatserna i de nämnda statliga utredningarna ger en bild av hälso- och sjukvården i Gävleborg som i stort liknar bilden i övriga landet. Hälso- och sjukvården som system är ineffektiv. Resurserna används inte på bästa sätt. Kraven på effektivisering ökar de kommande åren på grund av förändringar i befolkningens sammansättning. Allt fler människor lever länge med flera diagnoser, och behöver en annan typ av vård än vad vårdsystemet är rustat för. Hälso- och sjukvården i Gävleborg behöver ställa om för att möta dessa förändrade behov. I hela vårdsverige pågår samma analys och diskussion: Hur kan vi ställa om verksamheten så att den bättre möter nuvarande och kommande vårdbehov i vår befolkning? Svaren formas på nationell nivå i den pågående utredningen Samlad utveckling för en god och nära vård, där förslag till åtgärder på nationell nivå konkretiseras. Det handlar till exempel om utbildningsplatser, finansieringssystem och lagstiftning. Förslag kommer att läggas nationellt de kommande åren, som kommer att påverka arbetet och utvecklingen även i Gävleborg. Därför kommer vi att behöva vara flexibla och beredda att justera i vårt omställningsarbete löpande framöver. Kompetensförsörjningen i vården är ett område som är nära sammankopplat med det föreslagna utvecklingsarbetet på flera sätt. En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att utvecklingsarbetet ska lyckas, och samtidigt en sannolik effekt av att vi utvecklar vården. Utvecklingsarbete och kompetensförsörjning är kommunicerande kärl som växelverkar och påverkar varandra. För att säkra framtidens vård behövs kompetenta medarbetare, och för att rekrytering och kontinuitet ska lyckas kommer vården att behöva utvecklas, så att Region Gävleborg är attraktiva arbetsgivare där idéer och nya arbetssätt tillåts utvecklas. Utvecklingsarbetet handlar om arbetsmiljö, rekrytering och att vara en attraktiv arbetsgivare. Det omfattar även utvecklingsfrågor som kompetensöverföring mellan yrkesgrupper, introducering av nya kompetenser i vården, nya arbetssätt, och rätt kompetens på rätt plats. Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdslagens intentioner, de politiska målen i Region Gävleborg och de statliga utredningarna om effektiv och nära vård, behöver ett antal områden utvecklas i vården i Gävleborg. Uppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden är att föreslå åtgärder för att nå en god och nära vård. Det politiska uppdraget är att styra över vården mer mot primärvård, vården ska ges nära länsbefolkningen och i huvudsak som öppenvård. Primärvården ska vara den första kontakten med sjukvården. Integrationen mellan primärvården och sjukhusvården ska förstärkas och utvecklas. På sikt behöver primärvården ta ansvar för delar av verksamhet som idag sker vid sjukhusen i länet. För att möta denna politiska inriktning av vården, och för att anpassa och utveckla vården i linje med den nationella analys som gjorts och pågår i de statliga utredningarna, föreligger följande behov av utveckling av vården i Gävleborg: En omställning av hälso- och sjukvårdssystemet i Gävleborg Vården behöver organiseras utifrån patienternas behov

29 29(43) Vården ska i huvudsak ges som öppenvård Den vård som inte kräver det fullt utrustade sjukhusets resurser bör pröva en annan organisering Patientcentrerad vård behöver utvecklas vård ur patientens fokus, anpassad och utformad efter vad som blir bäst för patienten, och patienten ska vara delaktig i beslut om sin vård Mer egenvård, och stöd till egenvård Systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Stärka första linjens vård Förbättra tillgången till sjukhusanknuten specialistvård för första linjen Sammanhållen vård första linjen ansvarar Införa fast vårdkontakt för dem som behöver det Förbättra samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunal vård Förbättra kontinuiteten Förbättra tillgängligheten Arbete i multiprofessionella team Fortsatt arbete med kompetensförsörjning Olika vårdenheter bör samarbeta runt patienten istället för att patienten ska ta sig runt på flera olika vårdenheter. Detta kräver ny organisering och nya arbetssätt Fokus i utvecklingsarbetet mot en god och nära vård bör läggas på prioriterade patientgrupper som till exempel multisjuka äldre, patienter med psykisk ohälsa, samt grupper med övriga folksjukdomar som till exempel KOL, hjärtsvikt, och kronisk smärta

30 30(43) 6. Åtgärdsförslag: Strategi med fem utvecklingsområden I detta avsnitt presenteras förslag till åtgärder för att hälso- och sjukvården i Gävleborg ska utvecklas i den önskade riktning som beskrivits i analysen ovan. För att utveckla vården i önskad riktning föreslås att hälso- och sjukvården i Gävleborg de kommande åren arbetar efter en långsiktig strategi med fem huvudsakliga utvecklingsområden. Arbetet genomförs med en tidshorisont på tio år. Inom respektive område identifieras ett antal delprojekt. Sammantaget ska de leda till en god och nära vård i Gävleborg. En treårsplan i taget upprättas för arbetet, med delmål i första etappen för respektive år 2019, 2020 och Därefter tas en ny treårsplan fram för åren 2022, 2023 och 2024 och så vidare fram till Strategin ska vara levande och kunna omvärderas i sin helhet och i sina delar en gång per år, så att den ständigt är aktuell och så att fokus läggs där det är mest angeläget. Finns behov av att prioritera på annat sätt så ska det vara möjligt. Det kan till exempel komma lagändringar, riktlinjer och andra nationella processer, eller aktiviteter i hälso- och sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro, där Region Gävleborg ingår, som kan påverka inriktningen på arbetet inom Region Gävleborg. Då ska revidering av strategin och dess delprojekt kunna göras. De fem utvecklingsområdena är: Utvecklad vårdstruktur Utvecklad samverkan med kommunerna Utvecklad samverkan sjukhusvård-primärvård för en ny öppenvård Digitalisering/E-hälsa Den kulturella resan Utvecklingsområdena är breda och går delvis in i varandra. Exempelvis kommer en utvecklad vårdstruktur att påverka samverkan med kommunerna, liksom samverkan mellan sjukhusvård-primärvård. Digitaliseringen av vården kommer exempelvis att påverka alla andra utvecklingsområden. Området Den kulturella resan kommer att påverka arbetet i alla de övriga områdena. Det är också målet att effekterna av utvecklingsarbetet inom vart och ett av områdena samverkar så att den sammantagna effekten leder fram till målet God och nära vård i Gävleborg. Vårdsystemet är komplext och en uppdelning i fem utvecklingsområden ger förutsättningar för ett ordnat utvecklingsarbete med delprojekt och delmål, och separata tidplaner som även behöver hänga samman i en övergripande plan. Tanken är att de olika utvecklingsområdena ska stärka varandra under arbetet för att nå det övergripande målet. Det ställer stora krav på samordning, dialog och flexibilitet, samt att tillsammans fokusera på det långsiktiga målet. Under arbetets gång kan utvecklingsområdena behöva ses över och eventuellt revideras.

31 31(43) Bilden illustrerar den långsiktiga strategin för att nå målet God och nära vård i Gävleborg. Med hjälp av utvecklingsarbete inom fem breda områden under en tidsperiod av cirka tio år ska patienten få en god och nära vård där samtliga vårdaktörer samverkar effektivt och med patientens bästa i gemensamt fokus. Den gula figuren till höger är en bearbetad illustration av SKL:s beskrivning av Nära vård-konceptet. Nedan presenteras de olika utvecklingsområdena mer utförligt. 6.1 Utvecklad vårdstruktur Förslaget att utveckla vårdstrukturen i Gävleborg syftar till att skapa en sammanhållen vård, med vårdnivåer som klarar att möta de framtida vårdbehoven på ett sätt som säkerställer god och nära vård i hela Gävleborg, var du som länsinvånare än bor och vem du än är. Förslaget till utvecklad vårdstruktur i Gävleborg har tagits fram och analyserats i hälsooch sjukvårdens ledningsgrupp, diskuterats och förankrats med samtliga verksamhetschefer i vården, samt diskuterats och förankrats hos samtliga chefer på alla nivåer inom vården på en chefsdag i november. Kommunchefer i länet har, liksom länets socialchefer, tagit del av den föreslagna vårdstrukturen. Den har presenterats vid ett möte med samtliga verksamhetschefer inom länets hela primärvård (offentliga och privata). Strukturen har även presenterats för Region Gävleborgs skyddsombud på skyddsombudsdagarna. Ett presentationsmaterial har skickats till samtliga chefer för förankring och dialog på arbetsplatsträffar. Med denna struktur bedöms vården kunna möta de kommande vårdbehoven på ett bra sätt, vilket är en avgörande del i omställningen till God och nära vård. Förslaget innebär att omställningen till denna nya vårdstruktur påbörjas omedelbart.

32 32(43) Vårdstrukturen innefattar fem vårdnivåer: 1. Digitala vårdmöten 2. Vårdrum med digital utrustning 3. Hälsocentral 4. Närsjukhus 5. Specialiserad sjukhusvård Här beskrivs de fem vårdnivåerna mer ingående med avseende på syfte och hur bemanningen skulle kunna se ut. Bemanningen på respektive vårdnivå är inte fastställd, utan beskrivningen ska ses som en skiss. Konkretisering av utformning och innehåll för respektive vårdnivå behöver göras inför genomförande.

33 33(43)

34 34(43) Denna utvecklade vårdstruktur skulle innebära väsentligt förbättrad vård för många vanliga patientgrupper. Ett antal patientfall har tagits fram för att konkretisera hur den nya, nära vården skulle kunna se ut i praktiken för några vanliga patienter.

35 35(43)

36 36(43)

37 37(43) Inriktningen mot en god och nära vård i Gävleborg kräver ett förändrat förhållningssätt i vårdens verksamheter. Från förhållningssättet till patienten som en part i vårdteamet, till att utgå från individuella behov i vården, till samverkan med övriga vårdverksamheter, till helheten och att se sin del i den, till att använda vårdresurserna på bästa sätt. Den föreslagna vårdstrukturen blir en grund att stå på för dessa förhållningssätt. Det blir lättare att prioritera dem som har störst vårdbehov, nya vårdformer och arbetssätt gynnas av digitala och mobila lösningar, och samverkan med andra huvudmän och vårdverksamheter underlättas. 6.2 Utvecklad samverkan med kommunerna Kommunerna bedriver 25 procent av all hälso- och sjukvård i Sverige och är en därmed en stor vårdaktör, och en viktig samarbetsparter för Region Gävleborg. Många multisjuka äldre har vårdkontakt med både regiondriven vård och kommunal vård. Samarbetet behöver utvecklas mellan länets vårdaktörer så att vård och omsorg bildar en sammanhållen helhet för våra patienter/brukare. Förslaget är att de samverkansprocesser mellan Region Gävleborg och kommunerna som är igång mobila team, samverkan vid utskrivning från slutenvård med mera fortsätter med oförändrad kraft, samt att en konkretisering görs av var fokus ska läggas de kommande åren. 6.3 Utvecklad samverkan sjukhusvård-primärvård för en ny öppenvård Det pågår för närvarande ett antal viktiga förbättringsarbeten i vården, som till exempel utveckling av hjärtsviktsprocessen i länet och implementering av nya vårdlinjer inom psykisk ohälsa där primärvård och specialistvård i hela länet arbetar tillsammans för att åstadkomma bättre vård och resursutnyttjande. Liknande interna förbättringsarbeten planeras inom andra stora folksjukdomar, som till exempel diabetes och KOL. Förbättringsarbetena följer en kunskapsbaserad modell för processarbete, och är en fortsatt viktig del i utvecklingen av en god och nära vård. I dessa förbättringsarbeten utvecklas helhetsperspektivet, personcentrerad vård, ökat stöd till egenvård och effektiva vårdflöden. Ny teknik testas, och vården organiseras närmare patienten. Förslaget är att de pågående förbättringsarbetena fortsätter med oförminskad kraft, samt att vården av övriga folksjukdomar granskas och utvecklas på liknande sätt. 6.4 Digitalisering/E-hälsa Digitaliseringen har stor betydelse för utvecklingen av god och nära vård. Användandet av ny teknik är en förutsättning för att kunna frigöra resurser. Nya digitala vårdsystem och nya tekniska lösningar i vården möjliggör anpassad och personcentrerad vård utifrån behovet hos den enskilde patienten.

38 38(43) Det finns en befintlig digitaliseringsstrategi inom Region Gävleborg, och förslaget är att den inkluderas i detta arbete. Framtidens vårdinformationssystem och utvecklingen av en digital vårdkedja är två huvuddelar som är avgörande för att nå en god och nära vård. 6.5 Den kulturella resan Behovet av ett förändrat förhållningssätt i vården är stort. Vården behöver bli personcentrerad, sammanhållen och kontinuerlig för patienten. Vårdens medarbetare på alla nivåer behöver utmana sina egna föreställningar om vad patienterna önskar. Kulturen i vården behöver förändras, och vi behöver blir bättre på att fråga patienterna hur de vill ta kontakt och hur de vill att deras vård ska utformas. Det finns gott om goda exempel runt om i landet på hur man kan utveckla dessa delar. Utvecklingsarbetet Flippen inom SKL är ett sådant projekt där ett flertal goda exempel på arbetssätt som utgår från patienten finns samlade. Det finns ett stort behov av att inkludera patienter och närstående mer i utformningen av vården, och även i strategiska frågor som berör utvecklingen av vården i länet. Inom Region Gävleborg finns en patientbank som byggts upp inom cancerflödet med patienter som gärna är med och utvecklar vården. Patientbanken skulle kunna breddas. Patientföreningar, pensionärsföreningar, funktionshinderrörelsen och barn och unga skulle kunna inkluderas och bidra mer tydligt till vårdens utveckling. Förslaget är att en satsning görs på Den kulturella resan, där omvärldsbevakning, identifiering av viktiga åtgärder, och plan för insatser tas fram för att därefter genomföras. Bilden nedan sammanfattar den långsiktiga strategin för att nå God och nära vård i Gävleborg, och ger exempel på aktuella delprojekt. Några av dessa är redan igång och arbetar i riktning mot en god och nära vård, andra delprojekt behöver startas upp. Delprojekten nedan är några exempel på delar som redan är, eller sannolikt kommer att bli, delprojekt inom utvecklingsarbetet. Matrisen kommer att kompletteras med ett flertal ytterligare delprojekt.

39 39(43)