Ekgården. Detaljplaneändring nr 1082 BESKRIVNING

Transkript

1 Ekgården Detaljplaneändring nr 1082 BESKRIVNING Vasa stads planläggning

2 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun: 905 Vasa Stadsdel: 4. Kvarter: 2001 Planeringsart: Detaljplaneändring Detaljplanens namn: Ekgården Detaljplanens nummer: 1082 Utarbetad av: Vasa stad, planläggning Planläggningsarkitekt Esko Härkönen Kyrkoesplanaden 26 A, våning 2 PL 2, VASA esko.harkonen@vaasa.fi Behandling: Meddelande om anhängiggörande Stadsstyrelsens planeringssektion xx.xx.xxxx Stadsstyrelsen xx.xx.xxxx Stadsfullmäktige xx.xx.xxxx 1.2 Planområdets läge Detaljplaneändringen gäller tomt 14 i kvarter 2001 i stadsdel 4. Planeringsområdet gränsar i nordväst till Sandögatan, i sydväst till Teräsgränden, i nordost till Storalånggatan och i sydost till tomt nummer 13 i samma kvarter. 2/18

3 Planområdets läge 1.3 Planens namn och syfte Syftet med en detaljplaneändring av Ekgårdens tomt är att möjliggöra en utbyggnad av stads- och/eller servicebostadstyp ovanpå det nuvarande parkeringshuset. 3/18

4 1.4 Innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte Innehållsförteckning Förteckning över bilagor till beskrivningen Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som rör detaljplanen SAMMANDRAG Planprocessens olika skeden Detaljplanen Genomförande av detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön Den byggda miljön Markägoförhållanden Planläggningssituation Planer, beslut och utredningar som rör planområdet OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Planeringsstart och beslut som gäller denna Deltagande och samarbete Intressenter Anhängiggörande Deltagande och förfarande för växelverkan Mål för detaljplanen Mål uppsatta av staden Mål härledda från planeringssituationen Mål härledda från områdets förhållanden och egenskaper Mål som uppkommit under processens gång och mål som preciserats Intressenternas mål Detaljplanens kvalitetsmässiga mål /18

5 4.4 Alternativ till planlösningen och deras konsekvenser Beskrivning och gallring av preliminära alternativ Invånaråsikterna och beaktandet av dem REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Områdesreserveringar Kvartersområden Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturen och naturmiljön Övriga konsekvenser Beteckningar och bestämmelser i detaljplanen GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr och åskådliggör genomförandet Genomförande och tidtabell Uppföljning av genomförandet Förteckning över bilagor till beskrivningen BILAGA 1 Program för deltagande och bedömning, BILAGA 2 Detaljplanekarta BILAGA 3 Detaljplanebestämmelser BILAGA 4 Utlåtanden och åsikter om programmet för deltagande och bedömning BILAGA 5 Illustrationsmaterial 1.6 Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som rör detaljplanen Dagvattenutredning i anslutning till delgeneralplaneområdet Vasa centrum, Vasa stads planläggning, 2015 Kommersiell utredning beträffande Vasa, Santasalo Ky, Utredning om högt byggande i centrum av Vasa, Vasa stads planläggning, 2014 Delgeneralplanen för Vasa centrum, sammanställning över de kulturhistoriskt värdefulla objekten i området, Ruusa Viljanen Rossi, Österbottens museum, 2014 Utredning om trafiken i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum, Sito Oy, Utredning om naturen i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum, Vasa stads planläggning, /18

6 Utredning om vibrationer i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum, Sito Oy, Utredning om buller i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum, Sito Oy, Kompletterande byggande i Vasa centrum, diplomarbete, Paula Kemppainen, Utredning om vinds- och takbyggande i Vasa centrum, Arlene Toivio, Vasa stads planläggning, /18

7 2 SAMMANDRAG 2.1 Planprocessens olika skeden Initiativet till detaljplaneändringen har kommit från fastighetens ägare som är Fastighets Ab Vasa Ekgården (Kiinteistö Oy Vaasan Tammipiha). Detaljplaneringen har inletts i samband med planläggningsöversikten för Den offentliga framläggningen av programmet för deltagande och bedömning godkändes på beslut av planläggningsdirektören Programmet för deltagande och bedömning har varit offentligt framlagt under tiden Sex förhandsutlåtanden och en invånaråsikt gavs om programmet för deltagande och bedömning och ett sammandrag av dessa finns som bilaga till denna beskrivning (BILAGA 4). 2.2 Detaljplanen Syftet med en detaljplaneändring av Ekgårdens tomt är att möjliggöra en utbyggnad av stads- och/eller servicebostadstyp ovanpå det nuvarande parkeringshuset. I detaljplaneändringen hänvisas till de byggnadsytor där kompletterande byggande är möjligt. I detaljplaneändringen fastställs de minimikrav, med vilka uppkomsten av en högkvalitativ och trevlig boendemiljö samt en högkvalitativ lösning för stadsbilden kan säkerställas. 2.3 Genomförande av detaljplanen Avsikten är att planförslaget skall läggas fram för stadsfullmäktige för godkännande före utgången av mars år UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området Planområdet ligger i Vasas stadskärna, norr om Hovrättsesplanaden och salutorget. Ur funktionssynvinkel är området en del av affärscentrumet, men ligger i utkanten av det. Detta beror på den närbelägna järnvägen, som genomskär rutplaneområdet diagonalt i nordost. I områdets omgivning finns affärs- och kontorsutrymmen samt bostadsbyggnader. 7/18

8 Ur trafiksynvinkel ligger området nära järnvägen. Gatorna som går över järnvägen, Sandögatan och Storalånggatan, tangerar området. I sydväst tangeras området av Teräsgränden, som i egenskap av brandgata är en del av byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009). I sydost gränsar området till tomt nummer 13 i samma kvarter. Sned flygbild från Planområdet avbildat från norr och avgränsat med rött på bilden. Bild: Vasa stad, planläggningens arkiv Naturmiljön På höjdskalan för terrängen i stadskärnan placerar sig planområdet i en lågt belägen zon, nära järnvägen som går genom en dal. Jordmånen är morän och djupare ner berggrund. Det finns inte så mycket växtlighet på området eller i dess omedelbara närmiljö. Förutom två ekar som växer mitt på tomten, finns det ett trekantigt parkområde hörn mot hörn med området i nordost. På andra sidan av Storalånggatan, hörn mot hörn med området i sydost, ligger en parkeringsplats som avgränsas av en grönskande markremsa. Hovrättsesplanadens och Handelsesplanadens trädplanteringar är belägna lite längre bort Den byggda miljön På planområdet ligger Ekgårdens allmänna parkeringsanläggning som färdigställdes 1991 och i samband med vilken det finns affärs- och kontorsutrymmen. Största delen av affärs- och kontorsutrymmena är belägna i en fyra våningar hög, L-formad byggnad, som är belägen längs med huvudgatorna (Sandögatan och Storalånggatan) som avgränsar området. Parkeringsanläggningen ligger på den inre delen av 8/18

9 tomten och gränsar till brandgatan (Teräsgränden). I parkeringsanläggningen finns två parkeringsplan, på andra och tredje våningen. Under parkeringsanläggningen, på gatunivå, finns affärsutrymmen. Affärs- och kontorsutrymmenas parkeringsplatser finns i en underjordisk parkeringshall. Byggnadshelheten avgränsar en så gott som kvadratisk gård, där de två ekarna som skall bevaras finns. De närmast belägna kvarteren är till användningsändamålet kvartersområden för affärs- eller kontorsbyggnader (K), flervåningshus (AK) eller för en kombination av bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL). Våningstalet i närmiljön varierar mellan två och tio, men alldeles i planområdets grannskap är byggnaderna dock i huvudsak omkring två till sex våningar höga. Både i planområdets kvarter (nr 2001) och på båda sidor om det, i kvarteren på andra sidan Storalånggatan och Teräsgränden (nr 1001 och 3), ökar höjden på byggnaderna när man rör sig mot sydost, mot Hovrättsesplanaden. Den norra och nordvästra delen av planområdet däremot ligger i en övergångszon i affärscentrumets utkant på grund av närheten till järnvägen. Byggnaderna har i detta område två till fyra våningar. Utmärkande för området är att det finns mer bostadsbyggnader än i planområdets södra, östra och sydväst delar. Planområdet är en del av affärscentrumet. Det livliga gågatuområdet på Hovrättsesplanaden och närheten till torget gör även affärslivet på planområdet livligare. Affärerna i närområdet är i huvudsak belägna i våningarna på gatunivå. Affärerna är till största delen små eller medelstora, men i grannkvarteret finns även en dagligvaruhandel i market-storlek. I planområdets omedelbara närhet finns två skyddade byggnader. Mitt emot Ekgårdens affärsbyggnad på andra sidan Sandögatan finns ett rappat hörnhus i två våningar från 1898 som är skyddat med beteckningen sr-3. På planområdets sydöstra sida, i samma kvarter, finns Lassila & Tikanojas affärsbyggnad på tomten bredvid och den är skyddad med beteckningen sr-4. Byggnaden är planerad av J.S. Siren och den färdigställdes /18

10 Hörnet av planområdets tomt avbildat från norr, från korsningen av Storalånggatan och Sandögatan, Markägoförhållanden Planområdet innefattar tomt Fastigheten ägs av Fastighets Ab Vasa Ekgården. 3.2 Planläggningssituation Landskapsplan. För området gäller Österbottens landskapsplan 2030 som fastställdes av miljöministeriet I planen är området anvisat som kvartersområde för centrumfunktioner (C). Generalplan. I generalplanen 2030 för Vasa som godkändes av stadsfullmäktige och som trädde ikraft är området anvisat som kvartersområde för centrumfunktioner (C). Delgeneralplan. I delgeneralplanen 2040 för Vasa centrum som är under arbete och vars planförslag har varit framlagt , är området anvisat som kvartersområde för centrumfunktioner (C). Detaljplan. För området gäller detaljplan nr 713 som fastställdes av miljöministeriet och vari området är anvisat som kvartersområde för allmänna parkeringsanläggningar (LPY). Byggnadsordning. Vasa stads nuvarande byggnadsordning trädde i kraft /18

11 Byggförbud. Området är inte belagt med byggförbud. Tomtindelning. Tomtindelning nr 1777 godkändes Tomten infördes i tomtregistret Baskarta. Baskartan över planområdet har granskats Övrig planläggning. Arkitektbyrå Aitoaho & Viljanen har utarbetat planer för kompletterande byggande Planer, beslut och utredningar som rör planområdet Som grund för utarbetandet av planen används de utredningar som gjorts för delgeneralplanen för Vasa centrum som är under arbete. Dessa utredningar finns uppräknade i punkt OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringsstart och beslut som gäller denna Initiativet till detaljplaneändringen har tagits av fastighetens ägare, Fastighets Ab Vasa Ekgården. Detaljplaneändringen ingår i planläggningsöversikten för Stadsstyrelsen har godkänt avtal om inledande av planläggning vid sitt sammanträde Planläggningsdirektören har fattat beslut om offentlig framläggning av programmet för deltagande och bedömning Deltagande och samarbete Intressenter Enligt programmet för deltagande och bedömning är intressenterna följande: - planområdets och grannområdenas markägare, tomternas innehavare/arrendatorer, invånare, på området verksamma företag och sammanslutningar - myndigheter och övriga organisationer: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Österbottens polisinrättning, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Försvarsmaktens regionalbyrå i Österbotten, Vasa Elnät Ab, Vasa Elektriska Ab/fjärrvärmeenheten, Anvia Telecom Ab/Elisa Abp, Finavia Abp, Österbottens handelskammare, Vasek Ab, Österbottens företagarförening rf, Vasa affärscentrum rf, Vaasan Yrittäjät ry, Vasa miljöförening rf, Invånarföreningen i Centrala Vasa ICV rf, Posti. 11/18

12 - Vasa stads förvaltningar och affärsverk: Fastighetssektorn, Kommuntekniken, Vasa Hussektor, Byggnadstillsynen, Stadsutvecklingen, Miljösektorn, Österbottens museum och Vasa Vatten Anhängiggörande Planläggningen har anhängiggjorts i samband med planläggningsöversikten för Deltagande och förfarande för växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt under tiden Sex förhandsutlåtanden och en invånaråsikt gavs om programmet för deltagande och bedömning, och ett sammandrag av dessa finns som bilaga till denna beskrivning (BILAGA 4). 4.3 Mål för detaljplanen Mål uppsatta av staden Det avtalade området är beläget på ett sådant ställe där högt byggande enligt delgeneralplanen för Vasa centrum som är under beredning inte bör placeras. I utredningen om högt byggande i centrum av Vasa från 2014 har fastställts att över åtta våningar tydligt är högt byggande i Vasa. Kompletterande byggande skall vad gäller byggnadshöjden även följa de omgivande byggnadernas höjdskala. I utredningen av kompletterande byggande i Vasa centrum från 2014 konstateras att högt byggande borde begränsas till normala gatuområden, medan byggande längs med brandgator (i det här fallet Teräsgränden) borde vara lägre. I delgeneralplanen som är under beredning fastställs möjlig kvarterseffektivitet för kvarteren i centrumområdet. Effektiviteten för kvarter fastställs till 1,6 2,8. Kvarterets effektivitet bör hållas inom ovannämnda gränser. Vid kompletterande byggande måste byggnadsmassorna och fasadmaterialen planeras så att byggnaden på ett naturligt sätt smälter in i den omgivande stadsstrukturen och gatuvyerna. Åtminstone 10 m 2 per bostad användbart och trevligt gårdsområde som lämpar sig för lek och utevistelse måste säkerställas. Medelstorleken på bostäderna måste vara minst 50 m 2. 12/18

13 4.3.2 Mål härledda från planeringssituationen Enligt landskapsplanen 2030 hör planområdet till ett område för centrumfunktioner, vid vars planering förutsättningar bör skapas för utvecklingen av ett kommersiellt sett attraktivt och trivsamt stadscentrum genom att områden för tätt stadsbyggande och mångsidig service reserveras samt genom att principer för utveckling av en högklassig stadsbild fastställs. Enligt generalplanen för Vasa 2030 hör planområdet till ett område för centrumfunktioner. I generalplanen är dylika områden reserverade för centrumfunktioner som betjänar Vasa stadsregion och dess influensområde, såsom handel, offentlig och privat service samt förvaltning, för boende som lämpar sig i centrum samt för arbetsplatsfunktioner som inte medför miljöstörningar. I delgeneralplanen för Vasa centrum 2040, som är under arbete, hör planområdet till ett område för centrumfunktioner. Den del av Storalånggatan som tangerar området har i planförslaget angivits som promenadvänlig gata. Teräsgränden som tangerar området har angivits som gågatuområde. Eftersom Teräsgränden är en brandgata hör den till byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009). Vid områdets sida mot Sandögatan har i utkastet en huvud- eller områdesrutt inom cykelvägsnätet angivits. I den gällande detaljplanen är planområdet anvisat som kvartersområde för allmänna parkeringsanläggningar. Enligt planen får man på tomten, förutom parkeringsutrymme, bygga affärs- och kontorslokaler som omfattar högst 6800 m². På tomten ska enligt planen reserveras 91 bilplatser för affärs- och kontorslokaler samt 360 bilplatser för allmän parkering. I detaljplanen har byggnadsmassor med fyra våningar angivits på de delar av tomten som angränsar mot Sandögatan och Storalånggatan. På tomtens inre delar och längsmed brandgatan har parkeringsanläggningen angivits. Byggnadernas höjder har angivits med hjälp av våningsantalet och den ungefärliga högsta höjden för skärningspunkten mellan fasad och vattentak på byggnaderna. Tomtens innergård har angivits som område som skall planteras och två genomfartsöppningar har angivits till den, en från Storalånggatan och en från Teräsgränden Mål härledda från områdets förhållanden och egenskaper Gällande den byggda miljön får planområdet sin särprägel genom placeringen invid en brandgata. Överlag har brandgatorna i Vasa varit underordnade huvudgatorna bl.a. beträffande byggnadssätt och höjden på byggnaderna. På grund av detta bör man i det kompletterande byggandet på tomten sträva efter att bevara brandgatans karaktär. 13/18

14 4.3.4 Mål som uppkommit under processens gång och mål som preciserats Under processens gång blev det klart att det inte är förnuftigt att utvidga den nuvarande parkeringsanläggningen. Detta beror på att parkeringsanläggningen har en besvärlig utformning. Dessutom är parkeringsplanen relativt små till storleken, varvid körfilerna skulle bli oproportionerligt stora. Till en början var tanken att utbyggnaden skulle göras längsmed huvudgatorna ovanpå den nuvarande affärs- och kontorsbyggnaden. I noggrannare utredningar konstaterades detta dock vara så byggnadstekniskt svårt att planen övergavs. På grund av detta har utbyggnaden i planutkastet angivits ovanpå den nuvarande parkeringsanläggningen Intressenternas mål I intressenternas förhandsutlåtanden och åsikter framhölls bl.a. vikten av en förtätning av stadsstrukturen, brandgatans nationella betydelse, undvikande av för högt byggande, möjliggörande av bevarandet av de värdefulla ekarna samt en eventuell trafikökning. Det faktum att befolkningen åldras konstaterades stödja lösningar som denna. En utbyggnad på norrsidan skulle kunna komma i fråga, men inte på västra sidan mot Teräsgränden. Dessutom skulle inte utbyggnaden till sitt användningssätt få vara sådan att den används som samlingsplats för befolkningen eller att evakuering av befolkningen därifrån i händelse av en olycka eller farosituation skulle vara svårare än normalt Detaljplanens kvalitetsmässiga mål Målet med detaljplaneändringen är att genom utbyggnad förtäta stadsstrukturen i centrumområdet. Detta är inte enbart ett ekonomiskt nyttjande av redan befintlig infrastruktur, utan även i enlighet med en hållbar utveckling. Målet är även att möjliggöra ett högkvalitativt bostadsbyggande i stadskärnan och genom detta stödja bevarandet av centrumområdets service och livskraft. 4.4 Alternativ till planlösningen och deras konsekvenser Beskrivning och gallring av preliminära alternativ I planarbetet gick man igenom olika möjligheter till utbyggnad ovanpå befintliga byggnader. För stadsbilden skulle det bästa alternativet ha varit att bygga ovanpå den befintliga affärs- och kontorsbyggnaden som finns längsmed huvudgatorna. I detta alternativ skulle Teräsgränden i egenskap av brandgata ha kunnat förbli i en liknande underordnad position som i nuläget gentemot byggnadsmassorna längsmed huvudgatorna. En sådan utbyggnad visade sig dock vara omöjlig att genom- 14/18

15 föra i de byggnadstekniska undersökningarna. Därmed blev den enda genomförbara lösningen en utbyggnad ovanpå den nuvarande parkeringsanläggningen. Denna lösning innebär att den högsta byggnadsmassan uppförs mot Teräsgränden. Å andra sidan är fördelen den att gatuvyerna från huvudgatorna förblir ganska oförändrade, eftersom den nya byggnadsmassan därifrån sett ligger längre bort, på de inre delarna av tomten Invånaråsikterna och beaktandet av dem Planeringsarbetet har alltsedan inledningen gjorts i samarbete med fastighetens ägare och arkitektplaneraren. De emottagna åsikterna har beaktats i planarbetet. Ett sammandrag av förhandsutlåtandena och invånaråsikten finns som bilaga till denna beskrivning (BILAGA 4). 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering Detaljplaneområdet som är föremål för ändringen har en areal på m 2. Planområdet innefattar endast en tomt och därför hör inget gatuområde till det. Planområdet är i sin helhet anvisat som kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader. På tomten har anvisats byggnadsrätt för bostadsbyggnader m²vy, för affärs- och kontorsbyggnader m²vy samt för allmänt parkeringsutrymme m²vy. Enligt 115, mom. 3 i byggnads- och markanvändningslagen (132/1999) räknas av dessa användningsändamål de två förstnämnda som våningsyta. Tomteffektiviteten blir därmed e=2,78. Planutkastets parkeringsdimensionering grundar sig på Vasa stads parkeringspolitik som är under arbete och som inte ännu har bekräftats med ett officiellt beslut. Kravet på parkeringsplatser för bostadsbyggnader är 1 bp/100 m²vy. Detta innefattar en gästparkeringsplats per m 2 vy. För serviceboende är kravet 1 bp/200 m²vy. För affärs- och kontorsbyggnader är kravet 1 bp/75 m²vy (för utrymmen uppförda före ikraftträdandet av denna plan) och 1 bp/70 m²vy (för nya utrymmen). För parkering av cyklar krävs i planutkastet cykelparkeringsplatser för bostadsbyggnader 1 cp/30 m²vy, och dessutom lika mycket väderskyddat förvaringsutrymme. För affärs- och kontorsbyggnader är kravet 1 cp/50 m²vy. Medelstorleken på bostäderna skall vara minst 50 m². För användbara och trivsamma utrymmen för lek och utomhusvistelse skall på gårdsområdet reserveras minst 10 m²/bostad. 15/18

16 5.2 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL) Detaljplanens kvartersområde innefattar en tomt ( ), på vilken finns den befintliga affärs- och kontorsbyggnadens samt den allmänna parkeringsanläggningens byggnadsytor med våningshöjden I III och IV. Beträffande dessa byggnadsytor har i den nuvarande detaljplanen bestämmelserna bevarats angående den högsta höjden för skärningspunkten mellan fasad och vattentak på byggnaderna, gränsen för gatuområde där ingen in- och utfart för fordon får ordnas, genomfartsöppningar som bör göras i byggnaderna samt de sidor av byggnadsytan som byggnaden skall tangera. Beträffande kompletterande byggande presenteras i detaljplanen byggnadsytor med våningshöjden VII och VIII, som placeras ovanpå byggnadsytan med våningshöjden III (den nuvarande befintliga parkeringsanläggningen). Därmed blir antalet nya våningar som skall byggas ovanpå fyra och fem. Den högre av dessa byggnadsytor med nya våningar är placerad på tomtens sydvästra sida, längsmed Teräsgränden, och den lägre på tomtens inre del. I kvartersområdet tillåts förutom bostads-, affärs- och kontorsbyggnader dessutom serviceboende. Serviceboendet får dock inte inbegripa s.k. effektiverat serviceboende, vilket skulle betyda att det finns personer helt utan rörelseförmåga inne i bostäderna. Det får inte heller byggas stora samlingsutrymmen. Dessa begränsningar beror på säkerhets- och kemikalieverkets utlåtande (BILAGA 4). Med begreppen serviceboende och effektiverat serviceboende hänvisas i detta sammanhang till definitionerna i 21, mom. 3 och 4 i socialvårdslagen (1301/2014): Serviceboende ska ordnas för personer som behöver en lämplig bostad samt vård och omsorg. Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas för personer som behöver vård och omsorg dygnet runt. Med serviceboende avses boende och service som ordnas i en servicebostad. Servicen omfattar vård och omsorg enligt klientens behov, verksamhet som upprätthåller och främjar funktionsförmågan, måltids-, klädvårds-, bad- och städservice samt tjänster som främjar delaktighet och socialt umgänge. Inom serviceboende med heldygnsomsorg ordnas servicen enligt klientens behov dygnet runt. Det nuvarande gårdsområdet, där de två ekarna som skall bevaras finns, är angivet som område som skall planteras i planutkastet. Det är möjligt att placera gårdsområdena som planbestämmelserna kräver på taken till bostadsbyggnaderna och parkeringsanläggningen. Det finns förslag till högsta höjd för den högsta byggnadens vattentak. 16/18

17 5.3 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Vasa stads mål är att förtäta stadsstrukturen genom att placera byggande i den befintliga stadsstrukturen. Planen möjliggör detta mål vad gäller ifrågavarande tomt. Byggandet som planen möjliggör utökar bostadsutbudet i stadens centrumområde, möjligtvis även vad gäller servicebostäder. Att liva upp Teräsgränden, åtminstone vid tomten som är föremål för planändringen, är byggnadstekniskt svårt. Detta beror på att det finns ledningar och rörsystem för vattenförsörjning, elektricitet och fjärrvärme under gatan. Dessutom sätter den angränsande dagligvaruhandelns servicetrafik och parkeringshall samt Ekgårdens egen parkeringshall begränsningar exempelvis vad gäller permanenta trädplanteringar. Av denna orsak är Teräsgränden i dagsläget ganska ödslig, och i synnerhet kvälls- och nattetid kan många uppleva den som en otrygg plats att röra sig på. Bostadsbyggande längsmed Teräsgränden kunde för sin del öka den sociala kontrollen en aning eller åtminstone en känsla av att en sådan finns, så att platsen kanske inte skulle upplevas som så motbjudande Konsekvenser för naturen och naturmiljön På tomten råder inga andra särskilda natur- eller rekreationsvärden än de två ekarna som växer på gården samt övrig växtlighet som finns i planteringsområdet i anslutning till dem. Ekarna omges redan i nuläget av byggnader, och i synnerhet de nuvarande byggnaderna som finns på gårdsnivå skuggar planteringsområdet betydligt. I nuläget får ekarnas toppar måttligt med ljus, eftersom de sträcker sig både över den nuvarande parkeringsnivån och den nuvarande fyra våningar höga byggnaden. När planen genomförs försämras denna situation för ekarnas del. Å andra sidan kommer inte den nya sju våningar höga byggnaden som byggs mitt på tomten i samma linje som den inre kanten av den nuvarande parkeringsnivån utan stegvis från innergården utåt. På detta sätt blir innergården bredare högre upp. På de nya byggnadernas tak möjliggör planen takterrasser, vars planteringar lättar upp innergårdens utseende och skapar trivsamhet. Takterrassernas planteringsområden fungerar som dagvattenuppsamling. Planen har inga andra konsekvenser för naturen eller naturmiljön Övriga konsekvenser Bostadsbyggandet och det eventuella byggandet av serviceboende kommer att öka trafiken i viss mån. Största delen av denna trafik är ändå lätt trafik, eftersom det inte går att bygga nya parkeringsplatser på tomten. 17/18

18 En ökning av invånarantalet i centrumområdet resulterar i en större användning av butikerna och servicen i centrum. 5.4 Beteckningar och bestämmelser i detaljplanen Beteckningarna och bestämmelserna som har använts i planen har presenterats i planutkastet. 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Illustrationsmaterialet, som finns som bilaga (BILAGA 5) och som sammanställts av arkitektbyrån Aitoaho & Viljanen Oy, åskådliggör genomförandet av projektet. 6.2 Genomförande och tidtabell Avsikten är att planförslaget skall läggas fram för stadsfullmäktige för godkännande före utgången av mars år Uppföljning av genomförandet Vid beviljandet av bygglov bör det säkerställas att planerna följer detaljplaneändringens mål om en stadsbildsmässigt högklassig miljö. 18/18

19 Plan nr 1082 EKGÅRDEN DETALJPLANEÄNDRING PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vasa stads planläggning Föremål för planeringen Detaljplaneändringen berör tomt 14 i stadsdel 4 i kvarter Planeringsområdet gränsar i nordväst till Sandögatan, i sydväst till Teräsgränden, i nordost till Storalånggatan och i sydost till tomt nummer 13 i samma kvarter. Initiativ Initiativet till detaljplaneändringen har tagits av fastighetsägaren. Markanvändningsavtal Markanvändningsavtal görs upp om detaljplaneändringen innan detaljplanen godkänns. Planområdets läge Mål för planeringen Målet för planeringen är att undersöka möjligheten till utbyggnad av bostads- och/eller servicebostadstyp ovanpå det nuvarande parkeringshuset och möjligen delvis också ovanpå det vid Sandögatan liggande affärshuset. Föremål för granskning är det eventuella högre byggandets förhållande till de omgivande kvarteren och till höjdskalan på byggnaderna i hela centrum. I planen kommer uppmärksamheten att fästas vid utformningen av byggnadsmassorna och fasadmaterialen så att de på ett naturligt sätt smälter in i den omgivande stadsstrukturen och gatuvyerna. Även det ökade behovet av parkering är föremål för granskning. 1

20 Inledande av ärendet Utgångsuppgifter Detaljplaneringen har inletts i samband med planläggningsöversikten år För området gäller den av miljöministeriet fastställda landskapsplanen för Österbotten Enligt planen hör planeringsområdet till ett område för centrumfunktioner (C), vid vars planering förutsättningar bör skapas för utveckling av ett kommersiellt sett attraktivt och trivsamt stadscentrum genom att områden för tätt stadsbyggande och mångsidig service reserveras samt genom att principer för utveckling av en högklassig stadsbild fastställs. Nordväst om området tangeras området av en cykelrutt (invid Sandögatan). Utdrag ur Österbottens landskapsplan 2030 I den av stadsfullmäktige godkända generalplanen för Vasa 2030 som trädde i kraft är området anvisat som område för centrumfunktioner (C). I generalplanen är dylika områden reserverade för centrumfunktioner som betjänar Vasa stadsregion och dess influensområde, såsom handel, offentlig och privat service samt förvaltning, för boende som lämpar sig i centrum samt för arbetsplatsfunktioner som inte medför miljöstörningar. 2

21 Utdrag ur Vasa generalplan 2030 Området är likaså anvisat som område för centrumfunktioner i delgeneralplanen för Vasa centrum 2040, som är under arbete, ett utkast till delgeneralplan för centrum har varit framlagt under tiden Den del av Storalånggatan som tangerar området har i utkastet angivits som promenadvänlig gata. Teräsgränsen som tangerar området har angivits som gågatuområde. Eftersom Teräsgränden är en brandgata hör den till de byggda kulturmiljöerna av riksintresse (Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY 2009). Vid områdets sida mot Sandögatan har i utkastet en huvud- eller områdesrutt inom cykelvägsnätet angivits. För området gäller den av miljöministeriet fastställda detaljplanen nr 713, enligt vilken området är anvisat som kvartersområde för allmänna parkeringsanläggningar (LPY). Enligt planen får man på tomten, förutom parkeringsutrymme, bygga affärs- och kontorslokaler som omfattar högst 6800 m². På tomten ska enligt planen reserveras 91 bilplatser för affärs- och kontorslokaler samt 360 bilplatser för allmän parkering. 3

22 Utdrag ur detaljplanesammanställningen nr 713; planeringsområdet avgränsat med rött Utredningar som berör området eller användningen av det: Dagvattenutredning 2015 i anslutning till delgeneralplaneområdet Vasa centrum Kommersiell utredning beträffande Vasa, Utredning om högt byggande i centrum av Vasa, 2014 Delgeneralplanen för Vasa centrum, sammanställning över de kulturhistoriskt värdefulla objekten i området 2014 Utredning om trafiken i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum 2015 Utredning om naturen i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum 2014 Utredning om vibrationer i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum 2015 Utredning om buller i anslutning till delgeneralplanen för Vasa centrum 2015 Kompletterande byggande i Vasa centrum, diplomarbete 2014 Utredning om vinds- och takbyggande i Vasa centrum 2015 I en undersökning av områden för kommande planprojekt observerades inga fladdermöss på planeringsområdet. Ytterligare utredningar görs vid behov. Markägoförhållanden Området är i privat ägo. 4

23 Intressenter Intressenter i planarbetet är: planområdets och grannområdenas markägare, tomternas innehavare/arrendatorer, invånare, på området verksamma företag och sammanslutningar myndigheter och övriga organisationer: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Österbottens polisinrättning, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Försvarsmaktens regionalbyrå i Österbotten, Vasa Elnät Ab, Vasa Elektriska Ab/fjärrvärmeenheten, Anvia Telecom Ab/Elisa Abp, Finavia Abp, Österbottens handelskammare, Vasek Ab, Österbottens företagarförening rf, Vasa affärscentrum rf, Vaasan Yrittäjät ry, Vasa miljöförening rf, Invånarföreningen i Centrala Vasa ICV rf, Posti. Vasa stads förvaltningar och affärsverk: Fastighetssektorn, Kommuntekniken, Vasa Hussektor, Byggnadstillsynen, Stadsutvecklingen, Miljösektorn, Österbottens museum och Vasa Vatten. Deltagande Att beredningen av detaljplaneändringen har inletts och att materialet som berör den är offentligt framlagt, meddelas i Vasa stads officiella kungörelsetidningar (Pohjalainen, Vasabladet) och på stadens officiella anslagstavla i Medborgarinfo i huvudbiblioteket, Biblioteksgatan 13, samt på Planläggningens webbplats Ett brev sänds till planområdets markägare och innehavare. Intressenterna kan delta i beredningen av planen på följande sätt: Inledandet av behandlingen och programmet för deltagande och bedömning Deltagande med åsikt eller utlåtande under den tid programmet för deltagande och bedömning är framlagt. Intressenterna hörs om utgångspunkterna och utredningarna, planarbetets tidtabell, de preliminära målen, fastställandet av intressenter samt organiseringen av växelverkan. Planutkastet Deltagande med åsikt eller utlåtande under den tid planutkastet är framlagt. Intressenterna hörs om planens mål, utredningsarbetet och planutkastet. Planförslaget Deltagande med anmärkning eller utlåtande under den tid planförslaget är offentligt framlagt (30 dygn). Intressenterna hörs om planförslaget och planbeskrivningen. Efter behandlingen av utlåtandena och eventuella anmärkningar framskrider detaljplaneförslaget via stadsstyrelsen till stadsfullmäktige för godkännande. Därtill kommer vid behov växelverkansmöten att ordnas och vid dem har intressenterna också möjlighet att delta i beredningen av planen. Myndighetssamarbete ordnas under arbetets gång vid förhandlingar som överenskoms separat. Tidtabell Strävan är att planförslaget ska läggas fram för stadsfullmäktige för godkännande före utgången av mars år

24 Bedömning av konsekvenserna För planändringens konsekvenser för miljön kommer att redogöras i beskrivningen som gäller detaljplanläggningen. Det är meningen att åtminstone följande konsekvenser ska bedömas i planarbetet: konsekvenserna för den byggda miljön konsekvenserna för naturen och naturmiljön konsekvenserna för människornas levnadsförhållanden de trafikmässiga konsekvenserna Detaljplaneändringen förutsätter inte något separat bedömningsprogram på grund av sin omfattning. Avtal I början av planarbetet utreds och uppgörs de avtal som behövs med markägarna och övriga instanser. Kontaktuppgifter För beredningen svarar: planläggningsarkitekt Esko Härkönen, tfn , e-post: esko.harkonen@vasa.fi och planläggningsarkitekt Anne Majaneva, tfn , e-post: anne.majaneva@vasa.fi. Ytterligare information ger även Planläggningens kansli, tfn (06) Besöksadress: Kyrkoesplanaden 26, Vasa. Det är även möjligt att följa med planprocessen på Planläggningens webbplats: Underskrift Planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso Laghänvisningar Markanvändnings- och bygglagen: 6, 52, 62 67, 188 Markanvändnings- och byggförordningen: 27 och

25 Tasokoordinaatisto/Plankoordinatsystem: ETRS-GK22 Korkeusjärjestelmä/Höjdsystem: N m

26 ASEMAKAAVAMÄÄRÄYKSET ak1082 Tammipiha Ekgården DETALJPLANEBESTÄMMELSER Merkintä Beteckning Selitys Förklaring Asuin-, liike- ja toimistorakennusten korttelialue. - Asuntorakentaminen voi sisältää myös palveluasumista, mutta ei tehostettua palveluasumista - Tontille saa rakentaa yleisen pysäköintilaitoksen. Paikoitustilat tulee sijoittaa tontin sisäosiin ja palokadun varteen. Yleiselle katualueelle avautuvan ajorampin tulee erottua selkeästi massoitukseltaan ja materiaaleiltaan muusta julkisivupinnasta. Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader. - Bostadsbyggnaderna kan innehålla även serviceboende, men inte effektiverat serviceboende. - På tomten får en allmän parkeringsanläggning byggas. Parkeringsutrymmena bör placeras på tomtens inre område och längs med brandgatan. Den körramp som leder till allmän gata bör både till sin massa och sitt material tydligt skilja sig från den övriga fasaden. 3 m kaava-alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. Linje 3 m utanför planområdets gräns. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. Kvarters-, kvartersdels- och områdesgräns. Osa-alueen raja. Gräns för delområde. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. Romersk siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. Rakennuksen vesikaton ylimmän kohdan korkeusasema. Högsta höjd för byggnadens vattentak. Rakennuksen julkisivupinnan ja vesikaton leikkauskohdan ylin korkeusasema. Högsta höjd för skärningspunkten mellan fasad och vattentak. Rakennusala. Byggnadsyta. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakennettava kiinni. Pilen anger den sida av byggnadsytan som byggnaden skall tangera.

27 Istutettava alueen osa. Del av område som skall planteras. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Del av gatuområdes gräns där in- och utfart för fordon är förbjuden. Suojeltava puu. Träd som skall skyddas. Rakennukseen jätettävä kulkuaukko, jonka sijainti on ohjeellinen. Genomfartsöppning i byggnad, placeringen är riktgivande. Rakennukseen jätettävä kahden kerroksen korkuinen kulkuaukko. Merkinnällä osoitetulle alueelle voidaan rakentaa kerrosalaan laskettavina tiloina lasirakenteinen porrashuone tms. keveitä rakennusosia sekä II-kerroksen tiloja yhdistävä julkisivultaan lasirakenteinen käytävä- ja aulatila. I byggnaden bör finnas en genomfartsöppning som är två våningar hög. På det område som beteckningen anger kan byggas t.ex. ett trapphus i glas eller andra lättare konstruktioner samt en korridor eller aula med glasfasad, som förenar utrymmena i våning II. Dessa utrymmen beräknas med i tomtens totala våningsyta. a 5100 Asuinrakentamisen rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt för bostadsbyggnader i kvadratmeter våningsyta. l,t 6900 Liike- ja toimistorakentamisen rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt för affärs- och kontorsbyggnader i kvadratmeter våningsyta. p 4100 Yleisen pysäköintilaitoksen rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. Byggnadsrätt för allmän parkeringsanläggning i kvadratmeter våningsyta. ma/ii Tontille saa sijoittaa kaksi maanalaista kellarikerrosta, ei kuitenkaan istutettavalle tontinosalle. På tomten får placeras två underjordiska källarvåningar, dock inte under den del av tomten som ska planteras.

28 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ak1082 Tammipiha Ekgården KRAV PÅ PARKERINGSPLATSER Bilplatser skall byggas åtminstone enligt följande: - för bostadsbyggnader 1 bp/100 m²vy (innehåller 1 gästparkeringsplats/1 000 m 2 vy) - för serviceboende 1 bp/200 m²vy - för affärs- och kontorsbyggnader 1 bp/75 m²vy (utrymmen uppförda före ikraftträdandet av denna plan) - för affärs- och kontorsbyggnader 1 bp/70 m²vy (nya utrymmen) - för allmän parkering 130 bilplatser Parkeringsplatser för cyklar skall byggas åtminstone enligt följande: - för bostadsbyggnader 1 cp/30 m²vy, dessutom lika mycket väderskyddat förvaringsutrymme - för affärs- och kontorsbyggnader 1 cp/50 m²vy BYGGSÄTT Byggnadernas fasader skall till arkitekturen vara högkvalitativa och högklassiga. De nya byggnadsmassorna skall till materialen och färgskalan passa ihop med den byggnadshelhet som redan finns på tomten. Detta skall dock förverkligas på ett sådant sätt att de olika byggnadsdelarna tidsmässigt kan skiljas från varandra. Fasaderna skall i huvudsak byggas i stenmaterial eller rappas. Den nya byggnaden som uppförs ovanpå parkeringshuset skall planeras på ett sådant sätt att brandgatans stora betydelse för stadsbilden tas i beaktande. Med hjälp av byggnadens massa, material, eventuella indrag och liknande skall byggnaden passas in i omgivningen på ett sådant sätt att Teräsgrändens karaktär som underordnad brandgata till huvudgatorna bevaras. Balkonger får inte byggas ut mot Teräsgränden. Inne i kvarteret, på den byggnad som byggs ovanpå parkeringshuset, får balkongerna överskrida den på detaljplanekartan angivna byggnadsytan med 2,5 meter. Utrymmen för ventilationsaggregat får inte placeras på taket till de nya byggnadsdelarna. De måste placeras inne i byggnaderna. Medelstorleken på bostäderna skall vara minst 50 m 2. GÅRDSOMRÅDEN För användbara och trivsamma utrymmen för lek och utomhusvistelse skall på gårdsområdet reserveras minst 10 kvadratmeter per bostad. Lek- och uteplatserna får placeras på taken till bostadsbyggnaderna och parkeringsanläggningen. På gårdsnivå utanför det på detaljplanekartan angivna området för byggnadsyta får utetak ämnade för allmänt bruk och andra lätta konstruktioner för lek och utevistelse samt vinterträdgårdar i glas uppföras.

29 Gårdsområdena skall i huvudsak hanteras som områden som skall planteras och jordlagret i dem bör vara tillräckligt djupt för vedväxter. De nya takterrasserna skall planeras tillsammans med bostadsvåningen som ligger på gårdsnivå så att bostädernas eventuella trädgårdar av balkongtyp på ett tydligt sätt skiljer sig från det gårdsområde som är ämnat för allmänt bruk. Detta kan göras antingen genom planteringar, nivåskillnader eller andra konstruktionsmässiga lösningar. Våningen som ligger i nivå med de nya byggnadernas takterrasser måste planeras så att takterrasser som finns på olika ställen på byggnaden är lättillgängliga från korridorsutrymmena. De nya uteplatserna skall i mån av möjlighet anslutas till redan befintliga gångbroar och -nivåer som omger de av tomtens områden som skall planteras. För detta ändamål kan lätta gångbroar, trappor och liknande användas. Konstruktionerna får dock inte byggas för nära träd som skall skyddas eller så att det område inne på tomten som skall förbli obebyggt runt omkring träden blir för litet eller trångt. Gårdsområdena och uteplatserna bör vid behov skyddas från trafikbuller med bullerstängsel eller annan konstruktion som förhindrar buller så att bullernivån inte överstiger riktvärdena. BOSTÄDERNAS GEMENSAMMA UTRYMMEN OCH FÖRVARINGSUTRYMMEN FÖR LÖSÖRE På våningsplanen i bostadsbyggnaderna får fritidsutrymmen för allmänt bruk som stödjer boendet förverkligas. Ett sådant utrymme kan vara exempelvis trapprum, där olika användningsområden kan kombineras som exempelvis tvätt- och torkrum, bastu, utrymme för barnvagnar/rullstolar, städskrubbar, gästrum, arbetspunkter för invånarna eller lekrum. De gemensamma utrymmena bör i mån av möjlighet placeras i anslutning till takterrasserna som är avsedda för allmänt bruk. Förvaringsutrymmen för lösöre per bostadslägenhet skall vara enligt följande (gångar inte inräknade): - för lägenheter på 2 r + k och mindre: 2,0 m 2 /bostad - för lägenheter på 3 r + k och större: 3,0 m 2 /bostad

30 Bilaga till beskrivningen av detaljplaneändring: ak1082, Ekgården Sammandrag av de förhandsutlåtanden som getts angående programmet för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning för Ekgården var offentligt framlagt under tiden Sex förhandsutlåtanden och en invånaråsikt gavs om planen. Österbottens handelskammare ( ) Österbottens handelskammare understöder en utbyggnad av Ekgården. Enligt förbundet är det viktigt att stadsstrukturen förtätas och det är både ekonomiskt och miljövänligt ur stadens synvinkel. Även den åldrande befolkningen är en faktor som stödjer liknande lösningar. Staden bör se ut som en stad och höga byggnader passar bra in i stadens centrum. Österbottens museum ( ) Österbottens museum konstaterar att planeringsområdet gränsar till Teräsgränden, som är en del av byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY, Vasa stads esplanader och brandgator. I planeringsarbetet skall i synnerhet brandgatans nationella betydelse tas i beaktande och planens konsekvenser ur denna synvinkel skall bedömas. Vasa vatten ( ) Inga kommentarer angående själva detaljplaneändringen. En förstoring av vatten- och/eller avloppsledningar eller en utbyggnad av tilläggsanslutningar görs på byggentreprenörens bekostnad. Dessutom kan en ökning av byggnadsrätten leda till en tilläggsanslutningsavgift. Museiverket ( ) konstaterade att det i enlighet med samarbetsavtalet mellan Österbottens museum och Museiverket är Österbottens museum som ger utlåtanden i detta ärende. Österbottens räddningsverk ( ) I utlåtandet konstateras följande: De brandtekniska lösningarna för byggnaden på platsen torde vara förverkligade i enlighet med de vid tidpunkten för byggandet gällande föreskrifterna i Finlands Byggbestämmelsesamling (BBS), del E1. Byggnadens brandklass torde vara P1 och parkeringsanläggningens brandtekniska lösning torde grunda sig på anvisningen om s.k. Öppet bilgarage i BBS, del E4 (bilgarage). Vid utredningen av olika planenliga lösningsalternativ för utbyggnad på platsen, exempelvis tillbyggnad av våningar, skall byggnadsbestämmelsernas begränsningar vad gäller byggnadens användningsändamål och materialvalens randvillkor beaktas. Dessa bör beaktas i synnerhet om tilläggsvåningarna vill förverkligas som lättare. Ifall parkeringsvåningarnas öppenhet ändras till mer sluten är det bra att reda ut konsekvenserna för de brandtekniska lösningarna som uppgjorts enligt bestämmelserna redan i planeringsskedet. Dessutom bör beaktas att BBS förnyas som bäst, och enligt handlingarna för begäran om utlåtanden angående författningsutkastet skulle den förnyade E1 träda ikraft och kan även i detta hänseende föra med sig ändringar till bestämmelserna.

31 Förutom s.k. tabelldimensionering som finns i E1 kan byggnadens brandsäkerhetslösningar planeras enligt antagen brandutveckling eller s.k. funktionell branddimensionering. Säkerhets- och kemikalieverket, Tukes ( ) I utlåtandet konstateras att en produktionsenhet ligger nordväst om planeringsområdet. På enheten hanteras och lagras kemikalier som orsakar fysikalisk fara (bl.a. flytande naturgas och gasol). Man uppskattar att kemikaliernas värme- och tryckverkningar vid en olycka sträcker sig utanför enheten. Avståndet från planeringsområdet till kemikaliebehållarna som kan orsaka fysikalisk fara är cirka 400 m. Det tryck (0,05 bar) som orsakar skador på byggnader sträcker sig högst 400 m från där gasen antänds. Tukes anser att området som påverkas kan sträcka sig ända till planeringsområdet på grund av de osäkerhetsfaktorer som finns gällande gasens antändningsställe och använda metoder. Följaktligen rekommenderar Tukes inte att utbyggnaden till sitt användningssätt är sådan att den används som samlingsplats för befolkningen eller att evakuering av befolkningen i händelse av en olycka eller farosituation är svårare än normalt. Invånarföreningen i centrala Vasa rf ( ) I åsikten framhålls att höjden på en eventuell tillbyggnad inte får överskrida det s.k. Pohjolahusets höjd. Bevarandet av gårdens värdefulla ek måste möjliggöras. Tillbyggnaden får inte vara överdriven. Om det byggs till våningar kunde norrsidan komma i fråga, men inte den västra sidan, mot Teräsgränden. Föreningen oroar sig i synnerhet över att trafiken skall öka i området. Redan nu uppstår trafikstockningar och en ökning av trafiken ut från tomten skulle förvärra situation ytterligare. INGA KOMMENTARER: Österbottens förbund, Suomen turvallisuusverkko Oy Gemensamt bemötande av alla förhandsutlåtanden och invånaråsikten: De aspekter som presenterats i invånaråsikten och förhandsutlåtandena kommer att beaktas i planarbetet. Tilläggsbyggnationen kommer att begränsas så att vattentakets högsta höjd inte får överskrida det s.k. Pohjolahusets höjd. Bevarandet av de båda ekarna som växer på tomten kommer att möjliggöras i planen. Det har konstaterats vara omöjligt att göra tillbyggnad ovanpå nuvarande byggnader mot huvudgatorna. På grund av detta är den enda möjligheten för tilläggsbyggnation ovanpå den nuvarande parkeringsanläggningen, vilket därmed även betyder mot Teräsgränden. Man kommer att sträva efter att typen av användningsändamål för det kompletterande byggandet tas i beaktande i planbestämmelserna så att man i byggandet förhindrar att det i bostäderna skulle finnas personer helt utan rörelseförmåga. Man strävar även till att inte bygga stora samlingsutrymmen. I planarbetet kommer man att undersöka eventuella problem som skulle kunna orsakas av en trafikökning. På Ekgårdens tomt kommer man inte att kunna bygga nya parkeringsplatser. Därför torde man bli tvungen att förverkliga antalet bilplatser baserat på våningsyta som krävs enligt planutkastet genom s.k. friköp. Därmed kommer inte den verkliga ökningen av biltrafik (ut från tomten) nödvändigtvis att synas i så väldigt stor utsträckning i planändringsområdet. Kompletterande byggande i centrum och en förtätning av stadsstrukturen är i enlighet med Vasa stads centrumstrategi och delgeneralplan 2040 som är i förslagsskede.

32

33

34

35

36

37

38