Handbok för Identifiera hälsotillstånd. Åtgärda hälsoproblem. Vårdåtagande avslut VERSION Vårdbegäran. 4 Planera.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för Identifiera hälsotillstånd. Åtgärda hälsoproblem. Vårdåtagande avslut VERSION Vårdbegäran. 4 Planera."

Transkript

1 Handbok för Vårdprocessen Habilitering VERSION Vårdbegäran 2 Åtagande 4 Planera 3 Behov Identifiera hälsotillstånd 5 Aktivitet 7 Beslut 6 Analys 9 Planera 8 Behov Åtgärda hälsoproblem 10 Aktivitet Vårdåtagande avslut 12 Avslut 11 Utvärdera Annika Sundqvist Ansvarig vårddokumentation Lena Björnhage Verksamhetsutvecklare Erik Kullingsjö Samordnare för vårddokumentation Ann-Britt Lundgren-Ahl Funktionsspecialist Pelle Hådding Verksamhetsutvecklare Mariann Caping-Stener Sjukgymnast/Processledare

2 Innehåll Inledning 3 Vårdgaranti - utredning och behandling i rimlig tid 3 Vårdgaranti i Habiliteringen 4 Prioritering och PrioHab 4 Nationell modell för öppna prioriteringar 5 PrioHab 5 Vårdprocessen Habilitering 6 Del 1: Identifiera hälsotillstånd 7 Del 2: Åtgärda hälsoproblem 8 De 12 processtegen 9 Processteg 1: Vårdbegäran 9 Processteg 2: Åtagande 11 Del 1: Identifiera hälsotillstånd, processteg Processteg 3: Behov 14 Processteg 4: Planera 17 Processteg 5: Aktivitet 18 Processteg 6: Analys 21 Processteg 7: Beslut 22 Del 2: Åtgärda hälsoproblem, processteg Processteg 8: Behov 24 Processteg 9: Planera 26 Processteg 10: Aktivitet 27 Processteg 11: Utvärdera 29 Processteg 12: Avslut 32 Del 3: Vårdåtagande avslut 33 Bilagor 34 Bilaga 1: Vilka utredande åtgärder behövs? ICF-rutsystem 34 Bilaga 2: Mallanvändning i AsynjaVisph 35 2

3 Inledning Vårdprocessen Habilitering stödjer och styr verksamheten mot målet god vård. God vård lyfter fram sex områden som är viktiga förutsättningar för patientsäkerhet och kvalitet. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och likvärdig samt ges inom rimlig tid. Varje verksamhet ska utarbeta rutiner för att dokumentera vården patientsäkert, enligt Patientdatalagen. Lagen reglerar vad en journal ska innehålla, och hur åtkomsten för användare av e-journal ska se ut. För att använda e-journal optimalt och dela information mellan behandlare och verksamheter bör journalen vara strukturerad och ha ett gemensamt språk. Vårdprocessen Habilitering följer Patientdatalagen och nationella rekommendationer om hur sjukvården bör arbeta i process. Att arbeta enligt Vårdprocessen Habilitering innebär att patientinformation kan dokumenteras i fördefinierade fält enligt strikta mallar som följer vårdprocessen. Värdet för patienten är att, när alla som dokumenterar använder samma begrepp och termer kan patientinformationen lättare delas mellan yrkesgrupper och mottagningar. Det medför en ökad gemensam förståelse och patientsäkerhet samt minskar risk för feltolkning och missförstånd. Vårdgaranti - utredning och behandling i rimlig tid Hälso- och sjukvårdslagen kompletterades 2006 med en vårdgaranti. Vårdgarantin anger inom vilka tidsgränser patienten ska erbjudas vård, till exempel ska väntan mellan beslut om behandling och behandlingens start vara högst tre månader. Däremot reglerar vårdgarantin inte om vård ska ges eller vilken vård patienten ska få. Den medicinska bedömningen avgör alltid om och när patienten kan få vård inom vårdgarantins gränser. Utredning, intyg, hjälpmedel och möte om patient omfattas inte av vårdgarantin. 3

4 Vårdgaranti i Habiliteringen Följande tidsgränser gäller för Habiliteringen: Nybesök inom 90 dagar. Räknas från dagen då beslut om remiss fattats till första besök där patienten deltar. Tid för behandling inom 90 dagar. Räknas från dagen beslut om behandling togs beslutade regeringen om förstärkt vårdgaranti för barn med diagnos autism och ADHD. Det innebär att vissa fördjupade utredningar och behandlingar ska ges inom 30 dagar räknat från dagen beslutet om utredning eller behandling fattats. Prioritering och PrioHab Riksdagens riktlinjer framhåller vikten av öppna prioriteringar och prioriteringar grundade på allmänt accepterande principer (Socialdepartementet 1982) för att uppfattas som rimliga och rättfärdiga. Därför skapades beslutsstödet för prioriteringar på gruppnivå med följande mål: Öppen prioritering: att en patient ska få veta grunden till och konsekvenser av prioriteringar som görs om så önskas Att prioriteringar vilar på allmänt accepterad värdegrund. Vården i Sverige ska prioriteras efter en etisk plattform. Plattformen består av tre principer som rangordnas enligt följande: 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. 4

5 Nationell modell för öppna prioriteringar För att omsätta den etiska plattformen i praktiken har Socialstyrelsen, PrioriteringsCentrum och ett flertal aktörer inom svensk hälso- och sjukvård enats om en modell för att tolka och tillämpa den etiska plattformen för prioriteringar på policy eller gruppnivå (Carlsson m fl 2007). Den nationella modellen för öppna prioriteringar skapar gemensamma begrepp och en gemensam struktur för att kunna rangordna på likartade grunder. Behov omfattar enligt riksdagens definition både hur svårt ett hälsotillstånd är och vilken patientnytta vårdåtgärden ger, kopplat till behovet. Modellen bygger därför på bedömning och rangordning av olika hälsotillstånd kombinerat med olika åtgärder. Ju större svårighet i vardagen och ju effektivare behandling desto högre rangordning. PrioHab PrioHab är Habiliteringens beslutsstöd för prioriteringar på gruppnivå för kliniskt arbete. Det vill säga att göra rätt saker i rätt ordning. Det är ett beslutsstöd för att främja likvärdig och effektiv vård som också tydliggör vad Habiliteringen kan erbjuda patienten. Databasen för PrioHab finns under jordgloben i AsynjaVisph och på Inblicken. Att arbeta med PrioHab innebär att söka vilka behandlande åtgärder som erbjuds inom Habiliteringen. Åtgärderna är kopplade till förklaringar till hälsoproblemet. Rangordningen i PrioHab grundas på en fungerande omgivning. Beslutsstödet används för att prioritera åtgärder för patienten eller mellan patienter. En patient har endast behov av vårdinsatser med förväntad nytta, det vill säga åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet. Habiliteringens uppdrag är att fokusera på patientens vardagsfungerande. Att utveckla eller bibehålla funktions- och aktivitetsförmåga i vardagen efter varje individs förutsättningar. Behandlande åtgärder ska bidra till ökad möjlighet att leva självständigt. I bilaga 2 finns hälsoproblem som Habiliteringen definierat som påverkningsbara för att bidra till en fungerande vardag. 5

6 Vårdprocessen Habilitering För att kunna fatta rätt beslut är det viktigt att veta var i processen ett hälsoproblem befinner sig. 1 Vårdbegäran 2 Åtagande 4 Planera 3 Behov Identifiera hälsotillstånd 5 Aktivitet 7 Beslut 6 Analys 9 Planera 8 Behov Åtgärda hälsoproblem 10 Aktivitet Vårdåtagande avslut 12 Avslut 11 Utvärdera 6

7 DEL 1: Identifiera hälsotillstånd BEHOV Bedöma behov av utredande åtgärder PLANERA Planera vilka utredande åtgärder som ska utföras och när i tid AKTIVITET Möta patienten och genomföra de planerade utredande åtgärderna ANALYS Bedöma patientens hälsotillstånd efter utförda utredande åtgärder Del 1 innebär att utredning genomförs för att ta reda på patientens hälsotillstånd. Utredningsresultaten analyseras och resulterar i ett bedömt hälsotillstånd. Bedöms hälsotillståndet som ett åtgärdsmotiverat hälsoproblem inom ramen för Habiliteringens uppdrag startar del 2, Åtgärda hälsoproblem. Bedöms inte hälsotillståndet som ett åtgärdsmotiverat hälsoproblem inom ramen för Habiliteringens uppdrag avslutas det, eventuellt med remiss till annan verksamhet. 7

8 DEL 2: Åtgärda hälsoproblem BEHOV - Bedöma behov av behandlande åtgärder PLANERA Planera vilka behandlande åtgärder som ska utföras och när i tid AKTIVITET - Möta patienten och genomföra de planerade behandlande åtgärderna UTVÄRDERA Utvärdera patientens hälsotillstånd efter utförda behandlande åtgärder Del 2 innebär att planera och besluta om behandlande åtgärder utifrån problemförklaringar och utredningsresultat. Yrkesspecifikt mål formuleras, och i dialog med patienten formuleras mål utifrån aktuellt hälsoproblem. Behandlande åtgärder utförs. Yrkesspecifika mål utvärderas för att fastställa behandlingseffekten. Måluppfyllelsen, av det med patienten överenskomna målet, utvärderas för att få svar på i vilken grad den överenskomna förändringen i patientens vardag har uppnåtts. 8

9 De tolv processtegen Vårdprocessen Habilitering är indelad i tolv processteg. Varje processsteg beskrivs med en inledande kort förklaring av vad det innebär, hur det ska dokumenteras och vilka rutiner som ska följas. PROCESSTEG 1 Vårdbegäran Processteg 1 innebär att en vårdbegäran inkommer via: REMISS En förfrågan från en annan verksamhet om att åtgärda ett eller flera hälsoproblem som patienten har. EGENREMISS Patient eller patientföreträdare kontaktar Habiliteringen med en förfrågan om att åtgärda ett eller flera hälsoproblem. EGENUPPFATTAT HÄLSOPROBLEM Under pågående utredning eller behandling tar patienten upp ett nytt hälsoproblem. PROFESSIONELLT UPPFATTAT HÄLSOPROBLEM Under pågående utredning eller behandling upptäcker behandlaren ett nytt hälsoproblem eller bedömer att det finns en risk för att utveckla ett nytt hälsoproblem. Behandlaren tar reda på hur det egenuppfattade eller professionellt uppfattade hälsoproblemet påverkar patienten i vardagen. Uttrycker en patient till exempel oro, ska behandlaren ta reda på vilka konsekvenser oron får för patienten. Hälsoproblemet kan då vara Kommer för sent till skola/arbete. 9

10 Dokumentation i textjournal EGENUPPFATTAT/PROFESSIONELLT UPPFATTAT HÄLSOPROBLEM Använd mallen Ny vårdbegäran varje gång ett egenuppfattat eller professionellt uppfattat hälsoproblem uppstår under pågående utredning eller behandling. Behandlaren som får till sig eller upptäcker ett nytt hälsoproblem ska dokumentera i mallen även om hälsoproblemet ska åtgärdas av annan profession. Framkommer flera nya hälsoproblem vid besöket dokumenteras dessa i en och samma mall. Välj Nytt - Journalmallar - Ny vårdbegäran. Kontakttyp är ett obligatoriskt sökord. Välj Notat om patient om annan dokumentation från besöket har gjorts i t ex mallen Åtgärda hälsoproblem. Annars använd annan relevant kontakttyp. Ingen dokumentation får ske direkt under kontakttyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. T ex mamma, pappa, äldsta storasystern. Profession skrivs med titel och namn. Kontakttagare Skriv vem som har tagit kontakt Egenuppfattat hälsoproblem Patientens egenuppfattade hälsoproblem. Dokumenteras genom att referera till patientens egna ord. Professionellt uppfattat hälsoproblem Dokumentera hälsoproblem som uppmärksammas av behandlare och när behandlare bedömer att det finns risk för att hälsoproblem kan uppstå eller förvärras. Sökord med ICF struktur under rubriken Utförda utredande åtgärder Välj relevanta sökord för att dokumentera aktuellt hälsotillstånd vid tidpunkt för ny vårdbegäran. Planerade utredande åtgärder Beskriv vilka utredande åtgärder som den nya vårdbegäran föranleder t ex tas till teamkonferens. Samtycke Dokumentera patientens eller patientföreträdarens samtycke t ex till samverkan med andra aktörer om det krävs för att utföra vården. Samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Notatet i mallen Ny vårdbegäran kopplas i efterhand till aktivitetsplanen som skapas i processteg 4 för planerade utredande åtgärder. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 10

11 PROCESSTEG 2 Åtagande I processteg 2 bedöms vårdbegäran genom att ta ställning till om hälsoproblemet är åtgärdsmotiverat eller inte. Ska utredning och behandling påbörjas av Habiliteringen? Ska remiss skrivas till annan verksamhet? Ska vårdåtagandet avslutas utan utredande eller behandlande åtgärder? Remissgruppen bedömer målgruppstillhörighet och tar ställning till frågeställningen i remissen eller egenremissen. Remissgruppen avgör om remissen ska antas eller inte, eller hänvisas till annan verksamhet. Teamet diskuterar det egenuppfattade eller professionellt uppfattade hälsoproblemet och tar ställning till lämpliga utredande och behandlande åtgärder alternativt hänvisar patienten till annan verksamhet exempelvis psykiatri, kommun eller Försäkringskassan. Dokumentation i textjournal REMISSGRUPP, REMISS/EGENREMISS Mallen Ny vårdbegäran används av remissgruppen som dokumenterar under sökorden: Kontakttyp, Kontakttagare, Kontaktorsak, Besöksorsak. Diagnos registreras. Remissgruppens bedömning av remissen dokumenteras. Beslut vårdåtagande används om remissen antas. Beslut avslag av vårdbegäran används när hälsoproblemet inte bedöms vara ett åtgärdsmotiverat hälsoproblem inom ramen för Habiliteringens uppdrag. Beslut aktivitet/åtgärd används för att dokumentera remissgruppens beslutade åtgärder. Remissgruppen dokumenterar steg 2, 3 och 4 vid samma tillfälle. 11

12 Dokumentation i textjournal TEAMKONFERENS, EGENUPPFATTAT ELLER PROFESSIONELLT UPPFATTAT HÄLSOPROBLEM Välj Nytt - Journalmallar - Hälsoärende planering. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Välj möte om patient. Ingen dokumentation får ske direkt under kontattyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Profession skrivs med titel och namn. Orsak till teamdiskussion Dialog utifrån ovanstående frågor om hälsoproblemet ska åtgärdas inom Habiliteringen eller annan verksamhet. Beslut avslag av vårdbegäran Hälsoproblemet bedöms inte vara inom Habiliteringens uppdrag. Beslut aktivitet/åtgärd Steg 2 och 3 dokumenteras vid samma teamkonferens, se sidan 16. Notatet i mallen Hälsoärende planering kopplas i efterhand till aktivitetsplanen som skapas på processteg 4 för planerade utredande åtgärder. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. 12

13 PROCESSTEG 3-6 Del 1: Identifiera hälsotillstånd För att bedöma om det uppfattade hälsoproblemet är åtgärdsmotiverat eller inte behövs ytterligare information. Del 1 omfattar fyra processteg; Behov, Planera, Aktivitet och Analys. Alla processtegen måste fullföljas för att hälsoproblemet ska gå vidare till del 2 Åtgärda hälsoproblem. 13

14 PROCESSTEG 3 Behov Processteg 3 innebär att ta ställning till vilka utredande åtgärder som behövs för att ta reda på det aktuella hälsoproblemets problemförklaringar. Ta även ställning till vilka utredande åtgärder som behövs, för att ta reda på eventuella risker som finns för att hälsoproblem kan uppstå eller förvärras. Ställ följande frågor: Behövs ytterligare möten med patienten? Behövs möten med personer i patientens omgivning? Vad är tänkbara problemförklaringar? Dessa finns inom aktivitet/delaktighet, kroppsfunktioner och omgivningsfaktorer. Finns det risker förknippade med patientens diagnos, hälsotillstånd eller levnadsvanor? Finns det standardiserade vårdprogram för hälsoproblemet? Vad är rimligt att utreda ytterligare rörande patientens hälsoproblem? Vem eller vilka professioner har bäst kompetens för att ta reda på problemförklaringar? En tvärprofessionell diskussion utifrån ovanstående frågor leder fram till förslag på utredande åtgärder. ICF-rutsystem kan användas som diskussionsunderlag, se bilaga 1. 14

15 Sökning i PrioHab kan göras för att få hjälp i hur en utredning ska prioriteras och vilken profession som ska utreda. I PrioHab finns möjliga problemförklaringar till hälsoproblemet, dessa kan vara en guide till vilka professioner som ska utreda. De behandlande åtgärderna är rangordnade. Utredning kan prioriteras utifrån tänkbara behandlingsåtgärder. Förslag på utredande åtgärder återkopplas till patient och patientföreträdare för att hen ska tacka ja eller nej till förslaget. Fortsätt till processteg 4 om patient och patientföreträdare tackar ja Avsluta hälsoproblemet om patient och patientföreträdare tackar nej Fortsätt till processteg 9 om åtgärd är motiverad, inga ytterligare utredningar behövs samt om patient och patientföreträdare tackar ja 15

16 Dokumentation i textjournal Dokumentera den tvärprofessionella diskussionen i mallen Hälsoärende planering. Återkoppling av beslutade utredande åtgärder till patienten dokumenteras också i mallen Hälsoärende planering. Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan - infoga nytt - Journalmallar - välj mall Hälsoärende planering. Mallen är tvärprofessionell. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Ingen dokumentation får ske direkt under kontattyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. Profession skrivs med titel och namn. Orsak till teamdiskussion Dokumentera diskussion om tänkta problemförklaringar och en sammanfattande analys av hittills kända fakta. Besöksorsak Orsak som hälso- och sjukvårdspersonal anger för patientens besök. Sökordet används endast vid återkoppling till patient och patientföreträdare om föreslagna planerade åtgärder. Ange även plats vid Besök utanför mottagning. Vid Möte om patient ange plats och typ av möte, t ex telefon. Rådgivning/info utredning/behand Dokumentera återkopplingen till patienten. Dokumentera dialogen och om patienten samtyckt eller avböjt erbjudna utredande åtgärder. Beslut aktivitet/åtgärd Skriv vilka utredande åtgärder som teamet beslutat att erbjuda patienten. T ex utredning förflyttning - arbetsterapeut, utredning psykiska funktioner - psykolog. Prioritering hälsoproblem Används om det finns flera hälsoproblem. Gör en professionell bedömning om vilket hälsoproblem som behöver åtgärdas först. Samtycke Dokumentera patientens eller patientföreträdarens samtycke t ex till samverkan med andra aktörer om det krävs för att utföra vården. Samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Beslut om vilka utredande åtgärder som patienten ska erbjudas och åtekoppling av beslutade utredande åtgärder till patient kan ske i samband med annat patientbesök, använd alltid sökorden Beslut aktivitet/åtgärd och Rådgivning/info utredning/behand. Notatet i mallen Hälsoärende planering kopplas i efterhand till aktivitetsplanen som skapas i processteg 4 för planerade utredande åtgärder. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 16

17 PROCESSTEG 4 Planera Processteg 4 innebär att Habiliteringens överenskomna planering med patienten dokumenteras i en aktivitetsplan. I aktivitetsplanen ska patientens hälsoproblem framgå, vilka tänkbara problemförklaringar som ska utredas, vilka utredande åtgärder som ska användas och vilka professioner som ska göra det samt när i tid åtgärderna beräknas påbörjas. Har patienten flera hälsoproblem kan flera pågående aktivitetsplaner finnas samtidigt. Dokumentation AKTIVITETSPLAN Följ Lathund aktivitetsplan och bokningar för dokumentation i aktivitetsplanen. Om teamets arbetssätt är att skapa aktivitetsplanen under processteg 3, markeras de eventuella aktiviteter som patienten sedan inte samtycker till som Ej utförda. Bokning i väntelista och kalender När patienten har samtyckt till en eller flera föreslagna utredande åtgärder, sätts dessa upp på aktuell väntelista eller bokas i kalender. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 17

18 PROCESSTEG 5 Aktivitet Processteg 5 innebär att de utredande åtgärderna utförs tillsammans med patienten. Utredningar kan även göras utan direkt kontakt med patienten, till exempel genom information från patientens nätverk och information från annan hälso- och sjukvårdsenhet. Dokumentation I TEXTJOURNAL Utförda utredande åtgärder dokumenteras i mallen Identifiera hälsotillstånd. Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan infoga nytt - Journalmallar - välj mall Identifiera hälsotillstånd. Mallen är yrkesspecifik men sökorden följer en gemensam struktur för alla yrken. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Ingen dokumentation får ske direkt under kontattyp. Behandlande profession Används första gången en profession påbörjar åtgärd. Detta för att kunna se när respektive profession påbörjat åtgärder i flik Patientöversikt H&H under rubriken Översikter. Om en profession gör en punktinsats och det sedan tidigare finns en vald behandlare i aktuell profession, används inte sökordet. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. T ex mamma, pappa, äldsta storasystern. Profession skrivs med titel och namn. Uppgiftslämnare Om annan än patienten - ange relation för närstående. Ange namn, profession och organisation för professionell uppgiftslämnare. Kontaktorsak Orsak till vårdkontakt som patient, företrädare för patient eller annan anger. T ex myndighet eller företrädare tar kontakt med habiliteringen. Besöksorsak Orsak som hälso- och sjukvårdspersonal anger för patientens besök. T ex utredning av sömn, neuropsykologisk utredning. Ange om fakta inhämtats via intervju eller observation. Vid Besök utanför mottagning ange även plats. Vid Möte om patient ange plats och typ av möte, t ex telefon. 18

19 Patientbakgrund Beskriv patientens levnadsvanor, levnadsförhållande, sysselsättning etc. Enligt Västra Götalandsregionens rutin för Barn som anhöriga 2g HSL, ska det i journal kunna utläsas om förälder med funktionsnedsättning har minderåriga barn. Ange antal barn och barnens födelseår under Levnadsförhållanden. Hälso- och sjukdomshistoria Relevant information om tidigare hälsotillstånd, sjukdomar, utredningar och behandlingar. Använda utredningsinstrument Välj sökord för respektive instrument. Dokumentera rådata och resultat t ex variabler, poängsumma. Informationen ska i första hand kunna tolkas av kollegor inom professionen. Andra utredningsinstrument används för de utredningsinstrument som inte har ett eget sökord, t ex AHA. För in rådata enligt ovan. Sökord med ICF struktur När utredningsinstrument har använts, lyft ut relevanta resultat för hälsoproblemet och dokumentera under respektive ICF sökord. När intervju eller observation används dokumenteras inhämtad information direkt under respektive ICF sökord. Redovisningen ska vara faktabaserad. T ex nedsatt muskelstyrka i benen, nedsatt balans, hög ångestnivå, låg självkänsla, svårt att samtala med okända människor. Redovisningen ska inte innehålla värderingar. Rådgivning/info utredning/behand under rubriken Utförda behandlande åtgärder och Beh relaterad till personlig vård Skriv återkoppling till patienten om föreslagna utredningar. Dokumentera dialogen och om patienten samtyckt eller avböjt erbjudna utredande åtgärder. Allmäntillstånd Skriv den professionella bedömningen av patientens allmänna hälsotillstånd och välbefinnande vid det aktuella mötet. Bedömning se processteg 6. Riskanalys Skriv identifierade risker och tänkbara konsekvenser. Steg 5 och 10 kan göras vid samma besök d v s behandlande åtgärder kan ibland göras vid samma tillfälle som utredande åtgärder. Använd Sökord med ICF-struktur för att dokumentera behandlande åtgärder, under rubriken Utförda behandlande åtgärder. 19

20 Mallen Nybesök används för patienter där remissgrupp har bedömt att nybesök ska erbjudas patienten. Utgå från aktivitetsplan Ny vårdbegäran, dubbelklicka infoga nytt - Journalmallar välj mall Nybesök. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Ingen dokumentation får ske direkt under kontattyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. Profession skrivs med titel och namn. Uppgiftslämnare Om annan än patienten - ange relation för närstående. Ange namn, profession och organisation för professionell uppgiftslämnare. Besöksorsak Orsak som hälso- och sjukvårdspersonal anger för patientens besök dvs nybesök. Ange även plats vid Besök utanför mottagning och Möte om patient. Egenuppfattat hälsoproblem Dokumentera patientens egenuppfattade hälsoproblem som nybesöket resulterar i. Professionellt uppfattat hälsoproblem Hälsoproblem eller risk som behandlare identifierar som grund för tänkbar aktivitet eller åtgärd. Patientbakgrund Beskriv patientens levnadsvanor, levnadsförhållande, sysselsättning etc. Enligt Västra Götalandsregionens rutin för Barn som anhöriga 2g HSL, ska det i journal kunna utläsas om förälder med funktionsnedsättning har minderåriga barn. Ange antal barn och barnens födelseår under levnadsförhållanden. Hälso- och sjukdomshistoria Relevant information om tidigare hälsotillstånd, sjukdomar, utredningar och behandling. Sökord med ICF struktur under rubriken Utförda utredande åtgärder Välj relevanta sökord för att dokumentera aktuellt hälsotillstånd vid tidpunkt för nybesök. Info, råd och undervisande åtg under rubriken Utförda behandlande åtgärder Skriv generell information som ges vid nybesök t ex Habiliteringens tvärprofessionella arbetssätt, patientavgift, andras ansvarsområden etc. Allmäntillstånd Professionell bedömning av patientens allmänna hälsotillstånd och välbefinnande vid aktuellt möte. Samtycke Dokumentera patientens eller patientföreträdarens samtycke t ex till samverkan med andra aktörer om det krävs för att utföra vården. Samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 20

21 PROCESSTEG 6 Analys Processteg 6 innebär en analys av resultaten från samtliga genomförda utredande åtgärder. Analysen ska innehålla förklaringar till hälsoproblemet som man genom utredningar har kommit fram till. Det ska även framgå om risker identifierats som innebär att hälsoproblemet kan förvärras eller att ett nytt hälsoproblem kan uppstå. Det ursprungliga hälsoproblemet kanske inte kvarstår. Dokumentation I TEXTJOURNAL Dokumentera den professionella analysen i mallen Identifiera hälsotillstånd. Steg 5, 6, 7 och 8 kan göras och dokumenteras vid samma utredningstillfälle. Dokumentera den tvärprofessionella analysen i mallen Hälsoärende planering. Steg 6, 7 och 8 kan göras och dokumenteras vid samma teamdiskussion. Använd i båda fallen sökordet Bedömning. Bedömning En sammanfattande professionell eller tvärprofessionell analys av utredningsresultat. Analysen ska innehålla förklaringar till hälsoproblemet. Utredningsresultat som inte är relevanta för hälsoproblemet ska inte finnas med i bedömningen. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 21

22 PROCESSTEG 7 Beslut Processteg 7 innebär att ta ställning till om hälsoproblemet är åtgärdsmotiverat eller inte. Behövs ytterligare utredande åtgärder? Ska behandling påbörjas av Habiliteringen? Ska remiss skrivas till annan verksamhet? Avsluta vårdåtagandet om inga ytterligare utredande eller behandlande åtgärder ska göras. Dokumentation I TEXTJOURNAL Utgå från och markera aktuell aktivitetsplan infoga nytt - Journalmallar - välj mall Hälsoärende planering med sökorden: Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Välj möte om patient. Ingen dokumentation får ske direkt under kontattyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Profession skrivs med titel och namn. Orsak till teamdiskussion Dialog utifrån ovanstående frågor om fortsatta insatser efter avslutade utredande åtgärder. Beslut avslag av vårdbegäran Hälsoproblemet bedöms inte vara inom Habiliteringens uppdrag. Beslut aktivitet/åtgärd Steg 7 och 8 eller 3 görs vid samma teamkonferens. Om ny aktivitetsplan för behandlande åtgärder skapas på steg 9 kopplas notatet i mallen Hälsoärende planering i efterhand till aktivitetsplanen. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. I AKTIVITETSPLAN När en utredande aktivitet är klar sätts den som utförd i aktivitetsplanen. Avsluta tänkbara problemförklaringar som inte är aktuella efter genomförd utredning i aktivitetsplanen. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. 22

23 PROCESSTEG 8-11 Del 2: Åtgärda hälsoproblem När hälsotillståndet är identifierat och analysen har visat att det finns ett eller flera åtgärdsmotiverade hälsoproblem startar del 2. Del 2 omfattar fyra processteg: Behov, Planera, Aktivitet och Utvärdering. 23

24 PROCESSTEG 8 Behov Processteg 8 innebär att utifrån utredningsresultat och problemförklaringar besluta vilka behandlande åtgärder som kan: lösa eller minska patientens upplevda svårighetsgrad av hälsoproblemet bibehålla nuvarande hälsotillstånd och förhindra försämring minska risken för att utveckla nya hälsoproblem Ställ följande frågor: Finns det förutsättningar och resurser hos patienten för att nå målet? Finns det förutsättningar i omgivningen som behövs för att nå målet? Vilket stöd för beslut finns i PrioHab gällande behandlande åtgärder? Finns det standardiserade vårdprogram? Utifrån utredningsresultat, patientens förutsättningar och resurser ger aktuell profession förslag på behandlande åtgärder. Rangordningen i PrioHab är en guide till beslut om behandlande åtgärd. Den ger även vägledning om alternativa behandlande åtgärder, inom samma profession, från annan profession eller teamåtgärd. Förslag på behandlande åtgärder återkopplas till patient och patientföreträdare för att hen ska tacka ja eller nej till förslaget. Om patient eller företrädare tackar ja fortsätt till processteg 9 Om patient eller företrädare tackar nej avsluta hälsoproblemet Målet formuleras i dialog med patient utifrån aktuellt hälsoproblem och tidpunkt för när målet ska vara uppnått. 24

25 Dokumentation I TEXTJOURNAL Teamdiskussion och återkopplingssamtal till patienten dokumenteras i mallen Hälsoärende planering. Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan infoga nytt - Journalmallar - välj mall Hälsoärende planering. Mallen är tvärprofessionell. Eventuellt finns ingen aktuell aktivitetsplan, se sidan 26 samt Lathund aktivitetsplan och bokningar. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Ingen dokumentation får ske direkt under kontattyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. T ex mamma, pappa, äldsta storasystern. Profession skrivs med titel och namn. Orsak till teamdiskussion Skriv diskussionen om tänkbara behandlande åtgärder för hälsoproblemet. Besöksorsak Orsak som hälso- och sjukvårdspersonal anger för patientens besök. Sökordet används endast vid återkopplingssamtalet. Ange även plats vid Besök utanför mottagning och Möte om patient. Rådgivning/info utredning/behand Skriv återkopplingssamtalet med patienten och patientföreträdare. Dokumentera dialogen och om patienten samtyckt eller avböjt de erbjudna behandlande åtgärderna. Beslut aktivitet/åtgärd Skriv vilka behandlande åtgärder som teamet beslutat t ex fysioterapeut- förskrivning rollator, kurator-stödjande samtal, specialpedagog-intensivinlärning. Samtycke Dokumentera patientens eller patientföreträdarens samtycke t ex till samverkan med andra aktörer om det krävs för att utföra vården. Samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Beslut om vilka behandlande åtgärder som patienten ska erbjudas och återkoppling av beslutade behandlande åtgärder till patient kan ske i samband med annat patientbesök. Använd alltid sökorden Beslut aktivitet/åtgärd och Rådgivning/info utredning/behand. Målformulering med patienten kan göras i samband med annat patientbesök och dokumenteras i aktivitetsplanen. Steg 6, 7 och 8 kan göras och dokumenteras vid samma teamdiskussion. Under ett långvarigt vårdåtagande kan det finnas en vinst med att tvärprofessionellt sammanfatta patientens hälsotillstånd och genomförda åtgärder. Använd i så fall mallen Epikris. Om ny aktivitetsplan för behandlande åtgärder skapas på steg 9 kopplas notatet i mallen Hälsoärende planering i efterhand till aktivitetsplanen. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. 25

26 PROCESSTEG 9 Planera Processteg 9 innebär att Habiliteringens överenskomna planering med patienten dokumenteras i en aktivitetsplan. I aktivitetsplanen ska patientens hälsoproblem framgå, vilket mål som ska uppnås dvs vilken förändring i patientens vardag som de behandlande åtgärderna ska åstadkomma, vilka behandlande åtgärder som ska användas utifrån problemförklaringarna, vilka professioner som ska utföra behandlingen och när i tid åtgärderna beräknas påbörjas. Har patienten flera hälsoproblem kan flera pågående aktivitetsplaner finnas samtidigt. Dokumentation I AKTIVITETSPLAN För dokumentation i aktivitetsplanen följ Lathund aktivitetsplan och bokningar. Om teamets arbetssätt är att skapa aktivitetsplanen under processteg 8, markeras de eventuella aktiviteter som patienten sedan inte samtycker till som Ej utförda. Bokning i väntelista och kalender När patienten har samtyckt till en eller flera föreslagna behandlande åtgärder, sätts dessa upp på aktuell väntelista eller bokas i kalender. Se lathund Lathund aktivitetsplan och bokningar. 26

27 PROCESSTEG 10 Aktivitet Processteg 10 innebär att de behandlande åtgärderna utförs tillsammans med patienten. Behandlande åtgärder kan även ges till personer i patientens närmiljö. Information i PrioHab om effekt ger vägledning för att sätta yrkesspecifika mål. Dokumentation I TEXTJOURNAL Genomförda behandlande åtgärder dokumenteras i mallen Åtgärda Hälsoproblem. Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan - infoga nytt - Journalmallar - välj mall Åtgärda hälsoproblem. Mallen är yrkesspecifik men sökorden följer en gemensam struktur för alla yrken. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Ingen dokumentation får ske direkt under kontakttyp. Behandlande profession Används första gången en profession påbörjar åtgärd (kan redan vara ifyllt på steg 5, se Behandlande personal i flik Patientöversikt H&H under rubriken Översikter). Sökordet används inte när en profession gör en punktinsats om det sedan tidigare finns en vald behandlare i aktuell profession. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. T ex mamma, pappa, äldsta storasystern. Profession skrivs med titel och namn. Uppgiftslämnare Om annan än patienten. Ange relation för närstående. Namn, profession och organisation för professionell uppgiftslämnare. Kontaktorsak Orsak till vårdkontakt som patient, företrädare för patient eller annan anger. T ex myndighet eller företrädare tar kontakt med Habiliteringen. 27

28 Besöksorsak Orsak som hälso- och sjukvårdspersonal anger för patientbesöket. T ex samtalsbehandling, information om funktionsnedsättning till personalgrupp, fortsatt gångträning. Vid Besök utanför mottagning ange plats. Vid Möte om patient ange plats och typ av möte t ex telefon, SIP. Sökord med icf struktur Välj relevanta sökord för att dokumentera behandlande åtgärder. Under respektive kapitelnivå finns specifika metodtermer. Här redovisas behandling enligt den specifika metoden. När behandling genomförts med metoder som saknar specifika sökord dokumenteras behandlingen på relevant term på ICF kapitelnivå. Redovisningen av behandling ska innehålla information om hur behandlingen har genomförts. Följande tre sökord avser situationen enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2g, Samtal m vuxen pat om barnens behov (d6), Samtal m pat o barn om barnets sit (d7), Samtal m barn t pat om barnets sit (e3). Rådgivning/info utredning/behand Skriv återkoppling till patienten om föreslagna behandlande åtgärder under rubriken Utförda behandlande åtgärder och Beh relaterad till personlig vård. Dokumentera dialogen och om patienten samtyckt eller avböjt erbjudna behandlande åtgärder. Allmäntillstånd Skriv en professionell bedömning av patientens allmänna hälsotillstånd och välbefinnande vid det aktuella mötet. Mål Används för att dokumentera yrkesspecifika mål, det vill säga önskad effekt av behandling. Målet formuleras i fritext. När ett yrkesspecifikt mål är detsamma som målet i aktivitetsplanen dokumenteras det endast i aktivitetsplanen. Riskanalys Skriv identifierade risker och dess tänkbara konsekvenser. Samtycke Dokumentera patientens och patientföreträdarens samtycke att samverka med andra aktörer som krävs för att utföra vården. Steg 10 och 5 kan göras vid samma besök, det vill säga utredande åtgärder kan göras vid samma tillfälle som behandlande åtgärder. Använd Sökord med ICF-struktur för att dokumentera utredande åtgärder under rubriken Utförda utredande åtgärder. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 28

29 PROCESSTEG 11 Utvärdera Processteg 11 innebär att behandlingens effekt utvärderas i relation till formulerade mål Utvärdera yrkesspecifikt mål Utvärdera mål i aktivietsplanen - måluppfyllelse för patient eller företrädare - måluppfyllelse för tvärprofessionellt eller av en profession Tvärprofessionell eller professionell utvärdering kan göras innan eller efter patientens och företrädarens utvärdering Utvärdera yrkesspecifikt mål Behandlaren utvärderar effekten av den behandlande åtgärden, det vill säga utvärderar det yrkesspecifika målet. Använd för yrket relevanta utvärderingsinstrument. I de fall ett yrkesspecifikt mål är detsamma som målet i aktivitetsplanen doku menteras måluppfyllelsen endast i mall Hälsoärende Utvärdering, se Utvärdering Mål i aktivitetsplan. Dokumentera alltid uppnått hälsotillstånd i mallen Åtgärda hälsoproblem oavsett om ett yrkesspecifikt mål är satt eller inte. Är du den sista behandlaren i ärendet innan vårdåtagandet avslutas, överväg om dokumentationen om uppnått hälsotillstånd istället ska göras i mallen Epikris för att undvika dubbel dokumentation. Dokumentation Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan infoga nytt - Journalmallar - välj mall Åtgärda hälsoproblem med sökorden: Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Ingen dokumentation får ske direkt under kontakttyp. Behandlande profession. Ta bort ditt namn under användare och sätt ett streck i fritextrutan när åtgärden avslutas. Detta för att visa när respektive profession avslutat åtgärder i fliken Patientöversikt H&H under rubriken Översikter. 29

30 Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. T ex mamma, pappa, äldsta storasystern. Profession skrivs med titel och namn. Besöksorsak Orsak som hälso- och sjukvårdspersonal anger för patientens besök. T ex utvärdering av utförd behandling. Vid Besök utanför mottagning ange plats. Vid Möte om patient ange plats och typ av möte t ex telefon, SIP. Uppfölj/kontroll av insatt behand Skriv vilken åtgärd som ska följas upp t ex intensivinlärning, hjälpmedelsförskrivning gällande manuell rullstol, stödjande samtal, rådgivning information. Använda utredningsinstrument/andra utredningsinstrument under rubriken Utförda utredande åtgärder Om de instrument och utredningsmetoder som användes vid utredningen används igen för att utvärdera, dokumenteras det här. Sökord med ICF struktur under rubriken Utförda utredande åtgärder Välj relevanta sökord för att dokumentera uppnått hälsotillstånd. Är du den sista behandlaren i ärendet innan vårdåtagandet avslutas, överväg om dokumentationen om uppnått hälsotillstånd istället ska göras i mallen Epikris för att undvika dubbeldokumentation. Behandlingsperiod Ange datum fr o m och t o m när behandlande åtgärder påbörjades respektive avslutades, samt antal behandlingstillfällen. Riskanalys Skriv identifierade risker och tänkbara konsekvenser av riskerna t ex vid användande av hjälpmedel. Utvärdering. Utvärdera det yrkesspecifika målet. Kopiera in yrkesspecifikt mål som ska utvärderas från tidigare dokumentationstillfälle. Beskriv den behandlande åtgärdens effekt i fritext. Utvärdera mål i aktivitetsplan MÅLUPPFYLLELSE PATIENT OCH FÖRETRÄDARE Den eller de professioner som genomfört behandlande åtgärder utvärderar i dialog med patient eller företrädare i vilken grad det överenskomna målet i aktivitetsplanen är uppnått. MÅLUPPFYLLELSE TVÄRPROFESSIONELLT OCH PROFESSIONELLT 30

31 Den eller de professioner som genomfört behandlande åtgärder utvärderar effekt och nytta av åtgärderna i aktivitetsplanen genom att mäta målfyllelsen. Dokumentation Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan infoga nytt - Journalmallar - välj mall Hälsoärende utvärdering med sökorden: Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Välj Notat om patient om annan dokumentation från besöket har gjorts i mallen Åtgärda hälsoproblem. Använd annars relevant kontakttyp. Ingen dokumentation får ske direkt under kontakttyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Patienten och patientens anhöriga anges med relation, aldrig med namn. T ex mamma, pappa, äldsta storasystern. Profession skrivs med titel och namn. Utvärdering måluppfyllelse Välj det som gäller för aktuellt mål: Målområde (ICF) välj ICF-området där målet i aktivitetsplan är formulerat Målbeskrivning- kopiera målet från aktivitetsplan Patient - välj måluppfyllelsegrad Företrädare - välj måluppfyllelsegrad. Företrädare är både den som företräder i juridisk mening d v s vårdnadshavare eller god man, men även annan personal, anhörig mm. Företrädare kan utvärdera istället för patienten, men även utvärdera som komplement till patientens utvärdering Tvärprofessionell välj måluppfyllelsegrad tvärprofessionellt eller profession Kommentarer som bör dokumenteras skrivs i fritextrutan. T ex varför målet inte uppnåtts eller om och i så fall varför det finns en diskrepans mellan måluppfyllelsegrad patient och behandlare. Ovanstående utvärderingar kan göras vid samma eller olika tillfällen. Rutiner Rutiner och lathundar finns på Inblicken. Sök via Patient/Tolkanvändare/ Habiliteringens Huvudprocess och AsynjaVisph 31

32 PROCESSTEG 12 Avslut Processteg 12 innebär att hälsoproblemet avslutas. Avsluta aktivitetsplan När alla aktiviteter är avslutade, målen är utvärderade, problem och risker är avslutade, så avslutas också aktivitetsplanen. Avsluta alltid alla aktivitetsplaner då patienten remitteras från Habiliteringen barn till Habiliteringen vuxen. Undantag för aktivitetsplan CPUP som inte avslutas inom samma spärrområde. Stäng och skapa ny aktivitetsplan om patient flyttar mellan spärrområden, eftersom aktivitetsplanen inte syns mellan spärrområden. Habiliteringens spärrområden är Göteborg och Södra Bohuslän, Fyrbodal, Skövde och Södra Älvsborg. Se Lathund aktivitetsplan och bokningar. 32

33 Del 3: Vårdåtagande avslut Habiliteringsmottagningens vårdåtagande för patienten avslutas. Dokumentera enligt nedan. Syftet är att beskriva patientens hälsotillstånd vid tidpunkten för avslut och sammanställa genomförda åtgärder, effekter och måluppfyllelse. Exempelvis när en patient byter habiliteringsmottagning, remitteras till annan mottagning etc. Se också rutin HOH - AsynjaVisph- Dokumentation - Avslut vårdåtagande. Dokumentation I TEXTJOURNAL Utgå från och dubbelklicka på aktuell aktivitetsplan infoga nytt - Journalmallar - välj mall Epikris. Skriv mallen gemensamt om flera professioner utfört åtgärder under den senaste behandlingsperioden. Kontakttyp Är ett obligatoriskt sökord. Välj alltid Notat om patient. Ingen dokumentation får ske direkt under kontakttyp. Närvarande Skriv vilka som deltar på mötet inklusive dig själv. Profession skrivs med titel och namn. Patientbakgrund Beskriv patientens levnadsvanor, levnadsförhållande, sysselsättning etc. Enligt Västra Götalandsregionens rutin för Barn som anhöriga 2g HSL, ska det i journal kunna utläsas om förälder med funktionsnedsättning har minderåriga barn. Under Levnadsförhållanden ska antal barn och barnens födelseår anges. Hälso- och sjukdomshistoria. Relevant information om tidigare hälsotillstånd, sjukdomar, utredningar och behandlingar. Utförda utredande åtgärder Skriv vilka utredande åtgärder som genomförts under den senaste behandlingsperioden på Habiliteringen. Utförda behandlande åtgärder Skriv vilka behandlade åtgärder som har genomförts under den senaste behandlingsperioden på Habiliteringen. Behandlingsperiod skriv datum för start och avslut av vårdåtagande Bedömning, diagnos enl ICD-10 Välj Lägg till..., markera den eller de av patientens diagnoser som tillhör Habiliteringens målgrupp, OK. Sökord med ICF struktur under rubriken Hälsotillstånd. Välj relevanta sökord för att dokumentera uppnått hälsotillstånd vid tidpunkten för avslut. 33

34 PROCESSTEG 3 Vilka utredande åtgärder behövs? Ta reda på tänkbara problemförklaringar till aktuellt hälsoproblem och eventuell risk att det förvärras eller att nya hälsoproblem uppstår. DATUM: NAMN: EGENUPPFATTAT HÄLSOPROBLEM (Patientens aktivitetsproblem) VAD VET VI SOM ÄR BETYDELSEFULLT KOPPLAT TILL PROBLEMET? TÄNKBAR FÖRKLARING till det egenuppfattade hälsoproblemet (VARFÖR) AKTIVITET/ DELAKTIGHET (d) OMGIVNINGS- FAKTORER (e) KROPPS- FUNKTIONER (b) UTREDNING (VAD, HUR) ANSVARIG BILAGA 1 34

35 Mallanvändning i AsynjaVisph 1 Vårdbegäran Aktivitetsplan Ny vårdbegäran 2 Åtagande 4 Planera Nybesök 3 Behov Identifiera hälsotillstånd 5 Aktivitet Hälsoärende planering 6 Analys Identifiera hälsotillstånd 7 Beslut Epikris 8 Behov 9 Planera Åtgärda hälsoproblem 10 Aktivitet Åtgärda hälsoproblem Vårdåtagande avslut 12 Avslut 11 Utvärdera Hälsoärende utvärdering Aktivitetsplan BILAGA 2

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

Fotvårdsspecialist Nybesök

Fotvårdsspecialist Nybesök Fotvårdsspecialist Nybesök Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp VÅRDBEGÄRAN

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utvecklingskraft 31 maj 2018 Lovisa von Goës & Pernilla Lundberg, Hjälpmedelscentralen Att prioritera i vården kommer aldrig att

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Dialog chefer 22 september 2017 Pernilla Lundberg, Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt. men görs ändå! Förväntningar

Läs mer

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Manual och anvisningar

Manual och anvisningar Uppdaterad 2015-04-14 BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Hälsa och habilitering,

Läs mer

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Undersköterska Besök kort

Undersköterska Besök kort Undersköterska Besök kort Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp * Mottagningsbesök planerat * Mottagningsbesök

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Granskningsmall handläggningsdokumentation Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne 2016-04-05 Utfärdad av Fastställd av Version. Förvaltningsgrupp Melior Styrgrupp journaldokumentation 1 SUS, Sund, Kryh och

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för arbetsterapeuter

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt

Läs mer

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN 2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN Beskrivning och manual Utgåva 8 171006 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bedömning av behov... 2 Bakgrund... 2

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Meddix ÖV SIP. Ta fram den enskilde som planering ska göras på genom att välja Person därefter Översikt personer:

Meddix ÖV SIP. Ta fram den enskilde som planering ska göras på genom att välja Person därefter Översikt personer: Meddix ÖV SIP Skapa en SIP individuell samordnad plan Ta fram den enskilde som planering ska göras på genom att välja Person därefter Översikt personer: Skriv in personnummer (t.ex. 195003077524), välj

Läs mer

Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården Kort beskrivning om utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården Dokumentet utgår från ett patientperspektiv i sin beskrivning av kontakter med primärvården i enlighet med Styrande principer inom

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig

Läs mer

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

LATHUND DOKUMENTATION

LATHUND DOKUMENTATION LATHUND DOKUMENTATION Treserva Hälsoärende Version 4 2019-03-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Flödet i Hälsoärendet 2 Starta nytt vårdåtagande 2 Öppna befintligt vårdåtagande 5 Processtegen 7 Processteg Ta emot

Läs mer

Ett första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd.

Ett första steg i den nya informationsmiljön är upphandling av ett IT-stöd. Kommunala optioner inom FVM Programmet framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) är Västra Götalandsregionens (VGR) viktigaste digitaliseringssatsning. VGR har identifierat att nuvarande informationsmiljö

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL

Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL Handläggare: Uppdragsgrupp SVOP Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård 2018-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11 In- och utskrivning i hemsjukvård

Läs mer

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna 2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande

Läs mer

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING RIKTLINJE GÄLLANDE SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING, SAMMANHÅLLEN JOURNALFÖRING (NPÖ) SAMT MEDVERKAN I NATIONELLA KVALITETSREGISTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i:

Läs mer

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band. Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i efterhand, dvs.

Läs mer

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Riktlinje för bedömning av Egenvård RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinje för bedömning av Egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2017-11-01 Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

NPÖ Nationell patientöversikt

NPÖ Nationell patientöversikt NPÖ Nationell patientöversikt Rutinen gäller för legitimerad personal inom Individoch familjeomsorgen, Vård- och äldreförvaltningen, Sociala omsorgsförvaltningen i Borås Stad Rutin NPÖ 1 Ur Borås Stads

Läs mer

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band.

Namnet på den studerande som har skrivit eller dikterat informationen. Ersätter den tidigare termen Identitetskontroll/Id-band. Manual för Psykiatri, fysioterapeut Mallen är avsedd att användas vid fysioterapeutisk / sjukgymnastisk behandling inom VUP,BUP och RP. Grundmall Psykiatri, fysioterapeut Dikteringstidpunkt Används om

Läs mer

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientlagen och informationsplikten 2014:821 Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård

Läs mer

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser

Läs mer

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Remiss inom hälso- och sjukvård

Remiss inom hälso- och sjukvård Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016 Välkommen Metodstödjardag 11 november 2016 Program Beslutsstödet nationellt Lite repetition Reflektioner från var och en Fördjupning i begreppet svårighetsgrad och risk/sannolikhet Kalibreringen Frågor

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Juridiken kring hjälpmedel

Juridiken kring hjälpmedel Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården LATHUND Vårt dnr SKL Dnr 16/01539 2017-11-23 Utgåva 1.0 Avd. vård och omsorg Lisbeth Isaksson Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården

Läs mer

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 20 april 2016 30 Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015 Dnr 35-15 Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

SIP Samordnad Individuell Plan

SIP Samordnad Individuell Plan SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra

Läs mer

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen

Läs mer

Förändring av anteckningstyper i Cosmic

Förändring av anteckningstyper i Cosmic 2019-02-11 Förändring av anteckningstyper i Med start i februari 2019 kommer det att ske ett antal förändringar av anteckningstyper i : Slutanteckning ersätter Epikris och Utskrivning Samordning ersätter

Läs mer

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso och sjukvårdsledningens administrativa 1.0 5 enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Beredningsgruppen

Läs mer

Utskrivningsprocess med information Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Utskrivningsprocess med information Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utskrivningsprocess med information Lagen samverkan från sluten hälso- och sjukvård En indiuell plan. Version 2.0 Datum 2017-05-11 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor Storberg En indiuell plan från sluten

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Hälsoärende, Vägledning för dokumentation

Hälsoärende, Vägledning för dokumentation RUTIN DOKUMENTATION PATIENTJOURNAL Hälsoärende, Vägledning för dokumentation Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 54 nr 606 Antaget 2019-03-13 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid

Läs mer

Handlägga vårdbegäran Utreda hälsotillstånd Bedöma och planera åtgärder Genomföra åtgärder enligt vårdplan... 8

Handlägga vårdbegäran Utreda hälsotillstånd Bedöma och planera åtgärder Genomföra åtgärder enligt vårdplan... 8 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsprocessen... 2 Handlägga vårdbegäran... 3 Utreda hälsotillstånd... 5 Bedöma och planera åtgärder... 6 Genomföra åtgärder enligt vårdplan... 8 Följa upp vårdåtagande... 9 Efterhantera

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Vad kan Flödesmodellen användas till?

Vad kan Flödesmodellen användas till? Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt

Läs mer

Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019

Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Frågor & Svar om vårdgarantin i primärvården från och med 2019 Hur förändras vårdgarantin från den 1/1 2019? Det är vårdgarantin inom primärvården som förändras. Den nationella vårdgarantin omfattar idag

Läs mer

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) 1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes

Läs mer

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs

Läs mer