Trafikarbetets förändring

Transkript

1 Trafikarbetets förändring -2015

2 Dokumenttitel: Trafikarbetets förändring Skapat av: Thomas Vestman Dokumenttyp: Rapport Publikationsnummer: 2016:147 ISBN: Publiceringsdatum: December 2016 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Thomas Vestman Uppdragsansvarig: Thomas Vestman

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. Inledning 2 2. Sammanfattande resultat 3 3. Trafikarbete grundläggande definitioner 7 4. Faktorer bakom trafikarbetets förändring 8 5. Kort beskrivning av det stationära mätsystemet 9 6. Revidering av ram Bortfall Resultatöversikt 12 Bilagor De enskilda punkternas geografiska fördelning inom landet Bil 1 Bensinpriser, Bil 2-1 -

4 1. Inledning I denna rapport redovisas trafikarbetets förändring mellan åren och 2015 definierat som trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet på konstant vägnät. Underlaget för skattning av trafikarbetets förändring har insamlats i ett system bestående av ca st slumpmässigt valda helårsmätta punkter. Systemet skall i första hand användas för skattning av det totala trafikarbetets årliga förändring på riksnivå, fördelat på vägkategorierna europavägar, övriga riksvägar, primära länsvägar och övriga länsvägar. Systemet har vidare byggts upp efter statistiska principer för att ge möjlighet att ange förändringsskattningens precision, som ges i form av ett osäkerhetsintervall som med 95 % säkerhet innesluter det sanna värdet*. Systemet etablerades 1976 för att i fortsättningen kontinuerligt följa trafikarbetets förändring. Punkternas ungefärliga lägen framgår av bilaga 1. I figurerna 1-30 redovisas Trafikförändring index för axelpar fram till och med. Därefter redovisas indexförändringen för fordon. Trafikförändring mellan respektive år i % redovisas i samtliga figurer (figur 1-30) för fordon. Även före 1977 gjordes beräkningar av trafikarbetets förändring. Materialet har dock varit av skiftande kvalité och framförallt inte kunnat sägas representera hela det statliga vägnätet och det har heller inte varit möjligt att ange dessa skattningars osäkerhet. I tabellerna på sidan 4 och 5 redovisas de senaste årens förändring av trafikarbetet. Det bör observeras att angivna värden för grundas på de riksomfattande s.k. rörliga trafikmätningarna och får anses vara av hög kvalité. * I "TF 142 Ett stationärt räknesystem och ett basurval för olika informationsbehov" beskrivs närmare målsättningarna med systemet, valet av punkter m m

5 2. Sammanfattande resultat Totala trafikarbetets förändring på riksnivå, fördelat per vägkategori. Fordon Axelpar Fordon Axelpar Europavägar +2,4 ± 0,9% +2,4 ± 0,7% +2,6 ± 0,8% +2,5 ± 0,8% Övriga +2,0 ± 0,7% +1,8 ± 0,9% +1,8 ± 0,6% +1,8 ± 0,7% riksvägar Primära +2,7 ± 1,0% +2,6 ± 1,2% +1,2 ± 1,2% +1,1 ± 1,5% länsväg Övriga +1,5 ± 1,1% +1,6 ± 1,2% +0,0 ± 1,2% -0,1 ± 1,4% länsvägar Samtliga vägar +2,2 ± 0,5% +2,1 ± 0,5% +1,6 ± 0,5% +1,6 ± 0,5% Ovan redovisas trafikarbetets procentuella förändring med osäkerhetsintervall för fordon och för axelpar i olika vägkategorier. Osäkerhetsintervallen är gjorda så att med 95 % säkerhet ligger den sanna förändringen inom angivet intervall. För exempelvis europavägar har trafikarbetet räknat i axelpar förändrats med +2,5 % 0,8 % eller med andra ord, intervallet +1,7 % till + 3,3 % innefattar med 95 % säkerhet den sanna förändringen. För fordon har det totala trafikarbetet förändrats med +1,6 % 0,5 % mellan år och Studerar man olika typer av fordon så har personbilstrafiken förändrats med + 1,7 % 0,5 % och lastbilstrafiken har förändrats med +1,3 % 1,6 %. På följande sidor redovisas trafikarbetets förändring från år

6 Trafikarbetets förändring mellan år Axelpar c:a +5 % per år Kommentarer c:a 3 % minskningen föranledd av c:a +8 % oljekrisen c:a +5 % % % % % % % % % % % % % % ± 0.7 % ± 0.8 % ± 0.6 % Fordon Lastbil ± 0.5 % ± 0.6 % ± 0.9 % ± 0.8 % +4.9 ± 1,6 % % ± 0.5 % +4.0 ± 3.3 % ,0 + 0,9 % + 0,5 + 0,4 % +1.0 ± 2.0 % ,6 0,6 % + 0,3 0,6 % +3.7 ± 1,3 % ,4 0,6 % + 1,1 0,5 % +5.1 ± 1,3 % ,3 0,6 % + 3,2 0,5 % +5.0 ± 1,4 % - 4 -

7 Trafikarbetets förändring mellan år 2015 Axelpar Fordon Lastbil ,5 ± 0,8 % + 1,5 ± 0,7 % +2.6 ± 1,9 % ,1 ± 0,5 % + 3,3 ± 0,5 % +2.4 ± 1,5 % ,8 ± 0,5 % + 1,8 ± 0,5 % +1.5 ± 1,0 % ,1 ± 0,4 % + 1,0 ± 0,4 % +1.7 ± 1,2 % ,1 ± 0,5 % + 0,8 ± 0,5 % +4,3 ± 1,7 % ,4 ± 0,6 % + 0,2 ± 0,6 % +2,1 ± 1,1 % ,0 ± 0,6 % + 2,8 ± 0,5 % +5,3 ± 1,1 % ,9 ± 0,6% - 0,8 ± 0,6 % 0,0 ± 1,4 % ,3 ± 0,5% +0,2 ± 0,4 % -3,9 ± 1,3 % ,1 ± 0,5 % -0,2 ± 0,5% +3,9 ± 1,3 % ,6 ± 0,7 % +1,5 ± 0,6 % +2,6 ± 1,2 % ,6 ± 0,5% -0,6 ± 0,5% -0,4 ± 1,1% ,1 ± 0,5 % +1,1 ± 0,5 % +0,8 % ± 0,9 % ,1 ± 0,5 % +2,2 ± 0,5 % +2,1 ± 1,6 % ,6 ± 0,5 % +1,6 ± 0,5 % +1,3 ± 1,6 % Ovanstående förändringar visualiseras i figurerna på nästa sida

8 Trafikarbetets förändring för axelpar uttryckt i procent. Samtliga vägar 6,2 5,1 5,5 5,5 0,8 1,4 1,8 3,3 0,9 0 1,2 1, ,6 1,4 3,3 1,7 1,5 3,1 1,8 1,1 1,1 0,4 3 0,1 1,6 1,1-3 -0,5-1,1-2,5-0,9-0,3-0,6 Trafikarbetets förändring, index 1974 = Samtliga vägar

9 3. Trafikarbete grundläggande definitioner Trafikarbetet på en vägsträcka är summan av längden på alla resor som fordon utför längs sträckan under en bestämd tid. Trafikarbetet i ett område är då summan av alla resor längs alla vägsträckor i området och uttrycks i fordonskilometer eller axelparskilometer. Matematiskt kan trafikarbetet uttryckas på följande sätt: Låt (x) vara flödesfunktionen, d v s en funktion som beskriver hur stort flödet (antalet förbipasserande fordon) är i varje punkt på sträckan. Beteckna sträckans startpunkt med a och sträckans slutpunkt med b. Då är trafikarbetet integralen av flödeskurvan över intervallet (a,b), d v s TA b a f x dx tätort F l ö d e A Sträcka B Trafikarbetet är det skuggade området under flödeskurvan och definieras av: a vägsträckan (sträckan A - B) b flödesdefinitionen (antal axelpar eller antal fordon) c tidsperioden (t ex 2013) - 7 -

10 4. Faktorer bakom trafikarbetets förändring Den mätbara skillnaden i trafikarbetet som erhålls vid jämförelse av trafikarbete mellan två perioder är den kombinerade effekten av ett flertal faktorer. De faktorer som påverkar trafikarbetets förändringar kan indelas i följande klasser: Allmän trend - kan karakteriseras av exempelvis ökat eller minskat bilinnehav och en förändring av bilutnyttjande. Denna typ av förändring är en följd av faktorer som förändrad levnadsstandard, förbättring eller försämring av allmänna kommunikationer, höjning av bensinpris etc. (Bensinprisförändringar från 1970 redovisas i bil 2). Ändring av väglängd Om en vägsträcka uträtas eller förlängs minskar resp ökar trafikarbetet vid konstant flöde. Förändringar av trafikarbetet som beror på ändrad väglängd ingår inte i denna skattning. Här skattas i stället trafikarbetets förändring på konstant vägnät. I samband med så kallade ramrevideringar justeras urvalet av mätpunkter så att skattningen gäller ett aktuellt vägnät. Omfördelning av trafik mellan vägkategori, orsakat av olika förändringar av vägstandarden. En förbättring av vägstandarden på en väg kan medföra att trafik från intilliggande alternativa vägar med sämre standard omflyttas till den med högre standard. Årstidsvariation vid jämförelse inom år. Tillfälliga faktorer som resulterar i att trafikarbetet minskar under kortare perioder. Orsaken till förändringen kan vara väderlek, helgkombinationer etc

11 5. Kort beskrivning av det stationära systemet Den detaljerade utformningen har utgått från målsättningen att skatta trafikarbetets förändring mellan olika valda tidsperioder för hela det statliga vägnätet. I det nuvarande systemet bedömde man att med ca st punkter skulle noggranheten i de olika skattningarna uppgå till de värden som återges i nedanstående tabell. Förväntade osäkerhetsintervall vid skattning av trafikarbetets förändring Riksvägar Primära och övriga länsvägar Hela riket Mellan veckoperioder ± 2.0% ± 2.6% ± 1.6% Mellan månadsperioder ± 1.6% ± 2.2% ± 1.3% Mellan kvartal, år ± 1.0% ± 1.3% ± 1.7% Osäkerhetsintervallen skall i 95 fall av innesluta det rätta värdet. Mätpunkterna har fördelats på de olika vägkategorierna enligt följande, för att få så liten osäkerhet som möjligt: Europavägar Övriga riksvägar Primära länsvägar Övrigalänsvägar Hela riket Systemets konstruktion utgick vidare från önskemålet att kunna ge möjlighet till olika utvidgningar av målprogrammet, tillfälliga eller mer permanenta. Detta ledde till ett samtidigt urval av vägavsnitt och punkter (en i varje avsnitt). Förutsättningar för urvalet av avsnitt och punkter är konstruktionen av en ram, vilket har inneburit en ordnad listning av hela vägnätet uppdelat i urvalsenheter, d v s vägavsnitt. Därvid har vägdatabanken utnyttjats såväl för ordningen som konstruktionen av vägavsnitt. För övriga vägar har kommunblock utnyttjats som enhet. Alla avsnitt har sedan grupperats efter vilken vägkategori de tillhör (europaväg, riksväg, primär länsväg, närtrafik m m), geografiskt läge m m. Grupperingen har gjorts så att man fått 83 grupper. Ur varje grupp har sedan ett avsnitt och en punkt på det avsnittet valts slumpmässigt

12 6. Revidering av ram Den ursprungliga ramen utformades hösten 1975 med de uppgifter som då förelåg i vägdatabanken (VDB). Effektiviteten i systemet, då det uttrycks i urvalsfel (varians), avtar successivt av två huvudorsaker: * De utnyttjade trafikflödena, som i huvudsak gällde år 1972 för huvudvägar och 1973 för övriga vägar, svarar allt mindre väl mot aktuella trafikflöden * Vägnätet förändras successivt genom tillkomst och avgång av vägar från olika vägkategorier. Den ursprungliga ramkonstruktionens vägnät definierades som hela det allmänna vägnätet exklusive hela vägar som låg helt inom tätortsområde. Under 19 och 1981 genomfördes en revidering av basramen baserad på VDB:s version Följande förutsättningar låg till grund för en ny ram: * Trafikflödena för huvudvägar utgörs av 1978 års siffror och för övriga vägar av 1976 eller * Vägnätet definieras som hela det allmänna vägnätet ( ), exklusive vägar med kommunalt underhåll som ligger innanför stadsplanegräns. För att bevara kontinuitet i systemet utnyttjades en statistisk metod som utvecklats av Nathan Keyfitz. Detta medförde att endast ett mindre antal punkter behövdes bytas ut. Revideringen utfördes i 2 etapper. Den nya ramen infördes för huvudvägar fr o m 1981 och för övriga vägar fr o m Detta innebar att 21 punkter av 30 på övriga vägar var nya fr o m Att antalet är så pass stort beror på att principerna för uppbyggnad av ramen för övriga vägar samtidigt ändrats. En ny revidering av ramen gjordes under En av orsakerna till att ramrevideringen gjordes var att många vägar bytte vägkategori. Vid trafikförändringen , användes denna ram för första gången. Ytterligare en ramrevidering har genomförts under år och ett 40-tal mätpunkter har bytts ut under åren Denna ram gäller från och med år. Under etablerades ett 30-tal nya stationer, som drivits vidare under Från och med januari gäller en ny ram där dessa nya stationer ingår som en del

13 7. Bortfall Av olika orsaker händer det att mätutrustningen inte kan registrera trafiken under någon eller några dagar. Motsvarande dagar under det andra året utesluts då också så att jämförelsen mellan åren baseras på jämförbara dagar. Kommentarer Inläsningen av trafikuppgifter vid mätstationen vid E6 norr om Göteborg (norr om Hising Kärra) har under delar av och under hela 2015 påverkats av tekniska problem. Problemen har resulterat i att trafikuppgifter saknas för den aktuella perioden. Mätstationen vid Norrfjärden på E4 norr om Piteå har på grund av en omfattande vägombyggnad varit avstäng från och med september Följande stationer har uteslutits vid skattningen av årsförändringen mellan och Vägnummer Pkt-nr Pkt-namn E6 E Göteborg 7470 O Hofterup 50 (E16) 9735, 9736 NO Borlänge , 9629 V Nässjö S Ödeborg Märsta S Sandfors O Avesta O Osby Stationerna har därför inte bidragit med underlag till årsjämförelsen Anledningarna till att stationerna uteslutits är huvudsakligen dålig kvalitet på levererat jämförelsedata (för stor andel bortfall) eller att stationerna har påverkats av en förändrad trafiksituation under jämförelsetiden som gjort att stationen därför inte levererat relevant jämförelsedata

14 8. Resultatöversikt Tabeller Trafikarbetets förändring per vägkategori Tabell 1 Redovisning av de enskilda punkternas trafik- förändring Tabell 2 Bilagor De enskilda punkternas geografiska fördelning inom landet Bilaga 1 Bensinprisförändringar från 1970 Bilaga 2 Figurer Trafikarbetets förändring per vägkategori Figur 1 och 2 Se separat tabell på web-sidan Trafikflödesförändring i de enskilda punkterna Figur 3-30 Se separat tabell på web-sidan

15 Tabell 1 Trafikarbetets förändring på riksnivå i axelpar, uttryckt i %, fördelat på vägkategori Europavägar Övriga Riksvägar Primära länsvägar Övriga länsvägar Samtliga vägar ,5 + 1,1 + 3,2 + 1,4 + 3,3 + 1,9 + 1,4 + 1,6 + 2,8 + 0, ,7 + 0,8 + 1,6 + 1,0 + 2,2 + 2,1 + 3,1 + 2,2 + 2,1 + 0, ,4 + 1,3 + 0,9 + 1,2 + 2,6 + 0,4 + 0,4 + 0,7 + 0,8 + 0, ,1 + 1,6-3,0 + 1,7-2,0 + 2,2-1,1 + 1,7-3,0 + 0, ,3 + 1,5-0,3 + 1,7-0,4 + 1,4-1,0 + 1,6-0,5 + 0, ,8 + 0,9 + 1,1 + 1,0 + 2,6 + 2,4 + 1,7 + 2,7 + 1,4 + 1, ,4 + 0,7 + 1,3 + 1,5 + 2,3 + 1,2 + 1,5 + 1,7 + 1,8 + 0, ,0 + 1,1 + 3,2 + 1,6 + 2,8 + 2,3 + 2,0 + 2,4 + 3,3 + 1, ,3 + 1,7 + 1,0 + 1,1 + 2,0 + 1,8-0,2 + 1,1 + 0,9 + 0, ,9 + 1,1 + 5,9 + 0,9 + 5,2 + 1,4 + 6,2 + 1,6 + 6,2 + 0, ,0 + 0,9 + 5,6 + 1,3 + 5,4 + 1,6 + 3,3 + 2,2 + 5,1 + 0, ,5 + 1,2 + 6,3 + 0,9 + 5,8 + 1,4 + 4,5 + 1,0 + 5,5 + 0, ,7 + 1,3 + 6,8 + 0,9 + 6,7 + 0,9 + 3,4 + 4,0 + 5,5 + 1, ,8 ± 1,3-1,7 ± 1,1-1,4 ± 1,1-0,8 ± 1,6-1,1 ± 0, ,0 ± 1,7 + 0,7 ± 0,9 + 0,3 ± 1,5 + 0,4 ± 1,8 + 0,0 ± 0, ,8 ± 0,3 + 0,9 ± 1,1 + 0,4 ± 1,4 + 2,3 ± 1,7 + 1,2 ± 0, ,8 ± 0,8-2,4 ± 1,3-2,3 ± 1,3-2,4 ± 1,4-2,5 ± 0, ,3 ± 1,4 + 0,8 ± 1,4 + 0,9 ± 1,4 + 2,0 ± 2,4 + 1,6 ± 0, ,2 0,8 + 1,9 0,9 + 1,8 1,5 + 0,8 0,9 + 2,0 + 0, ,8 + 0,7 + 0,3 + 1,3 + 0,0 + 1,1 + 1,3 + 2,7 + 1,0 0, ,3 1,1-0,4 0,9-0,4 1,3 + 0,4 1,5 + 0,6 0, ,9 1,2 + 1,2 1,0 + 1,7 1,1-0,6 1,0 + 1,4 0, ,6 1,0 + 3,1 1,1 + 4,9 1,4 + 2,1 1,1 + 3,3 0, ,8 1,7 + 1,7 1,6 + 1,5 1,7 + 0,7 1,0 + 1,7 0, ,2 ± 1,0 + 0,8 ± 1,0 + 2,6 ± 1,9 + 1,9 ± 2,1 + 1,5 ± 0, ,7 ± 0,8 + 2,7 ± 1,3 + 3,9 ± 1,6 + 2,4 ± 0,9 + 3,1 ± 0, ,7 ± 0,7 + 1,4 ± 1,2 + 2,1 ± 1,0 + 2,3 ± 1,0 + 1,8 ± 0, ,5 ± 0,6 + 0,2 ± 0,9 + 0,4 ± 1,2 + 1,7 ± 0,8 + 1,1 ± 0, ,3 ± 0,6 + 0,9 ± 1,0 + 1,7 ± 1,5 + 0,6 ± 1,4 + 1,1 ± 0, ,9 ± 0,9 + 0,4 ± 1,3 + 0,6 ± 1,5-0,7 ± 1,2 + 0,4 ± 0, ,2 ± 0,7 + 2,1 ± 1,5 + 2,4 ± 1,2 + 2,3 ± 0,9 + 3,0 ± 0, ,2 ± 0,8-1,1 ± 1,7-2,0 ± 2,0-1,0 ± 0,9-0,9 ± 0, ,7 ± 0,8-0,1 ± 0,9-1,2 ± 1,0 +0,8 ± 1,3-0,3 ± 0, ,5 ± 0,9-0,2 ± 1,1 +0,1 ± 1,3-1,8 ± 1,5 +0,1 ± 0, ,9 ± 1,0 +1,7 ± 1,3 +1,1 ± 1,3 +1,4 ± 1,7 +1,6 ± 0, ,4 ± 0,8-0,9 ± 0,8-0,5 ± 1,0-0,6 ± 1,6-0,6 ± 0, ,5 ± 0,7 +1,6 ± 0,8 +1,2 ± 1,1-0,1 ± 1,2 +1,1 ± 0, ,4 ± 0,9 +2,0 ± 0,7 +2,7 ± 1,0 +1,5 ± 1,1 +2,2 ± 0, ,5 ± 0,8 +1,8 ± 0,7 +1,1 ± 1,5-0,1 ±1,4 +1,6 ± 0,5 Trafikarbetets procentuella förändring med osäkerhetsintervall. Intervallet täcker det sanna värdet med 95 % säkerhet

16 Redovisning av de enskilda punkternas trafikförändring Tabell 2:1 Europavägar Väg Plats Län Trafikförändring i % fordon axelpar E4 Skellefteå AC 0,7% 0,7% E4 N Norrfjärden BD 3,9% 2,2% E45 No Östersund Z 0,0% 0,9% E16 Sv Malung W 3,0% 3,0% E6.20 Klareberg O -0,6% -0,4% E6 Göteborg O iu iu E20 Ardala O 2,3% 1,5% E6 N Varberg N 4,0% 3,2% E20 No Hova O 3,0% 2,4% E6 Kvibille N 3,4% 4,2% E4 So Uppsala C 2,7% 2,7% E18 V Örebro T 4,6% 4,8% E18 Urvalla U 5,3% 5,1% E4 Norsholm E 3,9% 3,6% E18.20 Cosmonova AB 0,0% 0,0% E18 Ullna AB 2,3% 2,3% E18 So Bålsta AB 5,8% 6,4% E22 Karlskrona K 1,8% 1,7% E22 N Gamleby H 2,0% 1,5% E6 O Hofterup M iu iu E4 Örkelljunga M 3,2% 4,0%

17 Övriga riksvägar Tabell 2:2 Väg Plats Län Trafikförändring i % fordon axelpar 97 S Svartlå BD 2,9% 3,9% 50 (E16) No Borlänge W iu iu 60 S Ludvika W 2,6% 2,3% 86 N Indal W 1,8% 3,0% 26 N Skövde O 3,5% 3,1% 49 V Skövde O 3,8% 3,7% 46 N Blidsberg O 2,0% 1,7% 61 Gräns Eda S 0,8% 0,8% 67 S Sala U 4,2% 4,1% 50 N Örebro T 3,4% 3,1% 23 S Kisa E 1,1% 0,0% 57 Järna AB 0,4% 0,4% 25 Ryssby G 1,0% 1,9% 31 V Nässjö F -0,2% -1,0% 33 V Vimmerby H 0,8% 0,8% 23 N Höör M 0,1% 0,3% 23 Bosjökloster M -1,1% -1,3%

18 Primära länsvägar Tabell 2:3 Väg Plats Län Trafikförändring i % fordon axelpar 356 S Boden BD 2,8% 3,2% 352 Ängsby Y -3,5-7,4% 314 Torrflonäs Y 0,7% 3,5% 153 Gödestad N 1,0% 1,3% 172 S Ödeborg O iu iu 169 No Rönnäng O -1,4% -1,5% 167 Grinneröd O 1,3% 1,5% 292 O Söderfors C -0,1% -0,1% 233 V Ramnäs U 3,0% 2,6% 259 Huddinge AB 0,8% 0,7% 151 Märsta AB 3,9% 4,0% 227 O Handen AB 0,5% 0,5% 195 Nv Värnamo F 3,9% 3,4% 111 N Höganäs M -0,3% -0,6% 112 O Höganäs M 4,2% 3,6%

19 Tabell 2:4 Övriga länsvägar Väg Plats Län Trafikförändring i % fordon axelpar 869 S Sandfors AC -1,8% -6,0% 557 Övre Rissjö AC 0,6% -2,5% 874 Kurravaara BD 9,5% 9,8% 593 N Hackås Z -3,9% -3,9% 701 O Avesta W 0,3% -0,5% 718 N Brunne Y -0,3% 0,2% 548 Långskog Y -9,3% -9,4% 1610 Viskafors O 5,3% 5,4% 1012 Sv Trollhättan O -3,6% -3,7% 940 Oskarsberg N 0,9% 0,9% 768 Ramsås N -4,0% -3,9% 5 No Otterbäcken O -4,3% -4,1% 714 Forshaga S 1,4% 1,4% 29 Lyrestad O -1,3% -1,2% 1040 S Svinesund O -2,1% -2,1% 763 Striberg T -2,1% -2,3% 1050 Klockrike E 0,1% -0,1% 623 Kilsmo T -2,5% -2,7% 763 V Söderfors C 0,3% -0,2% 1139 V Vånga E 5,2% 6,3% 0 So Skå AB 2,9% 2,9% 500 S Burgsvik I 0,6% -0,4% 6 S Braås G -3,0% -2,7% 738 O Moheda G 0,0% 0,5% 561 So Tvärskog H -1,8% -0,8% 925 Räpplinge H 0,8% 0,8% 941 V S Sandby M 3,9% 4,0% 2127 O Osby M 6,3% 6,6% 1248 N Mörarp M 2,8% 2,8% 1710 N Barkåkra M 0,7% 0,7%

20 Bilaga 1

21 Bilaga 2 Årsmedelpriser och löpande prisförändringar fr.o.m för bensin År Löpande pris Prisnivå 19 öre/liter*) inkl skatt öre/liter inkl skatt * ** - - * rev 2011 ** Statistiska centralbyrån har slutat lämna ut uppgifter om medelpriser * )Källor : AB Bilstatistiska. Avser oktan : Statens Pris- och konkurrensverk. Avser 98 oktan : Statistiska centralbyrån. Avser 95 oktan

22 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 1 Sam tliga vägar totalt Europavägar totalt 1 0,8 0,2 2,8-0,8 0,2-0,2 1,5-0,6 1,1 2,2 1,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2,6 Övriga riksvägar totalt 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6-0,8 1,6 2 1,8-1 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Samtliga vägar totalt Europavägar totalt Övriga riksvägar totalt

23 Figur 2 Trafikförändring mellan respektive år i % Sam tliga vägar totalt Prim ära länsvägar totalt 1 0,8 0,2 2,8 0,2-0,2 1,5-0,6 1,1 2,2 1,6 0,5 1,2 0,5 2,1-0,2-0,7 1,1-0,7 1,2 2,7 1,3-0,8-1,9 Övriga länsvägar totalt 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1-1,9 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Samtliga vägar totalt Primära länsvägar totalt Övriga länsvägar totalt

24 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 3 Europavägar Europavägar totalt E4 Skellefteå AC 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2,6-0,3 1,6 0,3 5,3 0,9 2,1 0,7-1,1-2,7-2,5-2,2-6,1-15 E4 Norrfjärden BD E45 NO Östersund Z 3,9 0-0,1 0,7 1 3,3-0,5 2,6 1,2 3,9 2,3 0-1,9-0,9 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt Skellefteå N Norrfjärden NO Östersund

25 Figur 4 Trafikförändring mellan respektive år i % Europavägar Europavägar totalt I_E16 SV Malung W 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2, E18 Cosm onova AB E6,20 Klareberg O 2,2-0,7-0,3 0,8 0-1,2-3,3-6,8-1,7-3,2-1 -0,6-2,3 sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt Cosmonova Klareberg SV Malung

26 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 5 Europavägar Europavägar totalt E18 SO Bålsta AB 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2,6 0,8 2-0,5 3,3 1,6 1,5 3,4 2,6 4,1 5,8-1,6-4,9-15 E18 Ullna AB E20 Ardala O 1,5 0,8 0,1 6,3 0,9 0 3,9 2,3-0,3 0 2,6 2,2 4,8 2,8 2,3-0,3-3,6-8,1-1,9-2,1-1,9-3 -3,2-1,2 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt SO Bålsta Ullna Ardala

27 Figur 6 Trafikförändring mellan respektive år i % Europavägar Europavägar totalt E6 N Varberg N 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2, sakn E6, E20 Kvibille N E6 Göteborg O 3,2 2,2-1,9 4,9 0,3 0,1 1 3,7-0,4 1,9 2,7 3,4 2,7 2,1 1,8 5,1 0,7-1,3 3,9 2,2 0,1 sakn sakn sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt Kvibille Göteborg N Varberg

28 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 7 Europavägar Europavägar totalt E4 SO Uppsala C 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2,6 0,4 0,2 0,6 7,9 1,2 2,3 2,9 2,3 1 1,7 2,5 2,7-15 E20 NO Hova O 3,6 3 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt SO Uppsala V Örebro NO Hova E18 V Örebro T 2,2 4,

29 Figur 8 Trafikförändring mellan respektive år i % Europavägar Europavägar totalt E4 Norsholm E 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2,6 0,8 1,3 2,1-0,3 3,5-0,4 1,3 1,5 3,2 1,8 3,9-2,5-15 E18 Urvalla U E22 Gamleby H 3,6 5,3-0,1 0,8 3,1-0, ,2-2,5 sakn sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt Norsholm Gamleby Urvalla

30 Figur 9 Trafikförändring mellan respektive år i % Europavägar Europavägar totalt E6,E20 N Hofterup M 2,6 1,3 1 0,6 4-0,3 0,1 1,3 1,9-0,3 1,5 2,4 2,6 2,4 3,8 3,7 6,6 0,2 3 2,5 0,1 3 3,6-15 saknas E22 Karlskrona K E4 Örkelljunga M 2,6 1,8 4,3 3,2 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Europavägar totalt N Hofterup Karlskrona Örkelljunga

31 Figur 10 Trafikförändring mellan respektive år i % Riksvägar Övriga riksvägar totalt 86 N Indal Y 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6-0,8 1,6 2 1,8-0,3 0,5 6-0,3 1,3-0,7 1,8-1 -1,6-2 -1,6-1,3-1,4 97 S Svartlå BD 60 S Ludvika W 2,9 2,9-0,5 0,1 0,7 2,5 0,3 1,8 1,6-0,4-0,5 0,8-0,4 2,6 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga riksvägar totalt S Indal S Ludvika S Svartlå

32 Figur 11 Trafikförändring mellan respektive år i % Riksvägar Övriga riksvägar totalt 50 NO Borlänge W 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6 1,6 2 1,8-1 -0,8 sakn sakn 49 V Skövde O 61 Gräns Eda S 3,1 3,8 2,7 0,8 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga riksvägar totalt NO Borlänge V Skövde Gräns Eda 19

33 Figur 12 Trafikförändring mellan respektive år i % Riksvägar Övriga riksvägar totalt 57 Järna AB 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6 1,6 2 1,8 0,8 0,2 0,8 1,9 0,1 0,5-0,4 2,8 2,3 0,4-1 -0,8-2,2-2,7 67 S Sala U 50 N Örebro T 3,1 1,8 3,5 0,4-0,3 0,5 1,2 2,3 0,9 4,2 2,7 3,4-2,3-2,5 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga riksvägar totalt Järna S Sala N Örebro 19

34 Figur 13 Trafikförändring mellan respektive år i % Riksvägar Övriga riksvägar totalt 26 N Skövde O 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6 1,6 2 1,8 1,1 3,5 1,7 4,8 0,9-0,6 2 3,8-0,7 2,7 2,3 3,5-1 -0,8 25 Ryssby G 46 N Blidsberg D 2, ,4-0,3 2,7 0,6 1,2-0,1 3,8-0,2 2,4 1,2 2 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga riksvägar totalt Skövde N Blidsberg Ryssby 19

35 Figur 14 Trafikförändring mellan respektive år i % Riksvägar Övriga riksvägar totalt 23 Bosjökloster M 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6 1,6 2 1,8 2,5-1 -0,8-1,1 31 V Nässjö F 33 V Vim m erby H 2,2 1,7 1, ,3 1,8 4,9 1,1-0,2 1,9 1,9 2,6 3,5-0,4 0,9 1 4,7 2,7 0,8-1 -2,5 sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga riksvägar totalt V Vimmerby Nässjö Bosjökloster 19

36 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 15 Riksvägar Övriga riksvägar totalt 23 N Höör M 0,4 0,7 0,3 2,1 0,3-0,6 1,6 1,6 2 1,8 1,1 0,9 0,3 1,9 0,2 0,3 2,8 0,1-1 -0,8-2,3-1, S Kisa E 3,8 1,1 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga riksvägar totalt N Höör S Kisa

37 Figur 16 Trafikförändring mellan respektive år i % Primära länsvägar Prim ära länsvägar totalt 356 S Boden BD 0,5 1,2 0,5 2,1-0,2-0,7 1,1-0,7 1,2 2,7 1,3-0,8 2,3 2,8 1,7 1,6 4,4 2,8-1,9-3,1-5,3-2,5-3,6-3,3 352 Ängsby Y 314 Torrflonäs Y 5,6 0,6 0,5 2,4-0,3-0,4 0,8 1,6 1,5 0,6 1,7 1,9 1,6 4-0,5 2,5-0,9 0,3 0,7-5,1-2,5-3,5-2,3-4,3 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Primära länsvägar totalt S Boden Ängsby Torrflonäs

38 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 17 Primära länsvägar Prim ära länsvägar totalt 153 Gödestad N 0,5 1,2 0,5 2,1-0,2-0,7 1,1-0,7 1,2 2,7 1,3 2,4 1-1,9 151 NV Värnamo F 167 Grinneröd O 1,1 1,2 1,8 3,6 0,1 1,7 1,8 3,7 3,3 3,9 7 1,3-2,8-1,1 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Primära länsvägar totalt NV Värnamo Grinneröd Gödestad

39 Figur 18 Trafikförändring mellan respektive år i % Primära länsvägar Prim ära länsvägar totalt 227 O Handen AB 0,5 1,2 0,5 2,1-0,2-0,7 1,1-0,7 1,2 2,7 1,3 0,7 3 0,1 0,6 2,1 4,3 0,5-1,9-3,2-1 -2,7-1,3-2,9 112 O Höganäs M 292 O Söderfors C -0,3 1,3 3,9 3,6-0,5 2,7 1,2 3 2,2 3,8 4,2 1,5-0,1-2 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Primära länsvägar totalt O Handen O Höganäs O Söderfors

40 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 19 Primära länsvägar Prim ära länsvägar totalt 233 V Ramnäs U 0,5 1,2 0,5 2,1-0,2-0,7 1,1-0,7 1,2 2,7 1,3 2,2 3-1,9 111 N Höganäs M 259 Huddinge AB 0,7 1,3 2,7 2,7 3,6 2,4 2,1-0,3 3,6 0,8-1 -1,2-3,6-1,5 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Primära länsvägar totalt N Höganäs V Ramnäs Huddinge

41 Figur 20 Trafikförändring mellan respektive år i % Primära länsvägar Prim ära länsvägar totalt 172 S Ödeborg O 0,5 1,2 0,5 2,1-1,9-0,2-0,7 1,1-0,7 1,2 2,7 1,3 2,1 1,9 1,8 6,2-6,4 0,1 0,7 2,1-0,5-1,9 sakn sakn 169 NO Rönnäng O 151 Märsta AB 2,2 1,4 1,5 2,6 0,6-0,7 3,8 3,4 3,9-5,3-2,5-1,3-1,4 sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Primära länsvägar totalt S Ödeborg NO Rönnäng Märsta 19

42 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 21 Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 0 SO Skå AB 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 1,4 0,5 0,2 2-0,6 2-0,5 3,2 0,5 1,9 1,9 2,9-1,9 941 V S Sandby M 869 S Sandfors AC 3,1 0 2,1 1,1-0,6-0,6 1,7-0,4-0,2 1,8 2,2 3,9 7,2 3,2-0,3 1,4 5,4 3,8 2,1-1,7-6,6-2,2-1,8 sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt SO Skå V S Sandby S Sandfors

43 Figur 22 Trafikförändring mellan respektive år i % Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 874 Kurravaara BD 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 2 2,6 6,6 8,5 2,5 0,8 2,1 2,6 4,6 9,5-1,9 sakn 1012 Trollhättan O 557 Övre Rissjö AC 2,1-0,8 3,3 3,3 5,8 6,9-0,3 7,1 0,8 0,7 2,4 5 0,6-1,2-1,5-2,9-1,4-7,9-2,3-3,6-6,2-2,3-1,5-1,3 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt Trollhättan Kurravaara Övre Rissjö

44 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 23 Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 718 N Brunne Y 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 0,4-0,8-0,2-0,4 0,8 2,1 1,3 3,1-0,3-1,9-3,8-4,4-4,5 5 N Otterbäcken O 593 N Hackås Z 0,2 0,9-0,2 3,2 1,3 0,5 0,3-3,7-5,6-1,7-3,6-3 -4,3-3,9 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt N Otterbäcken N Brunne N Hackås

45 Figur 24 Trafikförändring mellan respektive år i % Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 701 O Avesta W 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8-1,9 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1-2 -2,2-2,3 2,3-3,4 3,6-3,3 1,4-0,9-3,3 0,3 sakn 548 Långskog Y 714 Forshaga S 0,5 1-2,4-1,8 4,9 0,9-3,5-0,1-0,1-9,3 0,9 1,7-0,5 0,9-2,4-2,4-3,9 2-1,3 3,2-0,5 1,4 sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt O Avesta Långskog Forshaga

46 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 25 Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 940 Oskarsberg N 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 2 0,9-1, Viskafors O 768 Ramsås N 0,7-0,4 2,8-0,9 0,5 5,3 3,3-2,2-3,8-4 -2,7-1,9-5,3-4 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt Viskafors Oskarsberg Ramsås

47 Figur 26 Trafikförändring mellan respektive år i % Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 29 Lyrestad O 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 1,4-1,9-1,3 763 Striberg T 763 Striberg T -0,5-0,5-2,1-2,1 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt Lyrestad S Svinesund Striberg

48 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 27 Övriga länsvägar - standardtrafik Övriga länsvägar totalt 1050 Klockrike E 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 0,7 0,1-1,9 738 O Moheda G 6 S Braås G 2 3-0,8 4,1 4,8 0 0,6 0,6 0 10,6 2,3 3,4 16,3 4,8 0,8 1,9-2,1-10,4-1,5-2,2-7, O0 2O01-02 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt O Moheda Braås Klockrike

49 Figur 28 Trafikförändring mellan respektive år i % Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 763 V Söderfors C 15,6 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 0,3 1,2 0, ,8 0,3-1,9-2,9-2,7-2,6-7,2 623 Kilsmo T 1139 V Vånga E 4,6 2,2 0,3 3,6 0,9 6,6 10,5 1 5,2-2,5-1,8-6,4-5,9-4,7 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt V Söderfors V Vånga Kilsmo

50 Trafikförändring mellan respektive år i % Figur 29 Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 925 Räpplinge H 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 0,3 0,8-1,9 561 SO Tvärskog H 2127 O Osby M 4,1 1,2 9,2 2 2,3 6,9 6,3-2,1-3,5-3,9-1,9-1,8-10,7 sakn Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt SO Tvärskog Räpplinge O Osby

51 Figur 30 Trafikförändring mellan respektive år i % Övriga länsvägar Övriga länsvägar totalt 500 S Burgsvik I 1,5 0,4-0,7 2-0,7 0,8 1,3-0,5-0,1 1,5 0,1 3,7 0 0,4 3,4 3,4 2,8 4,4 2,5 1,1 0,6-1,9-2,8-1, N Barkåkra M 1248 N Mörarp M 3,7 0,7 2,9 1,8 3,9 0,6 0,2-0,7 1-0,9-0,4-0,2 2,8-3 Trafikförändring index 19 = Där mätning startat senare än 19 är startårsindex = Övriga länsvägar totalt S Burgsvik N Mörarp N Barkåkra

52 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon : , Texttelefon: