Verksamhetsberättelse 2015 Piteå Naturskola
|
|
- Birgitta Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse 2015 Piteå Naturskola Nu går året mot sitt slut och vi i naturskolan kan belåtna se tillbaka på ett 2015 fyllt av elevaktivitet. Många barn och ungdomar har fått möjlighet att uppleva ett lärande med utomhuspedagogik som grund. Varje år bidrar vi till att de elever som aldrig i annat fall har chansen att uppleva friluftsliv, får möjligheter till det. Den positiva responsen från såväl elever som pedagoger har varit glädjande och ger oss motivation till att fortsätta att utveckla vår verksamhet. Personal på Piteå Naturskola Stefan Bergmark, tjänstgöring 50 % Bergmark har under året, förutom sitt engagemang i naturskolan, varit samordnare för Skola för Hållbar Utveckling på 25 %, samt undersökningsledare för elevenkäten Personligt på 25 %. Stefan Eriksson, tjänstgöring 50 % Eriksson har under året även arbetat för Lärarförbundet på 50 %. Naturskolearbetet I arbetet med Piteå Naturskola genomför vi temadagar inom naturorienterande ämnen och teknik, i främst åk 4-6 i Piteå kommun. I vår arbetstid ryms två skolbesök per vecka samt föroch efterarbete, planering, inköp och underhåll av materiel, samt den huvudsakliga skötseln av Biolabbet på Porsnässkolan. Några veckor under året har vi bara kunnat erbjuda ett skolbesök då andra arbetsuppgifter krävt vår tid (grovstäd i Biolab, underhåll av materiel, fackliga uppgifter, arbete med undersökningen Personligt, egen fortbildning etc). Under 2015 har vi kunnat erbjuda våra teman Mikro & makro, Elden, Fiskar, Småkryp på land, Småkryp i vatten och Astronomi på de olika 4-6 skolorna runt om i kommunen. Vi har också på samma sätt som förra året, tagit emot klasser med elever och deras pedagoger på Porsnässkolan för temadagar i Biolabbet och Tekniklabbet. Även förskolegrupper och fritids från norra området har fått möjlighet att besöka vårt Biolab för en dryg timmes
2 zoologi/etologiundervisning under lov och våra planeringsdagar, besöken från förskoleklass och har dock varit färre detta år än tidigare. Vid astronomitemat, från slutet av november fram till jullovet, har vi arbetat med 3-5 klasser på varje skola. För klasserna hölls först en förklarande presentation av centrala begrepp i elevernas hemklassrum och därefter fick eleverna uppleva planetariet. Genom att i det helt nedsläckta planetariet visa en projicerad stjärnhimmel, ges en god möjlighet att på ett engagerande sätt, ta upp såväl astronomins mytologiska bakgrund med stjärnbilder, som fakta kring exempelvis stjärnor och månen. Besöken i varje klass tog ca 90 min och vi hann därför möta fler elever och pedagoger per dag än vid våra heldagsteman. Efter att vi besökt klasserna har de fått en grund att utgå ifrån inför vidare arbete kring astronomiska begrepp och vi lämnar dessutom lite arbetsmaterial som de kan fortsätta med. Vid alla våra teman har vi lagt fokus på det centrala innehållet enligt Lgr 11 och möjligheterna för att återkoppla till naturskoledagen i den egna undervisningen bör vara goda. Verksamhetsidé Våra teman ska bidra till att eleverna uppnår mål från styrdokumenten för skolan (se sidan Lgr 11 på vår hemsida). Vi vill avdramatisera och ge de elever vi besöker, en positiv bild av vad naturvetenskapliga ämnen och teknik innebär, inför vidare studier. Vi verkar också för att öka användandet av utemiljön i skolans närhet, i undervisningen. Vi vill även ge elever goda upplevelser av friluftsliv och ökad miljömedvetenhet. Genom att klassernas ordinarie pedagoger är med på temadagarna räknar vi även med att de får värdefull fortbildning, vilken de kan ha nytta av i det egna arbetet med sina elevgrupper efter besöket. Pedagogerna får även under naturskoledagarna en god möjlighet att se sina elever i aktion, vilket kan underlätta deras bedömning av barnens kunnande och initiativtagande. Detta möjliggörs då klasslärarna under naturskoledagarna inte själva behöver vara upptagna genom att ha huvudansvaret för undervisningen. Då naturskolan provar ut, tillhandahåller och vårdar materialet som behövs vid aktiviteterna ges alla enheter samma möjligheter att använda adekvat utrustning, oavsett ekonomiska ramar, vilket också underlättar handhavandet av liknande materiel senare på högstadiet. Vi upplever oss även kunna fånga upp intresset bättre, genom att vi låter eleverna prova dessa spännande arbetsverktyg. För att få mer information om vår verksamhet kan du besöka naturskolans hemsida:
3 Spindelungar i en ca Ø 5mm kokong. Fotot taget med mobilkamera genom en stereolupp under temat Småkryp på land. Fotograf: Stefan Bergmark Skolor som naturskolan besökt med temadagar under 2015 Mikro & makro: Solanderskolan (56+4), Klubbgärdsskolan (26+2), Porsnässkolan (31+3) och Lillpite skola (26+3). (Totalt 139 elever och 12 pedagoger). Nematod fotad med mobilkamera genom ett mikroskop under temat Mikro och makro. Fotograf: Stefan Bergmark
4 Elden: Alterdalens skola (20+1), Klubbgärdets skola (21+2), Lillpite skola (20+3), Norrbyskolan (30+2), Porsnässkolan (60+3) och Solanderskolan (56+4). (207 elever och 15 pedagoger). Fiskar: (Exkursion med isfiske): Norrbyskolan 30+2, Porsnässkolan (54+4) och Rönnskolan (13+8). (Exkursion med mete): Alterdalens skola (28+1), Klubbgärdets skola (22+2), Rosviks skola (34+2), och Sjulsmarks skola (20+2). (totalt 201 elever och 21 pedagoger, varav isfiske berörde 97 elever och 14 pedagoger). Småkryp på land: Klubbgärdets skola (20+1), Norrmalmsskolan (50+2), Pitholmsskolan (21+1), Porsnässkolan (56+3) och Tallbacka/Mellangårdskolan (11+4). (158 elever och 11 pedagoger). Detta läsår provade vi även på att introducera småkrypen för de små barnen på Helgenäs förskola i Norrfjärden. Vi träffade då 12 barn och 3 pedagoger och byggde myror och spindlar med kottar och pinnar. Det var en utmaning för oss Småkryp i vatten: Pitholmsskolan (21+1), Porsnässkolan (43+3) och Rosviks skola (26+1). (90 elever och 5 pedagoger). Astronomi: Alterdalens skola (47+5), Bergsvikens skola (186+12), Rosviks skola (108+5), Solanderskolan (65+5) Tallbacka-/Mellangårdsskolan (7+5) (413 elever och 32 pedagoger)
5 Det uppblåsbara planetariet som vi lånar, från Teknikens Hus, vid temat Astronomi varje år. Fotograf: Stefan Bergmark De skolor som deltagit i temat Biolab och Tekniklab är: Pitholmsskolan (97+8), Porsnässkolan (21+2) och Solanderskolan åk7 (18+2). (137 elever och 12 pedagoger) De som enbart besökte Biolabbet är: Träningsskolan 3 elever och 3 pedagoger (3 elever och 3 pedagoger) Biolabbet visades även för scouterna från Norrfjärden och från Hortlax på kvällstid (26 barn och 10 vuxna). Vi hade även ett besök från en förskola med sommarjour (8+3) i slutet av juli.
6 Sammanfattning deltagarstatistik: Vi har under året 2015, undervisat 935 elever och 79 pedagoger med våra heldagsteman och med vårt kortare astronomitema har vi undervisat 413 elever och 32 pedagoger. Förutom temadagarna har vi bokfört deltagande av 62 barn och 18 vuxna i vår verksamhet Antal elever som deltagit i våra teman de senaste åren: För åren 2011 och 2012 finns statistik för astronomitemat och det totala antalet deltagare Biolabbet Vårt Biolab har varje skolvecka under 2015 liksom tidigare använts vid elevensval för Porsnässkolans klasser, åk 7-9. Detta elevensval har blivit lite av en profilering för Porsnässkolan då det inte kan erbjudas i samma utsträckning på andra skolor. Under varje elevensvalperiod engageras elever. Året delas in i fyra perioder, för att möjliggöra att fler elever blir delaktiga i djurskötseln. Att ta hand om djuren skapar ofta ett stort engagemang och ger eleverna en utmärkt övning i ansvarstagande. Även under detta år har Sara Wink, som är ma/no-lärare på Porsnässkolan, ansvarat för elevensval Biolab.
7 Under 2014 gjordes en ombyggnation av väggarna i ljusgården, på grund av att dessa blev felbyggda vid skolans tidigare renovering. En stor mängd växter förstördes och dammen fick tömmas vid ombyggnadsarbetet. Vi har under 2015 kunnat ersätta den växtlighet som blev förstörd och nu har bland annat kryddväxter slagit rot, vilka kan förse undervisningen i hkk på vår skola, med färska smaksättare. Några nya växter som vi nu hoppas ska överleva vintern är en bananplanta, avokado, Crassula sp. och Aloe sp. Akvariet med en numera ca 40 cm lång Hoplias från Uruguay kunde vi i slutet av sommaren flytta tillbaka ut i ljusgården efter att det stått inne under ombyggnationen. Dammen har också kommit igång ordentligt igen och innehåller nu både Cichlasoma dimerus (Uruguay) och guldfisk. Övriga arbetsuppgifter Några naturskoledagar har vi använt till långsiktig planering och för- och efterarbete som inte varit möjligt att göra de dagar då vi varit ute med klasser. Andra liknande dagar har vi hunnit grovstäda i terrarier och akvarier och skött andra tidskrävande arbetsuppgifter i Biolabbet och på naturskoleinstitutionen. Vid regelbundna tillfällen har vi även hanterat bokningar och uppdaterat naturskolans hemsida. Stefan Eriksson har hållit i en och en halv dags fortbildning kring naturvetenskap och teknik i Älvsbyn under teknikkursen som de anordnar för flickor i åk 8, som för övrigt firade 10:års jubileum detta år. De medverkande ungdomarna arbetade med naturskolans två småkrypsteman och tekniklabbets flygande farkost tema. Fortbildning Stefan Bergmark besökte SIDA den 7-8 maj och fick där ta del av vad en rad organisationer presenterade kring arbete med hållbar utveckling. Mycket gällde social hållbarhet, men det fanns även inslag av den ekologiska hållbarheten. Några organisationer som naturskolan har haft kontakt med var där. Naturskyddsföreningen och WWF är exempel på aktörer som naturskolan hade möjlighet att samtala med då. Bergmark representerade, den 20 maj, vår naturskola på ett möte i Umeå med personer som arbetar för vårt lokala RCE North Sweden (Regional Centre of Expertise har som uppgift att sprida och stödja lärande för en hållbar samhällsutveckling. I dagsläget finns mellan RCE runt om i världen). Stefan Eriksson representerade Piteå Naturskola vid Naturskolornas regionmöte norr 22-23/10-15 i Skulebergets naturreservat. Det var två berikande dagar som fylldes av gemensamma uteaktiviteter och på kvällen redovisade de närvarande naturskolorna sina verksamheter, förutom detta delades även tips på nya arbetsmetoder, nytt material, teman och övningar.
8 Under Kunskapsfestivalen arbetade Stefan Eriksson fackligt och träffade där Asta Nilsson från NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). NTA är ett icke kommersiellt skolutvecklingsprogram i naturvetenskap, teknik och matematik för lärare och elever i förskolan och grundskolan. Vi ser en möjlighet för Naturskolans pedagoger att genom deltagande i NTA kunna fortbilda fler pedagoger i Piteå kommun, vilket Stefan Eriksson presenterat för Lena Engström vid ett möte 4/ Vi fick även ta del av föreläsningen, kring en giftfri offentlig miljö, som Chatrine Tourda höll på Strömbackaskolan den 18:e maj. Den juni besökte vi, tillsammans med hela kollegiet på Porsnässkolan, vårt avlånga grannland i väst, mer specifikt Tromsö. Detta kunde vi göra genom att skolan ansökt om och erhållit medel till Erasmus + mobilitet. Under denna fortbildningsresa besökte vi bl a en 1-7 skola (Mortensnes skole), Universitetet i Tromsö och upplevelsecentret Polaria. Vi träffade personer som delade med sig av stort kunnande kring klimatförändringar, arktiskmiljö och energifrågor. En höjdpunkt var mötet med Kim Holmén, International Director Norwegian Polar Institute. Ökad kunskap kring klimatförändringar är något vi ser att vi har nytta av i vårt naturskolearbete med elever i Piteå kommun. Problem för verksamheten Under maj-juni fick vi ägna några arbetsdagar till att stuva om vår utrustning i naturskolelokalen och i Biolabbet, t ex fick tolv akvarier flyttas för att golvet i lokalen skulle bilas upp och vattenledningar dras till angränsande klassrum. I naturskolelokalen skulle ventilationsrören bytas ut och det innebar att vi förutom att vi fick flytta våra prylar, även blev utan kontor på Porsnässkolan en tid. Vid några tillfällen har Stefan Bergmark varit tvungen att använda naturskoletid för att presentera resultat av Personligtundersökningen då ingen annan tid fungerade. Stefan Eriksson har också under året varit tvungen att utföra andra uppdrag vid några tillfällen under vår gemensamma tid men i stort har vi kunnat utföra det vi föresatt oss.
9 Sammanfattande tankar Vi är glada att våra teman bidrar till att klasslärare kan erbjuda exkursioner och laborativt arbete av hög kvalitet i utbildningen av unga. Mycket av detta skulle varit svårt att genomföra med samma kvalité utan vår hjälp, har flera pedagoger uttryckt. Vi får signaler att det vi gör uppskattas av såväl elever som pedagoger och vi förbättrar hela tiden det som erbjuds, genom att metod och innehåll kontinuerligt bearbetas och utvärderas för att anpassas till den undervisning som bedrivs på de skolor vi besöker. Tidsramen sätter begränsning på antalet teman vi kan erbjuda och i dagsläget kan vi tillhandahålla stöd i de arbetsområden vi i texten tidigare räknat upp. Vid en eventuell utökning i tjänstefördelningen för naturskolan kommer fler teman att erbjudas, då vi redan har planer på tänkbara nya inriktningar. Vi är stolta över att vi kunnat erbjuda så många barn och pedagoger hjälp inom naturorienterande ämnen och teknik under Nu blickar vi framåt mot ett nytt spännande år 2016! m v h Piteå Naturskola Stefan Bergmark & Stefan Eriksson Lärare: Piteå Naturskola Utbildningsförvaltningen Hemsida: Adress: Porsnässkolan, Helgenäsgatan Norrfjärden Telefon: (Bergmark)
Verksamhetsberättelse läsåret 2016/2017 Piteå Naturskola
Verksamhetsberättelse läsåret 2016/2017 Piteå Naturskola Från och med nu rapporterar vi i naturskolan om vår verksamhet läsårsvis, till skillnad från tidigare då vi följt kalenderåret. Vi har läsåret 2016/2017
Verksamhetsberättelse läsåret 2017/2018 Piteå Naturskola
Verksamhetsberättelse läsåret 2017/2018 Piteå Naturskola Vi har detta läsår firat tio år som naturskola och tackar BUN för ett fortsatt förtroende att arbeta med begreppsutveckling och att möjliggöra upplevelser
Plan för hållbarhet Utbildningsförvaltningen
Plan för hållbarhet Innehåll 1 Inledning... 4 1.2 Användning/tillämpning av planen... 5 1.3 Rapportering och överlämning... 5 1.4 Definition Hållbar utveckling... 6 1.5 Målområden... 6 1.6 Målområdenas
För att beskriva läget har vi delat in enheterna i tre kategorier:
1 Uppdrag och delmål Enligt de mål som finns uppsatta i Piteå kommuns Klimat och energiplan (antagen 2010-12-20) ska alla kommunens förskolor och skolor inneha utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Projektbeskrivning (hela projekttiden)
Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella
UTVÄRDERING Nynäshamns Naturskolas verksamhet
UTVÄRDERING 2011 Nynäshamns Naturskolas verksamhet 1 Sammanfattning av de sammanställda enkätsvaren Skolan De svarande lärarna är tycker naturskoledagarna fungerar bra när det gäller organisation, innehåll
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,
Piteå kommun Stefan Bergmark. Utvecklingsstödjare Utbildningsförvaltningen
Piteå kommun 170131 Stefan Bergmark Utvecklingsstödjare Utbildningsförvaltningen 1. Bakgrund - Skola för hållbar utveckling I den Klimat- och energiplan som Piteå kommun antog 2010 har man höga mål med
Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor!
Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Piteå befäster sin ställning som en av landets bästa skolkommuner. Lärarförbundet utser årligen Sveriges bästa skolkommuner. Piteå, som 2012 kom
Presentation av KNUT projektet
Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala
Fältbussens verksamhetsberättelse för 2014
Fältbussens verksamhetsberättelse för 2014 Fältbussen Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Botkyrka kommun 147 85 TUMBA Tel. 08-530 611 45, 530 62688 E-post: faltbussen@botkyrka.se http: www.botkyrka.se
Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 *****
Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till daghemmen. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack!
Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Nynäshamns Naturskola i Japan november Föreläsningar, workshops och studiebesök
Nynäshamns Naturskola i Japan november 2017 Föreläsningar, workshops och studiebesök Bakgrund 2010 blev Nynäshamns Naturskola, tillsammans med Halmstads Naturskola och Falu Naturskola, inbjudna till Japan
Välkommen till Örebro naturskola
Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet
En vi-känsla bland personal och barn/ elever Tillsammans gör vi skillnad! 255 000 barn och unga är aktiva med arbetet I Hässleholms kommun är en liten del av våra 70-tal förskolor och skolor Grön Flagg
Välkomna till Örebro naturskola
Välkomna till Örebro naturskola - där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet. Det här vill vi hjälpa till
KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52
KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK
Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN
AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i
Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap
AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2019 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet. Det här vill vi hjälpa till
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun
Tjänsteskrivelse och Verksamhetsplan för Knivsta naturskola i Eda har varit utsända.
Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-08 90 Naturskolans verksamhetsplan 2016-2018 SUN-2016/447 Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar
Yttrande över Alterdalens Bygdeförenings ansökan om fristående verksamhet i Piteå kommun, dnr :723
Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Yttrande över Alterdalens Bygdeförenings ansökan om fristående verksamhet i Piteå kommun, dnr 31 2015:723 Yttrandet avser en ansökan från Alterdalens
Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.
Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna. vårterminen 2017 *****
Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till skolan. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack! Du hittar brevet även på
Verksamhetsplan Färentuna förskola
Verksamhetsplan 2014-15 Färentuna förskola 2014-08-05 Färentuna förskola Hanna Eriksson, bitr rektor Datum 140805 Verksamhetsplan för Färentuna förskola 2014-15 Mitt namn: Hanna Eriksson Min titel: Bitr
Kalix Kommun Kulturskolan Rektor Björn Emmoth
Kalix Kommun Kulturskolan Rektor Björn Emmoth Kalix ordnar allt! I Kalix kommun samordnar kulturskolan undervisning i estetiska ämnen både i grundskola, gymnasium, och på fritiden. Hur går det till? Vision
Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Till vårdnadshavare till elever i åk F-5
Johan Skytteskolan 2015-04-30 Till vårdnadshavare till elever i åk F-5 Skolledningen vill härmed informera er om nästkommande läsår gällande lokaler och pedagoger samt ett nytt beslut gällande skriftliga
Lärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Linköpings naturskola
Linköpings naturskola Program för höstterminen 2012 Linköpings naturskola Naturskolan hjälper er med upplevelserik undervisning i skolans ämnen utomhus. Vi håller lektioner i de omväxlande natur- och trädgårdsmiljöerna
Utbildningsförvaltningen
LÄROPLAN I FÖRSKOLAN 2.3 BARNS INFLYTANDE Arbetslaget ska: verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och
Aktiva Ute Malmö Naturskola
Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av
Välkomna till Örebro naturskola
Välkomna till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2017 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017
Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett
Tranbärets månadsbrev maj 2015
Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har
Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga
Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.
Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor
Lokal arbetsplan för Norrmalmskolan Läsåret 2013/2014 Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor Datum: Namn: Eva Lundmark Rektor: Eva Lundmark
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid
Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läxhjälp i grundskolan
2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska
Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft
Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter
Mänskliga rättigheter en förutsättning för demokrati och hållbar utveckling. Träff 4 Nätverket Lärande för hållbar utveckling
Mänskliga rättigheter en förutsättning för demokrati och hållbar utveckling. Träff 4 Nätverket Lärande för hållbar utveckling Nätverksträff 4 15.00 Mänskliga rättigheter Ingvar Rönnbäck ADEP 15.40 Resumée
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar
Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
VERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Ring eller maila vid sjukfrånvaro, schemaändringar mm. Den mailen ser all personal.
Kom ihåg vecka 40 Rasmus och Olle får ta med något att visa och berätta om. Idrott ute, kom ihåg att ta springvänliga skor. Vi jobbar vidare med hösten. F-klassen Bra vecka igen. Barnen är så duktiga på
Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011
Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Föräldrasynpunkter på Västanbyns förskola februari 2015
stanbyns förskola Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/64 2015-02-12 Föräldrasynpunkter på stanbyns förskola februari 2015 Som ett led i arbetet att följa upp förskolans verksamhet och förbättra föräldrarnas
Plan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Att lära in ute för hållbar utveckling PDF LÄSA ladda ner. Författare: Lisa Behrenfeldt.
Att lära in ute för hållbar utveckling PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Lisa Behrenfeldt. Målgrupp: F-9 Författare: Lisa Behrenfeldt, Elisabet Brömster, Gordon Eadie, Annette Fredman,
Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor
Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts
Möt framtiden i Vaxholms skolor!
Möt framtiden i Vaxholms skolor! I Vaxholms skolor ska eleverna känna trygghet och glädje. Här finns möjlighet att få utlopp för kreativitet och fantasi. Samtidigt erbjuds en modern utbildning med fokus
Systematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14
Tjänsteskrivelse Utredning naturskola
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-02-24 DNR BUN 2013.172 ELISABETH JOHANSSON SID 1/2 ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utredning naturskola Förslag
Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling
Hylte Naturskola att lära in ute Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling Ett LONA projekt Emma
Beslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2014-03-20 Huvudmannen info@engelska.se Rektorn vid IES i Borås robin.kirk-johansson.boras@engelska.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i IES i Borås Skolinspektionen,
En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan
2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Ett år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Eftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september april 2018
"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september 2017 april 2018 1. Kön: 2. Jag jobbar vid: 1/7 3. Ta ställning till följande påståenden (1 = mycket dåligt/litet, 2 = ganska dåligt/litet, 3 = varken bra eller
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Våren i korthet Förskola (s. 2,3,4) 18 februari Utenätverk Utomhuspedagogikens styrkor, forskning mm (em) 16 mars Lärande för hållbar
H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning
Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp
Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Alsike skola Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Ledare. Nyhetsbrev juni Hej!
Nyhetsbrev juni 2017 Ledare Hej! Nu är det några få dagar kvar till dess att läsåret är slut och sommarlovet tar vid. Vårterminen har gått fort fram och vi kan summera en termin där mycket skett. Ni kan
Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05
Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 16,4 m²/elev 74 184 kr/elev Beskrivning nuvarande verksamhet I huvudbyggnaden finns verksamhet
Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning
LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola
Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola 2 1 Innehåll 2 Verksamhet...4 3 Förutsättningar...4 4 Ekonomi...4 5 och analys av arbetet med målen...4 5.1 Förutsättningar för lärande och utveckling...4
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Sätra skolas arbetsplan 2012-2013. Gäller för Skola, Fritidshem och Förskoleklass
Grund-/särskola Datum 2012-08-22 Sätra skolas arbetsplan 2012-2013 Gäller för Skola, Fritidshem och Förskoleklass Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande och kunskap
Resultatprofil. Segerstaskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Segerstaskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Sammanställning av deltagande i Kulturnyckeln Läsår 14/15
Sammanställning av deltagande i Kulturnyckeln Läsår 14/15 Inledande ord Denna text visar en sammanställning över deltagandet i Kulturnyckeln läsår 2014/15, vilket är fjärde året med Kulturnyckeln och sjunde
Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN
Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN Utomhuspedagogik en väl fungerande samarbetsform mellan fritidspedagoger och lärare. En naturlig undervisningsform
Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!
Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)