SKINTEBO 2:47 SAMT 2:48

Transkript

1 PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK SKINTEBO 2:47 SAMT 2:

2

3 Innehållsförteckning 1 Uppdrag Planerad byggnation Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar Äldre geotekniska undersökningar Geotekniska förhållanden Topografi Jordlagerförhållanden Geohydrologiska förhållanden Markradon Släntstabilitet Sättningsförhållanden Geotekniska rekommendationer Stabilitet Sättning Grundläggning Schakt Radon Bilagor Bilaga 1 - Översiktlig stabilitetskarta Göteborg 3(10)

4 1 Uppdrag Tyréns AB har på uppdrag av Bo Lindqvist utfört en geoteknisk undersökning inför ändrad detaljplan för fastigheterna Skintebo 2:47 och 2:48 i Billdal, Göteborgs kommun. Området är markerat i Figur 1 nedan. Figur 1. Översikt över aktuellt område markerat med gult (flygfoto ). Syftet med undersökningen är att bedöma markens beskaffenhet och byggbarhet samt ge råd om grundläggning. Eventuella geotekniska problem definieras och restriktioner som behöver föras in i detaljplanen tas fram. 2 Planerad byggnation Inom fastigheterna planeras sju nya byggrätter. Figur 2 visar översiktligt hur ny bebyggelse kan komma att se ut. 4(10)

5 Figur 2. Illustrationskarta med föreslagna byggrätter numrerade Geotekniska undersökningar 3.1 Utförda undersökningar De geotekniska undersökningarna utfördes i augusti 2015 och består av sonderingar i fyra punkter, störd provtagning i tre punkter och ostörd provtagning i en punkt. I en av punkterna har grundvattenrör installerats. Resultatet från undersökningarna redovisas i Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR), daterad Äldre geotekniska undersökningar I anslutning till aktuella fastigheter har geotekniska undersökningar utförts för tidigare projekt: Utlåtande över geotekniska förhållanden för planerad villa vid Vidsundsvägen 5 i Skintebo Göteborg, B.G Lindh AB, Daghem Kofferdalsvägen Skintebo, Geoteknisk undersökning, underlag nr 3 för projektering, Bo Alte AB, Pålprotokoll Skintebo 2:47, Berg- & Grundsäkring AB, (10)

6 4 Geotekniska förhållanden 4.1 Topografi Aktuella fastigheter är belägna strax norr om Vidsundsvägen och väster om Kofferdalsvägen, se Figur 3. Markytans nivå inom fastigheterna varierar mellan +4 och +16 och är som lägst i områdets sydöstra hörn och som högst i områdets centrala del. Från höjdpartiet i fastigheternas centrala del sluttar markytan mot nordost och sydost. Inom fastigheternas nordöstra respektive sydöstra delar är markytan relativt plan och ligger på nivåer mellan +6,3 och +7,0 respektive +4,5 och +6,0. Inom höjdpartierna utgörs vegetationen av skog. Övriga delar av fastigheterna utgörs av gräsbevuxen tomtmark. Figur 3. Utsnitt från planritning G01, aktuella fastigheter inom rödstreckad linje. 6(10)

7 4.2 Jordlagerförhållanden Jordartskartan visar att fastigheternas sydvästra och centrala del utgörs av fastmarksområde, se Figur 4. Inom detta område är bergytan synlig eller överlagras av ett tunt jordtäcke. Sydöstra och nordöstra delarna av fastigheterna utgörs av lerområde. Dessa områden benämns vidare som sydöstra och nordöstra delområdet. Den geotekniska undersökningen har fokuserat på dessa delområden vilka beskrivs mer ingående nedan. Figur 4. Utsnitt från jordartskartan ( Aktuellt område markerat med blå cirkel. Jordlagren består överst av mulljord ovan sand/torrskorpelera och därunder av lera som underlagras av friktionsjord på berg. Utförda CPT- och slagborrsonderingar har stoppat vid förmodat berg på djup mellan 1,4-5,0 m. Släntberg har noterats i punkt TY4 på 5 m djup. Mulljord återfinns överst med en mäktighet som varierar mellan ca 0,2-0,7 m. Sanden har inslag av lera och silt och har en mäktighet på mellan 0,3-0,7 m. Torrskorpeleran är siltig och underlagrar mulljorden och sanden förutom i TY3 där friktionsjorden ligger direkt på berg. Leran är siltig med skalrester och uppmätt densitet ligger mellan 1,70-1,75 t/m 3 och dess vattenkvot varierar mellan %. Lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan ca 8-18 kpa. Leran är mellansensitiv och har en sensitivitet mellan Lerdjupen varierar inom fastigheterna från 0-4 m. Utförda CRS-försök visar att leran är överkonsoliderad med OCR mellan 2,1-2,4. 5 Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån har undersökts genom installation av ett grundvattenrör placerat inom nordöstra delområdet. Grundvattenröret är installerat i bottenfriktionslagret. Utförd mätning efter att grundvattennivån stabiliserats visar på en trycknivå på +5,8 motsvarande en fri grundvattenyta ca 0,5 meter under markytan och en hydrostatisk portrycksfördelning mot djupet 7(10)

8 antas råda. Utförda skruvprovtagningar visar på torrskorpelera ner till ca 1 m djup vilket indikerar att den övre grundvattenytan varierar. 6 Markradon Radon är en gas som bildas i jord och berg vid sönderfall av uran och radium. Jordluft och vatten kan på grund av berggrunden innehålla höga radonhalter vilket i sin tur kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vatten pumpas ur borrade brunnar. Markegenskaper, förutom innehållet av radon, uran och kalium, som har stor betydelse vid bedömning av radonrisker är kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet. Radongasen transporteras genom jordlagren med jordluft och grundvatten. Hos leror är vattenhalterna vanligtvis höga vilket medför att transporten av radongas försvåras. Jordarter, som sand, grus och grusiga moräner, med hög porositet och genomsläpplighet, innehåller stora mängder luft. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Enligt SGU:s radonriskkarta klassas området som normalriskområde för markradon. Radongashalten i jordluften uppmättes i tre punkter Radondetektorer har grävts ner på 0,7 m djup i undersökningspunkterna TY1, TY2 och TY3, centralt under de tre planerade byggnaderna som står inom lerområde enligt jordartskartan. Beträffande mätningarnas utförande och resultat, se även Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR), daterad Radonmätningen visar på värden mellan 2-24 kbq/m 3. Enligt uppsatta riktvärden för radonhalt i jordluft, se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990 gäller att gränsen lågradonmark/normalradonmark för lera, finsilt och lerig morän ligger vid 60 kbq/m 3. Marken inom aktuella fastigheter klassificeras därmed som lågradonmark och inget radonskydd krävs för nybyggnad. För byggnad som anläggs ovanpå berg behövs inga direkt skyddande åtgärder enligt utförd mätning av gammastrålning, se Rapport Bergteknisk besiktning inför detaljplan, Skintebo 2:47 samt 2:48, Släntstabilitet Markytan inom sydöstra och nordöstra delområdet är relativt plan med lutning mindre än 1:10. Översiktlig stabilitetskarta från Stadsbyggnadskontoret, se Bilaga 1, visar att nordöstra och sydöstra delområdet ligger inom stabilitetszon 2, vilket innebär att förutsättning saknas för initialskred, med undantag för partiet i det nordöstra området närmast höjdpartiet som ligger inom stabilitetszon 1. Det innebär att marklutningarna är brantare än 1:10 och att det finns förutsättningar för initialskred. Efter utförda geotekniska undersökningar konstateras dock att detta parti ligger inom fastmarksområde. Totalstabiliteten inom såväl nordöstra som sydöstra delområdet bedöms därmed vara tillfredställande för nuvarande förhållanden. 8 Sättningsförhållanden Med hänsyn till de lösa lager av lera med varierande djup till fast botten kommer varierande sättningar att uppkomma. Utförda CRS-försök visar att leran är överkonsoliderad. Vid en antagen grundvattenyta 0,5 m under markytan uppgår överkonsolideringsgraden i punkt TY2 till kpa på 2-3 m djup. Detta innebär att jorden tål en del belastning innan sättningar uppstår. 8(10)

9 Sättningsberäkningar är utförda i programmet GeoSuite Settlement. Grundvattenytan antas ligga 0,5 m under befintlig markyta. Sättningarnas storlek har beräknats för en jorddjup på 2,5-5 m och en nettobelastning på marken kpa. Om marken belastas med kpa motsvarande 0,5-1,5 meters fyllning kommer elastiska sättningar i storleksordningen 0-1,5 cm som utbildas momentant under byggtiden. Ur sättningssynpunkt är den sydöstra delen av området mer lämpligt för grundläggning, då jorddjupet är litet och jämnare. I den nordöstra delen varierar lerdjupet och risken för snedsättning ökar inom planerade byggnader. 9 Geotekniska rekommendationer 9.1 Stabilitet Stabiliteten i området är tillfredsställande. Vid eventuella schaktarbeten intill byggnader, ledningar och gata skall dock hänsyn tas till lokalstabilitet vid arbetsutförandet. Justering av marknivån kring planerat hus inom byggrätt nr 4 (se Figur 2) måste studeras noggrant för att undvika en försämring av stabilitetsförhållandena i området. 9.2 Sättning Om marken belastas med kpa motsvarande 0,5-1,5 meters fyllning kommer elastiska sättningar i storleksordningen 0-1,5 cm som utbildas momentant under byggtiden. 9.3 Grundläggning Under byggnader skall mulljord bortschaktas innan grundläggning. Grundläggning ska ske på frostskyddad nivå och på väl packad fyllning enligt AMA 13. Lätta och sättningståliga byggnader inom byggrätt nr 1 och 2 (se Figur 2) kan grundläggas på kantförstyvad platta på mark då de ligger inom områden med små jorddjup. Lätta och sättningståliga byggnader inom byggrätt nr 3 (se Figur 2) kan grundläggas på kantförstyvad platta på mark då de ligger inom områden med jämna jorddjup. Tyngre byggnader inom denna byggrätt kan behöva grundläggas på spetsbärande pålar ner till berg. Planerad byggnad inom byggrätt nr 4 (se Figur 2) ligger inom område med varierande jorddjup. I västra änden av byggnaden där 1,4 m friktionsjord ligger direkt på berg får grundläggning efter urgrävning ske på plintar till berg. I östra änden får byggnaden grundläggas på spetsbärande pålar ner till berg. Den geotekniska borrningen visar på släntberg vilket kan medföra problem vid slagning av pålar. Förväntade stoppdjup kan variera mellan 1,4-5,0 m. Planerade byggnader inom byggrätt nr 5, 6 och 7 (se Figur 2) kan grundläggas med plintar på berg då de ligger inom fastmarksområde. 9.4 Schakt Förekommande finkorniga sediment i form av silt och finsand är starkt flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Detta kan medföra problem vid schaktning nära eller under grundvattenytan med sidoerosion och bottenuppluckring som följd. Schaktslänterna bör skyddas mot erosion vid riklig nederbörd för att undvika risker med flytjordsproblematik. Flytjorden kan även innebära svårigheter vid packning då finsanden inte kan packas vid hög vattenhalt. Med anledning av att grundvattenytan inom området är belägen nära markytan rekommenderas en temporär sänkning av grundvattenytan under schaktningsperioden till en nivå under schaktbotten genom s.k. well-points. Jorden är mycket tjälaktiv och vid kyla bör schakten isoleras. 9(10)

10 9.5 Radon Marken inom aktuella fastigheter klassificeras som lågradonmark och inget radonskydd krävs för nybyggnad. 10(10)

11 Översiktlig stabilitetskarta Göteborg Stabilitetszon 1 Förutsättningar finns för initialskred. Lermark lutning >1:10 Stabilitetszon 2 Förutsättningar saknas för initialskred, sekundärskred kan uppkomma. Lermark lutning <1:10 Stabilitetszon 3 Fastmark Bilaga 1 (1/1)