PROJEKTORGANISATION. Svenska kraftnät Box Sundbyberg. Svenska kraftnät Projektledare. Markåtkomst. Tillstånd.

Transkript

1

2

3 FÖRORD Elförbindelsen NordBalt som togs i drift har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. Nord- Balt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Den planerade ledningen mellan Ekhyddan och Hemsjö via Nybro utgör del av ett så kallat projekt av gemensamt intresse (PCI) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Projektet är anmält för handläggning i enlighet med det samarbetsschema som beskrivs i artikel 8.3 i förordningen. Detta innebär i korthet att Energimarknadsinspektionen samordnar de processer om tillstånd, dispenser och liknande som krävs för den aktuella ledningen och att vissa tidsfrister gäller för processerna. Processerna handläggs i vanlig ordning vid respektive myndighet som också fattar beslut, men dessa beslut ska samordnas av Energimarknadsinspektionen för att sedan tillsammans utgöra ett övergripande beslut. Ansökan om nätkoncession med bilagor utgör ansökan om ett sådant övergripande beslut. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till ansökan om nätkoncession för en ny 400 kv-luftledning mellan Nybro station i Kalmar län och Hemsjö station i Blekinge län.

4 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Markåtkomst Tillstånd Kommunikatör Enetjärn Natur AB Projektledare GIS Handläggare

5 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga i ansökan om nätkoncession för en ny 400 kv luftledning mellan stationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Bakgrund Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Alternativutredning I området mellan Nybro och Hemsjö har flera utbyggnadskorridorer utretts. Utgångspunkten var att hitta områden med sammantaget så lite påverkan som möjligt för boendemiljöer, naturvärden, kulturmiljövärden och andra allmänna intressen. Flera alternativa utbyggnadskorridorer har utretts och kommunicerats med myndigheter, fastighetsägare och allmänhet via flera samrådsomgångar. Till det första samrådet presenterades flera utbyggnadskorridorer uppdelade på fem delområden (se karta i bilaga 4b). Utbyggnadskorridorerna delades upp i ett 20-tal delsträckor. Fem utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Emmaboda avfärdades p.g.a. lokalisering i en helt ny ledningsgata, lokalisering intill dubbla 400 kv-ledningar respektive passage nära Emmaboda tätort. Mellan Emmaboda och Konga avfärdades tre utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, längre sträckningar i ny ledningsgata samt att de skulle medföra längre och krokigare sträckningar utan att innebära några fördelar gentemot den valda utbyggnadskorridoren. Mellan Konga och Mien avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. att de skulle medföra större påverkan på boendemiljöer och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Mien och Ulvshalen avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, påverkan på riksintressen intill Mien och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Ulvshalen och Hemsjö avfärdades tre utbyggnadskorridorer eftersom fler boendemiljöer skulle påverkas respektive att de skulle medföra större påverkan på natura 2000-områden än den valda utbyggnadskorridoren. Till det andra samrådet, efter en fördjupad analys av de olika utbyggnadskorridorerna, presenterades en vald utbyggnadskorridor som bedömdes medföra minst påverkan på människan och miljön. Under det andra samrådet inkom flera alternativa sträckningsförslag vilket föranledde utökade alternativstudier för åtta delsträckor (se karta i bilaga 4c). Efter kompletterande samråd kring dessa sträckningsförslag har den valda koncessionslinjen arbetats fram. Inkommande yttranden i samråden har varit en av flera parametrar som legat till grund för det slutliga valet av sträckning. Samråd Samråd har bedrivits i flera steg och utgångspunkten har varit en bred krets där länsstyrelsen, kommuner, andra myndigheter, intresseorganisationer, närboende och fastighetsägare har haft möjlighet att yttra sig angående projektet. Det första samrådet genomfördes 2014 och behandlade flera olika utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Hemsjö. Det andra samrådet, som genomfördes 2015, behandlade den korridor som valts att gå vidare med för ledningens sträckning. Slutligen genomfördes ett kompletterande samråd 2016 med utökade alternativstudier på åtta platser längs sträckningen. Samrådet har varit en betydande del i processen att utifrån ett flertal alternativa utbyggnadskorridorer bestämma en slutlig sträckning. Samråd med enskilda fastighetsägare har också lett till mindre justeringar av kortare delsträckor för att uppnå minsta möjliga påverkan för berörda fastighetsägare. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

6 6 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga i ansökan om nätkoncession för en ny 400 kv luftledning mellan stationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Bakgrund Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Alternativutredning I området mellan Nybro och Hemsjö har flera utbyggnadskorridorer utretts. Utgångspunkten var att hitta områden med sammantaget så lite påverkan som möjligt för boendemiljöer, naturvärden, kulturmiljövärden och andra allmänna intressen. Flera alternativa utbyggnadskorridorer har utretts och kommunicerats med myndigheter, fastighetsägare och allmänhet via flera samrådsomgångar. Till det första samrådet presenterades flera utbyggnadskorridorer uppdelade på fem delområden (se karta i bilaga 4b). Utbyggnadskorridorerna delades upp i ett 20-tal delsträckor. Fem utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Emmaboda avfärdades p.g.a. lokalisering i en helt ny ledningsgata, lokalisering intill dubbla 400 kv-ledningar respektive passage nära Emmaboda tätort. Mellan Emmaboda och Konga avfärdades tre utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, längre sträckningar i ny ledningsgata samt att de skulle medföra längre och krokigare sträckningar utan att innebära några fördelar gentemot den valda utbyggnadskorridoren. Mellan Konga och Mien avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. att de skulle medföra större påverkan på boendemiljöer och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Mien och Ulvshalen avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, påverkan på riksintressen intill Mien och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Ulvshalen och Hemsjö avfärdades tre utbyggnadskorridorer eftersom fler boendemiljöer skulle påverkas respektive att de skulle medföra större påverkan på natura 2000-områden än den valda utbyggnadskorridoren. Till det andra samrådet, efter en fördjupad analys av de olika utbyggnadskorridorerna, presenterades en vald utbyggnadskorridor som bedömdes medföra minst påverkan på människan och miljön. Under det andra samrådet inkom flera alternativa sträckningsförslag vilket föranledde utökade alternativstudier för åtta delsträckor (se karta i bilaga 4c). Efter kompletterande samråd kring dessa sträckningsförslag har den valda koncessionslinjen arbetats fram. Inkommande yttranden i samråden har varit en av flera parametrar som legat till grund för det slutliga valet av sträckning. Samråd Samråd har bedrivits i flera steg och utgångspunkten har varit en bred krets där länsstyrelsen, kommuner, andra myndigheter, intresseorganisationer, närboende och fastighetsägare har haft möjlighet att yttra sig angående projektet. Det första samrådet genomfördes 2014 och behandlade flera olika utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Hemsjö. Det andra samrådet, som genomfördes 2015, behandlade den korridor som valts att gå vidare med för ledningens sträckning. Slutligen genomfördes ett kompletterande samråd 2016 med utökade alternativstudier på åtta platser längs sträckningen. Samrådet har varit en betydande del i processen att utifrån ett flertal alternativa utbyggnadskorridorer bestämma en slutlig sträckning. Samråd med enskilda fastighetsägare har också lett till mindre justeringar av kortare delsträckor för att uppnå minsta möjliga påverkan för berörda fastighetsägare. Beskrivning av den valda koncessionslinjen Den nya luftledningen är ca 90 km och kommer till stor del att byggas längs befintliga 130 kv- och 400 kv-luftledningar mellan Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Byggnationen av ledningen planeras ske och passerar även kommunerna Emmaboda (Kalmar län), Tingsryd (Kronobergs län), Ronneby och Karlshamn (Blekinge län), se figur 1. Ledningen går genom ett i huvudsak flackt och till övervägande delen barrskogsklätt landskap, men passerar också myrar, jordbruksmark och vattendrag på sin väg. Ledningen planeras i huvudsak att uppföras med s.k. portalstolpar av stål. Från Nybro station löper ledningen i stort sett parallellt med befintlig ledning i ca 65 km. Inledningsvis planeras ledningen på södra sidan om befintlig 130kV ledning i drygt 5 km, med två mindre avsteg från parallellgång för att undvika boendemiljöer. Därefter går ledningen parallellt med befintlig 400 kv ledning, inledningsvis på sydöstra sidan om denna. Strax efter Vackamo korsas befintlig ledning och den nya ledningen placeras därefter på dess nordvästra sida fram till nästa korsning belägen ca 1 km nordväst om Getasjön. Ledningen planeras därefter på befintlig lednings sydöstra sida fram till Brunamåla. Mellan Brunamåla och Lindholmen går ledningen knappt två mil i egen ledningsgata. Därefter löper ledningen parallellt på södra sidan om befintlig 400 kv-ledning. Strax öster om Ronnebyån korsas den befintliga ledningen och ledningen fortsätter på norra sidan om befintlig ledning ner till Dockemåla, där den befintliga ledningen återigen korsas. Mellan Dockemåla och Mieån löper den nya ledningen på den befintliga ledningens sydöstra sida. Strax öster om Mieån korsas den befintliga 400 kv-ledningen och den planerade ledningen går på dess norra sida fram till Släns- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

7 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 7 måla. Där avviker den planerade ledningen åt väst i en ny skogsgata för att undvika bebyggelse i Kullemåla. Väster om Kullemåla ansluter den planerade ledningen till en befintlig 130 kv-ledning och placeras på dess sydöstra sida fram till Mörrumsåns dalgång, där ledningen återigen avviker i ny ledningsgata. I Hemsjö ansluter ledningen slutligen Hemsjö stationen från nordlig riktning. Där den planerade ledningen viker av från befintliga ledningar är det för att att minska påverkan på boendemiljöer. Ledningen går genom Försvarsmaktens riksintresseområde i 43 km. Väsentliga miljöaspekter Den valda koncessionslinjen följer till stor del befintlig ledningsgata. Sträckningen har i första hand utformats för att ta hänsyn till boendemiljö och bebyggelse samt för att i största möjliga mån undvika skyddade områden eller andra områden med höga värden. Ledningen kommer dock att passera i utkanten av Natura 2000-områdena Loberget och Härnäs samt över Bräkneån, se kartbilaga 4d. De största miljökonsekvenserna i driftskedet bedöms uppstå för bebyggelse och boendemiljö och naturresurser. För bebyggelse och boendemiljö bedöms konsekvenserna bli måttliga, men kan bli stora för den enskilda fastighetsägaren. ± Ett permanenthus och åtta fritidshus bedöms påverkas av magnetfält. Permanenthuset och ett av fritidshusen ägs av Svenska kraftnät. Upp mot 100 boendemiljöer kan komma att påverkas visuellt av den valda koncessionslinjen. Längs merparten av sträckan löper den dock parallellt med befintliga ledningar varför den visuella påverkan till största delen bedöms som liten. För naturresurser bedöms småmåttliga konsekvenser uppstå på skogsmarker där boniteten är genomsnittlig (klass C) och måttliga konsekvenser där boniteten är hög (klass B). Konsekvenser på naturresurser uppstår framför allt med avseende på skogsmark eftersom den valda koncessionslinjen förhindrar rationellt skogsbruk i ledningsgatan. Konsekvenserna för övriga miljöaspekter bedöms som små eller obetydliga. Att konsekvenserna bedöms bli så pass begränsade beror på att den valda koncessionslinjen till stor del följer befintlig ledningsgata samt att sträckningen i första hand har utformats för att ta hänsyn till bebyggelse och boendemiljö, samt att i största möjliga mån undvika skyddade områden eller andra områden med höga värden. Under byggtiden uppstår negativa konsekvenser på grund av bland annat bullrande arbeten, intrång och begränsad tillgänglighet. Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små i detta skede. NYBRO-HEMSJÖ ÖVERSIKT NYBRO Datum Skala (A3) Koordinatsystem SWEREF99 TM km Lantmäteriet, Affärsverket svenska kra tnät - Geodatasamverkan Teckenförklaring Vald koncessionslinje HEMSJÖ Figur 1. Översiktskarta över den valda koncessionslinjen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

8 8 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ INNEHÅLL 1. INLEDNING Svenska kraftnäts uppdrag Behov av och syfte med ny elförbindelse Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Avgränsningar Metod Tidplan Läsanvisning TILLSTÅND OCH SAMRÅD REFERENSER ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 117 BILAGOR Övergripande beslut Koncession Övriga tillstånd Markupplåtelse och ledningsrätt Samrådsprocessen Samrådets genomförande ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Nationella miljömål Regionala miljömål Miljökvalitetsnormer Svenska kraftnäts miljöpolicy Säkerhet ALTERNATIVREDOVISNING Nollalternativ Förordat alternativ Utredda och avförda alternativ VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska förutsättningar Elförbindelsens tekniska utförande Elektriska och magnetiska fält Ljudeffekter Framtida underhåll i driftsfasen NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKON- SEKVENSER Övergripande miljökonsekvenser och förslag till åtgärder för hela sträckan Miljökonsekvenser Kalmar län Miljökonsekvenser Kronobergs län Miljökonsekvenser Blekinge län SAMLAD BEDÖMNING 114 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

9

10 10 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kv-regionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande strömavbrott som följd. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträckorna Ekhyddan Nybro eller Nybro Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet. En ny 400 kv-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automatiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kommer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3 och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över detta snitt minskar de regionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset. Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö nås följande mål: > > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > > NordBalt kan utnyttjas som avsett det vill säga för att exportera eller importera en effekt om 700 MW. > > Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet. Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter: > > Överföringsförlusterna i nätet minskar. > > Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med cirka 500 MW vilket reducerar förekomsten av prisskillnad mellan elområdena i Sverige. > > Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan Nybro resp. Nybro Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser sträckan Nybro Hemsjö (se figur 1). 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. miljöbalken, 1998:808). 1.4 Avgränsningar MKB:n är en detaljstudie som beskriver den av Svenska kraftnät valda koncessionslinjen samt avförda alternativ. MKB:n avgränsas till de tekniska lösningar som kan bli aktuella, de geografiska områden där åtgärderna kan bli aktuella och till de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna och insamlad kunskap om miljön och projektets tänkbara påverkan. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se beskrivning i avsnitt 6.1 samt bilaga 1. Den tekniska lösning som är aktuell för den planerade förbindelsen är luftledning. Motivet till val av teknik beskrivs i kapitel 4 samt i Koncessionsansökan bilaga 2b. MKB:n redogör främst för konsekvenserna inom ett område som sträcker sig ett hundratal meter på var sida om den planerade ledningen. I det fall där ledningen kan tänkas påverka intressen på större avstånd, t.ex. vad gäller påverkan på landskapsbild och korsande vattendrag, har konsekvenserna bedömts på en passande större skala. MKB:n har avgränsats till att behandla följande aspekter: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, riksintressen och Natura 2000, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, rekreation och friluftsliv, infrastruktur och planförhållanden. Konsekvensbeskrivningen har avgränsats till att bara behandla de miljöaspekter som är aktuella när det gäller kraftledningar. Således behandlas till exempel inte luftföroreningar och vibrationer. För de olika aspekterna beskrivs nuläget, en bedömning av konsekvenserna redovisas och förslag till åtgärder för att minska negativ påverkan från den nya ledningen under driftskedet ges. Slutligen görs även en motsvarande beskrivning av den tidsbegränsade påverkan under byggskedet Angränsade projekt och kumulativa effekter Ledningen planeras till största del att byggas parallellt med andra befintliga ledningar. Detta kan medföra kumulativa effekter på omgivningen. Alla bedömningar som är gjorda i denna MKB är gjorda med hänsyn tagen till befintliga ledningar och verksamheter, vilket då också innefattar en bedömning av kumulativa effekter. I station Hemsjö krävs ett nytt fack inom befintligt stationsområde för anslutande av den planerade ledningen. För att ledningen ska få plats vid E.ON:s och Svenska kraftnäts stationer i Hemsjö så krävs att E.ON markförlägger en 50 kv-luftledning ca 400 meter ut från stationen. Den plane-rade ledningen ingår i det internationella klustret NordBalt, vilket är en förbindelse mellan Sverige och Baltstaterna. Pro-jektet är ett PCI-projekt (Project of Common Interest) 1.5 Metod Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation/friluftsliv och SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

11 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 11 landskapsbild. Vid planeringen av ledningen tas även olika tekniska aspekter i beaktande. Förstudier I det första steget med att identifiera möjliga förslag för ledningens placering togs en förstudie fram där olika alternativ studerades utifrån dessa aspekter. Förstudien baserades på fältbesök, kontakt med myndigheter och genomgång av befintligt underlagsmaterial. Därefter hölls samråd kring dessa alternativ för att få in synpunkter och ytterligare information om de föreslagna alternativen. Redan i detta skede redovisas vissa alternativ som bortvalda. Ett nollalternativ, det vill säga att ledningen inte byggs, har beskrivits. Baserat på vad som framkom i förstudien och i samrådet valdes det utbyggnadsförslag som bedömts ge minst påverkan på människor och miljö. I detta arbete har kartstudier varit ett viktigt verktyg. Utöver positioner för byggnader, vilka tillhandahållits av lantmäteriet, har kartstudierna baserats på digital information (GIS-lager) från Naturvårdsverket, de berörda länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Artdatabanken och de stora skogsbolagen. Även andra, tryckta källor har använts i analyserna. I de fall geografiska områden som nämns i dessa källor berörs av ledningen har dessa digitaliserats för hand för att kunna visas i kartorna. Nedan listas de GIS-lager och annan information som använts under utredningen. Natur och friluftsliv > > Biotopskydd > > Convention of Wetlands (Ramsar) > > Djur- och växtskyddsområden > > Elljusspår > > HELCOM BSPA-områden > > Important Bird Areas (IBA-områden) > > Myrskyddsplanen > > Nationalparker > > Nationellt värdefulla vatten > > Natura 2000 > > Naturminne > > Naturreservat > > Naturvårdsavtal > > Naturvårdsplan > > Naturvårdsprogram > > Naturvärde > > Nyckelbiotop > > Planerat naturskydd > > Regionalt naturvårdsprogram > > Rikkärr > > Riksintresse för Friluftsliv, befintliga > > Riksintresse för Friluftsliv, nya under revidering (tryckt material) > > Riksintresse för Naturvård > > Riksintresse för Turismen och det rörliga friluftslivet > > Vandringsleder (tryckt information) > > Våtmarksinventeringen (VMI) > > Ängs- och betesmarksinventeringen Kultur > > Bevarandeplan för odlingslandskapet > > Fornminnen > > Kommunalt kulturmiljöprogram > > Kulturreservat > > Regionalt kulturmiljöprogram > > Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister > > Riksintresse för Kulturmiljövård > > Skog och historia > > Skyddsvärda träd > > Strandskydd > > Världsarv Infrastruktur, naturresurser mm > > Planområden och stoppområden för vindkraft > > Potentiellt förorenade områden (delvis tryckt information) > > Regional grusinventering > > Regionalt viktiga dricksvattenresurser > > Riksintresse för Energiproduktion > > Riksintresse för Flyg > > Riksintresse för Hamn > > Riksintresse för Järnväg > > Riksintresse för Sjöfart > > Riksintresse för Slutförvaring > > Riksintresse för Totalförsvaret > > Riksintresse för Vattendrag > > Riksintresse för Vindbruk > > Riksintresse för Väg > > Riksintresse för Värdefulla ämnen > > Riksintresse för Yrkesfiske > > Vattenskyddsområden Samråd för utbyggnadsförslag och kompletterande samråd I det fortsatta arbetet har synpunkter inhämtats genom ytterligare två samrådsomgångar. Vid det andra samrådet behandlades den valda koncessionslinjen. Då många nya förslag på sträckningar framkom utfördes utökade alternativstudier och åtta kompletterande samråd genomfördes. Miljökonsekvensbeskrivning Med underlag från dessa samråd har slutligen en MKB tagits fram avseende vilka miljökonsekvenser en ledning enligt detta utbyggnadsförslag väntas få. Längs den valda koncessionslinjens sträckning har även en naturvärdesinventering enligt Svensk Standard (SS ), inventering av orre och tjäder samt en artskyddsutredning genomförts, se bilaga 3. Även en arkeologisk utredning etapp 1 har utförts, se bilaga 3e. Som ytterligare underlag har Svenska kraftnät utfört förprojektering och magnetfältsberäkningar kring den planerade ledningen i de olika aktuella situationerna av parallellgång med andra ledningar eller i ny ledningsgata. Resultaten av utförda inventeringar och utredningar utgör grund för MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

12 12 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ de bedömningar som är gjorda i denna MKB. Efter det att markåtkomst godkänts har det under vårenhösten 2016 utförts ett flertal naturinventeringar, se bilaga 3, samt ett antal kompletterande tekniska undersökningar på sträckan mellan Nybro och Hemsjö. De tekniska utredningarna utgörs av förprojektering och magnetfältsberäkningar. Resultaten av utförda inventeringar och utredningar utgör grund för de bedömningar som är gjorda i denna MKB. 1.6 Tidplan I figur 1.2 finns en översiktlig tidplan för den planerade ledningen. Energimarknadsinspektionen (Ei) har beslutat om ett detaljerat schema för detta PCI-projekt. Schemat innefattar Ei:s övergripande beslut, där koncessionsbeslutet ingår. Tidplanen är preliminär för aktiviteter efter Ei:s beslut. 1.7 Läsanvisning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska beskriva många olika effekter på människors hälsa och miljön. Den ska också redogöra för processen med att ta fram MKB och påverkan på till exempel miljömål och detaljplaner. Olika läsare har ofta olika syften och läser också MKB på olika sätt beroende på bakgrund, kunskap om projektet, om man är boende nära ledningssträckningen, beslutfattare, teknisk konsult som ska arbeta med projektet i nästa skede och så vidare. Därför kan en läsanvisning underlätta läsandet. Den inledande sammanfattningen ger en koncentrerad och lättillgänglig bild av projektet och dess miljökonsekvenser. I kapitel 1-3 redovisas projektets förutsättningar. Kapitlen beskriver bakgrunden till varför projektet genomförs, gällande lagstiftning och samrådsprocess och övergripande planeringsförutsättningar för projektet. I kapitel 4 redovisas vilka alternativ som valts och varför, samt alla alternativ som utretts under processens gång. Kapitel 5 redovisar tekniska lösningar, magnetfält och en beskrivning av hur ledningen kommer att byggas och utformas. Kapitlet omfattar dels generella beskrivningar som ger en introduktion till teknik och magnetfält för de som inte har tidigare kunskap i ämnena, dels specifika beskrivningar av tekniska lösningar och magnetfältspåverkan för ledningen Nybro-Hemsjö. I kapitel 6 redovisas de bedömningsgrunder som använts för att få en genomgående konsekvent bedömning av de miljökonsekvenser ledningen kan medföra (se även bilaga 1). Miljökonsekvensbeskrivningens centrala del konsekvensredovisning och förslag till åtgärder finns i kapitel 6. Kapitel 6 inleds med en text om övergripande miljökonsekvenser som gäller generellt för hela sträckan. Det kan vara likartade lokala konsekvenser som upprepas flera gånger längs sträckningen eller konsekvenser som är en följd av projektet som helhet. Därefter redovisas miljöintressen, och påverkan och konsekvenser för dessa, uppdelat kommunvis. Miljökonsekvenserna beskrivs uppdelat i drift- respektive byggskedet. Här redovisas också förslag till åtgärder för alla miljövärden och miljöintressen, även riksintressen, under såväl driftskedet som byggskedet. I bilaga 4 finns kartor som redovisar miljövärden. Kapitel 7 ger en samlad och övergripande bedömning av miljökonsekvenserna som helhet. I kapitel 8 redovisas referenser och vanligt förekommande ord och begrepp som används i miljökonsekvensbeskrivningen förklaras i kapitel 9. Det underlag och de referenser som använts för upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs i kapitel 8. Bifogat till miljökonsekvensbeskrivningen finns redogörelser för de samråd som genomförts kvartalet Samråd om flera utredningskorridorer kvartalet Val av utredningskorridor, fördjupade utredningar kvartalet Samråd om utbyggnadsförslag kvartalet Kompletterande samråd om utbyggnadsförslag kvartalet Ansökan om koncession kvartalet Koncessionsbeslut från Ei kvartalet Förprojektering kvartalet Konces sionsbel sut från regeringen kvartalet Byggstart 2023 Drifttagning SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

13 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Övergripande beslut Energimarknadsinspektionen har fastställt hur omfattande material och hur detaljerad information som ska komma in med vår ansökan om övergripande beslut avseende PCI-projekt. Ansökan om nätkoncession utgör en del av underlaget till det övergripande beslutet. 2.2 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB:n sker samråd om planerna för den planerade ledningen med bland annat berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen (prövningsmyndigheten) inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner samt fastighetsägare och andra sakägare. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs av regeringen. 2.3 Övriga tillstånd I projektet kan följande övriga lagar och tillståndsprövningar vara aktuella: > > Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken > > Tillstånd Natura 2000 enligt 7 kap. 28 a miljöbalken > > Dispens från biotopskydd, områdesskydd och strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken > > Dispens från föreskrifter för vattentäkt > > Anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken > > Tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950) > > Anmälan av flyghinder > > Anmälan enligt skogsvårdslagen (1978:791) > > Avverkningsanmälan > > Tillstånd enligt väglagen (1971:948) > > Nyttjanderättsavtal enskilda vägar > > Ledningsrätt enligt ledningsrättslagen > > Tillstånd enligt lag om byggande av järnväg (1995:1649) > > Dispens från föreskrifter för vattentäkt > > Anmälan flyghinder 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätt söks enligt ledningsrättslagen (1973: 1144) och gäller på obegränsad tid. I de fall Svenska kraftnät och fastighetsägaren inte har kunnat nå en överenskommelse rörande den ekonomiska ersättningen överlämnas beslutet om ersättning till Lantmäterimyndigheten. I samband med ansökan om ledningsrätt kan Svenska kraftnät även begära så kallat förtida tillträde till de fastigheter där MUA inte har kunnat tecknas. För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för ledningsgatan. Svenska kraftnät bygger även arbetsvägar och patrullstigar i den upplåtna ledningsgatan. Intrånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

14

15 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 15 genomförs och alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådet kan ses som en gradvis process där strävan är att öka detaljeringsnivån för alternativen allt eftersom samrådet fortskrider. En viktig del i samrådet är att arbeta med både detaljer och en helhetssyn på alternativa lokaliseringar för att säkerställa att den sammantaget bästa sträckningen för den planerade ledningen kan föreslås i ansökan. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om nätkoncession för ledningen (tillstånd enligt ellagen). 2.6 Samrådets genomförande Samråd har för aktuellt projekt genomförts i tre omgångar. Det första samrådet behandlade flera olika utbyggnadskorridorer och därefter behandlade det andra samrådet ett valt utbyggnadsförslag. Slutligen genomfördes ett kompletterande samråd med utökade alternativstudier avseende åtta platser på sträckan. Vid samtliga tillfällen skedde samrådet med en vid krets Samråd om flera utbyggnadskorridorer Som underlag för den första delen av samrådet togs ett samrådsunderlag, en förstudie, fram som beskrev flera utbyggnadskorridorer som kunde vara lämpliga för den planerade ledningen. Underlaget togs fram under våren 2014 och beskrev syftet med projektet, redovisade föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 4 juni 2014 till berörda fastighetsägare, länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter inklusive allmänhet informerades den 5 juni 2014 om samrådet och öppet hus via annons i Kalmar läns tidning, Barometern/ Oskarshamnstidningen, Östra Smålands Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Informationsmöten med berörda hölls den 16 juni 2014 i Hemsjö, den 17 juni 2014 i Konga och den 18 juni 2014 i Emmaboda. Samrådsunderlaget hölls under samrådstiden tillgänglig på Svenska kraftnäts webbplats och på bibliotek i Olofström, Ronneby, Karlshamn, Lessebo, Emmaboda och Tingsryd. En samrådsredogörelse upprättades och skickades till berörda länsstyrelser. Information om samrådsredogörelsen skickades även till alla som yttrat sig med en hänvisning till Svenska kraftnäts webbplats. Samrådsredogörelsen bifogas i bilaga 2a. Samrådstiden pågick från den 4 juni till den 5 september Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i samrådsredogörelsen Samråd om valt utbyggnadsförslag Till den andra delen av samrådet presenterades ett nytt samrådsunderlag med en föreslagen sträckning. Detta samrådsunderlag redovisade lokalisering och utformning, samt förväntad miljöpåverkan inom vald utbyggnadskorridor. Detta underlag hade en ökad detaljeringsgrad över valt utbyggnadsalternativ inom ett specifikt område. Förslaget byggde på en fördjupad analys av de olika alternativen baserad på inkomna synpunkter och tidigare insamlat material. Den utbyggnadskorridor som bedömdes medföra minst påverkan på människa och miljö presenterades. Längs vissa avsnitt hade vissa justeringar av utbyggnadskorridoren gjorts och längs vissa kortare sträckor kvarstod två utbyggnadskorridorer. Samrådsinbjudan skickades till berörda fastighetsägare, länsstyrelser, kommuner, övriga myndigheter, verksamhetsutövare och intresseorganisationer den 9 februari Övriga samrådsparter inklusive allmänhet informerades den 11 februari 2015 om samrådet och öppet hus genom annonsering i Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Smålands Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran och den 12 februari 2015 genom annons i Kalmar läns tidning. Informationsmöte med berörda hölls den 9 mars 2015 i Hemsjö, den 10 mars 2015 i Emmaboda och den 11 mars 2015 i Nybro. Samrådsunderlaget hölls under samrådstiden tillgänglig på Svenska kraftnäts webbplats och på bibliotek i Nybro, Ronneby, Karlshamn, Lessebo, Emmaboda och Tingsryd. Samrådsredogörelsen från denna del av samrådet redovisas i bilaga 2b. Samrådstiden pågick från den 9 februari till den 31 maj Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i samrådsredogörelsen. Information har sänts via postutskick till berörda att samrådsredogörelsen är klar Kompletterande samråd Under samrådsomgång 2 inkom flera förslag på alternativa sträckningar vilket föranledde utökade alternativstudier för ett flertal delsträckor. Detta medförde att kompletterande samråd har utförts för följande åtta passager; Nybro-Vackamo, Getasjön, Harebo och Lindholmen, Ällenäs-Solliden, Dockemåla, Starkeklev, Öjasjön och Mörrumsån. Kompletterande samrådsunderlag togs fram för dessa sträckor och skriftligt samråd har hållits med berörda fastighetsägare, länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag samt intresseorganisationer. Samrådsunderlagen har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och även tiden därefter. Samrådstiden pågick för hälften av områdena från den 18 maj 2016 till den 23 juni och för den andra hälften från den 29 augusti till den 25 september Samrådsredogörelsen från detta samråd redovisas i bilaga 2c. Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samrådsredogörelse. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

16 16 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma att påverkas. Mål som bedöms beröras och beskrivs vidare: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Verksamhetens påverkan på målet Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet innebär en ökad möjlighet för anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el mellan olika regioner och länder, vilket ger möjlighet att transportera klimatneutral el mellan regioner och länder. Detta är positivt utifrån miljömålet. Drift av arbets- och transportfordon bidrar till utsläpp av koldioxid. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växtarter och kulturvärden inte skadas. Verksamhetens påverkan på målet Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet innebär en ökad möjlighet för anslutning av förnybar energi från sol, vind och vatten, som inte grundar sig på förbränning som kan medföra utsläpp av luftföroreningar. Verksamheten har i detta avseende en positiv påverkan på målet. Drift av arbets- och transportfordon bidrar till utsläpp av luftföroreningar. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Verksamhetens påverkan på målet Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet innebär en ökad möjlighet för anslutning av förnybar energi från sol, vind och vatten, som inte grundar sig på förbränning som kan medföra utsläpp av försurande ämnen. Verksamheten har i detta avseende en positiv påverkan på målet. Drift av arbets- och transportfordon bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Verksamhetens påverkan på målet Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt bevakas. Vid efterlevnad av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy bedöms inte några skadliga effekter på människors hälsa och miljö att uppstå. Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. I de fall som ledningen har en större påverkan på boendemiljöer där människor varaktigt vistas erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för säker strålmiljö. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

17 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 17 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Verksamhetens påverkan på målet I det aktuella projektet kommer hänsyn att tas till sjöar och vattendrag för att inte negativa konsekvenser ska uppkomma för vattenmiljöer. I de fall påverkan på vattenområden förekommer, kommer anmälan om vattenverksamhet att göras till länsstyrelsen. För vattenverksamheter kommer lämpliga skyddsåtgärder att föreslås. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för levande sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Verksamhetens påverkan på målet I det aktuella projektet kommer hänsyn att tas till våtmarker för att inte negativa konsekvenser ska uppkomma. Kraftledningens stolpar och stödlinor lokaliseras huvudsakligen till fastmarksområden för att förbättra förankringen av stolparna samt för att undvika intrång i våtmarker. I vissa fall kan dock grundläggning för stolpe inom våtmarksområde krävas. Om det blir fallet så kommer grundläggningen att ge en lokal påverkan men bedöms inte som helhet påverka våtmarkens vattenhållande förmåga eller vattenströmning. I de fall påverkan på våtmarker förekommer, kommer anmälan om vattenverksamhet att göras till länsstyrelsen. För vattenverksamheter kommer lämpliga skyddsåtgärder att föreslås. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för myllrande våtmarker. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Verksamhetens påverkan på målet Områden med högre naturvärden har dock undvikits i så stor utsträckning som möjligt och skogsgatan kommer även fortsättningsvis att utgöras av naturmark. Träd kommer dock att behöva avverkas inom ledningsgatan vilket minskar produktionen, samtidigt skapar gatan en variation i landskapet, något som kan vara positivt för t.ex. vilt. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Verksamhetens påverkan på målet Påverkan på odlingslandskapet uppstår främst då ledningsstolpar hamnar på odlingsmark och upptar yta samt medför ett eventuellt försvårande av brukandet runt fundamenten. För den biologiska mångfalden i odlingslandskapet har dock stolpar en positiv påverkan, eftersom det skapar en småbiotop i odlingslandskapet som inte utnyttjas för odling. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Verksamhetens påverkan på målet Kraftledningen kommer att ge upphov till elektriska och magnetiska fält. Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. I de fall som ledningen har en större påverkan på boendemiljöer där människor varaktigt vistas erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för god bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Verksamhetens påverkan på målet Den planerade ledningen tar sin plats i naturlandskapet och omvandlar därmed framför allt skog till kraftledningsgata. Områden med högre naturvärden har undvikits i så stor utsträckning som möjligt. Det är i huvudsak produktionsskog som berörs och ledningsgatan kan liknas vid ett hygge, som är en vanlig företeelse i produktionsskogen. Studier har visat att ledningsgator oftast har högre biologisk mångfald än angränsande biotoper. Verksamheten medför inte att miljömålet motverkas. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

18 18 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Mål som inte bedöms beröras: > > Giftfri miljö > > Skyddande ozonskikt > > Ingen övergödning > > Grundvatten av god kvalitet > > Hav i balans samt levande kust och skärgård > > Storslagen fjällmiljö 3.2 Regionala miljömål Av de län som berörs av ledningskorridoren, Kalmar, Kronoberg och Blekinge, är det enbart Kronoberg som har tagit fram regionala miljökvalitetsmål. Det regionala miljömål som bedöms beröras är knutet till naturvärden vid ängar och naturbetesmarker. Påverkan på detta mål beskrivs i avsnitt 7.3.4, Miljökonsekvenser för naturmiljö i Kronobergs län. Kalmar och Blekinge län använder de nationella målen i sitt arbete. 3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > kvaliteten på havsmiljön (SFS 2010:1341) > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). Projektet anses inte beröra miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluften eller omgivningsbuller. Vid passager av vattenförekomster kan miljökvalitetsnormer rörande vattenmiljöer eventuellt komma att påverkas, dock inte i sådan utsträckning att vattenförekomsternas status riskerar att försämras. Anmälan om vattenverksamhet kommer att upprättas och tillsändas länsstyrelsen i respektive län inför alla arbeten som riskerar att ha påverkan på vattenområden. 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens 1 miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.5 Säkerhet Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 2. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 mikrotesla, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige 3. Mer information om magnetfält finns i avsnitt Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsreserven. 2. Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga mag-netfält. 3. Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 mikrotesla. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING