INSPIRATIONSMATERIAL TILL LÄRARE ANDRA SIDAN SKIFTET MARIA BONNIER DAHLINS STIFTELSES STIPENDIATER 2016

Transkript

1 INSPIRATIONSMATERIAL TILL LÄRARE ANDRA SIDAN SKIFTET MARIA BONNIER DAHLINS STIFTELSES STIPENDIATER 2016

2 SKOLVISNINGAR PÅ BONNIERS KONSTHALL Bonniers Konsthall är en plats för svensk och internationell samtidskonst. Begreppet samtidskonst används ofta för att beskriva konst som skapas idag och som tar upp teman och belyser frågeställningar från samtiden. Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en fantastisk resurs i undervisningssammanhang. Våra utställningar ger er möjlighet att arbeta enligt skolans läroplan och mål inom en rad olika ämnen. Häftet du håller i din hand är ett inspirationsmaterial för dig som lärare. Det här materialet är tänkt att skapa vägar in i konsten genom att presentera frågeställningar och aktiviteter du kan använda dig av. Sista sidan på häftet kan du kopiera till dina elever som stöd vid tolkningsövningar i utställningen. Vi hoppas att få se dig och dina elever på plats i konsthallen! Följ med på en skolvisning Bonniers Konsthall erbjuder kostnadsfria visningar till och med åk 3 på gymnasiet, samt för SFI-klasser. Visningens längd är ca 30 minuter, och anpassas efter gruppens förkunskaper och ålder. Max antal deltagare 25 pers/grupp. Vi rekommenderar dock att hålla grupperna mindre för att få möjlighet till ett fördjupat samtal. Det går jättebra att dela upp klassen i två grupper och boka två visningar efter varandra. Fri entré Sedan 5 februari 2015 är det alltid fri entré för alla till Bonniers Konsthall. Konsthallsvärdar Våra skolvisningar hålls av våra konsthallsvärdar. Alla värdar är verksamma konstnärer eller konstvetare och ger en unik infallsvinkel på våra utställningar. Elevernas egna kommentarer och tankar är en viktig del av visningen, där mötet och samtalet kring konst får en central roll. Öppettider och bokning Konsthallens öppettider är onsdag kl 12-20, torsdag-söndag kl För bokning och information vänligen kontakta Sara Källsner på (mån-fre kl 9-17) eller mejla oss på visning@bonnierskonsthall.se. Ni kan även använda vårt bokningsformulär på: Inför ditt besök Berätta gärna för oss om det är något ni vill att vi tar hänsyn till eller vill att vi tar upp under ert besök. Konsthallens värdar hjälper till att hålla rätt på alla besökare, men lärare har ett huvudansvar för de elever de har med sig. Innan besöket kan man som lärare gärna uppmärksamma eleverna på att man inte får röra konstverken. Vi har tyvärr ingen matsäcksrum i konsthallen. Hitta hit Bonniers Konsthall Torsgatan 19 T-S:t Eriksplan Buss 3, 4, 70, 72 och 77 stannar vid S:t Eriksplan Promenadavstånd från Karlberg station (900m).

3 TIPS FÖR LÄRARE Läs på innan ni besöker konsthallen Vid första besöket på en konsthall kan det vara svårt för eleverna att sortera bland alla nya och kanske främmande intryck. Skapa ett ramverk genom att läsa på om konsthallen, utställningen och konstnärerna tillsammans i klassen för att förbereda för alla nya intryck. Föd idéer Använd öppna frågor som uppmuntrar till reflektion och egna tolkningar och låt diskussionen leva sitt eget liv. Att försöka hitta en slutgiltig förklaring begränsar verket, använd verk och reflektioner som katalysatorer för ytterligare diskussion. Börja gärna med enkla och konkreta frågor kring verket för att sedan fördjupa frågeställningarna. Tänk på att ta till vara på barnens kommentarer och uppmuntra dem att utveckla sina reflektioner kring verket. Påminn om att konsten väcker känslor och funderingar Konsten kan göra att vi ifrågasätter världen runt oss och att vi får lättare att förstå olika sociala fenomen. Hur man upplever konst är något mycket individuellt. Alla kan inte, och behöver inte, tycka om alla verk. Påminn gärna eleverna om att även om ett verk inte väcker gillande så kanske det skapar känslor och funderingar som är värdefulla.

4 Fånga upp interna diskussioner Många intressanta funderingar och tolkningar viskas ofta mellan elever - plocka upp dessa diskussioner! Vill de inte dela med sig inför klassen kanske de kan anförtro sig till dig som lärare och på så vis uppmuntras i sitt reflekterande. Det kan kännas mindre läskigt att dela med sig av sina tankar och idéer i en stor grupp när man först har fått testa dem i ett mindre sammanhang. Dela upp i grupper Mindre grupper skapar större trygghet för både elever och lärare att dela med sig av sina personliga tankar och känslor. Har ni möjlighet så kom gärna med en halv klass per visning eller fördela klassen på två lärare. Återvänd gärna till samma utställning och diskutera den på nytt. Det kan vara svårt att skapa sig en uppfattning om en utställning och ett konstverk vid första anblick om man inte är en van konsthallsbesökare. En utställning kan växa och man kan få en annorlunda upplevelse när man ser om en utställning flera gånger. Reflektera över hur upplevelsen av verken och utställningen förändras. En trygg miljö skapar även en trygghet för tolkning och reflektion. Ta god tid på er och använd gärna informationsmaterial som finns på konsthallen I utställningen kan elever och lärare låta diskussioner och tolkningar ta omvägar genom grundliga samtal om de olika verken. Våra verkskyltar är en utmärkt ingång till konstverken. I vår utställningsfolder kan ni läsa intervjuer med konstnärer och annat som relaterar till utställningen.

5 Foto: Tomas Sinkevicius ANDRA SIDAN SKIFTET Andra sidan skiftet är utställningen som lyfter de största konstnärerna i svensk konst från konkretismens genombrott till det postmoderna skiftet i slutet av 1980-talet. Det är ett generöst utbud med över 170 verk från mer än 80 konstnärer. Upplev konstnärernas oerhörda bredd och experimentlusta och få en inblick i Gerard Bonnier liv samlaren som blev en av konstetablissemangets främsta företrädare. På hösten 1987 tog en strid inom konstfältet fart som förändrade både konsten och det kritiska landskapet. De etablerade föreställningarna utmanades av nya postmoderna perspektiv och mycket stod på spel. Det var en kamp om legitimitet och tolkningsföreträde inte minst om vilken konst som var mest relevant för sin tid. På ett högst konkret sätt handlade det om möjligheterna att verka som konstnär och kritiker. Situationen framkallade förenklande beskrivningar från båda sidor och striden rymde såväl vinnare som förlorare. Definierad av sina motståndare kom den konst som förknippades med efterkrigsmodernismen att hamna i skuggan. Andra uttryck och ideal, men också nya aktörer, kom att präglad konstfältet under de kommande decennierna. Nu har det gått trettio år sedan det som beskrivits i termer av ett paradigmskifte ägde rum. Situationen är en annan och nyfikenheten på tiden före förändringarna har väckts. Hur såg samtidskonsten egentligen ut innan det postmoderna genombrottet? Vilka var de brännande frågorna och begären? Och vilka var de tongivande konstnärerna?

6 Sommarens utställning på Bonniers konsthall lyfter fram många av de namn som formade konstscenen från konkretismens genombrott 1947 till skiftet Deras arbeten uppvisar en stor bredd och vittnar om en stark lust att experimentera. Här finns en vilja att fördjupa sig i måleriets uttrycksmöjligheter, men också rörelser mellan bild och ord, scen och duk, samt mellan det två- och tredimensionella. Förhållandet mellan bild och värld genererade konstverk av både språklig-filosofisk och politisk karaktär, något som stundtals skapade starka spänningar. Vilket även gäller frågan om purism och realism. Betraktar man paradigmskiftet från den andra sidan framträder en delvis annan berättelse än den som hittills dominerat historieskrivningen. Bilden blir rikare och nya frågor infinner sig, bland annat om hur genomgripande förändringarna egentligen var, och om saken eventuellt ser annorlunda ut från konstnärernas perspektiv än kritikernas och curatorernas. I anslutning till utställningen publicerar Bonniers Konsthall och Albert Bonniers förlag boken Bokförläggaren och konsten. Den handlar om Gerard Bonnier ( ) som konstsamlare och hans roll i konstlivet från början av fyrtiotalet till slutet av åttiotalet. Det är en skildring av konsten i Sverige sedd genom en passionerad samlares verksamhet. Boken lyfter fram de sammanhang och personer som bidrog till att forma konstscenen och historien förmedlas med hjälp av unika arkivdokument och fotografier. Särskild uppmärksamhet ägnas den samling Gerard Bonnier skapade för Albert Bonniers förlag och som visas på Bonniers Konsthall. Den finns till vardags utplacerad i det stora förlagshuset på Sveavägen i Stockholm, och samlingen speglar Gerard Bonniers starka engagemang för att göra konsten tillgänglig för många.

7 MARIA BONNIER DAHLINS STIPENDIATER 2016 Jasmin Daryani, To Disembody 2016 Maria Bonnier Dahlins Stiftelse delar varje år ut två eller tre stipendier med avsikten att stödja unga bild konstnärer och konstnärligt arbete i Sverige. Stiftelsen bildades 1985 av Jeanette Bonnier till minne av dottern Maria års mottagare av stipendiet är Jasmin Daryani och Hilde Retzlaff. Jasmin Daryani är född 1988 och utbildad vid Valands konsthögskola och på Konstfack där hon fick sin masterexamen Hilde Retzlaff är född 1990 och har en kandidatexamen från Konstfack. Hon tar sin masterexamen på Kungliga Konsthögskolan i år. På ytan kan Jasmin Daryanis och Hilde Retzlaffs arbeten te sig olika, men i deras val av både material och platser finns ömsesidiga förhållningssätt. Det kan handla om gatan som rum för nya upptäckter, eller upplevelsen av att vara marginaliserad som människa eller som ett material. Hilde Retzlaff arbetar med ett lustfullt och intuitivt samlande av material där metoden eller tillvägagångssättet är en viktig del av arbetsprocessen. Genom att dekonstruera befintliga material såsom förpackningar, mattor, affischer och säckar skapar hon nya förståelser för materialens egenskaper. I sitt arbete rör hon sig mellan collage och skulptur där hon med stark medvetenhet lyfter fram och omformar ett material som annars skulle hamna i sophögen. I sin konst återkommer Jasmin Daryani till frågor om representation, tillhörighet och migration. Genom fotografi, text, screentryck och arkivmaterial undersöker hon sociala och politiska konstruktioner där en specifik händelse ger henne möjlighet att hitta alternativa berättelser. I verket Where do we go from here porträtterar Jasmin Daryani brända bilar i olika förortsmiljöer. Hon intresserar sig för mediebilden av förorten och frågor såsom centrum och periferi. To Disembody är ett verk som tar avstamp i Jasmin Daryanis egen födelse i det krigshärjade Iran. I en serie ljusboxar och fotografier gestaltas explosionen som kraft och fenomen, där efterverkningarna dröjer sig kvar som stilla bilder.

8 KORT OM BONNIERS KONSTHALL Bonniers Konsthall är en plats för svensk och internationell samtidskonst i centrala Stockholm. Den trekantiga glasbyggnaden är ritad av Johan Celsing och ligger precis vid tågspåren, mellan centralstationen och Sankt Eriksplan. Sedan starten 2006 har Bonniers Konsthall arbetat med att visa och diskutera konst från hela världen. Verksamheten tar avstamp i Maria Bonnier Dahlins Stiftelse och är icke vinstdrivande. Sedan februari 2015 är det fri entré till utställningarna i konsthallen, vilket bottnar i en vilja att sprida och öka kunskapen om samtidskonst. På Bonniers Konsthall visas både svenska och utländska konstnärer, både redan kända namn och de som inte ännu hittat ut till en bredare publik. Den största delen av programmet utgörs av egenproducerade utställningar. Det kan vara grupputställningar som vill sätta konsten i ett större, kulturellt sammanhang, såväl som presentationer av enskilda konstnärer där det ofta produceras nya konstverk särskilt för utställningen. För mer information besök

9 DISKUSSIONSFRÅGOR Välj ett verk och berätta om ditt intryck! Använd stödfrågorna och gå runt i utställningen och välj ut verk som du tolkar med hjälp av stödfrågorna. Presentera sedan dina tolkningar för klassen och berätta varför just detta verk tilltalade dig. 1. Beskriv verket du valt! Hur upplever du det? 2. Vilket material och vilken teknik har konstnären använt sig av? 3. Består verket av olika delar? Hur förhåller de sig i så fall till varandra? 4. Hur är konstverket placerat? Har det någon betydelse var du står, sitter eller rör dig för hur du betraktar konstverket? 5. Hittar du någon berättelse i konstverket? 6. Finns det någon tydlig idé bakom konstverket? Försök att formulera den för dig själv! 8. Berättar titeln vad konstverket handlar om? Förändrar titeln vad du upplever? 9. Vilka associationer/känslor får du? 10. Varför valde du det här konstverket?