ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-309

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för sysselsättning och sociala frågor /2237(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Inês Cristina Zuber (PE v01-00) Att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom 2014/2237(INI) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /153 AM\ doc

3 1 Yana Toom Beaktandeled 5a (nytt) med beaktande av direktivet om rasjämlikhet (2000/43/EG) och ramdirektivet om jämlikhet i arbetslivet (2000/78/EG), 2 Lampros Fountoulis Beaktandeled 14 med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård 1, 1 Antagna texter, P7_TA(2013)0328. med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om krisens konsekvenser för utsatta samhällsgruppers tillgång till vård 1, 1 Antagna texter, P7_TA(2013)0328. Or. el 3 Vilija Blinkevičiūtė, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Sergio Gutiérrez Prieto Beaktandeled 14a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 4 juni 2013 om kommissionens AM\ doc 3/153 PE v01-00

4 meddelande Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden a, 1a Antagna texter, P7_TA(2013) Laura Agea, Tiziana Beghin Beaktandeled 14a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 4 juni 2013 om kommissionens meddelande Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden , 5 Vilija Blinkevičiūtė, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Sergio Gutiérrez Prieto Beaktandeled 16a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU 3c, 3c EUT C 199 E, , s. 25. PE v /153 AM\ doc

5 6 Laura Agea, Tiziana Beghin Beaktandeled 16a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU, 7 Vilija Blinkevičiūtė, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin Beaktandeled 20 med beaktande av Rädda Barnens rapport Child poverty and social exclusion in Europe, Bryssel 2014, s. 5, med beaktande av Rädda Barnens rapport 2014 Child poverty and social exclusion in Europe, 8 Vilija Blinkevičiūtė, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Sergio Gutiérrez Prieto Beaktandeled 22a (nytt) med beaktande av Eurochild-rapporten (2014) The 2014 National Reform Programmes (NRP) and National Social Reports (NSR) from a child poverty and well-being assessment, AM\ doc 5/153 PE v01-00

6 9 Sofia Ribeiro Beaktandeled 22a (nytt) med beaktande av den 11:e Eurochildkonferensen den november 2014 i Bukarest, Or. pt 10 Maria Arena Beaktandeled 28a (nytt) med beaktande av Bryta det sociala arvet investera i barnens framtid, en studie av nationella politiska analyser av det europeiska nätverket av oberoende experter på social integration -1, -1 Nätverket av oberoende experter på social integration, Bryta det sociala arvet investera i barnens framtid, en studie av nationell politik. Bryssel, Vilija Blinkevičiūtė, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Elena Gentile, Emilian Pavel, Sergio Gutiérrez Prieto PE v /153 AM\ doc

7 Skäl Aa (nytt) Aa. Bekämpningen av barnfattigdom måste ges större politisk uppmärksamhet på högsta EU-nivå om EU ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin om att senast 2020 minska fattigdomen med minst 20 miljoner människor. 12 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl Aa (nytt) Aa. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska alla barn garanteras rätten till utbildning, hälso- och sjukvård, bostad, trygghet, att delta i de beslut som berör dem, fritid, en balanserad kost samt att vårdas i familjemiljö. Or. pt 13 Vilija Blinkevičiūtė, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Sergio Gutiérrez Prieto Skäl Ab (nytt) Ab. En majoritet av medlemsstaterna har hittills inte brytt sig om att utnyttja EU:s strukturfonder för att bekämpa den AM\ doc 7/153 PE v01-00

8 oroande och ständigt växande fattigdomen bland barn i Europa och främja deras sociala integration och allmänna välbefinnande. 14 Aldo Patriciello Skäl A A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. A. De ökade sociala klyftorna bidrar märkbart till att förvärra fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. Or. it 15 Michaela Šojdrová Skäl A A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. PE v /153 AM\ doc

9 ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. 16 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl A A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen kan ärvas från generation till generation när föräldrarna inte tar sitt fostringsansvar, och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU till följd av den påtvingade åtstramningspolitiken, även i länderna med högre BNP. Or. fr 17 Vilija Blinkevičiūtė, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin Skäl A A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, som löper störst risk att drabbas av fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU, AM\ doc 9/153 PE v01-00

10 fattiga har ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. även i länderna med högre BNP. 18 Ádám Kósa Skäl A A. De ökade sociala klyftorna förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. A. Ökningen av de sociala klyftorna, som skett på grund av oansvarig och ekonomiskt ohållbar regerings- och budgetpolitik, förvärrar fattigdomen bland barn, en åldersgrupp som i högre grad riskerar fattigdom i 19 av EU:s medlemsstater. De sociala klyftorna gör att den missgynnade situationen ärvs från generation till generation och det finns uppgifter som pekar på att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat i hela EU, även i länderna med högre BNP. Or. hu 19 Sven Schulze Skäl Aa (nytt) Aa. Åtgärder för att öka sysselsättningen är ett effektivt instrument för att bekämpa fattigdom. Or. de PE v /153 AM\ doc

11 20 Marian Harkin Skäl Aa (nytt) Aa. En femtedel av EU:s totala befolkning är under 18 år. Trots löften riskerar nu mer än vart fjärde barn inom EU att drabbas av fattigdom eller social utestängning. 21 Vilija Blinkevičiūtė, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Elena Gentile Skäl Aa (nytt) Aa. Enligt Eurostat är de viktigaste faktorerna för barnfattigdom föräldrarnas arbetssituation, vilken är kopplad till deras utbildningsnivå, hur det hushåll där barnen bor är sammansatt och hur effektiva myndigheternas åtgärder i form av inkomststöd och tillhandahållande av möjliggörande tjänster är. 22 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl Aa (nytt) AM\ doc 11/153 PE v01-00

12 Aa. De faktorer som mest påverkar barnfattigdomen är fördelning av rikedomen och arbetsmarknadspolitiken -1 framför allt när det gäller föräldrarnas löner och de sociala rättigheterna. -1 Rädda Barnen, Child poverty and social exclusion in Europe, Bryssel 2014, s. 5. Or. pt 23 Vilija Blinkevičiūtė, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Elena Gentile, Brando Benifei, Sergio Gutiérrez Prieto Skäl Ab (nytt) Ab. Europaparlamentet har upprepade gånger krävt att paketet om sociala investeringar ska genomföras och ställer sig bakom Europeiska kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet investera i barnens framtid, i vilken kommissionen föreslår en omfattande politisk ram för att bekämpa barnfattigdom och öka barns välbefinnande genom tre pelare som handlar om tillgång till tillräckliga resurser, tillgång till tjänster av god kvalitet för alla och barns delaktighet. 24 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer PE v /153 AM\ doc

13 Skäl Ab (nytt) Ab. Även om risken för barn till föräldrar med mycket låg arbetsintensitet är 56,7 procent större att hamna i fattigdom eller social utestängning, kvarstår risken för barnfattigdom fortfarande i familjer med hög arbetsintensitet (Rumänien, Litauen, Portugal, Spanien, Grekland, Lettland, Slovakien, Polen och Luxemburg). Or. pt 25 Sven Schulze Skäl B B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. utgår Or. de 26 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl B B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. Inkomstförlusterna är en följd av den åtstramningspolitik som EU har tvingat på medlemsstaterna. AM\ doc 13/153 PE v01-00

14 Or. fr 27 Michaela Šojdrová Skäl B B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. B. Barnfattigdom har sitt ursprung i familjers fattigdom, varför familjer med låga inkomster, arbetslösa föräldrar och/eller stora familjer löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning som en följd av förnedrande lönesättning och sociala trygghetssystem. 28 Ádám Kósa Skäl B B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. B. Minskade inkomstskillnader påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. Solidariteten måste dessutom kombineras med ökat främjande av produktivitet, till exempel genom minskad inkomstskatt för privatpersoner och löntagare eller genom förmånlig eller rent av fullständig finansiering ur statliga och/eller kommunala budgetar av tjänster som kan minska barnfattigdomen. Or. hu PE v /153 AM\ doc

15 29 Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen Skäl B B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor som bidrar till ökad barnfattigdom, både genom lägre löner och minskat minimiinkomststöd. 30 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl B B. Minskade inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. B. Fördelningen av inkomster påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att minska perioder av sociala orättvisor. De medlemsstater som har lägst barnfattigdom, som Sverige och Danmark, är också de som har lägst fattigdom och orättvisor i allmänhet. Or. pt 31 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl C AM\ doc 15/153 PE v01-00

16 C. Mellan 2008 och 2012 ökade antalet barn i riskzonen för fattigdom eller social utestängning i Europa (EU27, Norge, Island och Schweiz) med nära en miljon, och detta antal ökade med en halv miljon bara mellan 2011 och Enligt uppgifter från Eurostat från 2013 löper 26,5 miljoner barn i EU28 risk att hamna i fattigdom och social utestängning. Mellan 2008 och 2012 ökade risken för fattigdom eller social utestängning från 26,5 procent till 28 procent i EU27. Under 2013 befann sig 28 procent av den totala befolkningen under 18 år i EU:s 28 medlemsstater i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. 1 Rädda Barnen Child poverty and social exclusion in Europe, Bryssel, 2014, s. 5. C. Mellan 2008 och 2012 ökade antalet barn i riskzonen för fattigdom eller social utestängning i Europa (EU27, Norge, Island och Schweiz) med nära en miljon, och detta antal ökade med en halv miljon bara mellan 2011 och Enligt uppgifter från Eurostat från 2013 löper 26,5 miljoner barn i EU28 risk att hamna i fattigdom och social utestängning. Mellan 2008 och 2012 ökade risken för fattigdom eller social utestängning från 26,5 procent till 28 procent i EU27. Under 2013 befann sig 28 procent av den totala befolkningen under 18 år i EU:s 28 medlemsstater i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. Samtidigt har dessa siffror och fattigdomsnivåer förvärrats för alla grupper, oavsett ålder och kön. 1 Rädda Barnen Child poverty and social exclusion in Europe, Bryssel, 2014, s. 5. Or. fr 32 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl C C. Mellan 2008 och 2012 ökade antalet barn i riskzonen för fattigdom eller social utestängning i Europa (EU27, Norge, Island och Schweiz) med nära en miljon, och detta antal ökade med en halv miljon bara mellan 2011 och Enligt uppgifter från Eurostat från 2013 löper 26,5 miljoner barn i EU28 risk att hamna i fattigdom och social utestängning. Mellan C. Mellan 2008 och 2012 ökade antalet barn i riskzonen för fattigdom eller social utestängning i Europa (EU27, Norge, Island och Schweiz) med nära en miljon, och detta antal ökade med en halv miljon bara mellan 2011 och Enligt uppgifter från Eurostat från 2013 löper 26,5 miljoner barn i EU28 risk att hamna i fattigdom och social utestängning. Mellan PE v /153 AM\ doc

17 2008 och 2012 ökade risken för fattigdom eller social utestängning från 26,5 procent till 28 procent i EU27. Under 2013 befann sig 28 procent av den totala befolkningen under 18 år i EU:s 28 medlemsstater i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. 1 Rädda Barnens rapport Child poverty and social exclusion in Europe, Bryssel 2014, s och 2012 ökade risken för fattigdom eller social utestängning från 26,5 procent till 28 procent i EU27. Under 2013 befann sig 28 procent av den totala befolkningen under 18 år i EU:s 28 medlemsstater i riskzonen för fattigdom eller social utestängning. I de allra flesta länder är risken för fattigdom och social utestängning större för barnen än för de vuxna. 1 Rädda Barnens rapport Child poverty and social exclusion in Europe, Bryssel 2014, s. 5. Or. pt 33 Iratxe García Pérez för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jana Žitňanská Skäl Ca (nytt) Ca. Kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom än män. Att bekämpa fattigdomen bland kvinnor är därför inte bara viktigt i sig utan även avgörande för att minska fattigdomen bland barn. 34 Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen Skäl Ca (nytt) AM\ doc 17/153 PE v01-00

18 Ca. EU har genom antagandet av rekommendationen Bryta det sociala arvet investera i barnens framtid erkänt att de multidimensionella orsakerna till barnfattigdom kräver ett samlat grepp, men har inte vidtagit konsekventa åtgärder för att genomföra rekommendationen under den europeiska planeringsterminen. 35 Sven Schulze Skäl D D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan utgår Or. de 36 Aldo Patriciello Skäl D D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har dramatiskt fördubblats sedan PE v /153 AM\ doc

19 Or. it 37 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl D D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan 2008, i likhet med övriga länder i EU. Näringsbrist är ett allmänt problem hos barn i alla socialgrupper men drabbar i högre grad barn från fattiga och kulturellt missgynnade miljöer. Or. fr 38 Vilija Blinkevičiūtė, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin Skäl D D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan D. Situationen är dramatisk i vissa medlemsstater, där andelen barn som inte har råd att äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen AM\ doc 19/153 PE v01-00

20 Skäl D D. Situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som inte kan äta kött, kyckling eller fisk två dagar i rad har fördubblats sedan D. De växande skillnaderna mellan EUländerna märks i den materiella fattigdomen bland barn och situationen är dramatisk i länder som Estland, Grekland och Italien, där andelen barn som riskerar att inte få tillräcklig näring på grund av proteinbrist har fördubblats sedan Maria Arena Skäl Da (nytt) Da. I sina avslutande synpunkter på de senaste regelbundna rapporterna från Portugal (2014), Litauen (2013) och Tyskland (2014) uttryckte FN:s kommitté för barnets rättigheter oro över den växande fattigdomen och/eller fattigdomsrisken bland barn till följd av den ekonomiska krisen, vilken påverkar många av rättigheterna i konventionen om barnets rättigheter, bl.a. rätten till hälsa, utbildning och social trygghet, och kommittén uppmuntrade åtgärder för att se till att budgetposterna för barn är skyddade även i ekonomiska kriser eller andra nödsituationer. 41 Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen PE v /153 AM\ doc

21 Skäl Da (nytt) Da. Den finansiella och ekonomiska krisen har försämrat levnads- och arbetsvillkoren och lett till att det har uppstått en ny grupp, kallad nya behövande, som löper särskilt stor risk att bli skuldsatta och som är i akut behov av hjälp men inte känner till vilket stöd som finns att få 1a. 1a Baserat på Eurofounds (2012) undersökning av hushållens överskuldsättning. 42 Michaela Šojdrová Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och utgår AM\ doc 21/153 PE v01-00

22 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. 43 Thomas Mann Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. E. Organisationer anger att kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda kan förvärra barnfattigdomen. Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att en politik som leder till att länder och hushåll överskuldsätter sig förstör barnens framtidsutsikter och kan strida mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. PE v /153 AM\ doc

23 Or. de 44 Thomas Mann Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. (Berör inte den svenska versionen.) Or. de 45 Dominique Martin, Joëlle Mélin AM\ doc 23/153 PE v01-00

24 Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen de åtstramningsåtgärder som EU har tvingat på medlemsstaterna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. Or. fr 46 Vilija Blinkevičiūtė, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av bidragen till barn och PE v /153 AM\ doc

25 och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden och ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och försämrat barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. 47 Ádám Kósa Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt en drastisk och oproportionerlig ökning av skattebördan och andra bördor, till exempel härrörande från bostadskrediter). Unicef menar att budgetnedskärningarna och de finansiella kriser och krisåtgärder som beror på tidigare regeringars ansvarslöshet och AM\ doc 25/153 PE v01-00

26 internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. slöseri, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2. Ansvarsfulla övergångsåtgärder för återställd balans och hållbarhet i de offentliga finanserna kan bara baseras på en bredare bördefördelning, och budgetkonsolidering är inte möjlig utan bredare samhällelig solidaritet. Utan ytterligare åtgärder för ett bredare beskattningsområde under efterföljande period kränks därigenom varaktigt barnens rättigheter. Detta strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. Or. hu 48 Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens E. Krisen och nedgången till minskade välfärdsnivåer har bidragit till en ökning av klyftorna och till att försämra barnens levnadsförhållanden. PE v /153 AM\ doc

27 levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. Or. es 49 Sofia Ribeiro Skäl E E. Organisationer anger som främsta orsaker till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden 2 och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. E. Flera organisationer anger som en av orsakerna till den ökade barnfattigdomen, de så kallade åtstramningsåtgärderna och deras konsekvenser (kraftiga nedskärningar av sociala bidrag till barn och familjer, ökad arbetslöshet och en enorm ökning av osäkra anställningsförhållanden samt ökad skattebörda). Unicef menar att budgetnedskärningarna, framför allt i Medelhavsländerna, har ökat klyftorna och bidragit till att försämra barnens levnadsförhållanden och att denna politik därigenom innebär en kränkning av barnens rättigheter och strider mot de internationella skyldigheterna enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. AM\ doc 27/153 PE v01-00

28 2 Unicefs forskningskontor (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries, Innocenti Report Card 12, Unicefs forskningskontor, Florens. Or. pt 50 Jana Žitňanská Skäl Ea (nytt) Ea. En positiv företagsmiljö stimulerar sysselsättningen i medlemsstaterna och ökar föräldrars möjligheter att hitta arbete. De kan därefter fungera som välkomna föredömen, framför allt i samhällen som på ett negativt sätt har påverkats av fattigdom och utestängning i flera generationer. Or. sk 51 Marian Harkin Skäl Ea (nytt) Ea. Lokala och regionala myndigheter går i bräschen för arbetet med att bekämpa barnfattigdomen och utnyttjandet av barn och har därför ett avgörande ansvar för att förhindra marginalisering och social utestängning. PE v /153 AM\ doc

29 52 Marek Plura, Krzysztof Hetman Skäl Ea (nytt) Ea. Att åtminstone den ena föräldern har ett värdigt och väl avlönat arbete är den faktor som främst skyddar familjen från hotet om fattigdom. Or. pl 53 Iratxe García Pérez för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jana Žitňanská Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad, att kvinnor ägnar oproportionerligt mycket tid åt obetalt arbete, att de avbryter sin yrkeskarriär för att ta hand om barn eller andra familjemedlemmar och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. 54 Jana Žitňanská AM\ doc 29/153 PE v01-00

30 Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. (Berör inte den svenska versionen.) 55 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. F. Barns fattigdom handlar framför allt om familjers fattigdom. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på instabiliteten på arbetsmarknaden och svårigheterna för EU-medborgarna att finna ett anständigt arbete. Kvinnor tvingas i allt högre grad till osäkra arbeten och deltidsarbeten och får därmed en låg inkomst. Den offentliga politik som medlemsstaterna har anammat den senaste tiden och urholkningen av föräldraskap som begrepp får en allt större negativ inverkan på kärnfamiljen och solidariteten mellan generationer. Or. fr PE v /153 AM\ doc

31 56 Michaela Šojdrová Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent). Det finns emellertid stora skillnader mellan länder (EU-SILC-statistik från 2012 visar t.ex. att fattigdomsrisken bland ensamstående föräldrar varierar mellan 35 procent i Danmark och 78 procent i Bulgarien). Forskning visar att den sociala situationen för utsatta familjer inte bara är en följd av krisens allvar, utan även av hur länderna hanterade den. 57 Vilija Blinkevičiūtė, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Elena Gentile, Emilian Pavel, Sergio Gutiérrez Prieto Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad, på att kvinnor är överrepresenterade inom osäkra anställningar och bland ofrivilliga deltidsanställda, samt på löneskillnaderna AM\ doc 31/153 PE v01-00

32 mellan kvinnor och män. 58 Sofia Ribeiro Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent jämfört med 25,2 procent), vilket hör ihop med att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och med löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Or. pt 59 Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen Skäl F F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad och på löneskillnaderna mellan kvinnor och män. F. Familjer med en ensamstående förälder, särskilt familjer med ensamstående mödrar, riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning (49,8 procent istället för 25,2 procent), vilket beror på att fattigdom drabbar kvinnor i högre grad, på lönediskrimineringen och lönegapet mellan kvinnor och män, på svårigheterna att hitta kvalitetssysselsättning och på den ökade deltidssysselsättningen. Det finns stora skillnader mellan länderna och PE v /153 AM\ doc

33 forskning visar att den sociala situationen för utsatta familjer inte bara är en följd av krisens allvar, utan även av hur länderna hanterade den 2a. 2a Baserat på Eurofounds forskning 60 Sven Schulze Skäl Fa (nytt) Fa. Barnfattigdomen kan minskas genom att man förbättrar möjligheterna på arbetsmarknaden för framför allt kvinnor genom att bygga ut barnomsorgen på ett bättre sätt. Or. de 61 Yana Toom Skäl Fa (nytt) Fa. Barn från sårbara befolkningsgrupper som gatubarn, barn från migrantfamiljer, språkliga eller etniska minoriteter, t.ex. romer, löper större risk för marginalisering, fattigdom och social utestängning. AM\ doc 33/153 PE v01-00

34 62 Marian Harkin Skäl Fa (nytt) Fa. Barn från sårbara befolkningsgrupper som gatubarn, barn från migrantfamiljer eller etniska minoriteter, t.ex. romer, löper större risk för marginalisering, fattigdom och social utestängning. 63 Vilija Blinkevičiūtė, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Elena Gentile, Emilian Pavel, Sergio Gutiérrez Prieto Skäl Fa (nytt) Fa. Stora familjer med bara en inkomsttagare löper större risk för fattigdom och social utestängning, vilket beror på förnedrande lönesättning och sociala trygghetssystem till följd av den finansiella och ekonomiska krisen. 64 Laura Agea, Tiziana Beghin Skäl Fa (nytt) Fa. Stora familjer med bara en PE v /153 AM\ doc

35 inkomsttagare löper större risk för fattigdom och social utestängning, vilket beror på förnedrande lönesättning och sociala trygghetssystem till följd av den finansiella och ekonomiska krisen. 65 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl Fa (nytt) Fa. De senaste rapporterna från den europeiska paraplyorganisationen för hjälp åt bostadslösa visar på en ökning av kvinnor, ungdomar och barnfamiljer (där invandrade barn är överrepresenterade) som tas om hand genom arbetet för bostadslösa. Or. pt 66 Yana Toom Skäl Fb (nytt) Fb. Barn, deras föräldrar, fosterföräldrar och vårdnadshavare måste skyddas mot diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. AM\ doc 35/153 PE v01-00

36 67 Vilija Blinkevičiūtė Skäl Fb (nytt) Fb. Eurofounds forskning om den sociala situationen för hushåll med barn under 18 år under den ekonomiska krisen visar att risken för barn att drabbas av fattigdom är betydligt större om de växer upp med en ensamstående förälder eller i en stor familj. Det finns emellertid stora skillnader mellan länder (EU-SILCstatistik från 2012 visar t.ex. att fattigdomsrisken bland ensamstående föräldrar varierar mellan 35 procent i Danmark och 78 procent i Bulgarien). Forskning visar att den sociala situationen för utsatta familjer inte bara är en följd av krisens allvar, utan även av hur länderna hanterade den 2a. 2a Eurofound (kommande), Families in the economic crisis: responses to disadvantage. 68 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl G G. Effekterna av barns fattigdom och sociala utestängning kan hålla i sig hela G. Utbildningsklyftorna mellan barn från olika socioekonomiska samhällsskikt har PE v /153 AM\ doc

37 livet och föras vidare till kommande generationer. Utbildningsklyftorna mellan barn från olika socioekonomiska samhällsskikt har ökat (i elva länder finns det barnomsorg för endast 15 procent av alla barn under tre år). ökat (i elva länder finns det barnomsorg för endast 15 procent av alla barn under tre år). De utomeuropeiska migrationsflödena innebär att barnen inte kan inlemmas i medlemsstaternas utbildningssystem. Or. fr 69 Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen Skäl G G. Effekterna av barns fattigdom och sociala utestängning kan hålla i sig hela livet och föras vidare till kommande generationer. Utbildningsklyftorna mellan barn från olika socioekonomiska samhällsskikt har ökat (i elva länder finns det barnomsorg för endast 15 procent av alla barn under tre år). G. Effekterna av barns fattigdom och sociala utestängning kan hålla i sig hela livet och leda till arbetslöshet och fattigdom i flera generationer. Utbildningsklyftorna mellan barn från olika socioekonomiska samhällsskikt har ökat (i elva länder finns det skola och barnomsorg för endast 15 procent av alla barn under tre år). 70 Sofia Ribeiro Skäl G G. Effekterna av barns fattigdom och sociala utestängning kan hålla i sig hela livet och föras vidare till kommande generationer. Utbildningsklyftorna mellan barn från olika socioekonomiska samhällsskikt har ökat (i elva länder finns G. Effekterna av barns fattigdom och sociala utestängning kan hålla i sig hela livet och föras vidare till kommande generationer. AM\ doc 37/153 PE v01-00

38 det barnomsorg för endast 15 procent av alla barn under tre år). Or. pt 71 Jana Žitňanská Skäl Ga (nytt) Ga. Skola och omsorg för små barn har en avgörande inverkan på barns kognitiva utveckling och lägger grunden till senare framgång i livet när det gäller utbildning, välbefinnande, anställbarhet och social integration, särskilt för barn från missgynnade förhållanden. 72 Marek Plura, Krzysztof Hetman Skäl Ga (nytt) Ga. Förskolan kan spela en betydelsefull roll för att kompensera för låg socioekonomisk status hos barn som hotas av fattigdom, och underlättar för föräldrarna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden -1 ; -1 Temastudie om politiska åtgärder rörande barnfattigdom, Europeiska kommissionen, 2008, s.9. Or. pl PE v /153 AM\ doc

39 73 Yana Toom Skäl Ga (nytt) Ga. Lokala och regionala myndigheter går i bräschen för arbetet med att bekämpa barnfattigdomen och utnyttjandet av barn och har därför ett avgörande ansvar för att förhindra marginalisering och social utestängning. Nationella myndigheter bör i förekommande fall ge dem tillräckliga resurser för att uppnå dessa mål. 74 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl Ga (nytt) Ga. De första åren, innan den obligatoriska skolgången, är avgörande för barnens utveckling då det är under denna period de utvecklar sina grundläggande förmågor. Tillgången till en kvalitativ utbildning har stor betydelse för självförtroende, social förmåga, bättre hälsa, social integration och inför framtiden, bättre anställningsmöjligheter. Utbildningsklyftorna mellan barn från olika socioekonomiska skikt har ökat. Or. pt AM\ doc 39/153 PE v01-00

40 75 Jana Žitňanská Skäl Gb (nytt) Gb. En inkluderande utbildning beaktar och anpassar sig till elevernas många olika behov genom ökad delaktighet i lärande, kulturer och samhällsvärderingar, och utgör därför ett kraftfullt verktyg för att bekämpa barnfattigdom och social utestängning. 76 Jana Žitňanská Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. H. Det finns fortfarande ekonomiska, administrativa och andra praktiska hinder för marginaliserade barns utbildning och utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. 77 Nicola Caputo Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för H. Utbildningskostnaderna, framför allt för PE v /153 AM\ doc

41 skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. Dessa kostnader är en viktig bidragande orsak till att elever hoppar av skolan. Or. it 78 Michaela Šojdrová Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. H. Det finns fortfarande ekonomiska, administrativa och andra praktiska hinder för marginaliserade barns utbildning och utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. 79 Vilija Blinkevičiūtė, Maria João Rodrigues, Marju Lauristin, Emilian Pavel, Sergio Gutiérrez Prieto Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. H. Det finns fortfarande ekonomiska, administrativa och andra praktiska hinder för marginaliserade barns utbildning och utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. AM\ doc 41/153 PE v01-00

42 80 Laura Agea, Tiziana Beghin Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. H. Det finns fortfarande ekonomiska, administrativa och andra praktiska hinder för marginaliserade barns utbildning och utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. 81 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. H. Utbildningskostnaderna, framför allt för skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. I privilegierade medlemsstater, till exempel Frankrike, använder familjer ofta en stor del av de bidrag som ges utan kontroll till helt andra saker än barnen. Or. fr 82 Sofia Ribeiro Skäl H H. Utbildningskostnaderna, framför allt för H. Utbildningskostnaderna, framför allt för PE v /153 AM\ doc

43 skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. skolmaterial och transporter, betalas i de flesta länder huvudsakligen av familjerna. Medlemsstaterna stöder dock ofta de mest missgynnade familjerna. Or. pt 83 Jana Žitňanská Skäl Ha (nytt) Ha. Barns socioekonomiska miljö påverkar fritidsaktiviteternas och lovens kvalitet. Otillräckligt stimulerande fritidsaktiviteter ökar på ett negativt sätt skillnaderna mellan barnen, framför allt när det gäller uppfostran och utbildning. Or. sk 84 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl Ha (nytt) Ha. År 2012 var andelen elever som slutar skolan i förtid till 13 procent och i vissa länder översteg denna siffra 20 procent (Portugal, Spanien och Malta) EU-Silc (2013) EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor. Or. pt AM\ doc 43/153 PE v01-00

44 85 Inês Cristina Zuber, Paloma López Bermejo, Neoklis Sylikiotis, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Lynn Boylan, Tania González Peñas, Gabriele Zimmer Skäl Hb (nytt) Hb. Arbetande föräldrar som inte har tillgång till daghem är ofta tvungna att lämna barnen i andra barns vård, eller anlita nätverk för informell, ej certifierad barnomsorg mot betalning, vilket äventyrar barnens säkerhet och välfärd. Or. pt 86 Jana Žitňanská Skäl I I. Även i länder där barnen har rätt till hälsovård enligt lag har många barn inte tillgång till husläkare eller tandläkare. I. Även i länder där barnen har rätt till hälsovård enligt lag har många barn inte tillgång till husläkare eller tandläkare, och vissa barn har begränsad tillgång till annan vård än akutvård. 87 Dominique Martin, Joëlle Mélin Skäl I PE v /153 AM\ doc