ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-365

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2011/2067(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Regina Bastos (PE v01-00) Agendan för ny kompetens och arbetstillfällen (2011/2067(INI)) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /169 AM\ doc

3 1 Elisabeth Schroedter Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2010 om en sysselsättningspolitik för en konkurrenskraftig, koldioxidsnål, resurseffektiv och grön ekonomi, 2 Elisabeth Schroedter Beaktandeled 6b (nytt) med beaktande av undersökningen från Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop, Skills for Green Jobs, 2010), 3 Vilija Blinkevičiūtė Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av sin resolution från den juli 2011 om att främja arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen 1, AM\ doc 3/169 PE v01-00

4 1 Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)... 4 Vilija Blinkevičiūtė Beaktandeled 6b (nytt) med beaktande av kommunikén från Brygge om ett stärkt europeiskt samarbete inom yrkesutbildning för perioden , som antogs den 7 december , 1 Kommissionens pressmeddelande IP/10/ Nadja Hirsch Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av undersökningen Skills for Europe s future: anticipating occupational skill needs, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, maj 2009, Or. de 6 Regina Bastos Beaktandeled 13a (nytt) PE v /169 AM\ doc

5 med beaktande av kommissionens arbetsdokument Progress Towards the Common European Objectives in the Education and Training (SEK(2011)0526), 7 Iliana Malinova Iotova Beaktandeled 14а (nytt) med beaktande av artikel 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Or. bg 8 Iliana Malinova Iotova Beaktandeled 14b (nytt) med beaktande av rapporten från EASPD (European Association of Service Providers for Persons with Disabilities) som visar att det blir allt svårare för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete i takt med att arbetslösheten i EU stiger, och att arbetslösheten i många länder är högre bland personer med funktionsnedsättning än bland övriga, Or. bg AM\ doc 5/169 PE v01-00

6 9 Elisabeth Schroedter Beaktandeled 14a (nytt) med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft i EU den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1, 1 EUT L 23, , s Elisabeth Schroedter Beaktandeled 14b (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010, Strategi för jämställdhet (KOM(2010)0491), 11 Elisabeth Schroedter Beaktandeled 14c (nytt) med beaktande av rådets slutsatser av PE v /169 AM\ doc

7 den 7 mars 2011 om den europeiska jämställdhetspakten för perioden , 1 Rådets slutsatser om den europeiska jämställdhetspakten för perioden , 3073:e mötet i rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), Bryssel, den 7 mars Regina Bastos Beaktandeled 14a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2008 om en rekommendation från kommissionen om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (KOM(2008)0639), och dess påföljande resolution av den 6 maj 2009, 13 Regina Bastos Beaktandeled 14b (nytt) med beaktande av rådets slutsatser av den 7 mars 2011 om den europeiska jämställdhetspakten för perioden , AM\ doc 7/169 PE v01-00

8 14 Antigoni Papadopoulou Skäl -A (nytt) - A. Beslutsfattarna måste skydda medborgarna mot arbetslöshet genom att se till att arbetskraften har rätt kompetens för att maximera sin anställbarhet. 15 Antigoni Papadopoulou Skäl -Aa (nytt) -Aa. Utvecklingen av ny teknik och förändringarna i de europeiska ekonomiernas struktur har gjort det nödvändigt för enskilda personerr att uppdatera och förbättra sin kompetens under sitt yrkesverksamma liv. 16 Mara Bizzotto Skäl A A. Den globala arbetslösheten berör i dag 23,1 miljoner personer. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. A. Målen som fastställdes i Lissabonstrategin har inte uppnåtts och på grund av den globala ekonomiska krisen har arbetslösheten i EU nått katastrofala nivåer: i dag är cirka 23,1 miljoner personer utan arbete. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och långtidsarbetslösheten PE v /169 AM\ doc

9 fortsätter att öka med sociala konsekvenser som blir allt mer dramatiska. Or. it 17 Regina Bastos Skäl A A. Den globala arbetslösheten berör i dag 23,1 miljoner personer. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. A. Arbetslösheten i EU uppgår i dag till 9,5 procent, vilket totalt motsvarar 22,828 miljoner personer, av vilka 19,4 procent är långtidsarbetslösa. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och uppgår till 40 procent i vissa medlemsstater. Or. pt 18 Roger Helmer Skäl A A. Den globala arbetslösheten berör i dag 23,1 miljoner personer. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. A. Arbetslösheten inom EU-27 berör i dag 23,1 miljoner personer enligt Eurostats senaste siffror. Ungdomsarbetslösheten ligger på 20,4 procent och långtidsarbetslösheten fortsätter att öka. 19 Rolandas Paksas Skäl Aa (nytt) Aa. Inom små och medelstora företag har AM\ doc 9/169 PE v01-00

10 över 3,5 miljoner arbetstillfällen försvunnit på grund av den ekonomiska krisen. Små och medelstora företag är en av de faktorer som bidrar mest till ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen och främjande av sammanhållningen. Or. lt 20 Rolandas Paksas Skäl Ab (nytt) Ab. Små och medelstora företag kommer att spela en viktig roll för att nå en sysselsättning på 75 procent 2020 och för målet full sysselsättning. Or. lt 21 Antigoni Papadopoulou Skäl Ba (nytt) Ba. Recessionen under 2008 påverkade både arbetsmarknadens efterfrågan och tillgång på kompetens, varför osäkerheten kring utsikterna på arbetsmarknaden ökade dramatiskt och skapade ett behov hos människor att vara bättre informerade om sysselsättningsmöjligheterna på arbetsmarknaden. 22 Elisabeth Schroedter PE v /169 AM\ doc

11 Skäl Ba (nytt) Ba. Ett av målen i Europa 2020-strategin är att främja en social, resurseffektiv, miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi. 23 Marian Harkin Skäl Ba (nytt) Ba. De åtstramningar som genomförs i ett antal medlemsstater har sammanfallit med, och är delvis ansvariga för, den mycket stora ökningen av arbetslösheten. 24 Elisabeth Schroedter Skäl C C. Tjänstesektorn, exempelvis försäljning, säkerhet, städning, catering och vård, förväntas fortsätta att ge störst sysselsättningstillväxt från och med nu och fram till 2020 och kan bli det snabbast växande området. C. Tjänstesektorn, som ofta kännetecknas av lågstatusarbeten och kvinnodominerade arbeten, förväntas fortsätta att ge störst sysselsättningstillväxt från och med nu och fram till 2020 och kan bli det snabbast växande området. Arbeten inom tjänstesektorn kännetecknas av hög omsättning både på arbetsplatser och på personal. Sektorn måste se till att garantera bättre arbetsvillkor så att både arbetstagare och arbetsgivare kan gynnas av att fler arbetstillfällen skapas och bevaras. AM\ doc 11/169 PE v01-00

12 25 Nadja Hirsch Skäl C C. Tjänstesektorn, exempelvis försäljning, säkerhet, städning, catering och vård, förväntas fortsätta att ge störst sysselsättningstillväxt från och med nu och fram till 2020 och kan bli det snabbast växande området. C. Tjänstesektorn, exempelvis försäljning, säkerhet, städning, catering, vård och personliga tjänster, förväntas fortsätta att ge stor sysselsättningstillväxt från och med nu och fram till 2020 och kan bli det snabbast växande området. Or. de 26 Antigoni Papadopoulou Skäl Ca (nytt) Ca. Verksamheter och andra tjänster, inom bl.a. bank- och finanssektorn, spås en svagare sysselsättningstillväxt. 27 Rovana Plumb Skäl Ca (nytt) Ca. Livsmedelssektorn håller på att återfå en global betydelse och kräver annorlunda och högre kompetens men antalet lågkvalificerade arbeten minskas kraftigt. PE v /169 AM\ doc

13 28 Rovana Plumb Skäl Cb (nytt) Cb. För att kunna uppnå hållbar tillväxt och övergå till en koldioxidsnål ekonomi, skydda miljön och utveckla nya miljövänliga tekniker krävs tillgång till rätt kompetens. 29 Rovana Plumb Skäl D D. Föränderliga anställningsmönster i sektorerna påverkar naturligtvis anställningsmönstren för olika yrkesgrupper och de kvalifikationsnivåer som krävs. D. Tekniska förändringar och nya former av arbetsorganisation i sektorerna påverkar naturligtvis anställningsmönstren i form av den kompetens och de kvalifikationsnivåer som krävs inom olika yrkesgrupper. 30 Kinga Göncz Skäl Da (nytt) Da. Med en konstant hög arbetslöshet går man miste om ovärderligt humankapital, som är EU:s viktigaste tillgång. AM\ doc 13/169 PE v01-00

14 31 Rovana Plumb Skäl Da (nytt) Da. Ekonomierna kräver i allt större utsträckning kreativa, interaktiva, kommunikativa och problemlösande färdigheter på arbetsplatsen, medan lågkvalificerade arbetstagare eller arbetstagare som utför rutinmässiga arbetsuppgifter löper stor risk att förlora sina arbeten. 32 Mara Bizzotto Skäl E E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten. E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten om man inte utarbetar en lämplig strategi för yrkesinriktad och teknisk fortbildning som gör det möjligt för dessa grupper att hålla jämna steg med marknadens behov. Or. it 33 Kinga Göncz Skäl E E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten. E. Arbetstagare ur utsatta grupper (t.ex. lågkvalificerade, yngre och äldre personer, funktionshindrade, samt arbetstagare med minoritets- eller PE v /169 AM\ doc

15 invandrarbakgrund) löper stor risk att förlora sina arbeten och att få mycket svårt att hitta arbete. 34 Sergio Gutiérrez Prieto Skäl E E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten. E. Arbetstagare med låg utbildning löper större risk att förlora sina arbeten, och dessa arbeten är i hög grad av tillfällig och osäker karaktär. Or. es 35 Antigoni Papadopoulou Skäl E E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten. E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten samtidigt som många ungdomar väljer att stanna kvar längre i utbildning, på grund av recessionen. 36 Ádám Kósa Skäl E E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten. E. Arbetstagare med låg utbildning eller funktionsnedsättning löper stor risk att förlora sina arbeten. AM\ doc 15/169 PE v01-00

16 Or. hu 37 Rovana Plumb Skäl E E. Arbetstagare med låg utbildning löper stor risk att förlora sina arbeten. E. Arbetstagare med låg utbildnings- och kompetensnivå löper stor risk att förlora sina arbeten. 38 Rovana Plumb Skäl Ea (nytt) Ea. Fattigdomen bland förvärvsarbetande är ett bestående problem och antalet arbetande fattiga ökar till följd av de försämrade arbetsvillkoren och de låga lönerna. 39 Rovana Plumb Skäl F F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd och individuella uppfattningar. F. Den långsiktiga effektiviteten av yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis möjligheten att garantera hög kvalitet inom utbildning, lika möjligheter och tillgång för alla, oförminskade offentliga investeringar, samt en tydligare formulering av de individuella och PE v /169 AM\ doc

17 arbetsmarknadens behov. 40 Ádám Kósa Skäl F F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd och individuella uppfattningar. F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd, individuella uppfattningar och en utbildningsmiljö där varken fysisk förmåga eller IKT utgör något hinder. Or. hu 41 Elisabeth Schroedter Skäl F F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd och individuella uppfattningar. F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd, individuella uppfattningar och tillgången till vård- och omsorgstjänster, framför allt barnomsorg och anhörigvård. AM\ doc 17/169 PE v01-00

18 42 Roger Helmer Skäl F F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd och individuella uppfattningar. F. Den långsiktiga hållbarheten hos yrkesutbildning och högre utbildning beror på olika faktorer, exempelvis de offentliga finansernas tillstånd och effektiva förvaltning och individuella uppfattningar. 43 Zigmantas Balčytis Skäl Fa (nytt) Fa. EU arbetar för att höja utbildningsnivåerna, få ner andelen ungdomar som hoppar av skolan till högst 10 procent 2020 och öka andelen med utbildning på högskolenivå eller motsvarande nivå till minst 40 procent. Or. lt 44 Rovana Plumb Skäl Fa (nytt) Fa. Tillgången och efterfrågan på livslångt lärande måste öka för att möta de nya kompetensbehoven. Den långsiktiga hållbarheten hos system för yrkesutbildning och högre utbildning är beroende av förekomsten av ett mer flexibelt utbud från engagerade och PE v /169 AM\ doc

19 kvalitetssäkrade utbildningsinstitutioner, tillgången till kvalificerade lärare, oförminskade offentliga investeringar och ökade privata bidrag, samt en tydligare formulering av de enskilda personernas och arbetsmarknadens behov. 45 Elisabeth Schroedter Skäl G G. Antalet arbeten som kräver högre kvalifikationer förväntas öka. G. Antalet arbeten som kräver högre kvalifikationer förväntas öka och ytterligare nya hållbara kvalifikationer kommer att krävas inom alla kompetensområden. 46 Rovana Plumb Skäl G G. Antalet arbeten som kräver högre kvalifikationer förväntas öka. G. Antalet arbeten som kräver högre kvalifikationer förväntas öka och 50 procent av arbeten år 2020 kommer fortfarande att kräva yrkeskompetens på mellannivå. 47 Mara Bizzotto Skäl G AM\ doc 19/169 PE v01-00

20 G. Antalet arbeten som kräver högre kvalifikationer förväntas öka. G. Antalet arbeten som kräver högre tekniska och akademiska kvalifikationer förväntas öka. Or. it 48 Rolandas Paksas Skäl H H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens, särskilt i de medlemsstater vars befolkning snabbt minskar och där kompetensflykt och utflyttning av specialister har blivit ohanterbar. Or. lt 49 Elisabeth Schroedter Skäl H H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. H. Migration såväl inom som till och från EU kommer att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. Kompetens och färdigheter hos arbetstagare med invandrarbakgrund och migrerande arbetstagare erkänns inte tillräckligt och PE v /169 AM\ doc

21 utnyttjas heller inte i full utsträckning på arbetsplatserna, och dessa grupper är i förhållande till genomsnittet ofta mycket överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Or. de 50 Sergio Gutiérrez Prieto Skäl H H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna, och integrationspolitiken som främjar tillgången till utbildning, vidareutbildning och sysselsättning för den invandrade befolkningen har därför viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens och för främjandet av sysselsättningen i unionen. Or. es 51 Rovana Plumb Skäl H H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. H. Den demografiska utvecklingen i EU, rörligheten och migrationen inom EU i grannländerna kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. AM\ doc 21/169 PE v01-00

22 52 Mara Bizzotto Skäl H H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. H. Migration kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna vilket skapar en kraftig konkurrens mellan mindre kvalificerade arbetstagare som får allvarliga konsekvenser för balansen mellan tillgången och efterfrågan på kompetens på den inre marknaden. Or. it 53 Antigoni Papadopoulou Skäl H H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. H. Migration såväl inom som till och från EU kommer i allt högre grad att påverka den framtida storleken och sammansättningen på den arbetande befolkningen i medlemsstaterna på många sätt och har viktiga konsekvenser för tillgången och efterfrågan på kompetens. 54 Rovana Plumb Skäl Ha (nytt) Ha. Mobila och migrerande arbetstagare fortsätter att diskrimineras och blir ofta PE v /169 AM\ doc

23 utnyttjade på grund av deras bristande kunskap om vilka arbetsmässiga och sociala rättigheter de har, deras bristande deltagande i arbetstagarorganisationer och bristen på en effektiv integrationspolitik. 55 Roger Helmer Skäl I I. En hållbar ekonomi har potential att öka antalet anständiga arbeten och bidra till den europeiska ekonomins återhämtning. I. En innovativ och dynamisk ekonomi har potential att öka antalet anständiga arbeten och bidra till den europeiska ekonomins återhämtning. 56 Roger Helmer Skäl I I. En hållbar ekonomi har potential att öka antalet anständiga arbeten och bidra till den europeiska ekonomins återhämtning. I. En hållbar ekonomi har potential att öka antalet anständiga arbeten och bidra till en återhämtning av EU-ländernas ekonomier. 57 Rovana Plumb Skäl I I. En hållbar ekonomi har potential att öka antalet anständiga arbeten och bidra till den I. En hållbar ekonomisk tillväxt har potential att öka antalet anständiga arbeten AM\ doc 23/169 PE v01-00

24 europeiska ekonomins återhämtning. och bidra till den europeiska ekonomins återhämtning. 58 Rovana Plumb Skäl Ia (nytt) Ia. Åtstramningarna har en negativ inverkan på de offentliga investeringarna och begränsar potentialen att skapa arbetstillfällen i medlemsstaterna. 59 Antigoni Papadopoulou Skäl J J. EU investerar fortfarande mindre i forskning och utbildning än sina partner och konkurrenter i världsekonomin. Större investeringar behövs i kunskapsekonomin. J. EU investerar fortfarande mindre än sina partner och konkurrenter i världsekonomin för forskning, innovation och utbildning, som är hörnstenar för att skapa tillväxt och uppnå en bättre levnadsstandard. Större investeringar behövs i kunskapsekonomin. 60 Mara Bizzotto Skäl J J. EU investerar fortfarande mindre i forskning och utbildning än sina partner J. EU investerar fortfarande mindre i forskning och utbildning än sina partner PE v /169 AM\ doc

25 och konkurrenter i världsekonomin. Större investeringar behövs i kunskapsekonomin. och konkurrenter i världsekonomin. Större investeringar behövs i kunskapsekonomin, i den tekniska utbildningen och i en upprustning av yrkesutbildningen. Or. it 61 Elisabeth Schroedter Skäl Ja (nytt) Ja. I sitt meddelande Ny kompetens för nya arbetstillfällen missade kommissionen tillfället att uppmärksamma potentialen av en ny hållbar ekonomi och det konkreta behovet av att utveckla en grön kompetens för att ge arbetstagarna möjlighet att utnyttja denna potential. Parlamentet och rådet har upprepade gånger betonat vilka möjligheter övergången till en mer hållbar ekonomi innebär för sysselsättningen i Europa. I Cedefops senaste undersökning finns tydliga bevis för betydelsen och behovet av ny kompetens för gröna arbeten på den framtida europeiska arbetsmarknaden. 62 Elisabeth Schroedter Skäl Jb (nytt) Jb. Det finns fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor på EU:s arbetsmarknader, bland annat könsrelaterade löneskillnader, skillnader mellan andelen deltidsarbetande och heltidsarbetande, skillnader i AM\ doc 25/169 PE v01-00

26 sysselsättningsgrad, skillnader i fråga om hur föräldraskap påverkar sysselsättningen, könsrelaterade skillnader i pension. Könsrollerna och segregeringen på arbetsmarknaden är ett stort hinder för den europeiska arbetsmarknadens funktion. En ny hållbar ekonomi kommer att formas i ett åldrande samhälle med en krympande arbetsstyrka, vilket gör det nödvändigt att attrahera kvinnor till avlönat arbete genom att anpassa arbetsorganisationen och förbereda arbetsgivare i alla sektorer för en mer diversifierad arbetsstyrka. 63 Elisabeth Schroedter Skäl Jc (nytt) Jc. En målinriktad och anpassad kompetenshöjning är viktig för att hjälpa människor att skaffa ny kompetens så att de kan gynnas av övergången till en mer hållbar ekonomi. Det finns övertygande ekonomiska argument till stöd för kompetenshöjning, integration på arbetsmarknaden och social integration. En minskning av investeringarna inom kompetenshöjning kommer att få långsiktiga negativa effekter. 64 Elisabeth Schroedter Skäl Jd (nytt) Jd. Ökningen av atypiska PE v /169 AM\ doc

27 anställningsformer i de flesta medlemsstaterna tenderar att förvärra segmenteringen av arbetsmarknaden och minska tryggheten för de mest utsatta. Det finns ett behov av att främja anständigt arbete och sysselsättning av god kvalitet när det investeras i nya arbeten. 65 Rovana Plumb Skäl Ja (nytt) 66 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric, Cornelis de Jong Skäl Ja (nytt) Ja. Det finns fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor på EU:s arbetsmarknader, bland annat könsrelaterade löneskillnader, skillnader mellan andelen deltidsarbetande och heltidsarbetande, skillnader i sysselsättningsgrad, skillnader i fråga om hur föräldraskap påverkar sysselsättningen, könsrelaterade skillnader i pension. Könsrollerna och segregeringen på arbetsmarknaden är ett stort hinder för den europeiska arbetsmarknadens funktion. Ja. Färska studier visar att en högre grad av flexibilitet i allmänhet leder till att arbetstagarnas status sänks, antalet tillfälliga anställningar ökar och de fasta anställningarna blir färre, deltiden ökar på bekostnad av heltiden och AM\ doc 27/169 PE v01-00

28 67 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric, Cornelis de Jong Skäl Jb (nytt) arbetstagarna tvingas oftare att bli egenföretagare. Ny forskning som utgår ifrån OECD:s uppgifter visar att ju mer flexibla anställningarna är, desto osäkrare är de, och att en flexibel arbetsmarknad har mest negativ inverkan på anställbarheten (förbättring av arbetstagarnas kompetens och kvalifikationer). Or. pt 68 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric, Cornelis de Jong Skäl Jc (nytt) Jb. De allt fler atypiska anställningsformerna till följd av den ökade flexibiliteten gör att ett växande antal arbetstagare utesluts från sociala förmåner, eftersom rätten till förmåner är beroende av arbetstagarens anställningsförhållande. Härigenom hotar den ökade flexibiliteten också de sociala trygghetssystemens finansiella hållbarhet. Or. pt Jc. Dublinfonden har gjort flera studier om arbetsvillkoren som visar att systemen för flexibel arbetstid medför en ökning av oregelbundna och oförutsägbara arbetstider, vilket ger upphov till dagens klassiska hälsoproblem på arbetsplatsen. Samtidigt har nya problem med ökad PE v /169 AM\ doc

29 stress i arbetslivet uppstått till följd av nya former av arbetsorganisation för att kunna möta marknadens svängningar på kort sikt. Färska studier visar också att de flesta befintliga system för flexibel arbetstid i EU inte underlättar för arbetstagarna att bättre kunna förena yrkesliv och privatliv. Or. pt 69 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric Skäl Jd (nytt) Jd. Kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden och är överrepresenterade i deltidsarbeten och i de nya formerna av arbetsorganisation, ofta osäkra arbeten. De har också svårt att få full tillgång till sociala rättigheter, socialt skydd och sociala förmåner. Or. pt 70 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric Skäl Je (nytt) Je. Den höga arbetslösheten och segmenteringen av arbetsmarknaden måste överbryggas för att man ska kunna ge alla arbetstagare lika rättigheter, successivt avskaffa alla former av osäkra arbeten och satsa på att skapa fasta arbetstillfällen och ett livslångt lärande. Or. pt AM\ doc 29/169 PE v01-00

30 71 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric Skäl Jf (nytt) Jf. Den flexicuritymodell som kommissionen har antagit bör förkastas. Flexibiliteten motsvaras inte av en motsvarande ökning av den sociala tryggheten och måste därför betraktas som fullständigt obalanserad. Parlamentet framhåller att kommissionen begränsar sig till att främja avregleringen av anställningsskydd och mer flexibla anställningsavtal, och föreslår inga åtgärder för att effektivt bekämpa de osäkra anställningarna. Samtidigt bibehålls en politik som minskar den sociala tryggheten och arbetstagarnas och de arbetslösas rättigheter (mindre generösa arbetslöshetsersättningar och bidrag för att aktivera de arbetslösa, och en balans mellan rättigheter och skyldigheter som minskar rättigheterna och ökar skyldigheterna). Or. pt 72 Ilda Figueiredo, Patrick Le Hyaric Skäl Ja (nytt) Ja. Det finns fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor på EU:s arbetsmarknader, bland annat könsrelaterade löneskillnader, skillnader mellan andelen deltidsarbetande och heltidsarbetande, skillnader i sysselsättningsgrad, skillnader i fråga om hur föräldraskap påverkar sysselsättningen, könsrelaterade PE v /169 AM\ doc

31 skillnader i pension. Könsrollerna och segregeringen på arbetsmarknaden är ett stort hinder för den europeiska arbetsmarknadens funktion. 73 Elisabeth Schroedter Punkt -1 (ny) 1. Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande Ny kompetens för nya arbetstillfällen inte infriar sina löften utan bara försöker flytta om gamla lösningar i ett nytt format. Parlamentet beklagar att meddelandet inte behandlar sysselsättningspotentialen i den gröna ekonomin, att det ignorerar de brådskande utmaningarna i fråga om otrygga anställningar, arbetslöshet och fattigdom, och att det inte omfattar jämställdhetsperspektivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ett nytt och kraftfullt försök att äntligen möta de viktigaste utmaningarna med ett socialt Europa, exempelvis att bekämpa ojämlikheter och risken för utslagning och fattigdom, och att verkligen förbättra arbets- och levnadsförhållandena. Parlamentet betonar att den ekonomiska styrningen behöver gå hand i hand med en sund sysselsättnings- och socialpolitik som fastställer miniminormer för arbetstagare i hela EU. 74 Elisabeth Schroedter Punkt 1 AM\ doc 31/169 PE v01-00

32 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020 och uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik. 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020 och uppmanas att avlägsna hindren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden vid genomförandet av strategin 1. Parlamentet uppmanar alla aktörer att genomföra Europa 2020-strategins prioritering om integration och de integrerade riktlinjerna 7 10, och låta det civila samhällets aktörer medverka i utarbetandet, överlämnandet, uppföljningen och utvärderingen av de nationella reformprogrammen. Parlamentet framhåller att de flesta nationella reformprogrammen inte lyckats uppfylla sysselsättnings- och fattigdomsmålet. 1 Se punkt 5 i rådets slutsatser om den europeiska jämställdhetspakten för perioden Konstantinos Poupakis Punkt 1 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020 och uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik. 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020, ett mål som är oupplösligt förbundet med skyddet av den sociala modellen, den ekonomiska tillväxten, hållbarheten i välfärdssystemen och i EU:s offentliga finanser. Parlamentet uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra PE v /169 AM\ doc

33 Europa 2020-strategin framgångsrik. Or. el 76 Georges Bach Punkt 1 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020 och uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik. 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till Parlamentet erinrar om att ett av huvudmålen i Europa 2020-strategin är att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till 10 procent och påpekar att en drastisk minskning av ungdomsarbetslösheten är en förutsättning för att nå sysselsättningsmålet. Parlamentet uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik. 77 Philippe Boulland Punkt 1 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020 och uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik. 1. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna inom Europa 2020-strategin enades om ett sysselsättningsmål på 75 procent för åldersgruppen år till 2020 och uppmanar alla aktörer att intensifiera sitt arbete för att göra Europa 2020-strategin framgångsrik. Parlamentet uppmanar dock medlemsstaterna att se till det rör sig om anständiga arbeten av hög kvalitet. AM\ doc 33/169 PE v01-00

34 Or. fr 78 Elisabeth Schroedter Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet beklagar att kommissionen har ignorerat parlamentets och rådets slutsatser om potentialen av en ny hållbar ekonomi och Cedefops analys av behovet av ny kompetens för gröna jobb i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda denna brist genom att presentera en mer integrerad strategi för ny grön kompetens i sitt meddelande om sysselsättningen inom den nya hållbara ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kommissionens miljöexperter är helt delaktiga i denna process. 79 Antigoni Papadopoulou Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet erinrar om förekomsten av stora hinder mot det effektiva genomförandet av sysselsättningspolitiken. Parlamentet anser att dessa svårigheter, som bland annat omfattar otillräckliga kunskaper bland många arbetstagare i dag, lågt rankade utbildningsnivåer i vissa europeiska länder jämfört med internationella nivåer och ökad förekomst av osäkra anställningsförhållanden som inte skapar några incitament för kompetensutveckling, effektivt måste PE v /169 AM\ doc

35 bekämpas. 80 Roger Helmer Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet betonar vikten av reformer som leder till mer flexibla arbetsmarknader för att främja ökad konkurrenskraft och produktivitet, inrätta nya arbetstillfällen och bekämpa strukturell arbetslöshet. 81 Roger Helmer Punkt 2 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer. 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten, framför allt med höga nivåer av ekonomisk tillväxt. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer. 82 Sergio Gaetano Cofferati Punkt 2 AM\ doc 35/169 PE v01-00

36 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer. 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna anpassar de breda ekonomipolitiska riktlinjerna efter riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Or. it 83 Elisabeth Schroedter Punkt 2 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer. 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden och de ekonomiska resultaten förstärker varandra ömsesidigt. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer för att främja inrättandet av arbetstillfällen av god kvalitet. 84 Rovana Plumb Punkt 2 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer. 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin som syftar till att samordna sysselsättningspolitiken PE v /169 AM\ doc

37 tillsammans med bredare ekonomipolitiska riktlinjer och att de koncentrerar sig på inrättandet av arbetstillfällen av hög kvalitet. 85 Elisabeth Morin-Chartier Punkt 2 2. Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden hör nära samman med de ekonomiska resultaten. Parlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna följer riktlinjerna för sysselsättningspolitiken tillsammans med breda ekonomipolitiska riktlinjer. (Berör inte den svenska versionen.) Or. fr 86 Roger Helmer Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna alltjämt ansvarar för huvuddelarna av socialpolitiken, såsom skatter, program för social trygghet, vissa arbetsnormer, hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att socialpolitiken motsvarar de nationella, regionala och lokala omständigheterna, framför allt förutsättningarna i enskilda medlemsstater. AM\ doc 37/169 PE v01-00

38 87 Vilija Blinkevičiūtė Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. utgår 88 Patrick Le Hyaric, Ilda Figueiredo, Gabriele Zimmer Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. utgår PE v /169 AM\ doc

39 89 Jutta Steinruck, Evelyn Regner, Birgit Sippel Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning, utan att budgetdisciplinen leder till ensidigt avskaffande av sociala rättigheter. Parlamentet betonar att sparåtgärder, som t.ex. nedskärningar i utbildningssystemet och i den aktiva arbetsmarknadspolitiken samt personalneddragningar, framför allt skulle kunna drabba unga. Parlamentet understryker att en ensidig åtstramningspolitik dessutom inte är något lämpligt sätt att hantera bristen på utbildad arbetskraft i EU eller att säkerställa ekonomisk bärkraft. Or. de 90 Elisabeth Schroedter Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning och främjande av hållbar utveckling av den ekonomiska politiken. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och EU att tillhandahålla sociala konsekvensbedömningar i enlighet AM\ doc 39/169 PE v01-00

40 reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. med vad som föreskrivs i artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inom samtliga berörda politikområden och att ta hänsyn till de sociala kostnaderna av sträng budgetdisciplin och åtstramningsåtgärder, som riskerar att äventyra de nödvändiga investeringarna i kompetensutveckling och nya arbetstillfällen av hög kvalitet. 91 Rovana Plumb Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att främja tillväxt och inrättande av arbetstillfällen samt för att undvika orättvis konkurrens, snedvridning av marknaden och allt mer bristande jämställdhet. Parlamentet kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning och samtidigt tillåta ökade offentliga investeringar i enlighet med EU:s tillväxt- och sysselsättningsmål och Europa 2020-strategin inom respektive nationellt reformprogram. 92 Antigoni Papadopoulou Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna, med hänsyn till PE v /169 AM\ doc

41 orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. regionala skillnader i sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer i Europa, för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. 93 Roger Helmer Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. 3. Europaparlamentet kräver effektiv konkurrens grundad på den ekonomiska politiken i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. 94 Roger Helmer Punkt 3 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med 3. Europaparlamentet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna för att undvika orättvis konkurrens och snedvridning av marknaden. Parlamentet uppmanar med AM\ doc 41/169 PE v01-00

42 eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetsdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott och kräver att kommissionen ska genomföra en effektiv budgetövervakning. eftertryck medlemsstaterna att respektera reglerna om budgetdisciplin för att minska risken av att hamna i ett alltför stort underskott. 95 Elisabeth Schroedter Punkt 4 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi. 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi, och kräver att kommissionen omgående vidtar åtgärder när det gäller sysselsättningen för att främja flaggskeppsinitiativet en mer hållbar ekonomi. Parlamentet påpekar att kommissionens resultat angående detta flaggskeppsinitiativ enbart kan bedömas om man tar hänsyn till sysselsättningsperspektivet. 96 Sergio Gutiérrez Prieto Punkt 4 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi. 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi, och påpekar att miljöskyddet och utvecklingen av ny miljövänlig teknik kommer att kräva betydande anpassningar av utbildningsprogrammen för att anpassa PE v /169 AM\ doc

43 arbetskraftens kunskaper och kvalifikationer och därmed frambringa viktiga nischer för att skapa sysselsättning inom dessa sektorer. Or. es 97 Roger Helmer Punkt 4 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi. 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin som en stimulerande ram för att främja konkurrens och sysselsättning. 98 Antigoni Papadopoulou Punkt 4 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi. 4. Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar, smartare och mer miljövänlig ekonomi för alla. 99 Rovana Plumb Punkt 4 4. Europaparlamentet stöder 4. Europaparlamentet stöder AM\ doc 43/169 PE v01-00

44 kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en hållbar ekonomi. kommissionens flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin för att genomföra förändringen mot en smart och hållbar tillväxtekonomi för alla. 100 Elisabeth Schroedter Punkt 5 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. 5. Europaparlamentet erinrar om att den aktuella utvecklingen av ekonomin och arbetsmarknaden kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att förbättra arbetsoch levnadsvillkoren i EU, skapa nya anständiga arbetstillfällen, ge alla tillgång till livslångt lärande, fortbildning eller omskolning och effektivt bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att riktad och anpassad kompetenshöjning är mycket viktig för att hjälpa människor att förvärva de kunskaper som krävs för att de ska kunna gynnas av övergången till en mer hållbar ekonomi. Parlamentet understryker de ekonomiska argumenten för kompetenshöjning, integrering på arbetsmarknaden och social integrering. 101 Ole Christensen Punkt 5 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i PE v /169 AM\ doc

45 produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. Utbildning och förädling av humankapital har också andra fördelar än de ekonomiska för enskilda personer i form av bättre hälsa och välfärd, ökad förväntad livslängd och större sannolikhet för delaktighet i samhällslivet. Or. da 102 Antigoni Papadopoulou Punkt 5 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. Parlamentet betonar vikten av att göra arbete och karriär mer attraktivt för unga arbetstagare. Annars kommer många industriers framtid att äventyras på grund av de demografiska förändringarna. 103 Ria Oomen-Ruijten Punkt 5 AM\ doc 45/169 PE v01-00

46 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. Parlamentet framhåller att en äldre arbetskraft och ett längre arbetsliv kan få positiva effekter för återhämtningen och den framtida tillväxten. Parlamentet framhåller därför vikten av livslångt lärande, framför allt för äldre arbetstagare som utför fysiskt och psykiskt krävande arbete. Or. nl 104 Rovana Plumb Punkt 5 5. Europaparlamentet erinrar om att kombinationen av demografiska förändringar och förändringar i produktionskedjor kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. 5. Europaparlamentet erinrar om att åtgärder för att hantera effekterna av demografiska tendenser, migration och tekniska förändringar kräver bättre strategier för sysselsättning, utbildning och arbetsorganisation, däribland hälso- och sjukvårdstjänster och åtgärder som gör det möjligt för kvinnor och män att kombinera arbete och familjeliv, för att maximera konkurrenskraften hos EU:s ekonomi, minimera förlusten av mänskligt kapital och skapa nya arbetstillfällen. 105 Heinz K. Becker PE v /169 AM\ doc