BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0076/

Transkript

1 Europaparlamentet Plenarhandling A8-0076/ BETÄNKANDE om tillämpningen av rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (2015/2097(INI)) Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Föredragande: Maria Arena RR\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANARIGA UTSKOTTET SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANARIGA UTSKOTTET PE v /19 RR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om tillämpningen av rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (2015/2097(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 2, 3.3 och 5 i fördraget om Europeiska unionen, med beaktande av artiklarna 8 och 10 och artikel i och artikel 157 i EUF-fördraget, med beaktande av artiklarna 7, 9, 23, 24 och 33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG, med beaktande av rådets direktiv 2013/62/EU av den 17 december 2013 om ändring av rådets direktiv 2010/18/EU om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS till följd av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen, med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den mars 2006 (777751/1/06 REV 1), med beaktande av kommissionens meddelande Bättre balans i livet: ökat stöd för att göra det lättare att kombinera arbete och familj (COM(2008)0635), med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet: investera i barnens framtid (C(2013)0778), med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten för , med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter , med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2015 om mammaledighet 3, med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om 1 Antagna texter, P7_TA(2015) Antagna texter, P8_TA(2015) Antagna texter, P8_TA(2015)0207. RR\ doc 3/19 PE v02-00

4 genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet 1, med beaktande av den studie som offentliggjordes i maj 2015 av Europaparlamentets utredningstjänst Gender equality in employment and occupation - Directive 2006/54/EC, European Implementation Assessment, med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik Maternity, Paternity and Parental Leave: Data Related to Duration and Compensation Rates in the European Union, med beaktande av studien från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) Promoting parental and paternity leave among fathers, med beaktande av Eurofounds rapport Maternity leave provisions in the EU Member States: Duration and allowances (Eurofound, 2015), med beaktande av Eurofounds rapport Promoting uptake of parental and paternity leave among fathers in the European Union, från 2015 med beaktande av den studie som kommissionen offentliggjorde i februari 2015 The Implementation of Parental Leave Directive 2010/18 in 33 European Countries, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0076/2016), och av följande skäl: A. Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent kommer sannolikt inte att nås för kvinnor (just nu 63,5 procent) fram till Det behövs proaktiva åtgärder utformade för att hjälpa kvinnor att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden, och säkra och stödja mödrars återgång till arbetsmarknaden med målet om varaktigt och anständigt arbete på samma villkor som männen, främst genom åtgärder för en bättre balans mellan arbete och familj för alla föräldrar. B. Föräldrars arbete i familjen och uppfostran av barn utgör ett mätbart, nationalekonomiskt bidrag som är av avgörande betydelse, även för Europas demografiska utveckling. C. I direktiv 96/34/EG erkänns möjligheten att kunna kombinera arbete och familj som en separat fråga, medan det i direktiv 2010/18/EU föreskrivs att alla anställda har rätt till fyra månaders föräldraledighet utan lön, och att en av månaderna inte ska kunna överlåtas. Principen om jämställdhet i arbetslivet är nu fastställd i EU-lagstiftningen. Karriärmässig jämställdhet, inbegripet genom instrumentet föräldraledighet, skulle bidra till att nå Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent, och till att lösa problemet med kvinnors fattigdom som gör dem mer utsatta, men också utgöra 1 Antagna texter, P8_TA(2015)0351. PE v /19 RR\ doc

5 ett mätbart, nationalekonomiskt bidrag som är av avgörande betydelse, även för Europas demografiska utveckling. D. Det framgår av tillgängliga uppgifter att obetald eller dåligt betald föräldraledighet gör att denna möjlighet utnyttjas i låg grad, och att fäder bara i begränsad omfattning utnyttjar sin rätt till föräldraledighet. Helt eller delvis icke överlåtbar och tillräckligt betald föräldraledighet leder till att föräldrarna i större utsträckning delar på uttaget, och bidrar till att minska diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. E. En blandad modell bestående både av mamma- och pappaledighet och av en gemensam föräldraledighet gör att båda föräldrarna gemensamt kan bestämma hur de ska lägga upp sin ledighet, för barnens bästa och med hänsyn till deras arbeten. F. Föräldraledighet har långsiktiga fördelar för barnens utveckling. Inom ramen för gällande offentlig politik på området ökar andelen fäder i EU:s medlemsstater som utnyttjar föräldraledigheten, men den är fortfarande låg. Endast 10 procent av fäderna tar minst en dag föräldraledigt. Till 97 procent är det kvinnor som utnyttjar den föräldraledighet som är tillgänglig för båda föräldrarna. G. Studier som Eurofound har gjort visar att fäders uttag av föräldraledighet påverkas av ersättningsnivån, ledighetssystemets flexibilitet, tillgången till information, tillgången till flexibel barnomsorg och i vilken utsträckning arbetstagarna är rädda för att bli isolerade från arbetsmarknaden när de tar ut ledigheten. Många forskare 1 hävdar dock att fäder som tar ut föräldraledighet får en bättre relation till sina barn och är mer benägna att ta aktiv del i den framtida omsorgen om barnet. De här frågorna måste därför diskuteras. H. Hela EU står inför en allvarlig demografisk utmaning eftersom födelsetalen sjunker i de flesta medlemsstater. En jämställd familjepolitik borde förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden, förbättra möjligheterna att kombinera arbete och familj samt minska skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller löner, pensioner och livsinkomster och inverka positivt på de demografiska processerna. I. Enligt uppgifter från Eurostat 2 tog personer ut föräldraledighet 2010, av vilka endast (2,7 procent) var män. Enligt forskning från Eurofound 3 leder skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller deltagande på arbetsmarknaden till stora förluster för Europas ekonomier, som 2013 uppgick till runt 370 miljarder euro. J. Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för att främja en ny sorts arbetsorganisation genom flexiblare modeller som, genom styrmedel för balans mellan arbetsliv och privatliv, gör det möjligt för föräldrar att på ett effektivt sätt utöva sin rätt till föräldraskap. Åtgärderna kan bidra till att minska diskrimineringen av kvinnor och till att kvinnor kommer in på, stannar kvar och återgår till arbetsmarkanden utan ekonomiskt och socialt tryck RR\ doc 5/19 PE v02-00

6 K. Föräldraledigheten bör förutom att säkerställa jämställdhet och kvinnors tillträde till arbetsmarknaden även göra det möjligt för föräldrar att fullgöra sina skyldigheter gentemot sina barn. L. Det är av avgörande betydelse att se till att kvinnor har rätt att kombinera arbete med rättigheter och att de har rätt till moderskap utan att bestraffas för detta, eftersom kvinnor fortfarande är de som förfördelas och diskrimineras mest. Ett exempel på sådan diskriminering är arbetsgivarnas påtryckningar på kvinnor vid anställningsintervjuer, då de utfrågas om de har barn och hur gamla dessa är, för att påverka kvinnornas beslut och för att kunna välja arbetstagare utan barn och med större tillgänglighet, eller det allt större ekonomiska och arbetsmässiga trycket på kvinnliga arbetstagare att inte ta ut sin föräldraledighet. M. Ett skäl till att kvinnor hindras från att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden är att de måste ta hand om barn med funktionsnedsättning och barn som inte kan klara sig själva och därför behöver omsorg och/eller tillhör missgynnade kategorier och grupper. N. Om det inte finns några bestämmelser om ledighet, eller där de befintliga reglerna anses vara otillräckliga kan arbetsmarknadens parter, genom kollektivavtal, fylla en viktig funktion vid fastställandet av nya bestämmelser eller uppdateringen av befintliga bestämmelser om mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet. O. Balans mellan arbetsliv och privatliv är en grundläggande rättighet som till fullo bör införlivas i varje EU-text som skulle kunna ha inverkan i frågan. Vikten av en familjevänlig arbetsmiljö bör generellt framhållas. P. De flesta EU-medlemsstater uppfyller redan minimikraven i direktivet om föräldraledighet (2010/18/EU), och i många medlemsstater går de nationella bestämmelserna längre än dessa krav. Q. Medlemsstaterna bör inom både den offentliga och den privata sektorn främja sådana välfärdsmodeller för företag enligt vilka rätten till möjligheter att kombinera arbete och familj måste respekteras. R. Skillnaderna i mäns och kvinnors uttag av mamma-, pappa- eller föräldraledighet innebär en uppenbar könsdiskriminering med avseende på barnomsorg och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. I många medlemsstater har de åtgärder som vidtagits för att få män att ta ett jämställt ansvar för familjen inte lett till tillfredsställande resultat. S. Tillräcklig, individuell, betald föräldraledighet är avgörande för att samkönade föräldrapar ska kunna nå en balans mellan arbetsliv och privatliv. T. Kvinnor som utnyttjar sin rätt till en balans mellan arbete och familj genom att ta ut föräldraledighet möts av en stigmatisering när de återvänder till arbetsmarknaden, vilket leder till sämre arbetsvillkor och osäkra kontrakt. PE v /19 RR\ doc

7 Införlivandet av direktivet 1. Europaparlamentet betonar att bestämmelserna för införlivandet av direktiv 2013/62/EU skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Införlivandet bör ske med full respekt för gällande lagstiftning vad gäller kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. 2. Europaparlamentet anser att det är problematiskt att klassificera de olika typerna av ledighet på EU-nivå eftersom inte alla medlemsstater använder sig av EU:s separata eller sekventiella syn på mamma- och pappaledighet. 3. Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaternas överreglering på nationell nivå kan göra lagstiftningen mer komplex och i praktiken minska efterlevnaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika att lägga på ytterligare lagstiftningsbörda vid införlivningen av EU-lagstiftningen. 4. Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som inte har delgett kommissionen jämförelsetabeller mellan direktivets bestämmelser och införlivandeåtgärderna att göra detta snarast. Det är av största vikt att medlemsstaterna anslår tillräckliga resurser för efterlevnadskontrollen av lagstiftningen om skydd för föräldrars rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka direktivets genomförande i medlemsstaterna, så att flexibiliteten i direktivet inte missbrukas. Genom utbyte av bästa praxis kan målen nås. 5. Europaparlamentet beklagar att det råder skillnader i hur direktivet införlivas när det gäller tillämpningsområdet, vilket gör att mer eller mindre förmånliga system införs för arbetstagarna, beroende bl.a. på inom vilken sektor de arbetar (skyddet är större inom den offentliga sektorn i EU än inom den privata, varför den har en pionjärroll på området) eller beroende på deras anställningsavtals varaktighet. Parlamentet rekommenderar därför att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att göra direktivet bindande, på ett enhetligt sätt, för både den offentliga och privata sektorn. Alla oavsett kön måste tillförsäkras rätt till föräldraledighet utan diskriminering, oberoende av sysselsättningssektor eller de arbetande föräldrarnas anställningsavtal. 6. Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater har införlivat direktivets bestämmelser utöver det minimala, så att egenföretagare, lärlingar, homosexuella par och adoptivföräldrar omfattas av dem. 7. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att tillhandahållandet av sociala förmåner tillhör medlemsstaternas behörighet. 8. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna antar en familjerelaterad socialpolitik som garanterar att alla förmåner som ingår i direktivet gäller för föräldrar som vistas länge utomlands för att slutföra ett internationellt adoptionsförfarande. 9. Europaparlamentet konstaterar att direktivet, över ett årtionde efter medlemsstaternas införlivande, fortfarande inte är jämställt när det gäller uttaget av föräldraledighet. Det råder också stora skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om föräldraledighetens maximala varaktighet och lagstiftningens utformning och systemen för lön under ledigheten. Frågan om lön under ledigheten är avgörande för att säkerställa att föräldrar med låga inkomster och ensamstående föräldrar kan utnyttja systemet på ett jämlikt sätt. RR\ doc 7/19 PE v02-00

8 Det är glädjande att det förekommer bestämmelser som uppmuntrar fäder att utnyttja sin föräldraledighet. Europaparlamentet erkänner EU:s betydelse för att fästa medlemsstaternas uppmärksamhet vid behovet av åtgärder och av att förmedla utbyte av råd och stöd till de medlemsstater som behöver det, särskilt vad gäller rätten till socialförsäkringsskydd. Kommissionen bör föreslå åtgärder som uppmuntrar fäder att ta ut mer föräldraledighet och medlemsstaterna bör främja ett effektivare utbyte av bästa praxis på området. 10. Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har valt att låta den period under vilken man garanteras socialförsäkringsskydd vara kortare än den längsta möjliga föräldraledigheten, vilket gör att föräldrarna inte tar ut längsta möjliga föräldraledighet. 11. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen garantera att familjerelaterade politiska styrmedel såsom föräldraledighet är likvärdiga när det gäller individuella rättigheter och lika tillgängliga för bägge föräldrarna, för att uppmuntra dem att kombinera arbetsliv och privatliv för barnens bästa. Rättigheterna bör i möjligaste mån vara individuella för att bidra till uppnåendet av Europa strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent för kvinnor och män och för att främja jämställdhet. Föräldrarna bör ha viss flexibilitet när det gäller uttaget av föräldraledighet och det bör under inga omständigheter utgöra ett hinder för uppnåendet av Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent för kvinnor och män. Det system som arbetsmarknadens parter antar bör främja en lösning som innebär att en betydande del av ledigheten inte kan överlåtas. Likabehandling måste gälla för bägge föräldrarna när det gäller rätt till inkomst och föräldraledighetens längd. 12. Europaparlamentet betonar att barnfamiljer och föräldrar som är tjänstlediga inte endast har inkomstbortfall utan belastas ytterligare genom extra kostnader och alltför låg uppskattning av föräldrainsatsen. 13. Europaparlamentet noterar den flexibilitet som direktivet medger medlemsstaterna att fastställa villkoren för föräldraledighet, såsom heltids- och deltidsledighet, eller rörande arbetstider eller förhandsbesked som villkor för att bevilja föräldraledighet. Parlamentet konstaterar att arbetstagare med visstidsanställningar 1 och anställningsavtal där antalet timmar ej avtalats 2 i vissa medlemsstater inte alltid omfattas av dessa åtgärder och är bekymrat över missbruket av denna typ av anställningsavtal. Parlamentet noterar de initiativ som tagits i medlemsstaterna för att erbjuda arbetstagarna maximal flexibilitet, så att de kan anpassa föräldraledigheten till sin yrkesmässiga och personliga situation, men menar att alla bestämmelser bör syfta till ökat uttag av föräldraledighet. 14. Europaparlamentet konstaterar att det kan vara svårt att gå tillbaka till arbetet efter föräldraledigheten och att det kan vara en stressande situation för både föräldern och barnet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anta familjepolitik som underlättar en friktionsfri och gradvis återgång till arbetet och en optimal balans mellan arbetsliv och privatliv, och att också överväga att främja distansarbete, arbete i hemmet och smart arbete, på ett sådant sätt att politiken inte innebär en extra belastning för arbetstagarna. 1 Peter Moss i the 10th International Review of Leave Policies and Related Research 2014, juni 2014, s PE v /19 RR\ doc

9 15. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vid utformningen även garantera företagens planeringssäkerhet med särskild hänsyn till mikroföretagens samt de små och medelstora företagens intressen. 16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra och stärka bestämmelserna i direktiv 2010/18/EU när det gäller villkoren för stödberättigande och detaljerade regler för att bevilja föräldraledighet till föräldrar till barn med en funktionsnedsättning eller allvarlig eller kronisk sjukdom som kan leda till funktionsnedsättning, med beaktande även av bästa praxis i medlemsstaterna (höjd åldersgräns för barnet vad gäller rätt till föräldraledighet eller ledighet för vård av barn, lättare få arbeta deltid vid återgång till arbetet, förlängning av ledighetens varaktighet m.m.). 17. Europaparlamentet understryker att förmånliga villkor måste garanteras vid återgång till arbete för dem som tagit ut föräldraledighet, särskilt när det gäller återinsättande i samma tjänst eller en likvärdig eller liknande tjänst, i enlighet med anställningsavtalet eller anställningsvillkoren, ändrade arbetstider och/eller arbetsorganisation vid återgång till arbetet (inbegripet kravet på arbetsgivaren att motivera eventuellt nekande), tid för fortbildning och skydd mot uppsägning och mindre förmånlig behandling till följd av ansökan om eller uttag av föräldraledighet under en viss tid för återanpassning till arbetsplatsen. För ett effektivt direktiv som ger möjlighet att förena arbete och familj 18. Europaparlamentet noterar kommissionens tillbakadragande av förslaget till direktiv om mammaledighet och att det av färdplanen om en nystart för att förvärvsarbetande familjer ska kunna förena arbetsliv och privatliv framgår att kommissionen för närvarande inte planerar att offentliggöra någon slutlig rapport om genomförandet av direktivet om föräldraledighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att återkomma med ett ambitiöst förslag som verkligen ökar möjligheterna att förena familjeliv och arbete, samtidigt som subsidiaritetsprincipen iakttas. 19. Europaparlamentet anser att de politiska diskussionerna även bör inriktas på en rad initiativ som inte avser lagstiftning för att tillsammans med medlemsstaterna och det civila samhället framhålla föräldrarnas uppfostran av barn och stödja möjligheterna att kombinera arbete och familj. 20. Europaparlamentet anser att man bör överväga att utarbeta ett brett initiativ som inte avser lagstiftning för att främja möjligheten att förena arbete och familjeliv i medlemsstaterna. 21. Europaparlamentet anser att med tanke på att olika familjerelaterade ledigheter är sammanlänkade krävs det samstämmighet mellan texterna på EU-nivå och att arbetsmarknadens parter involveras för att ge familjer ett perspektiv som omfattar all ledighet under en livscykel för att främja en mer jämställd fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga att aktivera klausulen om översyn av EU-lagstiftningen om föräldraledighet för detta ändamål. Det behövs tydligare formulerad lagstiftning som avlägsnar komplexiteten, förbättrar efterlevnaden och skyddar arbetstagarna. RR\ doc 9/19 PE v02-00

10 22. Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter, på grundval av förslaget till genomföranderapport, att erkänna att EU:s direktiv om föräldraledighet har misslyckats med att uppnå målen i fråga om balans mellan arbetsliv och privatliv, kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, demografiska utmaningar och mäns ansvar i familjearbetet, inklusive omsorg om barn och andra anhöriga, ett misslyckande som går emot EU:s principer och värderingar om jämställdhet. Därför bör effektivare åtgärder vidtas för att uppmuntra en mer jämlik fördelning av familjeansvaret mellan män och kvinnor. 23. Europaparlamentet understryker att det finns ett nära samband mellan tillfredsställande uttag av föräldraledighet och en skälig ersättningsnivå. Om det inte finns några bestämmelser om ledighet, eller där de befintliga reglerna anses vara otillräckliga kan arbetsmarknadens parter, genom kollektivavtal, fylla en viktig funktion vid fastställandet av nya bestämmelser eller uppdateringen av befintliga bestämmelser om mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samförstånd med arbetsmarknadens parter se över sina system för ekonomisk ersättning vid föräldraledighet, så att en tillräcklig och skälig nivå för inkomstersättning kan nås, som också uppmuntrar män att ta ut längre föräldraledighet än den minimiperiod som garanteras i direktivet. 24. Europaparlamentet anser att främjandet av en individualisering av rätten till ledighet och särbehandling i syfte att främja fädernas roll är avgörande för en jämställd möjlighet att förena arbete och familjeliv. 25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och arbetsmarknadens parter att föreslå att föräldraledigheten ska förlängas från minst fyra månader till minst sex månader för att förbättra möjligheterna att kombinera arbete och familj. 26. Europaparlamentet påpekar att mer samordnade, sammanhållna och lättillgängliga system för ledigheter (mamma-, pappa- och föräldraledighet) i medlemsstaterna leder till att fler utnyttjar dessa möjligheter och till större samlad effektivitet. Ett EU-direktiv om minst två veckors pappaledighet är absolut nödvändigt och brådskande. 27. Europaparlamentet understryker behovet av att förlänga den period under vilken bägge föräldrarna kan utöva sin rätt till föräldraledighet. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och arbetsmarknadens parter att höja åldersgränsen för barn för vilket föräldraledighet får tas ut och också beakta möjligheten att förlänga föräldraledigheten för föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller långvariga sjukdomar utöver den lagstadgade ålder på barnet som föreskrivs i direktivet. 28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att hantera de många hindren mot att återgå till arbetet efter en lång föräldraledighet för att förhindra att denna ledighet blir en fälla som skapar utestängning från arbetsmarknaden. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att jämställdhet endast kan uppnås genom en rättvis omfördelning av avlönat och oavlönat arbete samt av ansvaret för arbete, familj och omsorg. 29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta arbeta för större konvergens när det gäller utbyte av bästa praxis på området balans mellan arbetsliv och privatliv och att särskilt uppmärksamma åtgärder som bidrar till mödrar kommer in på, stannar PE v /19 RR\ doc

11 kvar på och återvänder till arbetsmarknaden och till att fäder deltar i familjelivet samt får fler fäder att ta ut föräldraledighet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna övervaka och främja sådana åtgärder. 30. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, för att nå Barcelonamålen, med ekonomiskt stöd från olika EU-instrument och som komplement till lagstiftning för att främja balans mellan arbete och privatliv, bör införa högkvalitativ, inkluderande, rimligt prissatt och tillgänglig offentlig och privat barnomsorg, tillgänglig från det ögonblick då en förälder bestämmer sig för att återgå till arbetsmarknaden, med särskild uppmärksamhet på fattiga familjer som riskerar social utestängning. 31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka föräldrarnas medvetenhet om fördelarna med att delta i förskoleverksamhet, för barnen och dem själva. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa kriterierna för utformningen av och rätten till högkvalitativ och inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg efter de allt mer skiftande arbetsmönstren och därigenom hjälpa föräldrarna att fullgöra sina arbetsrelaterade åtaganden eller hitta ett arbete, samtidigt som de fokuserar starkt på barnets bästa. 32. Europaparlamentet anser att en integrerad syn på jämställdhet, inbegripet åtgärder för att undanröja stereotypa könsroller, och möjligheter att förena arbete och familjeliv i all framtida EU-lagstiftning skulle skapa samstämmighet och transparens i processen och bidra till jämställda möjligheter att förena arbete och familjeliv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten i samhället om vilka rättigheter och rättsliga åtgärder som finns när det gäller möjligheten att förena arbete och privatliv. 33. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att vid behov integrera jämställdhetsmål på sysselsättningsområdet i den europeiska terminen för samordning av den ekonomiska politiken för att nå Europa 2020-strategins mål och mäta de positiva effekterna av EU-initiativen för möjligheterna att förena arbete och privatliv för en jämnare fördelning av ansvaret för hem, omsorg och familj, och att också ta hänsyn till det särskilda omsorgsansvaret för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, som har vårdbehov och/eller tillhör missgynnade kategorier och grupper. 34. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. RR\ doc 11/19 PE v02-00

12 MOTIVERING EU har under de senaste årtiondena lagstiftat om två familjerelaterade ledigheter: mammaledighet och föräldraledighet. Även om de rättsliga situationerna i medlemsstaterna är relativt komplexa kan bestämmelserna i de nationella lagstiftningarna delas in i tre typer av familjeledighet: mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet. Direktiven om mammaledighet och föräldraledighet är förhållandevis gamla och antogs på olika rättsliga grunder och med olika mål. Direktivet om mammaledighet är från 1992 och antogs med unionens behörighet inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som grund. Det ursprungliga direktivet om föräldraledighet är från 1996 och ändrades 2010, efter ett nytt avtal mellan de europeiska arbetsmarknadsparterna, vilket utgör den rättsliga grunden för lagstiftningen. Det är här intressant att konstatera är att direktiven ansågs moderna för 20 år sedan, men de motsvarar givetvis inte längre den ekonomiska och sociala situationen i EU i dag, och har inte uppdaterats på samma sätt. Där arbetsmarknadens parter har lyckats nå fram till ett avtal om föräldraledighet som EU sedan omvandlat till lagstiftning har de politiska beslutsfattarna i rådet och kommissionen hellre hållit sig till lagstiftningen från 1992 i fråga om mammaledigheten, och detta trots många försök från Europaparlamentets sida att bryta dödläget i förfarandet för antagandet av översynen av direktivet. Detta betänkande syftar till att utvärdera medlemsstaternas genomförande av lagstiftningen om föräldraledighet och dra de nödvändiga politiska slutsatserna därav. Eftersom denna ledighet i medlemsstaterna hänger samman med de två andra ledigheterna går det inte att bortse från att även dessa bör undersökas närmare eller att frikoppla de politiska slutsatserna rörande föräldraledighet från de politiska slutsatserna kring mamma- och pappaledighet. Kommissionen har förvånande nog inte önskat använda sin behörighet att utarbeta en rapport om genomförandet av detta direktiv, en uppgift som lyckligtvis har utförts av en grupp på 33 nationella experter, liksom av genomförandeorganet Eurofound och olika europeiska forskare vars arbeten nämns i beaktandeleden. Detta är faktiskt förvånande med tanke på kommissionens offentliggörande under sommaren 2015 av sin färdplan för möjligheterna att förena arbete och privatliv, ett tema som hör nära samman med denna lagstiftning. Denna möjlighet att förena privatliv och arbete är i dag viktig av två skäl: 1. Jämställdhet och rättvis fördelning av familjeansvaret mellan könen. PE v /19 RR\ doc

13 2. Det stora ekonomiska bidrag som kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden utgör för unionen samt dess betydelse för födelsetalen, särskilt i en situation där Europa 2020-strategins sysselsättningsmål nåddes för första gången för män 2014 men ännu inte har nåtts för kvinnor. Europaparlamentet och dess utskott för sysselsättning och sociala frågor har dock gripit sig an denna fråga, vilket detta förslag till betänkande är ett uttryck för. Under arbetet med att undersöka genomförandet har det inte kunnat konstateras några brister vad gäller medlemsstaternas genomförande av föräldraledigheten, men vissa skillnader i villkoren, särskilt i kombination med de två övriga ledigheterna. Vad som däremot konstaterats är att få fäder utnyttjar föräldraledigheten, vilket särskilt kan förklaras av den låga ersättningen samt av att den i de flesta medlemsstater kan överlåtas. För att möta de demografiska, ekonomiska och jämställdhetsrelaterade utmaningarna i EU går förslaget till betänkandet närmare in på dessa delar och flera politiska slutsatser dras, bl.a. följande: Lagstiftningen om föräldraledighet bör ses över och stärkas i fråga om varaktighet, ersättning, överförbarhet och tillämpningsområde (barn slutar inte vara barn vid åtta års ålder). Lagstiftningen om mammaledighet bör också ses över, med hänvisning till de ståndpunkter som Europaparlamentet avgett under den senaste tiden. Det bör också antas EU-lagstiftning om pappaledighet. Alla direktiv om familjerelaterad ledighet bör utarbetas på ett samstämmigt sätt, eventuellt med samma rättsliga grund, i första hand avtal mellan de europeiska arbetsmarknadsparterna, som har visat på största anpassbarhet till den ekonomiska och sociala situationen, som utvecklas med tiden. RR\ doc 13/19 PE v02-00

14 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över rapporten om genomförandet av rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (2015/2097(INI)) Föredragande av yttrande: Iratxe García Pérez FÖRSLAG Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag: med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 oktober 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/ /EU om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar och om åtgärder till stöd för arbetstagares möjligheter att skapa balans mellan arbete och familjeliv 1, där det bland annat framfördes ett krav på två veckors pappaledighet, och av följande skäl: A. Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 % har redan nåtts för män men kommer sannolikt inte att nås för kvinnor (just nu 63,5 %) fram till 2020 om det inte görs storskaliga förbättringar i fråga om åtgärder för att stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, främst genom åtgärdspaket som jämnar ut mäns och kvinnors arbetsbörda i hushållet och omsorg om barn och andra anhöriga. B. En politik som syftar till att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv bör bidra till att uppnå jämställdhet och bör utformas med hänsyn till de demokratiska förändringarna, effekterna av den åldrande befolkningen, överbryggandet av generationsklyftan, främjandet av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden samt ett delat omsorgsansvar mellan kvinnor och män. Målet är att minska de ihållande löneoch pensionsskillnaderna mellan könen och därmed minska ojämlikheten när det gäller 1 EUT C 70E, , s PE v /19 RR\ doc

15 kvinnors tillgång till ekonomiska resurser genom hela livet för att på så sätt dämpa den nuvarande höga fattigdomsrisken bland äldre kvinnor. C. Skillnaderna i mäns och kvinnors uttag av mamma-, pappa- eller föräldraledighet innebär en uppenbar könsdiskriminering med avseende på barnomsorg och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. I många medlemsstater har de åtgärder som vidtagits för att få män att ta ett jämställt ansvar för familjen inte lett till tillfredsställande resultat. D. Tillgängliga uppgifter bekräftar att familjerelaterade ledighetsperioder med ingen eller låg lön resulterar i en låg utnyttjandegrad och att pappor endast utgör en liten minoritet av de föräldrar som tar ut föräldraledighet om denna bygger på familjebaserade, överförbara rättigheter. Samtidigt utnyttjas icke överförbara ledighetsperioder i stor utsträckning av båda föräldrarna om betalningen ligger på eller nära nivån för inkomstersättning. E. Enligt uppgifter från Eurostat för 2010 (EU-28) tog runt föräldrar ut föräldraledighet det året, av vilka var kvinnor och endast alltså ynka 2,7 % var män. F. Tillräcklig, individuell, betald föräldraledighet är nödvändig för att samkönade föräldrapar ska kunna nå en balans mellan arbetsliv och privatliv. G. Det är av avgörande betydelse att se till att kvinnor har rätt att kombinera arbete med rättigheter och att de har rätt till moderskap utan att bestraffas för detta, eftersom kvinnor fortfarande är de som förfördelas och diskrimineras mest. Diskrimineringen kan till exempel utgöras av påtryckningar från arbetsgivare under anställningsintervjuer, där kvinnor får frågor om huruvida de har barn och hur gamla de är, i syfte att påverka kvinnornas beslut och kunna välja anställda utan barn som är mer tillgängliga, eller av tilltagande ekonomiska eller arbetsrelaterade påtryckningar på kvinnliga anställda för att de inte ska ta ut mammaledighet. H. Kvinnor som utnyttjar sin rätt till en balans mellan arbetsliv och privatliv genom att ta ut föräldraledighet möts av en stigmatisering när de återvänder till arbetsmarknaden, vilket leder till sämre arbetsvillkor och osäkra kontrakt. 1. Europaparlamentet vill att arbetsmarknadens parter, på grundval av förslaget till genomföranderapport, ska erkänna att EU:s direktiv om föräldraledighet har misslyckats med att uppnå målen i fråga om balans mellan arbetsliv och privatliv, kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, demografiska utmaningar och mäns ansvar i familjearbetet, inklusive omsorg om barn och andra anhöriga, ett misslyckande som går emot EU:s principer och värderingar om jämställdhet. Därför bör effektivare åtgärder vidtas för att uppmuntra en mer jämlik fördelning av familjeansvaret mellan män och kvinnor. 2. Europaparlamentet anser att arbetsmarknadens parter bör aktivera översynsklausulen. Parlamentet vill att direktivet ses över, bland annat genom åtgärder som inför adekvat och incitamentsbaserad ekonomisk ersättning för inkomstbortfall för föräldrar som går på föräldraledighet, så att familjernas sociala och ekonomiska välstånd säkerställs och så att papporna uppmuntras att ta ut föräldraledighet. Parlamentet understryker RR\ doc 15/19 PE v02-00

16 betydelsen av att ha ett heltäckande synsätt som inkluderar mamma-, pappa- och föräldraledighet vid varje översyn av direktivet. 3. Europaparlamentet poängterar att politiska styrmedel för balans mellan arbetsliv och privatliv, såsom föräldraledighet, bör utformas som individuella, icke överförbara rättigheter med en skälig ekonomisk ersättningsnivå för att de dels ska uppfylla den grundläggande principen för sociala rättigheter nämligen att de ges på individuell grund precis som alla andra arbetsrelaterade rättigheter, såsom rätt till semester, sjukledighet och annan ledighet samt arbetslöshetsersättning dels ska fungera effektivare och utnyttjas i högre grad, särskilt av män, för att i slutändan leda till ett undanröjande av de könsrelaterade löneskillnaderna och till en mer rättvis ställning mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden samt minska de diskriminerande effekter som längre perioder av inaktivitet på arbetsmarknaden har för kvinnor som går på mamma- och föräldraledighet. Parlamentet framhåller behovet av att de icke överförbara delarna av föräldraledigheten fördelas på ett välavvägt sätt mellan båda föräldrarna. I det sammanhanget vill parlamentet att rätten till minst fyra månader ska utökas till sex månader. 4. Europaparlamentet påpekar att mer sammanhållna och lättillgängliga ledighetssystem (som inbegriper mamma-, pappa- och föräldraledighet) i medlemsstaterna gör att åtgärdspaket till stöd för familjer utnyttjas bättre och fungerar effektivare. För att arbetstagarna ska kunna utnyttja sin rätt till föräldraledighet framhåller parlamentet att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter måste vidta nödvändiga åtgärder i syfte att skydda arbetstagarna mot mindre gynnsam behandling eller uppsägning med koppling till föräldraledighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förbättra tillgången till rättslig prövning vid diskriminering och lagstridig uppsägning på detta känsliga område. 5. Europaparlamentet beklagar djupt att rådet inte har kunnat nå en överenskommelse och därmed bryta det låsta läget rörande den föreslagna ändringen av direktivet om mammaledighet, och att kommissionen har beslutat att dra tillbaka förslaget fem år efter att parlamentet godkände det. Parlamentet noterar att kommissionen har lagt fram sin färdplan om en nystart för att ta itu med utmaningarna att kunna förena arbete och familj, som enligt kommissionen ska ersätta det ovannämnda förslaget om ändring av direktivet om mammaledighet och som kommer att innehålla ett paket med lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder rörande balansen mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet vidhåller att detta är ett område inom vilket kommissionen måste lägga fram lagstiftningsförslag. 6. Europaparlamentet framhåller hur viktig den offentliga sektorn är som arbetsgivare med en pionjärroll, eftersom fler män inom den offentliga sektorn tar ut föräldraledighet och eftersom det generellt sett ges ett större skydd i den offentliga än i den privata sektorn i EU. 7. Europaparlamentet understryker att alla bör garanteras rätt till föräldraledighet utan diskriminering, oberoende av vilken typ av anställningsavtal pappor och mammor har. PE v /19 RR\ doc

17 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Elisabeth Köstinger, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Angelika Mlinar, Angelika Niebler, Maria Noichl, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Jordi Sebastià, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská, Jana Žitňanská Slutomröstning: närvarande suppleanter Biljana Borzan, Rosa Estaràs Ferragut, Arne Gericke, Kostadinka Kuneva, Constance Le Grip, Dubravka Šuica, Marc Tarabella, Monika Vana Slutomröstning: närvarande suppleanter (art ) Mike Hookem RR\ doc 17/19 PE v02-00

18 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANARIGA UTSKOTTET Antagande Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Thomas Händel, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin- Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská Slutomröstning: närvarande suppleanter Maria Arena, Georges Bach, Heinz K. Becker, Lynn Boylan, Karima Delli, Paloma López Bermejo, António Marinho e Pinto, Edouard Martin, Ivo Vajgl PE v /19 RR\ doc

19 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANARIGA UTSKOTTET 46 + ALDE EFDD GUE/NGL NI PPE S&D Verts/ALE Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Morten Løkkegaard, António Marinho e Pinto, Yana Toom, Ivo Vajgl, Laura Agea, Tiziana Beghin, Lynn Boylan, Thomas Händel, Rina Ronja Kari, Paloma López Bermejo, João Pimenta Lopes, Lampros Fountoulis, Georges Bach, Heinz K. Becker, David Casa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc, Maria Arena, Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Jan Keller, Javi López, Edouard Martin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Maria João Rodrigues, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Karima Delli, Jean Lambert, Terry Reintke, 5 - ECR ENF Anthea McIntyre, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská, Dominique Martin, Joëlle Mélin, 1 0 EFDD Jane Collins Teckenförklaring: + : Ja-röster - : Nej-röster 0 : Nedlagda röster RR\ doc 19/19 PE v02-00