ÄNDRINGSFÖRSLAG

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2017/0085(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande David Casa (PE v01-00) Balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (COM(2017)0253 C8-0137/ /0085(COD)) AM\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_LegReport PE v /167 AM\ docx

3 19 Tania González Peñas, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo, Kostadinka Kuneva Beaktandeled 1 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna i och b, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna i och b samt artikel 157.3, 20 Miroslavs Mitrofanovs, Ernest Urtasun Beaktandeled 1 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna i och b, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna i och b samt artikel 157.3, 21 Sofia Ribeiro Skäl 1 (1) Genom artikel i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får unionen möjlighet att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser, bland annat när det gäller jämställdhet i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden (1) Genom artikel i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får unionen möjlighet att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser, bland annat när det gäller jämlikhet mellan könen i fråga om möjligheter på AM\ docx 3/167 PE v01-00

4 och behandling i arbetslivet. arbetsmarknaden och behandling i arbetslivet. Or. pt 22 Tania González Peñas, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo Skäl 2 (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är ett av unionens mål att främja jämställdhet mellan könen. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är unionens mål att bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan könen, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter. Även enligt avdelning III i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är alla människor lika inför lagen, och i artiklarna 21 och 23 förbjuds dessutom diskriminering och fastställs att jämställdhet ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. 23 Miroslavs Mitrofanovs, Ernest Urtasun Skäl 2 (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är ett av unionens mål att främja jämställdhet (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är unionens mål att bekämpa social PE v /167 AM\ docx

5 mellan könen. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan könen, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. 24 Michaela Šojdrová, Marijana Petir, Danuta Jazłowiecka, Romana Tomc Skäl 2 (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är ett av unionens mål att främja jämställdhet mellan könen. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är ett av unionens mål att främja jämställdhet mellan könen, och enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör jämställdhet mellan kvinnor och män främjas i all unionsverksamhet. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. 25 Sofia Ribeiro Skäl 2 AM\ docx 5/167 PE v01-00

6 (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är ett av unionens mål att främja jämställdhet mellan könen. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. (2) Jämställdhet är en av unionens grundläggande principer. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen är ett av unionens mål att främja jämställdhet mellan könen. Även i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att jämlikhet mellan könen ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. Or. pt 26 Tania González Peñas, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo Skäl 2a (nytt) (2a) Enligt artikel 8 i EUF-fördraget måste unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. 27 Arne Gericke Skäl 2a (nytt) (2a) I enlighet med artiklarna 7 och 9 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har var och en rätt till respekt för privat- och familjelivet samt rätt att ingå äktenskap PE v /167 AM\ docx

7 och bilda familj. Or. de 28 Michaela Šojdrová, Marijana Petir, Romana Tomc, Anna Záborská, Ádám Kósa Skäl 3a (nytt) (3a) Ingenting i detta direktiv ska kunna tolkas som att det påverkar medlemsstaternas exklusiva behörighet att definiera rätten att ingå äktenskap och rätten att bilda familj, i enlighet med artikel 9 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. 29 Heinz K. Becker Skäl 3a (nytt) (3a) Friställande från arbete för vård av annan person är inte detsamma som att vara ledig, utan tillhandahållande av vård innebär arbete. Begrepp som mammaledighet, pappaledighet, föräldraledighet eller ledighet för vård av anhörig kan alltså missförstås och bör därför förkastas. Det vore därför önskvärt med en enhetlig anpassning av begreppet ledighet till friställande. Or. de AM\ docx 7/167 PE v01-00

8 30 Heinz K. Becker Skäl 4 (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. (4) Alla EU:s medlemsstater är parter i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och måste mer allmänt främja och skydda alla grundläggande rättigheter som fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I punkt (x) i ingressen till konventionen understryks dessutom övertygelsen om att familjen är samhällets naturliga och grundläggande enhet och är berättigad till samhällets och statens skydd, och att personer med funktionsnedsättning och deras familjemedlemmar bör få nödvändigt skydd och stöd för att göra det möjligt för deras familjer att bidra till ett fullt och rättvist åtnjutande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. 31 Rosa Estaràs Ferragut, Verónica Lope Fontagné PE v /167 AM\ docx

9 Skäl 4 (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. Konventionen fastställer dessutom i artikel 23 att konventionsstaterna ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med funktionsnedsättning i alla frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap och personliga förbindelser. Motivering Tjänster för barn och personer i behov av omvårdnad eller stöd bör tillhandahållas av samhället för att undvika segregering och utestängning från samhället. Tillhandahållande av tjänster i samhället (dvs. barnomsorg, vård och omsorg av äldre, tjänster för psykisk hälsa etc.) bidrar även till balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare. Användning av denna terminologi ligger även i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som har ratificerats av EU och alla dess medlemsstater. 32 Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Agnes Jongerius, Brando Benifei, Elena Gentile, Edouard Martin, Guillaume Balas, Evelyn Regner, Flavio Zanonato, Georgi Pirinski, Michael Detjen, Miapetra Kumpula-Natri, Sergio Gutiérrez Prieto, Javi López Skäl 4 AM\ docx 9/167 PE v01-00

10 (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. Konventionen fastställer dessutom i artikel 23 att konventionsstaterna ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med funktionsnedsättning i alla frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap och personliga förbindelser. 33 Tania González Peñas, Patrick Le Hyaric, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo, João Pimenta Lopes Skäl 4 (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 PE v /167 AM\ docx

11 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. Medlemsstaterna ska dessutom vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med funktionsnedsättning i alla frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap och personliga förbindelser, i enlighet med artikel 23 i konventionen. 34 Marian Harkin Skäl 4 (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. (4) Unionen är part i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna i konventionen har varit en central del av Europeiska unionens rättsordning sedan konventionen trädde i kraft och unionens lagstiftning måste i så stor utsträckning som möjligt tolkas på ett sätt som överensstämmer med konventionen. Bland annat föreskriver konventionen i artikel 7 att alla parter ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning åtnjuter fullständiga mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma sätt som andra barn. Konventionen fastställer dessutom i artikel 23 att konventionsstaterna ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. AM\ docx 11/167 PE v01-00

12 35 Miroslavs Mitrofanovs, Ernest Urtasun Skäl 4a (nytt) (4a) Alla medlemsstater har undertecknat och ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och är därför rättsligt förbundna att vidta alla åtgärder för att genomföra de berörda rättigheterna. Konventionen fastställer bland annat i artikel 18 att föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet. Konventionsstaterna påminns även om sitt ansvar att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. 36 Tania González Peñas, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo, João Pimenta Lopes, Patrick Le Hyaric Skäl 4a (nytt) (4a) Alla medlemsstater har undertecknat och ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och är därför rättsligt förbundna att vidta alla åtgärder för att genomföra de berörda rättigheterna. Konventionen fastställer bland annat i artikel 18 att föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och barnets bästa ska för dem PE v /167 AM\ docx

13 komma i främsta rummet. Konventionsstaterna påminns även om sitt ansvar att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. 37 Arne Gericke Skäl 4a (nytt) (4a) Familj- och barnvänlighet är konkreta och verifierbara lokaliseringsfaktorer i den globala konkurrensen om yrkesutövare och personal. Som inre marknad och ekonomiskt område med global betydelse måste EU anpassa sig till detta. Familjevänlighet bör därför integreras på alla politiska områden och konkretiseras inom ramen för en europeisk familjestrategi samt den sociala pelaren. Or. de 38 Tania González Peñas, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo, João Pimenta Lopes, Patrick Le Hyaric Skäl 5 (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på AM\ docx 13/167 PE v01-00

14 arbetsmarknaden, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. arbetsmarknaden, uppmuntra och göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst, lön och pensioner. Dessa åtgärder bör också vara inriktade på att minska könsstereotyperna, erkänna och omfördela omsorgsansvaret samt utarbeta och tillämpa kvalitetsstandarder för alla typer av vård- och omsorgstjänster, och bör utformas med hänsyn till kostnaden för en lägre andel yrkesarbetande kvinnor med avseende på EU:s BNP 1a, befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande, och den oproportionerliga vårdoch omsorgsbörda som kvinnor felaktigt förväntas ta på sig som en förlängning av deras kvinnliga natur. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot deltagandet på arbetsmarknaden av utsatta kategorier av kvinnor, såsom ensamstående föräldrar, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med migrantbakgrund och kvinnor från etniska minoriteter. 1a Eurofounds rapport (2016), The gender employment gap: Challenges and solutions Executive summary. Unionspublikation, Luxemburg. Finns att tillgå på: ions/executive- summary/2016/labourmarket/the-gender-employment-gapchallenges-and-solutions-executivesummary. 39 Miroslavs Mitrofanovs, Ernest Urtasun Skäl 5 PE v /167 AM\ docx

15 (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, uppmuntra och göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst, lön och pensioner. Dessa åtgärder bör även inriktas på att minska könsstereotyper, erkänna och omfördela omsorgsansvaret samt utveckla och genomföra kvalitetsstandarder för alla typer av vårdtjänster, och utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. 40 Michaela Šojdrová, Marijana Petir, Danuta Jazłowiecka, Romana Tomc, Ádám Kósa Skäl 5 (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att skapa lika tillgång till arbete genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och männens deltagande i barnomsorgen, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst, lön och pensioner. Dessa åtgärder bör utformas för att motverka en negativ befolkningsutveckling, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. AM\ docx 15/167 PE v01-00

16 41 Sofia Ribeiro Skäl 5 (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämlikheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, uppmuntra män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. Or. pt 42 Brando Benifei Skäl 5 (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande. (5) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör bidra till att öka jämställdheten genom att främja kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, göra det lättare för män att på lika villkor som kvinnor ta en del av omsorgsansvaret och genom att minska klyftan mellan könen vad gäller inkomst och lön. Dessa åtgärder bör utformas med hänsyn till befolkningsutvecklingen, inklusive effekterna av befolkningens åldrande och dess inverkan på vård- och omsorgsansvaret. Det är av avgörande betydelse att denna framväxande PE v /167 AM\ docx

17 utmaning åtgärdas för att säkerställa att de politiska åtgärderna avseende balansen mellan arbete och privatliv är anpassade till framtidens arbetsliv. 43 Michaela Šojdrová, Marijana Petir, Danuta Jazłowiecka, Romana Tomc, Ádám Kósa Skäl 5a (nytt) (5a) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör även återspegla det faktum att tillräckliga möjligheter till barnomsorg och vårdplatser för vårdberoende anhöriga är en viktig förutsättning för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Ytterligare kompletterande åtgärder krävs för att säkerställa en holistisk balans mellan arbete och privatliv. För detta ändamål bör unionen stödja medlemsstaterna i deras strävan efter att nå de mål som fastställdes för barnomsorg av Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002, genom att införa andra frivilliga instrument, bland annat incitament för arbetsgivare att tillhandahålla barnomsorg för sina arbetstagare, och att undanröja ekonomiska hinder för den andra försörjaren, som hindrar kvinnor från tillträde till arbetsmarknaden eller heltidsarbete. Unionen bör använda den europeiska planeringsterminen till att stödja sådana åtgärder från medlemsstaternas sida med hänsyn till medlemsstaternas åtaganden att stärka de offentliga finanserna. AM\ docx 17/167 PE v01-00

18 44 Heinz K. Becker Skäl 5a (nytt) (5a) Politik som syftar till att skapa balans mellan arbete och privatliv i samband med informella anhörigvårdare som för närvarande, helt kostnadsfritt, står för 80 % av all vård och omsorg inom EU är relevant och står också i proportion till de utmaningar som de demografiska förändringarna utgör. Denna politik kommer att bidra till att mildra effekterna av en ökande efterfrågan på vård och omsorg, samtidigt som trenden mot mindre och mer geografiskt utspridda familjer liksom ett ökande antal kvinnor som tar sig in på arbetsmarknaden minskar den informella vård- och omsorgspotentialen. Utbredningen av informell vård och omsorg i Europa, som är kopplad till påfrestningarna på de offentliga utgifterna i vissa länder, gör denna form av stöd ännu viktigare i framtiden. Det är därför uppenbart att informella vård- och omsorgsbehov måste stödjas och att åtgärder som gör det möjligt för anhörigvårdare att kombinera vård och omsorg med arbete är absolut nödvändiga. 45 Marian Harkin Skäl 5a (nytt) (5a) Informella anhörigvårdare PE v /167 AM\ docx

19 tillhandahåller för närvarande 80 % av all vård i EU, kostnadsfritt. Utbredningen av informell vård och omsorg i Europa, som är kopplad till påfrestningarna på de offentliga utgifterna i vissa länder, gör denna form av stöd ännu viktigare i framtiden. Det är därför uppenbart att informella vård- och omsorgsbehov måste stödjas och att åtgärder som gör det möjligt för anhörigvårdare att kombinera vård och omsorg med arbete är absolut nödvändiga. 46 João Pimenta Lopes Skäl 5a (nytt) (5a) Den demografiska krisen och de låga födelsetalen inom EU är oupplösligen kopplade till den politik som leder till arbetslöshet, bristfälliga levnadsförhållanden, brist på respekt för och kränkningar av föräldrarnas rättigheter på arbetsplatserna, låga löner, avreglering, förlängd arbetstid och brist på offentlig social infrastruktur för barnomsorg som alla familjer kan tillgå oberoende av sin ekonomiska situation. Or. pt 47 Laura Agea, Tiziana Beghin, Rosa D'Amato, Marco Valli Skäl 5a (nytt) AM\ docx 19/167 PE v01-00

20 (5a) Politiken för balans mellan arbete och privatliv bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom att undanröja löneskillnaderna mellan könen och bekämpa den fattigdom kvinnor allt oftare hamnar i. Or. it 48 João Pimenta Lopes Skäl 5b (nytt) (5b) Erkännandet av moderskapets sociala funktion, med målet att vända utvecklingen med återkommande cykler av låga födelsetal, kräver insatser på många områden, särskilt set till sociala och ekonomiska frågor. Det måste snarast skapas arbetstillfällen med rättigheter och att sätta punkt för otrygghet och osäkra arbetsförhållanden. Lönerna måste höjas. Arbetstiden måste organiseras och förkortas för att möjliggöra balans mellan arbete och privatliv. Moderskapet, faderskapet och föräldraskapet måste omfattas av förstärkta rättigheter samtidigt som man kontrollerar att dessa rättigheter verkligen tillämpas. Tillgången till och värdet på sociala förmåner måste öka, i synnerhet i fråga om bidrag till familjer. En skattepolitik som minskar trycket på arbetstagarnas löner och familjernas konsumtion måste införas. Det måste skapas en offentlig infrastruktur med daghem och inrättningar för barnomsorg. Det krävs en förstärkning av primärvården och sjukhusvården, som säkerställer rätten och tillgången till sexuell och reproduktiv PE v /167 AM\ docx

21 hälsa, familjeplanering, barns och mödrars hälsa i barna- och mödravården, samt förstärkta insatser inom områden som rör ofruktsamhet/barnlöshet, förstärkt stöd till personer med funktionsnedsättningar och integrering i de nationella, allmänna och kostnadsfria systemen för offentlig hälso- och sjukvård. Det måste finnas tillgång till ett offentligt, kostnadsfritt utbildningssystem av hög kvalitet. Det måste finnas tillgång till bostäder till rimlig kostnad. Or. pt 49 Sofia Ribeiro Skäl 6 (6) På EU-nivå finns redan många direktiv som behandlar en del av de frågor som är relevanta för balansen mellan arbete och privatliv, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG 16, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU 17, rådets direktiv 92/85/EEG 18, rådets direktiv 97/81/EG 19 och rådets direktiv 2010/18/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, , s. 23). 17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av (6) På EU-nivå finns redan många direktiv inom området jämlikhet mellan könen och arbetsförhållanden, som behandlar en del av de frågor som är relevanta för balansen mellan arbete och privatliv, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG 16, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU 17, rådets direktiv 92/85/EEG 18, rådets direktiv 97/81/EG 19 och rådets direktiv 2010/18/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, , s. 23). 17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av AM\ docx 21/167 PE v01-00

22 rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, , s. 1). 18 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, , s. 1). 19 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS Bilaga: Ramavtalet om deltidsarbete (EGT L 14, , s. 9). 20 Rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, , s. 13). rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, , s. 1). 18 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, , s. 1). 19 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS Bilaga: Ramavtalet om deltidsarbete (EGT L 14, , s. 9). 20 Rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, , s. 13). Or. pt 50 Miroslavs Mitrofanovs, Ernest Urtasun Skäl 6a (nytt) (6a) Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som lades fram av medlemsstaterna den 17 november 2017, syftar till att ge unionens medborgare nya och ändamålsenliga rättigheter. Pelaren bygger på 20 viktiga principer, bland annat princip 2 om jämställdhet, princip 3 om lika möjligheter och princip 9 om balans mellan arbete och privatliv. Den sistnämnda fastställer att föräldrar och personer med omsorgsansvar har rätt till lämplig ledighet, flexibla arbetsformer och tillgång till omsorgstjänster. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till särskild PE v /167 AM\ docx

23 ledighet för att ta sitt omsorgsansvar, och de ska uppmuntras att använda ledigheten jämlikt. 51 Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Agnes Jongerius, Brando Benifei, Elena Gentile, Edouard Martin, Guillaume Balas, Evelyn Regner, Flavio Zanonato, Georgi Pirinski, Michael Detjen, Miapetra Kumpula-Natri, Sergio Gutiérrez Prieto, Javi López Skäl 6a (nytt) (6a) Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som lades fram av medlemsstaterna den 17 november 2017, ska ge de europeiska medborgarna nya och mer ändamålsenliga rättigheter. Pelaren bygger på 20 viktiga principer varav princip 2 avser jämställdhet, princip 3 avser lika möjligheter och princip 9 avser balans mellan arbete och privatliv. Den sistnämnda fastställer att föräldrar och personer med omsorgsansvar har rätt till lämplig ledighet, flexibla arbetsformer och tillgång till omsorgstjänster. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till särskild ledighet för att ta sitt omsorgsansvar, och de ska uppmuntras att använda ledigheten jämlikt. 52 João Pimenta Lopes Skäl 6a (nytt) (6a) Det bör understrykas att en politik AM\ docx 23/167 PE v01-00

24 som främjar balans mellan arbete och familjeliv inte kan frikopplas från arbetsrätten, som skyddar arbetstagarnas rättigheter, sätter punkt för oreglerade arbetstider och arbetsförhållanden och som förhindrar alla former av otrygghet i arbetslivet. Det bör tilläggas att en höjning av lönerna, reglering och minskning av arbetstiden, socialt skydd och arbetsrätt, samt allmänna, offentliga tjänster är grundläggande faktorer för att säkerställa en rättvis balans mellan arbete, vila och fritid. Or. pt 53 Heinz K. Becker Skäl 6a (nytt) (6a) I Europaparlamentets initiativbetänkande om krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård (2013/2044) efterlyses uttryckligen ett direktiv om ledighet för vård av anhörig. 54 Marian Harkin Skäl 6a (nytt) (6a) I Europaparlamentets initiativbetänkande om krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård (2013/2044) efterlyses PE v /167 AM\ docx

25 uttryckligen ett direktiv om ledighet för vård av anhörig. 55 Heinz K. Becker Skäl 6b (nytt) (6b) För att undvika att anhörigvårdare och föräldrar, i synnerhet kvinnor, förfördelas, bör pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig fortsatt bidra till pensionsrättigheter i så hög grad som möjligt, vilket innebär upp till 100 %. 56 Marijana Petir, Arne Gericke Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors (7) I linje med den europeiska sociala stadgan, dess tilläggsprotokoll och dess reviderade version, i synnerhet avdelningarna I och II samt artiklarna 2, 4, 16 och 27 i den senare, bör arbetstagare med familjeansvar beviljas lika möjligheter och lika behandling, inklusive rätten till arbetstagares vilotider, som i förekommande fall bör ta med i beräkningen en gemensam vilodag per vecka som erkänns enligt landets eller regionens traditioner och seder. Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många AM\ docx 25/167 PE v01-00

26 sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. Arbetstiden drar dessutom ofta ut till sent på kvällen, och arbetstagare tvingas jobba natt, jobba på allmänna helgdagar och söndagar utan raster och viloperioder, vilket gör det svårt för dem att förena sitt arbetsliv med sina åtaganden gentemot barn och personer i beroendeställning. Motivering Ordalydelsen ligger i linje med de ovannämnda artiklarna i den europeiska sociala stadgan, i synnerhet artikel 2, Europaparlamentets resolution om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (skäl G) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om balansen mellan arbete och privatliv för yrkesarbetande föräldrar och anhörigvårdare. 57 Miroslavs Mitrofanovs, Ernest Urtasun Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors PE v /167 AM\ docx

27 underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en anhörig eller person i beroendeställning som är i behov av omvårdnad eller stöd har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet, med därav följande skadliga återverkningar på deras rätt till socialförsäkring, i synnerhet pension, samt en ökad risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, framför allt i hög ålder. 58 Tania González Peñas, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo, Patrick Le Hyaric, João Pimenta Lopes Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena ansvaret för både arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalda omsorgsuppgifter. Att ha en anhörig eller person i beroendeställning som är i behov av omvårdnad eller stöd har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet, med AM\ docx 27/167 PE v01-00

28 därpå följande skadliga återverkningar på deras rätt till socialförsäkring, i synnerhet pension, samt en ökad risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, framför allt i hög ålder. 59 Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Agnes Jongerius, Brando Benifei, Elena Gentile, Edouard Martin, Guillaume Balas, Evelyn Regner, Flavio Zanonato, Georgi Pirinski, Michael Detjen, Miapetra Kumpula-Natri, Sergio Gutiérrez Prieto, Javi López Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en anhörig i behov av omvårdnad eller stöd har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet eller till viss del. 60 Renate Weber, Marian Harkin, Jasenko Selimovic, Enrique Calvet Chambon, Robert Rochefort Skäl 7 PE v /167 AM\ docx

29 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena ansvaret för både arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. 61 João Pimenta Lopes Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan, i synnerhet på kvinnors sysselsättning. En avgörande faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden, vid sidan av diskrimineringen i fråga om arbetstillfällen, anställningsförhållanden, typ av arbete och lön, är svårigheterna att förena arbete och ansvar för familjen. I detta sammanhang är det i synnerhet kvinnor som drabbas av försämrade arbetsvillkor och anställningsförhållanden, AM\ docx 29/167 PE v01-00

30 helt och hållet. lönediskriminering och låga löner, det svaga sociala skyddsnätet och avsaknaden av stöd vid föräldraskap, samt den begränsade tillgången på sociala inrättningar för barn och barnomsorg. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en mycket starkare negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att ett betydande antal kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. Or. pt 62 Heinz K. Becker Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. Detta får i sin tur negativa följder, eftersom anhörigvårdarnas socialförsäkrings- och pensionsrättigheter kan påverkas av detta. Forskning och praxis påvisar även affärsnyttan av att tillgodose förvärvsarbetande PE v /167 AM\ docx

31 anhörigvårdares behov, inklusive utfall som att frånvaron minskar, det blir lättare att locka till sig och behålla personal och personalens motivation ökar. 63 Marian Harkin Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. Detta får i sin tur negativa följder, eftersom anhörigvårdarnas socialförsäkrings- och pensionsrättigheter kan påverkas av detta. Det finns även en betydande affärsnytta av att tillgodose förvärvsarbetande anhörigvårdares behov, eftersom detta kan leda till bättre utfall som att frånvaron minskar, det blir lättare att locka till sig och behålla personal och personalens motivation ökar. AM\ docx 31/167 PE v01-00

32 64 Sofia Ribeiro Skäl 7 (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. (7) Balans mellan arbete och privatliv är dock fortfarande en stor utmaning för många föräldrar och arbetstagare med omsorgsansvar, vilket har en särskilt negativ inverkan på kvinnors sysselsättning. En viktig faktor för kvinnors underrepresentation på arbetsmarknaden är svårigheterna att förena arbete och familjeliv. När kvinnor får barn tenderar de att arbeta färre antal timmar med avlönat arbete och tillbringa mer tid med obetalt omsorgsansvar. Att ha en sjuk eller vårdberoende anhörig har också visat sig ha en negativ inverkan på kvinnors sysselsättning, vilket leder till att en del kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden helt och hållet. Or. pt 65 Tania González Peñas, Kostadinka Kuneva, Paloma López Bermejo, Patrick Le Hyaric Skäl 8 (8) I unionens nuvarande rättsliga ram ges begränsat incitament för män att ta på sig en lika stor del av omsorgsansvaret. I många medlemsstater finns ingen möjlighet till betald pappaledighet och föräldraledighet, vilket bidrar till att få pappor tar ut sådan ledighet. Skillnaderna mellan könen när det gäller arbete och omsorg ökar ännu mer på grund av obalansen i utformningen av politiken för balans mellan arbete och privatliv för (8) I unionens nuvarande rättsliga ram ges begränsat incitament för män att ta på sig en lika stor del av omsorgsansvaret. I många medlemsstater finns ingen möjlighet till överlåtelse av föräldraledighet eller fullt betald pappaledighet och föräldraledighet, vilket bidrar till att få pappor tar ut sådan ledighet. Könsstereotyper och skillnaderna mellan könen när det gäller arbete och omsorg ökar ännu mer på grund av PE v /167 AM\ docx