Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 3/2018 Gemensamma kyrkofullmäktige

Transkript

1 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 3/2018 Gemensamma kyrkofullmäktige Tid kl. 18:00-21:25 Plats Församlingarnas hus, Engel-salen Närvarande Kaisa Raittila, ordförande Kai Ahola Alli Ailio Borta: Susanna Airola Viivi Ali-Löytty Jukka Annala Anki Arpiainen Riitta Asikanius Sirpa Asko-Seljavaara Liisa Berghäll Johan Bärlund Lotta Keskinen Liisa Elovainio Irja Eskola Katrianna Raunio Leea Halmetoja Jorma Hentilä Miikka Hietaranta Juha-Pekka Hippi Pertti Hyvärinen Sirkku Ingervo Ville Jalovaara Eero Hildén Raisa Jarkkola Ari Järvinen Tarja Kantola Saimi Kautonen Leena Kontula Samuel Kopperoinen Lauri Kopponen Salla Korhonen Katri Korolainen Borta: Maritta Laiho Anna Laine Jukka Rakemaa Ami Lainela Borta: Johanna Laisaari Antti Lanamäki Sanna Lehtinen Raija Lehtonen Jarmo Leppiniemi Tiina Lintunen

2 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 2 (55) Hedvig Långbacka Pekka Majuri Borta: Anja Malm Ilkka Harju Petri Merenlahti Eero Minkkinen Borta: Hanna Mithiku Anna Munsterhjelm Borta: Liisa Mustajärvi Seija Muurinen Borta: Johanna Nuorteva Jaakko Ojala Jessi Orpana Juhani Nyyssönen Matti Paavonen Sini Terävä Risto Peltokorpi Matteus Pentti Christoffer Perret Tuula Pontela Lea Purhonen Heikki Pynnönen Timo Raittinen Ilari Rantakari Jukka Relander Laura Rissanen Borta: Veronica Saarela Timo Sahi Borta: Leena Saastamoinen Kirsi Salo Pekka Salomaa Kirsti Latva Caroline Sandström Juha Saunamäki Maija-Liisa Seppä Petri Seppä Helena Seppälä Arja Sihvonen Juha-Pekka Sihvonen Borta: Anna-Maria Soininvaara Satu Sopanen-Helisalo Marja Lindholm Sini Suomalainen Borta: Juha-Matti Terämä Eeva Tikka Anhild Träskman Ingmar Tollander Jukka Tuominen Tuula Tynjä Sirpa Tyrkkö Borta: Paavo Untamala Eeva Vallisaari Minna Valtonen Borta: Sinikka Vepsä Arja Ylänkö Borta: Arto Virkkunen

3 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 3 (55) Wiking Vuori Tuulikki Vuorinen Aarne Vesamäki Närvarande var 71 medlemmar av gemensamma kyrkofullmäktige och 10 ersättare. Övriga närvarande Kai Heinonen, fastighetsdirektör Marja Heltelä, gkr:s ordförande Kimmo Holappa, kommunikationschef Pentti Miettinen, direktör för gemensamt församlingsarbete Jussi Muhonen, förvaltningsdirektör Juha Rintamäki, samfällighetens direktör Sampo Viitanen, förvaltningsjurist, sekreterare Hedvig Stenman, gkr:s medlem Ordförande inledde mötet med en andakt. Meddelande om mötet har jämte agendan varit framlagt till påseende den på de till samfälligheten hörande församlingarnas anslagstavlor och på samfällighetens anslagstavla. Inga inlägg gjordes i följande ärenden: 5-7, 13 och 15. Ordförande gav besvärsanvisning. Protokollet finns framlagt till påseende i samfällighetens registratur, Tredje linjen 22 B, under 30 dagar, räknat från den sjunde dagen efter mötet, dvs den Mötet avslutades kl Efter mötet hölls ingen frågetimme.

4 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 4 (55) Underskrifter Kaisa Raittila ordförande Sampo Viitanen sekreterare Justering Protokollet granskat och godkänt. Helsingfors den Helsingfors den Ari Järvinen Hedvig Långbacka Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i samfällighetens registratur. Om framläggandet meddelades på pastorskansliernas anslagstavlor samt på samfällighetens anslagstavla. Helsingfors Sampo Viitanen

5 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 5 (55) Ärenden Bilaga Ärende Sida 21 Mötets laglighet och beslutförhet 6 22 Val av protokolljusterare 7 23 Godkännande av föredragningslistan 8 24 Ordförandes meddelanden Kostnadsöverskridningar i relation till budgeten för Anvisningar för placeringsverksamheten Helsingfors kyrkliga samfällighets uppförandekod samt anvisningar om gästfrihet och gåvor Svar på Tarja Kantolas motion av den gällande en cykelkarta med angivna kyrkorutter Svar på Tarja Kantolas motion om utmärkande av platsen för Helsingfors första kyrka Förändringar i samfällighetens medlemsantal Inrättande av diakonitjänst och indragande av ungdomsarbetsledartjänst vid Kampens kapell Stärkande av den diakonala effekten av förändringen av verksamhetskulturen i helsingforsförsamlingarna och de gemensamma arbetsformerna, förbättrande av församlingarnas verksamhetsförutsättningar 26 samt den därmed förknippade tilläggs- budgeten för Kertomus yhteisestä seurakuntatyöstä Helsingissä 2017, Skildring av det gemensamma församlingarbetet i Helsingfors Beviljande av riktade anslag för mission och internationell diakoni Pensionsarrangemang, kommunikationsdirektör Seppo Simola 51

6 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 6 (55) 21 Mötets laglighet och beslutförhet Konstaterades att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört.

7 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 7 (55) 22 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes fullmäktige Ari Järvinen och Hedvig Långbacka.

8 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8 (55) 23 Godkännade av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes.

9 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 9 (55) 24 Ordförandes meddelanden Till grund för behandlingen ligger gemensamma kyrkorådets förslag i ärendena Sjukhussjälavårdens och församlingstjänstens personal presenterade sig. Ordförande presenterade TKM-koordinator Antti Alanen. Ordförande meddelade att Johanna Korhonen sänt ett brev, riktat till gemensamma kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige. Brevet hade Korhonen samtidigt i elektronisk form publicerat i medierna. I brevet ifrågasätter Korhonen utredningen av hur de ledande tjänsteinnehavarna använt sina kreditkort. Utredningen som GKR lät utföra presenterades som extra informationsärende vid fullmäktigemötet den Fullmäktige samlas den kl på Svartholmen. Också kyrkoherdarna och gemensamma kyrkorådets medlemmar är på plats. Inbjudan och program sänds i god tid.

10 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 10 (55) 22/ Kostnadsöverskridningar i relation till budgeten för 2017 Beslutsförslag Beslut Kyrkofullmäktige godkänner de i bilagan angivna drifts- och investeringskostnaderna till den del de överskrider anslagen i budgeten för Beslutsförslaget godkändes. Beslutshistoria GKR Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige godkänner de i bilagan angivna drifts- och investeringskostnaderna till den del de överskrider anslagen i budgeten för 2017 Beslut Enligt förslaget. Redogörelse De bindande nivåerna i budgeten för 2017 framgår av bilagan. Vissa kostnader överskred det anslag som angetts som bindande för en avdelning eller ett kostnadsställe i budgeten för Ett förslag om godkännande av överskridningarna måste för godkännande presenteras för fullmäktige innan bokslutet kan undertecknas. I driftsbudgeten överskrider följande enheter budgeten: gemensamma kyrkorådet, samfällighetens pensioner, kyrkodagarna 100 år Berghäll, de av GKR beviljade särskilda understöden och Kyrkans musikfest. Överskridningarna jämte motiveringar framgår av bilagan Ylitysoikeudet 2017 käyttötalous. I budgetens resultaträkning för 2017 underskrider verksamhetsbidraget budgeten med Bilagor 1 Talousarvion sitovuustaso Ylitysoikeudet 2017 käyttötalous

11 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 11 (55) 636/ Anvisningar för placeringsverksamheten Beslutsförslag Kyrkofullmäktige antecknar anvisningarna för placeringsverksamheten för kännedom. Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR , 100 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet 1) godkänner de bifogade anvisningarna för placeringsverksamheten 2) delger kyrkofullmäktige anvisningarna för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Anvisningarna för placeringsverksamheten som GKR godkände den delgavs kyrkofullmäktige för kännedom och ärendet togs upp den i fullmäktige då fullmäktige Anja Malm med stöd av Juha Saunamäki framförde följande kläm: Placeringarna ska göras i företag och objekt som agerar ansvarsfullt. Med ansvarsfullt avses att placeringar inte görs i företag som sysslar med hasardspel och pornografi, tobaks- och vapenindustrin eller i företag som inte följer FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Klämmen godkändes efter omröstning. Under ledning av förvaltningsdirektören har man på basis av klämmen berett en uppdatering av de etiska principerna i placeringsanvisningarna. Samfällighetens medel ska enligt ekonomistadgan placeras systematiskt på så sätt att tillräcklig avkastning uppnås med behärskad risk. Samfällighetens placeringsverksamhet omfattar kontanta medel samt fastigheter och aktielokaler som inte används för den egentliga verksamheten. Placeringarna ska trygga verksamhetsförutsättningarna för

12 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 12 (55) församlingarna och samfälligheten och ge tid att vidta anpassningsåtgärder om samfällighetens ekonomiska förutsättningar eventuellt förändras. Medel behövs för kommande investeringar och för att trygga samfällighetens likviditet. Avkastningen ska användas för att finansiera verksamheten och investeringarna. I samfällighetens kapital ingår också medel som erhållits genom donation eller testamente. Dessa medel upptas i samfällighetens bokföring som separata poster. Också dessa s k uppdrag omfattas av samfällighetens placeringsverksamhet. Gravvårdsfondens syfte är att erbjuda mångsidig och tillförlitlig gravskötsel på samfällighetens begravningsplatser och att upprätthålla den överenskomna nivån och kontinuiteten genom att placera fondens medel så att de ger avkastning och riskerna är under kontroll. Kostnaderna för fondens verksamhet ska primärt täckas med intäkterna från skötseluppdragen. Eventuella underskott täcks med avkastningen på placerade medel. Placeringsverksamheten gör det möjligt att upprätthålla avtalsgravarnas skötselnivå, gravvårdsfondens likviditet och de erforderliga investeringarna. Fondens medel får inte användas för annat än dess egna ändamål. Fondens kontanta medel och övriga egendom ska skötas separat från samfällighetens övriga egendom. Både samfälligheten och gravvårdsfondens medel placeras i ränteinstrument, aktier och placeringsfonder samt i fastigheter, bostads- och affärslokaler samt i fastighetsaktier. Samfällighetens övriga byggnader och lokaler som inte används i den egna verksamheten karaktäriseras som placeringar. Förverkligande av placeringsverksamheten Enligt kyrkolagen ska gemensamma kyrkorådets leda samfällighetens förvaltning, ekonomi och förmögenhetsförvaltning. Enligt reglementet för kyrkorådet ansvarar förvaltningsdirektören för skötseln av samfällighetens och gravvårdsfondens medel, deras förvaring och placering inom de ramar som kyrkorådet fastställt. På föredragning av fastighetsdirektören besluter gemensamma kyrkorådet om fastighetsinvesteringarna. I fråga om placeringen av samfällighetens och gravvårdsfondens medel bär förvaltningsdirektören och i fråga om fastighets- och bostadsplaceringarna fastighetsdirektören ansvar för att placeringsverksamheten är effektiv och framgångsrik inom ramen för den strategi som valts. Enligt ekonomistadgan kan man med beslut av kyrkorådet också låta et extern samfund som specialiserat sig på placeringsverksamhet handha placeringsverksamheten. Anvisningar som gäller placeringsverksamheten Gemensamma kyrkorådet godkände den anvisningar för samfällighetens placeringsverksamhet. Anvisningarna omfattar både principerna för samfällighetens placeringsverksamhet och principerna för gravvårdsfondens placeringar. Anvisningarna för placeringsverksamheten granskades och uppdaterades vid kyrkorådets möte den I anvisningarna för placeringsverksamheten fastställs de

13 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 13 (55) kapitalsäkrade placeringarnas risknivå på basis av kreditklassificeringen. I de uppdaterade anvisningarna förutsätts att de emittenter som används har av Standard & Poor s utfärdad Investment Grade klassificering som minst ska vara BBB+. På basis av detta kan man säkerställa tillräcklig spridning på de olika emittenterna och konkurrenskraftiga villkor också framgent. Minst kvartalsvis ska placeringskommittén följa upp hur emittenternas soliditet utvecklas och hur kreditriskerna prissätts. Bakom klassificeringen ligger att S&P skärpt sina klassificeringar fastän bankernas kapitalkrav samtidigt skärpts har bankernas soliditet och förmåga att svara mot utmaningarna på finansmarknaden förbättrats och de betydande bankernas kreditrisk minskat. Med den förändrade klassificeringen säkerställs också att emittenturvalet och prissättningen är konkurrenskraftigt. De etiska principerna i anvisningarna som kyrkorådet godkände den formuleras på följande vis: 1. i placeringsverksamheten ska de allmänna målen för placeringsverksamheten följas. Detta innebär bl a att placeringarnas säkerhet regleras genom övervägd risktagning och avkastningen beror på de valda förmögenhetsslagen. 2. i placeringsverksamheten används endast etiskt högtstående förmögenhetsförvaltare. Utöver finansinspektionens allmänna direktiv ska förmögenhetsföraltaren ha egna etiskt högklassiga interna anvisningar so förmögenhetsförvaltaren själv ska övervaka att efterlevs. 3. i placeringsverksamheten gynnas positiv värdering som alternativ, dvs att ansvarstagande företag gynnas som placeringsobjekt och negativ värdering dvs att man bl a undviker placeringsobjekt som verkar inom hasardspels-, pornografi-, tobaks- eller rustningsindustrin. 4. samfälligheten strävar vid behov till att vid bolagsstämman påverka placeringsobjektets beslutsfattande. Dessa etiska principer överensstämmer med kyrkans ekonomisketiska arbetsgrupps betänkande o kyrkans placeringsverksamhet (kyrkostyrelsen 1999). På basis av klämmen som kyrkofullmäktige godkände har nya etiska principer för placeringsverksamheten utarbetats: 1. placeringsverksamheten ska följa de allmänna målen för placeringsverksamheten. Detta innebär bl a att placeringarnas säkerhet regleras genom övervägd risktagning och att avkastningen beror på vilka placeringsslag som valts. 2. i placeringsverksamheten används etiskt högklassiga förmögenhetsförvaltare. Utöver finansinspektionens allmänna anvisningar ska förmögenhetsförvaltaren också ha egna etiskt högtstående interna anvisningar som förmögenhetsförvaltaren själv ska övervaka att efterlevs. 3. i placeringsverksamheten gynnas positiv värdering, dvs att ansvarstagande företag gynnas som placeringsobjekt.

14 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 14 (55) 4. direkta aktie- eller räntemarknadsplaceringar görs bl a inte i företag som verkar inom hasardspels-, pornografi-, tobaks- eller rustningsindustrin. 5. vid valet av placeringsfonder gynnas instrument där miljö-, socialaoch förvaltningsmässiga faktorer (ESG) utgör en väsentlig del av placeringsprocessen. E S G standarder & certifikat miljöprogram klimatförändringsprogram energieffektivitet personalpolitik mänskliga rättigheter barnens rättigheter arbetslivsrättigheter oberoende styrelse premiering av styrelsen VD och ledningsgrupp incentiveprogram naturens mångfald produktansvar skattebetalning cirkulär ekonomi beaktande av närmiljön agerande mot korruption och mutor källa: finsif 6. årligen rapporteras hur ansvarstagandet beaktats och utvecklats i placeringsverksamheten. Kyrkorådet har utsett en placeringskommitté som ska leda placeringsverksamheten och övervaka att placeringsstrategin förverkligas och planera den operativa placeringsverksamheten. Placeringskommittén har behandlat och godkänt de nya etiska principerna den Bilaga 3 Anvisningar för placeringsverksamhet 2018

15 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 15 (55) 521/ Helsingfors kyrkliga samfällighets uppförandekod samt anvisningar om gästfrihet och gåvor Beslutsförslag Kyrkofullmäktige antecknar uppförandekoden och anvisningarna om gästfrihet och gåvor för kännedom. Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR , 99 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet 1) godkänner Helsingfors kyrkliga samfällighets uppförandekod och anvisningar om gästfrihet 2) godkänner MPS Prewises anbud gällande anordnandet av en webbkurs om uppförandekoden 3) delger kyrkofullmäktige anvisningarna för kännedom 4) sänder anvisningarna till helsingforsförsamlingarnas församlingsråd för behandling. Enligt förslaget. Redogörelse Samfällighetens uppförandekod samt anvisningarna gällande gästfrihet och gåvor har utarbetats av en arbetsgrupp som kyrkorådet tillsatte den den I arbetsgruppen ingick Jarmo Leppiniemi (ordf.), Pertti Sundberg, Tuulikki Vuorinen, Jaakko Weuro, Juha Rintamäki, Jussi Muhonen, Juha-Pekka Ollila, Heikki Arikka och Raija Korhonen. Till grund för anvisningarna om gästfrihet låg Kyrkostyrelsens, Helsingfors stads, Esbo stads samt finansministeriets anvisningar om gästfrihet, förmåner och gåvor. Utarbetandet av uppförandekoden inleddes i somras. Syftet är att säkerställa att man i samfälligheten följer gemensamma etiska minimiprinciper. I kyrkan bygger dessa anvisningar på den kristna etiken. De

16 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 16 (55) bakomliggande faktorerna är sanningsenlighet, rättvisa och ansvarskännande. Arbetsgruppen behandlade och finslipade uppförandekoden. Suftet med den webbaserade kursen är att via casebaserade exempel som utgår från olika situationer som personalen stöter på presentera uppförandekoden för målgruppen på ett inspirerande och motiverande sätt. MPS Prewise har omfattande och lång erfarenhet av webbaserade Compliance-kurser och har otaliga kundreferenser från liknande uppdrag. Kostnaderna för webbkursen uppskattas i offerten till (moms 0%), beroende på hur mycket tilläggstjänster som behövs. Bilagor 4 Anvisningar för gästfrihet och gåvor 5 Uppförandekod 2018

17 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 17 (55) 25/ Svar på Tarja Kantolas motion av den gällande en cykelkarta med angivna kyrkorutter Beslutsförslag Kyrkofullmäktige antecknar svaret på motionen för kännedom. Behandling Under diskussionen gjordes 12 inlägg. Beslut Ärendet remitterades enhälligt. Ärendet remitterades enhälligt. Beslutshistoria GKR Beslutsförslag Beslut Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige antecknar svaret på motionen för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Fullmäktige Tarja Kantola inlämnade den en motion gällande en cykelkarta med angivna kyrkorutter. Kartan skulle kopplas till marknadsföringen av stadscyklarna. Ärendet remitterades den för ny beredning. Att främja cykling och göra kyrkorna tillgängliga också för cyklister och fotgängare överensstämmer med våra värderingar. Vi strävar till att främja miljötänk och miljövård. I vår kommunikation strävar vi till att aktivt betona miljöaspekterna. Vår utgångspunkt är att vi ska synas i de tjänster som stadsborna använder. På vår webbplats publicerar vi exempelvis material som per definition ska vara lätt att dela på de vanligaste kanalerna och sociala medierna. Vår webbplats stöder geolokalisering och bygger på öppen data (open knowledge). I dag har merparten av stadsborna en smarttelefon och

18 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 18 (55) genom att kombinera kyrkornas lokaliseringsuppgifter med telefonens egna kartor och den nedladdningsbara ruttplaneraren får man en utmärkt tjänst som också betjänar cyklister. Vi följer aktivt med olika offentliga och redan tillgängliga applikationer, och sänder en begäran till serviceproducenterna om vi märker att uppgifter om någon av våra kyrkor saknas. Att utveckla en helt egen cykelkartapp skulle bli mycket dyrt och att upprätthålla appen och anpassa den till alla standarder skulle sluka stora resurser i framtiden. Dessutom borde den egna appen marknadsföras intensivt för att cyklisterna ska hitta den. Den egna appen skulle i varje händelse konkurrera med redan befintliga och allmänt använda kart- och navigeringstjänster (t ex Google Maps, Reittiopas, Apple Maps och Strava). Följaktligen lönar det sig inte för samfälligheten att utveckla en egen karttjänst. Fastighetsavdelningen har tillmötesgått församlingarnas begäran och skaffat cykelställ till de kyrkor som anges i den bifogade förteckningen. Bilagor 6 Valtuutettu Tarja Kantolan aloite_ pyöräilykartta 7 Pyörätelineet kirkkojen pihoilla 2018

19 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 19 (55) 25/ Svar på Tarja Kantolas motion om utmärkande av platsen för Helsingfors första kyrka Beslutsförslag Kyrkofullmäktige antecknar svaret på motionen för kännedom. Behandling Under diskussionen gjordes 4 inlägg. Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR Beslutsförslag Beslut Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige antecknar svaret för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Den lämnade Tarja Kantola in en motion som undertecknats av henne och ytterligare 38 personer. Motionsställarna önskade att platsen för Helsingfors första kyrka skulle utmärkas tydligare och förses med utrustning som möjliggör arrangerandet av olika evenemang. Ärendet behandlades i kyrkorådet den och i kyrkofullmäktige den Fullmäktige återförvisade ärendet till kyrkorådet. Bakgrund Samfällighetens fastighetsbyrå utredde 2010 tillsammans med Helsingfors stad möjligheterna att täcka ruinerna av Helsingfors stadsförsamlings första kyrka (ca 1550) med ett tälttak så att ruinerna kunde fungera som sommarkyrka för Gammelstadsområdet. Projektet förverkligades inte eftersom man i så fall först varit tvungen att utföra arkeologiska utgrävningar på samfällighetens bekostnad och detta inte ansågs vara ändamålsenligt. Paavalin seurakunta på vars område ruinerna ligger hade inte något behov av att skapa en tältkyrka. Då ärendet 2016 genom motionen aktualiserades utredde och beredde fastighetsavdelningen i samråd med bl a teamchefen för Helsingfors stadsmiljöenhet ärendet på nytt. Man kom fram till att det fortsättningsvis inte är vettigt eller ekonomiskt att uppföra ett tälttak. Stadsmuseet

20 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 20 (55) förutsätter vidare att man innan ett tälttak kan uppföras på samfällighetens bekostnad utför arkeologiska utgrävningar på området. Utmärkandet av platsen med ett tälttak ger inte samfälligheten något mervärde bland stadens invånare och tältet skulle på grund av bullret från Lahtisleden inte lämpa sig för utövande av församlingsverksamhet. Det är lämpligare att museet eller staden märker ut platsen, men staden är i varje händelse inte intresserad av detta efter att Helsingfors Designhuvudstad projektet avslutats. Motivering Den godkände kyrkofullmäktige riktlinjerna för de inbesparingar som ska göras i enlighet med strategin Kyrkan i Helsingfors Avsikten är att minska verksamhetslokalerna med 15 %, dock så att de sakrala byggnaderna förblir i gatubilden. Avsikten är att kyrkorna, de kyrkliga verksamhetslokalerna och dessas gårdar ska utnyttjas på ett mångsidigare och bättre sätt. Då församlingarna bedömer sitt utrymmesbehov och försöker nå de uppställda sparkraven måste man konstatera att det redan nu finns för mycket utrymmen för kyrkliga förrättningar. Således har församlingarna inte behov av att förse kyrkoruinen i Gammelstaden med ett tälttak. Museiverket konstaterar i sitt utlåtande att det övergivna stadsområdet är historiskt exceptionellt viktigt och därför också av nationell betydelse. Områdets fortbestånd måste säkerställas under alla omständigheter. Området skyddas med stöd av fornminneslagen och på området får man inte gräva eller täcka in något utan myndigheternas tillstånd. Om tälttakets betongankaren måste grävas ned tvingas samfälligheten på egen bekostnad låta utföra arkeologiska utgrävningar på området. Planteringarna och monumenten innanför kyrkoruinen måste också bevaras medan alla nyare konstruktioner måste avlägsnas till vintern. Området gränsar till starkt trafikerade vägar. Dessa trafikleder orsakar betydande bullerproblem som gör det svårt att använda området t ex för en högmässa eller andra likande evenemang. Fastighetsavdelningen föreslår att beredningen av ärendet avslutas. Bilaga 8 Aloite Helsingin ensimmäisen kirkon paikan merkitsemiseksi selvemmin

21 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 21 (55) 31/ Förändringar i samfällighetens medlemsantal 2017 Beslutsförslag Kyrkofullmäktige antecknar förändringarna för kännedom. Behandling Under diskussionen gjordes 2 inlägg. Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet antecknar förändringarna 2017 för kännedom och delger dem kyrkofullmäktige för kännedom. Förslaget godkändes. Redogörelse Centralregistret har sammanställt uppgifterna om förändringarna i samfällighetens medlemsantal under I årsstatistiken ingår de centrala uppgifterna om faktorerna som påverkat förändringarna i medlemsantalet, bl a migrationen, personer som anslutit sig eller lämnat kyrkan, icke närvarande medlemmar samt döpta och avlidna. Vid utgången av 2017 var samfällighetens medlemsantal (närvarande) Jämfört med 2016 då medlemsantalet var sjönk medlemsantalet med År 2017 lämnade helsingforsare den ev. luth. kyrkan. Motsvarande siffra för 2016 var År 2017 anslöt sig nya medlemmar ( ). Differensen mellan dem som anslöt sig och dem som lämnade kyrkan påverkas av migrationen. In/utflyttningen från Helsingfors ledde till att

22 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 22 (55) medlemsantalet ökade med Året innan var motsvarande siffra Enligt förhandsuppgifter från statistikcentralen hade Helsingfors invånare vid utgången av Senare i vår bekräftar statistikcentralen de officiella uppgifterna beträffande invånarantalet Bilaga 9 Helsingin seurakuntien vuositilasto 2017

23 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 23 (55) 10/ Inrättande av diakonitjänst och indragande av ungdomsarbetsledartjänst vid Kampens kapell Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige besluter 1) inrätta en diakonitjänst vid Kampens kapell från och med den , 2) dra in ungdomsarbetsledartjänsten vid Kampens kapell per den Behandling Under diskussionen gjordes 15 inlägg. Under diskussionen gjorde fullmäktige Saarela med stöd av Valtonen, Relander och Sahi, följande klämförslag: Samtidigt som fullmäktige godkänner ändringen av tjänsterna vid Kampens kapell, förutsätter fullmäktige att det uppsökande ungdomsarbetet på Kampen beaktas och får fortsätta. Ordförande avslutade diskussionen och gav följande omröstningsproposition: De som stöder Saarelas kläm röstar JA och de som motsätter sig den röstar NEJ. Ordförande meddelade omröstningsresultatet: 74 ja-röster, 4 nej-röster, 3 blanka och 10 frånvarande. Beslut Fullmäktige Saarelas kläm godkändes. Beslutsförslaget godkändes enhälligt. Dessutom godkändes fullmäktige Saarelas kläm: Samtidigt som fullmäktige godkänner ändringen av tjänsterna vid Kampens kapell, förutsätter fullmäktige att det uppsökande ungdomsarbetet på Kampen beaktas och får fortsätta.

24 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 24 (55) Beslutshistoria GKR , 93 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet besluter 1a) föreslå att kyrkofullmäktige inrättar en diakonitjänst vid Kampens kapell från den b) dra in ungdomsarbetsledartjänsten vid Kampens kapell per den , 2 lediganslå diakonitjänsten vid Kampens kapell Enligt förslaget. Redogörelse Den inrättade kyrkofullmäktigen diakonitjänst, en ungdomsarbetsledartjänst och en prästtjänst vid Kampens kapell. Enligt planen från 2009 skulle samfälligheten och stadens socialväsende tillsammans sköta verksamheten. Verksamhetsidén formulerades som så: Kampens kapell erbjuder en möjlighet att mitt i stadens livliga centrum stanna upp och stilla sig. Samtidigt är kapellet en plats för möten och växelverkan där stadsbornas frågor och den verksamhet som olika instanser erbjuder möts. I kapellet kommer man att söka nya former för mötet med stadsborna, både med tanke på församlingsverksamheten och stadens socialarbete. TI det skedet kunde man inte ännu veta var tyngdpunkten i verksamheten skulle läggas och vad slags personal som framgent skulle behövas i kapellet. Därför var det motiverat att anställa personalen inledningsvis på visstidskontrakt för två år. Under initialfasen utreddes vilka tjänster som motiverat kunde tillsättas permanent och vilka som eventuellt kunde dras in helt och hållet eller ersättas med någon annan form av tjänst. Den utsåg kyrkorådet Tarja Elste till temporär ungdomsarbetsledare vid kapellet (GKR 113/2013). Sedan Elste övergått i andra uppgifter ersattes hon av Tuula Kosunen som tidigare arbetat som handledare vid ungdomshemmet på Lövö (GKR 97/2013). Kyrkorådet beslöt (GKR , 67 ) omvandla Tuula Kosunens anställningsförhållande till en ordinarie ungdomsarbetsledartjänst vid Kampens kapell från den Kapellets verksamhet och klientklientel har i viss mån etablerats under åren Detta gäller bl a åldern på dem som besöker stället och vill diskutera och de samtalsämnen som tas upp. Åldersfördelningen är åringar år %, %, %; åringar %, % och %. Främst har man diskuterat mänskorelationer, hur man ska tackla vardagen, mentalvårdsproblem, hälsa/sjukdom/rehabilitering eller bara utbytt åsikter. Andelen

25 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 25 (55) män som sökt samtalshjälp har sjunkit ( %, %, %). Under samtalen har besökarna betonat vikten av samtal på tu man hand, själavård och servicehandledning. På basis av erfarenheterna och statistiken från de senaste åren är det motiverat att omvandla kapellets ungdomsarbetsledartjänst till en diakonitjänst vid Kampens kapell. År 2017 fördes 0,42% av samtalen med personer som inte fyllt 18 år. Rätt få unga kommer till Kampens kapell för att diskutera och det är inte möjligt att vid sidan av jouren ordna uppsökande eller samlande verksamhet. På basis av besökarstatistiken kan man dra slutsatsen att de bästa förutsättningarna för att svara mot besökarnas behov uppfylls av en utbildad diakon eller diakonisocionom. Besökarna i Kampens kapell begär fortfarande individuell nattvard eller bikt, men detta kan tillmötesgås inom ramen för den nuvarande prästtjänstens arbetsturer samt genom att hänvisa klienterna till de närliggande församlingarnas jourhavande präster. Under 2017 anhöll man 8 gånger om att få bikta sig och 20 gånger om nattvard. Dessa betydande möten är till antalet få jämfört med de övriga mötena (psykosociala samtal N=897, själavårdande samtal N=355, rådgivning och handledning N=249, bön N=197). På basis av dessa klientrelaterade behov föreslås att kapellets personalsammansättning förändras så att ungdomsarbetsledarens tjänst indras då den nuvarande tjänsteinnehavaren går i pension och att tjänsten därefter ersätts med en nyinrättad diakonitjänst.

26 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 26 (55) 635/ Stärkande av den diakonala effekten av förändringen av verksamhetskulturen i helsingforsförsamlingarna och de gemensamma arbetsformerna, förbättrande av församlingarnas verksamhetsförutsättningar samt den därmed förknippade tilläggsbudgeten för 2018 Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige fastställer den första tilläggsbudgeten för 2018 (2018/1) a) 0,8 mn som tilläggsanslag till församlingarna för 2018, till följd av den sänkta avgiften till centralfonden. Tilläggsanslaget fördelas enligt anslagsramen b) 2,5 mn som tilläggsanslag på kostnadsstället för förändring av verksamhetskulturen. Anslaget används under perioden för ändamål som framgår längre fram i föredragningen. c) konstaterar att detaljerna i förslagen i denna föredragning i ett senare skede framläggs för beslut. Behandling Beslut Behandlingen inleddes med ett anförande av Juha Rintamäki. Också cheferna för de gemensamma arbetsformerna Rantala (diakoni), Ajo (familjerådgivningen), Ollila (sjukhussjälavården) samt Raninen (fostran och församlingstjänst) presenterade i korthet sina förslag. Under diskussionen gjordes 12 inlägg. Under diskussionen föreslog Kopperoinen med stöd av Järvinen och Långbacka bordläggning. Ordförande avslutade diskussionen och gav följande omröstningsproposition: De som stöder fortsatt behandling röstar JA och de som stöder bordläggningsförslaget röstar NEJ. Ordförande konstaterade att 20 ja-röster, 46 nej-röster och 1 blank avgetts. Frånvarande var 24 fullmäktige. Ärendet bordlades. Ärendet bordlades. Beslutshistoria GKR , 85

27 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 27 (55) Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet besluter att 1) för att stärka den diakonala effekten av förändringen av verksamhetskulturen och för att förbättra församlingarnas verksamhetsförutsättningar inleda de i föredragningen presenterade förslagen 2) för egen del bevilja tilläggsanslag för 2018 för punkterna 2a och 2b samt föreslår att kyrkofullmäktige fastställer den första tillläggsbudgeten för 2018 (2018/1) a. 0,8 mn som tilläggsanslag till församlingarna för 2018, till följd av den sänkta avgiften till centralfonden. Tilläggsanslaget fördelas enligt anslagsramen b. 2,5 mn som tilläggsanslag på kostnadsstället för förändring av verksamhetskulturen. Anslaget används under perioden för ändamål som framgår längre fram i föredragningen. c. konstatera att detaljerna i förslagen i denna föredragning i ett senare skede framläggs för beslut. 3. antecknar I samband med rambeslutet för kännedom riktlinjerna enligt vilka överskridningen av de budgeterade skatteintäkterna om 3,4 mn som ingår I bokslutet för 2017 (förändring av 2,5 mn andelen samt 0,9 mn skatteintäkter som översträffar budgeten) returneras till församlingarna som ett tilläggsanslag som betalas ut år antecknar kyrkofullmäktiges uppdaterade rapport om verksamhetskulturreformen för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse I Stärkande av effekten och förbättrande av församlingarnas verksamhetsförutsättningar I helsingforsförsamlingarna och samfällighetens gemensamma arbetsformer har man genomfört ett omfattande anpassningsprogram och arbetat med att förändra verksamhetskulturen. I fråga om verksamhetsbidraget har anpassningen lyckats och målet uppnåtts ett år tidigare än beräknat. I maj 2015 uppställdes som målnivå 73 mn. Bokslutet för 2017 visar ett överskott om ca 16 mn. Resultatet överträffade budgeten med ca 20 mn. Överskottet beror bl a på skatteintäkterna (inkl. förändringar i fördelningsandelen), det förbättrade verksamhetsbidraget samt avkastningen på placerat kapital Skatteöverskottet krediteras församlingarna

28 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 28 (55) Sänkningen av avgiften till centralfonden som fastställts för 2018 inverkar på samfällighetens resultat med 0,8 mn. Beslutet att sänka avgiften fattades för hela kyrkans del efter att samfällighetens budget uppgjorts. Bokslutet för 2017 påverkades också av att skatteintäkterna överträffade budgeten med 3,4 mn. Av detta utgör förändringen av fördelningsanslaget 2,5 mn och 0,9 mn av det förbättrade skatteutfallet. Enligt förslaget skulle intäkterna som fås genom sänkningen av centralfondsavgiften, , krediteras församlingarna och utgöra ett tilläggsanslag som ska användas under De ca 3,4 mn förbättrade skatteintäkterna krediteras församlingarna i form av tilläggsanslag för församlingsverksamhet i samband med budgetberedningen för 2019 i enlighet med besluten En fjärdedel av verksamhetsbidraget används för att främja verksamhetskulturen Bokslutsresultatet påverkas av att verksamhetsbidraget blev 10,9 mn bättre än budgeterat. För verksamheten användes 5,2 mn mindre än budgeterat. Dessutom var verksamhetsavkastningen 5,7 mn bättre än budgeterat (biljettintäkter 1,5 mn, försäkringsersättningar, bl a Honkalinna). Enligt förslaget krediteras av det oväntat bättre resultatet 2,5 mn för att stärka den diakonala effekten och förbättra församlingarnas verksamhetsförutsättningar. Reservationsanslaget kan användas för åtgärder som syftar till att ändra verksamhetskulturen Avkastningen på placerade medel fördelas inte Resultatet för 2017 påverkades av finansieringsintäkterna om 16,4 mn. Detta var ca 8,6 mn mer än budgeterat och överträffade den långsiktiga normalnivån (10 mn ) med ca 6 mn. Dessa intäkter är slumpvisa och konjunkturkänsliga och bidrar därför inte till att bredda finansieringsbasen Beräkning av konsekvenserna vid krediteringen av skatteintäkterna och verksamhetsbidraget Den förtida anpassningen och utsikterna för innevarande år möjliggör den ovan nämnda återbetalningen till församlingarna och finansieringen av separata projekt. I den långsiktiga ekonomiska prognos som presenterades för kyrkorådet den (Perlacon Oy) betraktas -73 mn som stabil nivå på verksamhetsbidraget. Detta måste vi hålla fast vid i ekonomiplaneringen. En förutsättning för tilläggssatsningen är att pengarna fördelas som separat anslag. I församlingarna ska kyrkoherden och församlingsrådet tillsammans besluta hur anslaget ska användas så att det står i samklang med förändringen av verksamhetskulturen och inte för de befint-

29 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 29 (55) liga strukturerna. Dessutom måste man se till att investeringarna håller sig på samma nivå som årsbidraget och att fastighetsmassan anpassas till en nivå som kan hållas i skick med investeringar om mn Slutsats gällande främjandet av förändringen av den nya verksamhetskulturen För att stärka den nya verksamhetskulturens diakonala effekt har man i förslaget skapat vissa helheter. Samtidigt föreslås att församlingarnas verksamhetsförutsättningar stärks, att de digitala möjligheterna, församlingarnas kommunikation, some-kompetens och marknadsföring förbättras och att verksamhetslokalerna efter nedbantningen används så effektivt som möjligt. II Stärkande av den diakonala effekten Det gemensamma bordet och förnyande av mathjälpen Bakgrund Brödköerna är en symbol för ojämlikheten i samhället och för luckorna i socialsystemet. I hela landet finns redan fler än 400 aktörer som distribuerar mathjälp och brödköerna besöks varje vecka av ca personer. Då man kartlagt dem som utnyttjar brödköerna visar det sig att en stor del av dem drabbats av flera olika problem. Många har utöver ekonomiska problem också sociala svårigheter, hälsoproblem och klarar inte av att hantera sitt liv. (Ohisalo 2017, Laihiala 2018) Livsmedelshjälpen som bygger på frivillighet, välgörenhet och kristen kärlek till nästan fungerar som komplement då den egna basinkomsten inte räcker till. Det behövs ändå djärvare lösningar för att råda bot på fattigdomsproblematiken, man måste stöda individens förmåga att agera själv. Det gemensamma bordet Inom ramen för förändringen av verksamhetskulturen ska också sättet att distribuera livsmedelshjälpen reformeras. Målsättningen har varit att tillsammans med andra aktörer hitta alternativa distributionssätt som passar in i Helsingfors så att maten kan delas ut utan att klienterna behöver köa på gatan. Den nya metoden borde också stärka delaktigheten och gemenskapen, minska matsvinnet och ge möjlighet att sysselsätta klienterna. Ovan nämnda förverkligas i Vanda stads och vandaförsamlingarnas samprojekt Det gemensamma bordet. Inom ramen för konceptet har man skapat en professionell och högklassig distributionscentral för

30 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 30 (55) mathjälp och matsvinn. Centralen erbjuder logistiktjänster (kylutrymmen, kyltransport och matsvinnsterminal) och sörjer för att kraven på livsmedelshygien, distributionsprocesser och arbetsfördelning uppfylls. Matutdelningen sysselsätter långtidsarbetslösa och ger möjlighet till frivilligarbete. Centralen ger starthjälp för dem som arrangerar gemensamma måltider, konsulthjälp och lär ut hur matsvinn kan utnyttjas samt ordnar samfundsträning som stöder medborgaraktiviteten. Det gemensamma bordet skapar en nätverkande verksamhetskultur, kreerar nytt, sprider god praxis och utnyttjar kontakten till läroinrättningarna. Matdistributionen sker inomhus, klienterna bjuds till bords och får möjlighet att som medlemmar samverka med varandra. Förnyande av distributionsrutinerna i fråga om livsmedelshjälpen i Helsingfors I slutet av 2017 kontaktade samfälligheten Helsingfors stad för att fråga om staden är intresserad av att delta i utarbetandet av ett liknande gemensamma bordet-projekt. Stadens social- och hälsovårdsenhet sammankallade de helsingforsiska matleverantörerna och startade ett antal workshops som befattade sig med mathjälpsrelaterade frågor. Målsättningen är att förnya mathjälpen så att klienterna inte längre ska behöva köa utomhus. Att förnya mathjälpen i en stad av Helsingfors dimension kräver att många aktörer samarbetar. Det bästa resultatet uppnås om man noga lyssnar till de lokala behoven, utvecklar redan existerande verksamhet och samlar matleverantörerna i ett nätverk. I Vanda inledde det gemensamma bordet i december 2017 ett samarbetsprojekt med Sitra. Avsikten är att sprida modellen över hela landet. Inom ramen för projektet skapas en modell som sedan utvärderas. Det gemensamma bordet i Vanda söker två samarbetsparter. Helsingfors samfällighet och Helsingfors stad fick på så sätt möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. Samfälligheten deltar i reformen Styrgruppen för diakonins spetsprojekt bekantade sig under hösten 2017 med verksamheten i Vanda. Efter att ha hört Hanna Kuisma som leder Vanda samfällighets och Sitras samprojekt Det gemensamma bordet är styrgruppen övertygad om att modellen uppfyller de krav som ställts på förnyandet av livsmedelshjälpens distributionssystem. Under hösten 2017 började diakoniarbetarna utveckla församlingarnas gemensamma måltider. Det visade sig att helsingforsförsamlingarna och de gemensamma arbetsformerna ordnar måltider på nästan 30 olika platser. I Kvarnbäcken har man förtjänstfullt delat ut mat och man vill gärna ta del av deras goda erfarenheter. På många håll används för dessa gemensamma måltider matsvinn som närbutikerna skänkt. För att utveckla verksamheten behövs mer resurser för att hantera logistiken, söka upp nya donatorer och för transport av maten, för att kunna

31 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 31 (55) utnyttja matsvinnsprodukterna i tillredningen och för att utbilda frivilliga kockar. Det behövs också församlingsmedlemmar som kan sköta olika uppgifter. Helsingfors samfällighet kommer att vara starkt engagerad i att tillsammans med staden utveckla, organisera och förverkliga mathjälpen. Samtidigt kommer samfälligheten att backa upp församlingarnas möjligheter att förverkliga egna måltider, utveckla sina mathjälpsrutiner, ta i bruk gemensamma rutiner i församlingens verksamhet och som stöd för medborgaraktiviteten. Ovannämnda främjas genom att 1) anställa personal som tillsammans med nätverket kan skapa strukturer för den nya mathjälpen (relation till donatorerna, logistik, verksamhetsstruktur med församlingarna). För ändamålet reserveras p a. 2) anställa arbetstagare som tillsammans med församlingarna kan ordna gemensamma måltider och sköta de möten som uppstår runt bordet (konsultation och utbildning, gemenskapsträning). För ändamålet reserveras p a. 3) anställa en arbetstagare som ska transportera matsvinnet från donatorerna till församlingarna. Uppgiften kan ges åt en långtidsarbetslös och på så sätt utnyttja möjligheten till lönestöd. För ändamålet reserveras p a. 4) anskaffa en för livsmedelstransport lämpad bil så att matsvinnet kan transporteras till församlingarnas gemensamma måltider. För ändamålet reserveras ) genom att reservera ett anslag för utveckling av mathjälpsverksamheten, p a. Preliminärt är tanken att verksamheten inleds i samarbete med församlingarna under våren Under 2018 förs förhandlingar med staden om en potentiell gemensam verksamhetsmodell (jfr Vanda). Modellen kräver att samfälligheten kontinuerligt tillför ekonomiskt understöd. Med samarbetsparterna måste man också lösa frågan om att eventuellt inrätta en logistikcentral och hur kostnaderna för denna ska fördelas. Kostnadseffekten av punkt 1.2 uppgår till (tvåårigt tilläggsanslag ) 2.2. Att tillmötesgå efterfrågan på familjerådgivning Förbättrad familjerådgivning med hjälp av fler familjerådgivare Efterfrågan på samfällighetens familjerådgivningstjänster är stor. Tjänsten tillmötesgår helsingforsarnas behov och enheten har gedigen kom-

32 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 32 (55) petens i fråga om par- och familjearbete. Samtliga familjerådgivare har psykoterapeutbehörighet. Enhetens resurser räcker ändå inte till för att ta emot alla som vill ha familjerådgivning. År 2017 tog familjerådgivarna emot ca 600 klienter. Om man inkluderar föräldrar och barn steg besökarantalet till ca Uppskattningsvis skulle ca personer behöva dessa tjänster. Familjerådgivningen kan för närvarande hjälpa ungefär 40 % av dem som ansökt om familjerådgivning. Resterande 60 % får ställa sig i kö. Familjerådgivningens största klientgrupp utgörs av unga vuxna i åldern år, dvs en kategori som församlingsarbetet annars har svårt att nå ut till. Nu räcker resurserna inte till för att sköta det åldersgruppen har mest behov av. Enligt förslaget ökas familjerådgivningens resurs genom att sex nya familjerådgivare på tidsbundet kontrakt anställs för perioden De nya familjerådgivarna placeras på försök i församlingarna för att vara lättare tillgängliga för klienterna. Möjligheterna till samarbete med stadens familjerådgivning utreds också som alternativ. För att bredda finansieringsbasen strävar man under tvåårsperioden till att hitta samarbetsparter. Det är också skäl att utreda hur placeringen av diakonihus runt om i stan kunde stärka tillgången på andlig och materiell hjälp. Familjerådgivning och den nya Töölön seurakunta Familjerådgivningen har förhandlat med den nya Töölön srk om möjligheterna att för viss tid (tre år) anställa två familjerådgivare. Personerna skulle ha sin arbetsplats i köpcentret Tripla som uppförs i Mellersta Böle. Töölön srk står för familjerådgivarnas lönekostnader. De nya familjerådgivarna kunde tillträda den Rekryteringen sker internt. Inledningsvis skulle de ha sin arbetsplats i Västra Böle församlingshem och flytta över till församlingens utrymmen i Tripla hösten Genom detta pilotprojekt får vi erfarenhet av ett närmare samarbete mellan familjerådgivarna och församlingarna. Den ena familjerådgivaren deltar i det pilotprojekt inom sjukhussjälavården som Töölön srk och HNS genomför bland patienterna på HUCS gastrocentrums dialysavdelning. Församlingarnas personal blir familjerådgivare på deltid I fjol kartlade familjerådgivningen vilka församlingsanställda som är lämpliga att arbeta med familjerådgivning och intervjuade dem som visade intresse. Tillsammans med Anne Anttonen, specialsakkunnig vid kyrkostyrelsen, skräddarsyddes en familjerådgivarutbildning för dessa personer (specialiseringskursen Kirkon perheneuvojien erikoistumiskoulutuksen opintojakso pari- ja perheterapian menetelmät, 13 studiepoäng). Familjerådgivningen erbjuder de deltidsanställda familjerådgivarna arbetshandledning samt möjlighet att arbeta tillsammans med en seniorfamiljerådgivare.

33 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 33 (55) Under våren öppnas tio familjerådgivarplatser på deltid (20-50%) för församlingspastorer som lämpar sig som familjerådgivare. För den deltidsanställda familjerådgivaren får församlingen specialfinansiering. Sedan den tvååriga finansieringen löpt stannar kompetensen i församlingen. Familjerådgivningens sohä-behörighet Familjerådgivningscentralerna har livligt diskuterat social- och hälsovårdsreformen. Frågan är särskilt viktig för de familjevårdsenheter som redan ingått ett köptjänstavtal med staden eller kommunen. Så är t ex fallet i Esbo där staden stått för fyra familjerådgivares lönekostnader. Fastän helsingforsförsamlingarnas familjerådgivare inte har ett köptjänstavtal med staden lönar det sig att utreda vilka möjligheter sohäreformen ger då det gäller att stärka familjerådgivningen t ex genom att med sohä-medel förlänga de visstidsanställda familjerådgivarnas kontrakt efter det specialanslaget förbrukats. Det förestående landskapsvalet och församlingsvalet är av intresse med tanke på social- och hälsovården och familjerådgivningstjänsterna. Kostnadsinverkan av punkt 2.2 är (tvåårigt tilläggsanslag ) 2.3. Ett mångprofessionellt team för sjukhussjälavården Utvecklingsprojekten vid Mejlans sjukhus (Brosjukhuset, Magnetsjukhuset och det virtuella sjukhusets hälsobyprojekt) utgör en utmaning för sjukhussjälavården. Man vill att sjukhussjälavården på basis av samarbetsavtalet mellan HNS-organisation och samfälligheten ska förverkligas på ett mer komplext sätt. Mejlans sjukhus gastrocentrums mångprofessionella medicinska vårdteam har föreslagit att man under ledning av sjukhussjälavården och tillsammans med församlingarna som ett led i det mångprofessionella arbetet kunde stå som garant för det existentiella stöd som ingår i den holistiska vården. Därför organiseras en mångprofessionell arbetsgrupp för sjukhussjälavården. Gruppen består av en sjukhuspräst, en församlingspräst eller diakoniarbetare, en familjerådgivare en ungdomsarbetsledare eller en barnarbetsledare. Gruppen fungerar som ett team och sta ännu mer flexibelt än tidigare betjäna patienterna och deras anhöriga. Teamet stöder också personalen i deras kris- och hospicearbete samt i hemsjukvården. Inledningsvis är det mångprofessionella teamets verksamhet ett tidsbundet försök. Syftet med det mångprofessionella teamet är att stöda patientens vårdstig också utanför sjukhuset. Målsättningen är att beakta patientens familjs behov och att utveckla ekumeniskt samarbete. Församlingarnas roll framhävs i olika skeden och garanterar att det övergripande andliga och mentala stödet fortgår i hemmet och familjen. I hemsjukhusvården och hemsjukvården finns ett ökande behov av ett övertygelsebaserat existentiellt stöd.

34 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 34 (55) Genom de mångprofessionella teamen och genom att stärka och utveckla samarbetet mellan sjukhussjälavården och församlingarna kan församlingsprästerna, diakoniarbetarna, ungdoms- och barnarbetsledarna samt familjerådgivarna bättre stöda dem som skrivits ut från sjukhuset. Nu håller man på att grunda en styrgrupp och kartlägger för ändamålet lämpade arbetstagarprofiler. Framgent är målsättningen att samarbetet mellan sjukhussjälavården och församlingarna ska utvidgas också till andra sjukhus och vårdenheter samt till hemsjukhussamarbetet. De modeller som utarbetas på basis av experimenten ställs sedermera till sjukhussjälavårdens förfogande. - att skapa samarbetsmodeller och att säkerställa att den sjuka personen får sådan högklassig själavård som han/hon behöver (gemensamma rutiner, material och modeller) - att delta i hemsjukhusverksamheten som en del av församlings- och hembesökskonceptet - rutiner, material och modeller som hänför sig till hemsjukhusverksamhet som riktar sig till barn - att man inför utskrivningen i samtliga sjukhusenheter integrerar församlingens hembesök i patientens vårdstig - säkerställande av stöd till familjerna och de anhöriga medan vården pågår och då anhörigvården upphört. Då en person skrivs ut från sjukhuset ska det mångprofessionella teamet bedöma vem (sjukhusprästen, församlingsarbetaren, frivillig) som i det specifika fallet är rätt person för patienten och hans/hennes anhöriga. Om man kan anta att kontakten inte fortsätter utanför vårdinstansen eller hemma är församlingsarbetaren det naturliga valet. Därigenom kan kontakten som t ex uppstår under hospicevården hjälpa och stöda de anhöriga efter att patienten avlidit. I projektet deltar: samfällighetens sjukhussjälavård, Töölön srk och Meilahden srk, familjerådgivningen, Helsingfors ortodoxa församling, Kyrkostyrelsen, HNS, HUCS gastrocentrum, ansvarig inom HNS översköterskan Anna-Maija Kaira, HNS mångprofessionella arbetsgrupp (läkare, vårdpersonal). Kostnaderna för punkt 2.3. begränsar sig i detta skede till fortbildning och arbetshandledning, (tvåårigt tilläggsanslag ) III Förbättrande av helsingforsförsamlingarnas verksamhetsförutsättningar 3.1. Vi stärker församlingarnas kommunikation

35 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 35 (55) Bakgrund Förändringen av de traditionella kommunikationskanalerna eskalerarar. Framför allt papperstidningarna och numera också elektroniska broadcastmedier, t ex tv, når inte längre ut till de stora massorna vid en och samma tidpunkt. Publiken väljer vid vilken tidpunkt de använder medierna och vilken kanal som passar dem bäst. Man väljer närmast sådant innehåll som är intressant för en själv. Åtminstone i Helsingfors är allt färre intresserade av andligt, mentalt och framför allt kyrkligt innehåll. I vissa some-gemenskaper beställs och delas religiöst relaterat innehåll allt aktivare. Det positiva är att också traditionella medier producerar omfattande material om aktuella fenomen, andlighet, religion och religiositet. Dessa tankar genereras dock inte via enhetskulturen. Krav på pluralism och individens frihet är den rådande trenden inom kommunikation och marknadsföring. Möjligheterna att sprida kristet innehåll eller kristen reklam kringskärs allt mer, t ex synlighet på köpcentrens infotavlor eller i fråga om vissa målgrupper (barn och unga). De nationella kampanjerna och budskapen passar inte nödvändigtvis in i den helsingforsiska miljön. Den radikala nedgången i kyrkliga förrättningar i Helsingfors är en utmaning i fråga om funktion och kommunikation. Helsingforsarnas uppfattning om kyrkan, de kristna traditionerna och de kristna basbegreppen försvagas dramatiskt. Helsingforsarna förstår inte nödvändigtvis kyrkans språk. Den som inte har ett naturligt förhållande eller inget förhållande alls till kyrkan bildar sig en uppfattning på basis av some- och andra medier. Kommunikation som utgår från församlingsgränserna når inte effektivt ut till helsingforsarna. Framför allt i kategorin åringar utan familj fungerar inte de geografiska kriterierna som referensram. Samhörigheten byggs upp på helt annan grund än den traditionella kyrkan. Styrkan i vår kommunikation ligger i att i princip vem som helst som är intresserad av kyrkans verksamhet kan producera gräsrotsmaterial på sociala medier. Vår marknadsföringskommunikation finansieras nästan helt med medel som blivit över från projektet som skulle stöda medlemsutvecklingen. I praktiken har det närmast varit fråga om att marknadsföra enskilda evenemang (reklam och arrangemang kring evenemanget den blomstertid nu kommer, den gemensamma adventskalendern, småskalig reklam till allhelgonahelgen och påsk, 10 årsfödis). Reklamkampanjen inför församlingsvalet finansieras med egna budgetmedel. Det saknas en samsyn i fråga om helhetsbehovet. Det finns inget långsiktigt, systematiskt utvecklingsarbete. I dagsläget spills allt krut på information om olika aktiviteter men inga satsningar görs på att bygga upp vår image. Vår verksamhet är splittrad vilket leder till kommunikativ suboptimering och dubbleringar. Församlingarna har olika resurser. I en del församlingar har man en heltidsanställd professionell informatör medan dessa

36 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 36 (55) uppgifter i andra församlingar sköts vid sidan av det egna arbetet av en person som saknar kommunikationsutbildning. I framtiden lönar det sig för församlingarna att utreda om de kan dela på kostnaderna för en professionell informatör eller kommunikatör. Församlingarnas gemensamma regionala och professionella kommunikation Målsättningen är att genomföra ett regionalt pilotprojekt i det finska prosteriet Vartiokylän rovastikunta. Prosteriet skulle stå för 75 % av kostnaderna som uppgår till (15 % per församling) medan den gemensamma kommunikationen står för 25 %. Arrangemanget förutsätter sannolikt extern rekrytering. Experimentet utvidgas till tre andra finska prosterier. Erfarenheterna av de svenska församlingarnas gemensamma informatörsresurs som togs i bruk i början av 2017 har varit positiva. En professionell kommunikatör stöder församlingarna och kyrkoherden då det gäller församlingens grundläggande kommunikation och utvecklar de församlingsanställdas kommunikationsförmåga i samråd med dem som ansvarar för kommunikationen i sociala medier och reklammedier. En regional resurs ger synergieffekt då t ex kurser på en gång kan arrangeras för hela arbetsteam på prosteriets område. Många kommunikationsansvariga sköter sitt jobb utan att egentligen ha fått någon kommunikationsutbildning. Den regionala kommunikatören fungerar som länk mellan församlingarna på området och den gemensamma kommunikationen. Genom att koncentrera kommunikationen till den regionala kommunikatören kan man se till att informationen löper bättre i bägge riktningarna. Kostnader till utgången av 2019: för den gemensamma kommunikationens del Bättre utnyttjande av sociala medier och en somestrategi Via konkurrensutsättning söker vi en some-partner med vilken vi i initialfasen bygger upp en strategi som stöder marknadsföringen av Kyrkan i Helsingfors på sociala medier. Strategin ska göra det lättare att välja de metoder och kanaler som är relevanta med tanke på framtiden. Då strategin är färdig ska de gemensamma målen och riktlinjerna knäsättas med hjälp av församlingarnas kommunikatörer, personalens some nätverk och frivilliga insatser. Målsättningen är att i allt högre grad kunna reagera snabbt på samma sätt som andra aktörer på sociala medier. Det gäller att förstå målgruppens kultur. Tanken är att vi ska kunna hjälpa församlingarnas personal så att de fattar när det är motiverat att gå med i en diskussion eller reagera på det som skrivs på sociala medier.

37 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 37 (55) I utvecklandet av de sociala medierna ingår också att producera för some typiskt material (t ex mem och videor). Det kostar att producera innehåll. Preliminär kostnadskalkyl Helsingforsförsamlingarnas marknadskommunikation Utgångspunkten för all marknadsföring är att man identifierar målgruppens behov och värderingar. Här kan vi ta hjälp av Arvot360 ett redskap som utöver marknadskommunikationen också används vid verksamhetsplaneringen. Kostnaderna för konsultation och utbildning kring Arvot360 uppskattas till /månad. Marknadskommunikationen koncentreras till s k image communication och till att bygga upp vår image med hjälp av kyrkans unika utbud av helgdagar (Stadin pyhät kuusi kertaa vuodessa). Utöver kostnaderna för utrymme i medierna behövs resurser för att själv producera eller köpa upp högklassigt innehåll. Kyrkan ska synas i samband med helgerna i gatubilden (ute- och digireklam t ex i metro och köpcenter och i de centrala kyrkor som fungerar som landmärke) och på sociala medier. Med medialt utrymme avses: a) reklam i sociala medier och ökad synlighet: preliminär kostnadskalkyl b) utereklam och traditionella medier: preliminär kostnadskalkyl Också de tvååriga projekt som sammanfattar förändringen av verksamhetskulturen behöver marknadskommunikationsstöd. Då man t ex informerar om familjerådgivning, diakoni, stöd i svåra stunder (sjukhussjälavård och begravningsportalen) samt då man kommunicerar om kristen fostran finns det ett stort behov av användbart bild- och videoinnehåll. För produktion av innehåll reserveras Att mäta: i samråd med en extern samarbetspart fastställer vi mål för marknadskommunikationen, vi undersöker hur vi lyckas genom att mäta två marknadskampanjer och jämföra resultatet av den imageundersökning som görs Kostnaderna torde överstiga Kostnadseffekt av punkt 3.1: (tvåårigt tilläggsanslag Eftersom kostnadskalkylerna är preliminära öronmärks inte 10 %.) 3.2. Elektronisk ärendehantering, kyrkliga förrättningar och diakoni Av Innofactor Primes församlingskunder har Vanda, Åbo och St Karins, Lahtis och Uleåborgs samfälligheter i samarbete med Innofactor sedan förra sommaren utvecklat elektroniska ärendehanteringstjänster. Bland de elektroniska tjänsterna finns tidsbokning för dop, diakoni, vigsel eller jordfästning samt reservering av lägergård, tidsbokning hos präst eller diakon, anmälningsfunktioner och nätbetalning.

38 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 38 (55) Ärendehanteringstjänsterna sköts via nätidentifikationstjänsten suomi.fi och medlemmarnas församlingstillhörighet kontrolleras via gränssnittet Kirjuri. Vanda samfällighet har infört tidsbokning till diakonin. Representanter för Helsingfors samfällighet träffade representanter för Innofactor och de ovan nämnda samfälligheterna i december Helsingfors samfällighet har antagits som medlem i projektet som ska utarbeta den elektroniska ärendehanteringen. Också i Helsingfors kunde man redan införa elektronisk tidsbokning för dop och besök hos diakoniarbetarna. Helsingfors samfällighet har begärt anbud på en elektronisk ärendehanteringsplattform av Innofactor (anmälning och betalning via nätet). Möjligheterna att elektroniskt boka tid för kyrkliga förrättningar och diakoni byggs upp på samma plattform. Innofactor har gett anbud i vilka priset på den elektroniska tjänsten baseras på församlingsekonomins medlemsantal. Priset på Ilmo, dvs förnyandet av systemet för anmälning och betalning via nätet (40 000, 0 % alv) utgår från att förverkligandet sker i samarbete med Esbo samfällighet. Kostnaderna för införande av de elektroniska tilläggstjänsterna (bokande av tid för dop, vigsel, jordfästning och tidsbokning till arbetstagarna) uppgår till för respektive modul (0 % moms). I Helsingfors har man kommit överens om vilka församlingar som har beredskap att från och med sommaren 2018 också ta emot förrättningsbokningar elektroniskt. Avsikten är att utvidga den elektroniska ärendehanteringen också till andra församlingar. För att kunna införa elektronisk bokning måste en digispecialist anställas. Personens uppgift skulle vara att handgripligen hjälpa församlingarna att ta i bruk det elektroniska ärendehanteringssystemet och att fungera som kollega till programdirektören i frågor som gäller begravningsportalen. Digispecialistens tjänster behövs under minst två år framöver och lönekostnaderna skulle på årsbasis uppgå till /p a. Kostnaderna för punkt 3.2. uppgår till inklusive anslaget i årets budget och reserveringen för år 2019 på kostnadsstället stödsystem för församlingsarbetet ( ) Stöd till helsingforsfamiljernas kristna fostran Helsingfors invånarantal ökar markant under de kommande åren. Prognoserna visar att särskilt antalet barn och ungdomar ökar. Antalet 0-18 åringar ökar med fördelat över en tioårsperiod. Detta innebär en ökning om i samtliga åldersgrupper (0-6, 7-12, och år). Helsingfors förvandlas småningom till en stad för barn och unga. Denna förändring är en utmaning för alla som jobbar med barn och unga. För kyrkans framtid är fostran en kritisk faktor. I dagsläget kan upp till tusen barn till våra medlemmar bli odöpta. År 2016 döptes barn i Helsingfors och 2017 var antalet På ett år har antalet alltså minskat med 275. En jämförelse av siffrorna för januari-februari ger redan

39 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 39 (55) orsak till oro döptes 521 barn, 2017 döptes 431och 2018 har hittills 377 barn döpts. Nativiteten förklarar en del av siffrorna men det är uppenbart att antalet dop minskar radikalt. Detta får på sikt återverkningar också på antalet konfirmander, kyrkliga vigslar, intresset för kyrkliga förrättningar, kommande dop och i slutskedet också på antalet jordfästningar. Nedan beskrivs sex funktioner som stöder församlingsverksamhet och som hänför sig till riktlinjerna för förändringen av verksamhetskulturen. Barnets stig, två alternativ: det döpta och det odöpta barnets stig Den gamla doptraditionens popularitet har minskat betydligt. Särskilt tydligt märks detta i helsingforsförsamlingarna. Man har undersökt varför föräldrarna väljer att inte låta sina barn döpas och konstaterat att 39 % av föräldrarna som år 2012 inte lät döpa sina barn motiverade detta med att barnet senare själv ska få avgöra vilken tro det vill bekänna sig till. Detta ger församlingen en möjlighet att ge barnet vägkost inför det kommande beslutet. Hittills har kyrkan bara haft en stig för sådana barn och familjer som låtit döpa sitt barn. Man har ställt sig kritiskt till fenomenet att inte låta barnet döpas. Barnet kan ha förlorat kontakten till församlingen även om föräldrarna kanske hör till församlingen. Om barnet inte deltar i religionsundervisningen i skolan kan det hända att barnet inte alls kommer i kontakt med kyrkan. Vi får tänka om och lägga upp en stig för de barn och familjer som velat ge sina barn möjlighet att själv besluta. Låt oss stöda dessa familjer och barn. Att bygga upp en stig för ett barn som inte döps som baby Greppa detta nya fenomen, gör en möjlighet av hotet. Vi skapar en ny stig. Vi erbjuder möjlighet att motta dopet oberoende av ålder, vi gör det lättare och stöder den religiösa fostran i familjerna. Detta innebär gemensamma överenskommelser, modernt material och nya rutiner. det är viktigt att kyrkoherdarna granskar namngivningsceremonierna och hur kyrkan ställer sig till dem. vi kombinerar vår kompetens och skapar en servicestig för barnet och familjen.familjerna ska kunna se stigen på en digital plattform. Församlingens serviceplattform kombinerar bl a fostran, evenemang, diakoni, sjukhusaktiviteter och familjerådgivning. stigen för dem som inte döpts länkas till församlingens elektroniska ärendehantering, bl a bokning av tid för dop (separat projekt). vi nätverkar med det nationella dop- och fadderprojektet. Kyrkans forskningscentral inleder 2018 ett dop- och fadderprojekt som stöder vår verksamhet. Vi tillämpar tjänstedesign och Arvot360.

40 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 40 (55) Att stärka stigen för barnet som ska döpas För barnet som ska döpas finns en stig som syftar till att barnet ska bli en församlingsaktör.stigen omfattar både församlingens verksamhet och verksamhet som produceras gemensamt, bl a konceptet Enbart det bästa. Denna stig måste byggas ut, vi måste lära oss vad som fungerar och slopa det som inte fungerar. I samarbete med Helsingfors universitet har enbart det bästa kampanjen undersökts och i september 2018 får vi respons på konceptet. Kyrkoherdarna har (03/2015) enats om att ringa till familjer som har ca en månad gammal baby. Vi kontrollerar om modellen fungerar och vidareutvecklar den. Församlingen är den enda uppsökande aktören, detta borde vi utnyttja. En möjlighet till detta utgör dopdagarna, bemärkelsedagar och kontakt efter dopet. Nya utvecklingsprojekt är t ex födelsedagsfirande och dop på Svartholmen samt aftonbönen som en möjlighet att fördjupa den kristna fostran. Det är viktigt att få grepp om faddrarna. Fadderskapet förenar en stor del av våra medlemmar. Här ansluter vi oss till den nationella utvecklingsprocessen. Målet för barnets stig: tillsammans med församlingarna enas vi om de frågor kring vilka vi kontaktar familjerna. En del av kontakterna kan göras centraliserat. Förutsätter att vi agerar tillsammans, överskrider gränserna för våra respektive arbetsområden och att vi har resurser för för att bygga upp verksamheten. Resurs: församlingarna och de gemensamma arbetsformerna kommer överens om servicehandledning för bägge alternativen. Vi har beredskap att utveckla material och verksamhet Välkommen till världen Välkommen till världen! kort och videohälsning till babyns familj. Aftonbönens språkdräkt ses över och moderniseras. Hälsningen är altruistisk och närmast en positiv gest mot babyn och dess familj. I hälsningen ingår en aftonbön som föräldrarna kan använda för att välsigna sitt barn. Avsikten är att återinföra aftonbönen i familjerna så att den blir en trygg gemensam interaktiv kvällsstund. Senare kan man också skapa böner för andra ålderssegment. Kampanjens syfte: att vara först med att gratulera familjen med anleding av den nyfödda mänskan. Att få föräldrarna att se att livet är en gåva som vi får vara tacksamma för. Resurs: förberedelse och eventuella utskick (om man inte försöker träffa målgruppen) Digitaliseringens möjligheter i småbarnspedagogiken De digitala plattformerna ger många möjligheter. Spelifiering har med framgång testats på skolbarn och resultatet har varit gott. Bl a har Fisucraft fått pris som framgångsrikt koncept. Den animerade figuren Mämmi bygger på frågor från barn och ungdomar (bl a TekstariTupu). Materialet kan användas av skolelever och deras lärare. En modell för hur materi-

41 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 41 (55) alet kan användas utarbetas som bäst i samråd med Nuori kirkko och kyrkostyrelsen. Församlingarnas personal som arbetar med småbarnsfostran har uttryckt önskemål om att nytt material typ Pikku-Mämmi skulle utarbetas till stöd för undervisningen. Animationerna fungerar som verktyg på dagis. Vi skapar en animerad figur och med hjälp av animationsverkstäder gör vi tillsammans med barnen animationer som behandlar frågor som engagerar små barn. Animationerna kan användas av församlingen och personalen och också ställas till daghemmens förfogande. Vi stöder interaktionen med de små barnen, emotionell kompetens och funderar tillsammans med barnet över frågor större än livet. Behovet av att utvecklas bottnar i den nya livsåskådningsfostran som ges i daghemmen. Målsättning för Pikku Mämmi: att skapa material som är lätt att använda på dagis och som kan sporra barnen till konstruktivt tänkande. Resurs: Animationsarbetet gjort. Story och tekniskt förverkligande Stöd till församlingarnas ungdomsparlament Målsättningen är att stärka barnens och ungdomarnas delaktighet och möjlighet att direkt påverka. Pilotprojektet som Huopalahden rovastikunta inlett har finansierats med medel avsedda för förändring av verksamhetskulturen. Erfarenheterna har varit goda. Vi reserverar anslag för att utvidga ungdomsparlamentverksamheten också till de övriga prosteriernas församlingar. Ungdomarna besluter tillsammans med ungdomsarbetsledarna hur anslaget används. Som förebild tjänar Helsingfors stads modell. Barnkonsekvensbedömningen utvecklas och görs till en del av det normala beslutsfattandet i församlingarna och samfälligheten. Målsättning: att stärka de ungas delaktighet och att ge dem möjlighet att påverka samt barnkonsekvensbedömning som en etablerad del av den normala förvaltningen i samtliga församlingar och i samfälligheten. Resurs: /prosteri/år Kostnadseffekt av punkt 3.3: (tvåårigt tilläggsanslag ) 3.4. Stärkande av fastighetsbyråns resurser För fastighetsavdelningen föreslås ett anslag om för anskaffning av eventuella tilläggsresurser efter att de vakanta ordinarie befattningarna besatts. Anpassningen av verksamhetslokalerna har lett till att församlingarna förväntar sig reparationer och ombyggnad av lokalerna de nu använder. Fastighetsavdelningens resurser har inte räckt till för att tillmötesgå dessa förväntningar eftersom de vakanta posterna inte kunnat besättas

42 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 42 (55) med behörig personal. Högkonjunkturen i fastighets- och byggbranschen har lett till att samfällighetens löner släpar efter, särskilt i relation till den privata sektorn. Detta gör det naturligtvis vanskligt att rekrytera. Följaktligen måste man bedöma med vilka metoder man kan säkerställa tillgången på tillräckligt högklassig personal. Det blir betydligt dyrare att utnyttja köptjänster och vi skulle i varje händelse vara tvungna att binda upp resurs för administration, övervakning och handledning. Utan kraftig handledning av den egna personalen har de externa leverantörerna inget intresse att övervaka kvalitet och kostnader. Vid fastighetsavdelningen är följande befattningar obesatta: underhållschef, servicechef, fastighetsplaceringschef, projektutvecklingsingenjör och arbetschef. Fastighetsavdelningens primära mål är att besätta dessa befattningar. Eftersom mängden planerat och icke utför arbete är stor och tidtabellen redan överskridits reserveras för anskaffning av tilläggsresurser. Kostnadseffekt av punkt 3.4: (tvåårigt tilläggsanslag ) Bilagor 10 Förändring av verksamhetskulturen - uppdaterad

43 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 43 (55) 540/ Kertomus yhteisestä seurakuntatyöstä Helsingissä 2017, Skildring av det gemensamma församlingarbetet i Helsingfors 2017 Beslutsförslag Beslut Kyrkofullmäktige antecknar skildringen av det gemensamma församlingsarbetet 2017 för kännedom. Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR , 87 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar för kännedom skildringen av det gemensamma församlingsarbetet i Helsingfors 2017 för kännedom 2) delger kyrkofullmäktige rapporten för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Enligt instruktionen för det gemensamma församlingsarbetet ska samfälligheten sörja för det gemensamma församlingsarbetet. Den ifrågavarande enheten samarbetar med enskilda individer och med de organisationer och gemenskaper som dessa bildar. Det gemensamma församlingsarbetet stöder församlingarna och verkar för att samarbetet mellan församlingarna ska kunna förverkligas. Det gemensamma församlingsarbetet sköter diakoni, fostran och församlingstjänst, familjerådgivning och sjukhussjälavård samt telefontjänsten, Svartholmens verksamhetscenter samt ungdomshemmet på Lövö. Gemensamma församlingsarbetets byrå sköter kontorsservicen och därmed förknippad kundtjänst. Gemensamma kyrkorådet ska enligt instruktionen leda, utveckla och övervaka det gemensamma församlingsarbetet vars verksamhet leds av direktören för det gemensamma församlingsarbetet. Direktören ansvarar för att verksamheten förverkligar de fastställda riktlinjerna och målen för verksamheten.

44 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 44 (55) Som bilaga till föredragningen fogas publikationen Kertomus yhteisestä seurakuntatyöstä Helsingissä 2017, Skildring av det gemensamma församlingsarbetet i Helsingfors firades reformationens 500 årsjubileum samtidigt som Finland firade 100 år av självständighet. Under vårens vackraste veckoslut gick Kyrkans musikfest av stapeln i Helsingfors under devisen Helig sång så in i Hesa (Sana soi Stadissa!). Ordet var reformatorn Luthers största upptäckt. Att genom sång förkunna ordet ger ordet ännu större genomslagskraft. Wer singt betet doppelt (quis cantat bis orat). För att uppleva ordets och musikens kraft samlades mänskor till olika evenemang i samband med kyrkans musikfest. Det gemensamma församlingsarbetet bar tillsammans med församlingarna, kyrkostyrelsen och diverse kyrkomusikorganisationer ansvaret för arrangemangen. Det gemensamma församlingsarbetet har utvecklat sitt arbete i överensstämmelse med de gemensamt överenskomna riktlinjerna. I redogörelsen granskas året 2017 utgående från reformen av verksamhetskulturen och de mål som uppställts för denna reform. En stor del av arbetet gäller just sådant som den nya verksamhetskulturen uppmanar till. Hit räknas bl a att söka upp de mest nödlidande, dvs sådant som diakonin och specialungdomsarbetet kontinuerligt och professionellt gör. Då livet känns svårt erbjuder vi helsingforsarna stöd, t ex i form av sjukhussjälavård och familjerådgivning. Vi har ett omfattande samarbete med församlingarna och bildar vid behov nätverk med andra aktörer. Det gemensamma församlingsarbetet har också metoder med vilka man snabbt kan tillmötesgå varierande behov, t ex genom att ordna nödinkvartering för asylsökande. Vi har resurser och kompetens så vi kan stöda och nå ut till helsingforsarna t ex via utbildningsinrättningarna och andra institutioner. Vi kan smidigt ta oss dit där helsingforsarna trivs och dryftar olika livsfrågor, till mässor, evenemang och på webben.