MOTIONER TILL EXTRA FÖRBUNDSRÅD SEPTEMBER 2016

Transkript

1 MOTIONER TILL EXTRA FÖRBUNDSRÅD SEPTEMBER 2016

2 Innehållsförteckning Motion 1. Reformering av det fackliga avtalet om restid och restidsersättning... 1 Motion 2. Restid... 4 Motion 3. Angående övertid... 5 Motion 4. Mail och mobilpolicy... 7 Motion 5. Arbetstidsmått... 9 Motion 6. Arbetstidsmått Motion 7. Arbetstidsmått Motion 8. Nattarbete Motion 9. Samordning av begreppen ski arbete och turlistearbete Motion 10. O-arbetstider och dess effekter Motion 11. O-Arbetstider: Definitioner och reglering av intermittent treski och kontinuerligt treski, turlistearbete, ski liknande arbete etc Motion 12. Förkortad veckoarbetstid vid arbete på obekväm tid Motion 13. Ang turlistearbete / ski arbete Motion 14. Ski arbete Motion 15. Ski arbete Motion 16. Ski arbete Motion 17. Värdering av svensk kabinpersonals turlistearbete Motion 18. Skapa mänskliga arbetstider även för kabinpersonal i Sverige. Förhandla bort O-arbetstid! Motion 19. Återhämtning Motion 20. Återhämtning Motion 21. Turlistearbete Motion 22. Obekväma arbetstider Motion 23. Ohälsosamma arbetstider Motion 24. Ohälsosamma, oreglerade arbetstider Motion 25. O-regelbunden arbetstid Motion 26. Oregelbundna arbetstider Motion 27. Oregelbunden arbetstid Motion 28. O-arbetstider Motion 29. O-arbetstider Motion 30. O-arbetstider=Oregelbundna, hälsosamma och obekväma arbetstider Motion 31. O-arbetstider, Obekväma, Osociala, Oförutsägbara, Ohälsosamma, Oregelbundna... 40

3 Motion 32. O-arbetstider. Obekväma, Osociala, Oförutsägbara, Ohälsosamma, Oregelbundna. Ett välkänt begrepp inom Unionen Motion 33. O-arbetstider. Obekväma, Osociala, Oförutsägbara, Ohälsosamma, Oregelbundna. Ett välkänt begrepp inom Unionen Motion 34. O-arbetstider. Obekväma, Osociala, Oförutsägbara, Ohälsosamma, Oregelbundna Motion 35. O-arbetstider Motion 36. O-arbetstider. Obekväma, Osociala, Oförutsägbara, Ohälsosamma. Oregelbundna Motion 37. Ski arbete Motion 38. Ski arbete Motion 39. Ski arbete Motion 40. Ski arbete Motion 41. Ski arbete Motion 42. Ski arbete Motion 43. Ski arbete Motion 44. Ski arbete Motion 45. Motion till Förbundsrådet Motion 46. Ändring av text i kollektivavtal (Bortavtalad övertid) Motion 47. Bortförhandlad övertid ramarna behöver moderniseras i kollektivavtalen Motion 48. Flextid för butikschefer Motion 49. Heltidsmått Motion 50. Kortare arbetstid på deltid som kabinanställd på SAS Motion 51. Motion om solidarisk arbetstid Motion 52. Arbetstidsförkortning Motion 53. Arbetstidsförkortning för alla Motion 54. Hållbara arbetstider för en hållbarhet genom hela arbetslivet Motion 55. Växla outnyttjad arbetstidsförkortning mot pensionsavsättning Motion 56. Mer semester åt alla Motion 57. Minst sex veckors semester åt alla Motion 58. Utökad semester Motion 59. Rätt till svensk sommarsemester Motion 60. Fyra veckors semester Motion 61. Rätten till 4 veckors sommarsemester enligt svensk lagsti ning även för kabinpersonal i Sverige Motion 62. Rätten till 4 veckors sommarsemester Motion 63. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 64. Rätten till fyra veckors sommarsemester... 86

4 Motion 65. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 66. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 67. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 68. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 69. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 70. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 71. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 72. Rätten till sommarsemester Motion 73. Semester Motion 74. Semester Motion 75. Sommarsemester Motion 76. Lagstadgad sommarsemester Motion 77. Motion/Kabinpersonal Motion 78. Rätten till fyra veckors sommarsemester Motion 79. Förslag till förbättring av kabinpersonalens arbetsvillkor Motion 80. Rimliga in- och utcheckningstider i samband med lediga dagar Motion 81. Rehabilitering med kvalitet Motion 82. Jämställdhet och tarifflöner för kabinanställda inom flygbranschen Motion 83. Jämställdhet och tarifflöner för kabinanställda inom flygbranschen Motion 84. Jämställdhet och tarifflöner för kabinanställda inom flygbranschen Motion 85. Anställd på SAS i många år Motion 86. SAS Kabinanställda. Samma lönelista Motion 87. Insyn i arbetsvärderings- ratingsystem Motion 88. Ombudsmannahjälp för klubblösa eller siffersatt individgaranti Motion 89. Medlemmar utan klubb Motion 90. Höj våra lägsta löner Motion 91. Avtalsmotion till förbundsrådet Motion 92. Löpande justering av lägstlöner Motion 93. Åldersgräns lägsta lön Callcenter Motion 94. Upphandlingar får inte leda till lönesänkningar Motion 95. Förhindra negativ löneglidning Motion 96. Lönesättning på 20-hundratalet Motion 97. Problemet ökande lönekly or Motion 98. Ändra skrivningar vad gäller OB och helgdagar i avtalen Motion 99. OB-ersättningens klockslag

5 Motion 100. Helg-OB hela helgen Motion 101. Ski arbete Motion 102. Utbetalning av semesterlön Motion 103. Per diem Motion 104. Traktamente Motion 105. Traktamenten, SAS Kabinanställd Motion 106. Lika traktamente Motion 107. Flexpension för medlemmar inom Almega Motion 108. Inflytande över den egna arbetstiden Motion 109. Loss of Licence, LoL Motion 110. Loss of Licence, LoL Ett välkänt begrepp inom flygbranschen Motion 111. Avtalsspecifika avtalskrav Motion 112. Delegationsindelning Motion 113. Tillägg till motion Delegationsindelning Motion 114. Namn på branschdelegation Motion 115. Avtalslängd - löptid Motion 116. Lagstadgad konflikträtt

6 Motion 1. Reformering av det fackliga avtalet om restid och restidsersättning JOVAN BYSTRÖM, ÖST Jag arbetar på Siemens utbildningsavdelningen där resor globalt ingår som en del av tjänsten. Vi utför ofta våra utbildningar hos våra kunder mån-fre ca ggr per år. Detta innebär att vi får nästan alltid resa helger på resor som ofta är timmar långa i de lägsta klasserna där sömn är mycket svårt. Med gällande praxis om restid räknas resa i praktiken som vila trots att det är betydligt tyngre att resa 40 timmar en helg en att gå till kontoret lördag söndag och arbeta. Skillnaden är att om du arbetar omfattas du av regler hur mycket man får arbeta i streck utan vilodagar m.m. Detta fungerar inte om du reser mellan jobben där är vi hänvisade till en snäll chef, (godtyckligt). Detta är inte acceptabelt anser jag. Exempel 1 är att jag efter en 35 timmar lång resa till Australien har ytterligare 7 timmar i hyrbil att göra för att komma till slutdestination. Jag hör av mig till företaget för att be om tillstånd att sova innan fortsätter köra en lång bilresa. Företagets svar var att i deras resereglemente skall resa göras utan att mellan landa på hotell, (det får man bekosta själv). Tycker facket att jag är så utvilad så att jag, efter en 35 timmar lång resa i ekonomi med 1-2 timmars sömn är en lämplig chaufför? På grund av gällande praxis, (fackligt avtal om restid), har vi ingen grund att hävda vila på grund av lång resa. Exempel 2 är när jag hade fyra uppdrag i streck mån-fre med långa resor på samtliga helger, (14-30 timmar), vilket innebar att jag var i tjänst i praktiken 5 veckor i sträck då mina vilohelger försvann i resa. Hur bra är man på en arbetsplats efter en sådan resa? Betänk att jag kan spendera upp emot 30 helger på detta vis. Mitt förslag för förändring: 1) Vi skulle helst vilja se detta som arbete då vi faktiskt helt klart är i företagets tjänst. 2) Gör det Minimum möjligt att byta restidstimmar mot 1 ledig timma. (som allternativ 2) 3) Sluta likställa resa med vila då det är en klar säkerhetsrisk. 4) Klargör regler för vad som händer om man inte vill resa en helg? Detta är ju inte arbete, äger företaget fortfarande våra helger. Skall vi vara tillgängliga men inte få betalt för arbete? Motion 1 - Sid 1(3) 1

7 5) Vi skall undvika att resa på helger men om uppdraget kräver detta skall man beordras av företaget och då bör det vara arbetstid, det vill säga att om den resande själv väljer att resa helg av bekvämlighet skall företaget inte vara skyldig att betala arbete. att besluta enligt punkt 1-5 : Tjänstemännens resande i tjänsten har ökat och jämfört med tidigare förläggs restiden oftare utanför den ordinarie arbetstiden. Detta medför att tjänstemännens fritid minskar och att återhämtning från arbete och resande ibland uteblir. Behovet av förbättrade regler för tjänsteresor har därmed ökat. Viloperioder är viktiga både för tjänstemanens hälsa och sociala liv. Att resa i tjänsten inte kan ses som en fullgod viloperiod är ett krav som Unionen drivit länge. I avtalsrörelsen ändrades fokus från att handla om att restid ska ersättas som arbetad tid till att i stället lyfta arbetsmiljöaspekterna med att få fullgoda viloperioder. Detta har lett till att Unionen nått framgång i några avtal med skrivningar om att arbetsmiljön särskilt ska beaktas för resande tjänstemän samt att arbetsresor inte oskäligt ska belasta dygns- och veckoviloperioderna. Senast i avtalsrörelsen 2016 skrev Teknikarbetsgivarna och Unionen en gemensam kommentarstext om hur resor i tjänsten bör hanteras. Vad gäller punkt 4 kan övergripande sägas att det är anställningsavtalets innehåll som sätter ramen för arbetsskyldigheten. En tjänsteman som enligt sitt enskilda anställningsavtal inte har kommit överens om att utföra arbete utomlands är inte heller skyldig att göra det. Om man har avtalat om att utföra arbete utomlands är det annorlunda och om man då, utan att ha ett giltigt skäl, vägrar att utföra arbete utomlands riskerar man att bli uppsagd. Det är i det sammanhanget viktigt att komma ihåg att det många gånger ingår tjänsteresor utomlands som en del av anställningsavtalet, även om det inte har uttryckts skriftligen. Om man muntligen har kommit överens ingår det också i avtalet. Man får också titta på om det enligt tjänstens innehåll förutsätts att tjänsteresor utomlands ingår eller kan ingå. Den som tidigare åkt på tjänsteresor utomlands i anställningen får normalt också genom sitt agerande anses ha accepterat det. När en tjänsteman sedan reser utanför ordinarie arbetstid uppkommer frågan om tiden ska ersättas som övertid eller enligt restidsreglerna och om tiden är att betrakta som arbetstid eller som vilotid enligt arbetstidsavtalet. Det måste avgöras från fall till fall i enlighet med omständigheterna i det enskilda fallet. Hur vanligt förekommande det är med resor i tjänsten skiljer sig mellan olika branscher och problematiken avseende vila och ersättning skiljer sig också mellan branscherna. I förbundsstyrelsens förslag till gemensam inriktning för Unionens förhandlingar under Avtal 2017 ingår, liksom för förhandlingarna 2016, arbetstidsfrågorna genom frågan om ökade möjligheter till återhämtning utifrån respektive Motion 1 - Sid 2(3) 2

8 branschs behov. Med dessa utgångspunkter har branschdelegationerna att för respektive avtalsområde utifrån avtalsområdets behov och förutsättningar ta fram förslag till anpassade avtalskrav. : att motionen är beaktad. Motion 1 - Sid 3(3) 3

9 Motion 2. Restid RS, SKARABORG/VÄST Tjänsteresor är ett naturligt och nödvändigt inslag i våra medlemmars vardag, allt fler medlemmar reser mycket utanför sin ordinarie arbetstid. Vi ser en ökad hälsorisk när möjligheten till dygnsvila minskar. Restid kan inte alltid räknas som vila. Ur ett hälsoperspektiv behöver vi 11 timmars dygnsvila. För att säkerställa möjligheten till återhämtning och vila behöver detta tydligare regleras i våra avtal. Vi föreslår Att restid ur vilosynpunkt ska jämställas med arbetstid. : Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 1. att motionen är beaktad. Motion 2 - Sid 1(1) 4

10 Motion 3. Angående övertid KARIN GREEN, GÖTEBORG Enligt arbetstidslagen får vi arbeta högst 200 timmar övertid per år i Sverige. Enligt kollektivavtal brukar detta begränsas till 150 timmar per år. Den som råkat ut för långa perioder med övertidsarbete vet hur mycket övertidsarbete frestar på. Det blir ingen tid över till vare sig välbehövlig motion, hemmets skötsel eller umgänge med familj och vänner. För den som har lite längre restid till arbetet blir situationen än svårare. Övertidsarbete är ingen bra grund för en hållbar livsstil och en långt arbetsliv. Maxgränserna har varit desamma sedan väldigt många år tillbaka, åtminstone sedan talet, då samhället såg helt annorlunda ut. I dagens samhälle då i stort sett alla vuxna, såväl mammor som morfäder, yrkesarbetar, barn ska hämtas och lämnas och arbetsresorna generellt är längre finns inte flexibilitet i privatlivet för att parera för att någon familjemedlem arbetar mycket utöver ordinarie tider. Om gränserna sänktes skulle företagen tidigare behöva reagera på arbetstoppar och se över anställningsbehovet. Yrkar därför att Unionen verkar för att gränsen för maximal övertid sänks i kollektivavtalet att Unionen lobbar för att gränsen för maximal övertid sänks i arbetstidslagen Denna motion skickades till förbundsstyrelsen under Förbundsstyrelsen beslutade att överlämna den till nästkommande förbundsråd som hanterar avtalsfrågor. Övertid får tas ut då något oförutsett och oplanerat inträffar i verksamheten. Övertidsarbetet ska vara tillfälligt och kortvarigt och ska dessutom vara beordrat eller godkänt i efterhand av arbetsgivaren. Övertiden ska alltså inte användas för att klara av den ordinarie verksamheten. Enligt arbetstidslagen får allmän övertid tas ut med upp till 200 timmar per kalenderår då det finns särskilda behov, med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. I Unionens kollektivavtal varierar för närvarande den allmänna övertiden med 100 till 200 timmar beroende på avtal. Arbetstidslagen medger att extra övertid tas ut om 150 timmar per år vid särskilda skäl. I de fall det finns kollektivavtal på arbetsplatsen måste arbetsgivaren istället träffa en överenskommelse med klubben för att använda extra övertid. Unionen verkar i första hand för att parterna via kollektivavtal ska reglera arbetslivets frågor och utveckla kollektivavtalen för att förbättra medlemmarnas vardag. Detta Motion 3 - Sid 1(2) 5

11 stärker parternas möjlighet att själva ta ansvar för villkoren på arbetsmarknaden och ger förutsättningar för långsiktigt stabila regler. Arbetstidslagen reviderades dessutom nyligen då reglerna för användandet av extra övertid ändrades, vilket minskar sannolikheten för att regering och riksdag tar upp behandling av arbetstidslagen inom de närmaste åren. Förbundsstyrelsen ser arbetet med att minska övertid som en viktig fråga. Ändringar i övertidstaken för allmän och extra övertid är dock trubbiga verktyg för detta, snarare måste arbetstid och övertidsarbete tydligare vara en del av arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete och kraven i verksamheten måste vara anpassade till resurserna som finns i arbetsorganisationen. En bättre tillämpning av arbetstidsavtalens och arbetstidslagens befintliga regler kring övertid, att övertid bara ska användas då särskilda skäl föreligger, är grundläggande för att minska användandet av övertid på arbetsplatserna. I förbundsstyrelsens förslag till gemensam inriktning för Unionens förhandlingar under Avtal 2017 ingår, liksom för förhandlingarna 2016, arbetstidsfrågorna genom frågan om ökade möjligheter till återhämtning utifrån respektive branschs behov. Med dessa utgångspunkter har branschdelegationerna att för respektive avtalsområde utifrån avtalsområdets behov och förutsättningar ta fram förslag till anpassade avtalskrav. att första att-satsen är beaktad att avslå andra att-satsen Motion 3 - Sid 2(2) 6

12 Motion 4. Mail och mobilpolicy MAGNUS ENGVALL, SMÅLAND I ett allt mer gränslöst arbetsliv kan det vara svårt att verkligen veta som medlem vad som förväntas av mig som tjänsteman vid längre ledigheter som t.ex. sammanhängande semester. Vi kan i stort sett arbeta när vi vill och var vi vill med dagens teknik. Att inte kunna släppa arbetet under semestern är och kommer bli ett stort arbetsmiljöproblem om vi inte reagerar i tid. Det går alltid att lokalt ta fram en policy, som Unionen förespråkar, men frågan är hur det verkligen efterlevs. Utförs det arbete under semestern så ska det också ersättas med antingen lön eller ledighet. Denna fråga tror jag är tuff att lösa lokalt mellan klubb och arbetsgivare. De flesta klubbar jobbar med frågan aktivt, men det finns också risk att de inte gör det alls utan tydliga riktlinjer från Unionen centralt. De medlemmar som är klubblösa har det ännu svårare att hävda sin rätt till en ostörd ledighet. Det finns massor med rapporter och utredningar framtagna, men det kan inte stanna vid det, utan tydligare reglera var Unionen står i frågan om mail- och mobilpolicy. Föreslår därför att: Unionen i alla kollektivavtal har en skrivelse om hur alla företag ska hantera mail och mobilpolicy. Beredskapsavtalen ses över för hur ersättningen ska hanteras Unionens undersökningar, och forskning från bland annat Stressforskningsinstitutet, visar att tillgänglighet efter ordinarie arbetstid är en komplex fråga som har flera orsaker. Ibland är det direkta eller indirekta krav från arbetsgivaren som är orsaken till tillgänglighet, men oftast handlar det om viljan att ställa upp för kollegor och kunder, otydliga förväntningar från arbetsgivaren på prestation eller att tjänstemannen vill skapa en känsla av kontroll över sin arbetssituation. Tillgängligheten uppstår som en konsekvens av hur arbetet är organiserat och är därför en arbetsmiljöfråga. Motion 4 - Sid 1(2) 7

13 Tillgänglighet efter arbetstid sänker kvaliteten på viloperioderna och riskerar att leda till framtida ohälsa för den enskilde på grund av brist på återhämtning i ett kravfyllt arbetsliv. Lösningen handlar om att skapa tydliga ramverk för tjänstemännen att förhålla sig till, så det är tydligt när man förväntas vara tillgänglig och när man kan koppla av. I de fall det finns ett faktiskt krav från verksamheten på tillgänglighet efter ordinarie arbetstid, då arbetsgivaren direkt eller indirekt kräver tillgänglighet, ska beredskapsavtal användas för att reglera förhållandena. I de fall tillgängligheten är en orsak av otydliga förväntningar och uppstår som en följd av hur arbetet är organiserat eller av arbetsplatskulturen, kan en lokalt framtagen tillgänglighetspolicy som syftar till att skydda tjänstemännens viloperioder och fritid användas. En tillgänglighetspolicy tas bäst fram i samverkan, förtydligar och formulerar arbetsgivarens förväntningar utifrån arbetstidsavtalen, och följs sedan upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö förtydligar arbetsgivarens ansvar för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa för arbetstagarna. Som exempel på vilken typ av förläggning av arbetstiden som Arbetsmiljöverket avser, framgår det i de allmänna råden att långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Med föreskrifterna förbjuds inte dessa former av arbetstidsförläggning, som om de beordras ska ses som beredskap, däremot förtydligas arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder. För dem med beredskapsschema kan en sådan åtgärd ske i form av andra förstärkta viloregler, men rör det sig om tillgänglighet som inte är beordrad är en tillgänglighetspolicy en lämplig åtgärd. Föreskrifterna anger inte vilka åtgärder som ska tas eller hur de ska se ut, därför är det fortfarande viktigt att kollektivavtalen ger ett stöd i hur en tillgänglighetspolicy ska se ut. I det avtalspolitiska programmet Unionens syn på kollektivavtalen - deras utformning och utveckling finns som mål att de centrala avtalen ska ge stöd för lokalt framtagna tillgänglighetspolicys för att motverka den tillgänglighet som inte regleras genom beredskapstjänst. I förbundsstyrelsens förslag till gemensam inriktning för Unionens förhandlingar under Avtal 2017 ingår, liksom för förhandlingarna 2016, arbetstidsfrågorna genom frågan om ökade möjligheter till återhämtning utifrån respektive branschs behov. Med dessa utgångspunkter har branschdelegationerna att för respektive avtalsområde utifrån avtalsområdets behov och förutsättningar ta fram förslag till anpassade avtalskrav. : att motionen är beaktad Motion 4 - Sid 2(2) 8

14 Motion 5. Arbetstidsmått MARIA SHOMARI OCH KLUBBEN PÅ OSM AVIATION, STOCKHOLM Kabinpersonal anställd i Sverige är undantagna Arbetstidslagen 10b vilken syftar till en begränsning av veckoarbetstiden till högst 48 timmar med en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall enligt 10b semester och sjukfrånvaro under den tid arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Unionen har under 2016 års avtalsförhandlingar varit tydliga med vikten av ett avtalat arbetstidsmått som nu återfinns princip i samtliga branschavtal. För kabinpersonal anställd i Sverige avtalade Unionen ett arbetstidsmått med en begränsning av 40 timmar per helgfri vecka och år. Alltså endast en begränsning av den sammanlagda årsarbetstiden. Begränsningen vad gäller omfattningen av den årliga arbetstiden för kabinpersonal i Sverige är reglerad genom Lag om arbetstid för flygpersonal inom civilflyget 4 vilken begränsar årsarbetstiden till 2000 timmar per helgfri vecka och år. Detta motsvarar 40 timmar per helgfri vecka och år. Med andra ord betyder inte den av Unionen avtalade begränsningen något i praktiken inte heller i teorin - det vill säga med dagens skrivning i branschavtalet. Om syftet med avtalsförhandlingen 2017 handlar om schyssta kollektivavtal som också är konkurrensneutrala är det dags att ta nästa steg. Arbetstidsmåttet på 40 timmar helgfri vecka och år måste byggas på med ytterligare förbättringar av den sammanlagda arbetstiden för kabinpersonal anställd i Sverige. Ett nästa steg är ett införande av 10b i arbetstidslagen, en svensk skyddslag. Jag föreslår Förbundsrådet beslutar att bifalla motionen att Unionen ska verka för ett införande av Arbetstidslagen 10b i branschavtalet för kabinpersonal anställd i Sverige att Unionen ska avtala att inarbetad semester och sjukfrånvaro ska likställas med fullgjord arbetstid för kabinpersonal anställd i Sverige Som motionen beskriver så är flygpersonal inom civilflyget undantagna från delar av arbetstidslagen. I stället gäller en särskild lag om arbetstid m.m. för flygpersonal med särskilda regler. Under 2016 års kollektivavtalsförhandlingar utvecklades branschavtalet för kabinanställda med införande av en gemensam reglering av arbetstidsmåttet för en heltidsanställd på 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt. Detta reglerar den ordinarie arbetstiden. Förbundsstyrelsen noterar att arbetstider och möjligheter till Motion 5 - Sid 1(2) 9

15 återhämtning fortsatt är mycket viktiga frågor för kabinanställda och att branschavtalet behöver fortsätta utvecklas, för arbetsvillkoren i branschen och för konkurrensneutralitet. Många delar kring arbetstid och tjänstgöring regleras idag i företagsbilagorna. I motionen lyfts behov av att också införa en gemensam regel motsvarande 10b i arbetstidslagen samt att tydliggöra vad som ska anses vara fullgjord arbetstid i branschavtalet. Det saknas i avtalet en reglering av den sammanlagda arbetstiden där viktning av semester och sjukfrånvaro ingår. Bestämmelserna i 10b Arbetstidslagen gäller inte när lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget är tillämplig och frågan kring hur sjukfrånvaro och semester ska hanteras saknas i denna lag. Enligt Unionens uppfattning skall semester och sjukfrånvaro dock räknas som arbetad tid. En gemensam reglering i branschavtalet av den sammanlagda arbetstiden kan vara en principiellt viktig utveckling. I förbundsstyrelsens förslag till gemensam inriktning för Unionens förhandlingar under Avtal 2017 ingår, liksom för förhandlingarna 2016, arbetstidsfrågorna genom ökade möjligheter till återhämtning utifrån respektive branschs behov. Med det som utgångspunkt har branschdelegationen att utifrån gemensam inriktning och avtalsområdets behov och förutsättningar ta fram förslag till anpassade avtalskrav. : att motionen överlämnas till berörda branschdelegationer Motion 5 - Sid 2(2) 10

16 Motion 6. Arbetstidsmått KRISTINA BJÖRK, ANNIKA LOLIC, LENA GRAPE, CHRISTINA THUNBERG OCH MATS KRISTENSEN, STOCKHOLM Kabinpersonal anställd i Sverige är undantagna Arbetstidslagen 10b vilken syftar till en begränsning av veckoarbetstiden till högst 48 timmar med en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall enligt 10b semester och sjukfrånvaro under den tid arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Unionen har under 2016 års avtalsförhandlingar varit tydliga med vikten av ett avtalat arbetstidsmått som nu återfinns princip i samtliga branschavtal. För kabinpersonal anställd i Sverige avtalade Unionen ett arbetstidsmått med en begränsning av 40 timmar per helgfri vecka och år. Alltså endast en begränsning av den sammanlagda årsarbetstiden. Begränsningen vad gäller omfattningen av den årliga arbetstiden för kabinpersonal i Sverige är reglerad genom Lag om arbetstid för flygpersonal inom civilflyget 4 vilken begränsar årsarbetstiden till 2000 timmar per helgfri vecka och år. Detta motsvarar 40 timmar per helgfri vecka och år. Med andra ord betyder inte den av Unionen avtalade begränsningen något i praktiken inte heller i teorin - det vill säga med dagens skrivning i branschavtalet. Om syftet med avtalsförhandlingen 2017 handlar om schyssta kollektivavtal som också är konkurrensneutrala är det dags att ta nästa steg. Arbetstidsmåttet på 40 timmar helgfri vecka och år måste byggas på med ytterligare förbättringar av den sammanlagda arbetstiden för kabinpersonal anställd i Sverige. Ett nästa steg är ett införande av 10b i arbetstidslagen, en svensk skyddslag. Vi föreslår att Förbundsrådet beslutar att Unionen ska verka för ett införande av en liknande skrivning som Arbetstidslagen 10b har och föra in denna skrivning i branschavtalet för kabinpersonal anställd i Sverige att Unionen ska avtala att inarbetad semester och sjukfrånvaro ska likställas med fullgjord arbetstid även för kabinpersonal anställd i Sverige Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 5. : att motionen överlämnas till berörda branschdelegationer Motion 6 - Sid 1(1) 11

17 Motion 7. Arbetstidsmått EVA DAHLBERG, BIRGITTA BENSGÅRD, ÅKE LEIJON, ANNE SÖDERLUND, MARIKA WESTLING, CARINA HENRIKSSON PEARCE, AGNETA AHLBERG, STOCKHOLM Kabinpersonal anställd i Sverige är undantagna Arbetstidslagen 10b vilken syftar till en begränsning av veckoarbetstiden till högst 48 timmar med en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall enligt 10b semester och sjukfrånvaro under den tid arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Unionen har under 2016 års avtalsförhandlingar varit tydliga med vikten av ett avtalat arbetstidsmått som nu återfinns, i princip, i samtliga branschavtal. För kabinpersonal anställd i Sverige avtalade Unionen ett arbetstidsmått med en begränsning av 40 timmar per helgfri vecka och år. Alltså endast en begränsning av den sammanlagda årsarbetstiden. Begränsningen vad gäller omfattningen av den årliga arbetstiden för kabinpersonal i Sverige är reglerad genom Lag om arbetstid för flygpersonal inom civilflyget 4 vilken begränsar årsarbetstiden till 2000 timmar per helgfri vecka och år. Detta motsvarar 40 timmar per helgfri vecka och år. Med andra ord betyder inte den av Unionen avtalade begränsningen något i praktiken inte heller i teorin - det vill säga med dagens skrivning i branschavtalet. Om syftet med avtalsförhandlingen 2017 handlar om schyssta kollektivavtal som också är konkurrensneutrala är det dags att ta nästa steg. Arbetstidsmåttet på 40 timmar per helgfri vecka och år måste byggas på med ytterligare förbättringar av den sammanlagda arbetstiden för kabinpersonal anställd i Sverige. Ett nästa steg är ett införande av 10b i arbetstidslagen, en svensk skyddslag. Vi föreslår att Unionen ska verka för ett införande av en liknande skrivning som Arbetstidslagen 10b har och föra in denna skrivning i branschavtalet för kabinpersonal anställd i Sverige att Unionen ska verka för ett införande av en liknande skrivning som Arbetstidslagen 10b har och föra in denna skrivning i branschavtalet för kabinpersonal anställd i Sverige Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 5. : att motionen överlämnas till berörda branschdelegationer Motion 7 - Sid 1(1) 12

18 Motion 8. Nattarbete UNIONENKLUBBEN VID IKEA SVENSKA FÖRSÄLJNINGS AB OCH DELEGATION HANDEL & VISITA Arbetstidslagen innehåller ett generellt förbud mot arbete mellan klockan och klockan Undantag kan endast medges på grund av arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Men tittar man i flera av våra kollektivavtal finns möjligheter att arbeta just dessa tider genom att hänvisa till Förskjuten arbetstid. Det enda arbetsgivaren behöver tänka på är meddela tjänstemannen senast 14 dagar i förväg att arbetstiden kommer att förskjutas. De facto legitimerar vi, genom våra kollektivavtal, nattarbete och då allt fler arbetsgivare inte längre ser nattarbete som extra ordinär händelse är det hög tid att vi tydligare reglerar möjligheterna till nattarbete i våra avtal. Vi föreslår därför förbundsrådet beslut att ge berörda branschdelegationer i uppdrag att arbeta för tydligare regleringar kring möjligheterna till nattarbete Arbetstidslagen och Unionens kollektivavtal har i grunden ett nattarbetsförbud. Arbetsmiljöverket kan besluta om dispens från förbudet i de fall arbetstidslagen gäller, samtidigt som viss verksamhet är direktundantagen från arbetstidslagens nattarbetsförbud. Sedan 2007 ersätts på många avtalsområden arbetstidslagen i sin helhet av kollektivavtal. I de fall det finns ett kollektivavtal som ersätter arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket inte längre besluta om dispens, utan det är istället den fackliga organisationen som kan träffa överenskommelse om undantag från kollektivavtalets nattarbetsförbud. Det generella förbudet för nattarbete i Unionens kollektivavtal är formulerat på olika sätt och har olika skrivningar beroende på kollektivavtalens olika historik. I ett fåtal kollektivavtal saknas dock ett uttryckt förbud eftersom det är vanligt i branschen att verksamheten av olika anledningar måste pågå under natt. Kollektivavtalets regler om förskjuten arbetstid handlar om ersättningsregler beroende på när arbetet under dygnet och arbetsveckan utförs. Skrivningarna om förskjuten arbetstid i kollektivavtalet behandlar alltså inte tillåtligheten av kvälls- eller nattarbete. : att motionen är beaktad Motion 8 - Sid 1(1) 13

19 Motion 9. Samordning av begreppen skiftarbete och turlistearbete SASTF/SGH ARLANDA, UNIONEN SGH, SAS-KLUBBEN LANDVETTER/MALMÖ Sedan det regelverk som gäller för skiftarbete vad det gäller veckoarbetstid, arbetstidens förläggning och därmed möjligheten till återhämtning skrevs, har arbetsmarknaden dramatiskt förändrats. Vi går snabbt emot ett samhälle där allt fler människor arbetar oregelbundet, på en mängd olika sätt och i en mängd olika branscher och dessa omfattas inte av det skydd som finns i regleringen av skiftarbetet. Definitionen av vad som är skiftarbete tillhör en tid då alla arbetsdagar var lika långa, alla anställda lösta av varandra samtidigt, skiftbytet inträffade alltid vid ett gemensamt klockslag.. en svunnen tid. Dagens skiftarbetare löser fortfarande av varandra men vid en mängd olika klockslag under dygnets samtliga timmar. Start- och sluttiderna för arbetspassen har likaledes förskjutits till dygnets alla timmar. För dessa moderna skiftarbetare turlistearbetarna - finns det ingen central reglering av veckarbetstiden, arbetstidens förläggning och därmed urholkas möjligheten till återhämtning mellan arbetspassen. De höga och stigande sjuktalen inom alltfler branscher är ett av tecknen på behovet av en central, konkurrensneutral reglering av arbetstider och möjligheten till återhämtning. Ett annat tecken är den explosion av kreativa bemanningslösningar som vi ser i många olika branscher, vilka ofta torpederar många lokala överenskommelser vars syfte varit att trygga de anställdas hälsa. Att veckoarbetstiden för turlistearbetare ska regleras, och stå i paritet till de oarbetstider som de arbetar, i det centrala Kollektivavtalet. Att modernisera och samordna definitionen av turlistearbete och skiftarbete på ett sådant sätt att medlemmarnas hälsa inte äventyras. I det 24/7samhälle som alltfler medlemmar verkar i och som präglas av stigande sjuktal, är denna fråga oerhört viktig. Att motionen överlämnas till avtalsdelegationen Motion 9 - Sid 1(2) 14

20 Motionen berör konsekvenserna av O-arbetstid för den enskilde samt hur detta bör regleras i kollektivavtalen. O-arbetstid är arbetstid som på något sätt är oförutsägbar, ohälsosam, osocial, oregelbunden eller osammanhängande. O-arbetstiden sätts som schema efter verksamhetens krav och den enskildes inflytande över de tilldelade arbetspassen kan variera, men är ofta lågt. Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att O-arbetstid ska ersättas genom veckoarbetstidsreduktion, så att tid ges till återhämtning, på samma sätt som många av Unionens kollektivavtal ger rätt till veckoarbetstidsreduktion vid skiftarbete. Schemaläggning av arbetspass ska ske utifrån ett hälsoperspektiv och med stor respekt för tjänstemannens sociala liv. Arbetsgivaren ska också ansvara för att tjänstemän med O- arbetstider får övrigt lämpligt skydd mot ohälsa som regelbundna hälsokontroller genom företagshälsovården samt att arbetstiderna följs upp och risker åtgärdas i det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Tjänstemannaavtalen har traditionellt förhållandevis få regleringar om arbetstidens förläggning. Ändringar av arbetstiden ska normalt föregås av MBL-förhandlingar om de inte är reglerade i lokalt avtal. Den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) tar också sikte på arbetstidens förläggning och vilken påverkan den kan ha på arbetstagares hälsa. 12 stadgar att Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. TCO har tagit fram en vägledning till hur förskriften ska tillämpas och partsgemensamt arbete pågår också på ett flertal avtalsområden. I det avtalspolitiska programmet Unionens syn på kollektivavtalen - deras utformning och utveckling ingår frågan om O-arbetstiderna och att sådana ska ge en arbetstidsreduktion som ett mål för utvecklingen av Unionens kollektivavtal. Unionen vill teckna rikstäckande avtal för viss bransch och skapa konkurrensneutralitet i de centrala villkoren i branschen. I förbundsstyrelsens förslag till gemensam inriktning för Unionens förhandlingar under Avtal 2017 ingår, liksom för förhandlingarna 2016, arbetstidsfrågorna genom frågan om ökade möjligheter till återhämtning utifrån respektive branschs behov, t.ex. avseende arbetstidens längd och förläggning vid O-arbetstider. Med dessa utgångspunkter har branschdelegationerna att för respektive avtalsområde utifrån avtalsområdets behov och förutsättningar ta fram förslag till anpassade avtalskrav. : att motionen är beaktad Motion 9 - Sid 2(2) 15

21 Motion 10. O-arbetstider och dess effekter SASTF/SGH ARLANDA, UNIONEN SGH, SAS-KLUBBEN LANDVETTER/MALMÖ Det nyligen myntade uttrycket O-arbetstider borde stå högst upp på mångas agendor då dess konsekvenser drabbar både arbetsgivare och arbetstagare hårt, på olika sätt naturligtvis. För den ene kostar det pengar, för den andre kostar det hälsan. Vad är en O-arbetstid? Det är många olika saker exempelvis; Att arbeta när kroppen är programmerad för sömn och vila. Att påbörja arbetspass när kroppen går på sparlåga och vet att det är natt. Att blanda arbetspass med mycket tidiga starttider, med arbetspass med mycket sena sluttider. Det är som att leva sitt arbetsliv med kronisk jetlag. Att konstant arbeta när andra är lediga är mycket slitsamt socialt. Numera är all expertis enig om de hälsovådliga effekterna av att arbeta oregelbundet och skift. Vilka kostnader detta i sin förlängning genererar för arbetsgivare och samhälle i form av bl.a. sjukskrivningar och sjukvård, börjar vi kunna se i de raskt stigande sjuktalen i en mängd olika branscher. Redan nu måste åtgärder sättas in för att skydda hälsan hos de arbetstagares som arbetar O-arbetstider, den återhämtning som dessa arbetstider kräver, måste säkras. Vi menar att ett sätt att göra detta på, är att veckoarbetstiden för denna kategori arbetstagare ska vara lägre än de idag gängse 40 timmarna/vecka för att de ska ges möjlighet till återhämtning och för att förebygga ohälsa och olycksfall. Att veckoarbetstiden för arbetstagare med o-arbetstider regleras i det centrala kollektivavtalet för att förebygga ohälsa och säkra möjligheten till återhämtning Att trygga möjligheten till ett socialt liv för arbetstagare med o-arbetstider. Att konkurrensneutrala arbetstidsregleringar förs in i det centrala kollektivavtalet. Att frågan överlämnas till avtalsdelegationen Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 9. att motionen är beaktad Motion 10 - Sid 1(1) 16

22 Motion 11. O-Arbetstider: Definitioner och reglering av intermittent treskift och kontinuerligt treskift, turlistearbete, skiftliknande arbete etc SVEN CAHIER, STOCKHOLM I det bolagsavtal som SAS koncernen hade fram ti o m 2004 var skiftarbete, liksom turlistearbete eller annat skiftliknande arbete väl reglerat och med en genomsnittlig veckoarbetstid för helgfri vecka mellan 34,1 timme upp till 38 timmar. Vid övergången till riksavtalet konstaterades att detta inte reglerat annat än intermittent treskift och kontinuerligt treskift, varför turlistearbete eller annat skiftliknande arbete saknade reglering annat än 40 timmar per vecka. Lokala avtal fanns på flertalet företag. Även på SAS slöts ett lokalt avtal vid övergången. Dessa lokala avtal kan sägas upp med kort uppsägningstid under pågående avtalsperiod. SAS lokala avtal har efterhand försämrats. I flygbranschen torde dock ca 90% ännu ha lokala avtal för turlistearbete eller annat skiftliknande arbete. Men de försämras I nu snart tio års tid har jag och många med mig arbetat för att få in en reglering för turlistearbete eller annat skiftliknande arbete. På kongress och förbundsråd finns en positiv inställning till detta. Facken inom industrin driver dock inte frågan då de anser att frågan, för deras del, är reglerad. Industrins märke har under Unionens tid mestadels endast omfattat ett % krav och reglering av någon enstaka fråga. Branschdelegationerna driver inte frågan vidare än till ett första krav, då flertalet inte har behov av en reglering eftersom endast ett fåtal arbetar under dessa former. Förbundsstyrelsen gömmer sig bakom Branschdelegationernas förslag och driver inte frågan. Det innebär att frågan fortsatt är oreglerad i de flesta avtal, annat än med en genomsnittlig veckoarbetstid om 40 timmar helgfri vecka, trots att arbetet kanske börjar vid 4-tiden, slutar vid 01-tiden. Med arbete såväl lördag, söndag som helgdag. Med oregelbundna pass, tidig morgon, förmiddag, eftermiddag, kväll, natt, korta och långa pass. Sammantaget innebär detta stora problem med återhämtning såväl som ett socialt liv. Enligt min mening är det en skam för Unionen att frågan inte regleras ännu. Motion 11 - Sid 1(2) 17

23 Martin Linder, vår nye förbundsordförande, har lanserat begreppet O-arbetstider (Obekväma, Osociala, Oregelbundna, Ohälsosamma, Oförutsägbara). Det bör nu vara mer än god tid att reglera dessa O-arbetstider till en mer acceptabel nivå. Jag föreslår att Förbundsrådet beslutar att Unionen ska verka för att avtalar O-arbetstider i de avtal som saknar en skälig reglering. att Unionen (i första hand) avtalar ner veckoarbetstiden för de som arbetar turlistearbete eller skiftliknande arbete i likhet med vad som gäller för skiftarbete i de avtal som saknar en skälig reglering. att Unionen (i andra hand) avtalar ner veckoarbetstiden även för oregelbundna arbetstider i de avtal som saknar en skälig reglering.. Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 9 samt att förbundsstyrelsen, precis som motionären, anser att det är angeläget att O-arbetstider regleras så att tid ges till återhämtning. Det bästa sättet att säkra återhämtning vid mer ohälsosamma arbetstider är genom veckoarbetstidsreduktion garanterad genom de centrala kollektivavtalen. Däremot delar inte förbundsstyrelsen motionärens syn att detta är något som löses genom industrins normerande roll ändringar i de allmänna villkoren i kollektivavtal inom industrin normerar inte automatiskt allmänna villkor för övrig arbetsmarknad. Förbundsstyrelsen anser också att det är viktigt att avtalskrav är djupt förankrade i delegationen, vilken är vald att representera branschen och löpande kunna göra de prioriteringar - bland flera angelägna frågor - som behövs under en avtalsförhandling. att motionen är beaktad Motion 11 - Sid 2(2) 18

24 Motion 12. Förkortad veckoarbetstid vid arbete på obekväm tid ANETTE ERIKSSON, SMÅLAND Unionen har under ett antal år drivit frågan om förkortad veckoarbetstid för den växande skaran medlemmar som schemaläggs på obekväm tid men som inte jobbar tre skift eller två skift. Kravet har på olika områden bemötts med mer eller mindre ointresse, oförstående och dumma kommentarer. Att vara schemalagd på dygnets alla timmar och alla dagar sliter socialt, mentalt och kroppsligt och kan inte längre ignoreras av arbetsgivaren. Mitt förslag är att vi i nästa och framförallt nästa avtalsrörelse igen driva frågan med konkreta lösningar. Nämligen att koppla arbetstidsförkortningen till antalet timmar arbetade med OB-ersättning. Alltså att få OB-ersättningen både i pengar och i arbetstidsförkortning. Vid treskift så förkortas veckoarbetstiden i de flesta avtal med 4 timmar per vecka i genomsnitt. Det finns hur mång olika skiftscheman som helst men jag har tittat på ett exempel: 7-skiftlag, skiftschema över 7 veckor 9 Dagtidsdagar på vardagar (0 OB-timmar) 5 Förmiddagar på vardagar (0 OB-timmar) 2 Förmiddagar på helgdagar (8 OB-timmar) 5 Eftermiddagar på vardagar (5 OB-timmar) 2 Eftermiddagar på helger (8 OB-timmar) 7 Nattskrift (8 OB-timmar) = 113 OB-timmar = ca 16 timmar per vecka Detta skulle innebära att 4 OB timmar skulle innebära en veckoarbetstidsförkortning med 1 timme. Det betyder ca 15 minuters arbetstidsförkortning per OB-timme. Man kan göra uträkningen än mer komplicerad genom att ta hänsyn till när OBtimmen arbetades men det tycker jag är mindre relevant. Motion 12 - Sid 1(2) 19

25 Vid schemaläggning kan arbetstidsförkortningen läggas ut direkt i schemat eller samlar man ihop arbetstidsförkortning från en månad till nästa. Mitt förslag är: - att de medlemmar som regelbundet schemaläggs på obekväm arbetstid också ska ha en arbetstidsförkortning motsvarande ca 15 minuter per arbetad timme på obekväm arbetstid utöver OB-ersättning. : Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 9. : att motionen är beaktad Motion 12 - Sid 2(2) 20

26 Motion 13. Ang turlistearbete / skiftarbete PASCHOAL NALDONI, STOCKHOLM O-arbetstider, obekväma, osociala, oförutsägbara, ohälsosamma, oregelbundna. Detta är ett välkänt begrepp inom Unionen som skriver i sin strategiska inriktning och handlingsprogram "ett 24/7 samhälle växer fram med minskat inflyttande och en mer schemalagd arbetstid som är obekväm, osocial, oförutsägbar, ohälsosam och oregelbunden. Denna O-arbetstid måste kompenseras genom att ge tid för återhämtning". Kabinpersonal arbetar i ett så kallat turlistearbete. Trots att vi arbetar långa dagar under udda tider så som gryning, natt, dag och sena kvällar med stora variationer och kombinationer benämns inte vårt arbete som skiftarbete. Om vi skulle omfattas av begreppet skiftarbete skulle regleringar för arbetstiden vara möjliga och återhämtning skulle kunna säkras. Unionen är medveten om problemet, därför måste återhämtningen säkras i avtalsrörelsen Jag föreslår att Förbundsrådet beslutar att bifalla motionen att för kabinpersonalen i Sverige värdera och kompensera turlistearbete likvärdigt med ett skiftarbete att ge i uppdrag till Unionens kabindelegation att avtala modeller för återhämtning. I motionerna framförs behoven av att kabinanställdas O-arbetstider ska innebära förkortad arbetstid motsvarande vad som på många områden gäller för s.k. treskiftsarbete. Rätten till återhämtning är en alltid lika aktuell och relevant fråga. I synnerhet för yrkesgrupper som arbetar under s.k. O-arbetstider, arbetstider som är obekväma, osociala, oförutsägbara, ohälsosamma och oregelbundna, en grupp till vilken kabinpersonal tillhör. Frågan om återhämtning avhandlades även under 2016 års avtalsrörelse och resulterade i ett tillägg gällande återhämtning i branschavtalet. Det finns idag ett antal lagar och bestämmelser som reglerar kabinpersonalens arbetstider. Till skillnad från övriga tjänstemän har kabinpersonal en särskilt reglerad arbetstid med begränsning av hur mycket de kan arbeta under en viss bestämd tid bl.a. med hänvisning till säkerheten ombord. Att klassificera arbete som skiftarbete skulle inte lösa de problem som motionären lyfter fram. Motion 13 - Sid 1(2) 21

27 I det avtalspolitiska programmet Unionens syn på kollektivavtalen - deras utformning och utveckling ingår frågan om O-arbetstiderna och att sådana ska ge en arbetstidsreduktion som ett mål för utvecklingen av Unionens kollektivavtal. I förbundsstyrelsens förslag till gemensam inriktning för Unionens förhandlingar under Avtal 2017 ingår, liksom för förhandlingarna 2016, arbetstidsfrågorna genom frågan om ökade möjligheter till återhämtning utifrån respektive branschs behov, t.ex. avseende arbetstidens längd och förläggning vid O-arbetstider. Med dessa utgångspunkter har branschdelegationerna att för respektive avtalsområde utifrån avtalsområdets behov och förutsättningar ta fram förslag till anpassade avtalskrav. : att motionen är beaktad Motion 13 - Sid 2(2) 22

28 Motion 14. Skiftarbete ANNY LUND WENNERGREN OCH METTE LUNDIN, STOCKHOLM Obekväma, osociala, oförutsägbara, ohälsosamma, oregelbundna. Ett välkänt begrepp inom Unionen. Unionen skriver i sin strategiska inriktning och handlingsprogram ett 24/7 samhälle växer fram med minskat inflytande. Detta må kompenseras genom att ge tid för återhämtning. Kabinpersonalen arbetar i ett turlistearbete. Vi arbejder långa dagar, gryning, natt, dag och sena kvällar med stora variationer och kombinationer, men jobbet benämns inte som skiftarbete. Om vi skulle omfattas av begrebbet skiftarbete skulle regleringar för arbetstiden vara möjliga och återhämtningen skulle kunna säkras. Idag går många i kabinpersonalen på deltid för att få sin återhämtning och för att få tid med sina nära och kära. Unionen är väl medveten om problemet, därför måste återhämtning säkras i avtalsrörelsen Vi föreslår att förbundsrådet besluter att bifalla motionen att för kabinpersonalen i Sverige värdera och kompensera turlistearbetet likvärdigt med ett skiftarbete. att ge i uppdrag till Unionen kabindelegation att avtala modeller för återhämtning Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 13. att motionen är beaktad Motion 14 - Sid 1(1) 23

29 Motion 15. Skiftarbete MARIE KILGREN, STOCKHOLM Kabinpersonal arbetar i ett så kallat turlistearbete. Trots att vi arbetar långa dagar på udda tider som tidig morgon, natt, dag och sena kvällar med stora variationer och kombinationer räknas inte vårt arbete som skiftarbete. Under samma arbetsperiod kan vi ena dagen stiga upp vid 3-4-tiden på morgonen för att nästa dag arbeta sen kväll och sluta samma tid som vi började dagen innan. Vi arbetar dygnet runt och dessutom mellan olika tidszoner österut och västerut. Det säger sig självt att det blir svårt med återhämtningen. Om vi skulle omfattas av begreppet skiftarbete skulle regleringar för arbetstiden vara möjliga och återhämtning kunna säkras. Jag föreslår att Förbundsrådet beslutar att bifalla motionen att för kabinpersonalen i Sverige värdera och kompensera turlistearbete likvärdigt med skiftarbete att ge i uppdrag till Unionens kabindelegation att avtala modeller för återhämtning Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 13. att motionen är beaktad Motion 15 - Sid 1(1) 24

30 Motion 16. Skiftarbete PERNILLA VALSINGER, STOCKHOLM O-arbetstider. Obekväma, Osociala, Oförutsägbara, Ohälsosamma. Oregelbundna. Ett välkänt begrepp inom Unionen. Unionen skriver i sin strategiska inriktning och handlingsprogram ett 24/7 samhälle växer fram med minskat inflytande och en mer schemalagd arbetstid som är oförutsägbar, obekväm, osocial, oförutsägbar och ohälsosam. Denna O-arbetstid måste kompenseras genom att ge tid för återhämtning. Kabinpersonal arbetar i ett så kallat turlistearbete. Trots att vi arbetar långa dagar under udda tider så som gryning, natt, dag och sena kvällar med stora variationer och kombinationer benämns inte vårt arbete som ett skiftarbete. Om vi skulle omfattas av begreppet skiftarbete skulle regleringar för arbetstiden vara möjliga och återhämtning skulle kunna säkras. Unionen är väl medveten om problemet, därför måste återhämtningen säkras i avtalsrörelsen Jag föreslår att Förbundsrådet beslutar att bifalla motionen att för kabinpersonalen i Sverige värdera och kompensera turlistearbetet likvärdigt med ett skiftarbete att ge i uppdrag till Unionens kabindelegation att avtala modeller för återhämtning Se förbundsstyrelsens yttrande till motion 13. att motionen är beaktad Motion 16 - Sid 1(1) 25