Göteborgs Universitet Kognitionsvetenskap. Avhandlingstitel: Kognitiva villkor för en m änsklig hållbar utveckling
|
|
- Ove Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Göteborgs Universitet Kognitionsvetenskap. Avhandlingstitel: Kognitiva villkor för en m änsklig hållbar utveckling Julio Alberto Rodríguez Sammanfattning En grundläggande referenspunkt i detta arbete är att betrakta all mänsklig yttring i form av teorier, regler och tillverkade föremål ur ett kognitivt perspektiv. All vår kunskap inom vilket ämnesområde som helst; från matematik till humaniora, från filosofi till teknologi eller från religion till magi är kognitiva tolkningar av verkligheten insamlade från en begränsad sinnesvärld. Samtidigt som vår tankevärld, i sina tolkningar av verkligheten, präglar vårt sätt att agera i vår omgivning och dessa tolkningar ger plats för alla våra byggda strukturer, utformar vårt individuella och kollektiva agerande den mänskliga historien betraktad som särartad del bredvid naturens biohistoria. Genom vårt agerande i kollektiv form och våra tillverkade objekt, deltar varje individ i ett system av relationer. Detta gör att våra kognitiva tolkningar, förutom att vara verklighetstolkningar, blir sociala konstruktioner. Krig och fred, bevarande av naturen och naturskövling, fattigdom och rikedom samt makt och avsaknad av makt, är mänskliga produkter som har att göra med olika sätt att använda de uppkomna sociala strukturerna. Dessa förutsätter en viss mängd av ordning, organisation, hierarki, fysisk och ekonomisk infrastruktur samt användning av resurser. Det beskrivna sociala systemet är inte nödvändigtvis socialt på det sätt som deltagarna förväntar sig att det skall vara, utan kan vara en psykosocial tvångströja eller ett ekonomiskt maktsystem som upplöser de gemensamma band som förenar kollektivet i kollektivets nytta. För att tydliggöra hur omfattande strukturer utformas genom våra tolkningar bredvid de som finns i naturen, kan begreppen naturliga system och artificiella system utvecklas och beskrivas, dessa "system" finns i vår verklighet både under gemensamma och skilda parametrar: Alla artificiella system befinner sig inom den verklighet som vi kallar för naturen, men alla artificiella system fungerar inte under ekologins naturliga förutsättningar, de är i stället fragment, reduceringar, degraderingar eller anomalier, sett ur det ekologiska perspektivet. I det biohistoriska förloppet är det jordens naturliga system, ett evolutionärt och samspelande system, som gjorde möjligt att ur det fysiska utveckla det biologiska. Ur det biologiska blev våra kognitiva förmågor vad de blev, och kunde därmed härma, avspegla, konstruera och rekonstruera ett eget system, ett artificiellt sådant, som fungerar med egna förutsättningar under det naturliga systemets förutsättningar. Under utvecklingen av det artificiella systemet och dess ansamling av tillverkade objekt, utvecklas även människan på ett speciellt sätt. Den ömsesidiga påverkan mellan den biologiska varelsen som vänjer sig till den konstgjorda omgivningen och de ständigt utvecklande verktygen, som ersätter flera relaterade förbindelser med naturen och naturens lagar, gör att människan blir en "kulturart" på samma sätt som de "högproduktiva vetegroddarna" eller de genmanipulerade tomaterna. Utveckling som är eller blir ett resultat av samhällssystemets "behov av effektivisering". För att mer ingående observera de aspekter som rör det artificiella systemet, används termen ekologisk validitet i detta arbete, både för att beskriva ett vetenskapligt mått på hur fakta presenteras och agerar logiskt som helhet, samt för hur naturliga förutsättningar kan värderas i den hopmonterade och artificiella värld vi skapat. Sida 1
2 I beskrivning av den artificiella världen utvecklas idéer som fokuserar på "industrirealitet" som ett "de facto" system, som historiskt sätt först tog steget mot en intensiv materialproduktion, senare till en intensiv energiproduktion och till sist kompletterades med en intensiv tjänste- och kunskasproduktion, där IT och genteknik är centrala aspekter i en ännu mer "effektiv" form av produktion av varor och tjänster. Det artificiella systemet och dess artificiella tillväxt, ökar risken för att människan blir alltmer påverkad och beroende av sin byggda omgivning och till sist förändras till någon slags androidliknande varelse, egenartad, både i tankar och tillämpningar och helt skild från naturomgivningens samspel och evolution. I detta sammanhang studeras Kuhns, Habermas, Luhmanns, Darwin och nya utvecklings teorier samt fysikens termodyamiska lagar, utvecklas och tillämpas relationen mellan naturliga och artificiella system och därigenom föreslås hur biologisk mångfald och mänsklig utveckling bör uppfattas ur ett helhets perspektiv samt hur mänskliga kognitiva förutsättningar kan utvecklas under naturgivna förutsättningar. Om vi ser över vissa gamla idéer som i samband med olika samhällsteoretiska studier betecknades som naturtillståndet, inser man att människans naturtillstånd överhuvudtaget inte kunde ha orsakat de enorma påfrestningar som vi handskas med idag i samband med ekologisk balans, resursknapphet, hälsoproblem, global alienation, globala kriser, etc. Det är med hjälp av teorier kring samhällstillstånd, produktionsförhållande, industriell utveckling, teknologisk utveckling och ekonomisk utveckling som vår uppfattning om nuvarande helhetsutveckling tydligare kan relateras till de globala problem som så småningom brutit ut. Globalt relaterade problem som har att göra med vår verklighets-tolkning och vårt sätt att tillämpa våra kunskaper. I ett kognitivt perspektiv, kan kunskaper av vikt förenas i någon form av samspelande helhet, en av avsikterna i detta arbete är att genom en vidareutveckling av Kuhns och Habermas idéer, närmare observera naturliga och artificiella informationssystem och därav studera likheter och skillnader i studier av utveckling i naturgivna visavi kulturutformade förutsättningar. I det historiska perspektivet, beskrivs teknikens historia och hur människan genom sin kunskapsutveckling, förbättrar sina redskap för att bli en erfaren verktygsmakare och därmed utforma och bygga en omfattande artificiell omgivning. Verktygsmakaren, som gradvis eller slumpvis upptäcker verktyg, utformar dessa i sin planeringsfas, först med en rad argument i form av mentala "instruktioner" för att konstruera sina redskap. Men, redskapen kan även konstrueras för att få inbyggda instruktioner och på så sätt utföra intentionens ändamål som påverkar omgivningen. I denna nya fas av teknikens utveckling är en ny typ av information den grundläggande komponenten i vår artificiella omgivning. Människans naturliga organiserande av information har utvecklats under många miljoner år. Biologiska betingelser för att hantera information, relaterade till basbehov, startades med själva livet. För att kunna fördjupa oss i ett tvärvetenskapligt område som skapar teorier och studerar information både som naturligt, kulturellt och/eller artificiellt fenomen, är det därför viktigt att beskriva informationen i den biologiskt betingade processen som vi generation efter generation genomlevde. Det är också viktigt att redogöra för hur det kulturella beteendet blev mer komplext i samband med vår förmåga att tillverka och hantera redskap, tillverkning av redskap som krävde allt längre och mer komplicerade sekvenser av tankegångar och medvetna handlingar. Termerna öppna system och slutna system används i detta arbete, för att förklara hur skillnader mellan artificiella och naturliga system uppstår samt hur information behandlas i dessa olika förhållanden. Om naturliga system definieras med ett visst förbehåll som öppna system, fungerar slutna system alltid inom gränser som tillåter en specifik mänsklig strategi i en specifik intressesfär, eftersom utanför dessa gränser försvinner den teoretiska, praktiska eller ekonomiska "nyttan" som var orsak till den valda "strategin" och den valda tillämpningen. Om "nytta" i ett öppet eller stängt system i stället skulle mätas i termer av utvunnen kunskap och mänsklig helhetsutveckling, skulle alla begränsade system förlora sina begränsningar och både stängda och öppna system skulle ha en annan betydelse. Vid studier av verkliga öppna system befinner vi oss och observerar ett obegränsat antal nivåer i form av flera miljöer och dess ömsesidigt påverkande relationer av element, där varje element kan observeras i åtminstone två tillstånd: Ur ett mikroperspektiv där element ger information om tillståndet och möjliga åtgärder. Sida 2
3 Ur ett makroperspektiv, där miljön eller helheten ger information om förändringar. I ett samhälle och dess omgivning, är det viktig att använda begreppen utvunnen kunskap och informationsvärde som ett omfattande nätverk av nödvändiga aspekter som eftersträvar det homeostatiska i de ekologiska processerna. De flesta studier för tillämpning av information, uttrycker sitt beroende eller sin rädsla för det ekonomiska tvångsmaskineriet genom att försöka bevisa informationens teknologiska verkliga, dolda eller virtuella fördelar som vetenskap och särskilt som "vinstmaskin" för att på så sätt hävda sitt existensberättigande. Ett existensberättigande som egentligen inte behöver diskuteras. Studier och tillämpningar som hanterar och behandlar information har haft längre evolutionsperspektiv än de som hanteras av ekonomi eller teknik. Både ekonomi och teknik är kunskapstolkningar i form av information som kan användas, förändras eller neutraliseras om en ny tolkning av en tillämpad information skulle bekräfta behovet av nödvändiga förändringar. Förändringar som på ett avgörande sätt kan drabba ett ekonomiskt eller teknokratiskt system. Information i dess värde är direkt relaterad till den mänskliga kunskap som uppnås, och är relaterad till mänsklig utveckling i form av: medvetenhet, kreativitet, uppfinningsrikedom, organisationsförmåga, innovationsförmåga, kompetens, förmåga till syntes/analys, förmåga att ordna/ändra, motivation och fantasi och föreställning av en inre värld framför föreställning av en yttre värld. Därför är den långsiktiga utvecklingsstrategin för en planerad hållbar utveckling egentligen väl relaterad till att utvinna kunskap på både bred och djup front. Nämnda långsiktiga utvecklingsstrategi eftersträvar att genom referensramar som förenar naturgivna förutsättningar med en integrerande kunskap om mänsklig handling, lösa problem som tidigare ingick i fackinriktade kunskaper, d v s att genom att på bred front studera aspekter i behandling, problemlösning, beslutsfattande och organisationsstrategier som bygger på slutna system vs. öppna system, möjliggör den långsiktiga utvecklingsstrategin, utforskning av kritiska aspekter, som inte ingår i dess helhets referensram. Vid utveckling av referensramar av helheten använder man sig också av förmågan att föreställa sig det som inte finns i omgivningen. En sådan förmåga är mycket mer utvecklad hos människan än hos andra djur: Apor, liksom andra däggdjur, leker under sin uppväxt, men det är bara människobarn som hittar på nya lekar, i synnerhet låtsaslekar. När man låtsas använder man åtminstone två representationer av samma föremål, man representerar dels det normala sättet, dels det låtsade sättet. Föreställningsprocessen har att göra med utvecklingen av vår medvetenhet. En medvetenhet om medvetandet förutsätter att man kan rikta uppmärksamheten mot den inre världen och förstå kopplingen mellan den inre världen och uppmärksamheten i sig. Helhetskunskap om kritiska eller strategiska aspekter möjliggörs via en information med högt värde för en långsiktig utvecklingsstrategi, att på bättre sätt representera, simulera eller modellera tänkbara handlingar som kan tillämpas. När helhetsobservationen, "fungerar harmoniskt" med den yttre världen, uppnås helhetsuppfattning om vilka konsekvenser som kan förekomma om handlingen utförs i den verkliga världen. Om konsekvenserna som föreställdes i den inre, eller modellerade världen stämmer tillräckligt väl överens med vad som skulle hända i verkligheten, har personen i fråga ökat sitt överlevnadsvärde via en information med högvärde. I det långa loppet, kan en lyckad ansamling av sådana kognitiva erfarenheter med högt informationsvärde, som skulle efterlevas och förbättras under flera generationer, betecknas som en lyckat utvecklings- och överlevnadsstrategi. Överlevnadsstrategin som kan anpassas att starta det hållbara utvecklingensförloppet. Den kognitiva förmågan att kunna planera för framtida behov är värdefull ur ett evolutionärt perspektiv. Problemet med denna förmåga är att den ofta används för att tillfredsställa de omedelbara behoven och/eller lustarna. Inom ekonomin finns t ex. olika teorier över hur man bör fatta beslut. Den mest kända av dessa är principen för att välja det alternativ som maximerar den omedelbara nyttan. Principen kan tolkas som en händelse med lågt informationsvärde. Tänkandet har i sin utveckling uppnått allt högre grad av oberoende från händelserna i omgivningen, detta på grund av att en hel del av hjärnans aktiviteter kan frikopplas från dessa händelser, men bara verkligheten är den som gör att vi måste hitta nya tankar och därav bättre kunskap för att förverkliga nya förutsättningar i vår mänskliga utveckling. Det som gör att kognition intar en mer aktiv roll inom studier av information och dess bearbetning i naturliga och artificiella miljöer är att utvecklingen av den aktuella informationsteknologi i flera Sida 3
4 aspekter fungerar närmare den mänskliga kunskapsutveckling som tidigare observerades enbart av humanistiska studier. Kognitionsvetenskapens inriktning på frågor om aktuell informationsbehandling förklaras dessutom genom den mänskliga kognitionens biohistoriska perspektiv som visar ett gradvis uppvaknande kring olika mentala förställningar och dess representationer under människans evolution. Genom den kognitiva utvecklingen har termen informationsvärde fått en djupare innebörd i samband med hur, när och var den utvunna kunskapen uppnås i en värld med oändliga och potentiella kunskapsmöjligheter av integrerande/fragmenterande karaktär. För att kunna observera vad som sker i relationen mellan information i dess naturlig och dess artificiell omgivning, används föreställningar på mikro- och makronivåer, i en dynamisk och omväxlande process. I processen kan man beskriva olika element och därav bilda länkar i den vetenskapliga utforskningen av vår verklighetsvärld. Föreställningar om en verklighetsvärld som i ett integrerande perspektiv söker förklara det som vanligen studier av särskilda ämne inte kan förklara. Integrerade vetenskapliga observationer fördjupar ett tvärvetenskapligt arbete och gör det möjligt att samordna teorier och principer av teknologisk, ekonomisk och biologisk karaktär, vilka genom kognition kan observeras för att eftersträva utveckling ur ett helhetsperspektiv. Relationen mellan biologiska och logiska strukturer förklaras av att genom medvetna handlingar har människan bearbetat sina modeller och från de enklaste tolkningar av sina biologiska behov, har hon skapat en inbyggd och logisk målsättning i varje tillverkat verktyg. Varje målsättning är en ansamling av ordnade idéer som erhåller ett bestämt informationsvärde, ett informationsvärde som liknar en matematiskt oberoende variabel som innehar ett potentiellt resultat. Vårt medvetande via vår kunskap om verkligheten, är inte bara vägen till verktygens tillverkning, utan även vägen till verktygets användning. En utökad kunskap ger plats åt ännu mer komplexa relationer mellan de mänskliga skapelserna och dess omgivning. Kunskapen och kunskapsagenten måste observeras genom sina handlingar och dess effekter i gränssnittet mellan naturliga och artificiella system. Eftersom information hanteras på ett bestämd sätt i våra artificiella system, där våra utvecklingsproblem uppstår, genom att utforska aspekter i relationen mellan naturliga IS och artificiella IS kan referensramar för bättre utvecklingsstrategier planeras, därmed kan en eftersträvan för en hållbar utvecklingsstrategi vara möjlig. En sådan studie bör inte begränsas till särskilda vetenskapliga ansatser eller några administrativa effektivitetstekniker utan som en renodlad vetenskap för integration. Uppmärksamhet riktas speciellt mot utvecklingens underordnade och påtvingade roll i den teknoekonomiska domänen. Teknoekomiska system som liksom en tvångströja omöjliggör en vetenskaplig revolution och även en hållbar utveckling. Så länge institutioner och samhälleliga strukturer befinner sig under kommando av ekonomins värdespekulation, kommer inte kontrollerbara och djupa förändringar att kunna sättas igång. Institutionell avsaknad av flexibilitet kan dessutom orsakas av ett mer instängt ekonomiskt regelverk än av teknologins egenartade karaktär, eftersom även teknologin har underordnats de råa spekulativa regler som är baserade på omedelbara vinster. Både de växande anomalierna i vårt samhälle och vårt sätt att tänka vetenskapligt, gör att vi hittills inte har lyckats frigöra oss från ett förutbestämt men samtidigt icke stabilt regelverk. I denna studie av hållbar utveckling används begreppet informationsvärde som en viktig referenspunkt för ett informationssystem som förbättrar förutsättningar, omformar, definierar och på ett nytt sätt integrerar de vetenskapliga "mikrohelheterna". Dessa som utspridda i tidigare fragment förenas i den nyordnande verkligheten. Dessa helheter föds efter en dragkamp mellan de fackinrutade idéerna och de andra som i "anarkin" utnyttjar de enorma möjligheterna som en ny världsbild erbjuder och i sig kommer att oundvikligen överträffa de gamla. Det biohistoriska perspektivet beskriver hur människan, under naturgivna förutsättningar och under en långsiktig tidsepok utvecklade sina kognitiva färdigheter. I det kognitiva perspektivet är Sida 4
5 kunskap en av våra främsta redskap, genom vilka människan utvecklat medvetenhet och en "inre värld" där hon kan utforma komplexa modeller som bearbetas med stöd av alla våra sinnen. Sinnen som kodas mentalt ur "naturvärlden", fast i den mentala verklighet kan andra och nästan oändliga alternativa modellvärldar utformas och representeras, i form av en "systemvärld". Den kognitiva förmågan, utformad genom vår kultur och våra verktyg, beskrivs som en hittills framgångsrik överlevnadsstrategi. Men förmågan måste vara baserad på att tolka verklighet på rätt sätt, i sitt omfång och dynamiska samspel. Det är information och dess specifika värde för att skapa en bestämd grad av ordning i teori, handling och tillämpning som kan samordna olika fragment och därav möjliggöra ett nytt sätt att utvinna kunskap och utveckling som växer i sammanklang med naturgivna förutsättningar. Utveckling av mentala modeller är även relaterade till hur vi skapar redskap, verktyg och maskiner. Dessa mentala modeller specialiserade människan i fackinrutade mekanismer. Via ett kunskapsprocess där informationsvärde förenar kognition, naturvetenskap, teknologi och utveckling kan vår dagliga verklighet ses med andra ögon, ett avgörande sätt för att uppnå hållbara lösningar. Arbetet, "Kognitiva villkor för en hållbar utveckling", har för avsikt att analysera utvecklingsproblem som är orsakade av mänskligt agerande. Mänskligt agerande som har att göra med hur människan tänker och hur hon sprider sina tillämpningar och påverkar vår naturomgivning. Arbetet söker efter helhetslösningar som förenar olika ämnen via den mänskliga kognitiva förmågan att integrera fakta. För att uppnå en biologisk mångfald och en utveckling av hållbar karakter är det framför allt vår kognitiva syn på naturen och verkligheten som måste förändras. Villkor för utveckling under naturliga förutsättningar, utvecklas i oss via en mental process av ekologisk karaktär, en process av ekologisk kognition som ger som resultat holistiska observationer i ett kognitivt ekologiskt perspektiv Referenser, litteratur och hela boken: I PDF-format: Julio Alberto Rodríguez Göteborg, Sida 5
- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Perspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Naturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Humanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Biologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Teknikprogrammet (TE)
Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786
2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska
Organisationer och det omgivande samhället
Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng
Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (engelsk): Degree of Bachelor of Science with a major in
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik
prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Realism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600
Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Centralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Ekonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Kursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.
Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2071-10 Sid 1 (6) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: INTERAKTIONSTEKNIK OCH DESIGN SPECIALISATION: INTERACTION TECHNOLOGY AND DESIGN 1 Fastställande
Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: TAMTF
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING
Dnr G 2017/412 IT-FAKULTETEN LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Degree of Bachelor of Science with a major in Cognitive Science 1. Fastställande Examensbeskrivning
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120
Grundläggande behörighet och Matematik B eller Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet 7/A7, undantag ges för Fysik A/1b1/1a).
Utbildningsplan Dnr GU 2019/1571 IT-FAKULTETEN Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor in Cognitive Science, 180 Programkod: N1KOG 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Mental träning. I teorin och i praktiken
Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett
Introduktion till tidningsprojektet
Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför
Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.
Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second
MATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Utvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Examensordningar Högskoleingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning
Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området
Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska
Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte
Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Development Studies, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SADVS, Masterprogram i utvecklingsstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Förslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Medborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin