RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS MEDLEMSTIDNING

Transkript

1 BULLETINEN RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS MEDLEMSTIDNING Nr ANMÄL DIG NU till höstens krser på Gratis rätt till gator och grönområden pphör sid 0 Minska risken för inbrott i höst sid 2 Advokathjälp som gör skillnad sid 6

2 INNEHÅLL Ledare 4 Noterat 5 REVs regionansvariga 3 frågor o svar 2 REVs Experter 22 Höstens krser 30 REPORTAGE Sandhamn - Så ordnade de förbd mot fyrhjlingar 8 Minska risken för inbrott 2 FÖRVALTNING Gratis rätt till gator och grönområden pphör 0 2 Minska risken för inbrott i höst VÄGTEKNIK Hög tid att förbereda inför vintern 24 URIDIK Advokathjälp som gör skillnad 6 KÅSERI Ojespill kan spilla över på styrelsens bord 3 Oljespill kan spilla över 3 på styrelsens bord 8 Sandhamns samfällighetsförening Så ordnade de förbd mot fyrhjlingar Blletinen 206 nr 3 3

3 REV finns i hela landet! I höst är det 5 år sedan REV:s styrelse sjösatte nyordningen med fyra förtroendevalda med ansvar för varsin region i landet; Norr, Öst, Väst och Syd. Organisationsförändringen mottogs direkt mycket positivt av medlemmarna. Och på den vägen har det fortsatt; så gott som dagligen får vi bevis på att medlemmarnas möjlighet till kontakt med någon som bor och verkar nära eller någorlnda i närheten av den egna föreningen och väghållningen ppskattas stort. De regionansvariga har själva alla gedigen erfarenhet av föreningsliv och enskild väghållning och många gånger kan ett samtal med någon av dem på ett enkelt och konstrktivt sätt lösa pp kntar och trassel som ppstått i föreningen eller gällande väghållningen. På sidan 2 berättar Mikael Näslnd, Christer Ångström, Ulf Lidesjö och Lars Olin vad som är på gång från Norr till Söder. Tips från polisen inför lågsäsongen i sommarstgeområdet och väghållningstips inför vintern är andra ppslag i detta nmmer. Men för er som har grönområdesförvaltning, eller möjlighet till sådan i en framtid, ta tillfället i akt och ta del av de förändringar i regelverket som är på gång. REV:s expert, lantmätaren Per Nilsson, redogör för de nya bestämmelserna på sidorna 0-. Uno akobsson Ordförande REV Blletinen tges av Riksförbndet Enskilda Vägar Tidningen tkommer med 4nr/år, pplaga exemplar. REDAKTION Ansvarig tgivare: Uno akobsson Redaktör: Anders Östberg Redaktionsråd: an Ellström, Leif Kronkvist, Per Nilsson, Anders Östberg, Solweig Hltén Form & Layot: Solweig Hltén REVs KANSLI Riddargatan 35, 4 57 STOCKHOLM kansliet@revriks.se Plsgiro Bankgiro Citera gärna Blletinen - men ange källan. Redaktionen ansvarar inte för insänt icke beställt material eller annonsörers tlovade åtaganden. ANNONSER Annonsbokningen i Sverige AB, Box 623, 30 6 Halmstad Kndservice info@annonsbokningen.se TRYCK Eskils tryckeri AB, Borås SYNPUNKTER redaktionen@revblletinen.se 4 Blltetinen 206 nr 3

4 FÖRVALTNING Gratis rätt till gator och grönområden pphör Text: Per Nilsson Foto: Pixabay Bestämmelserna om rätt att ianspråkta mark tan ersättning Sedan byggnadslagen kom till 947 har det fnnits en möjlighet att i samband med en ny byggnadsplan bestämma att gat- och parkmark ska pplåtas till vägförening tan ersättning. I byggnadslagen från 947 fanns bestämmelsen om detta i 3. Länsstyrelsen knde meddela s k 3 -förordnande som alltså innebar att markägaren sklle tan ersättning pplåta marken till vägföreningen. När plan- och bygglagen ÄPBL) kom 987 infördes en likadan bestämmelse i 6 kapitlet 9 ÄPBL och sedan i 6 kapitlet 5 nvarande plan- och bygglagen, PBL. Tanken bakom 3 och 6:5 PBL var att det ansågs skäligt att den som fick exploatera ett område och sälja tomter också sklle pplåta de allmänna områden som behövdes för tomternas fnktion som vägar och grönområden tan att knna begära ersättning för detta. Rätten att disponera områden till vägar och grönområden m.m. sklle, med andra ord, ingå i priset för tomten. När plan- och bygglagen genomgick en översyn för att skapa en enklare planprocess SOU 202:9) togs dessa s.k. exploatörsbestämmelser bort genom en lagändring som trädde i kraft 205. Samtidigt infördes en övergångsbestämmelse som sa att de förordnanden som gäller enligt 3 byggnads-lagen och 6:5 PBL fortsätter att gälla till och med 208 eller tills dess planens genomförandetid går t. Därefter pphör de att gälla. Rätt för förening att få ersättning I de fall vägföreningen skaffat sig rätt till marken genom att den pplåtits för den eller de gemensamhetsanläggningar som föreningen förvaltar så har det länge varit oklart om föreningen knnat få ersättning ifall man genom planändring medgett avstyckning på det pplåtna området. Vanligtvis brkar det vara grönområde som berörs. Men från och med den ändring i anläggningslagen som trädde i kraft jli 205 är det n klart att föreningen har rätt till ersättning och del i den vinst som markägaren gör på att knna avstycka tomter på det som varit pplåtet till föreningen. Lantmäteriet har fått ppdrag av regeringen I vilken tsträckning som tomtägarna tnyttjat rätten att ianspråkta allmän platsmark tan ersättning är inte till fllo känt. Tänkbara skäl till att så inte skett kan vara att en ideell förening till exempel en stgägarförening sköter vägar, grönområden och andra allmänna platser tan att föreningen äger marken. Det kan också vara så att endast rätten till vägarna reglerats i en lantmäteriförrättning men inte rätten till grönområden och andra gemensamma områden. Om detaljplanen ändras för sådana områden och avstyckning av tomter på till exemepel grönområde tillåts kan tomtägarna inte få någon ekonomisk kompensation eller del i den vinst markägaren gör. Lantmäteriet har därför fått i ppdrag av regeringen att identifiera områden där rätten att ianspråkta mark tan ersättning inte blivit genomförd och att informera berörda fastighetsägare om hr de ska knna ta tillvara sina rättigheter. Uppdraget ska redovisas i lantmäteriets årsredovisning för 207. Hr din förening berörs Lantmäteriets ppdrag kan visa sig vara problematiskt då fastighetsregistret inte ger fll information om hrvida förordnandena om pplåtelse av mark tan ersättning verkligen genomförts. REV råder därför sina medlemsföreningar att själva kontrollera vad som gäller genom att kontakta statliga eller kommnala lantmäteriet. Statliga lantmäteriet vill att frågor om detta mejlas till adressen PBL65-forordnanden@ lm.se. I mejlet ska anges kommn, fastighet och föreningens kontaktperson. Ett alternativ kan vara att föreningen själv försöker ta reda på vad som gäller genom att använda lantmäteriets e-tjänst Min fastighet som dock kräver att man har e-legitimation eller bank-id. Vid inloggning på Min fastighet som man kommer åt via lantmäteriets hemsida får man pp information om den egna fastigheten men också information om 0 Blltetinen 206 nr 3

5 FÖRVALTNING gällande detaljplan och information om den gemensamhetsanläggning som den egna fastigheten har del i. Ansök om lantmäteriförrättning före Om föreningen eller tomtägarna pptäcker att man har rätt att tan ersättning få disponera det som i n gällande detaljplan är avsatt som allmän plats till exempel vägar och grönområden men att denna fråga inte blivit reglerad genom att föreningen antingen köpt marken eller att den intagits i gemensamhetsanläggning genom lantmäteriförrättning så måste ansökan om lantmäteriförrättning ha kommit in till lantmäteriet senast för att tomtägarna ska knna få rätt till marken tan ersättning. Observera att ansökan inte kan göras av föreningen. Den ska istället göras av tomtägarna, gärna så många som möjligt. Och som sagt var, genom den rätt man får till marken får man också rätt till ersättning ifall man mister del av rätten vid en exploatering för till exempel ny bebyggelse. Blletinen 206 nr 3

6 Om föreningen får rätt till grönområde så bestämmer föreningen över hr området ska skötas. Det kan j ha stor betydelse för trivseln i området. 8 Blletinen 208 nr 3

7 LANTMÄTERI Deadline för gratis grönområde vid årsskiftet Text: Per Nilsson Foto: Solweig Hltén Vi har i tidigare artiklar i Blletinen skrivit om vad det innebär att en förening har rätt till grönområde. Vi har också informerat om den lagändring som innebär att den rätt föreningen fått i detaljplan att ta i anspråk ett grönområde som gemensamhetsanläggning tan att behöva betala ersättning till markägaren, pphävs från och med tgången av 208. De flesta föreningar som berörs av att rätten till gratis pplåtelse pphör har fått information om detta via brev från Lantmäteriet. Ett antal föreningar har hört av sig till REV efter att Lantmäteriets information gått t. Några föreningar har ppgett att de inte är intresserade av att ta på sig mer ansvar än de redan har. Andra har sagt sig vara mycket intresserade av att få rätten till det som redovisats som grönområde i detaljplanen för att knna påverka hr området sköts och för att få ett bättre skydd mot att grönområdet exploateras för ny bebyggelse. Om föreningen har glömt att agera i frågan och årets stämma redan varit; hr gör man då? Det finns åtminstone två sätt att hantera detta. Dels kan man kalla till en extra stämma, dels kan de delägare i föreningen som vill driva frågan gå ihop och skriva på en ansökan som alltså ska ha kommit in till lantmäteriet senast den 3 december 208. Som REV tidigare sagt är bestämmelsen om vem som har rätt att ansöka inte helt glasklar. För att helgardera sig kan både föreningen och så många som möjligt av medlemmarna skriva på ansökan. I vart fall är det dock helt klart att en enskild fastighetsägare som äger fastighet inom detaljplanen och som kan bli delägare i grönområdet, har rätt att ansöka om förrättning. Varför är det bra att få rätt till grönområde? Om föreningen får rätt till grönområde så bestämmer föreningen över hr området ska skötas. Det kan j ha stor betydelse för trivseln i området. Alla ändringar som ska göras inom grönområdet ska godkännas av föreningen oavsett om det är markägaren eller annan som vill göra något på grönområdet. Det kan till exempel vara en ledningsägare som vill dra en kraftledning eller kabel över grönområdet. Det kan också gälla en tomtägare som via arrende med markägarens medgivande vill ta i anspråk en del av grönområdet närmast tomten eller som vill hgga pp en tsiktsgata. Genom att en gemensamhetsanläggning för grönområde bildas skyddas området bättre mot framtida exploatering. Om markägaren ändå sklle få exploatera del av grönområdet genom en planändring så ska föreningen ha ersättning för att man mister del av grönområdet samt desstom få ta del av markägarens vinst på att marken exploateras. Några rättsfall på hr stor del av vinsten för exploatering som föreningen ska få finns änn inte. Det finns dock exempel på lantmäteriförrättningar där vinstandelen ppgått till 50 procent. Vilka skyldigheter kommer med rätten till grönområde? Med rättigheter kommer också skyldigheter. Om föreningen har rätt att ta ner träd så kan föreningen också ställas till svars för att man inte tagit ner träd som kan riskera att falla över en tomt och orsaka skada där. För de som är medlemmar i REV är det då en trygghet att en ansvarsförsäkring ingår i medlemskapet Om det finns ett öppet dike inom grönområdet så torde dock föreningen ha ansvar för att detta inte växer igen så att tomter i ansltning till diket skadas av ppdämt vatten. Detta gäller förstås inte om diket ingår i ett markavvattningsföretag. Föreningen kan dock inte ställas till svars för att vatten från natrlig avrinning från grönområdet rinner in på angränsande tomter. Hr får ett grönområde användas? Då gemensamhetsanläggning för grönområde bildas så är det inte en ägan-»»» 9 Blletinen 208 nr 3

8 q q q q LANTMÄTERI Fortsättning från föregående sida. derätt föreningen får tan en servittsliknande rätt att disponera området. Användningen blir då en gränsdragning mellan markägarens och föreningens rätt till området. Men det kan också bli en fråga internt mellan medlemmarna om hr området får användas. I det senare fallet är det 8 i lagen om förvaltning av samfälligheter som kan bli tillämplig. Den handlar om så kallad främmande verksamhet. Det enda rättsfall som jag känner till som handlar om detta är en dom från Svea Hovrätt Dom F58-). Där slogs det fast att det var främmande verksamhet att årligen köpa in en jlgran till grönområdet för en kostnad om högst kr. En vanlig fråga är om det är främmande verksamhet att anlägga lekplats, bollplan, bolebana eller liknande på grönområdet och lantmäteriförrättningen : SKÄRNINGSBERG inte säger annat än grönområde. Något exakt svar kan tyvärr inte ges, men om det finns illstrerat på detaljplanen och kostnaden per medlem blir ganska marginell så är det troligen inte främmande verksamhet. Då det gäller gränsdragningen mellan "Med rätt till grönområde så bestämmer föreningen över hr området ska skötas" föreningens och markägarens rätt kan denna i vissa fall vara ganska tydligt reglerad i lantmäteriförrättningen. Vanligare är dock att det bara anges att rätt pplåts för grönområde. REV anser då att det är föreningen och inte markägaren som bestämmer hr området ska skötas. Om föreningen till exempel. har bestämt att området ska gallras kan man fråga markägaren om hen vill göra detta. Vill markägaren inte göra det så kan föreningen istället göra det. Föreningen har alltså enligt REV:s ppfattning rätt att ta ner träden. Träden är dock markägarens egendom som denne har rätt att ta vara på. Sedan ppstår j frågan om vem som ska betala att träden kapas pp i lämpliga längder apteras) och läggs pp så att markägaren kan hämta dessa. Ett bra sätt att lösa ansvaret och kostnadsfördelningen är att söka enas med markägaren om att föreningen bekostar att träden tas ned, men att markägaren bekostar aptering, ttransport och ppläggning. W 2 e 3 a :6 W 2 e 3 5 g a B I 85 40/45 e 2 b f p a 3.5 :6 II g a C g a l 74 GA: U g a 80 B I :7 80/40 e 2 7 b f p v a /5.0 : :9 77 : : 79 :2 :3 B I /40 e b 2 f p v a /5.0 : :29 89 :23 B I /40 e 2 9 b f p v a 3.5/5.0 l GA: :25 :24 88 W badstrand g parkering g 67 LOKALVÄG g 73 B I /40 e 2 3 :5 b f p v a 3.5/5.0 LOKALVÄG g 78 B I :30 80/40 e 2 2 b f p v a 3.5/5.0 LOKALVÄG g SKÄRNINGSBERG : E 96 :3 Skötselplan för grönområdet Många kan ha synpnkter på hr grönområden ska skötas och användas. Det är därför att rekommendera att föreningen arbetar fram en långsiktig skötselplan för sina grönområden och att stämman tar beslt om att denna ska följas. På så sätt vet alla medlemmar och markägaren vad som gäller. Skötselplanen är desstom ett bra nderlag då bdget för kommande år ska pprättas. Fryken l :36 GA: :7 :8 STUBBERUD :4 :6 :26 :27 :3 GA:2RSTOPP.S 7-Å : STUBBERUD :3 B I /40 e 2 6 b f p v a :20 :2 3.5/5.0 :22 NATUR g GA: l LOKALVÄG g B I :33 80/40 e 2 4 b f p v 3.5/5.0 : LOKALVÄG g : DALEN : Natrmark 72 : Bostäder Vattenområde Båtpptag 0 Blletinen 208 nr 3

9 Gemensamhetsanläggning en hållbar lösning tillsammans med grannarna För att en fastighet ska fngera behövs ibland tillgång till anläggningar tanför den egna fastighetens gränser, till exempel vägar, garage, lekplatser, båtbrygga eller vatten- och avloppsanläggningar.

10 En fastighet består normalt av ett markområde med tillhörande byggnader. Ibland behövs också tillgång till anläggningar tanför den egna fastighetens gränser, till exempel vägar, garagelängor eller lekplatser. När flera fastigheter inom samma by eller kvarter har liknande behov kan man bilda en gemensamhetsanläggning. Det möjliggör en effektiv och långsiktigt god samverkan mellan grannarna. Att bilda en gemensamhetsanläggning En gemensamhetsanläggning bildas genom en anläggningsförrättning. I samband med denna besltas om regler för hr fastigheterna ska samverka för att bygga, sköta och fördela kostnaderna för anläggningen. Det blir då tydligt vad som ska skötas och hr det ska göras, vilket främjar grannsämjan. En gemensamhetsanläggning kan i vissa fall bildas även om inte alla parter är överens; Lantmäteriet har då möjlighet att tvångsanslta fastigheter. En av fördelarna med en gemensamhetsanläggning är att det är fastigheterna som är ansltna till den och inte ägarna personligen. Det innebär: att det som besltas i lantmäteriförrättningen även gäller för framtida ägare att fastighetens rätt till anläggningen är säkrad för framtiden att det finns en ekonomisk trygghet för anläggningens framtida drift och nderhåll. Utrymme för anläggningen Det trymme som behövs för en gemensamhetsanläggning pplåts med servittsrätt. Utrymmet kan pplåtas både på fastigheter som ska delta i anläggningen och på fastigheter som inte ska delta. För pplåtelsen kan ersättning tgå. Ändrade förhållanden - omprövning Beslt om gemensamhetsanläggning gäller för all framtid, men kan omprövas genom en ny förrättning om förhållandena ändras väsentligt, till exempel ändrat användningssätt av deltagande fastigheter. En så kallad omprövningsförrättning kan också göras för att skapa effektivare förvaltningsorganisationer, till exempel genom sammanslagning av flera mindre vägsamfälligheter till en ny gemensam förvaltningsorganisation. Att sköta en gemensamhetsanläggning Det finns två olika former för skötseln av en gemensamhetsanläggning: föreningsförvaltning och delägarförvaltning.

11 Några vanliga sitationer som kan lösas genom att bilda en gemensamhetsanläggning: Enskild väg tan ordnad förvaltning En enskild väg används av åretrntboende barnfamiljer, ett fritidsboende yngre par, ett skogsbolag och jaktlaget i byn. Två nya villor planeras att byggas i ansltning till vägen. Vägens bärighet är dålig och måste rstas pp så att dagliga skolskjtsar, renhållning, skogstransporter och övrig användning ska fngera. Fastighetsägarna behöver regler för hr kostnaderna för pprstningen och för den framtida skötseln av vägen ska fördelas. Ny avloppsanläggning Ett antal bostadshs har äldre enskilda avloppsanläggningar som inte ppfyller dagens miljökrav. Ett antal fritidshs i ett område saknar avlopp. Ägarna inser att det vore praktiskt att ordna en gemensam avloppsanläggning. De lämnar ett förslag på en avlöpsanläggning som godkänns av kommnen. Garantier krävs för att få rätt att använda mark för avloppsanläggningen och regler behövs för hr kostnaderna för investeringarna och den framtida förvaltningen ska fördelas. Båtbrygga och badplats rstas Ägarna till åtta sommarhs från tidigt 950-tal använder, tillsammans med sina familjer, en badplats på fastigheten strax intill. Några av hsen är friköpta, några står på arrendetomter. De friköpta hsen har servitt som ger dem rätt att använda badplatsen. En tidigare ägare till ett av hsen fick lov att bygga en omklädningshytt och en båtbrygga, som de alla n använder, och som behöver rstas. Ägaren till fastigheten där badplatsen och båtbryggan ligger har ingenting emot en gemensamhetsanläggning. De åtta grannarna vill behålla bryggan och hytten i framtiden och är angelägna om att skapa garantier för det samtidigt som kostnaderna för att sköta dessa ska fördelas rättvist.

12 Vill d veta mer? Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för fastighetsindelningen i Sverige. Ta kontakt med oss på Lantmäteriet om d har frågor gällande gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar! Vi finns över hela landet. Telefon: ORDLISTA Föreningsförvaltning innebär att en samfällighetsförening bildas, stadgar antas, en styrelse tses och föreningsstämma anordnas. Medlemmar är ägarna till de fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen bildas av och registreras hos Lantmäteriet och blir då en jridisk person. För att finansiera byggande och nderhåll av anläggningen kan föreningen ta lån, bygga pp fonder för framtida behov och teckna försäkringar för att skydda sig mot skador. Delägarförvaltning är den form som gäller om inte en samfällighetsförening bildas. Är det bara några fastigheter som deltar i anläggningen kan den förvaltas av delägarna direkt. De måste då vara eniga om varje beslt som rör anläggningen. Om inte enighet kan nås kan Lantmäteriet hjälpa till genom att hålla ett delägarsammanträde. Mer information hittar d på: Lantmäteriet, Gävle TELEFON e-post kndcenter@lm.se Prodktion: Lantmäteriet, oktober 204, Foto ohnér, Matton, Linda Alfvegren, Tryck: Edita

13 Samfällighetsförening Med en samfällighetsförening kan ni effektivt och rättssäkert sköta till exempel vägar, energianläggningar och vatten- och avloppsanläggningar tillsammans. Eller båtbryggor, badplatser och trapphs.

14 Att sköta en gemensamhetsanläggning En gemensamhetsanläggning kan tgöras av exempelvis vägar, vatten- och avloppsanläggningar,grönytor och lekplatser, garage och parkeringsplatser, energianläggningar, båtbryggor och badplatser, trapphs och hissar. Det finns två olika former för förvaltning av en gemensamhetsanläggning: föreningsförvaltning, genom en samfällighetsförening delägarförvaltning. Föreningsförvaltning genom en samfällighetsförening En samfällighetsförening ger en rationell förvaltning, även om det är många fastigheter som är delägare i gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen är en s.k. jridisk person. Medlemmar i samfällighetsföreningen är ägarna till de deltagande fastigheterna. Inom föreningen kan en majoritet bland delägarna beslta om förvaltningen. Förvaltningen kan därför fngera smidigt, trots att alla inte alltid är överens. En samfällighetsförening bildas genom att Lantmäteriet håller ett sammanträde där delägarna i gemensamhetsanläggningen tser styrelse och antar stadgar i allmänhet används Lantmäteriets normalstadgar). Detta sker enligt 20 lagen om förvaltning av samfälligheter SFS 973:50). Lantmäteriet för ett särskilt register över alla samfällighetsföreningar. Registret innehåller bland annat ppgifter om föreningens namn, styrelsens sammansättning och firmatecknare. Stadgar Stadgarna klarlägger bland annat vilka anläggningar som förvaltas, styrelsens ppgifter och hr föreningsstämman ska gå till. En ändring av stadgarna kan bara ske vid en föreningsstämma. Föreningsstämma Stämman är föreningens besltande organ. På stämman har den enskilde medlemmen rätt att delta och fatta beslt om föreningens Lantmäteriet, Gävle TELEFON e-post kndcenter@lm.se Mer information hittar d på: angelägenheter. Normalt hålls stämma en gång per år men extra stämma kan anordnas om särskilt behov ppstår. Protokoll ska föras över de beslt som fattas på stämman. Styrelse Styrelsen, som tses av stämman, är föreningens verkställande organ. Styrelsens ppgift är att se till att anläggningarna förvaltas enligt anläggningsbesltet och i övrigt följa stadgar och stämmobeslt. I styrelsens ppgift ingår även att se till att en årlig föreningsstämma kommer till stånd. Finansiering För att bekosta byggande, nderhåll och förnyelse av de anläggningar som föreningen förvaltar kan föreningen genomföra ttaxering från medlemmarna och/eller ppta lån. Föreningen kan, och ska i vissa fall, bygga pp nderhållsfonder. För att skydda sig mot vissa slag av skador kan föreningen teckna försäkringar. Delägarförvaltning Vid enklare anläggningar med ett fåtal delägare,kan det vara onödigt att bilda en förening. Då kan en enklare förvaltningsform användas. Vid delägarförvaltning måste alla delägare vara överens om alla de åtgärder som vidtas. Har d frågor? Ta gärna kontakt med oss på Lantmäteriet om dvill veta mer om gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar! Vi ger dig information om hr samverkan mellan grannar kan ge förtsättningar för hållbara lösningar. Prodktion Lantmäteriet 206, Foto Natasja Kamenjasevic Tryck Edita Bobergs