Hinder för att investera i energitjänster för små och medelstora företag Upprättad av: Ulrika Thorén och Kristina Landfors Granskad av:

Transkript

1 Hinder för att investera i energitjänster för små och medelstora företag Upprättad av: Ulrika Thorén och Kristina Landfors Granskad av: Saga Ekelin

2 2 (33)

3 KUND Statens Energimyndighet KONSULT WSP Sverige AB Box Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Beställare: Kristin Jonson, Statens Energimyndighet Uppdragsledare: Kristina Landfors, WSP Environmental 3 (33)

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND 7 METOD 7 IDENTIFIERADE HINDER 9 Hinder för energieffektivisering 9 Hinder för energitjänster 18 FRÄMJANDE FAKTORER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG 23 RAPPORTFÖRFATTARNAS SLUTSATSER 29 REFERENSER 31 4 (33)

5 SAMMANFATTNING Energimyndigheten har ansökt om en förstudie inom ramen för det Nationella Regionalfondsprogrammet. Syftet med förstudien är att utgöra underlag vid utformning av insatser inom området energitjänster. Denna rapport utgör ett led i detta arbete med syftet att sammanställa de hinder som identifierats för små och medelstora företag att beställa energitjänster. Energitjänster är ett samlingsnamn för flera olika typer av tjänster som levereras för att på ett eller annat sätt åstadkomma effektivare energianvändning i en verksamhet. För att företag ska överväga att köpa in energitjänster behöver de först uppleva ett behov av tjänsten. Förutom att identifiera hinder för energitjänster är det därför intressant att även studera hinder för att företagen genomför energieffektiviseringsåtgärder. Därför har denna studie utökats till att även omfatta mer generella hinder för små och medelstora företag att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Först när dessa hinder har övervunnits kan företag välja mellan att genomföra energieffektiviseringsåtgärder med egna resurser eller med hjälp av energitjänster. Under arbetet med denna sammanställning av hinder har en rad olika källor bearbetats. Materialet omfattar såväl artiklar, som identifierat och beskrivit hinder ur ett vetenskapligt perspektiv, som erfarenheter och slutsatser från konkreta åtgärder och insatser inom energieffektiviseringsområdet. Eftersom studien rör förhållandena för svenska företag har arbetet inriktats på nationella källor, men även några internationella utblickar har gjorts. I en del av de undersökta källorna har olika hinder rangordnats eller kvantifierats och i en del källor ges förslag på åtgärder. Utifrån de källor som studerats i denna rapport har sedan de hinder för energieffektivisering och energitjänster som har bedömts vara betydande sammanställts. Dels för att de återkommer i flera olika sammanhang och dels för att de bedöms ha stor inverkan på företagens möjligheter att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. De övergripande hinder för energieffektivisering som lyfts fram i rapporten är: Brist på kunskap Otydlig information Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Ekonomi Hinder av stor vikt för energitjänster har bedömts vara: Brist på kunskap Brister i affärsmodellerna Brist på förtroende En viktig slutsats som blivit tydlig under arbetets gång är att energieffektiviseringsgapet utgör ett komplext problem som knappast går att lösa endast genom att överbrygga identifierade hinder. Det behövs istället ett övergripande angreppssätt som inkluderar alla de faktorer som påverkar företagens arbete med energieffektivisering. Genom att öka förståelsen för företagens olika behov, företagskulturens inverkan på rutiner och implementering av ny teknik samt medvetenhet om att energieffektiviseringsåtgärder består av många olika moment och val. Det framkommer även att starkare styrmedel och regelverk som ställer krav på kontinuerligt energieffektiviseringsarbete skulle kunna främja detta arbete inom mål- 5 (33)

6 gruppen. I och med att energieffektiviseringsarbetet vanligtvis inte ingår i företagens kärnverksamhet kan tvingande regelverk behövas för att få igång processen. Under arbetsprocessen med att hitta hinder för energitjänster och energieffektivisering hos små och medelstora företag har även främjande åtgärdsförslag för att undanröja hinder identifierats. Dessa har lyfts fram i rapporten för ett ge exempel på hur arbetet fortsättningsvis skulle kunna kompletteras med att hitta angreppssätt för att få företagen att investera mer i energitjänster. Det rör sig dock endast om ett axplock av åtgärder och ger inte en heltäckande bild av möjliga åtgärder inom detta område. De åtgärder rapportförfattarna valt att lyfta fram i detta arbete är: Koppla energieffektivisering till företagens strategiska mål Tydligare erbjudanden som anpassas till kundens behov Bättre samverkan mellan alla aktörer på energimarknaden Krav på energieffektivisering 6 (33)

7 BAKGRUND Energimyndigheten har ansökt om en förstudie inom ramen för det Nationella Regionalfondsprogrammet. Syftet med förstudien är att utgöra underlag vid utformning av insatser inom området energitjänster. WSP har som ett led i detta arbete fått i uppdrag att göra en sammanställning över de hinder som identifierats för små och medelstora företag. Uppdraget omfattar följande delar 1. Sammanställning av aktuell och relevant forskning samt aktuella och relevanta rapporter/undersökningar/artiklar etc. som behandlar hinder för små och medelstora företag att energieffektivisera och som påverkar beställning av energitjänster 2. Ta fram underlag i form av en rapport som ger en sammanfattande och tydlig beskrivning av vilka hinder som finns för små och medelstora företag att beställa energitjänster. METOD För att kunna identifiera hinder för energitjänster måste begreppet först definieras. Energimyndighetens definition 1 tydliggör begreppet med följande formulering: tjänsten levereras med det indirekta eller direkta syftet att åstadkomma effektivare energianvändning hos beställaren, samt att tjänsten är kommersiell och har som syfte att generera ekonomisk vinning för leverantören. Energitjänster kan delas upp i fyra olika kategorier som exemplifieras nedan 2 : Information: Energistatistik, Visualisering, Utbildning Analys: Energikartläggning, Energiledningssystem, Tillsynsavtal, Facilitator Åtgärd: Energioptimering, Drift- och underhållsavtal Avtal: Styrning med energibesparingsgaranti, EPC, Energisamarbete Energitjänster kan med andra ord sägas vara ett samlingsnamn för flera olika typer av tjänster som bygger på avtal eller överenskommelse för effektivisering eller hushållning av energianvändning. För att företag ska överväga att köpa in energitjänster behöver de först identifiera ett behov av tjänsten. Förutom att identifiera hinder för energitjänster är det därför intressant att även studera hinder för att företagen genomför energieffektiviseringsåtgärder. Därför har denna studie utökats till att även omfatta mer generella hinder för små och medelstora företag att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Först när dessa hinder har övervunnits kan företag välja att genomföra energieffektiviseringsåtgärder, antingen med egna resurser eller med hjälp av energitjänster. 1 Statens Energimyndighet, Energitjänster i Sverige Statusrapport för tjänster för energieffektivisering 2 Energieffektiviseringsföretagen, Hämtad (33)

8 Upplevt behov av energieffektivisering Energiarbete med egna resurser Energitjänst Figur 1. Först när ett företag upplever ett behov av energieffektivisering kan det välja att genomföra energiåtgärder, antingen med egna resurser eller med hjälp av energitjänster. Under arbetet med denna sammanställning av hinder har en rad olika källor bearbetats. Materialet omfattar såväl artiklar som identifierat och beskrivit hinder ur ett vetenskapligt perspektiv som erfarenheter och slutsatser från konkreta åtgärder och insatser inom energieffektiviseringsområdet. Eftersom studien rör förhållandena för svenska företag har arbetet inriktats på nationella källor, men även några internationella utblickar har gjorts. I en del av de undersökta källorna har olika hinder rangordnats eller kvantifierats och i en del källor ges förslag på åtgärder. Rapporten inleds med en beskrivning av identifierade hinder som delats upp i två avsnitt: Hinder för energieffektivisering Hinder för energitjänster I slutet av respektive avsnitt presenteras en sammanfattande beskrivning av hinder för små och medelstora företag att energieffektivisera respektive investera i energitjänster. Under arbetsprocessen med att hitta hinder för energitjänster och energieffektivisering hos små och medelstora företag har även främjande åtgärdsförslag för att undanröja hinder identifierats. Dessa har lyfts fram i rapporten för ett ge exempel på hur arbetet fortsättningsvis skulle kunna kompletteras med att hitta angreppssätt för att få företagen att investera mer i energitjänster. Det rör sig dock endast om ett axplock av åtgärder och ger inte en heltäckande bild av möjliga åtgärder inom detta område. I detta avsnitt presenteras avslutningsvis åtgärdsförslag kopplade till de hinder som lyfts fram. Rapporten avslutas med att rapportförfattarna för en diskussion runt de identifierade hindren. 8 (33)

9 IDENTIFIERADE HINDER Idag finns ett stort antal källor som visar att det finns många lönsamma energieffektiviseringsåtgärder för små och medelstora företag att genomföra. Trots detta är det en trög process att få dessa företag att genomföra energieffektiviseringsåtgärder eller att tillämpa energitjänster. Detta dilemma brukar kallas energieffektiviseringsgapet eller energiparadoxen 3. För att kunna hitta lösningar till dilemmat behöver de hinder som medför att inte lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs identifieras och analyseras. Under åren har ett flertal olika initiativ tagits för att identifiera, analysera och överbrygga de olika hinder som medför att små och medelstora företag inte tar vara på en större del av den av lönsamma potentialen för energiåtgärder. Under arbetet med denna sammanställning av hinder har en rad olika källor bearbetats. Arbetet omfattar såväl artiklar, som identifierat och beskrivit hinder ur ett vetenskapligt perspektiv, som erfarenheter och slutsatser från konkreta åtgärder och insatser inom energieffektiviseringsområdet. Nedan presenteras ett urval av olika studier där hinder för energieffektivisering i små och medelstora företag har identifierats och belysts. Därefter presenteras de mer specifika hinder för energitjänster som identifierats inom samma målgrupp. Hinder för energieffektivisering Ett antal studier som innehåller intressanta beskrivningar av hinder för energieffektivisering som är kopplade till små och medelstora företags möjligheter att beställa energitjänster har identifierats. Nedanstående rapporter och undersökningar har lyft fram hinder som beskrivs vidare i respektive avsnitt. Underlag som identifierat relevanta hinder för energieffektivisering Uthålliga energisystem i praktiken implementering av energieffektivitet inom industrier Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder Guldkorn - Projekt med god spridningspotential i hela landet. Del 2: Guldkorn inom energieffektivisering Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering Improving energy efficiency in SMEs an interdisciplinary perspective 40 years of industrial energy efficiency audits - what have we learned? International study on energy end-use data among industrial SMEs and energy end-use efficiency improvement opportunities Hållbara företag bygger framtiden Hållbart företagande, Företagens villkor och verklighet 3 Trygg, Louise, Thollander, Patrik, Backlund, Sandra och Olsson, Linda, Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier. s (33)

10 Uthålliga energisystem i praktiken Uthålliga energisystem i praktiken- implementering av energieffektivitet inom industrier, är ett projekt som utförts av Linköpings universitet i samarbete med Energimyndigheten, Nova högskolecentrum samt ett antal industriföretag. Inom forskningsprojektet har intervjuer och enkätundersökningar gjorts med representanter med olika bakgrund inom de industrier som analyserats. Exempelvis har intervjuer gjorts med VD, miljöansvariga, driftschefer och produktionschefer. Syftet har varit att undersöka förutsättningar för att kunna införa och få till stånd de energieffektiviseringsåtgärder som framkommit i tidigare projekt med att utföra industrianalyser i Oskarshamns kommun och inom den första etappen av Uthållig kommun. I studien presenteras en sammanställning av nio relevanta hinder för energieffektivisering som klassificerats antingen som ekonomiska hinder eller som hinder utifrån beteende och organisation, se tabell 1 nedan. Tabell 1. Klassificering av relevanta hinder för energieffektivisering 10 (33)

11 Avgörande hinder för att energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs som framkom i studien var 4 : Bristande tillgång på kapital Energiinvesteringarna beräknas på samma sätt som övriga investeringar, med kort återbetalningstid och pay-off-tänk Frågan är inte prioriterad i ledningen Lågt energipris Låg konkurrens mellan företagen Bristande kunskaper Otydlig information Man konstaterar även att företagsledningens inställning till energieffektivisering är avgörande för om energieffektiviseringsåtgärder genomförs eller inte. I samma rapport har de identifierade hindren rangordnats utifrån respondenternas gradering av olika hinder 5. De främsta hindren i fallande skala uppges vara: 1. Brist på tid/andra prioriteringar 2. Icke energirelaterade investeringar prioriteras högre 3. Långa beslutsvägar 4. Energimålen är ej integrerade i produktions-, underhålls- eller inköpsrutiner 5. Risk för produktionsstörningar Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder I en rapport till Näringsdepartementet 6 har hinder och marknadsmisslyckanden för energieffektivisering kvantifierats. De hinder som beaktats i studien var: Asymmetrisk information Kunskap och osäkerhet om ny teknik Transaktionskostnader Begränsad rationalitet Organisatoriska hinder Finansiella hinder Policyinstabilitet Sammanställningen omfattar sju olika sektorer där övrig tillverkande industri delvis sammanfaller med målgruppen små och medelstora företag. I rapporten presenteras en bedömning av hur hindren påverkar energieffektivisering i sektorn övrig tillverkande industri. Vidare har en bedömning gjorts av vilka hinder som är mest angelägna att åtgärda. Inom segmentet övrig tillverkande industri anser man att hinder inom Kunskap och osäkerhet inom ny teknik följt av Policyinstabilitet är de hinder som i första hand bör åtgärdas. Utvärderingen visar också att de organisatoriska hindren är stora, följt av hinder i form av transaktionskostnader. 4 Trygg, Louise, Thollander, Patrik, Backlund, Sandra och Olsson, Linda, Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier. s Ibid s Sweco, Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder 11 (33)

12 Figur 2. Fördelning av hinder i den övriga tillverkande industrin 7 Guldkorn - Projekt med god spridningspotential i hela landet Del 2: Guldkorn inom energieffektivisering Inom detta projekt 8 genomförde LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, en sammanställning och utvärdering av några av de många snarlika energieffektiviseringsprojekt, som genomförts i länen. Syftet var att ta reda på vilka av dem som har förutsättningar för spridning till andra län. I studien har flera framgångsrika projekt som arbetat med energieffektivisering i företag, där små och medelstora företag ingick i målgruppen, lyfts fram. De hinder för energieffektivisering som sammanställts från företagsprojekten är: Företaget tycker redan att de har gjort stora energiåtgärder och bedriver ett aktivt energiarbete i verksamheten. Företag som hyr sina lokaler eller har central styrning (ingår i större koncern osv) känner inte att de råder över frågan. Mindre företag tror sig vara för små för att en energikartläggning ska vara lönsam. Företaget ser inte energieffektivisering som en prioriterad fråga, ex på grund av att de har hög arbetsbelastning eller är under försäljning eller omstrukturering. Energieffektiviseringsarbetet är inte förankrat hos företagsledningen. Företaget upplever energiåtgärderna som föreslagits som allt för allmänna. 7 Sweco, Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder, s Länsstyrelsen i Jönköpings län, Guldkorn - Projekt med god spridningspotential i hela landet - Del 2: Guldkorn inom energieffektivisering, s (33)

13 Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering Högskolan Dalarna och Länsstyrelsen Dalarnas län har utfört studien Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering. Studien har gjorts för att följa upp företagsprojektet BEE, Branschvis Energieffektivisering. Här framgår det att de företag som deltagit anser att deras medverkan har gett dem bättre kunskap om deras energibesparingspotential samt medfört att de efter projektet arbetar aktivt och fortlöpande med energifrågan. De genomförda enkäterna och intervjuerna visar att synen på energi skiljer sig markant mellan de olika branscherna. Livsmedelsbutikerna prioriterar energifrågan lågt medan den spelar en mer central roll hos alpina skidanläggningar och verkstadsföretag. 9 De största hindren för samtliga analyserade branscher (förutom sågverk och träindustrier) uppgavs vara: 1. Brist på investeringskapital 2. Osäkerhet kring investeringsberäkning För sågverk och träindustrier angavs det främsta hindret bestå i beteende och attityder. Många av företagen uppger att de känner till lönsamma energieffektiviseringsåtgärder men ändå inte har genomfört dem. Förklaringar till detta energieffektiviseringsgap är bland annat att ansvaret för energifrågan fallit mellan stolarna eller att drivkraften för frågan saknas inom företaget. 10 I rapporten delas företagen in i två grupper med skilda behov av stöd. Den första gruppen består av större (medelstora företag) som sågverk, träföretag, kött- och livsmedelsföretag samt teknikföretag. Denna grupp av företag efterfrågar stöd från ledningen i frågan och att investeringen minskar företagets kostnader. De skulle behöva stöd i att ta fram relevanta och realistiska kostnads- och besparingskalkyler för energieffektiviseringsåtgärder till ledningen och beslutsfattarna. I den andra gruppen ingår mindre företag, exempelvis butiker, bensinstationer och väderberoende verksamheter som skidanläggningar. I denna grupp är den viktigaste främjande faktorn att få stöd för att finansiera investeringarna. 11 Se drivkrafter och hinder uppdelat per bransch i nedanstående tabell. 9 Trygg Louise, Ersson, Hans, Mattias Gradén, Marit Ragnarsson, Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering, s Ibid s Ibid s (33)

14 Tabell 2. Drivkrafter och hinder till investeringar i energieffektivisering 12 Improving energy efficiency in SMEs an interdisciplinary perspective I ett webbinarium om att öka energieffektiviteten i små och medelstora företag 13 presenterar Patrik Thollander teoretiska hinder för energieffektivisering. Hindren delas in i fyra kategorier: marknadsmisslyckanden samt hinder relaterade till ekonomi, beteende samt organisation. Han konstaterar att forskningen visar att det inte 12 Trygg Louise, Ersson, Hans, Mattias Gradén, Marit Ragnarsson, Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering, s Improving energy efficiency in SMEs an interdisciplinary perspective. Patrik Thollander 14 (33)

15 finns några key barriers utan att hindren varierar från företag till företag beroende på faktorer som: Sektor Typ av produktion Företagets storlek Ägarstruktur Thollander beskriver det faktum att energieffektivisering inte är företagens kärnverksamhet som en begränsande faktor för energieffektivisering i små och medelstora företag. Han konstaterar att eftersom energieffektivisering inte skapar några intäkter kan det aldrig betraktas som företagets kärnverksamhet. Om företag då väljer att lägga ut kompetensen om energieffektivisering av de tekniska systemen på entreprenad kan det leda till att färre åtgärder genomförs. 40 years of industrial energy efficiency audits-what have we learned? Peter Mallaburn för ett liknande resonemang i webbinariet, 40 years of industrial energy efficiency audits what have we learned? 14 Mallaburn drar där även slutsatsen att eftersom energieffektivisering inte utgör kärnverksamheten för små och medelstora företag så förvaltas inte dessa frågor aktivt. International study on energy end-use data among industrial SMEs and energy end-use efficiency improvement opportunities I en internationell studie 15 har energidata för små och medelstora industrier i Belgien, Italien, Japan och Sverige jämförts. Bakgrunden till detta är att de har en betydande energianvändning, exempelvis hela 25 % i Sverige och Belgien, av den totala energianvändningen inom industrisektorn. De hinder som lyfts fram i denna rapport från en rad olika internationella studier är: Ekonomiska frågor Tekniska frågor Brist på kunskap hos slutanvändarna Lämplig och anpassad energieffektiv teknik saknas Brist på kunskap om mönster för slutanvändning av energi Ett gemensamt stort hinder för samtliga länder enligt denna studie är att det saknas en generell klassificering (taxonomi) inom energiområdet som kan användas för små och medelstora företag. Det är idag stora skillnader både i metoder som används för att kategorisera och samla in data om energianvändning. Detta medför att det inte går att få fram en generell kunskap om storleken på slutanvändningen av energi eller arbete med energiledning varken på de nationella eller på de internationella arenorna. Bristen på enhetlig och jämförbar data medför att det inte i dagsläget går genomföra forskning med hög kvalitet inom detta område. Det är även ett 14 Mallaburn, Peter, Webinar at IEA DSM University 40 years of industrial energy efficiency audits what have we learned?, Thollander, Patrik, Paramonova, Svetlana, m.fl. International study on energy end-use data among industrial SMEs and energy end-use efficiency improvement opportunities s (33)

16 stort hinder för att kunna uppskatta storleken på besparingspotentialen för energieffektiviseringsåtgärder i kronor och koldioxidutsläpp. Att förbättra kvantitet och kvalitet på energidata är även avgörande för att företagen ska kunna få till ett fungerande arbete med energieffektivisering och energipolicys. I studien föreslås därför att det bör genomföras en ny forskningsstudie för att arbeta fram en gemensam, tillämpbar och jämförbar dataklassificering av företagens energisituation. 16 Hållbara företag bygger framtiden Under hösten 2015 presenterade företagsorganisationen Företagarna en rapport om medlemmarnas syn på hållbarhetsarbete 17. Undersökningen omfattar enkätsvar från 1003 små och medelstora företagare. Undersökningen visade att 75 % av företagarna anser att det är viktigt eller mycket viktigt för det egna företaget att bedriva hållbarhetsarbete och ta samhällsansvar. Det är stark efterfrågan, konkurrensfördelar och interna initiativ som har satt hållbarhet på småföretagarnas agenda. Bland de företag som inte bedriver hållbarhetsarbete uppges brist på kunskap, tid och resurser vara de huvudsakliga anledningarna. Företagarna efterfrågar konkreta verktyg, praktiskt stöd och ökad kunskap om hur engagemanget ska leda till konkreta resultat. Hållbart företagande, Företagens villkor och verklighet Även Tillväxtverket har gjort en studie på detta område, Hållbart företagande 18, som bygger på undersökningen Företagens villkor och verklighet Underlaget till studien har tagits fram genom en omfattande enkätundersökning som gjorts för små och medelstora företag för att få reda på i vilken omfattning dessa företag arbetar med hållbarhetsfrågor samt hur detta arbete bedrivs. Studien bygger på enkätsvar från små och medelstora företag med representativ spridning vad det gäller storlek, bransch och region. De hinder som lyfts fram som de mest betydande för små och medelstora företags hållbarhetsarbete är: Bristande affärsnytta Avsaknad av offentligt stöd I rapporten föreslås främjande åtgärder från offentligt håll i form av konkreta verktyg, praktiskt stöd och ökad kunskap samt hållbarhetscheckar för att få fler företag att starta och utveckla sitt hållbarhetsarbete. Svaren visade dock att hindren skilde sig åt beroende på företagens storlek och bransch. Exempelvis uppger medelstora företag inte lika stora hinder i sitt hållbarhetsarbete som små företag. 16 Thollander, Patrik, Paramonova, Svetlana, m.fl. International study on energy end-use data among industrial SMEs and energy end-use efficiency improvement opportunities, s Företagarna, Hållbara företag bygger framtiden, s.5 18 Tillväxtverket, Hållbart företagande, Företagens villkor och verklighet, sammanfattning 16 (33)

17 Sammanfattning av hinder för energieffektivisering Nedan följer en sammanställning av hinder för energieffektivisering som har bedömts vara betydande av rapportförfattarna. Dels för att de återkommer i flera olika sammanhang och dels för att de bedöms ha stor inverkan på företagens möjligheter att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Längre fram i rapporten presenteras ett antal hinder som mer specifikt berör energitjänsteområdet. Hinder Brist på kunskap Specificering Brist på kunskap och medvetenhet om energifrågor och om företagets energisituation Brist på kunskap om energieffektivisering och energieffektiv teknik Gemensamma metoder för insamling och klassificering av energiuppgifter saknas Otydlig information Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Ekonomi Informationen om energieffektivisering upplevs allt för allmän och otydlig Brist på förankring i ledningen Energifrågan prioriteras inte Brister i koppling till företagskulturen och befintliga rutiner gör att frågan ofta glöms bort eller hamnar mellan stolarna Brist på investeringskapital Osäkerhet kring hur investeringsberäkningar ska göras Risk för kostnader som en följd av produktionsstörningar Delade incitament Lågt energipris taxekonstruktioner som inte främjar effektivisering Bristande affärsnytta Tabell 3. Identifierade hinder som bedöms ha stor betydelse för energieffektivisering i små och medelstora företag. 17 (33)

18 Hinder för energitjänster Förutom de hinder för energieffektivisering som beskrivits i det tidigare avsnittet finns en del studier som fokuserat specifikt på hinder för energitjänster. Underlagen som utgår från de små och medelstora företagens förutsättningar är dock begränsade, varför även studier med en bredare målgrupp tagits med i sammanställningen. Nedanstående rapporter och undersökningar har identifierat hinder för energitjänster som beskrivs vidare i respektive avsnitt. Underlag som identifierat relevanta hinder för energitjänster Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? Energy services in industry an interdisciplinary approach with engineering and social science aspects Understanding and addressing the client s needs: how can we frame energy efficiency Certifiering av leverantörer av energitjänster Erfarenheter från Energieffektiviseringsföretagen Erfarenheter från förstudien Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? I Energimyndighetens rapport, Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster?, har hinder ur beställarens synvinkel delvis tagits upp. Den bygger på webbenkäter till företag som arbetar med energitjänster samt på intervjuer med enskilda företag (beställare) 19 : Bristande beställarkompetens tas upp som det största hindret till att inte energitjänster köps in i större utsträckning. Detta grundar sig bland annat på dålig kunskap hos beställarna om företagets energisituation och brist på mätning och uppföljning av energistatistik. Kunskapsbristen på energiområdet gör att det blir svårt att definiera och prissätta de energitjänster som ska beställas då företaget saknar helhetssyn över den fastighet som är föremål för beställningen. Detta leder i sin tur att beställarna riskerar att inte få rätt åtgärder utförda. Andra hinder som identifierats är: Marknaden upplevs som komplex och svår att greppa. Energitjänstemarknaden upplevs som en ung marknad som kräver tid för att mogna. 19 Statens Energimyndighet, Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? 18 (33)

19 För lite initiativ från Energimyndigheten. Vissa menar att det kommer mer positiva initiativ om energibesparing från industrierna istället för från myndigheterna. Ointresse från fastighetsägarna Kallhyra/Delade incitament Oseriösa aktörer. De lycksökare som försöker sälja produkter som inte fungerar för kundens bästa. Dåliga erfarenheter gör att beställarnas förtroende för branschen minskar. Energideklarationerna är ett sådant exempel. De har enligt de tillfrågade blivit en pappersprodukt som oftast inte hjälper till att driva fram arbetet med energieffektivisering i företagen. Många förstår inte syftet med deklarationen, det ger i vissa fall en negativ bild av energitjänstemarknaden. Många företag har kortsiktigt ägande De hinder som identifierats är generella för energitjänstemarkanden och bedöms därför vara relevanta även för små och medelstora företags möjligheter att använda sig av energitjänster. 20 Energy services in industry an interdisciplinary approach with engineering and social science aspects I en artikel om energitjänster i industrin 21 konstaterar författarna att flera av hindren, för energieffektivisering inom industriföretag, till exempel brist på tid, andra prioriteringar och bristande tillgång till kapital, skulle kunna övervinnas genom olika energitjänster, såsom avtal om energiprestanda, tredjepartsfinansiering eller liknande energitjänster. Trots att energieffektiviseringsåtgärder i den icke energieffektiva industrin huvudsakligen relateras till stödsystemen, där energitjänsteföretagens tjänster vanligtvis återfinns, rankar industrin inte dessa metoder särskilt högt. Genom att tillämpa ett tvärvetenskapligt synsätt beskriver författarna varför energieffektivitetsåtgärder som är kända och lönsamma för företaget genomförs i en relativt liten utsträckning. För att få en förståelse för energieffektiviseringsgapet beskriver författarna att man bör ta hänsyn till flera aspekter som inverkar. Dessa aspekter är de identifierade hindren för energieffektivisering, den företagskultur som styr hur befintliga rutiner bevaras eller hur ny teknik implementeras det faktum att energieffektivisering både består av val av produkt eller metod, service och handhavande. Understanding and addressing the client s needs: how can we frame energy efficiency I en artikel av Nilsson och Ruhbaum 22 beskrivs anledningen till att bara delar av energieffektiviseringspotentialen har realiserats som en följd av att användarna av energi betraktas som helt rationella. Detta trots att kunder ofta gör subjektiva eller 20 Statens Energimyndighet, Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? S Thollander, Patrik, Palm, Jenny och Sakao, Tomohiko, s Nilsson och Ruhbaum, Understanding and addressing the client s needs: how can we frame energy efficiency 19 (33)

20 helt irrationella beslut som hämmar utvecklingen. Affärsmodellerna för energieffektivisering är ofta otillräckliga och de policys som används för att råda bot på detta är inte tillräckligt utvecklade. Leverantörer av energitjänster lyfter främst fram avkastningen på energieffektiva investeringar och minskade energikostnader. Detta är inte fel, men inte heller tillräckligt. För att lyckas med energieffektivisering krävs enligt författarna att: argumenten för energieffektivisering utökas från att omfatta kostnader och energibesparing till att även omfatta icke-energirelaterade fördelar och skapa en koppling mellan kundens strategiska mål och investeringar i energieffektivisering. tydliga produkter och tjänster utformas med transparens med avseende på produkternas karaktäristik och kvalitet. samverkan mellan olika leverantörer utvecklas så att kunden kan erbjudas ett holistiskt paket som passar kundens individuella behov och minskar komplexiteten och transaktionskostnaderna för kunden. Certifiering av leverantörer av energitjänster I rapporten Certifiering av leverantörer av energitjänster, beskrivs brister i kompetensen på energitjänstemarknaden som ett hinder. Det handlar enligt denna studie främst om bristande systemperspektiv och helhetssyn på energieffektivisering. Lösningen till detta är enligt rapportförfattarna att höja kompetensen inom alla energitjänstegrupper genom certifiering av deras tjänster. För att det ska bli verkningsfullt krävs dock att certifieringen utformas på ett sådant sätt att nyttan för beställaren blir tydlig. 23 Erfarenheter från Energieffektiviseringsföretagen Energieffektiviseringsföretagen, EEF, är en plattform för företag och branschförbund som arbetar med energieffektivisering. Föreningen arbetar med att främja energieffektivisering och har via enkäter och seminarium/workshops analyserat brister och framgångsfaktorer för energieffektivisering. Föreningens ordförande 24 har även gett sina synpunkter på de specifika hinder som finns för små och medelstora företag att beställa energitjänster. En problemställning som lyfts fram är att branschens trovärdighet måste förbättras. Beställaren saknar ofta djupare kunskap inom området och leverantörernas erbjudande i många fall är inte anpassade efter detta. Detta resulterar ofta i att kunden är missnöjd trots att leverantören uppfyller den energiprestanda som man avtalat om. Det bottnar i att leverantörerna inte är tillräckligt lyhörda för kundernas behov och att affärsmodellerna behöver utvecklas. Genom att samverka med olika företag skulle leverantören kunna bredda erbjudandet till att omfatta mer än energieffektivisering, vilket skulle kunna skapa tjänster som är intressanta ur ett kundperspektiv. Föreningen arbetar därför med att utveckla de värden som energitjänsterna medför och en auktorisation för branschen. 23 Statens Energimyndighet, Certifiering av leverantörer av energitjänster, sammanfattning 24 Lotta Bångens, VD för Energieffektiviseringsföretagen, EEF. Samtal om hinder för små och medelstora företag att använda sig av energitjänster, och (33)

21 Finansiering av energitjänster upplevs inte vara ett problem, det handlar snarast om att man i vissa företag inte ser vinsterna. Problemet är snarare att energieffektivisering är så lönsamt att många företagare tror att åtgärderna redan är gjorda. Avskrivningsregler och bokföring och ett kortsiktigt ekonomiskt förhållningssätt kan däremot upplevas som hinder. I de fall som företaget hyr sina lokaler kan de delade incitamenten för att genomföra energiåtgärder medföra att man släpper frågan. EEF ser inte heller energikartläggningscheckar som en verkningsfull åtgärd. Det grundas på att företagen själva inte varit drivande i att söka detta stöd. Insatser från Energimyndigheten för att få företagen att söka stöden borde exempelvis inte behövas om stödet känts mer attraktivt för dem. De hinder för energieffektivisering som EEF lyfter fram är följande: Interna resurser Beställarkompetens Bristande förtroende för energitjänsteleverantör Leverantörskompetens Inlåsningseffekter t.ex. EPC Kunderna känner i många fall inte tilltro till energibolagen. De menar att om de sänker energianvändningen och de rörliga energikostnaderna kommer energibolagen höja de fasta avgifterna istället. Erfarenheter från förstudien Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag Målet med denna pågående förstudie, Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag i ÖMS region 25 (Östra Mellansverige), är att arbeta fram en strategi för hur små och medelstora företag ska kunna stärkas i sitt energieffektiviseringsarbete. Tanken är det ska ske med hjälp av regionalt samarbete mellan privata och offentliga aktörer, så som kommuner, regionförbund, länsstyrelser, företag som säljer energitjänster, energileverantörer, högskolor och de företag som ska energieffektivisera sin verksamhet. Initialt i projektet har hinder för köp av energitjänster identifierats genom att tidigare genomförda studier har analyserats samt att leverantörer för energitjänster har intervjuats. Det som har kommit fram i dialogerna med energitjänsteleverantörerna är att det främst handlar om psykologiska och beteenderelaterade hinder som gör att företagen inte köper in tjänsterna trots att de vet att de är lönsamma. De två mest betydande hindren av dessa är: Företagen vill inte dela med sig av vinsten. När företagen upptäcker att EPC-företag kan tjäna pengar på att hjälpa företag med att genomföra energieffektiviseringsåtgärder är det många som tänker att de vill göra arbetet själva för att kunna få ta del av hela vinsten. Problemet är bara att dessa åtgärder i de flesta fallen inte kommer till stånd då det inte tillhör företagets 25 Intervju med Jan van der Horst, projektledare/kontaktperson Länsstyrelsen Västmanlands län. Samtal om de hinder för små och medelstora företag som identifierats inom ramen för förstudien Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag i ÖMS-regionen, (33)

22 kärnuppgifter. Aspekter som brist på tid, kompetens och investeringsmedel är anledningar till att de lönsamma åtgärderna sedan inte realiseras. Brist på förtroende för energitjänstemarknaden. Många företag vill inte att utomstående ska komma in och utföra åtgärder i verksamheten, det handlar till stor del om en förtroendefråga till säljaren av energitjänster. Det finns även en rädsla att en extern part som kommer in i verksamheten hittar så många förbättringsområden att driftspersonalen framstår som inkompetenta. De hinder som de lyft fram som extra viktiga från beställarperspektiv utifrån de studier de granskat i förstudien är att beställaren: Saknar kunskap att bedöma energibesparingspotentialen Saknar kunskap i att beställa de energitjänster de behöver Har brist på investeringsmedel Har krav på korta återbetalningstider Hindras av beteende- och vanemönster Känner sig osäker på investeringskostnaden och är orolig för eventuella merkostnader Sammanfattning av hinder för energitjänster De sammanställda betydande hinder för energieffektivisering i små och medelstora företag som beskrivs i föregående kapitel utgör också hinder för investeringar i energitjänster. Nedan kompletteras den bilden med de hinder som kommit fram i studier som specifikt analyserat marknaden för energitjänster. Hinder Brist på kunskap Specificering Brist på kunskap och medvetenhet om energifrågor och om företagets energisituation Brist på kunskap att upphandla energitjänster på rätt sätt. Brist på kunskap hos leverantörer Brister i affärsmodellerna Det saknas transparens för energitjänsterna. Det upplevs som otydligt vad tjänsterna innefattar och hur de prissätts. Energitjänsterna är inte anpassade till beställarnas behov Brist på förtroende Bristande förtroende för energitjänsteleverantörer Tabell 4. Identifierade hinder som bedöms ha stor betydelse för små och medelstora företags möjligheter att beställa energitjänster. 22 (33)

23 FRÄMJANDE FAKTORER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Under arbetet med att identifiera hinder för energieffektivisering i små och medelstora företag har främjande faktorer och åtgärdsförslag identifierats i det underlag som har gåtts igenom. Dessa har sammanställts nedan och kopplats till de hinder som identifierats under arbetet med rapporten. Underlag där åtgärdsförslag för att undanröja hinder för energieffektivisering och energitjänster identifierats Uthålliga energisystem i praktiken Energy service collaborations - it is a question of trust Energy services in industry an interdisciplinary approach with engineering and social science aspects Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? Erfarenheter från Energieffektiviseringsföretagen Uthålliga energisystem i praktiken Enligt slutsatserna i rapporten Uthålliga energisystem i praktiken 26, är kostnadsbesparingar den främsta drivkraften för att genomföra energieffektivisering. Andra viktiga faktorer är att företagets ledning prioriterar frågan samt stödjande nätverk med andra företag i samarbete med högskolor och universitet. I rapporten har de valt att kategorisera in de faktorer som driver fram energitjänster i följande fyra områden 27 : 1. Marknadsrelaterade drivkrafter 1. Styrmedel som påverkar små och medelstora företag 2. Potentiella framtida styrmedel 3. Beteende och organisation Här framhålls också vikten av att införa ett strukturerat arbetssätt för företagets energiarbete. Genom att införa ett förenklat energiledningssystem kan energieffektivisering i små och medelstora icke energieffektiva industrier främjas. Att det finns förtroende för den person som ska genomföra en åtgärd, som att installera nya energieffektiva tekniska lösningar, är också en avgörande faktor enligt rapporten. För att känna förtroende efterfrågas personliga och informella kontakter och personliga rekommendationer. Det lyfts också fram att det vore bra med oberoende rådgivare för att få en mer objektiv information. Även nätverkande med andra före- 26 Trygg, Louise, Thollander, Patrik, Backlund, Sandra och Olsson, Linda, Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier. s Trygg, Louise, Thollander, Patrik, Backlund, Sandra och Olsson, Linda, Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier. s (33)

24 tag i samverkan med universitet och högskolor upplevs som ett bra sätt att få den information som behövs. Den information som tas fram om energieffektivisering med målgruppen företag, behöver vara riktad och anpassad till det aktuella företagets situation. Information som är allt för övergripande upplevs som anonym och allmän. 28 Energy service collaborations it is a question of trust I artikeln Energy service collaborations - it is a question of trust 29 beskrivs energitjänster som en framkomlig väg för att få till stånd energieffektivisering i små och medelstora företag. Här konstaterar författarna att en långsiktig samverkan mellan energitjänsteföretag och företag kan gynna båda parter. Det finns dock ett behov av att öka transparensen för samverkan inom energitjänster så att företagarna förstår och litar på energitjänstemodellerna. Genom att skapa en tydligare praxis för hur energitjänster fungerar kan företagarnas förtroende för energitjänster förbättras. Detta kan exempelvis göras genom att utveckla mer standardiserade avtal, certifiering av energitjänsteföretag och att ta fram offentligt tillgängliga förteckningar över energitjänsteleverantörer. Energy services in industry an interdisciplinary approach with engineering and social science aspects I en artikel 30 beskrivs att exempelvis riskfria statliga lån och standardiserade avtal skulle kunna vara ett sätt att överkomma en del av de identifierade hindren för företag att använda sig av energitjänster. Här föreslås också insatser för att sprida goda exempel på energieffektivisering inom industrin. Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering I rapporten om branschvis energieffektivisering lyfts energieffektiviseringscheckar fram som en avgörande faktor för att genomföra en energikartläggning av företaget. Företagen lyfter även fram att de anser att ekonomiska investeringsbidrag skulle kunna bidra till att energieffektiviseringsgapet minskade, d.v.s. att de lönsamma energiåtgärderna som de känner till realiseras. 31 Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder I utvärderingen om hinder och marknadsmisslyckanden 32 har rekommendationer på styrmedel tagits fram för segmentet övrig tillverkande industri, d.v.s. inte energieffektiv industri. De föreslagna styrmedlen utgår från att staten kan och bör ha rådighet att åtgärda de identifierade hindren. Studien visar exempelvis att de organisato- 28 Trygg, Louise, Thollander, Patrik, Backlund, Sandra och Olsson, Linda, Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier. s. 41 och Backlund, Sandra och Eidenskog, Maria Energy service collaborations - it is a question of trust 30 P. Thollander, J. Palm T. Sakao Energy services in industry an interdisciplinary approach with engineering and social science aspects 31 Trygg Louise, Ersson, Hans, Mattias Gradén, Marit Ragnarsson, Hinder och Drivkrafter - Projekt Branschvis Energieffektivisering, s Sweco, Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder 24 (33)

25 riska hindren är stora, men man presenterar inga rekommendationer på styrmedel för att överkomma dessa hinder då man bedömer det som svårt och olämpligt. Hinder i form av transaktionskostnader är också betydande för målgruppen. Här lyfter man fram att en väl fungerande energitjänstemarknad skulle kunna leda till minskade transaktionskostander för energieffektivisering. För att sänka företagens upplevda risk kan åtgärder som skapar incitament för företagen leda till att fler tycker att det är värt risken. Demonstrationsprojekt som leder till ökad kunskap om tekniken kan överbrygga hinder i form av kunskap och osäkerhet om ny teknik. Följande konkreta förslag på åtgärder presenteras i rapporten för övrig tillverkande industri: Nätverksarbete. Regionala nätverk med fokus på stödprocesser. Syftet med nätverken är ökad kunskap som leder till bättre riskbedömningar för att implementera ny teknik samt att förändra attityder. Utveckla tillsynsarbetet. Tydliggöra krav på energihushållning i miljötillsynen. Främja energitjänstemarknaden. Energimyndigheten skulle kunna initiera och finansiera teknikupphandling och demonstration för nya energitjänster, tillsammans med branschorganisationer för köpare och säljare. Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? I rapporten Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? 33 lyfts det fram, precis som i ovanstående rapport, att det inte verkar finnas en entydig och enkel bild av problemställningarna och lösningarna inom detta område. Även i denna rapport framgår att Energimyndigheten har en viktig roll för att hitta lösningar till hinder för energieffektivisering bland annat med hjälp av mer information och med specifika åtgärder (t.ex. energikartläggningscheckar). Enligt dessa svar ger information från Energimyndigheten tyngd och kvalitetsstämpel. Erfarenheter från Energieffektiviseringsföretagen I sitt arbete med att främja energieffektivisering har Energieffektiviseringsföretagen, EEF, identifierat ett antal olika lösningar som presenteras i punktform nedan. 34 Ett nytt inslag i föreningens arbete är att de blir kontaktade av personer som vill ha hjälp med att öka intresset för energieffektivisering i den egna organisationen. Föreningen ser också att miljöklassning av byggnader driver på arbetet med energieffektivisering och då främst inom lokalsektorn. En reflexion från EEF är att de små och medelstora företag som är intresserade av energieffektivisering redan är igång med arbetet, men för att fånga in de övriga företagen krävs nya affärsmodeller. Det finns även ett behov av att öka kompetensen både hos beställare och hos kunder samt att vidta åtgärder för att öka trovärdigheten för energitjänster. 33 Statens Energimyndighet, Finns det konkurrenshinder på marknaden för energitjänster? 34 Erfarenheter från Energieffektiviseringsföretagen, (33)

26 Föreningen lyfter även fram flera olika lösningar utifrån leverantörernas perspektiv: Ackreditering/certifiering av energitjänsteföretag med rätt kunskapskrav Standard för LCC-modell Ledningsengagemang hos beställare Ökad beställarkompetens Standardavtal för energieffektivisering Oberoende support från t.ex. EEF Miljömedvetenhet hos leverantörer Besparingsgaranti Helhet Enkelhet Råd/nämnd för att vägleda i ev. tvist Goda exempel (demoprojekt BeBo/Belok) Ökad kunskap om lönsamhetskalkyler och affärsmodeller Behov av energisamordnare 26 (33)

27 Sammanfattning av främjande faktorer från skannat material De främjande faktorer som framkommit vid skanningen av material för att dokumentera hinder för energieffektivisering och energitjänster har sammanställts nedan. Det är dock viktigt att poängtera att dessa åtgärder endast är ett axplock av möjliga åtgärder och att bara de som hittats i arbetet med identifieringen av hinder finns med. Kostnadsbesparingar Prioritering från ledningen Stödjande nätverk Tydligare praxis för energitjänster/standardavtal Införande av energiledningssystem Anpassad information och transparens Ökad beställarkompetens Miljömedvetenhet hos leverantörer Sammanställning av åtgärder kopplade till identifierade hinder för energieffektivisering De åtgärder för att överkomma identifierade hinder som återfunnits i de texter och dokument som studerats, har sammanställts nedan tillsammans med exempel på hinder som åtgärden kan bidra till att överbrygga. Åtgärd Goda exempel på energieffektivisering Tydliggöra krav på energihushållning i miljötillsynen Oberoende rådgivare Stödjande nätverk Riktade informationsinsatser Riskfria statliga lån Ekonomiskt stöd för kartläggning eller genomförande av åtgärder Standard för LCC-beräkningar Hinder Brist på kunskap Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Brist på kunskap Otydlig information Brist på kunskap Otydlig information Brist på kunskap Otydlig information Ekonomi Ekonomi Ekonomi Brist på kunskap Otydlig information Tabell 5. Identifierade hinder som bedöms ha stor betydelse för energieffektivisering i små och medelstora företag 27 (33)

28 Sammanställning av åtgärder kopplade till identifierade hinder för energitjänster I nedanstående tabell har en sammanställning gjorts av de åtgärder för att främja energitjänster, som påträffats under skanningen av underlag och källor till denna rapport. Dessa har kopplats till exempel på hinder som åtgärderna kan bidra till att överkomma. Åtgärd Goda exempel på energieffektivisering Tydliggöra krav på energihushållning i miljötillsynen Oberoende rådgivare Stödjande nätverk Kvalitetsmärkningar Certifiering av energitjänsteföretag Teknikupphandling och demonstration av nya energitjänster. Främjande lagstiftning Besparingsgarantier Främja energitjänstemarknaden Ekonomiskt stöd för kartläggning eller genomförande av åtgärder Standard för LCC-beräkningar Hinder Brist på kunskap Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Brist på kunskap Otydlig information Brist på kunskap Otydlig information Brister i affärsmodellerna Brist på kunskap Otydlig information Brist på förtroende Brister i affärsmodellerna Bristande förtroende Brist i kunskap Otydlig information Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Ekonomi Bristande förtroende Ekonomi Energieffektivisering är inte en del av den ordinarie verksamheten Ekonomi Ekonomi Brist på kunskap Otydlig information Tabell 6. Identifierade hinder som bedöms ha stor betydelse för i små och medelstora företags möjligheter att beställa energitjänster kopplat till åtgärder. 28 (33)