RELIGIONSVETENSKAP RELIGIONSVETENSKAP 1

Transkript

1 RELIGIONSVETENSKAP 1 RELIGIONSVETENSKAP innefattar studiet av världens religioner både i historia och i nutid. Dessutom har ämnet en tonvikt på religionspsykologiska och religionssociologiska frågeställningar. Vid studiet av de främmande religionerna betonas dialogsituationen med kristendomen och i den mån beteendevetenskapliga aspekter (psykologi och sociologi) kommer upp, handlar det vanligen om vår egen religiösa situation. Den grundläggande perioden i religionshistoria har till mål att ge en översikt över religionen i allmänhet i dess historiska, fenomenologiska (jämförande), psykologiska och sociologiska gestaltning. Mellan dessa fyra huvudområden råder ett nära samband. Religionshistoria i trängre bemärkelse lägger vikt vid det historisktgenetiska utforskandet av varje enskild religion. Med utnyttjande av det material, som härvid bjuds, vill religionsfenomenologin ge en omspännande, systematiskt lagd syntes av de religiösa fenomenen. Det religionspsykologiska studiet har till mål att ge en orientering om det religiösa livets psykologiska betingelser. Religionssociologin undersöker dels de gemenskapsformer religionen själv skapar, dels dessas förhållande till icke-religiöst betingade former såsom politik, ekonomi, socialgrupper etc. har studerande både i Teologiska och Humanistiska fakulteten. Ämnet kan ingå som huvudämne på alla tre linjer i Teologiska fakulteten. Dessutom kan man studera ämnet som alternativa ämnesstudier. Då man studerar religionsvetenskap vid Teologiska fakulteten rekommenderas en inriktning på kristendomens dialogsituation med andra religioner eller på religionspsykologiska/ sociologiska frågeställningar. Religionsvetenskap I är obligatorisk för alla studerande. Religionsvetenskap II för dem som studerar på allmänna linjen och Religionsvetenskap för lärare för dem som studerar på lärarlinjen. Efter att man avlagt dessa grundstudieperioder väljer man religionsvetenskap om man så önskar. Studierna vid Teologiska fakulteten är mycket varierade. Kontakta gärna personalen vid ämnet religionsvetenskap för närmare information. Kurslitteraturen kan i stor utsträckning väljas i samråd med examinator. Det finns en separat kursplan i religionsvetenskap som delas ut gratis. Den förnyas varje år.

2 Religionsvetenskap I (3 sv) RELIGIONSVETENSKAP 2 R611.1 Religionshistoria i ett jämförande perspektiv (3 sv) Att ge den studerande en grundläggande kännedom om världens religioner samt möjligheter att lära sig ett komparativt perspektiv. I huvudsak studeras världsreligionerna, och deras sakrala texter presenteras. I kursen studeras världens religioner i jämförande perspektiv. Tyngdpunkten i framställningen läggs dock på hinduismen, buddhismen, islam och judendomen. Varje läsår ges en kurs som tenteras. Holm, Nils G: Religionshistoria. En introduktion med textläsning (Finns att köpa i kansliet) Obligatoriska grundstudier Se undervisningsprogrammet Föreläsningskursen tenteras Religionsvetenskap II (3 sv) R613.2 Religionspsykologi I (1 sv) Att förstå religiositetens beroendeförhållande av psykologiska fenomen En översikt av de viktigaste religionspsykologiska rönen och av de grundläggande teorierna i religionspsykologi. Varje läsår ordnas en kurs som tenteras. Holm, Nils G: Religionspsykologins grunder Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Se undervisningsprogrammet Deltagande eller boktentamen

3 R613.3 Religionssociologi I (1 sv) RELIGIONSVETENSKAP 3 Att förstå religiositeten som ett sociokulturellt fenomen En översikt av de viktigaste religionssociologiska rönen och av de grundläggande teorierna i religionssociologin. I regel ordnas varje läsår en kurs som tenteras. Gustafsson, Göran: Tro, samfund och samhälle Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Se undervisningsprogrammet Kurs som tenteras eller boktentamen R612.4 Islam (1 sv) Inhämta grundläggande förutsättningar för att tolka händelser inom islam idag Översikt av islam i historia och nutid Kurs ordnas i regel varje år. Esposito, John L: Islam. Den raka vägen Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Se undervisningsprogrammet Föreläsningskursen eller litteraturen tenteras Religionsvetenskap II för lärare (2 sv) R613.2 Religionspsykologi I (1 sv) Se ovan Religionsvetenskap II R613.3 Religionssociologi I (1 sv) Se ovan Religionsvetenskap II Seminarium I (5 sv) Denna modul hör till ämnesstudierna på cum laude nivå. Den innehåller ett

4 RELIGIONSVETENSKAP 4 obligatoriskt proseminarium (4 sv) och en kurs som presenterar metodologins grunder (1 sv). R617.1 Proseminarium (4 sv) Att lära sig grunderna i religionsvetenskaplig metod, samt i hur vetenskapligt arbete omsätts i praktiken. Aktivt deltagande i proseminarierna under ett läsår, vilket innebär att man deltar i handledning i uppsatsskrivning, läser metodlitteratur, skriver referat, författar en uppsats på ca 20 sidor och opponerar på en annans text, samt deltar i diskussionen utgående från sina egna arbetsuppgifter. Under seminarierna får studenten tillfälle att fördjupa sig i något religionsvetenskapligt problemfält. Uppsatsen som sedan kallas fackuppsats I språkgranskas och fackgranskas. Genomgången kurs i handledning i uppsatsskrivning rekommenderas. I samråd med handledaren i samband med seminariet Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap, huvudämnesstudier i religionsvetenskap Seminariet hålls årligen: se undervisningsprogrammet I samråd med seminarieledaren. Aktivt deltagande i proseminariet under ett läsår, inklusive funktion en gång som opponent, samt inlämnad och godkänd proseminarieuppsats. R617.2 Metodologi I (1 sv) Att presentera metodologins grunder Tyngdpunkten är lagd på kvalitativa metoder. Under kursen görs även ett övningsarbete. Larsson, Göran: Virtuell religion. Globalisering och internet Holme, I. M. & Solvang, B. K.: Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (endast s 7-149). Litteraturen väljs i regel i samråd med handledaren i samband med seminariet. Deltagande i proseminariet

5 Specialkurs i religionsvetenskap RELIGIONSVETENSKAP 5 Denna modul hör till ämnesstudierna på cum laude nivå. Den kan innehålla flera alternativ; kontakta examinatorn för närmare uppgifter Religionsdialog (5 sv) Att fördjupa den studerandes insikter särskilt i icke-kristna religioner Religioner i historia och nutid Religionshistoria. Ritualer, mytologi, ikonografi eller Nielsen, Niels C Jr. etc: Religions of the World. (utom sidorna ) eller.esposito, J.L. Fasching, D.J. Lewis, T.: World Religions Today samt.eilert, Håkan: I regnbågens tecken - dialoger, reflektioner, utmaningar Knitter, Paul F: No other name? A critical survey of Christian attitudes toward the world religions Ahlstrand, Kajsa: Fundamental openness Holm, Nils G. (Ed.): Teaching Islam in Finland Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Förslagsvis tredje till femte året Tentamensformen kan variera - kontakta examinatorn för alternativ 8622 Religionsbeteendevetenskap (5 sv) Att ge den studerande kunskaper om religion som upplevelse och beteende och att ge fördjupad inblick i vad religionspsykologiska och religionssociologiska synsätt går ut på. En fördjupning i religionspsykologi och sociologi Fem av t ex följande arbeten:

6 RELIGIONSVETENSKAP 6 Geels, Antoon & Wikström, Owe: Den religiösa människan McGuire, Meredith B: Religion: The Social Context Wikström, Owe: Den outgrundliga människan Spilka,B Hood, R Gorsuch, P: The psychology of religion: an empirical approach Meadow, Mary Jo S Kahoe Richard D: Psychology of Religion. Religion in Individual Lives Hendry, J: An Introduction to Social Anthropology Delar kan ersättas av kurserna Religionspsykologi II och Religionssociologi II (om sådana ges) eller av motsvarande litteraturstudier. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Förslagsvis tredje till femte året Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser 8623 Religionspedagogik (5 sv) Att bidra till en större förståelse för individens sätt att möta religion Introduktion till den religionspedagogiska problematiken T.ex. följande fem: Bergstrand, Göran: Från naivitet till naivitet Holm, Nils G. (Ed.): Islam and Christianity in School religious Education. Issues, approaches, and contexts Erricker, Clive m.fl: Teaching World Religions Selander, Sven-Åke: Undervisa i religionskunskap Hartman, Sven G: Barns tankar om livet Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Förslagsvis tredje till femte studieåret Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser

7 RELIGIONSVETENSKAP Religion och samhälle (5 sv) Att se vilka uttrycksformer religionen kan få i dagens samhälle Att närmare bekanta sig med frågeställningar på området. Fem av t.ex. följande: Frisk, Liselotte: Nya religiösa rörelser i Sverige Hammer, Olav: På spaning efter helheten. New Age en ny folktro Holm, Nils G: Finlandssvensk skolungdom om religion och samlevnad Holm, Nils G. (Red.): Politik och religion Illman, Karl-Johan: I Jobs tecken Martikainen, Tuomas: Moniarvoinen Turku Sundback, Susan: Utträdet ur Finlands lutherska kyrka Lundgren, Svante: Religiös och sekulär judendom i modern tid. 2000, eller Suomen juutalaiset usko, tavat, asenteet eller Det trotsiga hoppet. Tysk-judiska erfarenheter Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Förslagsvis tredje till femte studieåret Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser Religioner i Främre Orienten (5sv) Teologiska fakulteten står för 2 studieveckor i denna specialkurs, nämligen a) E271.1 (1sv) och b) E271.2 (1sv). Religionsvetenskap står för tre studieveckor, nämligen c) (1sv) och d) (2sv). Att vidga kunskaperna i de religioner som vuxit fram i Främre Orienten genom fördjupade studier i judendomen och baskurser i andra religioner

8 RELIGIONSVETENSKAP 8 E271.1 Religionerna i Främre Orienten i forntiden (1 sv) E271.2 Fördjupning i judaistik på något huvudområde, t.ex. hellenistisk judendom, den klassiska litteraturen, halaka, historia (med underavdelningar som judarnas historia under medeltiden, i Amerika, talet i Europa, sefardisk historia etc.), det moderna Israel, filosofi och idéhistoria (inklusive sionismen), förhållandet mellan judendom och a) Ringgren, Helmer: Forntida religioner i Mellanöstern (eller motsvarande inom religionsvetenskap ordnas ibland kurs som täcker området; se ämnets undervisningsprogram.) b) Ett av förslagsvis följande alternativ: Ett urval artiklar ur The Jews. Ed. by L Finkelstein, vol Bouman, J: Der Koran und die Juden Dan, J: Jewish Mysticism and Jewish Ethics Gordis, R: The dynamics of Judaism Mansoor, M: The Dead Sea scrolls Bilde, P: Flavius Josephus between Jerusalem and Rome History from (Israel pocket library) The Jews of the United States. Ed. by P Fishman Judiskt liv i Norden. Red. G Broberg m.fl MacCoby, H: Judaism in the first century Avi-Yonah, M: Geschichte der Juden im Zeitalter des Talmud Back to the sources. Ed. by B W Holtz c) Främre Orientens kyrkor i historia och nutid (1 sv). Ett av följande alternativ: Karlsson, I: Korset och halvmånen Martling, C H: Gud i Orienten d) Islam i historia och nutid (2 sv). Följande arbeten: Armstrong, Karen: Historien om Jerusalem. En stad tre religioner Hedin, Christer: Abrahams barn Både c) och d) kan helt eller delvis ersättas med föreläsningar Alternativa ämnesstudier i gammaltestamentlig exegetik och i religionsvetenskap Förslagsvis tredje till femte studieåret

9 RELIGIONSVETENSKAP 9 Arbetsform: Självstudier, föreläsningar Deltentamina: a) och b) tenteras för examinatorer i ämnet gammaltestamentlig exegetik, c) och d) för examinatorer i ämnet religionsvetenskap, kontakta examinator för tentamensform Huvudansvarig: (3 sv), delansvarig: ämnet gammaltestamentlig exegetik (2 sv) Fördjupningskurs i religionsvetenskap II (5 sv) En valfri specialkurs Fördjupningskurs i religionsvetenskap III (5 sv) En valfri specialkurs. I dessa fördjupningskurser specialiserar sig studenterna på ett av religionsvetenskapens delområden. Man kan göra det genom att välja någon Specialkurs i religionsvetenskap (se ovan) eller delta i någon eller några av de specialkurser som ämnet ordnar varje år. Litteraturen framgår på de enskilda kursernas litteraturlistor och väljs i samråd med examinator. Innehållet i kurserna kan variera mycket beroende på tidigare kurser och på vilket inriktningsalternativ man valt. Kurserna bör göras upp skilt för varje studerande. Modulerna omfattar ca 5 arbeten vardera. De ansluter till den specialinriktning man själv valt i samråd med examinator och anknyter oftast till avhandlingsarbetet. Delar kan ersättas av kurser. Då man väljer religionsvetenskap som huvudämne måste man läsa dessa moduler och man skriver då också avhandling pro gradu i religionsvetenskap. R620.1 Avhandling pro gradu (20 sv) Avhandlingsarbetet förutsätter att studenterna aktivt deltar ett läsår i laudaturseminariet där man framlägger delar av avhandlingen. Man tenterar metodlitteratur och arbetar självständigt med avhandlingen. Avhandlingsämnet väljs i samråd med examinator, som också godkänner det och ger handledning. Avhandlingen omfattar ca 60 sidor och bedöms ur både innehållslig och språklig synvinkel. Avhandlingen skall i regel skrivas på svenska och följa gängse vetenskaplig tradition. Avhandlingen diskuteras kontinuerligt med handledaren och när den är färdig lämnas den till examinator i tre inbundna exemplar.