OM ENKÄTEN FÖR VERKSAMHETSPLAN GÖR SÅ HÄR... 5 MANUS TILL DEN DIGITALA ENKÄTEN...

Transkript

1 Enkät om Miljösamverkan Västra Götalands och Miljösamverkan Hallands VP Den 20 februari 2018 Enkäten besvaras via webbformulär. Den har annan layout men samma innehåll som denna fil förutom att den här innehållssidan och bilagorna saknas i webbformuläret. OM ENKÄTEN FÖR VERKSAMHETSPLAN GÖR SÅ HÄR... 5 MANUS TILL DEN DIGITALA ENKÄTEN... 6 Livsmedelsprojekt... 6 KONTROLL AV MIKROBRYGGERIER- omprövas... 6 REDLIGHET... 6 KOSTTILLSKOTT... 7 DRICKSVATTEN... 7 INTERNETHANDELN... 8 Miljöskyddsprojekt... 8 TILLSYN AV TRANSPORT AV FARLIGT AVFALL OCH GRANSKNING AV TRANSPORTDOKUMENT... 8 MINSKA SPRIDNINGEN AV HÖGFLOURERANDE ÄMNEN (PFAS)... 9 HANDLÄGGARSTÖD: VEM ANSVARAR FÖR VAD PÅ ÅTERVINNINGSTATIONER... 9 HANDLÄGGARSTÖD BETONGINDUSTRIER SPRÄNGÄMNESPREKURSORER NÄTVERKSTRÄFFAR (ELLER ANNAT) LOKALT NÄR HANDLÄGGARSTÖDET KLIMATANPASSNING I TILLSYN AV MILJÖSAMVERKAN SVERIGE ÄR KLART SLÄCKVATTEN TILLSYN PÅ MEDELSTORA VÄRMEVERK LACKERING OCH BLÄSTRING, FORDON MM TILLSYNSVÄGLEDNING FÖR ATT MINSKA UTSLÄPP AV MIKROPLAST Hälsoskyddsprojekt KEMIKALIER I SKOLA OCH FÖRSKOLA INKLUSIVE TILLSYN GIFTFRIA FÖRSKOLEGÅRDAR - Omprövas samt tillägg av inriktning FOTVÅRD OCH AKUPUNKTÖR - Omprövas NYA ANMÄLNINGSPLIKTIGA VERKSAMHETER ENLIGT STICKANDE SKÄRANDE VERKSAMHETER OCH SKÖNHETSVÅRD Projekt inom flera ämnesområden samt kompetens- och verksamhetsutveckling DETALJPLANER FÖR BOSTÄDER- Omprövas BILAGOR (23)

2 OM ENKÄTEN FÖR VERKSAMHETSPLAN ENKÄTEN BESVARAS SENAST 19 MARS 2018 Enkäten omfattar projekt som skulle kunna bli aktuella att genomföra i miljösamverkan 2019 eller Enkäten är gemensam för Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland. Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland kommer att besluta om varsin verksamhetsplan men målsättningen är att de ska innehålla samma projekt. Därför görs en gemensam enkät. När verksamhetsplan för fastställs av de enskilda styrgrupperna i respektive miljösamverkan kommer den att vara specifik för 2019 och lite mer översiktlig för Vi har i båda miljösamverkan tvååriga verksamhetsplaner men en årlig process för verksamhetsplaneringen. En mycket viktig del i den processen är denna enkät. Varifrån kommer projektförslagen? Projektförslagen i enkäten kommer från den inventering som genomförts i båda länen och avslutades i december Projektförslag kunde då lämnas på ett webbformulär. Vi fick in 38 projektförslag. Efter det har en sållning och i vissa fall bearbetning av projektförslagen gjorts, inklusive sammanslagning av närstående projektförslag. Miljösamverkan Västra Götalands och Miljösamverkan Hallands gemensamma beredningsgrupp har arbetat med det. Därefter har den gemensamma styrgruppen för miljösamverkan granskat och beslutat om slutlig utformning innan enkäten nu går ut. Tillsynsprojekt medtagna i VP för 2019 omprövas i enkäten. Vidare omprövas ytterligare två projekt inom hälsoskydd som togs med i enkäten för men som inte blev projekt: Kontroll av mikrobryggerier Kemikalier i skola och förskola Fotvård och akupunktur Nya anmälningspliktiga verksamheter Detaljplaner för bostäder Dessa fem projekt är markerade i rubriken med Omprövas. 2 (23)

3 Nationella projekt och projektförslag som inte tagits med Nationella projekt och inlämnade projektförslag som inte tagits med i denna enkät redovisas i bilaga 1 respektive 2. Beredningsgruppen har motiverat varför vi inte har tagit med inlämnade projektförslagen. Det finns olika typer av projekt Tillsynskampanj: Innebär att miljökontoren gör inspektioner/kontroller/provtagningar ute hos verksamhetsutövare under en bestämd tidsperiod. Projektgruppen tar fram underlag för detta och sammanställer sedan det gemensamma resultatet i en rapport. Serviceprojekt: Innebär att projektgruppen tar fram ett stödmaterial t.ex. handläggarstöd, checklista, informationsmaterial eller liknande. Ingen gemensam tillsynskampanj genomförs. Hur materialet används är sedan upp till varje miljökontor. Översikt över alla projektförslagen Livsmedelsprojekt Kontroll av mikrobryggerier Omprövas Redlighet Kosttillskott Dricksvatten Internethandeln Miljöskyddsprojekt Tillsyn av transport av farligt avfall och granskning av transportdokument Minska spridningen av högflourerande ämnen (PFAS) Handläggarstöd- Vem ansvarar för vad på återvinningsstationer Handläggarstöd betongindustrin Handläggarstöd Mikrobryggerier Sprängämnesprekursorer Nätverksträffar (eller annat) lokalt när handläggarstödet Klimatanpassning i tillsyn av Miljösamverkan Sverige är klart Släckvatten Tillsyn medelstora värmeverk Lackering och blästring, fordon mm Tillsynsvägledning för att minska utsläpp av mikroplast Hälsoskyddsprojekt Kemikalier i skola och förskola inklusive Tillsyn giftfria förskolegårdar/lekplatser Omprövas samt Tillägg av inriktning Fotvård och akupunktur Omprövas Nya anmälningspliktiga verksamheter Omprövas Stickande och skärande verksamheter och Skönhetsvård Projekt inom flera ämnesområden samt kompetens- och verksamhetsutveckling Detaljplaner för bostäder Omprövas Verksamhetsplanerna kommer att innehålla mer Det finns olika uppgifter som tas om hand av Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland gemensamt som en följd av Tillsynsutveckling i Väst (TUV) som avslutades i början av Det handlar bland annat om chefssamverkan, utbildning i kommunikation och bemötande, Mötesplats goda exempel, kontaktpersonsträff och andra aktiviteter. Detta innebär att också andra projekt eller uppgifter kommer att tas med i verksamhetsplanerna, än de som nu ingår som projektförslag i denna enkät. 3 (23)

4 Detta händer efter enkäten Beredningsgruppen diskuterar resultatet på möte 18 april. Det redovisas sedan på gemensamt styrgruppsmöte 2 maj då det ska bestämmas vilka projekt som ska tas med. Beslut om verksamhetsplaner ska sedan kunna tas i juni på respektive styrgruppsmöte. Därefter kommer den färdiga verksamhetsplanen att skickas ut till kontaktpersonerna för miljösamverkan. För frågor om enkäten kontakta Maria Andersson, Miljösamverkan Västra Götaland, maria.o.andersson@lansstyrelsen.se Teres Heidermark, utvecklare för Miljösamverkan Halland, teres.heidermark@regionhalland.se 4 (23)

5 GÖR SÅ HÄR Svara genom att fylla i poäng, kryssa för eller skriva in text. Text: Skriv helst betydligt kortare än vad utrymmet medger! Enkäten besvaras av: Samtliga miljökontor i båda länen och av branschgrupper/avdelningar eller motsvarande på de båda länsstyrelserna. Men endast ett svar per miljökontor eller motsvarande. Enkäten omfattar bl.a. frågor om livsmedels-, miljöskydds- och hälsoskyddsprojekt. Svaren om allt detta ska alltså lämnas i ett gemensamt svar för hela kontoret. Hela enkäten måste fyllas i vid ett tillfälle. Det går inte att börja svara och sedan återkomma och fortsätta. Se därför till att ni har ett manus där ni förberett alla era svar innan ni börjar. Använd denna word-fil som visar enkätens alla frågor när ni fyller i enkäten. Detta manus är också er dokumentation över hur ni svarat. Ni kan även dokumentera ert svar - innan ni skickar det - genom att välja Skriv ut på enkätens sista sida. Missa inte sedan att skicka ert svar med knappen Skicka! som också finns på enkätens sista sida. Poängsätt projektförslagen med 0-3 för att tas med i verksamhetsplanen där 0 = ointressant för oss 3 = mycket intressant. (1 och 2 är alltså mellanting mellan 0 och 3.) När ni poängsätter gör det utifrån vad som är viktigt för ert arbete, och som ni bedömer viktigt för arbetet med att nå miljömålen, folkhälsomålen och livsmedelslagstiftningens mål. Observera: Om projektet föreslås omfatta en tillsynskampanj bör, för miljökontorens del, svar 3 betyda att man är beredd att delta i kampanjen. Vid varje projekt frågar vi också om det är troligt att ni kan medverka i projektgruppen. Observera: Ett ikryssat JA ska inte ses som ett absolut åtagande, men vi ber er noga överväga ert svar så att vi kan utgå från att det blir lätt att bemanna en projektgrupp där vi fått många JA-svar. Vid varje projekt frågar vi också om ni förordar annan inriktning av projektet än vad som här föreslås. Gör gärna det! Det är viktigt att vi får rätt inriktning på alla projekt, så de kan passa så många som möjligt. Men: är det bara mindre justering av enkätens förslag som ni önskar, eller om ni vill förtydliga vad ni anser om det, skriv det INTE där. Skriv det då under Eventuell kommentar, se nästa stycke. Vid varje projekt finns också möjlighet att ge en kommentar. 5 (23)

6 MANUS TILL DEN DIGITALA ENKÄTEN Enkäten besvarad av Miljökontor eller länsstyrelse Län O (Västra Götaland) eller N (Halland) För- och efternamn: För kommun eller motsvarande: avdelning, förvaltning eller motsvarande: E-post: Eventuell kommentar om projektförslagen i bilaga 2 som inte tagits med i enkäten: Projektförslag Livsmedelsprojekt KONTROLL AV MIKROBRYGGERIER- omprövas Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Syfte och bakgrund: Effektiv tillsyn på mikrobryggerier. Aktivitet: Utbildning och checklista. Samarbeta med någon inom branschen. Berörd av förslaget: I vår kommun (någon av våra kommuner) förekommer mikrobryggerier i nämnvärd omfattning: Ja /Nej REDLIGHET Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj. Projektförslag: Vi ser ett ökat behov av att fortsätta kontrollera redligheten ute på företagen bl.a. därför att det förekommer produkter där konsumenterna blir vilseledda. 6 (23)

7 Förslag på aktiviteter: Kontroller av menyer samt följesedlar. Man bör även här rikta in kontrollen av mindre grossistverksamheter som levererar till bl.a. pizzerior och mindre restaurangverksamheter. Kommentar: Stockholm kör kontrolldagar inom redlighet 2018, det finns med i operativa mål och Miljösamverkan Västra Götaland och Halland har precis avslutat ett projekt om Redlighet kött Under 2018 pågår det ett projekt, Spårbarhet i flera led, i Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland. Detta projektförslag kan bli en naturlig fortsättning på de projekten som tidigare gjorts i miljösamverkan. Dessutom är redlighet är ett viktigt ämne som alltid är aktuellt. KOSTTILLSKOTT Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt (utbildning). Projektförslag: Ett projekt riktat mot försäljning av kosttillskott inkluderat en utbildning för inspektörer behövs. Tillsynen är för många kommuner lågt prioriterad för att man anser att man inte har tid eller kunskap. Det är ett komplex område med flera olika kemiska substanser och kombinationer som kan vara kniviga att lära sig eller ha viljan att utföra tillsyn mot. Flera kosttillskotts aktörer ser detta som en förmån och kan sälja otillåtna preparat ofta under mer än ett år utan att få tillsyn eller att det upptäcks vid tillsyn. En stor folkhälsoaspekt är att kunskap om kosttillskott bör förbättras både inom tillsynen samt bland befolkningen. Förslag på aktiviteter: Först en större utbildning där man går igenom vad som är läkemedel och kosttillskott, vad intag av kosttillskott kan göra i kroppen kopplat till olika ämnen. Doping bör ingå i utbildningen. Vad får säljas, vad får inte försäljas etc. Projekt kan vara t.ex. att lista ett antal produkter eller ämnen som inte får finnas i handel men där man ser att handel ändå sker. Kan utökas med kontroll av innehållsförteckning kopplat med provtagning. Kommentar: Ämnet är stort och komplext och det finns behov att lära sig mer om det som inspektör. Projektförslaget kan behöva smalnas av. Förslag på vilken inriktning projektet ska ha: DRICKSVATTEN Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt (utbildning). Projektförslaget: Vi behöver mer kunskap. 7 (23)

8 Förslag på aktiviteter: Utbildningsdag om dricksvattenteknik och reservoarer som ger en fördjupad kunskap hos oss inspektörer. Kommentar: Livsmedelsverket skulle startat ett samordnat kontrollprojekt inom dricksvatten 2018 kallat Undersökningsprogram för dricksvatten 2018, men det är nu uppskjutet till hösten Brister i kunskap vad gäller hur ett vattenverk fungerar (dricksvattenteknik) men utbildningen i dricksvattenteknik är dyr. Skulle vi kunna driva ett utbildningsprojekt - tex fyra utbildningar på ett år? INTERNETHANDELN Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Projektförslag: Internethandeln ökar. Vi vet inte riktigt hur vi ska bedriva en effektiv tillsyn. Många aktörer är inte registrerade. Förslag på aktiviteter: Kartlägga internethandeln med livsmedel. Hitta arbetsmetoder för att kunna bedriva en effektiv kontroll. Kommentar: Aktuellt ämne och mer och mer okontrollerat. T ex är många aktörer inte registrerade. SLV jobbar med att sätta samman en nationell arbetsgrupp med bra datakunskap. Miljöskyddsprojekt TILLSYN AV TRANSPORT AV FARLIGT AVFALL OCH GRANSKNING AV TRANS- PORTDOKUMENT Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt och ev. tillsynskampanj. Projektförslag: Verksamhetsutövare har dålig kunskap om deras skyldighet att de ansvarar för att avfallet kommer till rätt ställe och att kontrollera att transportören har de tillstånd som krävs. Transportdokument kommer oftast in ofullständiga och det är svårt att tyda all information. Det skulle underlätta om vi hade en utbildning och sedan ett gemensamt tillsynsprojekt med tillsynsfokus på just transportdokument. Vi behöver öka samverkan mellan kommuner då t ex avfallstrans- 8 (23)

9 portörer verkar i många kommuner men bara har sitt säte i en kommun. Transportörerna blir mer varse om att vi granskar transportdokument och det blir en bättre uppstramning om vi inom ramen för tillsynsprojektet granskar hela kedjan från producent till destruktion av ex. farligt avfall Förslag på aktivitet: Informationsmaterial, utbildning, tillsynskampanj. Kommentar: De projekt som finns kring farligt avfall och transporter är relativt gamla (Miljösamverkan Västra Götaland 2004, 2003) och kanske är det dags för ett nytt projekt eller uppdatering av handledning hade Miljösamverkan Halland ett projekt om transport av avfall. Projektet om Tillsyn av transport av farligt avfall slås ihop med förslaget Granskning av transportdokument. I projektförslaget framgick det att granskningen av transportdokument skulle kunna ingå i något annat projekt där den typen av frågeställningar kan komma upp. Det är lagkrav på gång om kontroll av transportörer av avfall (avfallsdirektiv). MINSKA SPRIDNINGEN AV HÖGFLOURERANDE ÄMNEN (PFAS) Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Projektförslag: Fasa ur samt minska spridning av PFAS-ämnen. Sanering av yt- och grundvatten finns för närvarande inte metodik för, men kartläggning av PFAS-påverkade områden är viktigt. Förslag på aktiviteter: a) Använda brandsläckningsmetoder med fluorfria alternativ utom i de få fall när fluorinnehållande brandskum krävs. Sanera utrustning och fordon som fortsättningsvis inte ska användas för fluorerade ämnen b) Undersöka enskilda vattentäkter i närheten av brandövningsplatser eller där släckningsinsatser med fluorerade brandskum genomförts c) Genomföra åtgärder på platser som är kraftigt förorenade av högfluorerade ämnen. Kommentar: Länsstyrelsen Västra Götaland har inventerat områden som är påverkade av PFOS/PFAS. Det är oklart hur det ser ut i Halland. Vem gör vad när det gäller inventering/tillsynsansvar/åtgärder/sanering? Om intresse finns för projektet ange i webbformuläret vilken inriktning projektet ska ha. Förslag på vilken inriktning projektet ska ha: HANDLÄGGARSTÖD: VEM ANSVARAR FÖR VAD PÅ ÅTERVINNINGSTATIONER Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Projektförslag: Det är svårt att veta vem man ska ställa kraven mot. Därför vore det bra med ett handläggarstöd då många klagomål om återvinningstationer (ÅVS:er) inkommer. 9 (23)

10 Förslag på aktivitet: Ta fram ett handläggarstöd. HANDLÄGGARSTÖD BETONGINDUSTRIER Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Projektförslag: Det finns begränsat med vägledning om betongindustrier. Det vore bra med ett handläggarstöd som tar upp frågor att tänka på när man bedriver tillsynen. SPRÄNGÄMNESPREKURSORER Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt, främst ta fram en utbildning med information från storstadssamverkans rapport. Projektförslag: Frågan har lyfts i flera år i följd men inte kommit med (bristande intresse? för få som kunnat delta i projektgruppen?). Ett tillsynsansvar har lagts på flera av miljökontoren och det behövs vägledning om hur denna tillsyn ska bedrivas. Förslag på aktiviteter: Informationsprojekt? Föreläsning? Kan räddningstjänsten bidra? Kommentar: Storstadssamverkan (Göteborg/Stockholm/Malmö) har en rapport på gång om detta ämne. Länk till MSB-tillsyn av sprängämnesprekursorer. NÄTVERKSTRÄFFAR (ELLER ANNAT) LOKALT NÄR HANDLÄGGARSTÖDET KLIMATANPASSNING I TILLSYN AV MILJÖSAMVERKAN SVERIGE ÄR KLART Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt med fokus på nätverksträffar. Projektförslag: Syfte och bakgrund: Att lyfta frågan lokalt och se vilka som är Hallands respektive Västra Götalands stora frågor när det kommer till klimatanpassningsfrågor i tillsynen. Beskrivningen av projektet på Miljösamverkan Sveriges hemsida: Med ett förändrat klimat ökar riskerna för 10 (23)

11 miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. För att minska risken för föroreningsspridning är det viktigt att miljöfarliga verksamheter skyddas och anpassas även till framtidens klimateffekter. Det är även viktigt att klimatrelaterade risker vägs in vid bedömning av saneringsbehov av förorenade områden. Projektet ska leverera ett material som beskriver vilka möjligheter länsstyrelsen och kommunen har inom tillsynen att inkludera effekter av klimatförändringarna. Projektet ska även ge förslag på metoder och arbetssätt som möjliggör detta. Det kan vara intressant att ha med kommunernas samhällsbyggnadsrepresentanter vid en sådan här nätverksträff eller liknande och länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare. För att höra hur kommunerna i de olika länen jobbar med de här frågorna. Kan även vara intressant att ha med företag som berättar om hur de klimatanpassat med mera. Förslag på aktiviteter: Tänker en eller flera nätverksträffar, studiebesök och ev. utbildningstillfälle. Att materialet från Miljösamverkan Sveriges projekt presenteras. Att man har med länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare som berättar om sitt arbete eller liknande får en bild av hur det ser ut i länen. Att kommuner berättar hur de arbetar med frågan. SLÄCKVATTEN Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Projektförslag: Det är otydligt kring vad som gäller för släckvatten. Både i prövning och i tillsyn. Vilken lagstiftning och vilket lagstöd gäller? Tillsynsvägledning från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen? Vilka krav kan vi ställa? Vilka lösningar finns i befintliga industriområden? Vilka lösningar kan bli aktuella i nya industriområden (ex.). Släckvatten kan förorena omgivningen om det inte finns planer för hur det ska omhändertas. Rinna ut i naturen, brunnar kopplade till dagvatten som går till recipient. Kompetens/projektgrupp: Räddningstjänsten, beredskap på länsstyrelsen, planarkitekter (frågan måste lyftas för nya områden), LBVA, VIVAB och GRYAAB (ledningsfrågor, avstängningsbara ledningar för tillfällig mellanlagring av släckvatten, dammar etc). Förslag på aktiviteter: Handläggarstöd, checklista i tillsynen och utbildning. Kommentar: Jönköping har en nyligen framtagen handledning om olyckor, men inte särskilt om släckvatten. Det finns information om släckvatten i Miljösamverkan Västra Götalands vägledning Bränder och utsläppsberedskap från (23)

12 TILLSYN PÅ MEDELSTORA VÄRMEVERK Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj. Projektförslag: Ny lagstiftning träder i kraft snart. Intressant med gemensamt titta på hur detta ska genomföras. Förslag på aktiviteter: Antingen tillsynsprojekt alt. handläggarstöd. Kommentar: Tidigare finns Naturvårdsverkets Branschfakta 2005 samt Miljösamverkan Västra Götalands projekt Tillsyn på Fjärrvärmeanläggningar (2007). Projektet behöver beskrivas mer, skriv vilken inriktning projektet kan tänkas ha om intresse finns. Vilken inriktning ska projektet ha: LACKERING OCH BLÄSTRING, FORDON MM Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Projektförslag: Det finns en hel del mindre verksamheter där det saknas kunskap om regler, lagstiftning mm. Vart ska vi lägga ribban vad gäller krav på rening? Vad finns det för reningsutrustning för små och medelstora verksamheter? Förslag på aktiviteter: Tillsynsprojekt eller handledning. Kommentar: Beredningsgruppen anser att det är lite tunn beskrivning i projektet men uppfattar det som att det gäller små verksamheter som inte är anmälningspliktiga. Vilken inriktning ska projektet ha: TILLSYNSVÄGLEDNING FÖR ATT MINSKA UTSLÄPP AV MIKROPLAST Projektförslag: Mikroplaster i vattenmiljön är ett stort miljöproblem. Höga halter av mikroplaster har bl.a. uppmätts i marina miljöer. Exempel på negativa effekterna av mikroplaster är att djur som äter makro- och mikroplaster kan dö av svält eller kvävning, få försämrad reproduktion och toxisk påverkan på lever. En kartläggning av källorna och förslag till åtgärder redovisades av Naturvårdsverket i juni Följande källor har primärt bedömts behöva åtgärdas i Sverige: väg- och däck, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning. Vi tror att andra viktiga spridningskällor är dagvatten, lakvatten från deponier och slam från avloppsreningsverk. Ett flertal utredningar pågår om mikroplaster, det är därför 12 (23)

13 lämpligt att den närmare utformningen av projektet bestäms utifrån de resultat som fås. Projektet kan behöva utvidgas till ett samarbete med Miljösamverkan Sverige. Ett delprojekt som vi redan nu föreslår ska ingå är att minska utsläppen av plast- och mikroplast från industrier som använder pellets som råvara i sin produktion vid anläggningar, lagringsplatser och från transporter av plast. Tillsynsvägledning bör tas fram efter faktainsamling i samarbete med experter inom området t.ex. från IVL och Örebros universitet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och tillsynshandläggare på länsstyrelsen och kommuner. Utöver vad som kommer att ingå i projektet föreslås ett handläggarstöd och en tillsynskampanj för tillsyn av verksamheter som använder plastpellets i sin produktion. Förordar annan inriktning av detta projekt nämligen: Hälsoskyddsprojekt KEMIKALIER I SKOLA OCH FÖRSKOLA INKLUSIVE TILLSYN GIFTFRIA FÖRSKO- LEGÅRDAR - Omprövas samt tillägg av inriktning Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj. Projektförslag: Helhetsgrepp behövs på frågan om ämnen som finns i skolors och förskolors innemiljömaterial golvmattor, madrasser, textilier, elektronik, leksaker. Hur bör man tänka vid upphandling, hur bör man tänka vid städning, rengöring, vädring? Hur kan tillsynen säkra att verksamheterna tar sitt ansvar för att hantera dessa frågor på rätt sätt så att hälsoriskerna minimeras? Det har upptäckts att det finns mycket material på förskolegårdar/skolgårdar som innehöll CCA tryckimpregnerat material ibland även kvicksilver. Projektlämnarnas tekniska förvaltning gick på eget bevåg ut och sanerade kommunala lekplatser. Projektets mål är att miljökontoren ska ha kunskaper om hur tillsynen kan bedrivas, och att en tillsynskampanj som kan ha betydande inslag av information ska genomföras. Kommentar: Projektet Kemikalier i förskola omprövas. I år kom det in ett liknande projektförslag gällande kemikalier fast i utomhusmiljön, Tillsyn giftfria förskolegårdar/lekplatser. Beredningsgruppen har valt att slå ihop förslagen och att projektet innefattar både inomhus- och utomhusmiljön gällande kemikalier. Beredningsgruppen har avgränsat projektförslaget genom att ta bort lekplatser. Kunskapen från detta projekt kan användas vid tillsyn av lekplatser. Flera miljösamverkan, t ex Miljösamverkan Östergötland ( ) och Miljösamverkan Stockholm (2016), har gjort projekt inriktade på kemikalier i förskolor (fokus inomhusmiljö). Förordar annan inriktning av detta projekt än vad arbetsgruppen föreslår, nämligen: FOTVÅRD OCH AKUPUNKTÖR - Omprövas Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj 13 (23)

14 Projektförslag: Socialstyrelsen har haft ett projekt om tatuerare, men när det gäller fotvårdare och akupunktörer har inte motsvarande satsningar gjorts och miljökontoren kan behöva mer kunskaper om dessa verksamheter. Vilka risker finns med verksamheterna? Hur bedrivs tillsynen bäst? Projektets syfte är att reda ut detta och ge stöd till miljökontorens tillsyn. Med fotvård avses här främst medicinsk fotvård där skärande och stickande moment förekommer. Projektets mål är att miljökontoren ska ha kunskaper om hur tillsynen kan bedrivas, och att en tillsynskampanj ska genomföras. Förordar annan inriktning av detta projekt än vad arbetsgruppen föreslår, nämligen: NYA ANMÄLNINGSPLIKTIGA VERKSAMHETER ENLIGT 38 Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt med särskilt stöd inom metodiken motiverande samtal. Projektförslag: Det är viktigt att få en samsyn inom Miljösamverkan på vilka krav vi ställer i samband med att en anmälningspliktig verksamhet startar. Som det är idag kan det finnas olika krav på exempelvis ventilation, handtvättställ och så vidare. Dessutom är det svårt att få verksamheterna att upprätta en bra egenkontroll som uppfyller lagstiftningens krav. Vi vill bli bättre på att motivera verksamhetsutövarna till att förstå nyttan med att ha en bra egenkontroll. Förslag på aktiviteter: Ta fram gemensamma bedömningsgrunder för vilka krav vi ställer på lokaler. Eventuell information till våra hemsidor om lokalens utformning och information om egenkontroll. Gemensamma övningar för att lära oss att motivera verksamhetsutövaren till att upprätta en fungerande egenkontroll med hjälp av metodiken motiverande samtal. Kommentar: Projektgruppen behöver samarbeta med någon med kompetens inom motiverande samtal alternativt att kompetensen finns i projektgruppen. Det är upp till projektgruppen att bedöma hur projektet ska arbeta med motiverande samtal t.ex. om det behövs en utbildningsinsats. STICKANDE SKÄRANDE VERKSAMHETER OCH SKÖNHETSVÅRD Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj med utbildningsdag. Projektförslag: Det har kommit många nya typer av behandlingar som microneedling, dermaroller och olika typer av injektioner. Det är viktigt att höja och vidmakthålla kompetensen och kvalitetsnivån inom området för skönhetsvård. För att få en uppfattning om exempelvis om vilka olika typer av behandlingar som erbjuds och utförs samt se vilka risker som kan förekomma. Kommentar: Två projektförslag (Stickande skärande verksamheter och Skönhetsvård) har slagits 14 (23)

15 ihop. Lämpligt som projekt inom miljösamverkan. Stockholms stad har tagit fram material om stickande och skärande (2007). Socialstyrelsen anordnade under 2017, med hjälp av Länsstyrelser och regionala miljösamverkan, workshopar runt om i landet, för att inhämta information om vad inspektörer anser att vi bör fokusera sin vägledning på. Socialstyrelsen kommer att sammanställa resultatet från dessa. Kanske det framgår tillsynsvägledningsinriktning i den sammanställningen. Beredningsgruppen tror att det kan vara lämpligt att köra en tillsynskampanj eller liknande när det är klart, det vill säga Projekt inom flera ämnesområden samt kompetens- och verksamhetsutveckling DETALJPLANER FÖR BOSTÄDER- Omprövas Beredningsgruppens förslag på typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt. Syfte och bakgrund: Syftet är ökad kunskap om detaljplaner och relevant lagstiftning samt ökad samsyn mellan handläggare som arbetar med PBL och MB på både kommun och länsstyrelser. Ytterst är syftet är att miljöfrågor ska beaktas på ett lämpligt sätt i detaljplaner och att en god bebyggd miljö främjas. Miljösamverkan har tidigare bedrivit ett par projekt om fysisk planering men har då fokuserat på dagvatten respektive förorenande områden. Därför ska detta projektet inte inriktas på enbart en ämnesfråga, utan vara ett mer allmänt projekt som ska ge grundläggande kunskap om planprocesser, plan-och bygglagen (PBL) samt kopplingen till miljöbalken (MB). En enkät kan skickas ut till kommunerna för att undersöka vilka problem som är aktuella att få stöd i. Projektgruppen får bedöma om det kan vara relevant att även beskriva tidigare processer t.ex. planprogram. Vid behov av exempel kan några områden väljas som inte är dagvatten eller förorenade områden. Handläggare på miljökontoren vill ha en bättre förståelse för planprocessen och ökad kunskap om vad vi kan yttra oss över i planprocesser. Det behövs även en närmare samsyn mellan personer som arbetar med PBL respektive MB. Frågor som har lyfts är: Vad kan skrivas som planbestämmelse? Hur kan vi förhindra en mindre lämplig planering av t.ex. industrier gentemot bostäder? Vem ser till att detaljplanen följs? Vad ingår i MB och vad ingår i PBL? När ska miljökontoren yttra sig/höras? Projektet ska arrangera en utbildning och/eller samsynsträffar med handläggare som arbetar med PBL respektive MB från både länsstyrelse och kommuner. Vid behov tas ett handläggarstöd fram. Inför och i samband med detta beaktas miljösamverkans tidigare projekt om fysisk planering och dagvatten (2014) respektive förorenade områden (2014) samt Miljösamverkan Skånes Manual för miljökontorens bygglovs- och plangranskning (2011). Projektet ska vara tvärsektoriellt och målgruppen för projektet är både handläggare som arbetar med PBL och MB från både länsstyrelse och kommuner. Därför bör projektgruppen bestå av både personer som arbetar med PBL respektive MB från både länsstyrelse och kommuner. Det bör förutom 15 (23)

16 miljöbalkshandläggare åtminstone vara planhandläggar samt bygglovshandläggare och/eller byggnadsinspektörer. Eventuellt kan ytterligare kompetenser behövas. Aktivitet: Projektgrupp, handledning m.m. Tvärsektoriellt från planavdelning naturvårdare, miljöstrateger, miljö- och hälsoskyddshandläggare m.m. Projektets mål: - Handläggare som arbetar med PBL respektive MB har tillräcklig med stöd och kunskap om hantering av miljöfrågor i detaljplaner. - Projektet har skapat förutsättningar för samsyn mellan handläggare som arbetar med PBL respektive MB på både kommun och länsstyrelser. Kommentar: Det kom in ett projektförslag Yttrande i detaljplaner till inventeringsenkäten. Enligt den som lämnade förslaget behöver vi öka kompetens när det gäller vad vi kan yttra oss på när det gäller detaljplanering, vilka frågor är våra och vad kan egentligen regleras i detaljplan. Projektet är planerat till 2019 men omprövas och läggs ihop med det inkomna projektförslaget. Vad som också läggs till detta projekt är projektförslaget om solskydd på skolgårdar. Detta kan påpekas i samband med yttrande i detaljplan och bygglov. Övrigt som ni vill framföra om Miljösamverkan Västra Götalands och Miljösamverkan Hallands verksamhet Detta var sista frågan. Innan du skickar enkätsvaret kan du klicka Skriv ut, och på så sätt få en utskrift som dokumentation av ditt svar. MEN, OBS!! Glöm inte att sedan klicka på Skicka! _ BILAGOR Bilaga 1: Information om nationella projekt Bilaga 2: Inlämnade projektförslag som av olika skäl inte tagits med i enkäten 16 (23)

17 BILAGA 1: INFORMATION OM NATIONELLA PROJEKT De nationella projekten organiseras av centrala myndigheter. Vi frågar inte om dessa projekt i enkäten, men räknar med att stötta genomförandet i vårt län, i de fall det handlar om tillsynsprojekt som miljökontoren kan delta i. De vi nu känner till redovisas alltså här för kännedom samt beaktande i den egna verksamhetsplaneringen för att möjliggöra deltagande. Vi redovisar även andra nationella projekt som vi nu känner till som mer är inriktade på information, seminarier eller liknande. Informationen nedan kan eventuellt behöva kompletteras. Alla centrala miljöbalksmyndigheters (FOHM, SJV, KemI, NV, HaV) nuvarande planer för tillsynsvägledning omfattar perioden I januari kommer alla kommuner och länsstyrelser att få en enkät med frågor om vilken tillsynsvägledning de ser störst behov av för åren De nya planerna för tillsynsvägledning kommer att gälla för perioden Preliminärt kommer dessa planer att publiceras i oktober Livsmedelsverket (SLV) Undersökningsprogram för dricksvatten 2018, uppskjutet till hösten Naturvårdsverket (NV) Se text ovan om centrala miljöbalksmyndigheters tillsynsvägledningsplan för Kemikalieinspektionen (KEMI) Tillsyn av varor i detaljhandeln. (artikel 33 i Reach -informationsplikt gällande särskilt farliga ämnen i varor) Tillsynsprojekt Se text ovan om centrala miljöbalksmyndigheters tillsynsvägledningsplan för Folkhälsomyndigheten (FoHM) Se text ovan om centrala miljöbalksmyndigheters tillsynsvägledningsplan för Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) Se text ovan om centrala miljöbalksmyndigheters tillsynsvägledningsplan för Jordbruksverket (SJV) Se text ovan om centrala miljöbalksmyndigheters tillsynsvägledningsplan för Läkemedelverket (LMV) Oklart. Energimyndigheten (EM) Incitament för Energieffektivisering Utbildningsdag i tillsyn av energihushållning Utbildningspaket (oklart idag webbinar el dyl.) om lag om energikartläggning i stora företag (23)

18 BILAGA 2: INLÄMNADE PROJEKTFÖRSLAG SOM AV OLIKA SKÄL INTE TAGITS MED I ENKÄTEN Här listas inlämnade projektförslag som inte tagits med i denna enkät, med kommentarer som förklarar varför de uteslutits nu. Texterna i de inlämnade projektförslagen har här i de flesta fall avsevärt kortats ner. I vissa fall ges tips på var redan existerande vägledning kan hittas. Livsmedel Kunskapsprojekt: Det råder stor kunskapsbrist ute på verksamheterna gällande grundläggande livsmedelshygien men det saknas även kompetens kring hur man förebygger matförgiftningar. Bättre kunskap bland företagarna om hygien och matsäkerhet gagnar konsumenterna, vilket ger säkrare livsmedel på sikt. Förslag på aktiviteter: kunskapstest samt informationsmaterial. Kommentar: Beredningsgruppen anser att det är bättre med dialog/öppna frågor på plats ute vid kontroll i verksamheten än ett kunskapstest. Det finns för många frågor på t ex hur ett test ska skapas. Verksamhetsutövaren kan ha kunskapen på olika sätt och det finns många informationskällor digitalt. Nedkylningsprojekt: Nedkylning är en kritisk kontrollpunkt vilket innebär att man som företagare ska inneha kompetens för att kunna tillämpa nedkylning på ett säkert sätt. Säkrare livsmedel för konsumenterna. Aktivitet: Gå igenom rutinerna med företagarna. Andra kontrollmetoder kan t.ex. vara att man kontrollerar faktisk nedkylningstid på de företag som tillämpar nedkylning i större omfattning. Kommentar: Oklart vad man får ut av projektet. Är det bristande rutiner vad gäller nedkylning som är bakgrundsproblemet, eller är det svårigheter med att göra kontrollen av att livsmedlet kyls ner korrekt? Det finns bra och tydliga branschriktlinjer och t ex Stockholm har gjort projekt inom nedkylning. Pizzakartonger: Det finns forskning som visar att pizzakartonger kan vara hälsofarliga särskilt för feta livsmedel. Säkra livsmedel. Aktivitet: Informationskampanj där man upplyser livsmedelsföretagarna om riskerna med att använda pizzakartonger av återvunnet papper. Kommentar: Material i kontakt med livsmedel är intressant. SLV har kört projekt med livsmedel i kontakt med plastprodukter. Detta är ett projekt som borde köras av högre instans, inte genom Miljösamverkan. Projektledarna informerar SLV om projektförslaget. Bedömningar på bagerier: Projektet behövs för att klargöra var gränserna mellan när det blir avvikelse och när verksamhetens rutiner är okej. Vad är en tillräckligt bra rengöringsrutin? Aktivitet: Ta fram en gemensam checklista för bagerier och diskutera fram samsyn kring vad som är ok och inte. Lägg in bedömningsgrunder i checklistan. Någon eller några inspektörer med stor erfarenhet av kontroll på bagerier. Eventuellt ta in expertkunskap gällande skadedjur alternativt en kvalitetsansvarig för ett bageri. Kommentar: Rengöring är svårt att bedöma, olika från bageri till bageri. Intressant fråga, men svårt att göra projekt och checklista av rengöring. Det finns branschriktlinjer: Rent mjöl i påsen. 18 (23)

19 Miljöskydd Uppdatering av: Det har kommit lagändringar som har betydelse för tillsynen. Sevesolagstiftning om mängden sprängmedel uppgår till mer än 10 ton vid ngt tillfälle. Sedan 2013 finns lagen om Lagen om utvinningsavfall. Kan vara bra att resonera hur man ska förhålla sig till den sorterar energitorvtäkter under miljöbalken. Även tillsynsmyndighetens ansvar vid hanteringen av ekonomiska säkerheter kan förtydligas. Aktiviteter: Uppdatering av vägledning på hemsidan. En genomgång av handledningen på Skype. E-post information till miljökontor. Dialog på samarbetsytan för Täkter i "Tillsynsportalen" under arbetets gång. Kommentar: Projektförslaget handlar om flera olika lagändringar och uppdatering av handläggarstöd. Beredningsgruppen bedömer att förslaget är för spretigt för att hantera som ett projekt och därför tas det inte med i enkäten. De berörda handläggarna inom respektive område på Länsstyrelsen Västra Götaland och Halland kommer att informeras om behovet av tillsynsvägledning inom områdena som nämns i projektförslaget. Utbildning av avloppshandläggare och Hjälp med avlopp: I HaVs Författningsförslag för avloppsanläggningar upp tom 200 pe lyfts ett förslag fram om minskad fosforreduktion från 70% till 40% kopplat till bland annat markretention. För att kunna göra korrekta bedömningar och ta hänsyn till ny forskning finns ett behov av kompetensutveckling för avloppsanläggare. Förslag på aktiviteter: Vi skulle vilja ha en utbildningsdag skräddarsydd för avloppshandläggare som berör fastläggning av fosfor i mark, vattnets genomsläpplighet, markretention av kväve och fosfor etc. SGU, SGI eller Göteborgs Universitet har haft liknande föreläsningar. Nu när HaV:s lagförslag inte gick igenom behövs metodstöd och hjälp att förenkla inventering och tillståndsprövning av enskilda avlopp. Vi får ständigt höra att kommunerna måste öka sin inventeringstakt samtidigt som det är svårt att få hjälp med bedömningar att döma ut äldre avloppsanläggningar. Vi behöver också få en samsyn i frågan då det i dagsläget spretar en del mellan kommuners bedömningar och angreppssätt. Vi efterfrågar ett konkret projekt där man kan få hjälp med mallar, översikt av domar, bedömning för äldre anläggningar dvs ett angreppssätt att förenkla och effektivisera både avloppstillsyn och avloppstillstånd. Kommentar: Två projekt (Utbildning av avloppshandläggare och Hjälp med avlopp) har lagts ihop till ett. Under 2018 kommer Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) med tillsynsvägledning till myndigheter i arbetet mot utsläpp av näringsämnen. Det kommer också ordnas seminarier. Miljösamverkan har också haft en del projekt om små avlopp, fosforfällor etc. (t.ex. Halland, Östergötland). Informationen som finns anser vi vara nog, även om det inte handlar om just markretention. Beredningsgruppen kommer att informera HaV om projektförslagen. Handläggarstöd: rökerier och glasbruk: I och med nya miljöprövningsförordningen så vore det bra med ett handläggarstöd. Kommentar: Projektet är oklart i sin beskrivning. Handläggarstöd mikrobryggerier: Det finns lite vägledning om tillsyn av mikrobryggerier. Vore bra med ett handläggarstöd. Kommentar: Skiljer sig inte särskilt från andra livsmedelsindustrier ur miljöskyddssynpunkt. Miljösamverkan Stockholm ska starta projekt om livsmedelsindustri under (23)

20 BDT- filter/gråvatten: Vi godtar dessa anläggningar, men vet vi om de fungerar bara för att tillverkarna säger det. Vi skulle behöva ta reda på mer om detta. Visserligen har detta projekt varit uppe till förslag tidigare, men behovet kvarstår. Litteraturstudie. Går det att söka bidrag för att dra igång projekt. Kommentar: Beredningsgruppen är tveksamma till att ha den här typen av "forskningsprojekt". Vi informerar HaV om projektförslaget. Moduler: Projektlämnarna har fått indikationer på att dessa anläggningar inte alltid fungerar som avsett. Det behövs tillsyn för att se att de fungerar i praktiken. Gör vi det tillsammans behöver vi inte kontrollera så många anläggningar var. Tillsynskampanj på nya anläggningar och enkät. Kommentar: Beredningsgruppen är tveksamma till att ha den här typen av "forskningsprojekt". Vi informerar HaV om projektförslaget. Utbildning gällande schaktmassor: Utbildning samt samarbete mellan kommuner gällande främst förorenade massor. När förorenade massor uppstår i en kommun transporteras de ofta till en annan kommun som kanske inte har vetskap om dessa förorenade massor. Utbildning och samordning mellan kommunerna. Kommentar: Miljösamverkan hade ett projekt om återanvändning av avfall för anläggningsändamål 2016 och Skåne hade ett projekt Det finns ett nätverk för avfall för anläggningsändamål i miljösamverkan som ska stöttas, dock inte med utbildning, under Beredningsgruppen informerar nätverket och Länsstyrelsen Västra Götaland och Halland om projektförslaget. Tandläkarkliniker- tillsyn, sanering och bedömning: En stor del av det kvicksilver som når våra avloppsverk kommer från läckage från avloppsledningar från tandläkarkliniker. I Gryaabs kvicksilverrapport 2012:5 framgår att det största bidraget är läckage från ledningar från tandläkarkliniker (ca 38 %). Läckaget kommer från avlagringar i avloppsledningar och följer även med spillvattnet från klinikerna då amalgamavskiljare inte avskiljer allt kvicksilver. Det är därför viktigt att bedriva ett aktivt tillsynsarbete på våra tandläkarkliniker. Vi skulle kunna arbeta fram en enkät som kan skickas ut till tandläkarna så att vi får in de uppgifter vi behöver för att kunna bedriva vår tillsyn på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Vidare skulle även kunna ta fram ett informationsmaterial och texter som vi kan använda på våra hemsidor med information om tandläkarverksamhet. Projektet skulle även kunna ta fram en ärenderutin för driftsanering och slutsanering. För att åstadkomma ännu bättre effekt än om vi arbetar på egen hand är det lämpligt att vi samarbetar med Gryaab och andra avloppsreningsverk och andra kommuner för att skapa ett gemensamt forum där tandläkartillsynsfrågor kan diskuteras. Kommentar: Stockholms Stad har bra vägledning och det finns mycket material om tandläkartillsyn samt Rapport om tillsyn över kvicksilverbranschen Finns även rapporten Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö Det kan finnas mer än kvicksilver saker att titta vid tandläkartillsyn. Projektförslaget har varit uppe ett antal gånger men intresset har inte varit stort för projektet. Energitillsyn- fortsättning på det nationella projektet incitament för energieffektivisering: Just nu pågår ett nationellt projekt som syftar till att få små och medelstora företag att energieffektivisera. Projektet drivs av Energimyndigheten tillsammans med samtliga landets länsstyrelser. Företagsbesök kommer att utföras inom ramen för den ordinarie tillsynen med hjälp av det vägled- 20 (23)

21 ningsmaterial som finns framtaget under 2018 och eventuellt första kvartalet Tanken är att inspektörerna ska hitta företagens egna incitament att energieffektivisera. Inga formella krav på åtgärder kommer att riktas mot företagen under projekttiden (fram till 2019). Många företag kommer inte hinna börja genomföra åtgärder under den relativt korta projekttiden. Tillsynspersonalen frågar sig nu hur man går vidare med uppföljning i tillsynen efter 2019? Är det då lämpligt att ställa krav och i så fall vilka? Här kommer finnas ett behov av fortsatt stöttning för att energitillsynen inte återigen ska bli en slumrande fråga för miljötillsynen. Praxis kring krav på energieffektivisering saknas till stor del och många upplever att det är svårt att veta vad som är skälig kravnivå. Länsstyrelserna driver också nätverk kring energifrågor med kommunernas tillsynspersonal. Nätverksträffarna innehåller samsynsdiskussioner, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Länsstyrelsernas del i projektet avslutas sommaren Därefter finns ingen plan för hur erfarenheter och frågeställningar som dykt upp vid kommunernas tillsyn ska tas omhand. Sammanfattningsvis är miljösamverkan ett lämpligt forum för att driva ett fortsättningsprojekt kring energitillsyn från och med hösten Inriktningen ska vara uppföljande energibesök och lämplig kravnivå. Vi tror också att det är lämpligt att miljösamverkan inom ramen för ett sådant projekt är sammankallande instans för det regionala kommunnätverket som vi tror kommer bli en viktig plattform för att hålla energitillsynen i kommunerna levande. Mycket av kompetensen finns redan när Incitamentsprojektet avslutas. Vägledningsmaterialet är framtaget och har använts i tillsynen. Projektgruppen kan formas av personer som ingått i kommunnätverken där även länsstyrelsen kommer ha representanter. Det kan vara lämpligt att någon energi- och klimatrådgivare ingår i projektgruppen liksom en person från någon branschorganisation eller liknande med erfarenhet av energieffektiviseringsarbete i företag. Projektgruppen tar fram rekommendationer för uppföljande besök och eventuell skälig kravnivå utifrån befintligt vägledningsmaterial. En tillsynskampanj startas upp under våren 2020 där fokus är just uppföljande besök på de företag som besöktes under och eventuella krav på energieffektivisering. Projektgruppen kan självklart också landa i att det inte heller fortsättningsvis är lämpligt att ställa krav. Nätverksträffar hålls med liknande frekvens som i nuvarande projekt, dvs ca 2 ggr per år med start hösten Nätverksträffarna kan innehålla samsynsdiskussioner, erfarenhetsutbyte, samverkan med energi- och klimatrådgivare, kompetensutveckling. Kommentar: Miljösamverkan bör inte ta på sig att driva träffarna efter projekttiden, dock är det nog svårt för kommunerna att driva projektet helt själva. Miljösamverkan f har gjort "Energi i tillsynen" under Beredningsgruppen tror att det är bra att låta projektet bli klart först och undersöka behovet av projektet inför miljösamverkans verksamhetsplaneringsprocess Hälsoskydd Tillsyn solskydd skolgårdar: Oklart hur mycket krav vi kan ställa på utemiljöns utformning och skuggmiljö enligt 9 kap 3. Det finns stora brister i andelen skuggmiljö på flera skolgårdar har vi märkt. Hur gårdar bör planeras när nya förskolor och skolor byggs vore också bra. Aktivitet: En tillsynsvägledning vid planerad tillsyn. Vägledning vid bygglovsremisser och anmälningar till nya förskolor och skolor, vad man bör säga där. Kommentar: Beredningsgruppen lägger till denna fråga i projektet om Detaljplaner. Vi anser att detta är en fråga till Folkhälsomyndigheten och även kan tas upp som en fråga till Länsstyrelsens tillsynsvägledningsdag. Projektledarna informerar Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelsen om projektförslaget. 21 (23)

22 Fastighetsägarens egenkontroll och Tillsyn av ventilation: Socialstyrelsen genomförde ett projekt om detta , som man skulle kunna ha som grund för att sedan utveckla. Att jobba förebyggande med egenkontroll kan ge färre svårlösta klagomålsärenden i framtiden. Ventilation är ett viktigt men komplicerat tillsynsområde. Ventilation förekommer inom nästan alla offentliga verksamheter. Behövs fördjupade kunskaper för att förbättra tillsynen. Aktivitet: Ta fram checklistor, rutiner etc för miljöavdelningarnas tillsyn. Kommentar: Två projektförslag (Fastighetsägarnas egenkontroll och Tillsyn av ventilation) har slagits ihop. Tillsyn projekt bostäder körs i år, varför projektet inte bör tas med i årets enkät. Miljösamverkan Västra Götaland tog fram materialet Egenkontroll i flerbostadshus (2007) och handläggarstödet Klagomål på inomhusmiljö (2016). Projekt inom flera ämnesområden samt kompetens- och verksamhetsutveckling Motiverande samtal (MI), kartläggning och samordning av fortsatt arbete och Motiverande samtal: De senaste åren har flera insatser inom motiverande samtal, MI, genomförts i vår region. Några exempel är: Forskningsprojektet Effektiv miljötillsyn (NV 2013) där kommunerna Ale, mfl deltog), Miljösamverkan Östra Skaraborg använder sig av motiverande samtal och har utbildat egna MI-coacher som ger stöttning till kollegor på arbetsplatsen, Länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne utbildar för närvarande djurskyddskontrollanter till MI-coacher i ett gemensamt projekt, det rikstäckande projektet Incitament för energieffektivisering har under hösten 2017 utbildat totalt 200 ambassadörer i landet, ca. 40 i Västra Götaland/Halland i motiverande samtal. Sammantaget finns många engagerade aktörer men insatserna har skett relativt isolerat utan samverkan och samordning. Det vore därför värdefullt att bygga upp en fungerande plattform för samverkan för personer som utbildats i metoden. Både för att främja att kunskaperna i regionen tillvaratas på bästa sätt men också för att kunna diskutera vilka fördelar och utmaningar man ser med metoden. Exempel på frågeställningar för en eventuell projektgrupp: Var och inom vilka tillsynsområden har metoden använts? Vilka personer finns i länen som är utbildade coacher/ambassadörer. Vilka nätverk finns redan? Hur kan vi dela med oss av befintliga kunskaper och framtaget material på ett effektivt sätt? Vilken ytterligare stöttning behövs om metoden ska kunna nå ut på bred front? Hur har metoden utvärderats inom de olika insatserna hittills? En annan intressant fråga är om man kan mäta MIeffekten ute hos företagen, dvs vilken miljönytta metoden kan ge. Projektgruppen kan exempelvis ta fram förslag på ett avgränsat projekt där man skulle kunna låta coacher utbilda en arbetsgrupp i metoden och låta en annan grupp arbeta enligt sitt vanliga arbetssätt. Efter en given tid mäter man utfallet av insatserna. För framtagande av förslag till utfallsstudie behövs avstämning med MIkonsult. Motiverande samtal är en effektiv metod för att utöva en effektiv tillsyn. Det är en naturlig fortsättning på kommunikation och bemötande. Det vore bra med en grundutbildning i motiverande samtal som alla har möjlighet att gå. Kommentar: Detta är två projekt (Motiverande samtal (MI), kartläggning och samordning av fortsatt arbete och Motiverande samtal) som slagits ihop till ett. Dessa projekt skulle kunna likna utbildningen i Kommunikation och bemötande ("mjuka frågor"). Just nu prövas motiverande samtal i Länsstyrelsernas/Energimyndighetens projekt "Incitament för energieffektivisering". Beredningsgruppen bedömer att det räcker än så länge. Personlig effektivitet: I vår verksamhet finns det alltid väldigt mycket att göra. Det är viktigt att vi har bra verktyg som hjälper oss att prioritera och planera vår vardag. Under TUV hade vi en väldigt 22 (23)