Verksamhetsplan Barn o Ungdom. Förskolor Fritid Barn i behov av särskilt stöd. Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Sida 1 (2)

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Barn och ungdom Sida 1 (2) Verksamhetsplan 2015 Barn o Ungdom Förskolor Fritid Barn i behov av särskilt stöd Kungsholmens stadsdelsförvaltning Barn och ungdom Lindhagensgatan 76 Box Stockholm Växel Fax kungsholmen@ www.

2 Sida 2 (2) Innehåll Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde 3 Hornsbergs förskoleområde 18 Kungsholmens södra förskoleområde 31 S:t Eriks förskoleområde 44 S:t Görans förskoleområde 62 Fredhäll och Kristinebergs förskoleområde 75 Preventionsenheten Fält och fritid 94 Stockholms Habiliteringsenheter 108 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Barn och ungdom Lindhagensgatan 76 Box Stockholm Växel Fax kungsholmen@ www.

3 Marieberg och Essingeöarna Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (14) Handläggare Monica Bellman Verksamhetsplan 2015 för Marieberg och Essingeöarna Förslag till beslut Marieberg och Essingeöarna

4 Sid 2 (14) Inledning Förskoleområdet består av sju förskolor med cirka 400 barn och ett 90 tal medarbetare.. Förskolorna är belägna på Stora och Lilla Essingen samt i Marieberg på Kungsholmen. Förskolorna Vängåvan, Galaxen och Skogsmarken på Stora Essingen. Luxviken och Vita Villan på Lilla Essingen. Taffelberget och Konradsberg i Marieberg. Förskolornas verksamhet vänder sig till barn i åldrarna 1-5 år vars vårdnadshavare förvärvsarbetar, studerar, är arbetssökande eller föräldralediga med nyfött syskon. Verksamheten utgår från styrdokument som Förskolans läroplan LpFö 2010, Stockholms stads förskoleprogram: Framtidens förskola, FN:s Barnkonvention och kommunalfullmäktiges och stadsdelens mål för förskoleverksamhet. Verksamheten är ett komplement till hemmet. Vi arbetar för vårdandshavares delaktighet i sitt barns vardag genom regelbunden information och öppenhet i den gemensamma dialogen. Förskoleområdet leds av förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och administratör. Pedagogernas utbildning är förskollärare, lärare och barnskötare. I området finns utbildade kockar. Mål och Vision Barnen blir världsmedborgare i ett samhälle där det livslånga lärandet står i fokus Vår verksamhet främjar barnens utveckling och lärande under sina första år i livet så att de känner en livslång lust att lära Verksamheten förmedlar och förankrar respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på Barnens personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer främjas genom ett medvetet arbete och förhållningssätt på förskolorna i nära samarbete med hemmet Vi erbjuder barn och föräldrar en verksamhet där glädje, nyfikenhet, respekt, engagemang, trygghet och nyfikenhet/utforskande ligger till grund. Förskolan är en mötesarena där omsorg, demokratisk fostran och lärande bildar en helhet och lägger grunden för ett lustfyllt och livslångt lärande. Vi erbjuder en genomtänkt pedagogisk miljö där barnen kan mötas och interagera med varandra, miljön och material. Våra miljöer erbjuder ett" transdisciplinärt lärande där olika discipliner sammanflätas." Med detta menas att lärande sker oavbrutet över flera ämnesområden samtidigt. Materialet bjuder in till kreativitet, utforskande och mångfald och ger barnen många möjligheter till nya sammanhang, erfarenheter och kunskap. I den pedagogiska miljön pågår ständigt demokratiska processer mellan barnen och pedagogerna finns till hands för att vägleda, reflektera och utmana barnen vidare i sitt lärande. Genom pedagogisk dokumentation kan pedagogerna ständigt utveckla verksamheten efter barnens intresse och behov. Pedagogen har kunskap om och förståelse för barns läroprocesser och kan se och lyfta fram dessa.

5 Sid 3 (14) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,4 3,7 År Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 88 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Barnen kan visa medkänsla och förståelse för varandra och för alla levande organismer. Barnen har en relation till sin närmiljö. Vår värdegrund ska genomsyra hela verksamheten. Föräldrar är delaktiga i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vår verksamhet utgår från det enskilda barnet såväl som gruppen. Varje barn möts av nyfikenhet och lyhördhet från oss vuxna så att vi lär känna barnet och dess personlighet och behov. Pedagogerna arbetar nära barnen i lek och utforskande för att kunna se, höra, bekräfta och utmana. Vi arbetar aktivt för att inkludera barn med särskilda rättigheter genom att vi synliggör olikhet som en tillgång. Planen mot diskriminering och kränkande behandling garanterar att förskolans miljö är fri från fördomar och kränkningar. Barnen får pröva sig fram och lösa problem själva, samspela med andra för att bli självständiga i sitt tänkande. Barnen uppmuntras att ta för sig utan att det sker på någon annans bekostnad. Vi visar att vi tror på dem. Vi eftersträvar mer könsneutral miljö och material. Vi arbetar medvetet utifrån ett

6 Sid 4 (14) genusperspektiv. Vi använder oss av närmiljön genom våra projekt för att därigenom skapa relationer och sammanhang till den. Vi följer upp barnens lärandeprocess genom pedagogisk dokumentation, observationer och i reflektion tillsammans med barnen. Vi samtalar också med och lyssnar in föräldrarnas synpunkter i daglig kontakt, utvecklingssamtal, förskoleråd, föräldramöten och brukarenkät. Vi följer upp våra mål och åtaganden på våra arbetsplatsträffar, planeringsdagar, avdelningsmöten och verksamhetsdialoger där ledning och medarbetare möts. Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 88 % År Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Att barnens kunskapande sker i projektform utifrån deras intressen och i ett meningsfullt sammanhang. Att barnen i rutinsituationer och övergångar mellan aktiviteter har möjlighet att i mindre sammanhang tillägna sig sociala och språkliga färdigheter för livet. Att den pedagogiska miljön erbjuder ett utforskande, rikligt och varierat material som inbjuder till kreativitet och mångfald. På varje förskola finns en språkansvarig pedagog. sarbete utgår från Skolverkets "Utvärdering, uppföljning och utvärdering" samt "Lyssnandets pedagogik" av Ann Åberg. Vi utvecklar projektarbeten och den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra barnets läroprocess, genom nätverk, pedagogiskt forum och reflektioner. Barnen utmanas i logiskt tänkande genom att få utmaningar, öppna frågor, möjlighet att ställa hypoteser samt tid att tänka och komma fram till egna lösningar.. Barnen använder språket i reflektioner med varandra, pedagoger och föräldrar som ett verktyg i sitt skapande och förståelse för omvärlden. Barnen erbjuds många olika uttrycksformer/språk förutom det talade språket som ex. måleri, dans, drama och lera. Barnen erbjuds ett varierande utbud av material för experimenterande, bygglek och

7 Sid 5 (14) matematiska lekar. Barnen har tillgång till material och miljöer som utmanar kreativitet och nyfikenhet. Miljöerna är föränderliga utifrån barnens intressen och behov. Dialogen är vårt viktigaste verktyg. Vi arbetar med smågrupper. Reflektion och analys på avdelningsmöten varje vecka, på arbetsplatsträffar varje månad, planeringsdagar fyra gånger per år och vid utvärderingstillfälle varje halvår. Pedagogernas självskattning av det pedagogiska arbetet en till två gånger per år. av brukarenkäten sker på förskoleråd och på höstens föräldramöte. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Arbetsplan. Föräldramöte. Verksamhetsberättelse. Kvalitetsredovisning. Barnen är delaktiga i demokratiska processer Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 87 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Barnen är delaktiga i demokratiska processer. Att barnen känner sig respekterade och lyssnade till. Att barnen upplever och förstår att de får vara med och påverka den pedagogiska verksamheten och miljön på förskolan. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation så att barnen själva kan följa hur deras önskemål och tankar tas tillvara. Förskolan förmedlar demokratiska värderingar där alla barn får uttrycka sina tankar och önskemål. Pedagogens utmaning blir att tolka och stödja olika uttrycksformer. Barnen får stöd för frågor och teorier, då pedagogerna är aktivt närvarande och medforskande. Barnen ser sitt eget lärande då det synliggörs genom dokumentation som finns tillgänglig i deras närmaste lärmiljö. Barnet ges därmed möjlighet att reflektera och bli medvetet över sig själv, sina behov och sina önskemål. Barnen erbjuds en omväxlande lekmiljö där materialet är tillgängligt, inbjudande, överblickbart och välordnat. Vi vuxna är goda förebilder och visar att allas synpunkter är viktiga. Vi har ett respektfullt

8 Sid 6 (14) och inlyssnande förhållningssätt. På arbetsplatsträffar, planeringsdagar, arbetslagsmöten, utvärderingsmöten. Pedagogisk dokumentation, projektutställningar, utvecklingssamtal, brukarenkäter och medarbetarsamtal. Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 82 % År Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Att föräldrarna har förståelse för, insyn i och inflytande i verksamheten. Att föräldrarna känner sig trygga med förskolans verksamhet där demokratisk fostran, omsorg och lärande skapar en helhet. Vi skapar aktivt en relation med föräldrarna och bjuder in till delaktighet och samverkan. Vi har skapat olika former för dialog som muntlig/ skriftlig information, föräldramöten, förskoleråd, utvecklingssamtal, samtal, utvärderingar, enkäter och samkväm. Vi är lyhörda för att frågor och behov kan skilja mellan familjer. Vi kommunicerar den barnsyn vi arbetar efter, "det kompetenta barnet", så att föräldrar förstår syftet med den pedagogiska verksamheten och hur vi kopplar det till våra åtaganden. Vi arbetar med en föräldraaktiv inskolningsmodell där föräldrar medverkar under hela inskolningsperioden, som oftast är några dagar, för att de på så sätt kan få en egen bild av verksamheten. Vi erbjuder alla föräldrar minst ett utvecklingssamtal och ett föräldramöte per år. Vi erbjuder föräldrar att representera i förskoleråd med förskoleledning och pedagoger. Vi ger information om förskolans mål, åtaganden, verksamhetsplaner, avdelningsplaneringar och styrdokument för verksamheten. Avdelningarna skriver veckobrev via nätet till föräldrarna. Vi ger information om vart man kan vända sig för idéer, frågor och funderingar runt verksamheten samt klagomål. Vi bjuder in till olika former av samkväm som projektutställningar och lucia. Vi erbjuder överflyttningssamtal vid överflyttningar mellan avdelningar, uppföljningssamtal en tid efter inskolning och ett avslutningssamtal inför skolstarten. Vi analyserar den årliga brukarenkäten och gör handlingsplaner för de områden som behöver

9 Sid 7 (14) förbättras. Vi samtalar om resultat och förväntningar med föräldrarna i utvecklingssamtal, på förskoleråd och föräldramöten. Vi diskuterar utvecklingsmöjligheter och förbättrade former för kommunikation med föräldrar. Vi följer upp och utvärderar hur samverkan med föräldrarna fungerar på arbetsplatsträffar och planeringsdagar, på avdelningsplaneringar och i medarbetarsamtal. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen har fått möta en verksamhet i förskolan som utmanat deras lust till kunskap och nyfikenhet. Barnen har lust och förväntan till att börja i förskoleklass. Barnen och deras föräldrar är delaktiga i övergången till förskoleklass. Föräldrarna har erbjudits avslutningssamtal. Vi arbetar utifrån stadsdelens samverkansplan förskola- skola. Främst samarbetar vi med närliggande skolenheter dit de flesta barnen går från förskoleområdet. Ledningspersoner och pedagoger möts i planeringsmöten. Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att stärka barnens tro på sig själva och finns som stöd och vägledning. Barnen från olika förskolor i samma närområde möts under vårterminen i olika sammanhang. Verksamheten i förskolan ger färdigheter och kunskaper som är grundade från förskolans läroplan och barnens egna intressen. Vårens utvecklingssamtal ersätts av ett avslutningssamtal. Utvärdering av övergången till förskoleklass. Utvärdering av åren i förskolans verksamhet med berörda familjer i en avslutningsenkät.

10 Sid 8 (14) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Förskolorna använder sig av ekologiska livsmedel Årsmål är 32 % ekologiska livsmedel Vi vill höja medvetenheten genom att mötas i nätverk och med fortbildning. Vi ska köpa ekologisk köttfärs. Kommentar Vårt mål för detta år är att höja oss till 32 % från 30 % ekologiska livsmedel. Vi fokuserar på att ha ekologisk köttfärs, frukt, grönsaker och mejeriprodukter. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År

11 Sid 9 (14) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans Förskoleområdet har en budget i balans. Att ekonomin på enheten ska vara i balans. Att medel används på väl genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Ledningen stämmer av budgetläget varje månad. Regelbundna avstämningar med stadsdelens controller. Genomgång av budget på arbetsplatsträffar, samverkansmöte med arbetsplatsledardagar. Ledning håller sig informerad om nya direktiv som är viktiga för förskoleområdets ekonomi. sker månadsvis, i tertialer och i verksamhetsberättelse. Avläsning av inskrivna barn sker varje månad och innebär stor noggrannhet av eventuella förändringar i barnantal på respektive förskola. Resursanvändning Budget för 2015 blir ansträngd och behöver följas upp med största noggrannhet. Månadsmätning av inskrivna barn gör det sårbart under sommarmånaderna då ett antal barn säger upp sina platser inför skolstarten i augusti. Då detta sker under semesterperioden har förskolorna inte möjlighet att skola in nya barn. Ett stort antal barn födda 2011 räknas som äldre med mindre schablontilldelning från innevarande år och förändrar inkomsten under det pedagogiska året. Sjukfrånvaron har ökat och ska följas upp kontinuerligt för att stävja kostnadsökningen som det innebär. Kostnader för över-, fyllnadstid och vikariekostnader behöver också minska.

12 Sid 10 (14) Budget 2015 SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Prestationsintäkter Antal barn, snitt Små 218 Övriga intäkter 951 Stora 182 Totalt 400 Summa intäkter Lön Övriga kostnader S:a kostnader Beräknat resultat 0

13 Sid 11 (14) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 6 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat Ett tydligt ledarskap som inspirerar, ger stöd och utmanar. Vi arbetar utifrån en tydlig organisation i vår stab, där var och en av oss leder i den delen som vi har bäst kunskap och engagemang. Vi består av förskolechef, biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och administratör. Vi arbetar med delegation ut till våra arbetsplatsledare. Våra möten med pedagogerna bygger på respekt, dialog, öppenhet och tydlighet. Vi har tydliga utvecklingsområden där vi koncentrerar våra fortbildningsinsatser för hela personalen, för att ge bästa möjliga resultat. Vi har strategiska utgångspunkter i vår kommunikationsplan. Exempelvis kommunicerar pedagogerna verksamheten med våra föräldrar i veckobrev, med ett språk som speglar vår läroplan och brukarenkät. Resursanvändning Vår utgångspunkt är att vi vill vara en lärande organisation, där allas kompetens tas tillvara. Våra förskollärarstuderande ges utrymme på pedagogiska forum att dela med sig av sina nya kunskaper till kollegorna. Våra pedagoger med specialkunskap inom något område, lyfts fram i olika mötesformer. Vi har stabsmöten 1 gång per vecka. Möte med arbetsplatsledarna en gång per månad. Möte chef och biträdande varannan vecka då pedagogisk utvecklingsledare ansluter.

14 Sid 12 (14) Det gemensamma ansvaret för helheten ska bli större. Vi ska bli bättre på att kommunicera detta med våra medarbetare. Vi ska skriva fyra informationsbrev/år från ledningen till våra föräldrar. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande Chefer skapar förutsättningar för ett medskapande arbetssätt. Personal tar ansvar för att vara medskapande. APT på varje förskola. Använda metoder där alla kommer till tals i exempelvis dialogmodellen. Prioritera personalens egna punkter. TQM. Vi processar förändring och utveckling av verksamhet, dokument etc. tillsammans med personalen i olika mötesforum. Vi använder oss av ett remissförfarande. Vara delaktig, förberedd och engagerad. Resursanvändning Ledarskapsutvecklingsprogrammet TQM Dialogmodellen APT Samverkan

15 Sid 13 (14) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Verksamheten ska ge barnen möjlighet att vara modiga- vilja, våga och kunna uttrycka sig. Barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter i olika uttrycksformer. Barnen ges möjlighet att reflektera kring värdefrågor tillsammans med andra barn och vuxna i olika sammanhang. Pedagogiska miljöer som erbjuder många olika variationer i materialet som i en tecknarhörna där det till exempel finns kol, blyerts, tusch, kritor och olika färg, form, struktur och storlek på papper. Projekt och miljöer som erbjuder olika uttrycksformer som måleri, lera, dans och drama. Vi erbjuder både stora och små sammanhang och mötesformer för att uttrycka sig. Pedagogisk dokumentation. Vi ser konfliktsituationer som en möjlighet till dialog och förhandling. I reflektioner och nätverk tillsammans med pedagogisk utvecklingsledare. På veckomöten och verksamhetsdialog med chefer. Pedagogisk plattform Indikator Arbetsplan och utvärdering KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.)

16 Sid 14 (14) Förskolorna erbjuder ett varierat kulturutbud Barnen har fått möta litteraturens värld och fått ta del av vårt litterära kulturarv. Barnens eget kulturskapande är synliggjort på Kungsholmen. Barnen har fått ta del av stadens kulturella utbud och mångfald i projektets möjlighet till sammanhang. Tema/projektform i små grupper. Barnen får ta del av stadens utbud av kultur i parker, på scener, gator och bibliotek. Samarbete med bibliotek Reflektion. Planeringsmöten. Utvärdering av arbetsplan. Föräldramöten. Verksamhetsberättelse. Kvalitetsredovising.

17 Hornsberg Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Margarita Sanchez Verksamhetsplan 2015 för Hornsberg Förslag till beslut Hornsberg

18 Sid 2 (13) Inledning Hornsbergs förskolor består av sju förskolor varav två är specialverksamheter för barn med autism samt för barn med hörselnedsättning. Våra förskolor omfattas av Skollagen, Läroplan för förskolan samt Stockholmsstads förskoleplan. Vi erbjuder en verksamhet där glädje, nyfikenhet och delaktighet står som grund. Här skapas olika sammanhang där alla ges möjligheter för att känna meningsfullhet, lyckas och utvecklas. Vi har flera yrkeskategorier på våra förskolor det är förskolechef, biträdandeförskolechef, förskollärare, pedagogiska utvecklingsledare, administratörer, barnskötare, kockar och lokalvårdare. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,5 3,7 År Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 81 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Kriterier: Barnen visar hänsyn till andra människor Barnen gör självständiga val Barnen har tilltro till sina förmågor

19 Sid 3 (13) Barnen samspelar, kompromissar och hjälper varandra Vi arbetar för att bemöta varje barn som individer oavsett klass, kön, religion, etnicitet och ser till att alla barn ges samma möjligheter och utrymme. Alla barn, föräldrar och pedagoger ska bemötas med öppenhet och respekt. Vi arbetar för att förebygga och ingripa mot alla former av diskriminering och mobbing. Vi visar på och lär barnen att vara goda kamrater och att visa hänsyn och respekt för varandras olikheter och åsikter. Vi synliggör och reflekterar kring kulturella skillnader genom att använda oss av litteratur, musik, språk, samtal, sånger samt olika material. Pedagogerna är delaktiga och närvarande i barnens aktiviteter och lek som vägledare och samtalspartner. Vi arbetar för att stärka barnens självkänsla genom att de får komma till tals och bli bekräftade. Vi stödjer barnens empatiska utveckling genom att uppmuntra hjälpsamhet och ge dem verktyg för att utveckla sin samarbetsförmåga i leken. Vi uppmuntrar barnen att våga uttrycka och hantera sina känslor, genom att lyssna på och bekräfta dem. Vi synliggör och reflekterar kring barnens olika erfarenheter och kunskaper. Resursanvändning Vi arbetar så att barnen och vuxna ska vara resurser för varandra och genom det tillvarata varandras kunskaper och olikheter. Den pedagogiska miljön inne och ute är kreativ, tydlig, tillgänglig och utmanande så att den fungerar som en tredje pedagog. Varje avdelning/hemvist utarbetar en arbetsplan där de konkretiserar åtagandena och kriterierna. Vid utvärdering av våra åtaganden utgår vi ifrån hur väl verksamheten har klarat av att arbeta efter arbetsplanerna. Vi observerar, dokumenterar och reflekterar tillsammans med barn och kollegor. I de dagliga samtalen och reflekterandet tillsammans med barnen fångar vi upp hur de uppfattar sin vardag. Vi använder oss av stadens självvärderings instrument som är ett utvärderingsverktyg för hela Stockholms stad. Revidera och implementera likabehandlingsplanen Utveckla pedagogisk dokumentation Förbättra våra underlag för uppföljning och utvärdering. Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 92 % År

20 Sid 4 (13) Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Barnen har ett rikt och varierat språk som ständigt utvecklas. Barnen har en förståelse för matematiska begrepp och naturvetenskap. Barnen känner glädje att vara på förskolan. Barnen väljer aktivitet och lek efter den pedagogiska miljöns utformning både ute och inne. Den pedagogiska miljön är utvecklande, lockar till lek och är tillgänglig för alla barn. Rikligt och varierat pedagogiskt material finns och används utifrån barnens intressen och önskemål. Vi har ständiga diskussioner om hur man kan förbättra miljön ute och inne som ger barnen utmaningar och stimulans. Matematiken är en del av den dagliga verksamheten. Material finns som främjar barnens nyfikenhet att undersöka, jämföra, sortera, dra slutsatser och öppna upp för barnens intresse till matematik. Vi reflekterar kring barnens språkutveckling. Hur de uttrycker sig och hur de kan återberätta en lek, saga eller upplevelse och hur de kommunicerar med varandra. Vi berikar barnets språk med högläsning och förklarar nya ord. Vi har mindre grupper vid olika tillfällen då vi pratar och diskuterar mycket, där alla barn får komma till tals och ge uttryck för sina uppfattningar och känslor. Resursanvändning Vi har pedagoger som har inriktning inom: Matematik i vardagen Didaktiskt perspektiv på läs och skrivutveckling Naturvetenskap mot yngre åldrar På våra träffar för arbetslagsledare har vi diskussioner som syftar till att hela tiden föra den pedagogiska verksamheten framåt och ge barnen nya utmaningar. Vi följer upp det önskade resultatet genom barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och observationer samt vid individuella utvecklingssamtal med föräldrarna. Fortsätta att utveckla arbetssätt och metoder som hela tiden skall höja ribban inom språk, naturvetenskap, matematik samt ständigt fokusera på miljön inne och ute. Fortbildning inom ovannämnda områden, en del pedagoger har den kompetensen men behöver ständig påfyllning samt de pedagoger som saknar den kompetensen måste få grundläggande kunskaper i detta. Vidareutveckla vårt reflektionsarbete och den pedagogiska dokumentationen.

21 Sid 5 (13) Barnen är delaktiga i demokratiska processer Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 83 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Barnen är delaktiga i demokratiska processer. Kriterier: Barn gör egna aktiva val. Barnen har vetskap om sina valmöjligheter Barnen uttrycker tankar, åsikter och önskningar Miljön och material anpassas och förnyas utifrån barnens intresse Vi värnar om barns möjlighet till konstruktiv lek både ute och inne. Pedagogerna finns nära barnen i deras lek och lärande som goda förebilder och som stöd och hjälp i deras beslut och handlingar. De ställer öppna frågor och ger inga färdiga svar utan utmanar barnen att se lösningar tillsammans och tänka själva. Miljön ska möjliggöra till enskild lek samt lek i små och stora grupper. Den pedagogiska miljön är under ständig utveckling för att kunna möta både det enskilda barnet och gruppens behov. Resursanvändning Barnen lär av varandra. Pedagogerna lär av varandra genom att vi har en lärande organisation. Varje avdelning/hemvist utarbetar en arbetsplan där de konkretiserar åtagandena samt kopplar det till Kungsholmens pedagogiska plattform. Vi använder stadens självskattningsdokument. Synliggöra demokratiprocesser för barnen så att de får en förståelse för när de har möjlighet till delaktighet och inflytande. Utveckla självinstruerande lekmiljöer tillsammans pedagoger och barn. T.ex. bygg och konstruktions-, skriv, skapande-, rolleks- samt upplevelsehörnor. Utveckla pedagogisk dokumentation, uppföljning och utvärdering.

22 Sid 6 (13) Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 81 % År Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller. Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt. Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Redan vid inskolningen får föräldrar inblick i vår verksamhet samt får information om hur samverkan mellan förskola och hemmet fungerar. Vårdnadshavare får både skriftlig och muntlig information samt namn och telefon till förskolerådsrepresentanter. Föräldrarnas informationskanaler är pedagogisk dokumentation, informationsbrev, föräldramöten, förskolerådsmöten samt utvecklingssamtal. Vi erbjuder och uppmuntrar föräldrar att vara med sina barn i verksamheten när de så önskar och kan. Resursanvändning Vi ser föräldrar och pedagoger som en resurs och förutsättning för att det skall bli en bra samverkan mellan förskola och hemmet. Vi har ju ett gemensamt ansvar för barnen där förskolan skall vara ett komplement till hemmet. Det är viktigt att pedagoger tydliggör vad det innebär i praktiken. Genom brukarundersökningen, det dagliga mötet, utvecklingssamtal samt de föräldramöten och föräldrarådsmöten vi anordnar. Ge föräldrar feedback på brukarundersökningen samt information från föräldraråd och föräldramöten.

23 Sid 7 (13) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass. Barnen känner glädje över att börja i förskoleklass. Barnen är kompetenta och nyfikna och har en grund att stå på för fortsatt lärande Ett fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Vårdnadshavare är nöjda med förskoletiden och övergången. Enhetens femåringar har regelbundna träffar med fokus på socialt samspel, språk, matematik och naturvetenskap. Vi gör skolbesök på vårterminen samt deltar i de aktiviteter som är riktade till Kungsholmens blivande förskoleklassbarn, i denna arbetsgång ingår även överlämningssamtal med mottagande lärare och föräldrar. Vi arbetar efter planen för samverkan förskola-skola som finns i stadsdelen för övergång till förskoleklass. Resursanvändning Ett bra samarbete mellan förskolans och skolans pedagoger. Vid arbetslagsmöten följer pedagogerna upp arbetet med övergången till skolan, samt har en ständig dialog med föräldrarna. Fortsätta och utveckla samarbetet med skolor i vårt närområde.

24 Sid 8 (13) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Hornsbergs förskolor använder sig av ekologiska livsmedel. Maten i förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet. Kockarna följer och är uppdaterade på stadens upphandlingar och Livsmedelsverkets rekommendationer. Resursanvändning Kockar som följer Kungsholmens riktlinjer för mat och måltider. Apt, Brukarenkäten samt kockarnas eget nätverk. Att andelen ekologiska livsmedel uppgår till 15 %. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År

25 Sid 9 (13) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans Hornsbergs förskolor har en budget i balans Budget i balans Regelbundna budgetuppföljningar. Öka medvetenheten kring intäkter och kostnader. Resursanvändning Regelbundna budgetuppföljningar. Vid frånvaro samarbetar arbetslagen. Regelbundna avstämningar med vår ekonom Sven samt tertialrapporter. Vår ekonomi 2015 kommer vi att behöva ha mycket fokus på då vi fått bland annat ökade IT kostnader som vi inte fått kompensation för även denna kostnad får tas från vår ordinarie budget. Budget 2015 SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Prestationsintäkter Antal barn, snitt Små 217 Övriga intäkter Stora 190 Totalt 407 Summa intäkter

26 Sid 10 (13) SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Lön Övriga kostnader S:a kostnader Beräknat resultat 0 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 6 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Att alla medarbetare har en samsyn kring förskolans uppdrag. Att medarbetarna har förtroende för och känner stöd från sin ledning. Att ständigt diskutera arbetsmiljöfrågor och få alla delaktiga och engagerade om hur viktig den goda arbetsmiljön är för alla för en hög trivsel. Tydliggöra, lyfta fram och delge varandra goda exempel på hur man skapar den goda arbetsplatsen. Synliggöra medarbetarnas kompetenser.

27 Sid 11 (13) Resursanvändning Medarbetarenkät, medarbetarsamtal, lönesamtal och Apt. Medarbetarenkät, medarbetarsamtal, lönesamtal och Apt. Vi skall utveckla medvetenheten om allas ansvar för sin egen och andras arbetsmiljö genom att förtydliga arbetsmiljöarbetet för all personal. Detta skapar en tydlighet kring ansvar, befogenheter och skyldigheter inom arbetsmiljöområdet. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År Hornsbergs förskoleområde är medskapande Alla medarbetare känner till våra mål och vårt förväntade resultat samt bli mer delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi arbetar för att samtliga medarbetare skall vara aktivt medskapande och ansvarstagande. Alla skall känna en vilja att förbättra och utveckla verksamheten. Resursanvändning Medarbetarenkät, medarbetarsamtal, lönesamtal, Apt samt samverkansgruppen. Medarbetarenkät, medarbetarsamtal, lönesamtal, Apt samt samverkansgruppen, olika ronder samt klagomål och synpunkter. Utveckla förskoleområdets förbättringsområde som framkommit vid medarbetarenkäten.

28 Sid 12 (13) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen. Barnkonventionen skall efterföljas i allt som på något sätt påverkar barnen. Pedagoger skall aktivt medvetengöra barnen att det finns samma rättigheter för alla barn i hela världen. Resursanvändning Barnkonventionen, Läroplanen, pedagoger, barn och föräldrar. Samlingar med barnen, Utvärderingsdagar, reflektionstid, utvecklingssamtal m.m. Barnkonventionen skall vara välkänd och förankrad hos all personal på våra samtliga förskolor. Att känna till Barnkonventionen kan bli ett viktigt skydd bland annat för barn som far illa. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.)

29 Sid 13 (13) Hornsbergs förskolor erbjuder ett varierat kulturutbud Ökad nöjdhet på brukarenkäten på avdelning kultur. Barn ges tillgång till eget skapande i en kreativ miljö. Ha tillgång till kultur i form av eget skapande. Barnen skall alltså både få intryck och skapa egna uttryck. Resursanvändning Stadens kulturutbud. Välutbildade pedagoger som främjar barns kreativitet. Planering, utvärdering, reflektion, brukarenkät, kvalitetsindikator, och pedagogisk plattform för Kungsholmen. Alla barn på våra förskolor skall få del av kulturen som innefattar allt från att äga svenska sagor och barnvisor till att få teatergrupper till förskolan eller förskolan besöker teater och utställningar i alla dess former.

30 Kungsholmen södra Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Lena Ådahl Verksamhetsplan 2015 för Kungsholmen södra Förslag till beslut Kungsholmen södra

31 Sid 2 (13) Inledning Inom Kungsholmens södra förskoleområde arbetar vi aktivt för att uppnå Kungsholmens vision "Barnen ska bli världsmedborgare i ett samhälle där det livslånga lärandet är i fokus". Kungsholmens södra förskoleområde omfattar sex förskolor med ca 410 barn inskrivna och 87 anställda i tjänst. Förskolan Eira, Kungsholms hamnplan 6 Förskolan Gambrinus, Gambrinusgatan 6 Förskolan Myntet, Hantverkargatan 5 S Förskolan Pilgården, Bolinders plan 1-3 Förskolan Pipers, Pipersgatan 29 Förskolan Serafen, Serafimergränd 7 Förskolorna erbjuder en pedagogisk verksamhet till barn i åldrarna 1-5 år och utgår från förskolans nationella styrdokument, förskoleprogram för Stockholm Stad samt Kungsholmens stadsdelsnämnds mål. Kungsholmens södra förskoleområdes verksamhetsidé är att samtlig personal arbetar utifrån att alla barn är kompetenta och jämbördiga medborgare i vårt samhälle. Alla barn på förskolan är vårt gemensamma ansvar och all personal visar och agerar genom sitt bemötande att hen respekterar alla individer och arbetar för de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på. Pedagogerna har kunskap om och förståelse för barnens läroprocesser och arbetar medvetet för att utveckla detta. Barnen på våra förskolor erbjuds en utmanande, inspirerande och tillgänglig miljö där atmosfären präglas av nyfikenhet, samarbete, lyhördhet, närvaro och engagemang. Barnens familjer ska med förtroende kunna lämna sina barn i vår verksamhet och som komplement bildar förskolornas arbeten en helhet mellan fostran, omsorg och lärande. Förskoleområdet leds av en förskolechef, en biträdande förskolechef, en pedagogisk utvecklingsledare, en pedagogisk handledare, en bildpedagog samt en administratör som samtliga har en lärarutbildning. Personalens utbildningar är 44,3 % förskollärare, 55,7% är barnskötare. I förskoleområdets kök arbetar utbildade kockar samt ekonomibiträden.

32 Sid 3 (13) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende trygg och säker miljö Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende utveckling och lärande Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 80 % År 80 % År 3,2 3,7 År Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 73 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Barnen har förståelse och medkänsla för varandras behov och olikheter Barnen vågar visa vad de vill och känner Barnen tar egna initiativ Barn och pedagoger har ett tillåtande förhållningssätt tillsammans med varandra Förskolornas pedagoger arbetar medvetet med demokratiska värderingar och ser till att verksamheten utgör en social och mångfasetterad miljö som präglas av ett kollegialt lärande. Pedagogernas förhållningssätt ser till barnens styrkor och bemöter dem utifrån deras behov, intressen och förutsättningar. Pedagogerna är närvarande och medforskande i verksamheten och arbetar systematiskt med att utveckla den pedagogiska miljön.

33 Sid 4 (13) Resursanvändning Pedagogernas kompetens och närvarande förhållningssätt. Förskolans miljö som den "tredje" pedagogen. Arbetslagens kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar, PEP och självskattning. Föräldraenkät Systematiskt kvalitetsarbete på förskolorna. Pedagogisk dokumentation. Miljön som den "tredje" pedagogen Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 80 % År Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Barnen har ett rikt och varierande språk Barnen har förståelse för matematiska begrepp Barnen ges möjlighet att utforska natur och teknik Barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära Pedagogerna är språkliga förebilder och utmanar barnen genom att ställa frågor, ge barnen taltid och talutrymme samt lyssna aktivt på dem då de beskriver, berättar och förklarar. Pedagogerna läser, sjunger, dramatiserar och använder rim och ramsor tillsammans med barnen. Pedagogerna uppmuntrar andra modersmål än svenska genom samtal om olika kulturer, läser litteratur från andra länder samt sjunger visor från andra kulturer. Pedagogerna arbetar och utmanar barnen i matematiskt och naturvetenskapligt tänkande genom att låta dem jämföra, sortera, dra slutsatser, uppskatta antal samt komma fram till olika lösningar. Pedagogerna är lyhörda och medvetna om att ge barnen förutsättningar för att utveckla lek och samspel genom att erbjuda tid, material, lokaler och aktiva val.

34 Sid 5 (13) Resursanvändning Pedagogernas kompetens och förhållningssätt. Arbetslagens kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar, PEP samt självskattning. Föräldraenkäten och intervjuer samt samtal med barnen. Fortsatt arbete med att utveckla den pedagogiska dokumentationen och miljön Barnen är delaktiga i demokratiska processer Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 79 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Barnen är delaktiga i demokratiska processer. Barnen har tilltro till sina egna förmågor och gör medvetna val Barnen upplever att de blir lyssnade på Barnen utvecklar sina förmågor att uttrycka sina tankar och åsikter och kan därmed påverka sin situation och verksamhetens innehåll Barnens intressen, förmågor och tankar är grunden för projektarbeten och olika aktiviteter. Pedagogerna är närvarande och inlyssnande och alla barn respekteras för sina val. Barnen är delaktiga i utformningen av den pedagogiska miljön och pedagogerna är lyhörda för att miljön gynnar både flickors och pojkars intressen och behov. Genom olika forum för möten och samtal under dagen på förskolorna finns möjligheter för barnen att uttrycka sina val, förslag och åsikter. Resursanvändning Pedagogernas kunskap och kompetens samt lyhördhet. Nyutbildade pedagoger och pedagoger med lång erfarenhet möter varandra i det dagliga arbetet.

35 Sid 6 (13) Arbetslagens kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar, PEP samt självskattning. Föräldraenkät, barnintervjuer samt samtal. Utveckla förskolornas pedagogiska dokumentation samt arbeta med reflektionsprotokoll Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 80 % År Förskola och hem kompletterar varandra utifrån sina olika roller Vårdnadshavare/föräldrar är nöjda med hur de kan ta del av verksamhetens innehåll och barnens trivsel och utveckling. Vårdnadshavare/föräldrar upplever att förskolan är välkomnande och trygg. I den dagliga kontakten är samtlig personal lyhörda och tillmötesgående för vårdnadshavares/föräldrars åsikter och synpunkter. Pedagogerna erbjuder utvecklingssamtal där samtal förs om barnets trivsel och utveckling. Pedagogerna dokumenterar verksamheten som vårdnadshavare/föräldrar kontinuerligt kan ta del av. Resursanvändning Pedagogernas kunskap och kompetens samt tillämpa ett professionellt förhållningssätt i den dagliga kontakten samt i möten med vårdnadshavare/föräldrar. Årlig föräldraenkät ssamtal/uppföljningssamtal Föräldramöten och förskoleråd Sammanställning på synpunkter och klagomål. Utveckla den skriftliga kommunikationen till områdets vårdnadshavare/föräldrar så att den blir tydligare och mer professionell.

36 Sid 7 (13) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass. Barnen upplever nyfikenhet och lust inför starten till förskoleklass. Barnen har förmågor och kunskaper som gynnar starten till förskoleklass och framtida skolgång. Förskolornas pedagoger arbetar utifrån Kungsholmens plan för övergången från förskola till skola. Flertalet av förskolorna har särskilt riktad gruppverksamhet med de blivande förskoleklassbarnen där socialt samspel, språk, matematik och skapande arbetas med på ett utforskande, utmanande och lustfyllt sätt. Resursanvändning Samarbete mellan förskola och skola sker genom att pedagoger och ledning möts. Pedagogerna följer upp sitt arbete genom systematiskt kvalitets- arbete. Gemensam utvärdering i samarbete med förskola-skola. Intervjuer med barnen. Avslutningssamtal med vårdnadshavare/föräldrar Utbyta kunskaper och erfarenheter mellan förskola och förskoleklass genom pedagogisk dokumentation. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År

37 Sid 8 (13) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans Kungsholmens södra förskoleområdes budget ska vara i balans Budget i balans Förskoleområdets kostnader ska ses över och fördelas på ett effektivt sätt så att utveckling och kvalitet sker trots begränsade resurser. Förskoleområdets budget ska från och med i år brytas ner till varje förskola för att öka personalens medvetenhet i intäkter och kostnader. Förskoleledningen är restriktiv med personals önskan om ledighet under terminernas gång. Resursanvändning Regelbundna uppföljningar i budget Vid frånvaro samarbetar arbetslagen Tillvarata medarbetarnas kompetenser och idéer så att resurser kan fördelas Sammanslagning av områdets förskolor vid sommar och jul. Kontinuerliga uppföljningar samt tertialrapporteringar. Förskoleområdet sammanfattar det ekonomiska året i bokslut och verksamhetsberättelsen. Det ekonomiska läget inför 2015 är fortsatt ansträngt och förskoleledningen kommer fortsatta vara restriktiva med resurser och inköp. Budget 2015 SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Prestationsintäkter Antal barn, snitt Små 203 Övriga intäkter Stora 198 Totalt 401 Summa

38 Sid 9 (13) intäkter SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Lön Övriga kostnader S:a kostnader Beräknat resultat 0 KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Kungsholmens södra förskoleområde använder sig av ekologiska livsmedel Maten på områdets förskolor ska vara näringsrik, varierad, säsongsbetonad och till stor del innehålla ekologiska livsmedel. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 22 %. Förskolornas mat ska tillagas från grunden upp till 85 % i områdets tillagningskök. Kockarna på förskolorna följer och är uppdaterade på stadens upphandlingar och livsmedelsverkets rekommendationer. Kockarna följer och arbetar utifrån Kungsholmens riktlinjer för mat och måltider. Resursanvändning Kockarnas kompetens och de mötesfora som kockarna deltar i.

39 Sid 10 (13) APT Medarbetar och föräldraenkät Medarbetarsamtal Sorterade matavfall till biogas i förskolornas kök ska öka. Kockarna erbjuder matmöten tillsammans med barnen. Kockarna ska delta i stadsdelens köksnätverk. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 7,2 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet inom förskoleområdet ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande styrdokument och uppdraget i dess helhet. Medarbetarna inom förskoleområdet har förtroende för och upplever stöd från ledningen. Ledarskap innebär att ansvara för att verksamheten uppnår förväntade mål och resultat. Ledarskapet ska ge förutsättningar och ramar för att skapa tillit och tydlighet kring uppdrag och mål. Ledarskapet ska utövas genom dialog, samtal och möten. Ledarskapet ska stötta varje medarbetares förmåga till ansvarstagande och utveckling. Ledarskapet innefattar även förskollärare som har i uppdrag att leda och driva det pedagogiska arbetet på respektive förskola. Resursanvändning Chef och medarbetarnas kompetens. Chef inom förskoleområdet studerar på rektorsutbildningen.

40 Sid 11 (13) Medarbetarenkäten samt samtal och möten med medarbetare. Utveckla medarbetarnas medvetenhet om sitt uppdrag kring ansvar, befogenheter och skyldigheter. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År Medarbetarskapet inom Kungsholmens södra förskoleområde är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Samtliga medarbetare är väl förtrogna med verksamhetens mål och uppdrag i enlighet med sin befattning. Samtliga medarbetare arbetar med de förväntade resultaten utifrån förskolornas åtaganden och är delaktiga förskoleområdets systematiska arbetsmiljöarbete. Systematiskt kvalitet- och arbetsmiljöarbete genomförs under året som ett underlag för att identifiera, åtgärda samt utveckla vårt arbete. Vi arbetar för att samtliga medarbetare ser sig som medskapande i vår organisation där alla är ansvarstagande och har viljan att förbättra och utveckla verksamheten. Detta sker genom samtal och diskussioner i olika forum. Resursanvändning Medarbetarenkäten följs upp och plan utarbetas. Olika mötesfora där alla får komma till tals. Budget Medarbetarenkät Arbetsmiljöronder, barnskyddsronder och klagomål samt synpunkter Medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, pedagog möten och samverkansgrupp Biträdande förskolechef deltar i den statliga rektorsutbildningen och kommer använda

41 Sid 12 (13) förskolorna i sina studier. Fortsätta utveckla förskoleområdets kvalitets och utvecklingsgrupper (KUL). KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen. Samtliga medarbetare inom förskoleområdet ska arbeta utifrån gällande skollag, läroplan, plan för kränkande behandling och annan diskriminering samt de mänskliga rättigheterna som vårt samhälle vilar på. Samtlig personal ska arbeta utifrån att alla barn ses som kompetenta och jämbördiga medborgare i vårt samhälle. Alla barn på förskolan är vårt gemensamma ansvar och all personal ska visa och agera genom sitt bemötande att hen respekterar alla individer och arbetar för de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på. Resursanvändning Alla medarbetare är goda förebilder. Årlig revidering av plan för kränkande behandling och annan diskriminering samt uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet. Föräldraenkäten samt medarbetarenkät. Integrera plan för kränkande behandling och annan diskriminering som ett "levande" styrdokument. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan

42 Sid 13 (13) Aktivitet Startdatum Slutdatum (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.) Kungsholmens södra förskoleområde erbjuder ett varierat kulturutbud. Öka vårdnadshavare/föräldrars nöjdhet kring kulturfrågorna i föräldraenkäten. Barnen får uppleva och delta i kulturella aktiviteter både inom förskolan som likväl aktiviteter utanför som ex. biblioteksbesök, förskolornas projektarbeten samt teaterbesök. Barnen erbjuds eget skapande i en tillåtande kreativ miljö. Resursanvändning Stadens kulturutbud samt samarbetet med Kulan, som är en mötesplats för samverkan mellan förskolorna och kulturlivet. Pedagogernas kompetens. Föräldraenkät samt uppföljning av åtagande och aktivitet. Delta i stadens projekt gällande läsombud.

43 S:t Erik Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (18) Handläggare Marie Stighammar-Borg Verksamhetsplan 2015 för S:t Erik Förslag till beslut S:t Erik

44 Sid 2 (18) Inledning Vision - Barnen blir världsmedborgare i ett samhälle där det livslånga lärandet står i fokus. Förskolans är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans målgrupp är alla våra ca.400 barn med placering på någon av våra förskolor. Vår mångfald i val av förskola är: Förskoleverksamhet på två- eller fleravdelningsförskolor. Några av våra förskolor arbetar övergripande som en sammanhängande verksamhet. Förskola med avdelning för barn med finska språket som modersmål. Förutsättningar 2015 Förskolan Båten 38 barn, 2 avdelningar, 4 förskollärare, 3 barnskötare Förskolan Kungspilen 40 barn, 2 avdelningar, 4 förskollärare, 3 barnskötare Förskolan Kronoberg 78 barn, 6 hemvister, 6 förskollärare, 8 barnskötare Förskolan Scheele 85 barn, 5 hemvister, 7 förskollärare, 7 barnskötare Förskolan Skorpan 125 barn, 7 avdelningar, 9 förskollärare, 12 barnskötare Förskolan Lejonkotten 38 barn, 2 avdelningar, 4 förskollärare, 2 barnskötare Den reviderade läroplanen för förskolan ställer tydliga krav på en granskning av arbetsorganisationen. Syfte är att se om förskolans uppdrag och förutsättningar är relevanta för att nå enhetens mål. Ledningsgruppen består av förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och administratör. Förskolorna har ca 100 medarbetare. Basbemanningen på förskolorna är förskollärare och barnskötare. Övriga kompetenser är resurspedagog, kock, ekonomibiträde och lokalvårdare. Tillsammans har vi en bred kompetens som kan samverka på oändligt många sätt för att möta barnens intressen och behov. Förskolans uppdrag mot framtidens medborgare är tydligt beskrivet i den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö) och i Vision 2030.

45 Sid 3 (18) Förankringsarbete av vårt uppdrag sker inom två områden: delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete. Reflektionen sker ur tre olika perspektiv barn, vårdnadshavare och medarbetare. Vår mångfald berikar och utvecklar verksamheten. Våra verktyg för att systematiskt kvalitetssäkra vårt uppdrag är: Hela enheten arbetar efter St.Eriks pedagogiska år. St.Eriks arbetsmaterial, med fokus att skapa en samsyn i enheten kring våra pedagogiska verktyg. Årlig uppföljning via Kungsholmens pedagogiska plattform- PEP Förskolornas resultat på Kvalitetsindikatorn. Medarbetarsamtalen mellan förskolechef och medarbetare. Medarbetarenkäten. Förskoleundersökningen. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,7 År Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 78 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö - Barnen respekterar varandra oavsett kön, etnicitet, ålder och olika livsstilar. - Barnen lyssnar på varandra. - Barnens olikheter är en tillgång.

46 Sid 4 (18) - Barnen visar omsorg om sig själv, om andra och om sin närmiljö. - Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska år som ger möjlighet till ökad måluppfyllelse. Året skapar fokus genom struktur och delaktighet. - Verksamheten utgår från det enskilda barnet såväl som gruppen. - Barn lär i interaktion med varandra. Våra miljöer erbjuder mötesplatser för barnen. - Pedagogisk dokumentation bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga till samarbete, kooperativt lärande, problemlösning och självständigt tänkande. - Vi vägleder och stödjer barnen i att hantera och lösa konflikter utifrån demokratiska värden. - Pedagogerna är goda förebilder Resursanvändning - I enlighet med Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, reviderad 2010, har förskollärarna ansvar för att det pedagogiska arbetet följer målen i läroplanen. - Alla i arbetslaget ska arbeta för att genomföra förskolans uppdrag. - Medarbetarna är medvetna förebilder. - Pedagogerna använder gruppens olikheter för att skapa mångfald. - Barnen har möjlighet att möta andra barn och vuxna utanför sin egen förskola. - St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Verksamhetens mål följs upp gemensamt i arbetslagen varje månad genom en utvecklad struktur för -Utvärdering-. Kvalitetsindikatorn, medarbetarenkät, Kungsholmens arbetsmaterial PEP och Förskoleundersökningen. En gång i månaden har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid och APT då den pedagogiska verksamheten lyfts. Pedagogiska utvecklingsledaren har kontinuerlig uppföljning individuellt och med arbetslagen. Fyra planeringsdagar per år. Medarbetarsamtalen Arbetslagsdialoger - St.Eriks förskoleområde ska fortsatt uppmuntra och stödja ett samarbete mellan förskolorna och andra aktörer i samhället. På så sätt värdesätter organisationen mångfaldens betydelse. - Likabehandlingsplanen ska utvecklas och ligga till grund för detta - Fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna. - Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska dokumentationen. - Tillsätta arbetsplatsansvariga på varje förskola som har övergripande ansvar för

47 Sid 5 (18) uppföljningen med ledningen - Interna nätverk är pågår för att tillgodose behoven av utvecklling - Aktivare utvärderingar utifrån ett Genusperspektiv Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 80 % År Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande - Barnen är trygga och självständiga, med tro på sin egen förmåga. - Barnen visar förmåga att iaktta, reflektera och kommunicera med andra kring sitt lärande. - Barnen utvecklar olika strategier för sitt lärande. Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska år som ger möjlighet till ökad måluppfyllelse. Året skapar fokus genom struktur och delaktighet. - Verksamheten utgår från det enskilda barnet såväl som gruppen. - Barn lär i interaktion med varandra. Våra miljöer erbjuder mötesplatser för barnen. - Högläsning och IKT bidrar tilll att barnen utvecklar sin ar förmågor och sin kreativitet. - Pedagogisk dokumentation bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga till samarbete, kooperativt lärande, problemlösning och självständigt tänkande. - De pedagogiska miljöerna är utvecklade och tillgängliga och materialet i dessa är utvecklat och utmanande. - Resursanvändning - I enlighet med Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, reviderad 2010, har förskollärarna ansvar för att det pedagogiska arbetet följer målen i läroplanen. - Alla i arbetslaget ska arbeta för att genomföra förskolans uppdrag. - Medarbetarna är medvetna förebilder. - I området finns en pedagogisk utvecklingsledare och ateljeristor som samarbetar med arbetslagen. - Portfolio- arbetet är ett stöd för att synliggöra barnets läroprocesser.

48 Sid 6 (18) St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Verksamhetens mål följs upp gemensamt i arbetslagen varje månad genom en utvecklad struktur för -Utvärdering-. Kvalitetsindikatorn, medarbetarenkät, Kungsholmens arbetsmaterial PEP och Förskoleundersökningen. En gång i månaden har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid och APT då den pedagogiska verksamheten lyfts. Pedagogiska utvecklingsledaren har kontinuerlig uppföljning individuellt och med arbetslagen. Fyra planeringsdagar per år. Medarbetarsamtalen Arbetslagsdialoger - De pedagogiska miljöerna ska stödja ett transdisciplinärt lärande och inspirera barnen i deras projekterande. - Ateljeristorna som tillägg med sin kunskap om material och miljö - Nätverksarbetet fortsätter kring fortsatt fördjupad kunskap i projekterande arbetssätt. - Uppbyggnad av en Återbrukscentral som ett tillägg och ett steg mot att välja mer kvalitativa material Aktivitet Startdatum Slutdatum Mentorsverksamhet Workshop i estetiska läroprocesser Introduktion för nyanställd förskollärare Barnen är delaktiga i demokratiska processer Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 84 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs

49 Sid 7 (18) Barnen är delaktiga i demokratiska processer -Barnen är delaktiga och påverkar sin vardag, vilket ska synas i den pedagogiska miljön på förskolan. -Barnens inflytande syns genom den pedagogiska dokumentationen. -Barnens idéer ges samma värde och blir tagna på allvar. - - Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska år som ger möjlighet till ökad måluppfyllelse. Året skapar fokus genom struktur och delaktighet. - Vi arbetar med pedagogisk dokumentation vilket bidrar till att barnen utvecklar självförtroende och är delaktiga. - Vi stödjer barnen att förstå och handla efter demokratiska värden, genom att det finns olika arenor som ger möjlighet för barnen att göra sina röster hörda och känna delaktighet. - Vi möjliggör för barnen att prova både egna och andras teorier. Vi arbetar i projekt för att sätta fokus på något som är intressant att utforska. - Vi skapar förutsättningar i den pedagogiska miljön för att barnen ska få syn på mer än de redan vet, få fördjupa sig, tid att ställa frågor, få undersöka själva och leta svar och lösningar. - Vi arbetar med pedagogisk dokumentation bla. för att få syn på barnens läroprocesser. Resursanvändning - I enlighet med Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, reviderad 2010, har förskollärarna ansvar för att det pedagogiska arbetet följer målen i läroplanen. Arbetslaget ska arbeta för att genomföra förskolans uppdrag. - I området finns en pedagogisk utvecklingsledare och ateljeristor som samarbetar med arbetslagen. - Portfolio- arbetet är ett stöd för att synliggöra barnets läroprocesser. St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Verksamhetens mål följs upp gemensamt i arbetslagen varje månad genom en utvecklad struktur för -Utvärdering-. Kvalitetsindikatorn, medarbetarenkät, Kungsholmens arbetsmaterial PEP och Förskoleundersökningen. En gång i månaden har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid och APT då den pedagogiska verksamheten lyfts. Fyra planeringsdagar per år. Medarbetarsamtalen Arbetslagsdialoger

50 Sid 8 (18) - St.Eriks förskoleområde ska fortsatt uppmuntra och stödja ett samarbete mellan förskolorna och andra aktörer i samhället. På så sätt värdesätter organisationen mångfaldens betydelse. - Likabehandlingsplanen ska utvecklas och ligga till grund för detta - Fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna. - Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska dokumentationen. - Tillsätta arbetsplatsansvariga på varje förskola som har övergripande ansvar för uppföljningen med ledningen - Interna nätverk pågår för att tillgodose behoven av utveckling Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 75 % År Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller - Barnens vårdnadshavare är trygga. - Barnens vårdnadshavare har förtroende för och känner tillit till verksamheten. - Barnens vårdnadshavare ställer frågor och kommer med synpunkter. - Vi har en bra kontakt med alla vårdnadshavare och har ett respektfullt bemötande. - Vi har ett föräldraår som visar alla delar under ett pedagogiskt år som gäller föräldrasamverkan. - Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning eftersom den lägger grunden för en bra och givande relation mellan barn, vårdnadshavare och förskola. - Det finns ett varierat utbud av samverkan mellan vårdnadshavare och förskola där den dagliga kontakten är grunden. - Vi erbjuder två föräldramöten/år - Vi erbjuder utvecklingssamtal - Vi erbjuder möjlighet till deltagande i två förskoleråd/år - Vi erbjuder möjlighet till inflytande genom deltagande i Förskoleundersökningen. - Vi erbjuder regelbundna informationsbrev från såväl pedagoger som ledning. Resursanvändning - I enlighet med Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, reviderad 2010, har förskollärarna ansvar för att det pedagogiska arbetet följer målen i läroplanen.

51 Sid 9 (18) - Vi har välfungerande förskoleråd med engagerade föräldrar på alla förskolor. - Föräldrarna kommunicerar sina frågor väl med såväl pedagoger som ledning. - Förskolorna skriver regelbundet informationsbrev till föräldrarna kring verksamheten. - Ledningen har också ett informationsblad som kommer några gånger per år - St.Eriks förskoleområde följer upp Förskoleundersökningen med egen webbenkät vid behov. - St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Förskoleundersökningen. En gång i veckan följer vi upp föräldrasamverkan på respektive förskola. ssamtal två gånger per år. av Förskoleundersökningen via en egen webb-baserad enkät. - Fortsatt fokus på att trygga upp föräldrarna - Utveckla arbetet med att involvera föräldrarna i förskolans projekterande arbetssätt KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass - Barnen har erbjudits olika stategier för lärande - Barnen har fått möjlighet till möten med andra 5 åringar inom St.Eriks förskoleområde - Barnen har utvecklat tron på sin egen förmåga Vi arbetar utifrån områdets pedagogiska år som ger möjlighet till ökad måluppfyllelse. Året skapar fokus genom struktur och delaktighet. Vi arbetar med skola och föräldrar utifrån det samverkansavtal som finns mellan Kungsholms kommunala skolor och förskolorna Verksamheten utgår från det enskilda barnet såväl som gruppen.

52 Sid 10 (18) Barn lär i interaktion med varandra. Våra miljöer erbjuder mötesplatser för barnen. Pedagogisk dokumentation bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga till samarbete, kooperativt lärande, problemlösning och självständigt tänkande. Vi arbetar med tvärgrupper inom St.Eriks förskoleområde för 5 -åringarna varje vecka. Resursanvändning -- I enlighet med Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, reviderad 2010, har förskollärarna ansvar för att det pedagogiska arbetet följer målen i läroplanen. - Alla i arbetslaget ska arbeta för att genomföra förskolans uppdrag. - I området finns en pedagogisk utvecklingsledare och ateljeristor som samarbetar med arbetslagen. - Portfolio- arbetet är ett stöd för att synliggöra barnets läroprocesser. St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Verksamhetens mål följs upp gemensamt i arbetslagen varje månad genom en utvecklad struktur för -Utvärdering-. Kvalitetsindikatorn, medarbetarenkät, Kungsholmens arbetsmaterial PEP och Förskoleundersökningen. En gång i månaden har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid och APT då den pedagogiska verksamheten lyfts. Pedagogiska utvecklingsledaren har kontinuenlig uppföljning individuellt och med arbetslagen. Fyra planeringsdagar per år. Medarbetarsamtalen Arbetslagsdialoger - De pedagogiska miljöerna ska stödja ett transdisciplinärt lärande och inspirera barnen i deras projekterande. - Ateljeristorna som tillägg med sin kunskap om material och miljö - Nätverksarbetet fortsätter kring fortsatt fördjupad kunskap i projekterande arbetsätt. - Uppbyggnad av en Återbrukscentral som ett kvalitativt tillägg - Fortsatt arbete med St.Eriks förskoleområdes gemensamma 5årsverksamhet Guldklubben. - Vi fortsätter vårt samarbetet med närliggande skolor enligt samverkansavtal med skolorna kring övergången till förskoleklass. Aktivitet Startdatum Slutdatum St.Eriks gemensamma 5 årsverksamhet

53 Sid 11 (18) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel St.Eriks förskoleområde verksamheter ska laga ekologisk mat Kunskapen om ekologisk matlagning har ökat Nätverk för kockar inom och utanför St.eriks förskoleområde. Resursanvändning Kockarna Kungsholmens riktlinjer för mat och måltider Fortbildning - Kockarnas interna och externa nätverk. Att förskolornas kockar arbetar för en hållbar framtid. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År

54 Sid 12 (18) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans S:t Eriks förskoleområde har en budget i balans Att ekonomin på enheten ska vara i balans. Att medel används på väl genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Att enheten ska ha utrymme för tillräcklig kompetens för goda resultat. Få en starkare intäktsförutsättning genom ökad kvalité på flera plan. Vi kommer att ha nära samarbete med pedagogerna i en månatlig struktur på uppföljning av kvalité, intäkter och utgifter. Detta för att göra medarbetarna ännu mer delaktiga och medskapande i det gemensamma arbetet att få en god ekonomi. Ledningen stämmer av budgetläget varje månad, vissa tillfällen tillsammans med stadsdelens controller. Ledning håller sig informerad om nya direktiv som är viktiga för förskoleområdets ekonomi och uppföljning. Resursanvändning Månatliga uppföljningar i ledningsgruppen Regelbundna uppföljningar med controller månadsvis, i tertialer och i verksamhetsberättelse Att systematisera uppföljningarna på kostnaderna Resursanvändning Internutbildning är en form av resursutnyttjande som på ett berikande sätt utnyttja befintlig kompetens och resurser för fortbildning. Inom St.Eriks förskoleområde utbyter pedagogerna kunskap och lyfter goda exempel. St.Eriks förskoleområde genomför planeringsdagar fyra dagar per år. Regelbunden ges intern handledning och pedagogiska nätverk som leds av interna förmågor. Dessutom samverkar enheten med Kungsholmens övriga förskolor i olika pedagogiska nätverk i form av olika arbetsgrupper. Vi ska sträva mot att på varje förskola skapa ett reflekterande kultur som stödjer ett undersökande arbetssätt. Reflektion är en förutsättning för att uppfylla uppdraget. Alla

55 Sid 13 (18) pedagoger har egen reflektionstid för detta och ett vi arbetar med gemensam reflektion i de gemensamma forum vi har. I arbetet med en hållbar pedagogisk kvalitet och strävan mot en giftfri förskola bygger nu St.Erik förskoleområde upp en återbrukscentral. Ateljeristornas kunskap om kvalitativt material tas tillvara i ett samlat grepp. Budget 2015 SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Prestationsintäkter Antal barn, snitt Små 236 Övriga intäkter 550 Stora 154 Totalt 390 Summa intäkter Lön Övriga kostnader S:a kostnader Beräknat resultat 0

56 Sid 14 (18) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 8 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat Medarbetarna ska ha en närvarande chef Leanmöten med ledningen varje vecka Medarbetarsamtal enskilt och i grupp Regelbundna uppföljningssamtal Arbetsplatsledare på varje förskola Arbetslagsdialoger Introduktioner av nyanställda förskollärare och övrig personal Samverkansgrupp Resursanvändning Lean som mötesform Systematiskt arbetssätt Tydlig information via St.eriks gemensamma mapp på webben Medarbetarsamtal Medarbetarenkät Leanmöten Att aktivera chef och arbetsplatsansvarigas samarbete

57 Sid 15 (18) Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År St.Eriks förskoleområdes arbetsplatser är medskapande Medarbetarna ska hitta forum för medskapande utifrån den egna individen. Det systematiskt kvalitet- och arbetsmiljöarbete är planerat utifrån ett Administrativt Årshjul Pedagogiska året är beskrivet i forma av ett eget Årshjul Resursanvändning Leanmöten varje vecka TQM Medarbetarenkät Arbetsplatsansvariga Dialogtillfällen som APT, Pedagogisk utvecklingstid, Arbetslagsdialog och nätverk. Leanmöten varje vecka Medarbetarenkät Arbetsmiljöronder Medarbetarsamtal enskilt och i grupp Samverkansgrupp Varje medarbetare ska veta vilket som är förväntat resultat och veta vilket stöd det finns att få för att nå dit.

58 Sid 16 (18) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Barnens rättigheter respekteras enligt barnkonventionen St Eriks förskoleområdes pedagoger har kännedom om Barnkonventionen Att i vår reflektion och utvärdering belysa vilka punkter i Barn konventionen som direkt berör förskolans uppdrag. Resursanvändning Avsatt tid för uppföljning, utvärdering och utveckling Litteratur St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Verksamhetens mål följs upp gemensamt i arbetslagen varje månad genom en utvecklad struktur för -Utvärdering-. Kvalitetsindikatorn, medarbetarenkät, Kungsholmens arbetsmaterial PEP och Förskoleundersökningen. En gång i månaden har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid och APT då den pedagogiska verksamheten lyfts. Pedagogiska utvecklingsledaren har kontinuerlig uppföljning individuellt och med arbetslagen. Fyra planeringsdagar per år. Medarbetarsamtalen Arbetslagsdialoger - St.Eriks förskoleområde ska fortsatt uppmuntra och stödja ett samarbete mellan förskolorna och andra aktörer i samhället. - Likabehandlingsplanen ska fortsätta att utvecklas. - Fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna. - Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska dokumentationen.

59 Sid 17 (18) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.) Barnen får många möjligheter till kulturella upplevelser. - Barnen har fått delta i kulturella upplevelser i sin vardag. - Vi går tillsammans till biblioteket. - Vi skapar i olika material. - Vi använder många olika uttryckssätt i vårt undersökande. - Vi upplever konstverk i närmiljön. - Vi sjunger. - Vi dramatiserar. - Vi är nyfikna på vår omvärld. - Vi vill samverka med andra aktörer i samhället. - I vårt projekterande arbetssätt ingår ibland att besöka museer, utställningar, byggnader och platser. - Vi uppmärksammar mångfalden i samhället. Resursanvändning - Vi arbetar projekterande. - Pedagogisk dokumentation. - Vi har ateljeristor som aktivt lyfter fram estetiska läroprocesser. - Ledningen uppmuntrar samverkan med övriga samhället. - Stadens kulturella utbud och de satsningar vi inbjuds till, t.ex. Språknätverket, Kultur i ögonhöjd och Stockholm högläser. - Vi använder oss av danspedagog. St.Eriks förskoleområde har ett antal uppföljning och utvecklingsverktyg : Pedagogisk dokumentation Fortlöpande reflektion som bidrar till att synliggöra vårt förhållningssätt Verksamhetens mål följs upp gemensamt i arbetslagen varje månad genom en

60 Sid 18 (18) utvecklad struktur för -Utvärdering-. Kvalitetsindikatorn, medarbetarenkät, Kungsholmens arbetsmaterial PEP och Förskoleundersökningen. En gång i månaden har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid och APT då den pedagogiska verksamheten lyfts. Pedagogiska utvecklingsledaren har kontinuerlig uppföljning individuellt och med arbetslagen. Fyra planeringsdagar per år. Medarbetarsamtalen Arbetslagsdialoger - St.Eriks förskoleområde ska fortsatt uppmuntra och stödja ett samarbete mellan förskolorna och andra aktörer i samhället. På så sätt värdesätter organisationen mångfaldens betydelse. - Fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna. - Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska dokumentationen. - Work shop inom olika uttryckssätt med områdets ateljeristor.

61 S:t Göran Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Erik Bruun Verksamhetsplan 2015 för S:t Göran Förslag till beslut S:t Göran

62 Sid 2 (13) Inledning Kungsholmens kommunala förskolors vision: Barnen blir världsmedborgare i ett samhälle där det livslånga lärandet står i fokus S.t Görans förskoleområde består av sex förskolor med sammanlagt 20 grupper och 336 barn under vårterminen Förskoleområdet leds av en ledningsgrupp som består av förskolechef, en biträdande chef och en pedagogisk utvecklingsledare. Ledningsgruppen har till sitt stöd en strategigrupp som består av en arbetsplatsledare från varje förskola som också fungerar som en länk till ledningsgruppen Ledningsgruppens uppdrag är att stödja det pedagogiska arbetet och skapa en sammanhållen organisation med fokus på utveckling och förbättringsarbete. I vår strävan att vara en lärandeorganisation spelar våra nätverk en viktig roll. All ordinarie personal ingår i nätverken som leds av våra pedagogiska utvecklingsledare. I nätverken möts pedagoger från olika förskolor för erfarenhetslärande utifrån aktuella utvecklingsområden och pedagogisk dokumentation från vårt gemensamma reflektionsverktyg för utforskande Verksamhetsidé Barn, vårdnadshavare och personal skall känna sig välkomna till områdets förskolor. Verksamheten ska utmärkas av en öppenhet och respekt för allas erfarenheter, tankar, idéer som stödjer delaktighet och inflytande för alla. Barn och vårdnadshavares röster ska lyftas fram när verksamheten planeras, genomförs och utvärderas. Förskolorna ska erbjuda en mångsidig verksamhet av hög kvalitet som ska fungera som ett komplement till hemmen. Alla barn ska erbjudas rika möjligheter till ett lekfullt lärande, utforskande och ställas inför nya utmaningar. Pedagogernas förhållningssätt ska utmärkas en stark tilltro till barnens förmågor och vilja att lära om sig själv och andra. Syftet är att skapa en verksamhet i områdets förskolor som ger en öppen och generös miljö i nuet för framtiden. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,7 År Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et

63 Sid 3 (13) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 75 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde. Våra förskolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personalen har kunskap för att främja, kartlägga och förebygga detta arbete. S.t Görans förskoleområde har en gemensam vision beskriven i förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det finns en gemensam policy och handlingsplan för akuta situationer, och rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och åtgärda vid kränkningar. Varje förskola har tagit fram främjande insatser utifrån varje diskrimineringsgrund, samt för att förebygga kränkande behandling. Alla avdelningar på förskolorna gör en kartläggning utifrån förskoleområdets egna verktyg. Kartläggningen ligger till grund för de förebyggande åtgärder som arbetet bygger på. Diskrimineringsombudsmannens plan för förskolan används i detta arbete. Den årliga föräldraenkäten. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, utvecklingssamtal och i dialog med barnen. I våra pedagogiska nätverk. Att vi till alla förskolor införskaffar barnlitteratur med ett normkritiskt perspektiv.

64 Sid 4 (13) Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 80 % År Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande. Att barnen ingår i gemensamma processer utifrån sina förmågor och erfarenheter, tillsammans med barn och vuxna. Att alla barn erbjuds rika möjligheter till lekfullt lärande, utforskande och ställs inför nya utmaningar. Barnen får i sin vardag uttrycka sig på många olika sätt som gynnar deras lärprocesser. Personalen ansvarar för att stödja kommunikativa sammanhang där barn får möjlighet att lyssna och i samtal med andra uttrycka idéer, komma på lösningar i de aktiviteter som pågår i såväl små grupper som i hela barngruppen. Vi ser lärandet som en transdisciplinär (ämnesöverskridande) process där utforskandet inom olika ämnen förbinds till en meningsfull helhet. Vi ser kunskap som något föränderligt och i stark förbindelse med sitt sammanhang. Nya förståelser skapas hela tiden i mötet med vår omgivning. Vi förhåller oss till vedertagen kunskap med hållningen att vi i vårt utforskande kan skapa ny kunskap tillsammans med barnen. Den pedagogiska miljön ska stödja vår kunskapssyn och den värdegrund som vår verksamhet vilar på. Miljö och material spelar en viktig roll för barnens möjlighet att få bli till som kompetenta, utforskande kunskapare. Miljön ska berätta för barnen vilka möjligheter som finns men samtidigt lämna stort utrymme för kreativitet. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, utvecklingssamtal och i dialog med barnen. I våra pedagogiska nätverk. Den pedagogiska miljön spelar en centralroll i våra verksamheter och vårt mål är att alla barn ska erbjudas likvärdiga möjligheter till utforskande och lärande utifrån ett miljö- och

65 Sid 5 (13) materialperspektiv. Det pågår ett arbete med att ta fram en gemensam struktur för alla våra pedagogiska miljöer samt materiallistor kopplade till denna struktur. Miljöernas utformning bidrar starkt till barnens delaktighet och inflytande över sin vardag på förskolan. Genom områdets reflektionsverktyg för utforskande utmanas personalen i dokumentations teknik samt i sin förmåga att se och förstå det barnen är upptagna av. Genom att läsa dokumentationen tillsammans med sina kollegor och kan personalen få fatt i olika förståelser av sin verksamhet och koppla det till de teorier och den kunskapssyn som vi gemensamt tagit ställning för. Barnen görs till huvudpersoner i sina egna lärprocesser genom att vi planerar och iscensätter verksamheten utifrån det vi får fatt i via den pedagogiska dokumentationen. Barnen är delaktiga i demokratiska processer Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 80 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Barnen är delaktiga i demokratiska processer. Att barnen har inflytande över sin vardag, aktiviteter och sitt lärande på förskolan. Den pedagogiska miljön organiseras så att barnen själva kan välja och ta för sig av det utbud som finns. Ett varierat, mångfacetterat och utmanade material som utvecklar barnens egna initiativförmågor och ger möjlighet till inflytande i val. Miljöer och material ska locka till vidare utforskande, spegla vår tilltro till barnens förmågor och kompetenser. Med stöd i den pedagogiska dokumentationen och reflektionsunderlag uppmärksammas och lyfts barns nyfikenhet och lärande fram och ligger till grund för det fortsatta arbetet. Den lärande gruppen och de gemensamma lärprocesserna ska vara centrala i vårt arbete. Vi väljer att se hur barns olikheter i form av styrkor, förmågor, erfarenheter och kunskaper blir till en resurs för hela gruppen och det enskilda barnets lärande. Det är till stor del barnens frågor och teorier i projektarbetena som tillsammans med personalens kunskap och reflektion skapar verksamhetens innehåll. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, utvecklingssamtal och i dialog med barnen. I våra pedagogiska nätverk.

66 Sid 6 (13) Den pedagogiska miljön spelar en centralroll i våra verksamheter och vårt mål är att alla barn ska erbjudas likvärdiga möjligheter till utforskande och lärande utifrån ett miljö- och materialperspektiv. Det pågår ett arbete med att ta fram en gemensam struktur för alla våra pedagogiska miljöer samt materiallistor kopplade till denna struktur. Miljöernas utformning bidrar starkt till barnens delaktighet och inflytande över sin vardag på förskolan. Genom områdets reflektionsverktyg för utforskande utmanas personalen i dokumentations teknik samt i sin förmåga att se och förstå det barnen är upptagna av. Genom att läsa dokumentationen tillsammans med sina kollegor kan personalen få fatt i olika förståelser av sin verksamhet och koppla det till de teorier och den kunskapssyn som vi gemensamt tagit ställning för. Barnen görs till huvudpersoner i sina egna lärprocesser genom att vi planerar och iscensätter verksamheten utifrån det vi får fatt i via den pedagogiska dokumentationen. Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 80 % År Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Att alla familjer får en god introduktion till förskolan som lägger grund för ett nära förtroendefullt samarbete. Att vårdnadshavare görs delaktiga i hur förskolans verksamhet planeras, genomförs och utvärderas. Grunden till en god samverkan läggs i bra introduktion till förskolan, där vi lägger grunden för ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. I förskoleområdet finns det gemensamma rutiner och underlag till introduktionen i förskolan. Det finns många möjligheter för familjerna att ta del av verksamhetens innehåll och att vara aktiva, till exempel föräldramöten, förskoleråd, utvecklingssamtal, genom att delta i verksamheten och verksamhetsbrev från förskolorna. I förskoleområdet finns gemensamt material för utvecklingssamtal. Vi har arbetat fram ett material för att kunna ge vårdnadshavarna en god information om vad som hänt under dagen för varje enskilt barn. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, förskoleråd och i

67 Sid 7 (13) utvecklingssamtalen. av resultatet från brukarenkäten med återkoppling till vårdnadshavarna. Daglig information Delaktighet för vårdnadshavarna Kommunikationsvägar KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen får en fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Att barnen är förberedda på övergången och fått en god introduktion till förskoleklassen. Vi följer Kungsholmens samverkansplan för förskola- skola. Vi samarbetar med närliggande skolenheter dit de flesta barnen går från våra förskolor. Vi gör skolbesök på vårterminen samt deltar i de aktiviteter som är riktade till Kungsholmens blivande förskoleklassbarn. ssamtal med föräldrar. Avslutningssamtal med blivande skolbarns föräldrar. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, utvecklingssamtal och i dialog med barnen. I våra pedagogiska nätverk. Förskolans personal strävar efter ett gott samarbete kring barnens övergång till de nya verksamheterna. Det finns en plan för övergången mellan förskola och skola men det har varit svårt att få samarbetet med skolan att fungera optimalt och därmed svårigheter att följa den plan som är utarbetad för övergången mellan förskola och skola.

68 Sid 8 (13) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel S:t Görans förskolor använder sig av ekologiska livsmedel Att vi vid inköp tar med miljöaspekten som en viktig faktor. Att vi är konsekventa i vårt arbete med återvinning och sopsortering. Att barnen via ett gemensamt utforskande skapar nya förståelser och kunskaper om naturen och vår närmiljö. Att i så hög grad det är möjligt köpa ekologisk mat till våra förskolor. Att öka kunskapen om bra miljöval vid inköp Sopsortera i så hög grad som är möjligt Vi kommer under året arbeta för att ersätta material på förskolorna för att bli kemikaliesmarta. Utifrån vårt projektarbete om hållbar utveckling iscensätter pedagogerna för ett transdisciplinärt (ämnesöverskridande) utforskande av naturen och vår närmiljö. Arbetet utgår ifrån barnens intresse och nyfikenhet och de estetiska lärprocesserna står i fokus. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid. I våra pedagogiska nätverk. Följa upp andelen ekologisk mat vid fakturering. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År

69 Sid 9 (13) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans S:t Görans förskoleområde har en budget i balans En budget i balans. Att öka medvetenheten mellan sambanden av vad enheten väljer att prioritera och vilka ekonomiska konsekvenser det får. Den komplexitet som uppdraget innebär ska ständigt lyftas fram och diskuteras på avdelningsmöten, APT möten, kontinuerliga pedagogträffar och finnas som en grund när avdelningarna/ förskolorna planerar för inköp och barngrupperna. Det viktigaste är en pågående diskussion som syftar till att alla är medvetna om vilka prioriteringar som görs och varför. Budget följs upp vid arbetslagsträffar och samverkansmöten. Förskolechef följer upp med stadsdelens ekonom. Ett arbete med gemensamma inköpsrutiner på förskolorna och en kostnadsmedvetenhet kring inköp. Budget 2015 SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Prestationsintäkter Antal barn, snitt Små 154 Övriga intäkter 80 Stora 181 Totalt 335 Summa intäkter

70 Sid 10 (13) SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Lön Övriga kostnader S:a kostnader Beräknat resultat 0 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 6 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Att förskoleområdets möten är effektiva och kommunikativa. Förskolechefen med sin ledningsgrupp ska skapa en organisation där vi lär av varandra. Att dela erfarenheter och att sprida goda metoder är en del av vårt arbetssätt. Ledningens ansvar är att se till organisationen är tydlig och de uppgifter som ska lösas är tydliga, och att det finns relevant och aktuell information.

71 Sid 11 (13) Ledningen ansvarar för en öppen och tydlig dialog, där vi pratar med varandra för att lösa vårt uppdrag. Där feedback och återkoppling är en självklar del i såväl ledarskap som mellan kollegor. Ledningens bidrag för en hälsosam och positiv arbetsplats är att ledningen är positiv, uppmuntrande, omtänksam och respektfull mot medarbetarna. Förskoleområdets möten ska ha ett fokus på utveckling och med ett förbättringsinriktat fokus för att nå mål och utveckla metoder och arbetssätt. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, SVG och medarbetarsamtal Den årliga medarbetarenkäten. Förändrad struktur kring APT-möten. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År S:t Görans förskoleområde är en medskapande arbetsplats Att alla medarbetare delar kunskap, erfarenheter och goda metoder. Att ledningen skapar sammanhang där detta är möjligt. Vi ska jobba för att skapa en organisation där kunskapsdelning, att dela med sig av erfarenheter och att sprida goda metoder är en del av vårt arbetssätt. Detta kan komma att generera nytänkande och innovationskraft. I detta arbetssätt innebär det att alla är ansvariga för att vara uppdaterade och att söka den kunskap som behövs för att lösa de uppgifter man har. Vi ska ha en öppen och tydlig dialog, där vi pratar med varandra för att lösa vårt uppdrag. Där feedback och återkoppling är en självklar del i såväl ledarskap som mellan kollegor. En förutsättning för en hälsosam och positiv arbetsplats är att alla bidrar till en god atmosfär genom att vara positiva, uppmuntrande, omtänksamma och respektfulla mot kollegor. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, SVG och medarbetarsamtal

72 Sid 12 (13) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Att förskolans likabehandlingsplan är förankrad och efterlevs i alla arbetslag. I läroplanen för förskolans första kapitel är förskolans värdegrund och uppdrag beskrivet och i andra kapitlet mål och riktlinjer under rubriken normer och värden beskrivs vad som är förskolans uppdrag, vad arbetslaget ska göra och förskollärarnas ansvar beskrivet. Utifrån detta ska förskolorna kunna bedriva en verksamhet som gör att barnkonventionens krav efterlevs i våra verksamheter. De arbetssätt som är beskrivna i denna verksamhetsplan är på enskilda områden ett förtydligande av hur vi förbygger och förhindrar kränkningar, hur vi ger barn möjlighet till sammanhang där de får göra sin röst hörd och får inflytande i verksamhetens utformning och planering. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, utvecklingssamtal och i dialog med barnen. I våra pedagogiska nätverk.. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.)

73 Sid 13 (13) S:t Görans förskoleområde erbjuder ett varierat kulturutbud Att barnen blir medvetna om sitt eget kulturskapande och blir erbjudna möjligheter till kulturella erfarenheter. Förskolorna kommer att skapa förutsättningar för skapande verksamhet med olika material och uttrycksformer. Detta för att bidra till att ta tillvara barns eget kulturskapande och stödja barns förmåga att uttrycka och förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter. Estiska lärprocesser blir i våra verksamheter ett sätt att fördjupa, skapa sammanhang och meningsfullhet i barnens lärande. Uppdraget för personalen är att ha en god kunskap om vilka möjligheter som finns i Stockholms stad för att erbjuda barnen kulturella erfarenheter. Det är en del av uppdraget att både lyfta fram barn eget kulturskapande och kunna ta del av kultur som skapats av andra, som inspiration och en möjlighet att tillföra andra perspektiv i en kreativ och lärande process. APT, studiedagar, avdelningens reflektionstid, föräldramöten, utvecklingssamtal och i dialog med barnen. I våra pedagogiska nätverk.

74 Fredhäll och Kristineberg Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (19) Handläggare Alicja Lindell Verksamhetsplan 2015 för Fredhäll och Kristineberg Förslag till beslut Fredhäll och Kristineberg

75 Sid 2 (19) Inledning Inledning Glädje, Trygghet och Lustfyllt lärande genomsyrar vår verksamhet. Förskolan lägger grunden till ett demokratiskt medborgarskap, ett livslångt lärande och en tro på den egna förmågan. Vi lägger stor vikt vid att stärka barnens identitet och därigenom deras självkänsla. Det är viktigt att trygghet och omsorg om barnen är liksom tolerans, förståelse för olikhet och respekt för andra blir tongivande i våra verksamheter. Barnen och föräldrarna ska känna sig välkomna och delaktiga i vår verksamhet utifrån de ramar för samverkan som finns. Föräldrar skall med förtroende kunna lämna sitt barn i vår verksamhet och känna sig trygga med vår pedagogiska kompetens. Vi strävar efter att vår verksamhet ska präglas av en anda av delaktighet, inflytande och ansvar och vi lägger stor vikt vid en hållbar förskola, förskola där alla människor trivs och utvecklas i. Beskrivning av enheten Förskolornas verksamhet riktar sig till vårdnadshavare med barn i ålder 1-6. Förskoleområdet kommer under vårterminen ha 275 barn inskrivna på sju förskolor som alla ligger i Fredhäll och Kristineberg. I förskoleområdet ingår förskolan Iskristallen, förskolan Pilfinken, förskolan Ängsknarren, förskolan Lilla Björnen, förskolan Skogslandet (öppnades 1 jan 2014) samt förskolan Purpurn. I förskoleområdet ingår även en tillfällig förskola Väderleken och Öppna Förskolan, i Rålambshovsparken. Medarbetare Förskoleområde har idag drygt 63 anställda: 1 förskolechef 1 tf biträdande förskolechef 1 pedagogisk utvecklingsledare 1 administratör 21 förskollärare (varav två föräldralediga) 33 barnskötare (tre under utbildning till förskollärare) 5 verksamhetsstöd 2 ekonomibiträden 2 kockar Styrdokument Skollagen Arbetsmiljölagen Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 Stockholms stads förskoleprogram Verksamhetsplan för F-K förskoleområde

76 Sid 3 (19). Sekretesslagen Socialtjänstlagen Hälso- och miljölagen Jämställdhets- och mångfaldsplan Systematisk Brandskydd Planen mot kränkandebehandling och diskriminering, Kris- och katastrofpärm Plan mot hot och våld FN: s barnkonvention KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,5 3,7 År Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 75 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö -Fredhäll - Kristinebergs förväntade resultat Alla barn har under året: -Utifrån sin förmåga kunna delge sina tankar och känslor inför barn och vuxna samt visa förståelse för andra. -Utifrån sin förmåga få fördjupade kunskaper kring sin fysiska miljön och respekt för allt levande. -Känna sig trygg i gruppen som individer, till exempel kunna prata inför grupp på samlingen

77 Sid 4 (19) -Få delta i olika kulturers traditioner -Få ett boksamtal kring Barnkonventionen Miljön både ute och inne skall erbjuda och inspirera till att barnen bjuder in varandra i leken och utveckla strategier för att kunna interagera med varandra. Pedagogerna finns i närheten av barnen för att hjälpa till att sätta ord på de känslor som kommer till ytan under barns lek. På samlingarna får barnen möjlighet att bli lyssnade till och sedda samt träna på turtagning och aktivt lyssna. Miljön skall vara utformad på ett sådant sätt att det skapar möten mellan barnen där spontana dialoger uppstår. Miljön skall också bidra till att erbjuda alla barnen möjligheter att finna meningsfullhet och känsla av delaktighet. Barnen deltar i olika gruppkonstellationer som förändras under tid och dag. Pedagoger observerar barnen enskilt och i grupp, skriver dokumentationer och reflekterar över dessa med syfte att fånga in, utmana och pröva olika arbetssätt kring jämställdhet och demokrati. Vi uppmärksammar viktiga datum för olika kulturella traditioner som finns inom Fredhäll-Kristinebergs förskolor och välkomnar nya kulturella traditioner som barnen och familjer samt medarbetare har med sig. Genom olika temadagar arbetar avdelningarna kring Barnkonventionen samt Lilla genuspaketet. Boklådor ska delats ut till alla block och finns att tillgå samt en handledning kring hur man kan arbeta med människors lika värde och jämställdhet. Genom att pedagoger får möjlighet att bekanta sig i NVC (Nonviolen Communication) ökar deras medvetenhet/förmåga att kunna hjälpa barnen sätta ord på sina känslor och behov och på så sätt bidra till demokratiskt förhållningssätt på förskolan. Resursanvändning Fredhäll-Kristinebergs förskolors gemensamma ställningstaganden för ett genus- och Jämställdhetsmedvetet synsätt och arbete. Pedagogiska dokumentationer FN s barnkonvention. och reflektion sker på APT, gruppmöten, i utvecklingsgruppen och i samband med gruppernas självutvärderingar som sker två gånger/år. Material från alla avdelningar sammanställs inför framtagande av kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. av arbetet sker även genom pedagogiska dokumentationer och reflektioner. Självvärdering av kvalitetsindikatorn årsvis och utvärdering av det pedagogiska året Enheterna sammanställer förskolornas mål och aktiviteter för arbetet i ILS inför T1. I kvalitetsredovisningen och VB rapporterar enheterna/förskolorna resultat, analys och utvecklingsåtgärder baserat på uppföljningar och utvärderingar. Målet följs upp genom att följa likabehandlingsarbetet som planeras utifrån förskolans "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". I planen ska både främjande insatser och förebyggande åtgärder tydligt framgå. Vi fortsätter arbetet för att förbättra lekmiljöer, såväl inomhus som utomhus. Vi fortsätter med

78 Sid 5 (19) våra nätverk för egen utveckling och för att dra fördel av varandras erfarenhet, kompetens, verksamhet och material. Med riktlinjer från Kungsholmens sdf formulera Fredhäll-Kristinebergs Plan mot kränkandebehandling och diskriminering. Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 75 % År Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande. Alla barn inom Fredhäll-Kristinebergs förskolor -ska ha tillgång till ett varierat och rikt material samt till stimulerande och utmanande pedagogiska miljöer som främjar leken, kreativiteten och det luftfyllda lärandet både enskilt och i grupp. -ska få tillgång till och utmanas i matematiska och logiskt tänkande. -ska få prova på att genomföra naturvetenskapliga experiment -ska erbjudas daglig utevistelse i natur eller skogsmiljö -ska få prova på att genomföra olika tekniska experiment. Enligt läroplanen ska förskolan bidra till att barn utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Förskollärarna och barnskötarna tillämpar ett projektinriktat arbetssätt där de pedagogiska miljöerna skapas utifrån olika former av observationer, dokumentationer och analyser av barnens läroprocesser, i såväl grupp som individuellt. Syftet är att synliggöra barnens tankar, frågor och funderingar samt upptäcka vilka läroprocesser barnen gör och erövrar för att driva projektet vidare. Barnens matematiska och logiska tänkande utmanas på olika sätt i den pedagogiska verksamheten genom att barnen får möjlighet att iaktta likheter och olikheter, beskriva, jämföra, sortera, klassificera och se mönster för att kunna dra egna slutsatser. Matematik används som en viktig del i de vardagliga aktiviteterna t ex dukvärdar, vid frukt delning, sko på tagning mm, där barnen inspireras till att reflektera kring matematiska begrepp och användning av dem i olika sammanhang. Barnen får forska kring naturvetenskap, teknik och genomföra experiment. Syftet med arbetet är att barnen ska få möjlighet till att formulera egna hypoteser och att få pröva dessa genom

79 Sid 6 (19) att utföra experiment och dra egna slutsatser kring vad som sker. Blandningar som i lös form blir till fast form när de rörs ihop. Vatten som fryses ner till is ett element som är i rinnande form blir till fast form, hur kan man få en lampa till att lysa med hjälp av ett batteri? Hur kan barnen förflytta vatten från en röd hink till en blå utan att ösa är några exempel på hur pedagogerna kan utmana barnen. Dagens föränderliga kunskapssamhälle ställer höga krav på kommunikativ förmåga och förmåga att behärska det svenska språket. Genom ett utforskat arbetssätt skapar förskolan en möjlighet för barnen att sätta ord på sina egna upplevelser och genom att använda språket som redskap för tänkande, för kommunikation och kunskapsutveckling. Verksamheten skall erbjuda barnen en rik språkmiljö där barnen skall få ett språkutrymme efter sina egna förutsättningar. Sagoläsning, samlingar, tecken, symboler, estetik och kreativitet i är viktiga inslag för barnens språkligautrymme, där språket har en viktig roll i alla läroprocesser vilket är nära förbundet med barnens identitetsskapande och självkänsla. Resursanvändning Barnen Medarbetarnas kompetens Ledningsgruppen Sommaruppgiften Pedagogiska dokumentationer Lärarforum Pedagogiska forum Reflektionsgrupper APT Föräldrar Biblioteket och reflektion sker 1gång/månaden på Avd/Husmöten, APT, i utvecklingsgruppen och i samband med gruppernas självutvärderingar som sker två gånger/år. Material från alla avdelningar sammanställs inför framtagande av kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. av arbetet sker även genom pedagogiska dokumentationer och reflektioner/utvärderingar från barnen och föräldrarna. Gå med nätverkt Kulan och öka samarbete med våra bibliotek... Barnen är delaktiga i demokratiska processer Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 75 % År

80 Sid 7 (19) Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Barnen är delaktiga i demokratiska processer Alla barn på Fredhäll Kristinebergs förskolor skall -utifrån egen förmåga och intresse erbjudas göra egna val av aktiviteter, projektarbete och utformning av förskolans miljö. -utifrån sin förmåga och i trygga sammanhang kunna delge sina tankar och känslor inför barn och vuxna samt visa förståelse och respekt för andra. -få möjlighet att delta i olika kulturers traditioner -få möjlighet till ett boksamtal kring Barnkonventionen -få möjlighet att bredda sina lekmönster och intressen och utveckla möjligheter att utvecklas och lära på alla områden, oavsett kön. Förskolans verksamhet ska genomsyras av barnens initiativ och åsikter samt pedagogernas intresse av att uppmuntra och utmana dessa. Genom dagliga samtal med barnen skapar vi förutsättningar för att varje dag möta barnen där de är. I samtalet med barnen tar vi reda på barns åsikter och önskemål om verksamheten. När vi planerar verksamhetens lyssnar vi in barnens åsikter och önskemål. Vi skapar medvetet situationer där barn har möjlighet att välja aktivitet, lek, utflyktsmål m.m. Barnen uppmuntras att uttrycka egna åsikter i olika sammanhang under sin dag på förskolan. Vi ser regelbundet över dagens rutiner så att onödiga avbrott i barnens verksamhet undviks. Miljön både ute och inne skall erbjuda och inspirera till att barnen bjuder in varandra i leken och utveckla strategier för att kunna interagera med varandra. Pedagogerna finns i närheten av barnen för att hjälpa till att sätta ord på de känslor som kommer till ytan under barns lek. På samlingarna får barnen möjlighet att bli lyssnade till och sedda samt träna på turtagning och aktivt lyssna. Miljön skall vara utformad på ett sådant sätt att det skapar möten mellan barnen där spontana dialoger uppstår. Miljön skall också bidra till att erbjuda alla barnen möjligheter att finna meningsfullhet, delaktighet och möjlighet att bredda sitt lekmönster genom ett varierat material för lek. Barnen deltar i olika gruppkonstellationer oavsett ålder, nationalitet och kön, gruppkonstellationer kan förändras under tid och dag. Pedagoger observerar, dokumenterar och analyserar barnen enskilt och i grupp samt reflekterar över dessa med syfte att fånga in, utmana och pröva olika arbetssätt kring demokratiska läroprocesser. Vi uppmärksammar viktiga datum för olika kulturella traditioner som finns inom Fredhäll -Kristinebergs förskolor och välkomnar nya kulturella traditioner som barnen och familjer samt medarbetare har med sig. Genom olika temadagar arbetar avdelningarna kring Barnkonventionen samt Lilla genuspaketet. Boklådor ska delats ut till alla förskolor och finns att tillgå samt en handledning kring hur man kan arbeta med människors lika värde och jämställdhet. Genom att pedagoger får möjlighet att bekanta sig i NVC (Nonviolent Communication) ökar

81 Sid 8 (19) deras medvetenhet/förmåga att kunna hjälpa barnen sätta ord på sina känslor och behov och på så sätt bidra till demokratiskt förhållningssätt på förskolan. Resursanvändning Planen mot kränkandebehandling och diskriminering Lpfö 98/11 DO Barnen Medarbetarnas kompetens Ledningsgruppen Sommaruppgiften Pedagogiska dokumentationer Lärarforum Pedagogiska forum Reflektionsgrupper APT Kockarna Föräldrar Biblioteket FN s barnkonvention. och reflektion sker 1gång/månaden på Avd/Husmöten, APT, i utvecklingsgruppen och i samband med gruppernas självutvärderingar som sker två gånger/år. Material från alla avdelningar sammanställs inför framtagande av kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Planen mot kränkandebehandling och diskriminering följs upp och utvärderas 2-3 gånger per termin. Ny plan skrivs 1g/år. av arbetet sker även genom pedagogiska dokumentationer och reflektioner. Med riktlinjer från Kungsholmens Stf formulera Fredhäll - Kristinebergs Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Boklådor Genuspaketet skall inhandlas och börja användas. Barnkonventionen skall köpas in till alla förskolor. sgrupp Demokrati skall skapas Ett barnråd, utifrån barnens förmåga, skall tillsättas. NVC Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 80 % År

82 Sid 9 (19) Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller. Fredhäll-Kristinebergs förväntade resultat -Vår förväntade resultat är nöjda föräldrar i brukarundersökningen, andelen nöjda föräldrar i brukar undersökningen skall öka under Alla föräldrar erbjuds ett utvecklingssamtal per år kring deras barn. -Alla föräldrar får informations om verksamheten på förskolan i form av ett månadsbrev som mailas till samtliga föräldrar. -Inom F-K förskolor finns det föräldrarepresentanter i förskoleråd som har möten 4ggr/år -Alla föräldrar inbjuds till föräldramöte 1ggr/år -Alla föräldrar skall erbjudas möjlighet till att besöka förskolan -Alla föräldrar inom F-K förskolor skall bemötas på ett respektfullt och lyhört sätt. Enligt Lpfö 98/10 har vårdnadshavaren ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. För att samverkan kring barnet ska ske är det förskolans och föräldrarnas ansvar att både ge och ta till sig den information som är av vikt för barnets vistelse på förskolan. Föräldramöten, utvecklingssamtal, enkäter, förskoleråd och föräldrainformation är exempel på former för föräldrainflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Pedagoger observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar barns läroprocesser som de sedan använder som ett underlag inför de individuella utvecklingssamtalen som erbjuds i februari. Det dagliga mötet mellan föräldrarna och pedagogerna är en viktig grund för en god relation med familjerna och utgör ett tillfälle att ge och få information som är av betydelse för barnet på förskolan. I mötet med föräldrarna skall tillfällen ges att bjuda in till verksamheten där vårdnadshavarna får delta under en hel/halvdag tillsammans med barnen. Syftet med detta är bland annat att ge vårdnadshavarna en inblick i hur vårt arbete är utformat och hur barnen utvecklas och lär i vår verksamhet. När ett barn erbjuds plats på förskolan arbetar vi med föräldraaktiva heldagarsinskolningar där föräldrarna är med sitt barn i gruppen hela dagarna för att få en insyn och tydlig bild av hur verksamheten bedrivs. Under inskolningsperioden ges föräldrarna möjlighet att delge pedagoger i gruppen sin bild av barnet. Inskolningslängden är varierande och tar hänsyn till det individuella barnet och föräldern. I samband med inskolningen bjuder vi in föräldrarna till informationsmöte. Resursanvändning Förskoleråd på våra förskolor Förskoleundersökningen Vår hemsida. Våra Föräldrar/vårdnadshavare Pedagoger

83 Sid 10 (19) sker genom förskoleundersökningen. Förskolorna beskriver inför T2 (Tertialrapport) vilken analys de gjort av resultaten från brukarundersökningen. Vilka styrkor och utvecklingsområden har identifierats? Hur har dialogen förts med föräldrarna om brukarundersökningen och vilka frågor har då lyfts? Utifrån analys och dialog med föräldrarna vilka åtgärder föreslås Fortsätta att med hjälp av förskoleråd utveckla samarbete mellan hem och förskolan. Flertal mötesmöjlighet mellan förskolan och hemmet, t ex dropp-in-fika, öppet hus. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen får en fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass. Fredhäll-Kristinebergs förskolors förväntade resultat - Alla vårdnadshavare och barn erbjuds ett avslutandesamtal inför barnens övergång till förskoleklass där övergripande dokumentation om förskoleverksamheten lämnas över. - Överlämningssamtal för barn med särskild stöd (förskolechefens ansvar) - Erfarenhetsutbyte kring den pedagogiska verksamheten i förskola till förskoleklass. - Alla barn som ska börja i förskoleklass skall vara med i en femårsgrupp. Alla barn som ska börja i förskoleklass är med i en 5-6 års grupp i syfte att träna social samspel och självständighet. Tillsammans med andra barn på enheten som skall börja skolan formas olika aktiviteter med syftet att stärka barnens självkänsla, ansvar, sammanhållning och delaktighet. Gruppen träffas regelbundet under våren och avslutar med en heldagsutflykt i slutet av terminen. Föräldrar och barn inbjuds till avslutandesamtal på våren. Vi gör skolbesök på vårterminen samt deltar i de aktiviteter som är riktade till Kungsholmens blivande förskoleklassbarn. Vi arbetar efter planen för samverkan "Övergång mellan förskolaskola" som finns i stadsdelen. Resursanvändning Pedagoger och ledning på förskolan och skolan. Pedagogisk utvecklingsledare Socialtjänsten

84 Sid 11 (19) Skolor inom Kungsholmen Stadsdelen Vi följer upp med avslutande samtal med föräldrar och barn då vi utvärderar barnets tid på förskolan. När barnet har börjat i förskoleklassen bjuds personal från förskolan in till de aktuella skolorna för att följa upp hur barnets övergång till skolan har fungerat. En plan har tagits fram för att öka samarbetet mellan förskolan och skolan och blir därmed ett uppföljningsinstrument. Fortsätta och utveckla samarbete med skolor i vårt närområde. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Fredhäll-Kristinebergs förskolor använder sig av ekologiska livsmedel Maten som serveras ska vara näringsriktig och så långt som möjligt ekologisk. -Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 % Kockarna beställer varor enligt upphandlingsavtalen och i den mån produkter finns och budgeten tillåter, beställs ekologiskt, närproducerat livsmedel. Målet är att vi ökar de ekologiska inköpen till 30 %. Vi sorterar matavfall till biogas i våra kök. Resursanvändning Barnen, tillsammans med dem används återvinnings- och naturmaterial i verksamheten. Kockarna Köksgruppen Medarbetarnas kompetens sgrupp, Miljö APT, Brukarenkäten, kockarnas eget nätverk.

85 Sid 12 (19) Att andelen ekologiska livsmedel uppgår till 30 % Kockarnas eget nätverk 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans Budgeten ska vara i balans. Budget i balans. Genom att ha regelbundna budgetuppföljningar på våra APT och ledningsgruppsmöten. Regelbundna uppföljningar av våra intäkter (inskrivna barn) kontra lönekostnader (personal). - Arbetsplanen beskriver hur vi utför vårt uppdrag. Den tydliggör samt förankrar våra mål och verksamhetsförbättringar för både medarbetare och brukare. - Vi har organisationspärm på vårt intranät med riktlinjer, gemensamma underlag vilket till jämn kvalité på hela förskolan. - På studiedagar tar vi tillvara på varandras kompetenser och erfarenheter genom att medarbetarna föreläser för varandra och gör studiebesök hos varandra. - På pedagogiskt forum bidrar alla medarbetare till utveckling av det pedagogiska arbetet genom att inspirera varandra. Vi använder oss av den samlade kompetensen i enheten för fortbildning. - På lärarforum reflekterar och utvärderar förskollärarna tillsammans utifrån det pedagogiska året. - Vi använder oss av olika slags enkäter som bidrar till utveckling, t ex medarbetarenkäter, brukarundersökning, egna interna enkäter och enkäter till personal som slutar. - Vi gör utvärderingar som leder till åtgärder som i sin tur bidrar till utveckling. - Vi har nedskrivna rutiner för att underlätta vid nyrekrytering och en anställningsmapp som alla nyanställda får. Den innehåller bland annat policyregler, sekretessförbindelse m m. - Vi har utarbetat mentorsprogram för nya medarbetare som vi kommer implementera under

86 Sid 13 (19) året. Följa stadens upphandlingsavtal och vara ajour med prisutvecklingen. Kontinuerligt samarbete med intendent och ekonomiavdelningens budgetcontrollers. Resursanvändning Våra pedagoger Ledningsgruppen Samverkansgruppen Kö och placerings avdelningen. Ekonomiskt uppföljningsmöte tillsammans med intendenten på förvaltningen. Månadsrapporter Tertialrapporter APT I och med ökade kostnader under 2015 behöver vi i ännu högre grad fokusera på våra intäkter, resursfördelning och budget uppföljning. Resursanvändning Budget 2015 SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Prestationsintäkter Antal barn, snitt Små 165 Övriga intäkter Stora 110 Totalt 275 Summa intäkter Lön Övriga kostnader S:a

87 Sid 14 (19) kostnader SAMMANFATTNING BUDGET 2015 Beräknat resultat 0 Ev kommentar KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 9 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapet är engagerat, kommunikativ och utvecklingsinriktat. -Förskolechefen och förskollärarna har samsyn kring förskolans uppdrag. -Alla medarbetare har förtroende för och känner stöd från sin ledning. Ledarskap innebär att ansvara för att verksamheten uppnår förväntade mål och resultat. Det ledarskap som utövas i staden ger ramarna för och skapar trygghet och tydlighet kring uppdrag och mål. Ledarskapet utövas genom dialog som gör medarbetare medvetna om sin potential och sina utvecklingsmöjligheter. Ledarskapet ska stötta medarbetarens egen förmåga till problemlösning, ansvarstagande och utveckling. Förskolechefens ledarskap är av

88 Sid 15 (19) avgörande betydelse för förskolans kvalité. Förskolechefens ledarskap är att skapa förutsättningar för att arbeta mot uppställda mål och driva ett systematiskt arbete. Det är förskolechefens ansvar att leda, organisera, utveckla och utvärdera förskolans verksamhet i dialog med medarbetarna. Pedagogiskt ledarskap avser även förskollärare. Förskollärarna har ett förstärkt ansvar att initiera, leda och stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet och kvalitetsarbetet i arbetslaget och på förskolan Arbetsmiljöfrågor diskuteras i olika forum med syfte att göra alla medvetna kring eget ansvar och att vi är "varandras arbetsmiljö" Resursanvändning - medarbetare - ledning - litteratur läsning - nätverk - APT möte - planeringsdagar - reflektionstid -medarbetasamtal - medarbetarenkät - APT möte - arbetslagssamtal - planeringsdagar - samverkansgrupp - förskollärarforum Att utveckla medvetenheten om allas ansvar för sin egen och andras arbetsmiljö genom att förtydliga vår styrdokument. Utveckla vårt samarbete med Lärarförbundet och Kommunalarbetarförbundet. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande Alla medarbetare inom Fredhäll-Kristinebergs förskolor skall

89 Sid 16 (19) - vara delaktiga i vårt systematiska kvalitetsarbete och arbetsmiljöarbete - känna till våra styrdokument och våra mål Genom att alla medarbetare är delaktiga i utformandet och utarbetandet av våra interna dokument och tar ansvar för sin egen utveckling och fortbildning. Alla medarbetare ska arbeta utifrån våra styrdokument samt bidra till utveckling och kvalitetshöjning av verksamheten. Resursanvändning Medarbetarenkät, medarbetarsamtal, lönesamtal, APT, samverkansgruppen, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärarforum, pedagogiskt forum. Medarbetarenkät Medarbetarsamtal Lönesamtal APT Samverkansgruppen Systematisk kvalitetsarbete Förskollärarforum Pedagogisk forum Skyddsronder Handledning (individuellt och i grupp). Med medarbetarenkät som grund fortsätta möjliggörandet av engagerad, ansvarstagande och medskapande medarbetarskap. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Alla barn inom Fredhäll-Kristinebergs förskoleområde skall - få ett boksamtal utifrån boken "Alla barns rätt", Rädda barnen - arbeta konkret med barnkonventionen med stöd av material från Unicef "Inspirationslåda". Lådan innehåller kreativa, lekfulla och tankeväckande övningar om barnets egna rättigheter som kan göras med barnen och bland vuxna för att öka förståelsen för vad barnkonventionen

90 Sid 17 (19) innebär i praktiken. Alla barn arbetar, utifrån sin förmåga, kring frågor ur Barnkonventionen. Med stöd från boken "Alla barns rätt", från Rädda barnen, och "Inspirationslådan", Unicef, får barnen möjlighet till att genom kreativt, lekfullt och tankeväckande övningar få kännedom om de egna rättigheterna. På så sätt ökar förståelsen för vad barnkonventionen innebär i praktiken. Pedagogerna skall aktivt medvetengöra barnen att det finns samma rättigheter för alla barn i hela världen och att med rättigheter kommer även skyldighet. Resursanvändning Barn Pedagoger Föräldrar Lpfö 98/10 Barnkonventionen Unicef. Samlingar med barnen, utvärdering, utvecklingssamtal, reflektion, månadsutvärdering utifrån Fredhäll-Kristinebergs verksamhetsplan. Inköp av böcker och material, workshop. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktviteter.) Fredhäll-Kristinebergs förskolor erbjuder ett varierat kulturutbud Alla barn inom Fredhäll-Kristinebergs förskolor ska ha; -Fått uppleva och deltagit i kulturella aktiviteter kopplade till ett projektarbete. -Fått möjlighet att uttrycka sig genom/i skapande estetisk verksamhet. -Fått delta i olika konst- och kulturupplevelser.

91 Sid 18 (19) -Fått delta i projektet Förskolans dag. Inom Fredhäll-Kristinebergs förskolor ska kultur och estetik utgöra en integrerad del av barnens lärande. Syftet är att kultur och estetik genom lek ska genomsyra våra projektarbeten. Därigenom får barnen möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och prova på olika estetiska uttrycksformer i enlighet med Lpfö 98 och Stockholmstads kulturplan Kultur i ögonhöjd. Kultur finns runt omkring oss dagligen, allt vi gör är en del av vårt kulturarv och det kreativa tänkandet. Vi på Fredhäll-Kristinebergs förskolor arbetar inte enbart utifrån de externa kulturupplevelserna utan försöker på förskolorna också visa på den kultur som vår värdegrund, kunskapssyn och lärande lutar på. Barn som kulturgörare kommer fram genom olika aktiviteter som inte någon vuxen styr över, i form av eget skrivande, roll lekar, skämt, rim och ramsor. (Kultur av barn) Barnen, utifrån sin förmåga, besöker biblioteket minst en gång i månaden och deltar i det utbud som biblioteket erbjuder. (Kultur med barn) Under hela året utnyttjar vi stadens närliggande parker och upplever konst som finns utplacerad där. Under hela året följer vi de traditioner som finns inom Fredhäll-Kristinebergs förskolor, där det finns en pedagog representant i traditionsgruppen/avdelning som träffas och planerar tillsammans de kommande händelserna. Det kan vara sommarfesten, förskolans dag, Lucia mm. Vi kopplar våra projektarbeten till ett externt kulturellt besök.( Kultur för barn) Vi har olika musik och rytmik övningar tillsammans med barnen. Vi använder oss av enhetens interna kunskaper inom området dans, rörelse som vi kopplar till det pågående projektet. Kulturbegreppet kommer också in i måltiderna på förskolan. Tema veckor bestäms tillsammans med köket, som samarbetar med pedagogerna kring olika kulturers mat. Resursanvändning Enhetens kulturombud deltar i kulturombudsmöten och har som uppdrag, att aktivt hålla sig informerad om det kulturella utbud som staden erbjuder och förmedla detta genom vårt informationsbrev. Pedagogisk utvecklingsledares kunskaper. Barn och familjer med andra kulturer. Enhetens flerspråkiga familjer och pedagoger. Pedagogisk dokumentation som visas/presenteras på pedagogmöten Apt möten/våra gemensamma reflektionstillfällen. Barnkonventionen, artikel 7, 8 och 30. och reflektion sker på APT, gruppmöten, i utvecklingsgruppen och i samband med gruppernas självutvärderingar som sker två gånger/år. Material från alla avdelningar sammanställs inför framtagande av kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Grön Flagg följs upp och utvärderas 2-3 gånger per termin. av arbetet sker även genom pedagogiska dokumentationer och reflektioner. Analys av Brukarundersökningens kulturfrågor. Arbetslaget följer upp våra förväntade resultat. sker i reflektionsgrupperna genom dokumentation, observation och samtal med barnen. sker

92 Sid 19 (19) arbetsgruppsvis i samband med den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Genom den pedagogiska dokumentationen följer vi upp vårt arbete med kulturbegreppet för, med och av barn. Att gå med i nätverket Kulan. Att bilda en grupp "Kultur- och Traditionsgruppen" Övriga frågor Då det inkommer klagomål, synpunkter eller förbättringsförslag angående något som förekommer eller har hänt i våra verksamheter, så återkopplas ärendet direkt till berörd förskolechef och berörda pedagoger. Varje ärende hanteras skyndsamt, diskuteras tillsammans med den klagande och återkopplas till den det berör, samt dokumenteras. Att få synpunkter på verksamheten ser vi som vidareutvecklande, vi tar med dem i vår fortsatta kvalitetsutveckling av förskolorna. Vi har tydliga, nerskrivna rutiner för Klagomålshantering. Vår ambition är att verksamheten i förskolorna ska hålla en god kvalitet. Synpunkter och förslag är därför viktiga för förskolornas förbättringsarbete och kvalitetsutveckling.

93 Preventionsenheten Fält och Fritid Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (14) Handläggare Robert Weintraub Verksamhetsplan 2015 för Preventionsenheten Fält och Fritid Förslag till beslut Preventionsenheten Fält och Fritid

94 Sid 2 (14) Inledning Preventionsenheten Fält och Fritid arbetar för att barn och ungdomar på Kungsholmen ska ha en gynnsam utveckling. Vi arbetar som närvarande professionella vuxna med att tillföra och stärka skyddsfaktorer samt att förebygga, uppmärksamma och begränsa riskfaktorer hos och kring barn, ungdomar och föräldrar. Enheten arbetar med ett inkluderande förhållningssätt där vi stärker barn och ungas förutsättningar utifrån deras enskilda behov, vilket genomsyrar hela verksamheten. FN:s barnkonvention utgör grunden för enhetens arbete. All verksamhet har som mål att barn och ungdomar ska få sina rättigheter tillgodosedda och att deras bästa ska komma i främsta rummet med en trygg uppväxt och gynnsam utveckling som resultat. Arbetet utgår främst från följande artiklar: Artikel 1: I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder och beslut som rör barn. Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Artikel 13-15: Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. Artikel 26: Varje barn har rätt till social trygghet. Artikel 31: Varje barn har rätt till lek, rekreation, vila och fritid. Artikel 36: Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. Målgruppen för Preventionsenhetens arbete är barn och ungdomar som bor och/eller vistas på Kungsholmen. Eftersom barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling är även föräldrar en viktig målgrupp för enhetens arbete. Med barn och ungdomar avses alla personer under 18 år. Äldre ungdomar (16 18 år) upprätthåller vi relationen till utifrån tidigare kontakt och slussar vidare vid behov, som ofta handlar om att få hjälp med utbildning eller jobb. Vi ser att det skulle behövas ytterligare vägledning och psykosocialt stöd för unga vuxna på väg hemifrån och ut i yrkeslivet, men utifrån enhetens syfte och mål har vi i dagsläget inte resurser att prioritera denna målgrupp. Enheten har ett uttalat uppdrag att samverka med olika aktörer som finns på de arenor där barn och ungdomar befinner sig. Därmed är förskolor och skolor, föräldrar, socialtjänst, polis, Program Supporter, ungdomsmottagningar, Maria Ungdom, ungdomsjouren, föreningar och andra ideella organisationer naturliga samarbetspartners. Eftersom många riskfaktorer i kombination med frånvaro av skyddsfaktorer är den starkaste indikatorn för olika former av normbrytande beteende är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv i det preventiva arbetet. Enhetens tre verksamhetsdelar: främjande, förebyggande och uppsökande arbete, kompletterar varandra i målet att bidra till en gynnsam

95 Sid 3 (14) utveckling för barn och unga på Kungsholmen. Följande verksamheter bedrivs inom enheten: Parklekar Parklekar är lekplatser med personal som bjuder in till främjande möten. Besökare i åldern år erbjuds miljöer som uppmuntrar till lek, skapande och rörelse. Verksamheten bygger på frivillighet, inflytande och delaktighet. Parklekarna är öppna och kostnadsfria verksamheter utan registrering. På Kungsholmen och inom enheten finns två parklekar som drivs i stadsdelens regi, Kronobergsparken och Rålambshovsparken, båda med sin unika profil. I respektive parklek jobbar två heltidsanställda, ofta med förstärkning av vikarier och praktikanter. För att lyfta fram alla barns rätt till en värdig barndom i enlighet med FN:s barnkonvention finns sedan 2014 "Barnens träd" i respektive parklek. Kronobergsparkens parklek Till Kronobergsparkens parklek kommer människor i blandade åldrar; alltifrån små barn, förskolegrupper och ungdomar i högstadie- och gymnasieålder till pensionärer som träffas varje torsdag för att spela pingis och umgås. Tonvikten i verksamheten ligger på kultur och idrott. Personalen jobbar utifrån begreppet kultur i ögonhöjd, vilket innebär att kulturen ska vara lättillgänglig och finnas i barnens synfält. Exempelvis erbjuds besökarna aktiviteter som målarstation, snickeri, pyssel och allsång. I parkleken får barnen och ungdomarna även testa på allt möjligt i idrottsväg och ibland anordnas sportturneringar. Verksamheten har öppet alla vardagar mellan kl Rålambshovsparkens parklek I Rålambshovsparkens parklek ligger fokus på utomhusverksamhet där besökarna erbjuds många former av lek och aktiviteter i en trygg och inspirerande utomhusmiljö. Lekens betydelse är viktig för barns sociala lärande och motoriska utveckling och personalen vill visa att det med enkla medel går att skapa en pedagogisk och rolig utemiljö. Besökarna får exempelvis vara delaktiga i att bygga och snickra samt hjälpa till med sopsortering, städning och krattning, vilket också innebär att de bidrar till en kontinuerlig utveckling av parkleken. Även Rålambshovsparkens parklek har besökare i alla åldrar; fritids och förskolor, barn och ungdomar som kommer i anslutning till skolan, föräldralediga med sina barn och äldre som vill ta en fika. Det centrala läget i Rålambshovsparken bjuder även in till besök för människor som vistas i parken samt lockar till sig långväga besökare från andra städer och länder. Verksamheten har öppet måndag-fredag kl och lördagar jämna veckor kl Fritidsgården Kuggen Fritidsgården Kuggen har öppet två dagar i veckan; onsdagar och fredagar Målgruppen är ungdomar i årskurs 6-9. Fritidsgårdsverksamheten erbjuder en trygg punkt för informella möten mellan unga och vuxna ledare möten som stärker ungdomarna i deras individuella utveckling och i relation till jämnåriga. Verksamheten bygger på delaktighet, öppenhet och ett bekräftande förhållningssätt. Fritidsledarna tillvaratar

96 Sid 4 (14) ungdomarnas egna drivkrafter och idéer och hjälper dem att genomföra dem. Möjligheten till att utveckla riktad verksamhet finns också utifrån behov och resurser. Sedan 2014 erbjuder Kuggen "plugglounge" varje onsdag, vilket innebär att elever från hela Kungsholmen kan få hjälp med läxläsning. Fältassistenterna Inom enheten arbetar tre heltidsanställda fältassistenter. De arbetar förebyggande och uppsökande både vardagar och helger i ungdomars miljöer: skola, fritidsgårdar, Internet samt ute på gator och torg. Målgruppen är barn och unga i åldern år som bor och/eller vistas på Kungsholmen, med fokus på ungdomar i högstadieålder. Med ungdomen i centrum samarbetar fältassistenterna med ett stort nätverk bestående av föräldrar, polis, socialtjänst, skola samt fältassistenter över hela Sverige. Förutom Kungsholmens stadsdelsförvaltnings värdegrund följer fältassistenterna på Kungsholmen Riksförbundet för fältarbetares (RIF) riktlinjer för fältarbete: Fältarbetets grund är uppsökande och förebyggande arbete i offentliga ungdomsmiljöer. Fältarbete bygger på frivillighet, förtroende och respekt för ungdomars integritet. Fältarbete utgår från ungdomarnas behov och inriktas på att frigöra deras egna resurser. Fältarbete är professionellt socialt arbete som bedrivs kontinuerligt i ett långsiktigt perspektiv. Preventionssamordning och verksamhetsutveckling Preventionssamordnarens uppdrag är att samordna det förebyggande arbetet i stadsdelen. Arbetet sker huvudsakligen på strukturell nivå genom exempelvis kunskapsspridning och utbildningsinsatser till föräldrar och aktörer som arbetar med barn och unga, kartläggning av ungas behov samt nätverksarbete i olika former. I uppdraget ingår även att stödja enhetens verksamheter i metodutveckling, uppföljning och kvalitetssäkring samt att ansvara för enhetens övergripande kommunikation med boende i stadsdelen och olika samverkanspartners, exempelvis genom enhetens månatliga nyhetsbrev. Fokusområden 2015: Fältassistenterna fortsätter sitt arbete med yngre åldrar Fortsatt satsning på tobaksförebyggande arbete genom projektet "För en rökfriare innerstad" som genomförs tillsammans med Södermalm och Norrmalm. Utbildningsinsatser med inriktning på att främja ungdomars psykiska hälsa Utveckla det kommunikativa arbetet, bland annat genom en krönika i Vårt Kungsholmen. Fortsätta att utveckla samverkan med våra samarbetspartners, till exempel skola, polis och socialtjänst. Fortsätta utvecklingen av samverkan med innerstadsperspektiv. Fortsätta att hålla en hög kvalitet i bemötande och utförande av enhetens uppdrag.

97 Sid 5 (14) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Barn och ungdomar på Kungsholmen har jämlika livschanser genom tidiga sociala insatser Barn och ungdomar på Kungsholmen tillförs skyddsfaktorer och riskfaktorer begränsas. - Barn, ungdomar och föräldrar har erbjudits och tagit emot stöd och hjälp. - Barn, ungdomar och föräldrar vet vad enheten arbetar med och känner att de kan kontakta personalen vid behov. - Föräldrar upplever att de får stöd i sin föräldraroll. - Föräldrar och samverkanspartners är informerade om aktuella trender och hur ungdomssituationen på Kungsholmen ser ut. - Enhetens samverkanspartners har tillförts kunskap om risk- och skyddsfaktorers betydelse samt beprövade arbetsmetoder inom preventionsområdet. Enheten uppmärksammar barn, ungdomar och föräldrar i riskzon och erbjuder dem stöd och hjälp. För att stärka skyddsfaktorer hos och kring barn, ungdomar och deras föräldrar arbetar enheten med ett antal metoder på olika nivåer: - Motiverande samtal (individnivå) - Pedagogiska samtal med föräldrar i behov av stöd - Information, föreläsningar och utbildningsdagar för föräldrar och samverkanspartners - Preventionsprofilen (ett verktyg för att utifrån kunskapsbaserade risk- och skyddsfaktorer utveckla, kvalitetssäkra och tydliggöra det förebyggande arbetet) Enheten samordnar och deltar i tvärprofessionella nätverksmöten i stadsdelen för information-

98 Sid 6 (14) och erfarenhetsutbyte samt utvecklande av gemensamma förebyggande strategier och metoder. Enheten samverkar även med andra aktörer som arbetar med barn och ungdomar såsom Maria Ungdom, skolor, socialtjänst, polis, ungdomsmottagning samt ideella organisationer och föreningar. Under 2015 kommer enheten att utveckla sitt kommunikativa arbete genom att skriva en krönika i Vårt Kungsholmen. Syftet är att belysa vårt arbete och nå ut till en bredare målgrupp. Krönikan kommer framför allt att handla om olika aspekter av fältassistenternas arbete. Resursanvändning Preventionsprofilen används som ett gemensamt verktyg inom hela enheten för att kontinuerligt följa upp och utveckla det interna arbetet med risk- och skyddsfaktorer. För att optimera resursanvändningen samverkar enheten med andra aktörer som arbetar med barn och ungdomar, både inom stadsdelen och externt. - Preventionsprofilen används som ett verktyg för att årligen följa upp hur verksamheterna jobbar med att tillföra skyddsfaktorer och begränsa riskfaktorer - Årlig uppföljning genom webbenkäter till ungdomar, föräldrar och samverkanspartners. - Halvårsvis uppföljning utifrån dokumentation enligt RBS (resultatbaserad styrning). Enheten bedriver ett aktivt arbete för att utveckla det interna och externa samarbetet i syfte att säkerställa att alla barn och ungdomar i behov av stöd uppmärksammas och får adekvat hjälp. Förskolorna på Kungsholmen kommer att erbjudas möjlighet att genomföra Preventionsprofilen. Aktivitet Startdatum Slutdatum För en rökfriare innerstad Jag duger För en rökfriare innerstad Det övergripande målet med projektet "För en rökfriare innerstad" är att fler ungdomar i Kungsholmen, Norrmalm och Södermalms stadsdelsområden ska vara rökfria. et som används för att nå målet är en flerkomponentsmodell för rökfri skola och fritidsgård i kombination med förstärkt tillsynsarbete. För att driva projektet kommer en projektledare att anställas på heltid med organisatorisk tillhörighet på Södermalm. Jag duger Resultatet av Stockholmsenkäten 2014 visar på en ökad psykisk ohälsa bland ungdomar i innerstaden, framför allt bland flickor i årskurs 2 på gymnasiet. Även skolornas elevhälsoteam

99 Sid 7 (14) och ungdomsmottagningarna i innerstaden bekräftar denna negativa trend. Preventionsenheten ska under året försöka motarbeta denna trend genom en satsning som syftar till att stärka ungdomars självkänsla, "Jag duger". Det sker bl.a. genom föreläsningar för ungdomar och föräldrar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Den upplevda tryggheten bland boende och besökare är hög Aktivitet Startdatum Slutdatum Enhetens plan för brandskyddsarbete är aktuell Enhetens kris- och säkerhetsplan uppdateras årligen Barn och ungdomar på Kungsholmen är trygga Barn och ungdomar upplever att föräldrar och andra vuxna är närvarande och skapar trygghet genom ett tydligt förhållningssätt. Barn, ungdomar och föräldrar känner till enhetens verksamheter och känner att de kan kontakta personalen vid behov. - Enheten har kompetenta medarbetare som är goda vuxna förebilder. - Fältassistenterna finns närvarande i ungdomars miljöer på dagtid, kvällar och helger. - Enhetens öppna verksamheter är utformade och bemannade för att säkerställa besökarnas trygghet. - Enheten sammankallar och samordnar arbetet inom stadsdelens trygghets- och säkerhetsråd. - Information om verksamheterna och dess syfte förmedlas till barn, ungdomar, föräldrar och samverkanspartners. Resursanvändning Enheten arbetar aktivt med att via information och kommunikation samverka med andra aktörer i det trygghetsskapande arbetet.

100 Sid 8 (14) - Fråga om trygghet i besöksenkäter som genomförs halvårsvis i parklekarna. - Frågor om trygghet i enkät om fältassistenternas arbete som genomförs årligen. - Fråga om trygghet i Stockholmsenkäten som genomförs vartannat år. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Parkerna möjliggör spontanidrott och fritidsaktiviteter. Barn och ungdomar på Kungsholmen har möjlighet till lek, rekreation, fritid och vila - Enheten har mötesplatser, aktiviteter och kanaler som når barn, ungdomar och föräldrar. - Barn, ungdomar och föräldrar känner till enhetens verksamheter. - Besökare är nöjda med enhetens öppna verksamheter. - Enheten erbjuder öppna mötesplatser med främjande verksamhet. - Enheten arbetar med ett inkluderande förhållningssätt där alla barn och ungdomar har samma rättigheter och lika värde. - Barn, ungdomar och vuxna som kommer till enhetens öppna verksamheter ska få uppleva och prova på olika saker, vilket gör att de stimuleras och utvecklas. Enhetens öppna verksamheter erbjuder barn, ungdomar och vuxna återkommande aktiviteter i form av: - musikrum och litteratur - uppmuntran till olika former av hantverk - allsång - lekmaterial som stimulerar och lockar till lek, spontanidrott och skapande verksamhet - kultur i ögonhöjd, lättillgänglig kultur i form av målarstation samt olika skapandemetoder och hantverksmetoder - en miljö som lockar till utforskande och lek - olika sportturneringar - lekkurser - Parklekens dag en gång/år - Plugglounge (läxhjälp)

101 Sid 9 (14) - Besökares önskemål och behov tillgodoses genom att personalen är lyhörda. - Tillsammans med barn, ungdomar och övriga besökare skapar personalen en rolig och kreativ miljö. - Enheten samarbetar med lokala idrottsföreningar för att hjälpa barn och ungdomar att ta tillvara på intressen som väcks i våra verksamheter. - Genom olika former av marknadsföring nås barn, ungdomar och föräldrar av information om enhetens verksamheter och dess syfte. - Aktuell information om enhetens öppna verksamheter och aktiviteter finns tillgänglig på varje mötesplats, enhetens egna hemsida: förvaltningens hemsida samt på Facebook. Resursanvändning - Enhetens lokaler och personalresurser används på ett klokt sätt genom samarbete mellan verksamheterna och samutnyttjande av tillgängliga lokaler. - Material till olika aktiviteter köps in utifrån lagd budget. - Medarbetarna är som alltid den viktigaste resursen för att möjliggöra olika aktiviteter. Enheten använder den kompetens som finns i arbetsgrupperna och lär av varandras olika kunskaper. - Halvårsvis uppföljning via besöksenkät som genomförs i parklekarna. - Tertialvis sammanställning av den dagliga uppföljningen som görs i samtliga öppna verksamheter (som visar besöksantal samt vilka aktiviteter som genomförts). - av antalet besökare på enhetens hemsida; Medarbetarna deltar i olika former av kompetensutveckling i syfte att utveckla verksamheten och sig själva i sin yrkesroll. Studiebesök till andra liknande verksamheter görs för att få ny input.

102 Sid 10 (14) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Preventionsenhetens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel När livsmedel eller måltider köps in väljs så långt som möjligt ekologiska alternativ. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans Kungsholmens Preventionsenhet Fält och Fritid har en budget i balans Enheten har en budget i balans. - Enhetens ekonomiska medel används på ett väl genomtänkt och ansvarsfullt sätt. - Enhetschefen avläser budgeten varje månad för att snabbt åtgärda om prognosen avviker mot budget. - Medarbetarna är delaktiga i den ekonomiska planeringen informeras kontinuerligt om budgetläget, vilket ger en ökad förståelse för budgetramarna.

103 Sid 11 (14) Resursanvändning Intäkter Anslag Fält och Fritid: Parklekarna: Öl- och tobakstillsyn: Övriga intäkter parklekarna: Kostnader Löner: Övriga kostnader: Resultat: 0 Kontinuerlig uppföljning av budget görs månadsvis. Prognosen för 2015: budget i balans. Resursanvändning Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 1,2 % 4,4 % Tertial Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Preventionsenheten har ett engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat ledarskap. Medarbetarna upplever att ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Ledarskapsindex ska vara på samma höga nivå som i 2014 års medarbetarenkät (100).

104 Sid 12 (14) Kontinuerlig öppen dialog om ledarskap och medskapande inom enheten. Årlig uppföljning genom medarbetarenkäten. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År Preventionsenheten Fält och Fritid är en medskapande arbetsplats Medarbetare inom enheten känner sig delaktiga och medskapande på sin arbetsplats och har möjlighet att inom ramen för uppdraget påverka sitt arbete. AMI (Aktivt Medskapandeindex) ska vara minst lika högt som under 2014 då värdet var Enheten följer upp resultatet av medarbetarenkäten och identifierar utvecklingsområden att jobba vidare med. - Medarbetarsamtal och lönesamtal genomförs en gång per år. - Visuell dialog används som ett verktyg för medskapande vid möten inom enheten samt vid olika samverkansmöten som enheten samordnar. - Enheten har ett tydligt ledarskap med tydliga krav, vilket medför att medarbetarna vet vad som förväntas av dem. - Enheten värnar om att ha ett tillåtande diskussionsklimat där alla har möjlighet att framföra sina åsikter. - Enheten har ett årshjul som underlättar för medarbetarna att vara delaktiga i planering och uppföljning av arbetet. Årlig uppföljning via AMI där värdet ska vara minst lika högt som vid senaste mätningen.

105 Sid 13 (14) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Preventionsenheten Fält och Fritid respekterar barn och ungas rättigheter genom att basera sitt arbete på artiklarna i FN:s barnkonvention. Enhetens verksamheter följer sina åtaganden som bygger på FN:s barnkonvention. - Samtliga verksamheter inom enheten planerar och genomför sitt arbete med utgångspunkt i bankonventionen. - Parklekarna genomför aktiviteter som uppmärksammar barn och ungas rättigheter. I varje parklek finns ett "Barnens träd" som symboliserar alla barns rätt till en värdig barndom. Resursanvändning FN:s barnkonvention genomsyrar allt arbete inom enheten. sker genom regelbunden uppföljning av enhetens åtaganden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Enhetens öppna verksamheter erbjuder barn, ungdomar och vuxna ett varierat utbud av aktiviteter Besökare i enhetens öppna verksamheter tar del av det varierande utbudet av aktiviteter som erbjuds. Exempel på aktiviteter som enheten erbjuder är:

106 Sid 14 (14) - kultur i ögonhöjd, lättillgänglig kultur i form av målarstation samt olika skapandemetoder och hantverksmetoder - musikrum och litteratur - uppmuntran till olika former av hantverk - allsång - lekmaterial som stimulerar och lockar till lek, spontanidrott och skapande verksamhet - en miljö som lockar till utforskande och lek - olika sportturneringar - lekkurser Enheten hanterar ansökningar om Kulturstöd för unga och handleder ungdomarna som får beviljat stöd. Via besöksenkäter i enhetens öppna verksamheter. Antal inkomna ansökningar om Kulturstöd för unga. Övriga frågor

107 Stockholms habiliteringsenheter Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (9) Handläggare Karin Porserud Verksamhetsplan 2015 för Stockholms habiliteringsenheter Förslag till beslut Stockholms habiliteringsenheter

108 Sid 2 (9) Inledning Verksamhetens huvudinriktning är: Barnens självständighet och förskolans kompetens Stockholms habiliteringsenheter består av två verksamheter, Habiliteringsenheten Ballongen i Skarpnäck och Stadshagens habiliteringsenhet på Kungsholmen. Kungsholmens stadsdelsförvaltning är huvudman för verksamheten. Enheterna är behandlingsenheter för barn i åldrarna två till sex år med motoriska funktionsnedsättningar. Utöver detta ingår fortbildning till barnets förskola. Barnens habiliteringscenter, i Landstinget, har bedömt att barnen behöver fler och mer samordnade habiliteringsinsatser än vad de har möjlighet att erbjuda. Syftet är att ge barnet möjligheter att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar och därmed bli delaktig i det vardagliga livet. Upptagningsområde är hela Stockholms län. För barn utanför Stockholms Stad står hemkommunen för platskostnaderna. Barnen kommer två dagar i vecka under en träningsperiod på ca 20 veckor. De kommer tillsammans med en vuxen, oftast förskolepersonal, som därmed utvecklar sin kompetens. Stockholms habiliteringsenheter är ensamma i sitt slag i landet. De två enheternas arbetsmetoder ger barn och föräldrar samordnade insatser och förskolan ökad kompetens. Barnens utvecklingsmöjligheter ökas genom att arbetslagen förmedlar och tar emot kunskaper från föräldrar, förskolepersonal och resurspersoner. På de båda enheterna arbetar arbetsterapeuter, logopeder, pedagoger och sjukgymnaster. Arbetet bedrivs i enlighet med 3 HSL och barnkonventionen Artikel 23 Länets förskolepersonal, som arbetar med barn med funktionsnedsättningar, får stöd så att de kan optimera barnens förutsättningar att ta del av förskolans läroplan. Fokus ligger på barnets möjligheter, inte begränsningar. Under 2015 kommer ett övergripande fokus vara att i samverkan med förskolorna förtydliga enhetens uppdrag gentemot förskolepersonalen. Syftet är att så många som möjligt ska känna till och kunna ta del av enhetens handledning och fortbildning. Ett annat fokusområde är att arbeta vidare med att medarbetarna på habiliteringsenheterna ska få tillgång till att läsa och helst också skriva i barnets digitala journal,som finns i landstingets databas. Syftet är att få tillgång till alla data om olika undersökningar och insatser som gjorts för det enskilda barnet. Data som behövs för att alla beslut om träning och hjälpmedel ska kunna bli väl underbyggda.

109 Sid 3 (9) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Barn på Kungsholmen har jämlika uppväxtvillkor De barn som får stöd från habiliteringsenheterna, får utökade möjligheter till självständighet, inflytande och delaktighet. Att barnen utvecklar sina förmågor inom de prioriterade målområden som de får träna på habiliteringsenheten, i förskolan och i hemmet under träningsperioden. Barnens träning är målfokuserad och intensiv. Hela teamet, arbetsterapeut, logoped, pedagog och sjukgymnast, sätter tillsammans med föräldrarna mål som barnet förväntas klara under den aktuella träningsperioden. Målområdena är motoriska, kommunikativa, och sociala. Träningen syftar till att barnen ska uppnå en ökad delaktighet o självständighet i vardagliga aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar Tillsammans beslutar man också om de åtgärder som ska underlätta för barnet att leva så självständigt som möjligt. Mål och åtgärder dokumenteras i en habiliteringsplan. Barnen deltar i enheternas verksamhet, i grupp och enskilt, två dagar varje vecka. En person från barnets förskola, eller annan vuxen, följer med barnet, för att med stöd av handledning och fortbildning kunna träna och erbjuda en utvecklande vardag för barnet. Enheterna ansvarar också för förskrivning av hjälpmedel och stöd vid anpassningar av barnets olika miljöer. En god samverkan med barnets närmsta nätverk, familj och förskola, är avgörande för resultatet. Utvärdering av barnets habiliteringsplaner. Barnens mål formuleras i enlighet med den s.k. GAS skalan (Goal Attainment Scale). Planen innehåller också en övergripande målsättning och de åtgärder man kommit överrens om ska göras under perioden. I slutet av varje träningsperiod bedöms måluppfyllelsen, tillsammans med föräldrar och förskolepersonal. Vissa barn kan också själva utvärdera om de nått sitt mål. Utvärdering sker även via yrkesspecifika tester. Journalsammanfattningar skickas till barnets habiliteringscenter. Samordningen med de insatser landstinget parallellt ger barnet behöver förbättras. Arbetet kommer fortsätta med att försöka få läsbehörighet av den information som i nuläget endast

110 Sid 4 (9) finns i barnets digitala journal i Stockholms läns landsting. Ett önskvärt scenario är att alla skriver i samma journal. Förskolans personal ska uppleva att de fått ökad kompetens att stödja barns lärande och utveckling, i syfte att underlätta för barn med funktionsnedsättningar att inkluderas i förskolegruppen. Att förskolans medarbetare upplever att de fått användbara kunskaper, som utökar barnens möjligheter att lära, utvecklas och inkluderas i förskolan verksamhet. Fortbildningsinsatser erbjuds förskolepersonal, som arbetar med barn med funktionsnedsättningar. Externa föreläsare varvas med habiliteringsenhetens egna medarbetare. Under våren 2015 kommer ämnen som musik, kommunikation och lek att behandlas. Den förskolepersonal som aktivt deltar med ett barn på habiliteringsenheten får dessutom teoretisk och praktisk handledning som är speciellt anpassat för barnet. De får också förslag på hur de, i sin förskoleverksamhet, kan stödja barnet att aktivt delta. Varje vecka erbjuds ett teoretiskt fortbildningstillfälle med olika aktuella ämnen. Förskolepersonalen får individuell handledning och vid behov uppföljande besök på barnets förskola. Båda enheterna har inne och utemiljöer och en verksamhet som ska fungera som inspiration. I Habiliteringsenheten Ballongens verksamhet ingår planerad utevistelse där fokus ligger på hur barnet ska kunna vara delaktigt och stimuleras till lek och lärande utomhus. Muntlig uppföljning i den enskilda handledningen och en utvärderingsenkät varje termin. Efter varje kurstillfälle eller workshop uppmuntras deltagarna att lämna en utvärdering Att arbeta igenom, och eventuellt utöka, enhetens informationsmaterial i syfte att förtydliga insatserna för förskolans kompetensutveckling. Att tydliggöra behovet av att förskolorna delger oss sina önskemål om aktuella ämnen, så att föreläsarnas ämnesområden motsvarar förskolans behov. Utarbeta en ny utvärderingsenkät.

111 Sid 5 (9) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Stockholms habiliteringsenheter väljer i möjligaste mån ekologiska alternativ Att alla medarbetare väljer det ekologiska alternativet när de kan påverka inköpet och alternativet är det bästa för barnen. Stadshagens habiliteringsenhet anlitar en cateringfirma med ekologisk profil för sina luncher. Därifrån beställs också livsmedel, eftersom mängden är för liten för att anlita upphandlade grossister. Habiliteringsenheten Ballongen tar lunchmaten från en kommunalskola, som har samma komunfullmäktige mål, som vi, om miljövänlig livsstil. Övriga livsmedel inhandlas av medarbetarna, som så långt möjligt ska välja ekologiska alternativ. Vid inköp av träningsmaterial måste miljöskälen ibland stå tillbaka för funktionen (barnens behov av träning eller stöd). Enheterna har även i övrigt fokus på att värna om miljön. Källsortering, val av färdmedel, inköp av vitvaror och noggrann utprovning av hjälpmedel är exempel på det. Diskussioner i samband med inköp. Avläsning av utvecklingen på kontot för ekologiska livsmedel. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 60 st 5100 st År

112 Sid 6 (9) Enheterna har sommarstängt och kan tyvärr inte bidra med sommarjobb 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budgeten ska vara i balans Habiliteringsenheternas verksamhet ska rymmas inom fastställd budget. Att enhetens budget ska vara i balans Budgetläget tas regelbundet upp på arbetsplatsträffar. Förutsättningarna är väl kända och personalgruppen är delaktig i prioriteringar. Större inköp beslutas alltid i samråd med enhetschef. Resursanvändning Förutsättningar: Stockholms stad tillför ett fast anslag till Kungsholmens stadsdelsförvaltning för drift av Stockholms habiliteringsenheter. För barn boende i länets andra kommuner betalar hemkommunen självkostnadspris. Om alla platser skulle utnyttjas av barn boende i Stockholm räcker inte givet anslag till att fullfölja uppdraget. Enheten tillförs medel för att kompetensutveckla förskolepersonal vad det gäller barn med funktionsnedsättning. Budgeten år 2015 är 9,6 mnkr. Redovisningar i T1, T2 och verksamhetsberättelsen KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3 % 4,4 % Tertial

113 Sid 7 (9) Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Enhetschefens arbete är inriktat på att vidareutveckla verksamheten i samarbete med medarbetarna Att verksamheten uppnår sina mål och genomför sina åtaganden. Att medarbetarna vet vad som förväntas av dem och upplever att de har stöd i sitt arbete av enhetschefen. De två teamen består till största delen av personer med legitimation, som förväntas ta det ansvar detta innebär. Tydlig fördelning av övergripande ansvarsområden Samtliga medarbetare ges administrativ tid och egen datorarbetsplats med möjlighet att enkelt ta emot och förmedla information. Medarbetarna får stora möjligheter att inom verksamhetens ram planera och genomföra sina arbetsinsatser. Alla ges möjlighet att vara aktiva i arbetet med verksamhetsutvecklingen på alla områden. Arbetsplatsträffar är inplanerade varje månad oftast endast med sju personer i taget. Vilket innebär stora möjligheter för alla att komma till tals. Enhetschefen ger dessemellan alla uppdaterad skriftlig information om statusen på olika utvecklingsfrågor, som enhetschefen arbetar med. Enhetschefen har en arbetsplats och postfack på varje enhet, och är lätt nåbar. Medarbetarenkäten, arbetsplatsträffar och olika informella och formella samtal Samverkan med landstinget så att alla medarbetare får tillgång till aktuell informationen om aktuella barn. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 År

114 Sid 8 (9) Medarbetare på Stockholms habiliteringsenheter arbetar med att upprätthålla verksamhetens goda kvalité och vidareutveckla den Att alla medarbetare upplever att de har en god arbetsmiljö och bidrar till att enhetens verksamhet utvecklas. Arbetslagen består av sex högskoleutbildade personer som lätt kan nå och samverka med varandra. Alla har ett tydligt eget ansvarsområde i verksamheten. Deras ansvarsområden förutsätter förmåga och kunskaper om hur man bidrar till utveckling och lärande. Detta är också ett anställningskrav. Alla bidrar aktivt till att enheten kan utföra sina olika uppdrag. Teamets arbetssätt skapar och förutsätter engagemang, ansvarstagande och medskapande. Alla är aktivt delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av planerade insatser. Medel avsätts i budget för kompetensutveckling av medarbetare så att upprätthållande och utveckling av kunskaper är möjlig. Men även för att erbjuda en så bra arbetsmiljö som möjligt. Genomgång av olika utvärderingar, arbetsmiljörond, medarbetarenkät och medarbetarsamtal lägger grunden till fortsatt utvecklingsarbete. Båda enheterna har mycket höga värden på alla variabler i medarbetarenkäten. Vi hoppas kunna upprätthålla detta även år Enheternas utvecklingsområden tas upp på arbetsplatsträffar och på planeringsdagar. Den egna utvecklingen följs upp i samtal med chef och via. Medarbetarenkät. Ett fokusområde är att möjliggöra för enhetens medarbetare att fram för allt läsa, men också skriva i barnets digitala journal, som landstinget ansvarar för. Landstinget kommer 2015 att införa en ny digital kompetenssajt. För att uppehålla och utveckla nödvändig kompetens är det viktigt att medarbetarna får tillgång till detta utbud

115 Sid 9 (9) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Habiliteringsenheternas verksamhet bidrar till att förverkliga delar av barnkonventionen Att verksamheten bidrar till att uppnå; Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 23: Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 31: Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Barnkonventionen genomsyrar, tillsammans med Häls- och Sjukvårdslagen, hela verksamheten på habiliteringsenheterna. Artikel 2 : För att förstärka artikel 2 arbetar vi med fortbildning av förskolans personal. Både på ett övergripande plan och direkt kopplat till specifika barn. (se beskrivning under annat åtagande). Artikel 23: Är målet för alla uppdrag habiliteringsenheterna åtar sig för att stödja enskilda barn, men också en utgångspunkt för det stöd vi lämnar föräldrar och förskolepersonal. ( se beskrivning under annat åtagande) Artikel 31. Förutom att vi arbetar med att stärka de enskilda barnens möjligheter att aktivt delta i aktiviteter, samverkar vi också med andra aktörer. Vi bidrar till att sprida information om aktiviteter som riktar sig till vår målgrupp. Vi kan också bidra med att ordna enstaka aktiviteter såsom ridning och simning. Det ger barnen en möjlighet att prova på för att sedan eventuellt fortsätta på egen hand. Vi anordnar Wokshops som syftar till att stödja förskolepersonalens arbete med barns utevistelse. sker i tertialrapporterna och verksamhetsberättelsen. Övriga frågor Utarbeta en ny enkät till föräldrarna, som underlättar att lämna ej styrda svar