Planeringsunderlag

Transkript

1 FASTIGHETSNÄMNDEN Rev Dnr: FN 2017/ Planeringsunderlag NÄMNDENS ANSVAR OCH UPPDRAG Fastighetsnämnden (FN) har det samlade ägaransvaret för Västerås stads fastigheter. Merparten av stadens fastigheter förvaltas också av FN, men andra nämnder kan ha ansvar för förvaltning av vissa fastigheter. I fastighetsförvaltning ingår drift och underhåll, uthyrning samt arrende- och servitutsupplåtelser. FN ansvarar, oavsett om förvaltaransvaret ligger på annan förvaltning, alltid för köp, försäljning, upplåtelse av rättigheter i fastigheterna m.m. FN är huvudman för exploateringsverksamheten och bevakar stadens fastighetsjuridiska och ekonomiska intressen i planerings-och genomförandeprocessen samt förvaltar stadens tomträtter. FN har det strategiska ansvaret att styra stadens samlade lokalutnyttjande och beslutar om hur lokalbehovet inom staden ska tillgodoses. Utgångspunkten för FNs arbete är att stadens verksamheter ska ha ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och att de lokaler som staden äger är uthyrda och används. Detta innebär bland annat att FN beslutar om hur lokalbehovet inom staden ska tillgodoses, samt i vilken omfattning extern in- och uthyrning av lokaler ska förekomma. Arbetet med stadens lokalförsörjning sker i nära samarbete med stadsledningskontoret och berörda förvaltningar så att behov och önskemål fångas upp. Inom FN handläggs också boendefrågor för personer med särskilda behov. I uppdraget till FN ligger också att upprätta handlingsplan till bostadsstrategiskt program och genomföra stadens mark- och bostadspolitik. Nämnden har också en viktig roll när det gäller företagsetableringar i Västerås och ska erbjuda näringslivsmark med geografisk spridning för olika typer av verksamheter och med varierad tomtstorlek.

2 Västerås stad 2 (14) 2. OMVÄRLDS- OCH ANDRA PÅVERKANSFAKTORER PÅ NÄMNDENS VERKSAMHET Inflyttning och bostadsbrist befolkningsökning Under perioden har det i genomsnitt färdigställts ca 440 lägenheter per år. Under 2015 färdigställdes 694 lägenheter och för 2016 färdigställdes 895 lägenheter. Detta är den högsta siffran sedan Vid årsskiftet 2016/17 noterades att det var bostäder på gång att byggas. Siffran för antal påbörjade lägenheter låg på 870. Det ökade byggandet verkar kunna hålla i sig för de närmaste åren. Trots ökat byggande råder det en generell bostadbrist i Västerås. Befolkningen i Västerås ökar och har gjort så under de senaste tio åren. Under dessa tio år har Västerås haft ett flyttningsöverskott på i genomsnitt 880 personer per år. Under 2016 ökade Västerås folkmängd med personer. En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för att Västerås fortsatt ska vara en attraktiv stad för företag att bedriva verksamhet i och för människor att bo i. För perioden finns ett beslut med målsättning om att bygga nya bostäder. För nästkommande period har arbetet med att se över program med riktlinjer för bostadsförsörjning i Västerås (KBP) och den efterföljande handlingsplanen påbörjats. Det får antas att de nya målen som lägst sätts i paritet med de gamla målen. För att klara nya mål krävs fortsatt kraftsamling inom staden. Även om en del förstärkning av resurser skett under innevarande period behöver ytterligare förstärkning av resurser ske i alla delar i bostadsbyggnadsprocessen. Det gäller allt från att ta emot idéer om bostadsbyggnad, ta fram detaljplaner och bevilja bygglov, till att genomföra projekten. Mål ökat bostadsbyggande Det KBP som hittills har gällt antogs av kommunfullmäktige i september Nu ska riktlinjerna förnyas med nya beslut. Det förväntas att de nya mål som kommer att sättas pekar mot en ansats att få till stånd en fortsatt hög bostadsbyggnation. Förvaltningen kommer därför fortsätta arbeta med att: - Driva den interna beredningsgrupp där inkomna idéer om bostadsprojekt hanteras enhetligt och snabbt. - Informera marknaden om kommande års markanvisningar - Göra en studie för flaskhalsarna i byggprocessen - Begära detaljplaner för bostadsbyggnation på kommunal mark - Fortsätta bjuda in byggaktörer för att befästa och vidarutveckla samarbetet. Näringsliv De senaste åren har flera försäljningar skett inom befintliga näringslivsområden. Ledig näringslivsmark börjar ta slut inom flera områden. Förfrågningar om etableringar sker kontinuerligt. På längre sikt är det därför nödvändigt att ta fram nya eller att utöka befintliga näringslivsområden. Att förtäta näringslivsområden är inte framkomligt eftersom verksamheterna oftast bedrivs på marknivå och kräver stora ytor för att hantera fordon och material på ett effektivt sätt. Lägen som efterfrågas är främst närhet till trafikleder och staden bör utifrån detta undersöka möjligheterna att förvärva och planera för ytterligare näringslivsmark längs med trafikleder.

3 Västerås stad 3 (14) Västerås stad har olika samarbeten med Eskilstuna, Strängnäs och Enköping, benämnt 4 mälarstäder. I syfte att tillsammans marknadsföra de fyra städerna har det tagits fram en gemensam plats, Mälardalskartan, där all ledig näringslivsmark som är till försäljning presenteras. Kartan kommer att utvecklas ytterligare och uppdateras med andra typer av tjänster. Integration flyktingmottagande Det är i dagsläget svårt att göra prognoser för flyktingmottagandet För att möta behoven behöver ett flertal olika lösningar användas, såsom samverkansavtalet, blockhyrningar, tillfälliga bostäder, omställda lokaler m.m. Förutsättningar och förändringar sker snabbt inom detta område vilket medför att stadens förvaltningar måste vara beredda på att snabbt ställa om till nya arbetsuppgifter. Det är viktigt att integrationen sker i hela staden för att undvika bostadssegregation. Ökade investeringskostnader Högt byggtryck i Sverige ger färre och högra offerter på byggentreprenadsförfrågningar. Så länge vi har en fortsatt hög konjektur i byggbranschen så kommer vi att påverkas både gällande pris och ledtider i produktionsskedet. Innovativa och attraktiva upphandlingspaket måste utvecklas. 3. PLANERADE VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR OCH PRIORITERADE UTVECKLINGSFRÅGOR Bostadsbrist Förvaltningens arbete med bostadsexploateringsprojekt i olika stadier är högt prioriterat. Markanvisningar och nya områden att detaljplanelägga samt förbättringar av arbetsprocesser och en nära samverkan med marknadens aktörer är framgångsfaktorer. Exploatering För att klara målet om högt bostadsbyggande behöver hela bostadsbyggnadsprocessen fungera. Det gäller detaljplaneläggning, bygglovhantering, gatu- och parkbyggnation samt projektledning exploatering. Även om det under perioden skett tillskott av personer på vissa förvaltningar behöver bostadsbyggnadsprocessen förstärkas ytterligare. För framtiden behöver nya områden för bostadsbebyggelse tas fram. Det är viktigt att kunna bygga på flera fronter i attraktiva lägen. Kommande områden är Sätra, den tredje detaljplanen på Gäddeholm samt nya områden i Barkarö. I Tillberga ska nästa etapp av bostadsområdet Hubbo- Kvistberga byggas ut. Område söder om Skultuna kan planeras för nya bostäder och i Dingtuna har Uppsala Akademi kommit lång med planläggning för ny bostadsetapp. Ortsanalys för Kvicksund pågår. Kommunal service I samband med ökat bostadsbyggande och förtätningar uppstår utmaningar i att förse områdena med kommunal service i form av förskola, skola och särskilda boenden. Frågan påverkas av såväl opinion som logistik, natur- och kulturmiljö och myndighetskrav. I tillämpliga fall integreras förskolelokaler med bostadsbyggandet (gäller nybyggnation). Det finns betydande risk att hanteringen inom förtätningar tar längre tid än vid ny exploatering på grund av komplexiteten.

4 Västerås stad 4 (14) Markförsörjning Med inriktningen att det i Västerås ska byggas bostäder fram till år 2050 behöver det finnas långt framskridna planer på var och hur byggnationen ska ske. En nyckel för att lyckas med denna inriktning är att förfoga över den mark som ska exploateras. Därför behöver Västerås stad vara en aktiv part på fastighetsmarknaden med en god markberedskap för att klara den framtida byggnationen av bostäder, byggnationen av infrastruktur samt tillskapande av nya näringslivsområden. Vikt ska läggas vid att ta fram mark för större etableringar. Markreserven är idag inte tillräcklig utan behöver stärkas genom strategiska markförvärv. Utbudet på lämplig mark som är till försäljning är litet. Förvaltingen ska bevaka när fastigheter är ute till försäljning. Det visar sig vid diskussionsutbyte med andra kommuner att en nyckel för ökad bostadsproduktion är att kommunen äger egen mark. Stationsområdet Kungsängen Arbetet med en detaljplan för Resecentrum ska färdigställas med utgångspunkt i ett förslag framtaget av BIG, en dansk arkitektbyrå. Detaljplanen omfattar förutom Resecentrum även omkringliggande områden både norr och söder om järnvägen. Parallellt med detaljplanen pågår arbete med att teckna en principöverenskommelse med Jernhusen och Trafikverket. Överenskommelsen ska hantera finansiering och utbyggnad av Resecentrum. Klövern har påbörjat byggnation av ett hotell på södra sidan bredvid Tingsrätten. Mälarenergi har påbörjat ombyggnationen av ledningar i Kungsängsgatan. Mimer bygger nytt kontor på Gasklockan 10. Viktiga frågor för framtiden är omlokaliseringar av Lantmännens silo och avloppsreningsverket. Energieffektivisering För att fortsatt kunna styra, mäta och reglera våra fastigheter mot ett optimalt energianvändande behöver styr- och övervakningssystemen bytas ut och uppgraderas i en snabbare takt till den senaste tekniken. Fortsatt utveckling av teknikplattformarna och ett ökat kravställande mot nyproduktionsprojekt krävs. En utredning behöver göras kring möjligheterna att ytterligare höja miljö- och energikraven på det som vi själva bygger. Ny organisation Den 6 december 2016 beslutade kommunstyrelsen om att slå samman tekniska kontoret och fastighetskontoret till den nya teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF). Beslutet hade föregåtts av en omfattande utredningsfas och efter beslutet vidtog en intensiv genomförandefas. Redan 1 mars 2017 bildades den nya förvaltningen. Då var bland annat den organisatoriska strukturen på plats inklusive bemanningen. Ett strategiskt vägval togs att behålla enheterna ute i linjen intakta och istället fokusera på alla andra delar såsom administration, ekonomi, lokaler, samarbeten m.m. På så sätt har leverans till västeråsare och leverans av politiskt beslutade uppdrag säkerställts i ett läge med hög arbetsbelastning ute i verksamheten. Många delprojekt för förändringen kommer att bli klara först senare i år. Det övergripande syftet med sammanslagningen var att öka kvaliteten genom ökad helhetssyn, effektiviteten i en större organisation och smidigare processer samt arbetsplatsens attraktivitet. Mål

5 Västerås stad 5 (14) för kvalitet, effektivitet och arbetsplatsens attraktivitet är också satta för organisationsförändringen och ska följas upp under året. Ett övergripande mål är också TFFs förmåga att bidra till målet om ökat bostadsbyggande. 4. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER I STYRKORTET Fastighetsnämnden bidrar med att stadens mål för bostadsbyggande uppnås samt bidrar till långsiktig utveckling av både centralorten, serviceorterna samt landsbyggden: En beredningsgrupp med representanter från olika förvaltningar har bildats i staden för att på ett effektivt och smidigt sätt ta hand om marknadens idéer för nya bostadsprojekt. Hittills har beredningsgruppens arbete generat möjliga projekt till en omfattning av ca 5000 bostäder. Fastighetsnämnden bidrar med hållbara lösningar avseende stadens miljö- och klimatmål samt sociala och kulturella mål: Nybyggnation och exploatering ska tillgodose aktuella behov och ändamål. Hänsyn tas till estetiska, kulturella och sociala värden som tillsammans är viktiga komponenter för ett långsiktigt hållbarhetsfokus. Vid förtätning ska värdefull park- och rekreationsytor värnas eller kompenseras. Markanvisningar kan innehålla social hållbarhet och energieffektivt byggande som utvärderingskriterier. I det fortsatta arbetet med uppdatering av KBH (kommunalt bostadsstrategiskt program) och den efterföljande handlingsplanen för bostadsförsörjning kommer hållbarhetsmålen utvecklas. Förändring av befintliga lokaler och fastigheter ska beakta bevarandet av befintliga värden och kvaliteter. TFF arbetar målmedvetet med att minska miljöpåverkan genom energieffektiviseringar, återvinning av material, utfasning av farliga ämnen samt miljöklassning av byggnader. Tillgänglighet är en viktig del av TFFs arbete. Förvaltningen har initierat en inventering av alla kommunägda fastigheter, där åtgärder löper parallellt med inventeringen. Inventeringen mynnar sedan ut i ett gemensamt arbete med övriga tekniska förvaltningar att ta fram en tillgänglighetsdatabas för hela staden. I enlighet med Handlingsplan för genomförande av ett program för personer med funktionsnedsättning arbetar TFF vidare med skyltprogram och utbildning av medarbetare inom tillgänglighetsfrågor. Inom förvaltningen ska en utredning startas beträffande begreppet Universell Design, för samtliga medborgare i staden. Underhållsnivån är långsiktigt hållbar: För att kunna fortsätta leverera Stadens lokaler verksamhets- och kostnadseffektiva så är det av extrem vikt att underhållsnivån är långsiktigt hållbar. Genom att hålla rätt hyresnivå och omförhandla/justera hyrorna så att vi har balans i ekonomin, kan rätt nivå på underhållet erhållas. En analys pågår nu avseende hyresnivån på respektive fastighet.

6 Västerås stad 6 (14) Medarbetare inom Fastighetsnämndens verksamhetsansvar har den kompetens som behövs för att kunna leverera ändamålsenliga tjänster i enlighet med uppsatta mål, uppdrag och åtaganden: En strategiskt viktig fråga och en utmaning för förvaltningen är att kunna behålla och rekrytera medarbetare. TFF arbetar kontinuerligt med kompetens- och karriärutveckling. I de årliga utvecklingssamtalen mellan chef och medarbetare sätts individuella mål för samtliga medarbetare. Under hösten 2016 startade ett Employer Branding-arbete tillsammans med Stadsbyggnadsförvaltningen. Syftet med Employer Branding-arbetet är att med nya metoder stärka arbetsgivarvarumärket för såväl aktiva som passiva arbetssökanden, samt för nuvarande medarbetare. Arbetsmiljön på Teknik- och fastighetsförvaltningen ska förbättras så att stressindex minskar. 5. DE VIKTIGASTE INDIKATORERNA OCH NYCKELTALEN Indikatorer och styrtal: Antal markanvisade bostäder 600 st (markanvisning på kommunal mark) Antal tillgängliga styckebyggartomter som kan erbjudas direkt ska vara minst 50 st/år spridda på flera områden i staden Antal färdigställda lägenheter 1217 st/år Minskad energianvändning till och med år 2020 El 50,50 kwh/m2, Värme 84,50 kwh/m2 Minskade koldioxidutsläpp till år ,7 kg/m2 Minst 90 % av beställda investeringar är genomförda enligt strategiska mål och inriktningar Organisationsindex 75 Ambassadörsindex - 50 Engagemangsindex 70 Ledarindex -75 Språkpraktikanter minst 2 Nyckeltal/följekort (samtliga) Vakansgrad o Procent av hyra o Procent av area Lokaleffektivitet o Inhyrda lokaler: m2, förändring och andel o Egna lokaler: m2, förändring och andel Underhåll: o Kr/m2 Indikatorer enligt Riktlinje för bostadsförsörjning : nr 1, 3, 4, 5, 8, 13 Sjukfrånvaro Personalomsättning 5-10%

7 Västerås stad 7 (14) 6. STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten och den fysiska livsmiljön: Vid markanvisningar på stadens mark undersöks vilken som är den dominerande upplåtelseformen inom stadsdelen. Staden anvisar marken, i den utsträckning det är möjligt, så att det bidrar till att det blir en jämnare fördelning av upplåtelseformerna i de olika stadsdelarna. Ett annat exempel på styrning är inriktningen på Öster Mälarstrand där ambitionen är att skapa en hållbar stadsdel. Ett av kriterierna vid markanvisningar är och har varit social hållbarhet vilket till exempel innebär utformning av mötesplatser och trygghets- och trivselåtgärder. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan. 1. Inom FNs ansvarsområde genomförs ett antal aktiviteter för att minska miljö- och klimatpåverkan. Bland dessa kan nämnas: - Krav på nybyggnationer/större ombyggnader, dessa skall utföras minst enligt Miljöbyggnad silver, vilket innebär krav på såväl energianvändning som materialval. - Genomförande av energibesparingsåtgärder enligt klimatplan. - Driftoptimering av stadens byggnader. 2. Genomförandet av energi- och klimatinvesteringar har genomförts genom egenfinansiering av TFF vilket medför att kapitalkostnaderna för dessa äter upp delar av underhållsutrymmet. 3. Framtida utmaningar är att kunna etablera en funktionell plattform för övervakning och styrning av stadens byggnader så att såväl anställda inom staden såsom stadens driftentreprenör kan få ett verktyg för att arbeta med driftoptimering och analys i realtid. Framtida utmaningar är även att kunna identifiera och genomföra energibesparande åtgärder med acceptabla ekonomiska utfall (återbetalningstid). För framtiden är det av stor vikt att kunna arbeta långsiktigt och samordna genomförande av åtgärder som är beroende av byggnadens behov (underhåll), verksamhetens behov (anpassningar) och möjliga energi- och miljöpåverkande faktorer. 7. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Jämställdhetsintegrerad budgetering innebär att man i budgetprocessen synliggör hur våra resurser fördelas mellan kvinnor och män, så att den stämmer med kvinnors och mäns behov och prioriteringar. Analysen i ett jämställdhetsperspektiv sker till största del hos våra kunder exempelvis barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen (KIFF) och sociala nämndernas förvaltning (SNF). Genom att utbilda samtliga av TFFs chefer och handläggare inom jämställdhetsintegrering kan vi i dialogen med våra kunder bidra till att jämställdhetsperspektivet beaktas. I samband med framtagandet av investeringsplanen kommer TFF tillsammans med övriga förvaltningar genomföra en jämställdhetsanalys.

8 Västerås stad 8 (14) 8. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Årlig uppföljning av RS redovisning (räkenskapssammandrag) Uppföljning av RS redovisningen (genomförs under våren efterföljande år, därav inga data för 2016) visar att kostnaden för gymnasieskolan är väldigt lika i många jämförbara städer sticker ut för Västerås del. En stor orsak var att den del av Wenströmska som BUF lämnat då redovisades som gymnasieskola. Från och med 2015 är det inte så. Kostnad för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Källa: Kolada, Kostnad för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Motsvarande bild för grundskolan visar att Västerås återfinns i mittensegmentet med jämförbara städer. Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Källa: Kolada, Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev

9 Västerås stad 9 (14) Diagrammen bör dock läsas som en grov överblick. Det finns ingen korrigering för andel inhyrningar, beståndets skick eller antal genomförda moderniseringar m.m. Vidare finns en blandning av kommunal förvaltning och kommunala fastighetsbolag. Uppföljning av tidigare initiativ och försök Uppsala tog under fjolåret initiativ till benchmarking kring nyinvesteringar i förskola och skola 2014 och framåt. Dåvarande fastighetskontoret rapporterade in de förskolor som uppfördes 2014/15, men har till dags dato inte fått återkoppling eller tagit del av slutsatser. Norrköping, Linköping och Västerås har arbetat med att ta fram nyckeltalsjämförelser för äldreboenden. Arbetet startade under 2015 och har koncentrerats till nyare investeringar. På grund av omsättning av deltagare och nedprioritering från delar av deltagande kommuner har arbetet stannat av. TFF, via lokalförsörjningen, tittar dock över ett antal nyckeltal som avses användas tillsammans med sociala nämndernas förvaltning. Genom framtagande av ramhandlingar för vårdoch omsorgsboenden försöker förvaltningarna gemensamt att hitta lösningar att minska ytorna med bibehållen kvalitet på verksamhet och boende. Det kan konstateras att området med nyckeltal och jämförelser är ett svårt område för kommuner att enas om. Det har skett många försök på såväl lokal-, regional- och riksnivå utan att några långsiktiga modeller tagits fram. Utveckling av användbara nyckeltal I styrkortsarbetet har lokalförsörjningen brutit ned indikatorer till aktiviteter där främst andra punkten berör jämförelser och nyckeltal: Tydliggöra roller och ansvar inom Lokalanskaffningsprocessen - Alla medarbetare förstår och använder beslutad process Omvärldsbevaka nyckeltal samt jämförelser med offentliga och privata aktörer - Jämföra med två kommuner och ta fram 5 förslag på innovativa lösningar och förslag på implementering Slutsatserna från tidigare försök till jämförelser och användandet av nyckeltal har lett till att vi istället begränsar oss till två närliggande kommuner och försöker få till ett fåtal jämförelser. Arbetet fokuserar på att ta fram användbart material till BUF, SNF och KIFF. Arbetet sker i samarbete med berörda förvaltningar och tas återkommande upp i arbetsgruppen för lokalsamordning. 9. INVESTERINGSPLAN Respektive nämnd och styrelse ska upprätta en investeringsplan för perioden Nämndens investeringsförslag ska prioriteras i fyra prioriteringsgrupper enligt följande modell:

10 Västerås stad 10 (14) Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Objekt som inte är möjliga att avbryta p.g.a. avtal, förbindelser eller att de redan är påbörjade Nya objekt som medför väsentliga kostnadsreduceringar (ekonomiskt lönsamma investeringar) Objekt som inte är påbörjade men där fullmäktige beslutat om genomförande och som inte kan omprövas eller senareläggas Utökning av platser (skola, förskola, äldreomsorg mm) med anledning av ökade volymer som direkt kan kopplas till demografiska förändringar Ersättningsinvesteringar som inte kan senareläggas av säkerhetsskäl eller ekonomiska skäl Strategiska investeringar till följd av exploatering av nya bostads- eller handelsområden Objekt som är nödvändiga för att behålla nuvarande servicenivåer Underhållsinvesteringar Investeringar som är nödvändiga för att genomföra nya arbetssätt eller organisationsförändringar Övriga objekt som innebär en ökad ambitionsnivå/standard/kvalitet men som ändå ses som mycket angelägna att genomföra I nedanstående tabell redovisas TFFs förslag till prioriteringar. Storleken på investeringarna i detta avsnitt är att betrakta som preliminära. Arbetet med ny investeringsplan pågår under våren 2017 med beslut i komunfullmäktige i juni Summa Prio Kommentar Investeringar enligt klimatprogrammet Beslut KFM. Ny byggnad färjekajen Bör genomföras. Stadshuset, intäktsfin investering Nödvändig för att behålla servicenivå. Lokalanpassningar inkl datanät & it Nödvändiga för att genomföra nya arbetssätt eller organisationsförändringar Underhållsinvesteringar ,5 3 Underhåll som motsvarar resultatkrav Summa Exploateringsinvesteringar exkl utv.kostnader 3B Investeringar Energieffektiviseringar och klimatinvesteringar Energiinvesteringarna fokuserar på att genomföra så kallade totalprojekt (BELOK metoden), som t.ex. investeringar i förnybar energi, värmeåtervinning samt uppdatering av styroch övervakningssystem för ventilation, värme, belysning etc. Nuvarande klimatprogram sträcker sig till I dagsläget finns ingen separat energi- eller klimatplan framtagen för perioden 2021 och framåt. Kostnader för avskrivningar och ränta finansieras i dagsläget inte genom hyrestillägg utan minskar utrymmet för underhållsåtgärder.

11 Västerås stad 11 (14) Övriga investeringar Nya funktioner (personal- och biljettutrymme) för färjetrafik planeras vid Färjekajen. Investeringen beräknas uppgå till ca 10 mnkr under perioden Utredning kring finansiering pågår. Utökat underhållsbehov vid Stadshuset, ca 23 Mnkr under 2018, (beloppet är en förskjutning från budget 2017) som kommer att hyressättas mot Stadshusets interna hyresgäster under 2018 och Investeringar rör främst installationer som ventilation-, värme-, vatten- och avloppssystem, men även byggnadsdelar. Exploateringsinvesteringar Inom Lillhamra återstår att finplanera gator, träd ska planteras, grönytor anläggas och ett nytt torg ska anläggas. Uppskattad kostnad uppgår till 24 mnkr. På Södra Källtorp planeras bullerplank, gator och cykelstråk samt lekplatser m.m. för en uppskattad kostnad till 30 mnkr. I Stadsträdgården återstår att göra en utbyggnad av spänger, gång- och cykelvägar samt bro och grönytor för 8,2 mnkr. Inom området Hacksta väst byggs nya gator för 8,5 mnkr. Detta för att anpassa vägnätet till utvecklingen av industriområdet. Hamnen Den nya slussen i Södertälje samt farleden medför att större fartyg kommer att trafikera Mälaren och Västerås hamn. För att kunna ta emot dessa fartyg i Västerås hamn krävs stora investeringar inom hamnbassängen, kajer, infrastruktur, ytor och byggnader. I den utvecklingsplan för hamnen som Kommunstyrelsen antagit redovisas framtida utvecklingsmöjligheter och investeringsbehov. Utifrån genomförda utredningar och bedömningar har följande investeringsbehov tagits fram för perioden Prioriteringar kommer att ske under den fortsatta beredningen av de totala investeringarna inom staden. Som framgår nedan är staden förbunden till åtgärder via avtal eller förelägganden. Investeringarna sträcker sig både före och efter perioden. Hamnen Summa Prio Kommentar Etapp 1 Utveckling av hamnanläggningar. Kajkonstruktioner Nödvändig för att behålla servicenivå Etapp 1 Utveckling av hamnanläggningar, muddring Enligt avtal med Sjöfartsverket. Ökad bärighet och körvägar Angeläget att genomföra Byggherre- projekteringskostnader Beslutad Eu bidrag, projekteringskostnader -8-8 Underhållsinvesteringar hamnen Planerat underhåll Summa Beviljat bidrag för 50 % av nedlagda kostnader

12 Västerås stad 12 (14) En fortsatt utveckling av hamnområdet kommer att innebära ytterligare investeringsbehov. Det kan röra markförstärkningar, väg-och järnvägsanslutningar, flytt av byggnader, kontor och verksamheter inom hamnområdet m.m. Kalkyler för att bedöma den totala projektkostnaden fortgår och kompletteras löpande. Finansieringen av ovanstående investeringar är inte löst. Ett nytt avtal med Mälarhamnar håller på att tas fram, klart våren 2017, för att reglera hyresnivåer, ansvarsfördelning, finansiering av investeringar m.m. För perioden efter 2021 finns en utvecklingsplan men för närvarande saknas en prioritering på vilka åtgärder som kan bli aktuella KOMPETENSFÖRSÖRJNING Rekryteringsläget är tufft för vissa yrkesgrupper, exempelvis byggprojektledare, fastighetsförvaltare och projektledare exploatering. Att attrahera och behålla kompetenta medarbetare inom de tekniska yrkena i dag är en utmaning som vi tillsammans med andra organisationer och företag brottas med. Ett exempel på åtgärd är att förvaltningen under hösten var med i Tekniksprånget. Tekniksprånget är en satsning för att få fler sökande till tekniska utbildningar. Tillsammans med övriga tekniska förvaltningar var tre teknikpraktikanter anställda i fyra månader. 11. SÄRSKILDA UNDERLAG Förskolenämnden, grundskolenämnden och fastighetsnämnden ska redovisa en gemensam plan för hur nya förskolor och skolor ska byggas i önskad takt med utgångspunkt från det ökade barn- och elevantalet. Arbetet med en gemensam plan har ännu inte påbörjats. Respektive planeringsgrupp vid BUF och TFF kommer att påbörja arbetet under våren. Planen kommer utöver behov även att visa på de utmaningar och komplexitet som finns inom området. 12. EKONOMISK ÖVERSIKT Fastighetsnämnden exkl exploatering. Omsättningen beräknas uppgår till 952,3 mnkr. Det är en ökning med +9,6 mnkr jämfört med budget Ökningen beror till största del på ett ökat antal inhyrda lokaler, +7,6 mnkr, men möts av lika stora kostnader för lokalhyror. Nya investeringar ger ökade hyresintäkter på +7,1 mnkr. Det avser bland annat Gryta sjukhem och Önsta förskola (tidigare Ängens förskola). Tilläggshyror som avslutas uppgår till -4,8 mnkr. Intäkterna för Wenströmska skolan beräknas minska med 6 mnkr på grund av den planerade utflytten av gymnasieskolan. Indexuppräkningen beräknas öka med 2 % jämfört med budget 2017 vilket ger en ökad intäkt med 7 mnkr samtidigt som hyreskostnader ökar med 5 mnkr. Intäkterna för tomträttsavgälden minskar med 4,3 mnkr. Minskningen är en effekt av det stora antal tomträtter som friköpts under åren 2015 och Kostnaderna för avskrivningarna ökar med 5,9 mnkr som är en följd av ökade investeringar. Finansiella kostnader minskar i takt med

13 Västerås stad 13 (14) att amorteringar görs på stora lån vilket ger +4,1 mnkr. Avkastningskravet ökar något från 54,2 till 54,6 mnkr. Budgeterat resultat efter avkastningskrav uppgår till 5 mnkr (8,5mnkr). Det positiva resultatet är en effekt av komponentredovisningen och ska användas för att finansiera underhållsåtgärder i investeringsbudgeten. Underhållsläget Inför 2018 finns ett utrymme till underhållsåtgärder på ca 76 mnkr vilket är i samma nivå som under Önskvärd nivå för underhållsåtgärder ligger på ca 95 mnkr. Genomförda energieffektiviseringar där FN tar kapitaltjänstkostnaderna fram till och med 2018 beräknas uppgå till cirka 17 mnkr och därmed minskar utrymmet för att genomföra underhållsåtgärder. De planerade energiinvesteringarna uppgår för perioden till 140 mnkr. Det innebär att kapitaltjänstkostnaderna för dessa åtgärder minskar underhållsutrymmet med ytterligare 8 mnkr de kommande 3 åren. Under perioden genomförs dock energi- och klimatinvesteringar. Dessa investeringar kommer delvis att påverka behovet av planerat underhåll vilket gör att bedömningen är att erforderligt underhåll kan utföras fram till år Därefter saknas möjligheter att utföra planerat underhåll utifrån dagens hyresnivå. FN debiterar i dagsläget inte tilläggshyra för energieffektiviseringar. Verksamheterna (hyresgästerna) får hela effekten av investeringarna i form av lägre kostnader för el och värme. Ett arbete med att räkna fram rätt hyresnivå på respektive fastighet har därför påbörjats. Risker med uteblivet underhåll Inplanerat underhåll ska vara baserat på ett verkligt behov för att bibehålla objektens status och förebygga oplanerade händelser. Att inte genomföra erforderligt planerat underhåll får på sikt ekonomiska-, tekniska- och verksamhetsmässiga konsekvenser. Genom att inte genomföra inplanerade underhållsåtgärder skjuter man ett stort skuldberg framför sig. Förutom att man bygger upp en stor framtida kostnad så tar man andra ekonomiska, tekniska och verksamhetsmässiga risker då det efter en tid kan uppstå sådant slitage som innebär att underhåll inte är ett alternativ utan kräver nyinvestering. Andra risker som tas är bland annat följande: - Skador på byggnaden på grund av bristfälliga klimatskal eller installationer - Personsäkerhet - Ökad energianvändning - Försämrat inomhusklimat - Hinder för att bedriva verksamhet - Ökade kostnader för felavhjälpande underhåll, tillsyn och skötsel Tomställda lokaler Vakansgraden är låg bland stadens lokaler. Detta märks bland annat i att det blir större utmaningar i att hitta ersättnings- och evakueringslokaler inom det egna beståndet. Det medför i sin tur att det blir höga kostnader för paviljonglösningar, som dessutom behöver längre kontraktstider för att överhuvudtaget bli aktuellt.

14 Västerås stad 14 (14) Tomträtter Prognosen för 2018 innebär en sänkning med 4,3 mnkr av avgälderna jämfört med budget Avgälderna bedöms uppgå till 53,5 mnkr. Under 2015 och 2016 friköptes en stor del av tomträtterna. Mycket beroende av det låga ränteläget fortsätter förfrågningar om friköp av tomträtter. Det är främst industritomträtter och flerbostadshustomträtter som friköps. Det är även dessa tomträtter som ger stora avgäldsintäkter. För framtiden innebär detta att avgäldsintäkterna minskar succesivt. Avkastningskravet för tomträtter uppgår idag till 45,3 mnkr. Det kommer att behöva sänkas om friköpen av tomter fortsätter. Exploatering Verksamhetens omsättning beräknas uppgå till 138,9 (135,9) mnkr. Kostnaderna beräknas uppgå till 130,4 mnkr. De största projekten i budget 2018 är utvecklingen av Erikslund Norra, Öster Mälarstrand dp 3 och Lillhamra. Budgeterat resultat är 8,5 mnkr mot 4,3 mnkr i budget Av verksamhetens totala kostnader beräknas kostnaderna för avskrivningar uppgå till 14 mnkr under budgetåret. Stora investeringar i områden som till exempel Gäddeholm, Öster Mälarstrand och Norra Erikslund, som finanseras med exploateringsmedel, innebär att kapitaltjänstkostnaderna ökar påtagligt. De fasta kostnaderna kommer öka successivt i takt med att fler projekt genomförs. De årliga täckningsbidragen, som pågående projekt levererar, behöver uppgå till högre belopp än de fasta kostnaderna för att verksamheten inte ska redovisa underskott. Bilaga 1a Resultaträkning exkl. exploatering Bilaga 1b Resultaträkning exploateringsverksamheten Bilaga 2 Styrkort