Projekt DIABAHS. Dokumentation från workshop den 2 februari 2017 om Hållbara boenden för seniorer

Transkript

1 Projekt DIABAHS Dokumentation från workshop den 2 februari 2017 om Hållbara boenden för seniorer

2 Hållbara boenden för seniorer Workshop Den 2 februari bjöd projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) in till en workshop på temat hållbara boenden för seniorer. Ett 30-tal deltagare medverkade i workshopen och delade med sig av sina kunskaper och synpunkter. Deltagarna bestod av representanter från kommunal äldreomsorg och samhällsplanering, arkitekter, byggherrar/fastighetsägare, pensionärsorganisationer och övergripande planerare. Syftet med workshopen var att diskutera vad vi menar när vi pratar om begreppet hållbarhet samt att beskriva svåra knäckfrågor och möjliga lösningar. Den kunskap och det material som workshopen resulterade i blir en del av det forskningsmaterial som kommer att analyseras inom ramen för projektet. Det kommer även att utgöra en grund för projektets fortsatta arbete med att studera vilka faktorer som bör prioriteras för att uppnå hållbara bostäder för seniorer. Workshopen leddes av Lisa Wistrand och Johanna Rand från White arkitekter och var indelad i två huvudaktiviteter; en kreativitets övning och ett grupparbete. Hållbarhetssnurran Workshopen inleddes med en kreativitetsövning där alla deltagare fick samlas kring en matta, hållbarhetssnurran. På mattan gestaltades olika aspekter av hållbarhet i form av olikfärgade tårtbitar (se bild nedan). Varje deltagare fick varsin tårtbit och i uppgift att diskutera den specifika hållbarhetsaspekten på olika nivåer kopplat till seniorer och boendemiljöer. Frågorna diskuterades tvärsektoriellt och tvärprofessionellt i de olika grupperna.

3 Workshopen leddes av Lisa Wistrand (ovan) och Johanna Rand från White arkitekter. Axplock från samtalen i hållbarhetssnurran Det är viktigt att alla byggprojekt tänker in klimatanpassning och att inkludera vattenvård, gröna ytor och växtlighet. Kommunen kan använda markanvisningen som ett verktyg för att exempelvis ställa högre energikrav. Vid nybyggnation kan det vara viktigt att utgå från centrum och bygga utåt samt att ta med kollektivtrafiken i detta. Kollektivtrafiken kan vara en viktig komponent för självständighet. Cykeln lyftes även fram som ett bra verktyg både för miljön och individens hälsa. För en hållbar hälsa och välbefinnande konstaterades det att det krävdes ett helhetsperspektiv och samverkan mellan olika parter då alla hållbarhetsaspekter spelade in. Frågan om att som äldre bo kvar eller flytta diskuterades, bl. a kopplat till seniorers privatekonomi. Bygg för alla, så att anpassningar inte behöver göras i ett senare skede samt med närhet till service för att möjliggöra för personer att bo kvar länge. Att den kortsiktiga ekonomin oftast är i fokus lyftes fram som en utmaning. Förslag på nya system och krav för hur kostnader beräknas och redovisas framfördes. I Lidköping gavs exempel på där inflyttning till ett nybyggt trygghetsboende hade lyft ett helt bostadsområde och ändrat dess socioekonomiska struktur.

4 Prioriteringsövning i grupp Under workshopens andra aktivitet delades deltagarna in i sex olika grupper utifrån sektorstillhörighet/roll. Detta för att deltagare inom liknande professioner och arbetsområden skulle få möjlighet att träffas för erfarenhets- och idéutbyte samt för att få möjlighet att samla in mer renodlade synpunkter från varje grupp. I en grupp samlades arkitekter och övergripande planerare, två grupper bestod av kommunala tjänstemän inom samhällsplanering, en grupp bestod av representanter från pensionärs organisationer och kommunala pensionärsråd, en grupp innehöll byggherrar och fastighetsägare och en grupp bestod av tjänstemän från kommunal äldreomsorg. Alla deltagare fick tre klistermärken att använda för att prioritera en eller flera av hållbarhetsaspekterna från hållbarhetssnurran (se bild). Gruppen skulle sedan välja en aspekt att arbeta vidare med gemensamt för att konkretisera och exemplifiera vad de såg som viktigt för seniorer utifrån den specifika hållbarhetsaspekten samt belysa hinder och möjliga lösningar. Totalt sett fick hållbarhetsaspekterna Hälsa & välbefinnande, Jämlika villkor & delaktighet samt Långsiktig ekonomi en övervägande andel av klistermärkena. Hälsa & välbefinnande De tre grupperna Äldreomsorg, Pensionärsorganisationer och Arkitekter och övergripande planerare valde att arbeta med hållbarhetsaspekten Hälsa & välbefinnande. Gemensamt för de tre grupperna var att alla tog upp vikten av närhet till service, affär, träningslokal, vårdcentral, bankomat, biblio tek, natur och kollektivtrafik. En grupp specificerade att de med närhet menade inom gångavstånd. Tillgång till mötesplatser eller lokaler på offentliga platser var även något som alla grupper såg som viktigt för att skapa möjligheter för seniorer att umgås och bryta isolering och ensamhet, exempelvis genom att äta måltider ihop. Begreppet tillgänglighet var ett återkommande tema under samtalen och sågs som nära förknippat med självständighet tillgänglighet ger integritet. Placering av cyklar och små fordon kan förenkla mobiliteten. Arkitekter Pensionärsorganisationer Äldreomsorg Samhällsplanerare 2 Byggherrar/fastighetsägare Samhällsplanerare 1

5 Att ha en aktiv vardag, att enkelt kunna ta sig till och från bostaden på egen hand, att ha en inbjudande bostad utformad så att den passar under stora delar av livet och för olika förutsättningar sågs som viktigt för hälsa och välbefinnande. Hiss, breda dörrar, stora badrum och tröskelfria rum var konkreta exempel på detaljer. Att fönster ska vara placerade i olika höjder med tanke även på sängliggande personer samt att närmiljön ska vara tillgänglig med bänkar, belysning och gröna ytor sågs som viktigt. Gruppen med arkitekter och övergripande planerare lyfte särskilt fram vikten av att planera utifrån flera kulturer och livsstilar och att inte skapa kategoriboenden. Gemensamma hinder som lyftes fram i grupperna var bland annat av ekonomisk karaktär. Hur ska gemensamma lokaler finansieras utan att det blir för dyrt? Hur ska pensionärer med låg inkomst ha råd att betala hyran i nyproducerade trygghetsboenden? Pensionärsorganisationerna pekade även på att äldre ofta blir exkluderade genom att allt mer av kommunikationen sker elektroniskt. Arkitektgruppen såg risker med att ett storskaligt byggande kan leda till anonymitet och för att seniorperspektivet inte inkluderas i planskedet. Gruppen från äldreomsorgen pekade på att vi har för lite kunskaper om äldre personer från andra länder. Vi vet för lite om vad våra nya svenskar vill och har för behov. Svårigheter att hitta samverkansformer när många aktörer är med samt krav på lönsamhet lyftes även fram som hinder. Lösningar som presenterades var att skapa attraktiva mötesplatser, exempelvis i samverkan med förskolor eller genom att dela lokaler med verksamheter som har stängt på kvällarna. Medborgardialog och information samt att samverka med civilsamhället, bland annat genom stöd till volontärer, och att uppmuntra äldre att hjälpa andra äldre lyftes fram som

6 möjliga lösningar. Olika boendeformer, t.ex. gemenskaps boende, samt att ta bort ålderskrav för att flytta in till trygghetsboenden sågs kunna gynna möjligheten till gemenskap. Arkitektgruppen ansåg att frågorna måste in och få en plats i planeringsprocessen och att införande av olika krav, incitament, uppföljningar, affärsmodeller samt markanvisningar kan användas som verktyg för att bidra till ökad hållbarhet. Gruppen med representanter från äldreomsorgen presenterade förslag på att införa brukarresor där fiktiva personer och scenarion visar vad olika val kan ge för konsekvenser för olika personer, exempelvis när kollektivtrafiklinjer dras. Välfärdstekniktjänster och e-hälsa lyftes fram som möjligheter. Att göra socioekonomiska uträkningar kan även användas som verktyg för att visa på kostnader och vinster för individ och samhälle. Jämlika villkor & delaktighet En grupp med samhällsplanerare lyfte fram betydelsen av tillgänglighet för att kunna vara delaktig och att det behöver byggas tillgängligt för att undvika bostadsanpassningar så att seniorer ska kunna leva självständigt i sina vardagsaktiviteter. Den fysiska tillgängligheten behöver omfatta alla nivåer, alltifrån den enskilda lägenheten, till byggnaden, närmiljön och stadsdelen. Förutom den fysiska tillgängligheten i boendet togs även möjligheten att överhuvudtaget få tillgång till en lägenhet, möjligheten att påverka sin boendekostnad och tillgänglighet för olika socioekonomiska grupper upp. Möjlighet att förflytta sig med hjälp av kollektivtrafik och cykel sågs som viktigt. Konkreta förslag var uppställningsplatser för rullatorer, dubbelcyklar och permobiler, bänkar och belysning, grönområden, parker och torg. Utmaningar som diskuterades var kostnader och att dessa måste räknas med från början men även att en variation av användare behöver tänkas in från start. Man behöver tänka breda målgrupper i sin planering för att inte exkludera. Om jag (som ung) har brutit benet behöver jag också det här.

7 Att skapa dialog med alla berörda och att både förvalta kunskapen från dialoger och återkoppla till deltagarna sågs även som en viktig utmaning. Hur kan man få in en variation av deltagare i våra processer? Alla blir inte representerade. Lösningar som diskuterades var att vid planering av platser använda sig av normkritik och skapa rutiner och checklistor för hur de olika perspektiven ska beaktas i varje delområde eller projekt. Upphandling av strategisk partner, en samverkansform där beställare och entreprenör arbetar tillsammans i lag, samt vikten av att kunskap följer med i hela kedjan från planering till hantverkare lyftes fram som idéer. Samverkan och dialog mellan samhällsplanering, verksamheter och brukare samt att använda sig av dialogforum var några andra förslag. Långsiktig ekonomi En grupp samhällplanerare och gruppen med byggherrar/fastighetsägare valde att arbeta vidare med temat Långsiktig ekonomi. Gruppen med byggherrar/fastighetsägare föreslog bostäder med flexibel planlösning för att slippa dyra anpassningar, men även att ha flexibilitet inom byggnaderna. Att bygga för alla och att ha blandade upplåtelseformer (hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter) och åldersblandat var också punkter som lyftes fram. Svårigheter som diskuterades rörde höga byggkostnader, höga markpriser och hyror. Går det att bygga billigt utan att kompromissa på kvaliteten var en fråga som ventilerades, samt svårigheten att jobba långsiktigt när vi ska vara klara imorgon. Att alla aktörer utgår från olika pengapåsar konstaterades även vara en utmaning och att det då behövs en bättre samordning och fler sektorsövergripande projekt. För att göra en helhetsanalys krävs systematik, ledarskap och initiativ samt att någon med mandat och helhetsansvar kan skapa detta arbete och skicka stafettpinnen vidare. En deltagare gav exempel på ett fungerande långsiktigt samarbete mellan samhällsplanering och äldreomsorgens förebyggandeenhet och med civilsamhället i stadsdelsförvaltning Lundby, Göteborg. Standardisering av byggprocesser, mer resurser till bygglovshantering och tydligare krav vid markanvisning var förslag som diskuterades i gruppen med byggherrar/ fastighetsägare. Att arbeta med konsekvensanalyser, satsa på förebyggande åtgärder för den kommunala ekonomins långsiktiga hållbarhet, att låta fastighetsvärdar få ett utökat uppdrag där de lär känna de äldre som bor i området och att ge civilsamhället en tydligare roll var förslag som diskuterades i gruppen med samhällsplanerare. Att erbjuda pensionärer som vill flytta ekonomisk rådgivning, bonusår i kön, flytthjälp samt skapa delaktighet i planeringen var några andra idéer. Hur skapa incitament för att flytta? Vi kan erbjuda coaching [ ] Det behövs även ekonomisk rådgivning. Båda grupper föreslog att gemensamhetslokaler kunde finansieras genom någon typ av samnyttjande och samfinansiering mellan parter. Vad hindrar samnyttjande av lokaler?

8 SAMMANFATTNING AV WORKSHOPEN De hållbarhetsteman som prioriterades av flest grupper var hälsa och välbefinnande (3), långsiktig ekonomi (2) och jämlika villkor och delaktighet (1). Utifrån det som kom fram i workshopen bör bostäder för seniorer vara tillgängliga, ljusa och utformade på ett sätt som passar under stora delar av livet. Det ska vara enkelt att ta sig in och ut från fastigheten, bostaden ska ligga med närhet till viktiga servicefunktioner, natur, och kommunikationsmöjligheter samt erbjuda plats för sociala möten. Byggherrarna betonar vikten av att bygga flexibelt och för alla med blandad upplåtelseform och för alla åldersgrupper. Arkitekter och övergripande planerare lyfte fram boendemiljöer för flera kulturer och livsstilar men utan att skapa kategoriboenden. Representanter för äldreomsorgen tog upp välfärdsteknik och e-hälsa som möjligheter. Samhällsplanerare lyfte fram fysisk tillgänglighet och ekonomiskt tillgängliga bostäder och att skapa dialog med berörda användare från start. Många utmaningar som lyftes fram ligger på system- och samhällelig nivå. Hinder som återkom i diskussionen var av ekonomisk karaktär, exempelvis höga bygg- och boendekostnader, olika parters skilda ekonomiska intressen samt seniorers privatekonomi. Att skapa platser för möten, dialogforum, information och rådgivning var förslag som gavs för att öka seniorers delaktighet. Olika former av samverkan mellan organisationer och med civilsamhället togs upp som lösningar för att samnyttja lokaler samt bidra till ökad delaktighet för seniorer. Förslag på lösningar var att använda verktyg, exempelvis normkritiska checklistor, konsekvensanalys och socioekonomiska beräkningsmodeller i planeringsprocessen. Tips och inspiration Förslag på att låta ungdomar bo gratis eller till rabatterad hyra på äldreboenden i utbyte mot sällskap: Social konsekvensanalys är ett verktyg för ökad social hållbarhet: Micasa har gjort ett gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende som kan överföras till vanliga boendemiljöer: Kommunikation/Infomaterial/Broschyrer/Tradgard_3.pdf Mer information om projekt DIABAHS hittar du på:

9 Diskussioner och workshops

10 FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post fou@grkom.se