ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS

Transkript

1 ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS SYSTEMRAPPORT

2 Entrén till det nya Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Den nya byggnaden (projekt Nytt barnsjukhus) till höger. Den nya byggnaden med helikopterlandningsplatsen

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING SAMMANFATTNING BAKGRUND VERKSAMHETEN TOMT BYGGNAD UTRUSTNING TIDER GENOMFÖRANDE KOSTNADSBERÄKNING EKONOMI FAKTA FRAMTAGNA HANDLINGAR... 42

4

5 1. INLEDNING Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset gav den 26 mars 2010 sjukhuset i uppdrag att utarbeta en programhandling för nya vårdavdelningar, ny intensivvårds- och operationsavdelning på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på Östra sjukhuset. Programhand lingen återrapporterades till styrelsen i juni I handlingen konstaterades att en översyn av lösningarna och en analys av programinnehållet skulle göras med målsättningen att effektivisera lokalutnyttjandet och ytorna och återkomma till styrelsen med en kompletterande handling. Arbetet med att anpassa byggnadens utformning och storlek redovisades senast i Programrapport okt Föreliggande systemrapport redovisar ett bearbetat förslag samt beskrivning av kostnader och tider för genomförande Margareta Hammarström Områdeschef Område 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rolf Väänänen Planeringschef Resursplaneringsenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5

6 2. SAMMANFATTNING Förslaget redovisar en ny byggnad för Drottning Silvias barn- och ungdoms sjukhus där framtidens krav på lokaler och arbetssätt varit vägledande. En ny byggnad uppförs väster om befintlig byggnad BK. Byggnaden rymmer lokaler för rehabilitering i entréplanet, operation och intensivvård på plan 1 och vård avdelningar på plan 4, 5, 6. På plan 2 och 3 finns viss administration samt teknikutrymmen. Gemensamt för hela Östra sjukhuset förläggs en sterilteknisk enhet på övre kulvertplan K1, en helikopterlandnings plats på taket samt ett nytt parkeringshus söder om det befintliga. Projektet benämns Nytt barnsjukhus. Möjlighet skapas till en intern och en mer allmän förbindelse med en framtida operationsbyggnad. Plan 1 i barnsjukhuset utgör därmed första delen i ett framtida sammanhängande våningsplan för merparten av all operation, intensivvård och akutverksamhet på Östra sjukhuset. Byggnaden löser dagens problem med lokaler som är dåligt anpassade till modernt vårdarbete, och där krav på integritet, sekretess och hygien är svåra att upprätthålla. Vårdens lokaler förändras kontinuerligt i takt med nya behandlingsmetoder. De tekniska lösningar vi här väljer baseras på höga krav på flexibilitet och generalitet. Även miljöfrågorna har stått i centrum då olika tekniska system utvärderats. Nationella krav, Västra Götalandsregionens och Västfastigheters krav beaktas för en framtida miljövänlig byggnad. FÖLJANDE KRAV UPPFYLLS: 1-patientrum utgör basen för vårdavdelningarna. Vården bygger på föräldramedverkan och på ett teambaserat arbetssätt för personalen. Utökade och moderniserade lokaler för operation och intensivvård. Förbättrad vårdmiljö för patienter, närstående och personal. Miljöerna tillgänglighetsanpassas. Den nya byggnaden anpassas till långtgående krav på resurs effektivitet, hållbarhet och driftsoptimering. 6

7 KRAV FRÅN TIDIGARE UTREDNINGAR UPPFYLLS: En början på ett framtida gemensamt högtekno logiskt plan 1 för hela Östra sjukhuset där operations resurser för vuxna och barn samutnyttjas. Verksamheter som idag är utlokaliserade från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samlas i sjukhusets egna lokaler. En gemensam sterilteknisk enhet för hela Östra sjukhuset. Förbättrad tillgänglighet för helikopter landningsplatsen för Östra sjukhuset. Separerade trafik-, person- och godsflöden. Installationslösningar utformas utifrån en helhetssyn, övergripande över både verksamhets- och fastighetstekniska system. PLANERINGSSKEDETS UTGÅNGSPUNKTER: Ett barnperspektiv som tar utgångspunkt i barn- och ungdomars olika villkor och behov, t ex gällande upplevelse och tillgänglighet. Patientgruppen utgörs av barn och ungdomar mellan 0 och 18 år. Närheten till naturområden i söder och tomtens sydvästläge utnyttjas vid den nya byggnadens placering och utformning. Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus får en ny gemensam entré. Lekterapi, sjukgymnastik och arbetsterapi placeras lättillgängligt för hela barnsjukhuset. Vårdavdelningar grupperas planvis för totalt 32 patienter per plan. 7

8 IK CK KK planerad tillbyggnad för KK PK planerad tillbyggnad för CK BEFINTLIG BYGGNAD NY BYGGNAD BK Drottning Silvias barn- och ungdoms sjukhus NORR Ronald McDonald hus Situationsplan, Östra sjukhuset med nytt barnsjukhus 8

9 REGIONSERVICE ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS SYSTEMRAPPORT BAKGRUND SITUATIONEN PÅ DROTTNING SILVIAS BARN- OCH UNGDOMSSJUKHUS IDAG På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus bedrivs länssjukvård för barn från göteborgsområdet, liksom regionvård och högspecialiserad vård, med hela landet som upptagningsområde. I huvudsak bedrivs vården i Bygg nad BK vid Östra sjukhuset, men även i byggnaderna KK och IK. Vårdavdelningarna rymmer i dag vårdplatser. Merparten av vårdrummen är 2-patientrum med otillräcklig plats för föräldramedverkan och inte tillräcklig avskildhet mellan patienterna. Vissa hygienrum saknar dusch och tillgängligheten för funktionshindrade är inte tillgodosedd. Övriga utrymmen behöver anpassas till dagens vårdarbete. Operations- och intensivvårdsavdelningarnas lokaler är för små för dagens utrustning och teknik. Även här behövs mer plats för föräldrar. TIDIGARE UTREDNINGAR Utvecklingsplaner Ett flertal utredningar har gjorts under årens lopp för att beskriva hur sjukhuset kan och bör utvecklas. Bland annat kan nämnas Byggnadsplan 2001 och Lokalförsörjningsplaner för byggnaderna CK/IK, KK och BK. Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 har nyligen färdigställts. I denna redovisas bland annat teknisk försörjning, upprustningsplan för byggnader, trafik och yttre miljö samt miljö- och energiplan. Västfastigheter, Regionservice och Sahlgrenska Universitetssjukhuset samverkar i en samman hållen projektorganisation för att få ett helhetsperspektiv inför framtida byggnation. ÖSTRA SJUKHUSET Byggnadsplan 2011 En början på ett framtida gemensamt högtekno logiskt plan på plan 1 för hela Östra sjukhuset. Långsiktigt hållbar teknik. Separerade trafik-, person- och godsflöden. 9

10 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg TELEFON växel ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS SYSTEMRAPPORT Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus I Vision nybygge, maj 2010, beskrivs grundläggande mål och värderingar för vården, omhändertagandet och miljön. Vision nybygge Hela familjen omhändertas och de närstående medverkar i vården. Barnsjukhusets behov har belysts i ett flertal utredningar, bland annat genomfördes en utredning klar 2005 med ett förslag till tillbyggnad. Därefter redovisades Rapport, Östra sjukhuset Byggnad BK, Till- och ombyggnad, dec 2009, där ett antal programfrågor särskilt lyftes fram: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Krav på 1-patientrum, där föräldrar medverkar i vården. Skapa utökade och moderniserade lokaler för operation och intensivvård. MC KK IK Förbättra vårdmiljön för patienter, närstående och personal. N CK BK Samla de verksamheter som idag är utlokaliserade från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i sjukhusets egna lokaler. Rapport Östra sjukhuset - Byggnad BK Till- och ombyggnad December 2009 Förslaget innebär en ny byggnad väster om befintlig byggnad BK. Denna skulle ingå som den första av byggnader som binder samman Östra sjukhuset genom en centrering av högteknologiska delar, anslutna i plan 1. En bearbetad lösning redovisades i Programrapport Östra sjukhuset, Nytt barnsjukhus, maj 2011 och Programrapport Östra sjukhuset, Nytt barnsjukhus, oktober Frågan om användning av frigjorda lokalresurser på plan 3-6 i Byggnad BK utreds vidare. I första hand bör verksamhet i hyrda lokaler utanför sjukhuset och i fristående paviljonger på sjukhusområdet flytta in i Byggnad BK. Utbildnings- och studentlokaler kan också bli aktuellt. PRogRAmRAPPoRT ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS oktober 2012 Operationsbyggnad En utredning avseende nytt operationshus gjordes september 2007 februari Nybyggnaden syftade till att samlat lösa de behov som finns för operation och intensivvård inom Östra sjukhuset samt ta hänsyn till utredningar inom SU beträffande steril- och FoUU-verksamhet. Ytterligare en förstudie gjordes 2009, Östra sjukhuset - Operationshus , avseende vuxenvårdens operationskapacitet och behov på Östratomten. En nybyggnad syftar till att utgöra en gemensam resurs för vuxna och barn. Som lämplig placering föreslås platsen mellan CK, BK och KK. Byggnaden avses innehålla högteknologiska operationsmiljöer, 10

11 ILLUSTRATION PYRAMIDEN ARKITEKTER ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS SYSTEMRAPPORT moderna standard-operationssalar, lokaler för utbildning och forskning samt sterilteknisk enhet. Byggnaden ska ha förbindelser till CK, BK och KK. Samutnyttjande av operationsresurser för vuxna och barn på Östra sjukhuset. KK-huset I rapporten Programrapport, maj 2013, Östra sjukhuset Byggnad 4233 KK, Tillbyggnad förlossning och neonatal, föreslås en till om- och tillbyggnad av KK-huset. En ny intensivvårdsavdelning för neonatalvården i KK. Operationshus på Östra-tomten: Kartläggning av det verksamhetsmässiga underlaget för projektet. Intervjuer/utredning september 2007 februari 2008 Håkan Josefsson White arkitekter AB Ulf Eriksson Via Futura AB SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset PROGRAMRAPPORT maj 2013 Östra sjukhuset Byggnad 4233 KK Tillbyggnad förlossning och neonatal En förbindelsegång till byggnad CK, - kopplat till ett nytt operationshus och vidare till barnsjukhuset. Sterilteknisk enhet Sterilverksamhetens nuvarande utformning vid Sahlgrenska Universitets sjukhuset har de senaste åren varit ifrågasatt. Man har konstaterat att svårigheter funnits med kvalitet och utveckling. Flera utredningar har genomförts som redovisat att Sahl grenska Universitetssjukhuset bör bygga upp en sterilteknisk enhet på varje sjukhustomt i en sammanhållen gemensam organisation. På Östra sjukhuset bedrivs sterilverksamheten vid flera enheter. Sterilenheter finns på CK-operation, KK-operation och BK-operation. All diskning sker också för närvarande på operationsavdelningarna. Ny gemensam sterilteknisk enhet för hela Östra sjukhuset. Helikopterlandningsplats Ett nytt barnsjukhus i föreslaget läge stör inflygningsrutten till den befintliga landningsplatsen. Alternativa placeringar finns redovisade i en rapport från 2009 samt i bilaga till Programrapport Östra sjukhuset, Nytt barnsjukhus, maj Studier visar att en landningsplats i första hand bör placeras inom den centrala högteknologiska zonen på tomten, där taket på den nya byggnaden är den lämpligaste delen. Ny helikopterlandningsplats på Östra sjukhuset. Parkering Det nya barnsjukhuset tar mark i anspråk som idag rymmer bl a parkeringsplatser. En parkeringsutredning som studerar hela Östra sjukhusets parkeringsbehov har genomförts under

12 BEARBETNING PÅGÅR BEARBETNING PÅGÅR BEARBETNING PÅGÅR Matrum / dagrum på vårdavdelning Teamstation 12

13 4. VERKSAMHETEN Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har den uttryckliga ambitionen att uppfattas som ett av världens mest framstående barn- och ungdomssjukhus. I Vision nybygge, maj 2010 finns grundläggande mål och värderingar för vården, omhändertagandet och miljön beskrivna. Dessa har legat till grund för utformningen av en ny byggnad för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Ur visionen Lokalernas utformning är av stor betydelse för hur vården kan be drivas. Här måste finnas tillräckligt med utrymme för avancerad teknik för behandling, diagnostik och övervakning av patienter. Att isolera infektionskänsliga eller smittbärande barn i vårdrum med slussfunktion, samt en miljö utformad enligt gällande normer, är också viktiga bidrag till ett kompetent omhändertagande och en patientsäker miljö. Respekt för barnets och närståendes integritet återspeglas i utformningen av vårdrummen som till övervägande del är 1-patientrum, med plats för föräldrar och syskon. Patientnärmre vård innebär att personalen finns nära patienten, sällan längre bort än den funktionellt utformade teamstationen. Det inger trygghet till barn och familj och främjar delaktighet och lärande. En stimulerande vardagsmiljö där föräldrar och syskon är nära, lekterapi och skola inom räckhåll och där möjlighet finns att vistas utomhus, ger en trygg och läkande miljö. Att skapa en god arbetsmiljö för berörda medarbetare där både funktion och form har stor betydelse, har präglat arbetet och haft stor inverkan på utformningen av byggnaden. NULÄGE Flera av verksamheterna begränsas idag av lokaler som är svåra att anpassa till dagens och framtida krav på behandling och vård. Verksamheterna har svårt att utvecklas i takt med ökade krav på t ex avancerad medicinteknisk utrustning, utrymmes- och personalkrävande operationer och anhörigmedverkan inom vårdverksamheten. Ökade krav på hygien är också svåra att uppnå inom befintliga lokaler. De delar av verksamheten som planeras flytta till en ny byggnad omfattar: Operation Intensivvård Vårdavdelningar Sjukgymnastik - Arbetsterapi Lekterapi - Skola Sterilteknisk enhet (gemensam för hela Östra sjukhuset) 13

14 VAD UPPNÅR VI? Med en ny byggnad kan målen från Vision nybygge realiseras. Verksamheten kan utvecklas och möta framtidens krav på vård och behandling. En ny byggnad ger också möjlighet för närstående att delta i vårdarbetet och övernatta tillsammans med sitt barn. Verksamheterna Ett barnperspektiv har övergripande studerats i alla verksamheter och miljöer. Publika delar som entréer, kommunikationsytor och hissar utformas utifrån barns och ungas villkor, till exempel gällande upplevelse och tillgänglighet. Miljöer för paus och vila så som matoch dagrum, erbjuder möjlighet till lugn och ro för alla i familjen, exempelvis i form av små krypin-nischer. På olika platser i byggnaden erbjuds integrerad lek anpassad för barn i olika åldrar och dess olika behov. På så sätt får barn och unga ta plats i huset på sina villkor. Vårdavdelningar med 1-patientrum. Närstående kan delta i vården med möjlighet till övernattning i direkt närhet till barnet. Planering för ett teambaserat arbetssätt ökar närhet och delaktighet mellan personal, patient och närstående. På avdelningarna ges utrymmen för föräldramedverkan. 1-patientrum utgör basen för vårdavdelningar. Härigenom minskas infektionsrisker, anhörigmedverkan förenklas, kommunikation mellan personal och patient underlättas och förutsättningar för god sömn ökas. Vårdrum får egen toalett med dusch. Operationsenheten kan utvecklas med fler och bättre utrustade operationssalar. Verksamheten anpassas till modern medicinteknisk utrustning, hygienstandarden ökas med modern ventilations- och renluftsteknik. Intensivvården ges fler och bättre utrustade IVA-salar och anpassas för bättre integritet, hygien och anhörigmedverkan. En separat isoleringsdel för smittsamma patienter möjliggör en samlad vård för alla IVA-patienter inom barnsjukvården. Ett sammanhängande plan för all högteknologisk vård. Kompetens och utrustning kan samutnyttjas, samarbete mellan olika enheter förenklas. Det innebär också kortare och säkrare patienttransporter. Koppling slutenvård dagvård möjliggörs då nya byggnadens slutenvård via förbindelsegångar kopplas till det befintliga barnsjukhuset. Här kan dagvårdsenheter placeras och samutnyttjande av personal förenklas. Lekterapi, sjukgymnastik, och arbetsterapi placeras lättillgängligt för hela sjukhuset. Med sitt läge vid huvudentrén ger det karaktär till och avdramatiserar mötet med vården. 14

15 Övergripande Rikssjukvården kan utvecklas och förstärkas. Forskning kan utökas och integreras med de kliniska delarna, t ex genom utrymmen inom vårdavdelningar. Utlokaliserade verksamheter kan samlas inom samma byggnad, vilket förenklar samverkan och samutnyttjande av utrustning. Hygienstandard förbättras. Vårdrelaterade infektioner minskas till exempel genom 1-patientrum. Attraktiv arbetsplats. Barnsjukhuset utvecklas till en attraktiv miljö där både patientarbete och administrativt arbete ges miljöer som är stimulerande att vistas i. Utbildning och konferens kan ske i direkt anslutning till respektive enhet. Fokus läggs också på en ljuddämpad miljö där modern teknik för t ex tysta kallelsesystem används. Läkande vårdmiljö. Vårdmiljön är av stor betydelse för hur behandling och vistelse upplevs. En trygg och läkande miljö ges här karaktär av både professionalism och lekfullhet. Kontakt med naturen påverkar behandlingen positivt. Det nya barnsjukhuset vetter dels mot naturområden i sydväst, dels mot en överglasad gård möjlig att nyttja av både patienter, personal och närstående året om. 15

16 BEFINTLIG BYGGNAD NY BYGGNAD OP IVA planerad byggnad publika stråk inom operation Gemensam högteknologisk vård på plan 1 16

17 Samband Den nya byggnaden kopplas samman med befintligt barnsjukhus i plan 0, 1, 4, 5, 6 samt kulvertplan. Entrén finns i plan 0, placerad i de delar som sammanbinder byggnaderna. I den övergripande planen för Östra sjukhusets framtida utbyggnad finns en bärande idé som innebär att avancerad och högteknologisk vård samlas på plan 1. Inom barnsjukhuset avser det barnakut, radiologi, operation och intensivvård. Det nya barnsjukhuset är därför utformat så att det kan samman bindas med ett gemensamt operationshus centralt beläget på tomten, kopplat till CK och KK. Evidensbaserad utformning Begreppet evidencebased design (EBD) används inom dagens sjukhusbyggande såväl i Norden som internationellt. EBD är ursprungligen ett amerikanskt begrepp för att integrera kunskap från olika forskningsdicipliner i syfte att skapa god vårdarkitektur och stödjande vårdmiljöer. I programhandlingen för nytt barnsjukhus redovisas relevanta forskningsresultat bland annat med hjälp av Evidence for Innovation (2008). Boken är en genomgång av 450 vetenskapliga artiklar som har relevans för barnsjukvården. I Evidensbaserad utformning EBD finns en sammanställning av materialet. Konst Konsten är betydelsefull i Drottnings Silvias nya barnsjukhus eftersom den tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Konsten påverkar sin betraktare både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. Tillgänglighet Tillgänglighetsprogrammet lyfter fram särskilda aspekter avseende sjuka barn och ungdomar samt deras familjer och närstående. Funktionshinder av olika slag ställer krav på miljön. Rullstolar och andra hjälpmedel, liksom barnvagnar är vanligt förekommande i ett barnsjukhus. Barnsäkerhetsfrågorna är också särskilt belysta. I en uppföljande granskningsrapport diskuteras hur valda lösningar bör bearbetas i den fortsatta planeringen. Logistik Frågor kring intern logistik, t ex transporter av varor, mat, tvätt och avfall har bearbetats och lyfts in i projektet. Bygganden ansluts inte till det befintliga transport systemet (ATS) utan utrustas med sopsug, rörpost och förbereds för truckar. En separat förstudie, nominerad 2013, beskriver logistik och transportsystem övergripande för hela Östra sjukhuset. 17

18 5. TOMT ÄGOFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGRÄTT Den nya byggnaden planeras i direkt anslutning till det befintliga barnsjukhuset inom Östra sjukhusets arrendegräns. Inget markförvärv erfordras för projektet. Gällande detaljplan för Östra sjukhuset är fastställd Byggrätten vid nybyggnadsområdet medger bebyggelse för allmänt ändamål. Föreslagen byggnad har en byggnadshöjd som innebär en mindre avvikelse från gällande detaljplan. BYGGNADSPLAN 2011 I Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 ges förutsättningar för en ökad bebyggelse framförallt inom tomtens centrala delar. En förändring beskrivs mot en mera urban karaktär där gator och torgplatser blir tydliga byggnadselement. Byggnadsplanen framhåller också behovet av närhet mellan högteknologiska verksamheter för att förenkla samarbete och transporter. Det nya barnsjukhuset utgör ett första steg i denna utveckling, t ex uppförs byggnaden kring en ny torgplats och förbindelsegångar länkar samman barnsjukhuset med kringliggande byggnader. TRAFIK Trafiken inom sjukhusområdet utgörs idag av genomfartstrafik där angöring sker från nordväst, norr, öster och sydväst. Vid uppförandet av ett nytt barnsjukhus påbörjas en strategi där miljön på ett bättre sätt anpassas för gång- och cykeltrafik. Angöring för biltrafik separeras med besökstrafik från nordväst och akuttransporter från öster. Hållplatser för kollektivtrafik utgörs av buss- och spårvagnshållplats vid CK samt busshållplats vid Smörslottsgatan. PARKERING Parkeringssituationen förändras i samband med byggnads- och markarbeten. Totalt försvinner cirka 260 bilplatser som ersätts i ett nytt parkeringshus. Under byggtiden anordnas provisoriska parkeringsplatser inom sjukhusområdet. Innan det nya parkeringshuset är klart förväntas dock ett underskott av 200 platser under cirka ett år (2015 i aktuell tidplan). 18

19 Spårvagn och buss Gångstråk IK IK CK KK CK KK planerad tillbyggnad för CK planerad tillbyggnad för KK PK Patienter och besökare med bil planerad tillbyggnad för CK planerad tillbyggnad för KK PK Buss NY BYGGNAD BK BEFINTLIG BYGGNAD Cykelbana NY BYGGNAD BK BEFINTLIG BYGGNAD Akuttransporter (och personal) Drottning Silvias barn- och ungdoms sjukhus Drottning Silvias barn- och ungdoms sjukhus NORR Ronald McDonald hus NORR Ronald McDonald hus En början till en ny central torgplats Trafikföring, cykel-, gång- och kollektivtrafik nytt P-hus Nytt P-hus 19

20 CK planerad tillbyggnad för KK KK planerad tillbyggnad för CK lekyta parkering entrétorg huvudentré BK NY BYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD skogsparti Markplanering kring den planerade byggnaden med hänsyn tagen till planerade tillbyggnader vid CK och KK 20

21 TOMT OCH MARKPLANERING Östra sjukhusets karaktäriseras av en relativt gles bebyggelse i form av höga skivbyggnader i kombination med lägre mera utbredd bebyggelse. Bebyggelsen är infogad mellan angöringsgator och gräsmattor i ett för 60- och 70-talet typiskt hus i park-koncept. Tomten omgärdas av skogsbeklädda bergsformationer samt i väster ett koloniområde. Barnsjukhuset är placerat inom tomtens södra del. Placeringen innebär ett fritt och öppet läge mot sydväst som gränsar till naturområden där möjlighet till rekreation för patienter, personal och närstående kan tillgodoses på ett lättillgängligt sätt. Läget på fastigheten gör det möjligt att planera för sammanhängande gröna ytor runt om. Natur som man kan se ut på från vårdavdelningar och där man kan vistas i för träning, rehab, rekreation och lek. Entrémiljön är omsorgsfull planerad för orienterbarhet och tillgänglighet med fina markmaterial med gröna inslag och lekfulla element. De gröna uterummen är medvetet planerade så att de kan fyllas med aktiviteter och material efter behov och resurser. Skogen runt den nya byggnaden bildar en fin ram åt platserna. En del i den nära skogen förädlas med en slinga för möjliga aktiviteter. Träd, buskar och blommor visar på årstidernas växlingar och förstärker parkkaraktären för sjukhuset. 21

22 ÖSTRA SJUKHUSET NYTT BARNSJUKHUS SYSTEMRAPPORT Byggnaden har sju plan ovan mark samt två kulvertplan PLAN K1 STERILTEKNISK ENHET Innergård tar in grönska i byggnaden PLAN 0 HUVUDENTRÉ Ny entré vid befintligt stråk PLAN 0 KOMMUNIKATION Tvärförbindelse mellan bef och ny byggnad PLAN 0 LEKTERAPI, SJUKGYMNASTIK OCH ARBETSTERAPI Verksamheterna ger liv och rörelse åt entréplanet PLAN 1 INTENSIVVÅRD OCH OPERATION Framtida intern kommunikation till övriga Östra sjukhuset PLAN 2, 3 ADMINISTRATION FÖR OP / IVA samt TEKNIKUTRYMMEN (redovisas ej i figur) PLAN 4-6 VÅRDAVDELNING Förbindelsegångar till bef byggnad 22 PLAN 7 HELIKOPTERLANDNINGSPLATS Glastaket skyddar mot buller

23 6. BYGGNAD UTFORMNING OCH GESTALTNING Den nya byggnaden uppförs väster om befintlig byggnad BK. Byggnaden utformas som ett södervänt U gränsande till naturområdet söder om byggnaden. Byggnaden uppförs i sju plan ovan mark kring ett inre entrétorg och en överglasad innergård Under mark finns två kulvertplan Entrétorget och innergården har utblickar mot entrén i norr samt mot naturområden i söder I anslutning till entrétorget placeras hissar och entrépunkter De nedre våningsplanen ges ett byggnadsdjup anpassat för verksamheter som kräver stora rumsmått operation, intensivvård, rehabdelar och sterilteknisk enhet. De övre planen utformas smalare där vårdavdelningarnas krav på god dagsljusmiljö och utblickar mot natur varit vägledande. Den nya byggnaden kopplas samman med befintlig byggnad i plan 0, 1, 4, 5, 6 samt kulvertplaner. Ett antal projekt mål som påverkar byggnadens överordnade gestalt och arkitek toniska utformning, invändigt och utvändigt, har formulerats: Patienten i centrum Familjemedverkan Liv och rörelse Teknikintensiva miljöer Hållbarhet och energieffektivitet I Gestaltningsprogrammet beskrivs hur byggnaden och lokalerna skall utformas: Den nya byggnaden får en egen identitet på sjukhusområdet samtidigt som den underordnar sig områdets byggnadskaraktärer av tydliga volymer och horisontella band. I fasaden finns urtag som ger byggnaden en identitet. Genom dessa syns de mer publika rummen som utstrålar värme, både när det är ljust och mörkt ute. Inomhus gestaltas byggnaden för att avdramatisera mötet med vården och stimulera interaktion och fantasi. Material som exempelvis trä har valts i stor utsträckning eftersom det är levande och utstrålar värme. Lokalerna skall ge intryck av liv och rörelse och ge plats för en vardag Lokalerna måste vara funktionella och rymliga men samtidigt vara trivsamma och ljusa Lokalerna skall ge förutsätt ningar för en god arbetsmiljö 23

24 PLAN K1/K2 Under byggnaden ryms två kulvertplan anslutna till övriga Östra sjukhuset. I det övre planet finns i souterrängläge med dagsljus en sterilteknisk enhet för hela Östra sjukhuset. Här återfinns också omklädningsrum för operations-, intensivvårds- och sterilenheterna samt förråd. Det undre kulvertplanet utformas för godsmottagning med anslutning till uppackningsrum, förråd, återvinningsrum och städcentral. Detta plan rymmer också teknikutrymmen. PLAN 0 Entré En ny gemensam huvudentré för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus planeras i en lägre byggnad mellan nya och gamla barnsjukhuset. Läget och utformningen gör att den syns bra. Patienter och besökare möter här en välkomnande och tydligt annonserad reception. Från entrén leds man in i den nya byggnaden till ett mindre entrétorg med utblickar mot söder och med direkt kontakt till en gemensam vinterträdgård. Här går det bra att sitta ner och ta en paus eller fika. Entrédelarna ges en lekfull och barnvänlig karaktär samtidigt som de skall upplevas som lugna och trygga av barn, familjer och besökare. Lekterapi och skola i direkt anslutning till entrédelarna avdramatiserar här mötet med vårdens övriga verksamheter. Sambandet mellan vårdavdelningarna och framförallt lekterapin är starkt och det är nödvändigt att barn som ligger inne har nära dit. Lekterapi, skola och bibliotek Lekterapi, skola och bibliotek placeras lättillgängligt i den nya byggnaden verksamheter som kan utnyttja torget för t ex musik och teater. På lekterapin finns aktiviteter för alla åldrar, både stillsamma och livliga. Det finns t ex snickarrum, syrum, sjukhuslek, musikstudio och biljardrum. Lekterapin är öppen både för inneliggande barn och barn som besöker mottagningarna. Även syskon är välkomna. Från lekterapin nås ett grönområde med utomhuslekplats och en läkande trädgård. Arbetsterapi och sjukgymnastik Samutnyttjande av lokaler blir möjligt för sjukgymnastik och arbetsterapi. En separat del omfattar gymnastiksal, gym, bassäng och omklädningsrum. Bassängen är ett värdefullt tillskott för flera sjukdomsgrupper, t ex barn med reumatism, svår övervikt och andra funktionshinder. Ytor för utomhusträning ligger i direkt anslutning söder om sjukgymnastiken. 24

25 Huvudentré Bassängen 25

26 PLAN 1 OPERATION OCH INTENSIVVÅRD Operation Operationsavdelningen innehåller en angiosal, en hybridsal och fem operationssalar. Detta ger förutsättningar för avancerad operationsverksamhet med teknikutrymmen i direkt anslutning i planet ovanför. De förläggs i västra delen av byggnaden för att möjliggöra en direkt anslutning till framtida vuxenoperation. Med fler och större operationssalar kan operationskapaciteten förändras. Ett stort antal barn opereras idag på Sahlgrenska sjukhuset. Målet är att dessa barn i framtiden ska kunna opereras på det nya barnsjukhuset. Totalt utökas operationskapaciteten med två operationssalar. En viktig medicinsk förutsättning har infriats med att intensivsvård och operation ligger i samma plan samt att byggnaden förbereds för förbindelse gångar med ett planerat operationshus för vuxenvården. Detta skapar flexibilitet och en möjlighet för samutnyttjande mellan barn- och vuxenverksamheterna. Intensivvård Intensivvårdsavdelningen förläggs till byggnadens östra del med en förbindelse direkt till operationsavdelningen. Avdelningen planeras för 16 patienter, varav 12 i 1-patientrum och 4 i 2-patientrum. 4 av 1-patientrummen utformas som isoleringsrum vilka kan nås direkt utifrån. Totalt utökas intensivvården med 4 platser. Patientrummen grupperas två och två med gemensam del för övervakning, läkemedelsberedning samt viss förvaring. I anslutning till patientrummen finns övernattningsmöjlighet för närstående. Som en följd av att fler barn kommer att opereras här får intensivvården större kapacitet och utökas med fyra platser. Uppvakningsenhet En uppvakningsenhet för 10 patienter placeras mellan operations- och intensivvårdsenheterna. 26

27 Operationssal Operationssal där ca 10 personer arbetar tillsammans Intensivvårdsenhet Föräldradel Intensivvårdsrum Övervakningsrum 27

28 PLAN 2, 3 ADMINISTRATION OCH TEKNIKUTRYMMEN Administration Expeditioner, mötesrum, personalrum och jourrum för operation och intensivvård förläggs till norra delen av detta plan och nås direkt via interntrappor från intensivvårds- och operationsavdelningen i planet under. Teknikutrymmen På våningsplanen ryms huvuddelen av byggtekniska utrustningen. Ytan är placerad mitt i byggnaden för att förenkla framtida förändringar inom operation och intensivvård samt att minska ytorna för vertikala schakt. PLAN 4, 5, 6 VÅRDAVDELNINGAR Vårdavdelningarna planeras för patientnärmre vård, ett arbetssätt där fokus ligger på mötet med patienten, samt närhet och delaktighet för patient, närstående och medarbetare. Personalen kommer att arbeta i mindre team där varje team samlas runt en teamstation med 5-6 patienter. Föräldrarna kommer därför att ha nära till den personal som vårdar barnet. I föräldraköken kan föräldrarna värma och förvara mat. Varje våningsplan utformas för 32 patienter. Målet är att skapa generellt utformade vårdavdelningar där bra lösningar upprepas. En hög och likvärdig standard på installationer och utrustning innebär att framtida omflyttningar kan göras utan stora ombyggnader. Det blir också möjligt att längre fram ta emot nya patientgrupper. I grundutförandet är vårdavdelningarna på de tre vårdplanen lika. Viss anpassning har gjorts då behovet av övervakningsplatser, isoleringsrum och stödfunktioner skiljer sig något mellan specialiteterna. Vårdplanen kopplas till den befintliga byggnaden via förbindelsegångar. Här kan samverkan ske med till exempel dagsjukvård och administrativa funktioner. PLAN 7 HELIKOPTERLANDNINGSPLATS Yttertaket planeras för en helikopterlandningsplats. Läget här ger möjlighet för patienter och akutpersonal att via hiss nå plan 1 med akutmottagning, operation, intensivvård samt via kulvert till övriga enheter på Östra sjukhuset. I framtiden kan hela östra sjukhuset nås via plan 1. 28

29 Administrationsplan PENTRY MATRUM DAGRUM / LEK UTBLICK Team 1 DIKTERING DOKUM. PLATS UTBLICK NÄRFÖRRÅD TEAM- DOKUM. PLATS RUM DIKTERING ANHÖRIG- SÄNG TEAM- RUM NÄRFÖRRÅD Team 2 PENTRY TRAPPA MATRUM DAGRUM / LEK BALKONG UTBLICK Patientrum Plan 4, 5, 6 Del av vårdavdelning 29

30 BYGGNADSTEKNISK BESKRIVNING Projekterade systemlösningar baseras på programmerade krav och redovisas i den samlade systemhandlingen. För en överblick av systemlösningarna så finns en sammanfattande systembeskrivning som lika övriga dokument kan erhållas på anmodan. Resurseffektiv En resurseffektiv byggnad innebär att de byggnadstekniska lösningarna stödjer verksamheten genom hela byggnadens livslängd. För att klara det så planeras för integrerade system som strukturerats för att tillåta ett flexiblare och därav effektivare nyttjande. Nyckeln för att nå samtliga tekniska mål har därför varit att öka medvetenheten vid valen av tekniska lösningar. Hållbar En hållbar byggnad innebär att byggnadens totala miljöpåverkan minimeras samtidigt som en god innemiljö vidhålls, under byggnadens hela livscykel. Grundläggande är även här att byggnaden kan användas effektivt över tid varför strävan att anpassa lösningarna efter förväntad livslängd varit viktig. Västra Götalandsregionens centrala mål att minimera energianvändningen präglar alla systemlösningar. Byggnaden och dess verksamhet har ett energi mål på 100 kwh per tempererad kvadratmeter och år i köpt energi. För detaljerad redovisning av den relativt komplexa energifrågan så finns en särskild energirapport. Som ytterligare stöd i miljöstyrningen av projekteringen så har Sweden Green Buildings system för certifiering av Miljöbyggnad använts med målet att uppnå högsta nivån guld. Redovisad byggnad uppnår nivå guld med undantag för dagsljusfaktorn i enstaka rum på markplan som kommer att utredas vidare i nästa skede. En detaljerad statusredovisning för Miljöbyggnad har tagits fram för att ge den samlade bilden. Driftoptimerad En driftsoptimerad byggnad innebär att den fungerar för att kunna stödja verksamheten och bidra till att verksamhetens mål kan uppfyllas. Driftsperspektivet över byggnadens livslängd och vid olika belastningar är därför styrande för alla systemlösningar. De tekniska målen kräver en ökad tekniska komplexitet hos systemen och för att tillåta detta så har systemen samtidigt anpassats för att byggnaden lätt ska kunna användas rätt. En driftsoptimerad byggnad med rätt systemlösningar skapar nödvändiga förutsättningar för en robust och driftsäker sjukvårdsbyggnad. 30

31 7. UTRUSTNING Utrustningskostnaden vid ibruktagande är svårbedömd och beror bland annat på vilken status som barnsjukhusets befintliga medicinsktekniska utrustning har vid detta tillfälle. I kostnaden ingår byggnadspåverkande och lös utrustning. Ett barnsjukhus måste ha stor flexibilitet för att möta behovet av varierande sjukhusvård som gäller alla åldrar och ett brett spektrum av diagnoser samt framtida arbetssätt eller omorganisationer. Ett exempel är operationsavdelningen som kräver ett antal olika operationsbord beroende på hur stort barnet är som skall opereras. Vidare kräver det stora antalet olika diagnoser rätt förutsättningar gällande utrustning på intensivvårdsavdelningen samt vårdavdelningarna. Den nya byggnaden har med få undantag 1-patientslösningar, enkelrum, vilket förutsätter enhetlig utrustning på alla vårdplatser. Detta ger också barnets familj möjlighet och förutsättningar för att vara nära och deltagande. Flexibel bestyckning av utrustning syftar till att undvika transporter av svårt sjuka barn i olika vårdskeden. Nedan följer några exempel på betydande installationer av medicinskteknisk utrustning: Sterilteknisk enheten på plan K1 skall kvalitetssäkra rengöring av instrument till hela Östra sjukhuset. Operationsavdelningen består av fem operationssalar, en hjärtsal samt en angiosal. Utrustningarna i dessa salar är mycket komplexa. Övervakningssystem (kontinuerlig övervakning av bl a hjärtfrekvens, blodtryck och syremättnad) kommer att installeras på operations- och intensivvårdsavdelningen samt på flera vårdplatser på plan 4 och 6. Kardiologin, kommer att ha övervakning på samtliga vårdplatser samt telemetrisk hjärtövervakning. I dagsläget planeras för att möjlighet skall finnas för att installera telemetri på samtliga vårdavdelningar och vårdplatser, en förutsättning för flexibilitet. Varje enkelrum på vårdavdelningarna kräver, ur hygienaspekt, en mindre modell av spoldesinfektor. 31

32 I den nya byggnaden kommer vi att med hjälp av inredningsarkitekt skapa en tilltalande och funktionell miljö. Bassäng med höj- och sänkbar botten kommer att installeras på plan 0. Bruttoinvesteringen för att utrusta byggnaden beräknas totalt till ca 380 mkr. Då det är ett antal år fram till inflyttning i byggnaden innebär det att viss anskaffning och utbyte av utrustning sker via den årliga investeringsplaneringen. I dagsläget uppskattar vi reduceringen av bruttoinvesteringen, till 30% tillsammans med den redan idag befintlig utrustningen, som flyttas med till den nya byggnaden. Nettoinvesteringen beräknas därför till 266 mkr inklusive 38 mkr för sterilenhetens utrustning. Utifrån beräknad kapitaltjänstkostnad är ca 50% ny utrustning och den andra hälften är ersättningsutrustning. Räknat på en nyinvestering på 133 mkr ger detta en ökning av kapitaltjänstkostnaden på ca 4 mkr per år. Samma beräkning används beträffande byggnadsberoende utrustning. Det ger ytterligare ca 1 mkr per år. Investeringsbedömning utrustning (mkr): Nettokostnad mkr Verksamhet byggnadsberoende, Vb...40 mkr TOTALT mkr Terrass på vårdplanet 4 32

33 8. TIDER Nedan redovisas förenklade övergripande projekttider indelade skedesvis. Projektets målsättning är att kunna inleda ett stegvis ibruktagande under Mer detaljerad projekttidplan kan erhållas på anmodan. FÖRSTUDIE PROGRAM SYSTEM PRODUKTION GENOMFÖRANDEBESLUT IBRUKTAGANDE Lekterapi 33

34 9. GENOMFÖRANDE Målsättningen är en driftsatt byggnad där produktionens kvalitet, kostnad och tid uppfyller förväntat resultat. Uppförandet av byggnaden innebär en störning och måste göras med stor hänsyn till pågående verksamhet på hela Östra sjukhuset. Projektets storlek och karaktär innebär dessutom många beroenden och kopplingar till övrig utveckling av Östra sjukhuset. Detaljer kring genomförandet redovisas i separat dokument som kan erhållas på anmodan. Infart till Nya barnsjukhuset 34

35 10. KOSTNADSBERÄKNING Systemkalkylen är genomförd i kostnadsläge Verksamhetsdriven fastighetsinvestering ,0 mkr Säkerhetsanläggning...20,0 mkr Nytt parkeringshus...54,0 mkr TOTALT ,0 mkr Konstinvesteringar (max 1% av investeringsbeloppet) Nytt barnsjukhus (inkl omkostnader)...12,9 mkr Nytt parkeringshus (inkl omkostnader)...0,54 mkr TOTALT...13,44 mkr Energiproduktionsanläggning...5,5 mkr 35

36 11. EKONOMI VERKSAMHETEN Antalet vårdplatser planeras lika nuvarande i antal men flertalet patienter förläggs i 1-patientrum jämfört med idag. Samma bemanning beräknas därför upprätthålla verksamheten i den nya byggnaden. För att motverka längre gångtider då ytan blir större organiseras personalen i team och arbetar enligt principen patientnärmre vård. Detta innebär i korthet att vårdpersonalen finns ute hos patienterna och förråd och dokumentationsmöjligheter läggs nära patienterna. Förrådshanteringen sköts enligt principen Material i vården och kan då frigöra tid för vårdrelaterat arbete. Den slutna vården och den öppna knyts samman lokalmässigt med hjälp av förbindelsegångar mellan den nya och gamla byggnaden och personalen kan därmed stödja varandra i arbetet. 1-patientrummen innebär också en bättre möjlighet för närstående att ta del i vården samt att smittorisken mellan patienterna minskar och därmed även kostnaderna för vårdrelaterade åkommor. Dagens operationssalar utökas med två salar. Detta innebär minskad natttjänstgöring och att strykningar i operationsprogrammet eventuellt helt kan undvikas av platsskäl. Idag stryks mellan %. Kostnaderna för omhändertagande i väntan på operation minskar. Dessutom räknar sjukhuset med att hjärt- och andra kirurgiska ingrepp ökar pga av att rikssjukvårdsuppdraget ändras med ökade intäkter som följd. Intensivvårdsplatserna byggs ut med ett tillskott på 4 platser till totalt 16. Problemet är det samma som för operation att det idag är underdimensionerat och strykningar i operationsschemat har sin grund även här. Idag vårdas infekterade patienter på IK men kommer att kunna ligga i nybyggda isoleringsrum på IVA. Detta minskar dagens delningseffekter. Ger också möjlighet att klara ett utökat rikssjukvårdsuppdrag och därmed ökade intäkter. Efter ibruktagandet av det nya barnsjukhuset, kommer ytor att tomställas i den befintliga byggnaden. Detta möjliggör för en upprustning, modernisering, och anpassas till nya verksamheter. Vilka verksamheter som ska ta lokalerna i anspråk efter ombyggnaden är inte bestämt men kommer att utgå från Lokalförsörjningsplanen för hela Östra sjukhuset som är under framtagande. På sikt kommer detta innebära att den ökade hyreskostnaden för barnsjukhuset minskas med hjälp av att utlokaliserade verksamheter flyttar in i den befintliga byggnaden och att flertalet paviljonger kan avvecklas och externa hyreskontrakt avslutas. Arbetet med en förstudie för det befintliga barnsjukhuset har påbörjats. 36

37 VÄSTFASTIGHETER Baserat på framtagna preliminära Hyresgästritningar har hyresintäkterna beräknats och redovisas nedan. NY HYRA NYBYGGNATION Nytt barnsjukhus (avtalstid 20 år)...su...40,1 mkr/år Nytt barnsjukhus (avtalstid 20 år)...region Service...0,4 mkr/år Nytt barnsjukhus (avtalstid 20 år)...västfastigheter...0,4 mkr/år Säkerhetsanläggningar (10 år, 2,9 %)...SU...2,3 mkr/år Nytt parkeringshus (avtalstid 20 år)...vf, P-verksamheten..3,0 mkr/år TOTALT... 46,2 mkr/år Ny hyra paviljonger, SU...1,6 mkr/år Avgående hyra för rivna lokaler: Paviljong 2, SU...0,4 mkr/år Paviljong 5, SU...1,0 mkr/år Tillväxthuset, SU...0,2 mkr/år Markaprkering, VF...0,3 mkr/år TOTALT...1,9 mkr/år BEHOV AV ÅRLIGT KONCERNBIDRAG Nytt barnsjukhus...48,7 mkr/år Nytt parkeringshus...1,7 mkr/år TOTALT... 50,4 mkr/år Evakueringskostnad...Västfastigheter...5,0 mkr 37

38 12. FAKTA YTOR OCH NYCKELTAL Den föreslagna byggnaden omfattar en nybyggnation om cirka m² BRA. OP-avdelningen planeras för 7 salar varav 5 OP-salar om m² och hjärtsal och angiosal om vardera 88 m². IVA planeras för 16 patienter varav 12 i 1-patientrum med yta av 27 m² (exkl förrum och anhörigdel). Vårdavdelningar planeras för 32 patienter per plan, totalt 96 vårdplatser. Patientrummen utgörs huvudsakligen av 1-patientrum med en yta av 23 m² inkl förrum. Avdelningar planeras för 5-6 patienter per teamstation, dvs 6 teamstationer per plan. Med föreslagen lösning innebar det ett nyckeltal 92 m² verksamhetsyta per patient (balkong mot innergård ej medräknad). Den relativt höga nyckeltalet förklaras av en lös ning baserad på 1-patientrum, relativt få patienter per teamstation samt ytor för föräldramedverkan i vårdarbetet. YTSAMMANSTÄLLNING nybyggnad BRA m² ombyggnad BRA m² nybyggnad BTA m² totalt m² landskap... cirka m² 38

39 PLAN 8 nybyggnad BRA m² PLAN 7 HELIKOPTERLANDNINGSPLATS nybyggnad BRA m² PLAN 6 VÅRDAVDELNING nybyggnad BRA m² PLAN 5 VÅRDAVDELNING nybyggnad BRA m² PLAN 4 VÅRDAVDELNING nybyggnad BRA m² PLAN 3 ADMINISTRATION OCH TEKNIKUTRYMMEN nybyggnad BRA m² PLAN 2 ADMINISTRATION OCH TEKNIKUTRYMMEN. nybyggnad BRA m² PLAN 1 OPERATION - INTENSIVVÅRD nybyggnad BRA m² ombyggnad BRA m² PLAN 0 HUVUDENTRÉ,LEKTERAPI, SKOLA, BIBLIOTEK, ARBETSTERAPI, SJUKGYMNASTIK nybyggnad BRA m² ombyggnad BRA m² PLAN K1 KULVERTPLAN STERILTEKNISK ENHET nybyggnad BRA m² ombyggnad BRA m² PLAN K2 KULVERTANSLUTNINGAR nybyggnad BRA m² ombyggnad BRA m² PLAN K3 nybyggnad BRA...10 m² 39

40 PROJEKTORGANISATION Systemhandling jan - dec 2013 REGIONSTYRELSE OSG/ SKYDDSKOMMITTÉ UPPDRAGSTAGARE OMR 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset REFERENSGRUPP OLG omr 1 PROJEKTLEDNINGSGRUPP ordförande områdeschef omr 1 INTRESSENTER Patientföreningar Insamlingsstiftelsen Kunskapscentra mfl PROJEKTGRUPP Projektledare SU och VF Arkitekter ARBETSGRUPPER 40

41 Innergården på entréplan 0 Hisshall på entréplan 0 41

42 13. FRAMTAGNA HANDLINGAR Följande handlingar är framtagna för projektet: Systemhandling , PM Kalkylhandling Kontaktperson för uppgifter och framtagna handlingar är Johannes Hellsing, Västfastigheter, HUVUDDOKUMENT RITNINGAR SYSTEMRAPPORT SYSTEM- BESKRIVNING UTREDNING NÄRLIGGANDE BYGGNADER KALKYL STYRANDE DOKUMENT MODELLER RFP LCC-KALKYLER YTA/ ZONER 42

43 UNDERLAG FRÅN OLIKA DISCIPLINER ARKITEKTUR Planlösningar Fasadgestaltning Rumsutformning Beskrivning av ytskikt Barnperspektiv Logistik och flöden AKUSTIK Ljudkrav och lösningar för akustik BRAND Brandskyddsbeskrivning Riskanalys Helikopterplatta Brandskyddsritningar ELTEKNIK Teknisk beskrivning av el-, tele- och transportsystem Beslysningslösningar ENERGISAMORDNING Energirapport Mätstrategi Uppföljningsprogram Miljöbyggnadsklassificering Prestandakrav Energiberäkning KONSTRUKTION Konstruktionsbeskrivning Fuktsäkerhetsbeskrivning Geotekniska rapporter MARK Situationsplan Beskrivning markytor Trafikdimensionerande förutsättningar gata/mark MILJÖ Miljöprogram Kontrollplan miljö och energi Dagsljus Markundersökning STYR- OCH SYSTEMINTEGRATION Systembeskrivning för fastighetsstyrning Systembeskrivning för systemintegration SÄKERHET Säkerhetsprogram Zonritningar Riskanalyser VVS Systembeskrivning VVS Yttre VA Luftbehandlning Rör Gas Sprinkler 43

44