Om ma nskliga ra ttigheter

Transkript

1 Fakulteten fo r samha lls- och livsvetenskaper Samha llskunskap Joel Westman Om ma nskliga ra ttigheter En studie i hur fyra gymnasiela rare behandlar demokrati och ma nskliga ra ttigheter i sin undervisning. On human rights A study of how four teachers deal with democracy and human rights in their teaching. Examensarbete 15 ho gskolepoa ng La rarprogrammet Datum: Handledare: Anders Broman

2 Abstract The purpose of this examination project was to study how active teachers have for perception of the human rights in Swedish schools and if the teachers believe that teaching about human rights develops students democratic skills. The essay also discusses how human rights appears in the governing documents. It is clear that its position has changed over time and in the new courses and curricula with an even more clear position. The study was done using qualitative interviews with four active teachers. All teachers who I have interviewed believe that democracy and human rights is associated with democracy and that human rights education develops students democratic skills. The quantity and type of education varies between teachers, but none of the teachers teaches human rights on a regular basis. The most common is that the teaching is done in relation with segment about democracy. Key Words: Civics, secondary schools, teachers, democracy, human rights

3 Sammandrag Syftet med det ha r examensarbetet var att underso ka hur verksamma gymnasiela rare har fo r uppfattning av de ma nskliga ra ttigheternas sta llning i a mnet samha llskunskap och om la raren anser att undervisningen om de ma nskliga ra ttigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar a ven upp hur ma nskliga ra ttigheterna framtra der i styrdokumenten. Det framgår att dess position har fo ra ndrats o ver tid och har i de nya kurs och la roplanerna fått en allt mer tydlig position. Underso kningen skedde med hja lp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma la rare. Samtliga la rare som jag har intervjuat anser att demokrati och ma nskliga ra ttigheter a r något som ho r ihop med demokrati och att undervisning om ma nskliga ra ttigheter utvecklar elevernas demokratiska fo rmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan la rarna men ingen av la rarna undervisar ma nskliga ra ttigheter på regelbunden basis. Det vanligast fo rekommande a r att undervisningen sker i samband med att la raren undervisar om demokrati. Nyckelord: Samha llskunskap, gymnasieskolan, la rare, demokrati, ma nskliga ra ttigheter.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Disposition Syfte Frågesta llningar Avgra nsningar Bakgrund Demokrati och demokratiteorier Ma nskliga ra ttigheter Delslutsats Tidigare Forskning Kursplan och skollag Delslutsats Metod Val av metod Urval Intervjuernas genomfo rande Reliabilitet och validitet Analysmetod Etiska o verva ganden Resultat Presentation av la rarna Skolans organisation La rarnas uppfattning om demokrati La rarnas uppfattning om ma nskliga ra ttigheter Demokrati och ma nskliga ra ttigheter Undervisning om ma nskliga ra ttigheter Ma nskliga ra ttigheter och elever Sammanfattning av resultat Analys Slutsats Slutsats och diskussion Fo rslag på vidare forskning Avslutande didaktisk diskussion...33

5 1. Inledning I detta examensarbete kommer jag att underso ka vad verksamma samha llskunskapsla rare har fo r uppfattningar om de ma nskliga ra ttigheterna och dess sta llning i den svenska gymnasieskolan. Underso kningen kommer att med kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasiela rare som vetenskaplig metod. En stor anledning till mitt val av forskningsområde a r att jag under ho stens kurser i samha llskunskap D fått upp o gonen fo r demokratibegreppet och vad det inneba r fo r undervisningen. Det a r fra mst Ann Bernmark-Ottossons avhandling 'Demokratins sto ttepelare' som behandlar la rarstudenters syn på demokrati som har fått mig intresserad av detta a mnesområde. Fra mst genom att den visar på att det finns en viss differens i synen och uppfattning på demokrati bland la rarna i den studien. Jag skulle vilja se om dessa skillnaderna a ven finns på andra områden a n just specifikt demokratibegreppet. Jag har fått den uppfattningen att det a r något som har fått en allt mer tillbakadragen plats i många ma nniskors medvetande och då fra mst yngre ma nniskor som kanske tar deras ra ttigheter fo r givet. Detta sker samtidigt som att de ma nskliga ra ttigheterna har fått en allt mer framskjuten placering i den nya skollagen som tra dde i kraft sommaren De ma nskliga ra ttigheterna har a ven fått en mer framskjuten framtoning i de o vriga styrdokumenten i Gy 11. Man kan också idag se att ma nniskor o ver hela va rlden slåss fo r sina ra ttigheter. En stark kamp fo r de ma nskliga ra ttigheterna och mot fo rtrycket skedde under 2011 i arabva rlden under den så kallade 'Arabvåren'. En fo rhoppning a r att att genom denna uppsats a r en o ka fo rståelsen fo r undervisningen om ma nskliga ra ttigheternas i samha llskunskap och en djupare kunskap i hur la rare undervisar om ma nskliga ra ttigheter i gymnasieskolan. Detta kan vara viktigt fo r att undervisningen om de ma nskliga ra ttigheterna ska utvecklas. 1

6 1.1 Disposition Detta examensarbete a r disponerad på fo ljande vis. Jag kommer att inleda uppsatsen med ett kapitel som behandlar bakgrunden fo r a mnet och olika teorier som ligger bakom denna underso kning. Fokus kommer att ligga på demokratiteorier och ma nskliga ra ttigheter. Bakgrundskapitlet innehåller a ven en redogo relse och diskussion kring tidigare forskning på området samt en genomgång av styrdokument och skollagen. Vidare i kapitel 3 så presenterar jag mitt val av metod som jag anva nt mig av i insamlandet av data. Jag kommer a ven att presentera hur jag har analyserat och bearbetat datan som har inkommit. I kapitel 4 redogo r jag de resultat jag har fått fram genom underso kningen. I kapitel 5 analyserar jag resultaten och i kapitel 6 drar jag slutsatser utifrån analysen och resultaten. Slutligen i kapitel 7 så diskuterar jag uppsatsen ur ett didaktiskt perspektiv. 2

7 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats a r att underso ka vilken sta llning de ma nskliga ra ttigheterna har hos verksamma la rare i a mnet samha llskunskap på gymnasial nivå. Syftet a r också att underso ka hur la rarna ser på elevernas demokratiska utveckling i samband med undervisningen om de ma nskliga ra ttigheterna Frågeställningar Dessa a r de centrala frågesta llningarna fo r denna uppsats. Dessa frågesta llningar bygger utifrån syftet med uppsatsen. - Finns det samband mellan la rarnas syn på demokrati och hur de bedriver sin undervisning om de ma nskliga ra ttigheterna? -Vad har gymnasiela rarna fo r syn och tankar kring de ma nskliga ra ttigheternas sta llning i a mnet samha llskunskap? -Anser la rarna att undervisningen om de ma nskliga ra ttigheterna utvecklar elevernas uppfattning av demokrati? Avgränsningar Den viktigaste avgra nsningen jag har valt att go ra i denna underso kning a r att jag inte va ljer att underso ka hur la raren undervisar i demokrati. Jag va ljer da rfo r endast att underso ka hur de undervisar i ma nskliga ra ttigheter. Den fra msta anledningen till det a r att det redan finns en va l genomfo rd underso kning på a mnet i Ann Bernmark-Ottosons avhandling Demokratins sto ttepelare och dels fo r att det faller utanfo r ramen fo r denna uppsats syfte. Jag har valt sa tta en kvantitativ avgra nsning vid fyra la rare fo rdelat på två olika gymnasieskolor. 3

8 2. Bakgrund I detta kapitel kommer jag att la gga fram och fo rklara olika demokratiteorier och definitioner fo r att senare kunna go ra avgra nsningar fo r underso kningen. Jag ska a ven kunna go ra kopplingar till teorierna till de resultat som jag får ut. Jag kommer också att presentera de ma nskliga ra ttigheternas historia samt vad de inneba r i dagens samha lle. Demokrati och ma nskliga ra ttigheter a r inte identiska begrepp men de a r ta tt knutna till varandra. Viktiga ma nskliga ra ttigheter som åsiktsfrihet och mo tesfrihet har en direkt koppling till demokratibegreppet. Sett till denna uppsats syfte så kra vs det att man studerar vilka demokratiperspektiv som a r relevanta ur skolans perspektiv. 2.1 Demokrati och demokratiteorier Fo r att kunna gå vidare och genomfo ra denna uppsats och underso kning ska jag beskriva och diskutera olika demokratiteorier och hur man kan tolka begreppet demokrati genom dessa teorier. Det finns många olika perspektiv man kan se på demokrati och det a r ett mycket debatterat a mne. En enkel so kning på svenska Wikipedia ger definitionen att demokrati a r ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på styrelseformer da r makten utgår från medborgarna via fria och allma nna val. 1 Historiskt sett så har demokrati fo rst och fra mst setts som ett styrelsesa tt. Att medborgarna styr o ver sig sja lva och att medborgarna har ra ttigheter gentemot staten a r två av demokratins a ldre grundprinciper som vi a ven kan se i dagens uppfattning av demokrati. 2 Den moderna demokratin bygger på att den politiska makten utgår från folket och att medborgarna ska ha mo jlighet till att påverka lagstiftning och beslutsfattandet samt att individers ra ttigheter respekteras och tillgodoses i en stat. 3 Vår tids syn på demokrati domineras a ven av diskussioner om staters olika konstitutioner och vad de sa ger om hur medborgarnas inflytande och deltagande ska regleras. 4 Robert A Dahl a r en demokratiteoretiker och professor vid Yale University. Han har skrivet boken 'Demokrati och dess antagonister'. I den beskriver han demokrati som en uppfinning som a r ja mfo rbar med hjulet och som ett styrelsesa tt samt en politisk process i fo rsta hand. Dahl skriver att uppkomsten av demokratin och fo ra ndringen som kom efteråt återspeglade en ny fo rståelse av va rlden och dess mo jligheter. 5 Dahl na mner också det antika perspektivet på demokrati som kom till under antikens Grekland. 1 Demokrati - Wikipedia 2 Mikael Spång, Det moderna demokratiidealet (Lund: Studentlitteratur, 2005) s.7 3 Mikael Spång 2007 s.7 4 Mikael Spång 2007 s.9 5 Robert A. Dahl, Demokrati och dess antagonister ( Stockholm: Ordfront, 1999) s. 23 4

9 Det finns flera utma rkande drag och kriterier fo r den formen av demokrati. De allra mest utma rkande dragen a r att medborgarnas antal måste vara begra nsat fo r att undvika en heterogenitet bland medborgarna som då sågs som en grogrund fo r politiska konflikter och oenighet. En annan detalj som var central fo r det antika perspektivet a r också att medborgarna måste ha mo jlighet till att kunna samlas och besluta direkt om lagar och politik. 6 Det moderna perspektivet som Dahl diskuterar a r den republikanska traditionen. I likhet med den antika traditionen ansåg det republikanska synsa ttet att ma nniskan till sin natur a r en social och politisk varelse som måste leva tillsammans i en politisk sammanslutning bestående av goda medborgare fo r att utveckla sina mo jligheter. 7 Dahl har a ven konstruerat ett antal olika kriterier och ideal fo r en demokrati och politisk process. Centralt i dessa a r fo resta llningen om lika egenva rde. Bland annat så pekar Dahl på att varje medborgares intresse fo rtja nar lika mycket uppma rksamhet och ha nsyn. Han na mner också att bindande beslut skall bara fattas av personer som a r understa llda de besluts som tas. 8 Dahl poa ngterar också att varje medborgares kan kra va lika mycket inflytande som en annan medborgare i till exempel i en folkomro stning. 9 Dahl står fo r en syn på demokrati som till stor del bygger på en uppfattning att demokrati kan ja msta llas med ett politiskt styrelsesa tt men också hur medborgare kommer fram till beslut genom att leva med varandra. Eftersom jag studerar la rares tankar kring ma nskliga ra ttigheter och demokrati så anser jag att det a r av stor vikt att ha med Dahls perspektiv i uppsatsen då det kan påvisa ett perspektiv som inneba r att demokrati och ma nskliga ra ttigheter a r två separata fenomen. Ett annat perspektiv på demokrati har John Dewey presenterat i sin bok 'Demokrati och utbildning' som publicerades fo r fo rsta gången John Dewey har utformat ett demokratiideal som på många sa tt skiljer sig från Dahls perspektiv på demokrati. Dewey menar att demokrati inte i fo rsta hand a r en styrelseform utan att demokrati i fo rsta hand a r en en form av liv i fo rening med andra. Enligt Dewey a r demokrati na rmast något som kan liknas vid en livsstil. 10 Dewey pekar också på att utbildning a r mycket viktigt fo r en demokrati. Han menar att va ljarkåren i en regim måste vara utbildad då de måste finna en ersa ttning i ett frivilligt engagemang vilket att gå och ro sta i en folkomro stning a r. Denna va g till ersa ttning kan endast tas fram genom utbildning enligt Dewey. 11 Enligt Dewey så a r en planerad och systematisk utbildning också viktig fo r ett demokratiskt 6 Dahl 1999 s Dahl 1999 s Dahl 1999 s Dahl 1999 s John Dewey, Demokrati och utbildning (Go teborg: Daidalos, 1997) s Dewey 1997 s

10 samha lle na r vi lever ett socialt liv da r o msesidiga intressen påverkar varandra och da r framsteg och anpassning spelar en stor roll. Dewey menar att man måste ta nka på och ta ha nsyn att det kan finnas olika fo rutsa ttningar inom dessa grupper. Skolan och utbildning har enligt Dewey uppgiften att plocka bort icke o nskva rda faktorer som kan ta nkas finnas i ett samha lle. Exempel på det kan vara fra mlingfientliga åsikter som strider mot de ma nskliga ra ttigheterna. Jag valde att ta med Deweys demokratiperspektiv på grund utav att den till stor del bygger utbildningens roll i samha llet. Jag har presenterat fra mst två demokratiteorier i denna uppsats som inte no dva ndigtvis a r varandras motsatser men det finns a ndå klara skillnader i dessa två perspektiv. Dewey la gger stor vikt vid utbildningens roll i en demokrati kontra Dahls perspektiv som till stor del bygger på beslutsfattande och ma nniskors relation till beslutsfattandet. Detta kan vara till hja lp na r jag sedan ska analysera resultaten av min underso kning då jag kan knyta ann la rarnas tankar och svar till teorierna och jag kan a ven la ttare utforma intervjufrågor utifrån dessa teorier. Två andra demokratiteorier a r deliberativ och radikal demokrati. Deliberativ demokrati bygger på debatt och samtal da r deltagarna anger ska l fo r sina fo rslag och da r dessa kan ifrågasa ttas av andra deltagare i diskussionen. 12 Deliberation a r en resonerande process genom att uppfattningar, åsikter och preferenser som deltagaren går in i samtalet med som fo rkunskap eller fo rdomar modifieras under samtalets gång. Samtal och debatt a r av betydelse fo r att komma fram till fo rnuftiga beslut. 13 Många av dem som argumenterar fo r deliberativ demokrati ser den som en fo rnyelse på medborgarnas deltagande i en demokrati. 14 Anha ngare av det radikala demokratiperspektivet uttrycker å sin sida en syn på debatt och samtal som ett elitistiskt uttryckssa tt. I sta llet så argumenterar de fo r andra demokratiska uttryckssa tt som bojkotter, demonstrationer och civil olydnad. Klas Roth a r en fo respråkare fo r deliberativ undervisningsmiljo menar att ett deliberativt demokratiperspektiv kan vara positivt fo r elevernas demokratiska kompetens. 15 Dessa två teorier a r viktiga fo r denna uppsats då det ger ytterligare och djupare kunskap om demokrati. Dessa två olika perspektiv på demokrati a r inte heller no dva ndigtvis varandras motsatser och de sa tter båda två fokus på ma nniskans olika former att uttrycka sig demokratiskt. Det som skiljer dem åt a r fra mst att de betonar olika uttryckssa tt. 12 Mikael Spång 2007 s Mikael Spång 2005 s Mikael Spång 2005 s Rune Premfors & Klas Roth, Deliberativ Demokrati (Lund: Studentlitteratur 2004) s.77 6

11 2.2 Mänskliga rättigheter Alla ma nniskor a r fo dda fria och i lika va rde och ra ttigheter. 16 Så bo rjar FN:s fo rklaring om de ma nskliga ra ttigheterna som skrevs i samband med FN:s bildande FN bildades i svallvågorna från Andra va rldskrigets stora fo ro delse och o vergrepp på ma nskligheten. De ma nskliga ra ttigheterna fo rfattades i samband med detta. Principen om ma nskliga ra ttigheter har dock en la ngre historia a n så. Den moderna historian om de ma nskliga ra ttigheterna har sitt ursprung från 1789 då det antogs en deklaration i Frankrike fo r de ma nskliga fri och ra ttigheterna. Dessa skulle garantera medborgerliga och politiska ra ttigheter fo r varje enskild individ. Något liknande hade a ven skett i USA under slutet på 1700-talet da r befolkning inte la ngre ville stå under den brittiska kronas herrava lde. Detta resulterade i det amerikanska sja lvsta ndighetskriget. Kriget resulterade i den amerikanska sja lvsta ndighetsfo rklaringen som inneho ll de fo rsta ma nskliga ra ttigheterna. 18 Kampen mot slaveriet i Amerika bo r också ses som en en viktig och tidig del i kampen fo r ma nskliga ra ttigheter. 19 Så som vi ser de ma nskliga ra ttigheterna idag tog sitt avstamp just efter Andra va rldskriget och bildandet av FN. I och med FN.s uppkomst så internationaliserades de ma nskliga ra ttigheterna. 20 Internationellt sett a r det FN med alla dess olika organ som har till uppgift att fra mja och sta rka respekten gentemot de ma nskliga ra ttigheterna. Detta a r en uppgift som genomsyrar hela organisationen och samtliga av FN:s huvudorgan måste ka nna ett ansvar fo r detta tillsattes en arbetsgrupp på uppdrag av FN som skulle arbeta fram ett fo rslag till gemensamma och internationella ma nskliga ra ttigheter. Kommissionen levde vidare a nda till 2006 och dess huvuduppgift har varit att utveckla skyddet fo r de ma nskliga ra ttigheterna samt belysa situationer som uppstod i olika delar av va rlden som ro r dessa fri- och ra ttigheter. Kommissionen lade fram sitt fo rslag 1948 och den 10 december samma år antogs den av FN:s generalfo rsamling. Deklarationen a r universell och ga ller i samtliga la nder och den fungerar som en moralisk måttstock fo r alla stater och nationer. 22 Deklarationen innehåller inte bara ra ttigheter utan a ven skyldigheter och moraliska fo rpliktelser som varje medborgare har gentemot samha llet och andra medma nniskor. 23 En deklaration a r inte 16 FN:s deklaration om de ma nskliga ra ttigheterna, svenska o versa ttningen. 17 Malin Greenhill & Christina Ulfssparre, Ma nskliga ra ttigheter fo r alla och envar (Stockholm: Nordstedts juridik, 2007) s Malin Greenhill & Christina Ulfssparre 2007 s Andrew Clapham, Kort om ma nskliga ra ttigheter (Stockholm: Fri tanke, 2011) s Malin Greenhill & Christina Ulfssparre 2007 s Red. Bertil Dunér, FN och de ma nskliga ra ttigheterna s Malin Greenhill & Christina Ulfssparre 2007 s Malin Greenhill & Christina Ulfssparre 2007 s.20 7

12 juridiskt bindande fo r staterna, da remot så finns det en moralisk skyldighet att fo lja den. Vissa delar av den kan dock betraktas som sedvanera tt. Exempel på detta a r skyddet mot slaveri och skyddet mot tortyr. 24 Na stan direkt efter att fo rklaringen om de ma nskliga ra ttigheterna antagits fick kommissionen a ven i uppdrag av FN:s generalfo rsamling i uppdrag att utarbeta en konvention som a r juridisk bindande. De olika staterna som var delaktiga i kommissionen hade dock stora problem med att enas om en konventionstext då o ststaterna tryckte på att de kulturella, ekonomiska och sociala ra ttigheterna var viktigast. I va st da remot tyckte man att de medborgerliga och politiska ra ttigheterna var viktigast. Till sist så delade man upp de två delarna i två olika konventionstexter. Arbetet med de två texterna tog 18 år och da refter tog de ytterligare 10 innan de verkligen tra dde i kraft Det finns a ven tre regionala konventioner, den europeiska från 1950, den amerikanska från 1969 och den afrikanska från Efter Sovjetunionens fall så har principen om de ma nskliga ra ttigheterna fått en allt mer central plats i va rldspolitiken. De två internationella tribunalerna i Haag och Arusha a r tecken på att va rldssamfundet a r beredda att ta ansvar vid kra nkningar av de ma nskliga ra ttigheterna. 27 Det finns a ven vissa orosmoln på himlen då det finns en starkt oro att de la nder som till exempel USA och Storbritannien som tidigare har varit fo rka mpar fo r de ma nskliga ra ttigheterna, kra nker nu grundla ggande ma nskliga ra ttigheter genom att hålla ma nniskor fa ngslade utan ra ttegång. Det finns a ven stater som på allvar bo rjar diskutera behovet av tortyr fo r att skydda samha llet och staten. 28 Genom att ratificera konventioner fo rpliktigar sig stater att respektera och tillgodose de ra ttigheter som den innehåller. Det inneba r a ven att staten måste uppra tta samha lleliga institutioner som kra vs fo r att respektera konventionens innehåll. 29 Sverige har ratificerat de flesta av FN:s konventioner om ma nskliga ra ttigheter. Ansvaret fo r att dessa fo ljs ligger på bland annat riksdagen, regeringen, domstolarna och polisen. 30 Det finns a ven ett flertal andra myndigheter och ombudsma n som har till uppdrag att skydda de ma nskliga ra ttigheterna i Sverige. Justitieombudsmannen, DO och Ja mo a r exempel på dessa. 31 De ma nskliga ra ttigheterna i Sverige garanteras fra mst genom våra grundlagar. Regeringsformen, 24 Malin Greenhill & Christina Ulfssparre 2007 s Malin Greenhill & Christina Ulfssparre 2007 s Kristina Hedlund Thulin, Lika i va rde och ra ttigheter (Stockholm: Nordstedts Juridik 2004) s Kristina Hedlund Thulin 2004 s Kristina Hedlund Thulin 2004 s Mikael Spång 2007 s Kristina Hedlund Thulin 2004 s Kristina Hedlund Thulin 2004 s

13 tryckfrihetsfo rordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innehåller paragrafer som ro r de ma nskliga ra ttigheternadet finns också andra svenska lagar som innehåller delar som kan ha rledas direkt till de olika konventionerna om de ma nskliga ra ttigheterna. 32 Regeringen arbetade dessutom fram 2002 en handlingsplan fo r att fra mja och skydda ra ttigheterna. I handlingsplanen så anger regeringen att det långsiktiga målet a r att sa kersta lla respekten fo r de ma nskliga ra ttigheterna, arbeta fo r en o kad kunskap samt medvetandet om dessa. Regeringen understryker att det a r i fo rsta hand varje stats regering som har ansvaret fo r detta, men a ven att det ligger ett visst ansvar hos den statliga och kommunala fo rvaltningen Delslutsats I det ovanstående avsnittet har jag diskuterat och beskrivit de teorier inom demokrati som a r relevanta fo r denna underso kning. Jag har a ven gjort en kortare redovisning av de ma nskliga ra ttigheternas historia, samt skyddet fo r de ma nskliga ra ttigheterna i Sverige och internationellt. I den demokratiteori som Dahl presenterar kan vi se en o vergripande syn på demokrati som ett styrelseskick i fo rsta hand, och något som medborgaren anva nder och brukar vid beslutstagande. Till exempel en folkomro stning eller ett val. John Dewey har å sin sida ett perspektiv som fokuserar på ma nniskans liv tillsammans med andra ma nniskor och som en livsstil snarare a n enbart ett styrelseskick. Dewey poa ngterar också utbildningens roll i demokratin. Det a r just skillnaden mellan dessa två perspektiven som a r intressant fo r denna underso kning då en central frågesta llning a r hur la rare ser på ma nskliga ra ttigheter kontra demokrati. I och med att jag har två olika demokratiperspektiv samt grundla ggande kunskaper om ma nskliga ra ttigheter så blir det enklare fo r mig att genomfo ra den analysen. Det ger mig också viktiga verktyg fo r att kunna genomfo ra intervjuerna på ett bra sa tt fo r den ha r underso kningen. Analysen bygger på att uttolka vilken av de ovan na mnda teorier som la raren identifierar sig med och utifrån det tolka hur la rarens uppfattning om demokrati speglar sig i undervisningen om de ma nskliga ra ttigheterna. 2.4 Tidigare Forskning Fo ljande avsnitt innehåller en redovisning o ver tidigare forskning som a r relevant fo r min underso kning. Fokus ligger på Ann Bernmark-Ottossons avhandling 'Demokratins sto ttepelare' från 2005 och en forskningsrapport från la rarho gskolan i Halmstad som publicerades Kristina Hedlund Thulin 2004 s Kristina Hedlund Thulin 2004 s

14 Båda texterna behandlar la rares och blivande la rares syn på demokrati publicerades det en forskningsrapport som hade arbetats fram på la rarutbildningen vid ho gskolan i Halmstad. Syftet med underso kningen var att uppma rksamma la rarnas roll fo r grundla ggande samha llsva rden såsom demokrati och bidra till en fo rståelse av hur la rare utvecklar sin kompetens och idéer kring undervisning i demokrati. 34 Utifrån intervjuer med tolv la rare så har man genom forskningsrapporten klassificerat tre huvudkategorier som visar på la rarnas syn på demokrati. De tre huvudkategorierna a r 'valdemokrat', 'deltagardemokrat' och 'outvecklad' demokratisyn. Det deltagardemokratiska synsa ttet som de flesta av respondenternas identifierade sig med (6 stycken 35 ) grundar sig enligt fo rfattarna i en syn som bygger på demokrati som en livsstil, och inte bara en beslutsprocess. Exempel på detta a r fo ljande citat från en av respondenterna: Demokrati a r något mycket mer a n majoritet. Demokrati a r också ett sa tt att leva, fo rhållningssa tt i livet [ ] Det tar femtio år att la ra sig demokrati. Det a r inte bara en beslutsprocedur. 36 Den andra synen på demokrati som presenteras i underso kningen a r ett valdemokratiskt perspektiv. Det valdemokratiska perspektivet bygger på synen på demokrati som ett styrelsesa tt i fo rsta hand. En respondent uttrycker sig på fo ljande sa tt: Vi har chans att påverka vart fja rde år och da remellan a r det diktatur.[..] Jag tycker detta a r OK. Det ska vara praktiskt också. 37 Det a r tre av de tolv respondenterna som har ett valdemokratiskt synsa tt på demokrati. 38 Rapporten menar att en stor del av de tillfrågade la rarna har haft det påfallande svårt att tydliggo ra sitt synsa tt vilket visar i det tredje perspektivet. Det a r tre av de tillfrågade som har ett outvecklat perspektiv da r man inte har kunnat utla sa något konkret demokratiperspektiv. Respondenternas svar var då vaga och i vissa fall a ven motsa gelsefulla. 39 Man la gger också fram ett samband mellan la rarens syn på demokrati och hur man undervisar i det. De la rarna som har ett rent valdemokratiskt demokratiperspektiv uppges ha ett fokus på behandling av frågor såsom politiska system, allma nna val och politiska partier. 40 De la rarna med deltagardemokratiskt perspektiv la gger ista llet sin fokus 34 Gymnasiela rares syn på demokrati (Halmstad: 2011) s Gymnasiela rares syn på demokrati s Gymnasiela rares syn på demokrati s Gymnasiela rares syn på demokrati s Gymnasiela rares syn på demokrati s Gymnasiela rares syn på demokrati s Gymnasiela rares syn på demokrati s.86 10

15 på 'praktisk demokrati' da r eleverna får skaffa sin kunskap om demokrati genom till exempel debatter och rollspel. Ha lften av la rarna som har ett deltagardemokratiskt perspektiv sa ger sig blanda undervisningen, men de sa ger att det vore otillra ckligt att bara undervisa om demokrati som endast styrelseform. 41 Ann Bernmark-Ottosson har i sin avhandling från 2005 underso kt la rarstudenters syn på demokrati. Även hon har kommit fram till tre olika kategorier av demokratiuppfattningar bland de la rarstuderande. 42 De som finns i kategori 1 menar att medborgarna har mo jlighet att uttrycka sina åsikter genom institutionaliserade opinionsma tningar och spontan opinionsbildning. Det utma rkande draget a r den formella delaktigheten i beslutsprocessen. 43 Om man vill påverka i sto rre utstra ckning så a r partipolitiken den ba sta plattformen enligt denna uppfattning. 44 I kategori 2 a r ka nslan av delaktighet i det politiska beslutsfattandet viktig och fo rutsa tter de institutionaliserade former av deltagande som återfinns i Kategori 1. Den tredje kategorin inneba r att varje individ skall ha ra tt till att direkt påverka de beslut som ro r individens livssituation. 45 Under intervjuerna kom hon fram till att ingen av respondenterna har den tredje kategorin som prima rt synsa tt. Da remot a r det relativt ja mt fo rdelat mellan det två andra kategorierna. Den andra kategorin a r dock sto rst med 8 av 16 respondenter. 46 Ann Bernmark-Ottosson sa ger också att de demokratiska fri-och ra ttigheterna tas upp av samtliga tillfrågade och att det a r viktigt att respektera dessa. 47 Jag har gått igenom dessa två studier och resultaten visar att la rare som va ntat har en skild syn på begreppet demokrati. Detta a r något jag måste ta ha nsyn till na r jag underso ker gymnasiela rares syn på ma nskliga ra ttigheter då de två begreppen står na ra varandra och på många sa tt fla tas ihop. Det a r också viktigt med kunskap i hur la rarna har genomfo rt sin undervisning i demokrati. Jag kan då ja mfo ra och se om det skiljer sig något mellan undervisningen i demokrati och ma nskliga ra ttigheter hos de la rare som jag ska intervjua. Jag bo r dock påpeka att jag inte har dragit några generella slutsatser utifrån dessa studier. Anledningen a r att det endast a r två studier som a r aktuella och att ma ngden tillfrågade i de respektive studierna har varit ta mligen begra nsade. Jag kan da remot se att la rarna har en viss frihet i 41 Gymnasiela rares syn på demokrati s Ann Bernmark-Ottosson, Demokratins sto ttepelare (Karlstad: Karlstad University Studies, 2005) s Ann Bernmark-Ottosson s Ann Bernmark-Ottosson s Ann Bernmark-Ottosson s Ann Bernmark-Ottosson s Ann Bernmark-Ottosson s

16 sitt yrkesuto vande na r det ga ller att tolka kursplaner och la roplaner. I Anna Karlefja rds avhandling med titeln 'Att rymmas inom sitt friutrymme' från 2011 fo rklarar hon la rares anpassningar och tolkningar. Karlefja rd menar att la raren har ett friutrymme att agera i si yrkesroll. 48 Karlefja rds studie visar bland annat att la raren upplever sig fri i fo rhållande till styrdokumenten. 49 Hon menar också att det finns ett tydligt statsvetenskapligt fokus på samha llskunskapsla rarnas undervisning Kursplan och skollag Jag kommer ha r att presentera vad de nya styrdokumenten sa ger om ma nskliga ra ttigheterna samt vad de a ldre sa ger om det samma. Jag kommer sedan att ja mfo ra de två olika styrdokumenten fo r att se om begreppet har fått a ndrad sta llning i styrningen. Demokrati har en central roll i skolans va rld, samtliga la roplaner efter andra va rldskrigets slut har demokrati och demokratiska va rden haft en central position. 51 I skollagen som tra dde i kraft sommaren 2010 framsta lls de ma nskliga ra ttigheterna som en central del av skolans uppdrag. Utbildningen inom det svenska skolva sendet ska fo rmedla och fo rankra en respekt fo r de ma nskliga ra ttigheterna och de mest grundla ggande demokratiska va rderingarna. Skollagen slår inte bara fast att undervisningen ska fo rmedla demokratiska va rderingar. Utbildningen ska a ven utformas enligt demokratiska va rderingar och med de ma nskliga ra ttigheterna i åtanke. 52 Skollagen slår också fast att alla ska ha lika tillgång till utbildning vilket sta mmer o verens med konventionen om barnens ra ttigheters artikel 28 som tar upp barnets ra tt till en gratis grundutbildning som ska vara tillga nglig fo r alla. 53 Detta klargo rs i fo ljande citat som som a r ha mtat från skollagen. Utbildningen inom skolva sendet syftar till att barn och elever ska inha mta och utveckla kunskaper och va rden. Den ska fra mja alla barns och elevers utveckling och la rande samt en livslång lust att la ra. Utbildningen ska också fo rmedla och fo rankra respekt fo r de ma nskliga ra ttigheterna och de grundla ggande demokratiska va rderingar som det svenska samha llet vilar på Anna Karlefja rd, Att rymmas inom sitt friutrymme (Karlstad: Karlstad University Studies, 2011) s.9 49 Anna Karlefja rd s Anna Karlefja rd s Tiina Ekman, Demokratisk kompetens Om gymnasiet som demokratiskola (Go teborg:go teborgs universitet, 2007) S Skollagen SFS 2010:800 s.2 53 Barnens ra ttigheter artikel Skollagen SFS 2010:80 s. 2 12

17 Om vi va nder blickarna mot a mnet samha llskunskap och kursplanerna från ho sten 2011 så står det i den o vergripande syftesforumuleringen fo r samha llskunskap att ma nskliga ra ttigheter a r ett a mnesområde som eleven ska ges mo jlighet att utveckla sina kunskaper i. 55 I samha llskunskap 1a1 och samha llskunskap 1b så na mns ma nskliga ra ttigheter explicit och i samband med vad som ska behandlas i kursen. [..]De ma nskliga ra ttigheterna, vilka de a r, hur de fo rhåller sig till stat och individ och hur man kan utkra va sina individuella och kollektiva ma nskliga ra ttigheter. 56 De ma nskliga ra ttigheterna bena mns ha r som ett separat kunskapsområde och inte som en del i en demokratiundervisning. I samha llskunskap 2 så fo r man a ven in en historisk aspekt fo r de ma nskliga ra ttigheterna då man ska behandla [..]det nutida samha llets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel ma nskliga ra ttigheter[..] 57 I samha llskunskap 3 så bena mns inte ma nskliga ra ttigheter o verhuvudtaget. Da remot så ska eleven visa fo rståelse fo r samha llsvetenskapliga teorier och da r kan man koppla in både demokratiteorier och teorier om ma nskliga ra ttigheter. 58 Man har alltså som la rare i samha llskunskap en skyldighet i och med denna kursplan att undervisa om ma nskliga ra ttigheter. Det a r upp till varje la rare att tolka styrdokumenten hur man bo r la ra ut kunskaperna om ma nskliga ra ttigheterna. I de kursplaner som ga llde fo re ho sten 2011 har demokrati och ma nskliga ra ttigheter en annan position, de finns dock a ven ha r explicit utskrivna. I kursplanen fo r Samha llskunskap A ska eleven fo r betyg godka nt kunna redogo ra fo r individens ra ttigheter och skyldigheter i samha llet samt fo r de grundla ggande ma nskliga ra ttigheterna. 59 Även fo r betyget va l godka nt så skall eleven kunna diskutera och resonera kring vikten av de ma nskliga ra ttigheterna. 60 I den fo rra la roplanen fo r de frivilliga skolformerna Lpf 94 har jag tidigare na mnt att skolans uppdrag och mål var att utbilda eleven till en ansvarska nnande medborgare samt att eleven ska aktivt bidra till en fo rdjupad demokrati. 61 I denna la roplan na mns inte ma nskliga ra ttigheter explicit. La rarna har då ett eget ansvar att tolka dokumenten och utifrån det utforma undervisningen om ma nskliga ra ttigheter. I la roplanen Lpf 94 var skolans huvuduppdrag fo ljande: 55 Skolverket, La roplan fo r samha llskunskap (2010) 56 Skolverket, kursplan fo r samha llskunskap 1a1/1b (2010) 57 Skolverket, kursplan fo r samha llskunskap 2 (2010) 58 Skolverket, kursplan fo r samha llskunskap 3 (2010) 59 Skolverket, kursplan fo r samha llskunskap A (2000) 60 Skolverket, kursplan fo r samha llskunskap B (2000) 61 Skolverket, Lpf 94 s.13 (2009) 13

18 [..]fo rmedla kunskaper och skapa fo rutsa ttningar fo r att eleverna skall tilla gna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall fra mja elevernas utveckling till ansvars- ka nnande ma nniskor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samha llslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. 62 I den nya la roplanen fo r gymnasieskolan så skriver man ut de ma nskliga ra ttigheterna som något som undervisningen ska fo rankras i och fo rmedla. 63 I enlighet med skollagen som sa ger att utbildningen ska utformas med demokratiska va rderingar och de ma nskliga ra ttigheterna i åtanke har man i la roplanen satt upp mål fo r varje elev. Målen a r bland annat av att eleven ska kunna go ra sta llningstaganden grundande på principerna om de ma nskliga ra ttigheterna och demokratiska va rderingar och ta avstånd från att ma nniskor utsa tts fo r fo rtryck samt respekterar andra ma nniskor egenva rde och integritet. 64 La roplanen innehåller riktlinjer som justerar la rarens och o vriga ansta llda inom skolans arbete och dess fo rhållningssa tt. Bland annat så ska la raren klargo ra de ma nskliga ra ttigheterna och de demokratiska va rderingarna i undervisningen. 65 Ma nskliga ra ttigheter har alltså fått en allt mer central roll i Gy11 ja mfo rt om man ser till vilken roll den hade i Lpf94. I de nya la roplanerna och kursplanerna har man skrivit ut de ma nskliga ra ttigheterna som en egen del som a r ja mfo rbar med demokrati, till skillnad från de a ldre styrdokumenten da r de ma nskliga ra ttigheterna ingick i demokratibegreppet. Andra mål som a r relaterade till detta a r att eleverna ska utveckla sin egen vilja att aktivt bidra till en fo rdjupad demokrati i sitt arbetsliv och samha llsliv. 66 Som jag tidigare skrev så menar John Dewey att utbildning a r en fo rutsa ttning fo r en fungerande demokrati. Han menar också att utbildning och uppfostran a r en naturlig del av livet på samma sa tt som na ringsintag a r. 67 Demokrati kan då bli en naturlig del i varje ma nniskas liv genom utbildning. 2.6 Delslutsats Forskningen visade på att det finns en brett spektrum av perspektiv på demokrati hos svenska la rare. Det framkom också att la rarens syn på demokrati speglade sig i hur de valde att undervisa om a mnet. 62 Lpf 94 s.5 63 Skolverket, La roplan fo r gymnasieskolan 2011 s.2 (2011) 64 La roplan fo r gymnasieskolan 2011 s.7 65 La roplan fo r gymnasieskolan 2011 s.8 66 Lpf 94 s John Dewey 1997 s

19 Till sist så presenterade jag vad styrdokumenten sa ger om demokrati och ma nskliga ra ttigheter. Det visade sig att ma nskliga ra ttigheter har fått en allt mer framskjuten position i Gy11 De ma nskliga ra ttigheterna har nu formulerats som ett separat begrepp och inte som en del av demokrati som det har varit tidigare 3. Metod I detta kapitel kommer jag att presentera val av metod fo r denna underso kning. Jag kommer fo rst beskriva, hur jag kom fram till mitt val av metod, sedan a ven hur jag utfo rde mitt urval och mina insamlingar av data. Till sist går jag genom dataanalysen samt en diskussion om reliabilitet och validiteten i mina underso kningar. 3.1 Val av metod Metoden fo r att samla in data till denna uppsats består av kvalitativa intervjuer med verksamma la rare i samha llskunskap som har redogjort fo r sin syn på det aktuella a mnet. La rarnas upplevelser har sedan tolkats med hja lp av relevanta analysverktyg. Val av metod ska enligt Trost alltid ske i anslutning och i enlighet med det aktuella syftet. 68 Informationsinsamlingen ska a ven vara så relevant som mo jligt fo r underso kningens. 69 Fo r att kunna va lja en metod som var relevant var jag tvungen att gå tillbaka till mina frågesta llningar fo r att se vilken metod som passade ba st till frågesta llningarna. Eftersom frågesta llningarna och syftet bygger på att underso ka vissa individers tankar och erfarenheter i sin yrkesroll, fo ll valet på en kvalitativ intervjustudie. Olsson & So rensen menar att den kvalitativa forskningen bygger på individuell tolkning och bearbetning av resultat och att den bygger på viljan att karakta risera fenomen. 70 Kvalitativa intervjustudier a r fo rdelaktigt na r man ska studera fenomen med unika kvaliteter eller egenskaper då dessa fenomen inte kan ma tas eller va gas. 71 Ka nslor och upplevelser av dessa fenomen således a r centrala i denna underso kning. Enligt Go ran Wallén så a r kvalitativa studier en no dva ndighet fo r att ma ta ka nslor och upplevelser. 72 Kvalitativa intervjuer a r också no dva ndiga fo r att kunna fo rstå vilka 68 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 2010), s Henny Olsson & Stefan So rensen, Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (Stockholm: Liber, 2007), s Henny Olsson & Stefan So rensen, s Heine Andersen, Vetenskapsteori och metodla ra: En introduktion (Lund: Studentlitteratur, 1994), s Go ran Wallén, Vetenskapsteori och forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 1996), s

20 erfarenheter och fo resta llningsva rld som den intervjuade har. 73 Då valet av metod ska ske med syftet och de aktuella frågesta llningarna i åtanke så var valet av en kvalitativ intervjustudie ta mligen enkel. Andra metoder som hade varit ta nkbara fo r denna underso kning var kvantitativa enka tunderso kningar. Den fra msta positiva aspekten hade då varit att kunnat bemo ta ett sto rre antal la rare. Det negativa var då att jag skulle fo rlora mo jligheten att personligen tra ffa objekten fo r denna underso kning och da rmed fo rlora den viktiga mo jligheten att fo lja upp idéer och tankar direkt som uppstår vid intervjutillfa llet. Enligt Judith Bell så a r detta en stor fo rdel med intervjuer som metod fo r datainsamling vid kvalitativa studier. 74 En annan fo rdel med intervjuer som a r omo jlig att uppnå med enka tunderso kningar a r mo jligheten att komma med fo ljdfrågor samt fo rdjupa och utveckla svaren om man skulle uppta cka intressanta spår hos intervjupersonens svar 75. En positiv aspekt med en kvantitativ enka tunderso kning hade dock varit att jag hade haft mo jligheten att kunna tillfråga ett sto rre antal la rare vilket i sin tur inneburit en sto rre mo jlighet att dra generella slutsatser kring a mnet och o ka validiteten på underso kning, vilket jag inte har mo jlighet att go ra vid kvalitativa intervjuer med ett mindre antal la rare. Jag tyckte dock att det var viktigare att ta tillvara på de positiva aspekter som en kvalitativ intervjustudie fo rde med sig vid just denna typ av underso kning. Anledningen till detta val var att jag skulle fo rso ka fånga upp respondentens spontana tankegångar och ka nslor kring de frågor jag presenterade. Detta skulle ha blivit svårt vid till exempel en enka tstudie vilket jag a ven har påvisat tidigare. Intervjuerna som genomfo rdes var av semi-strukturerad karakta r. Anledningen till att jag valde en relativt låg grad av strukturering på intervjun var att jag var ute efter att få de intervjuade att sja lva tolka frågorna fritt och svara utifrån den tolkningen. Genom att sta lla så o ppna frågor som mo jligt minimerar jag också risken fo r att missa tankar som intervjupersonerna sja lva tyckte var viktiga och va rda att ta upp under intervjun. Enligt Trost så ska frågorna vara så o ppna som mo jligt men de ska a ndå vara av den karakta ren att det fortfarande a r intervjuaren som styr intervjun. 76 Trost menar att kvalitativa intervjuer utma rker sig genom att sta lla enkla och raka frågor som i sin tur ger komplexa och innehållsrika svar. Efter att man har genomfo rt intervjuerna så a r fo rhoppningen att man har ett rikt material med åsikter, mo nster och skeenden Jan Trost, s Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 2006) s Bell 2006, s Jan Trost 2010, s Jan Trost 2010, s

21 3.2 Urval Fo r denna studie så a r det gymnasiela rare som a r aktuella. Jag genomfo rde totalt fyra intervjuer vid olika tillfa llen med fyra olika la rare. Alla undervisade de i samha llskunskap. Den gemensamma na mnaren var att de samtliga har undervisat i Samha llskunskap 1 a/b i ho st och det var det som jag efterso kte. Jag har dock inte lagt någon vikt vid att la rarna ska undervisa i någon speciell kurs. De fyra la rarna undervisar på två olika kommunalt styrda skolor inom samma kommun. Den ena skolan har en humanistisk inriktning med ett flertal studiefo rberedande program, medan den andra skolan har en mer naturvetenskaplig inriktning med ett starkt naturvetenskapligt program och flera yrkesfo rberedande program. Det a r ett medvetet val att jag har intervjuat la rare från två olika skolor då jag vill se om det fanns skillnader mellan dessa. Det a r inget medvetet val att jag endast har intervjuat la rare vid kommunalt styrda skolor då inte styrelseformen fo r skolan har varit central i underso kning utan det har varit de enskilda la rarnas tankar som har varit det viktiga. La rarna som jag intervjuat a r mellan år. Jag valde att få en sådan stor spridning på ålder och yrkeserfarenhet fo r att kunna se om det skiljer något i synen på ma nskliga ra ttigheter beroende på ålder och erfarenhet. Jag har da remot inte lagt någon vikt på la rarnas ko n, men det blev som så att intervjupersonerna var två ma n och två kvinnor 3.3 Intervjuernas genomförande Den initiala kontakten med intervjupersonen inneho ll en kort presentation av mig sja lv, min uppsats och en fråga om de kunde ta nka sig att sta lla upp på en intervju. Detta skedde antingen via e-post eller telefon. Jag avsatte en timme fo r varje intervju trots att jag ra knade med cirka 30 minuter effektiv intervjutid. Anledningen till detta var att jag ville få en så avslappnad situation som mo jligt samt minimera risken fo r tidsbrist. Intervjuerna genomfo rdes på skolorna da r la rarna var verksamma. Något som Olsson & So rensen tar upp var att la rarna jag skulle intervjua ka nde sig bekva ma med miljo n fo r att jag skulle få så a rliga svar som mo jligt. 78 Detta var något som jag prioriterade. Något som jag a ven o nskade var att intervjun skulle ske så osto rt som mo jligt. Fo r att uppnå detta så fick la rarna sja lv va lja en la mplig plats på skolan. I de flesta fall handlade det om tomma grupprum eller arbetsrum. I ett fall så skedde intervjun i ett tomt lunchrum. 78 Olsson & So rensen 2007, s

22 Intervjun var uppdelad i tre olika teman 79. Det fo rsta var ett allma nt tema som behandlade skolans organisation och kort om la rarens allma nna yrkesuto vning. Anledningen till att jag sta llde frågor om la rarens bakgrund och skolans organisation, var att utifrån dessa svar dra slutsatser om det fanns något samband mellan bakgrund och synsa tt. En annan anledning var att dessa frågor skulle agera som en isbrytare i samtalet och skapa en bekva m situation fo r oss båda. Det andra temat gick in djupare på la rarens syn på ma nskliga ra ttigheter och demokrati som fenomen. Det sista temat handlade om la rarens undervisning av ma nskliga ra ttigheter. Jag har i enlighet med Patels guide till intervjuer fo rso kt att undvika långa, ledande och fo rutsa ttande frågor. 80 Jag valde också att undvika laddade ord och hålla frågorna så raka och rena som mo jligt fo r att undvika eventuella missfo rstånd i samband med att jag sta llde frågorna. Fo r att få ett så gott intervjuresultat som mo jligt så presenterade jag syftet och korta frågesta llningar i den fo rsta kontakten så att intervjupersonen kunde fo rbereda sig på a mnet. Jag visade dock inte några specifika frågor fo r att då få så spontana och a rliga svar från la raren. Intervjuerna tog cirka 30 minuter i genomsnitt att genomfo ra. Jag spelade in samtalen med hja lp av min mobiltelefon som har en diktafonfunktion. Jag tog a ven så noggranna anteckningar som mo jligt utan att på något sa tt distrahera mig från intervjun. Detta gjorde jag ifall inspelningen skulle fallera. Transkriberingarna av intervjuerna skedde i direkt anslutning av intervjuernas genomfo rande då jag fortfarande hade allt fa rskt i minnet. Ljudkvaliteten på inspelningarna var av så pass god kvalitet så anteckningarna jag hade skrivit ner kom inte till anva ndning under varken transkriberingsarbetet eller under analysarbetet. I och med den goda ljudkvaliteten kunde jag a ven analysera tonfall och tystnad under intervjun. 3.4 Reliabilitet och validitet Reliabilitet a r ett mått som ma ter tillfo rlitligheten i underso kningen. Det finns flera olika sa tt att ma ta reliabiliteten i en underso kning. Ett exempel a r ett så kallat Test-retest. Ett test-retest inneba r att man go r samma underso kning en tid efter det fo rsta tillfa llet 81. Na r det ga ller en kvalitativ studie som endast omfattar fyra intervjuobjekt a r det fo rstås va ldigt svårt att uppnå reliabilitet, framfo r allt eftersom respondenten kan ha upplevt något som har påverkat dennes åsikter under tiden mellan underso kningarna. Jag har inte fo r avsikt att i denna underso kning generalisera då jag anser att 79 Se bilaga 1 80 Runa Patel & Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder (Lund: Studentlitteratur, 2003) s Bell 2006, s

23 antalet intervjuer a r fo r få. Något som a r viktigare fo r denna underso kningen a r validitet. Validitet a r ett mått på underso kningens giltighet och det ma ter hur va l man underso ker det man vill underso ka och att det finns en o verenssta mmelse med verkligheten i mina tolkningar. Fo r att sa kersta lla validiteten på min underso kning så har jag anva nt samma frågor i samtliga intervjuer. Jag har da remot sta llt fo ljdfrågor som inte har varit samma under intervjuerna då intervjuobjekten har utryckt olika perspektiv som jag har velat ho ra mer om. Samtalen utvecklades dock i samma takt och spår då jag fortfarande kunde leda upp intervjun igen till mina fo rbesta mda frågor. Jag har också anva nt mig av va l vedertagna demokratiteorier i bakgrunden och analys av resultatet vilket sta rker validiteten på underso kningen. Något som jag ser som en nackdel fo r denna underso knings validitet a r att jag inte kan kontrollera intervjuobjektens a rlighet på något sa tt. Jag kan inte heller sa kersta lla att intervjuobjekten go r som de har sagt i praktiken. Fo r det kra vs att jag fo ljer la rarens arbete o ver tid med en observationsstudie. 3.5 Analysmetod I den ha r uppsatsen har jag valt en hermeneutisk utgångspunkt fo r analys av den insamlade datan. Hermeneutik handlar om tolkningar av innebo rder i handlingar, texter m.m. 82 En tolkning inneba r ofta att man visar upp innebo rder som a r bakomliggande i ett samtal eller handling. 83 Fo r att man ska kunna tolka kra vs det att den som ska tolka har en fo rfo rståelse i form av en språklig och kulturell gemenskap. 84 Na r man tolkar så ska man uppma rksamma varje ny fo reteelse som presenteras då den kan ge en ny fo rståelse fo r den fo reteelse man studerade innan. Man ska alltså stra va efter att hamna i en så kallad hermeneutisk spiral. Hermeneutiska tolkningar a r inriktade på den handlande och upplevande individen 85. Detta go r att den la mpar sig sa rskilt bra till underso kningens syfte. Genom att underso ka deras upplevelser och handlingar och sedan tolka det utifrån de olika demokratiteorier som jag har diskuterat tidigare 86 och sedan studera om man kan se att la rarens uppfattningar om demokrati speglar sig i dennes undervisning om ma nskliga ra ttigheter. 82 Wallén 1996 s Wallén 1996 s Wallén 1996 s Wallén 1996 s Se sidan 4. 19