Pampuskajen Norrköping MKB för vattenverksamhet och dumpning av muddermassor

Transkript

1 Bilaga B - Norrköpings kommun Pampuskajen Norrköping MKB för vattenverksamhet och dumpning av muddermassor Nyköping

2 Pampuskajen Norrköping MKB för vattenverksamhet och dumpning av muddermassor Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Håkan Lindved Therese Stark Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon

3 Sammanfattning Norrköpings stadsutveckling pågår med omvandling av bl a industri- och hamnområden till bostadsområden. Hamnverksamheten i den inre hamnen måste i och med detta omlokaliseras till andra delar av Norrköpings hamn. Den verksamhet som upphör ska huvudsakligen omlokaliseras till Pampushamnen på Händelö som därför behöver byggas ut. Den här miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisar miljökonsekvenser för den vattenverksamhet som ansökan för utbyggnaden innebär. Den omfattar bl.a. byggnationen av kaj, muddring och dumpning av rena muddermassor på utsedda ackumulationsbottnar i Bråviken. I MKB:n beskrivs vilka konsekvenser detta får på naturmiljö, vattenkvalitet, infrastruktur, fiske samt kulturmiljö. För översiktskarta, se bild på slutet av sammanfattningen. Den mängd muddermassor som behöver muddras uppgår till ca 2,5 miljoner m 3. Huvudsakligen utgörs dessa massor av ren lera. Massorna har undersökts och större delen bedöms ha förutsättningar för att kunna dumpas i ett havsdumpningsområde nordost om Esterön. Massor som inte är lämpliga att dumpas till havs (ca m 3 ) kommer att läggas på Hälladeponin, ett upplag för förorenade muddermassor. Konsekvensbedömningen av vattenverksamheten visar att exploateringen av naturmiljön i samband med muddringen har störst konsekvens (medel-stor). Ett havsområde kommer att exploateras för hamnbassäng och hamnutbyggnad vilket permanent förändrar livsmiljön för vattenlevande organismer. Vidare kommer ett strandområde tas i anspråk för hamnplan. I omgivande områden finns dock motsvarande miljöer. Den naturmiljö som exploateras bedöms därför inte vara unik utan liknande förhållanden finns i stor omfattning i närområdet. Övriga konsekvenser bedöms generellt vara små. Grumlingen av vattenmassan i samband med muddring bedöms bli lokal och avta fort efter avslutat arbete vilket gör att konsekvenserna för det marina livet blir begränsade. För att minimera påverkan föreslås dock att muddringsarbetet huvudsakligen utförs under höst, vinter och tidig vår då den biologiska aktiviteten i vattnet är som lägst. För dumpning av muddermassor till havs har en särskild konsekvensbedömning genomförts. Övertäckning av bottnarna i dumpningsområdet bedöms ha en medelstor konsekvens. Bottnarna kommer att återkoloniseras och efter några år ha liknande sammansättning av växter och djur som omkringliggande bottnar. Grumling av vattenmassan innebär viss påverkan på det biologiska livet och konsekvensen för naturmiljön har bedömts bli medelstor. Grumling av vattenmassan kommer att upphöra några dagar efter det att dumpning av muddermassor har upphört. Ett tidigare använt dumpningsområde nyttjas igen och inga nya bottnar tas i anspråk. och dumpning av muddermassor

4 dumpningsområde Hamnutbyggnad och dumpning av muddermassor

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. ens omfattning och syfte Bakgrund och syfte Allmänt om miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning av MKB Samråd Administrativa uppgifter Sökanden Ägarförhållanden Planerad verksamhet Utfyllnad för terminalområde och anläggande av kaj Förstärkning av befintlig kaj Anläggning av förtöjningsdykdalber Ändring av djupförhållanden och muddring i hamnområdet Muddring och dumpning av muddermassor Tider Alternativ Nollalternativ Sökt alternativ Alternativ lokalisering av hamnområde Alternativ utformning av hamnområde Alternativ lokalisering av dumpningsområde för muddermassor Områdesbeskrivning Nuvarande verksamhet vid Pampusterminalen Planförhållanden Infrastruktur Omkringliggande verksamheter och bebyggelse Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Fisk och fiske Övriga intressen Särskilda förhållanden för bedömning av konsekvenser Sedimentförhållanden och dumpning av muddermassor

6 6.2 Markundersökning under blivande hamnplan Metodik för konsekvensbedömning Förändringar och konsekvenser av planerad vattenverksamhet - Pampushamnen Naturvärden vatten och land Kulturvärden Friluftsvärden Människors hälsa Sjöfart, fiske och andra näringar Landskapsbild Sammanfattande konsekvensbedömning för hamnområdet Förändringar och konsekvenser av planerad verksamhet - dumpningsområde Naturvärden Kulturvärden Friluftsvärden Sjöfart, fiske och andra näringar Sammanfattande konsekvensbedömning för dumpningsområdet Risk och säkerhet Verksamhetens påverkan på skyddade områden Överensstämmelse med nationella miljömål och miljökvalitetsnormer Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Kumulativa effekter Skyddsåtgärder Följdeffekter av vattenverksamheten konsekvenser av hamnverksamhet Samlad bedömning Kontroll och uppföljning Referenser och dumpning av muddermassor

7 Bilagor Bilaga B1 Bilaga B2 Bilaga B3 Bilaga B4 Bilaga B5 Bilaga B6 Bilaga B7 Bilaga B8 Samrådsredogörelse PM Fredrik Klingberg Marinbiologisk undersökning av utbyggnadsområdet Koordinater för dumpningsområdet Naturvärdesinventering land Utökad sedimentrapport SMHI- simulering av strömmar vid dumpningsområdena MMA- mätning av tidigare dumpning Bilaga B9 MMA utredning kring dumpningsområdena Bilaga B10 Fågelutredning Bilaga B11 Strömstudie kring nya kajen Bilaga B12 WSP markundersökning Bilaga B13 Förslag till kontrollprogram Bilaga B14 Översiktskarta över utbyggnaden samt dumpningsområdet och dumpning av muddermassor

8 Pampuskajen Norrköping MKB för vattenverksamhet och dumpning av muddermassor 1. ens omfattning och syfte 1.1 Bakgrund och syfte Norrköpings kommun planerar att omvandla industri- och hamnområdet i inre delarna av hamnen till bostadsområden. Hamnverksamheten i den inre hamnen måste i och med detta omlokaliseras. Verksamhet i den inre hamnen flyttas bl.a. till hamnområdet Pampus på Händelö. Det finns redan idag behov av fler kajer med terminalytor för att kunna möta ökad efterfrågan. Vid utbyggnaden i Pampushamnen skapas även bättre förutsättningar för en effektivare hamnanläggning. Utbyggnad av kapaciteten vid Pampushamnen omfattar nya kajer och terminalytor samt fördjupning av vattenområde för hamnverksamhet. De blivande hamndjupen kommer att bli 14,2 m, 10,4 m samt 7 m. För att erhålla dessa djup i hamnområdet behöver muddring och viss sprängning utföras. Detta tillsammans med byggnationen av den nya hamnen kräver tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken från mark och miljödomstolen. Till följd av anläggningsarbetena uppkommer ett behov av kvittblivning av massor. Utredningar har visat att de rena massorna bör dumpas till havs på bottnar som har lämpliga egenskaper. Mängden muddermassor som tippas till havs är maximalt 2,5 Mm 3. Ett liknande mudderprojekt i närområdet utfördes under ( inseglingsprojektet Sjöfartsverket, Norrköpings kommun). Syftet med projektet var att höja säkerheten i inseglingsrännan in till Norrköpings hamn genom breddning och fördjupning. Vid detta tillfälle användes dumpningsområden norr om Esterön. Flera likheter mellan det projektet med nu aktuellt projekt finns varför hänvisning till detta projekt görs i denna handling. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats jämte en teknisk beskrivning för att ingå i ansökan till domstolen. Till MKB:n finns flera underlagsrapporter bilagda som ligger till grund för konskevensbedömningen i detta dokument. Underlagen, t.ex. strömutredningar och sedimentundersökningar, har tagits fram av olika experter. Synpunkter som har framförts vid samråd med myndigheter, berörda och organisationer har beaktats och en redovisning av samråden finns i Bilaga B1. Syftet med MKB:n är att beskriva de miljökonsekvenser som kan uppkomma till följd av den vattenverksamhet och dumpning av muddermassor som utbyggnaden av nya hamnen kräver. 1 av 77

9 1.2 Allmänt om miljökonsekvensbeskrivning En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt kap 6 kap miljöbalken. MKB:n ska innehålla uppgifter om verksamhetens inverkan på människors hälsa och miljön samt en redovisning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Inför upprättande av en MKB ska samråd genomföras med myndigheter, organisationer och enskilda. Vid samrådet informeras om planerad verksamhet och samrådsparterna ges tillfälle att ge synpunkter på inriktning och utformning av MKB:n. 1.3 Avgränsning av MKB Vattenverksamhet, d.v.s. muddrings- och anläggningsarbetena i vatten, bedöms vara tillståndspliktiga enligt 11 kap miljöbalken. En ansökan om dispens enligt 15 kap miljöbalken för dumpning av muddermassor i havet krävs och konsekvenserna av dumpningen omfattas också av MKB:n. Prövningen av den hamnverksamhet som kommer att bedrivas vid det nya terminalområdet sker inom ramen för Norrköpings Hamn AB:s omprövningen av hela hamnens verksamhetstillstånd. Denna prövning enligt 9 kap miljöbalken av miljöfarlig verksamhet sker i eget ärende och parallellt med tillståndsprocessen för vattenverksamheten. Detaljerade bedömningar av konsekvenser av den hamnverksamheten som kommer att bedrivas vid den nya hamndelen omfattas således inte av denna MKB. Aspekter angivna nedan kommer endast översiktligt beskrivas i denna MKB: Buller, utsläpp av luftföroreningar m.m. i driftskedet Ökade transporter till och från området p.g.a. utökade godsmängder i Pampusterminalen, land och sjöväg MKB:n syftar till att ge en samlad beskrivning av vattenverksamheten och en bedömning av konsekvenserna av anläggningar, anläggningsarbeten, muddringen och dumpning av muddermassor. I en separat teknisk beskrivning redovisas planerad vattenverksamhet i detalj. I denna handling redovisas en kortare teknisk beskrivning. MKB:n har avgränsats till de aspekter som är av betydelse för prövningen. Följande värden bedöms vara relevanta att bedöma med avseende på prövningen av vattenverksamhet och dumpning av muddermassor: Naturmiljö i vatten och på land Friluftsliv Kulturmiljö Människors hälsa Sjöfart, yrkesfiske och ev andra näringsverksamheter 2 av 77

10 Viktiga förhållanden att beskriva bedöms vara förändringar i naturmiljön, påverkan till följd av föroreningar i sediment, förändringar i vattenkvalitet och om ändrade strömförhållanden kan ge upphov till erosion. 1.4 Samråd Samråd har genomförts genom möten och andra kontakter under april-juni Ett kompletterande samrådsförfarande genomfördes under dec mars Under den första samrådsperioden genomfördes samråd med Länsstyrelsen och Norrköpings kommun genom möte Länsstyrelsen upplyste på detta möte om att utbyggnaden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (formellt beslut om betydande miljöpåverkan inkom ) varför fortsatta samråd genomförts med en utvidgad samrådskrets. Ett separat samråd med Sjöfartsverket genomfördes Samråd med allmänheten och organisationer genomfördes genom möten vid två separata tillfällen kvällstid. Det första mötet genomfördes i Krokek Det andra mötet hölls i centrala Norrköping på Norrköpings Visualiseringscenter Samrådet annonserades i dagspress och samrådsunderlag m.m. fanns även tillgängligt på Norrköping kommun/norrköpings Hamns hemsida på internet. De ursprungliga samrådsaktiviteterna avslutades men inkomna synpunkter fram till september 2017 har sammanställts i en samrådsredogörelse. Redogörelsen innehåller presentationer, annonser och anteckningar m.m. från hela samrådsförfarandet och redovisas i Bilaga B1. Till följd av utredning av ett ytterligare dumpningsområde för muddermassor genomfördes ett kompletterande samråd. Detta samråd inleddes efter utskick av nytt samrådsunderlag. Samrådsmöte genomfördes med Sjöfartsverket och Länsstyrelsen Allmänheten och organisationer inbjöds via annons i lokala tidningar att lämna synpunkter. Riktade utskick gjordes enligt separat sändlista till de som bedömdes kunna vara berörda. Efter önskemål från Djuröns samfällighet genomfördes ett samrådsmöte En kompletterande samrådsredogörelse med presentationer, anteckningar inkomna synpunkter m.m. redovisas i underbilaga till Bilaga B1. 3 av 77

11 2. Administrativa uppgifter 2.1 Sökanden Sökande: Norrköpings kommun Kontaktperson: Göran Lindgren Adress: Rådhuset, Norrköping Telefon: e-post: Organisationsnummer: Kommun: Län: Norrköpings kommun Östergötland Fastigheter vid Pampushamnen: Händelö 2:1, Händelö 2:41 Fastigheter vid dumpningsområde: Bråborg 1:5, Råssla 1:77 Prövningsmyndighet: Mark- och miljödomstolen i Växjö Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Östergötlands län Norrköpings kommun är sökande och har överlåtit till Norrköpings Hamn AB att leda arbetet med prövningen. Organisatoriskt ansvarig för frågor som rör miljöbalken, tillståndsfrågor och ansökan ansvarar Erica Nobel, Delphi Advokatbyrå som är ombud för Norrköpings kommun i denna prövning. Teknisk beskrivning har utarbetats av Clas Asphage, Ramböll Sverige AB. har sammanställts av Therese Stark och Håkan Lindved, Ramböll Sverige AB. 2.2 Ägarförhållanden När en verksamhet är tillståndspliktig enligt 11 kap miljöbalken krävs att verksamhetsutövaren har rådighet över det vatten där åtgärder planeras, lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 2 kap 1. Aktuell vattenverksamhet berör fastigheter enligt Tabell 1. Av samma tabell framgår fastigheter i området för dumpning av muddermassor. I Figur 1 och Figur 2 redovisas fastighetsförhållandena vid Pampushamnen och vid dumpningsområdet nordost om Esterön. Norrköpings kommun är som fastighetsägare över det vatten som omfattas av prövningen vid hamnen. Norrköpings Hamn som bedriver hamnverksamheten har ett arrendeavtal med fastighetsägaren Norrköpings kommun som idag sträcker sig till år 2020, men arrendet avses förlängas. Norrköpings kommun äger de båda fastigheterna inom hamnområdet som Norrköpings Hamn arrenderar. Dumpning av muddermassor sker inom fastigheter där Norrköpings kommun är fastighetsägare. 4 av 77

12 Tabell 1 Fastigheter och fastighetsägare berörda av vattenverksamheten och område för dumpning av muddermassor Fastighet Händelö 2:1 Händelö 2:41 Bråborg 1:5 Råssla 1:77 Fastighetsägare Norrköpings kommun (hamnutbyggnaden) Norrköpings kommun (hamnutbyggnaden) Norrköpings kommun (dumpningsplats) Norrköpings kommun (dumpningsplats) Figur 1. Berörda fastigheter vid hamnutbyggnaden. 5 av 77

13 Figur 2. Berörda fastigheter vid dumpningsområdet 3. Planerad verksamhet Planerad verksamhet redovisas i detalj i till ansökan bifogad teknisk beskrivning, Bilaga A. I följande avsnitt görs en översiktlig beskrivning av de åtgärder som planeras avseende utfyllnad för terminalområde och kajbyggnation, ändring av djupförhållanden i hamnområdet och dumpning av muddrade sediment. Planerade åtgärder innebär också en anpassning av befintlig hamn så att fler och större fartyg ska kunna tas emot. Detta sker genom byggande av nya kajer och utökning av terminalområdet, anläggning av ny hamnbassäng, utvidgning och fördjupning av befintlig hamnbassäng, förstärkning av befintligt kajavsnitt och anläggning av förtöjningsdykdalber. Planerade förändringar illustreras i Figur 3. 6 av 77

14 Figur 3. Planerad utbyggnad av Pampushamnen med exempel på vad de nya kajerna och terminaldelarna kan användas till. 3.1 Utfyllnad för terminalområde och anläggande av kaj För att möta den ökade efterfrågan på kajplatser och terminalyta samt omflyttning byggs Pampushamnen ut genom att: Anlägga ca 640 m ny kaj med tillhörande hamnbassäng Anlägga ca m 2 ny terminalyta innanför de nya kajerna 7 av 77

15 Figur 4. Konstruktion av blivande kaj och terminalområde, sektionskiss, Pampushamnen. För anläggandet av kajen kommer sprängsten i sorteringen 0/150 mm att behöva köpas in externt. Ev. kan massorna erhållas/samordnas från Ostlänken eller andra stora infrastrukturprojekt i regionen. Betong- och stålpålar kommer att slås ned till berg och sedan kommer ovanpåliggande kajdäck att bestå av betong. I kajkonstruktionen kommer en sprängstensvall att anläggas om ca m Förstärkning av befintlig kaj Den befintliga kajen i Pampus längst västerut (ett 150 m långt avsnitt) ska höjas från +2,17 till +2,50 (RH2000) samt förstärkas för att klara ett ökat ramfritt djup från -10,4 m till -14,2 m. Detta sker genom att befintligt kajdäck byggs på med drygt 300 mm betong och förstärkningen sker genom att kajen förses med fler pålar. 3.3 Anläggning av förtöjningsdykdalber För att kunna omfördela fartygstrafiken i hamnen och skapa bättre plats för fartyg behöver förtöjningspunkter ändras i den östra delen av Pampushamnen. Detta innebär bl a att kaj P1 avlastas och att fler fartyg istället angör kaj P2. För att underlätta angöring och förtöjning kommer Norrköpings kommun att: Anlägga två dykdalber utanför kaj P2 i östra delen av befintlig kaj. Pålarna förankras i berg. Dykdalberna är försedda med fendrar och en pollare för förtöjning, se Figur 5, och blir åtkomliga från land via en gallerbro. 8 av 77

16 Figur 5 Förtöjningsdykdalb, principskiss 3.4 Ändring av djupförhållanden och muddring i hamnområdet De ändringar som kommunen gör i Pampushamnen görs för att kunna bedriva hamnverksamhet. Idag backar merparten av fartygen in för att angöra kajerna vid Pampushamnen. I hamnbassängen utanför de nya kajerna längst västerut vid Pampushamnen möjliggörs för mindre fartyg att kunna vända och slippa backa vilket ökar den nautiska säkerheten. Större fartyg kommer fortfarande att behöva backa in och angöra i den östra delen av Pampushamnen. För att kunna angöra mindre båtar t.ex. bogserbåtar i närheten av hamnområdet planeras även en fördjupning norr om den nya kajen till -7 m. Denna fördjupning möjliggör också för båttrafik att fortsatt ta sig upp i Motala ström även efter utbyggnaden av Pampushamnen. Befintlig hamnbassäng där djupet är -10,4 m idag fördjupas till -14,2 m och första delen av nya hamnbassängen på 300 m får djupet -14,2 m. Resterande 340 m muddras ned till -10,4 m. 9 av 77

17 Totalt behöver m 3 (Teoretisk fast mått - TFM) muddras. Muddermängder redovisas i detalj i Tabell 2. En planskiss över hur muddringsvolymerna är fördelade visas Figur 6. Tabell 2. Mängd muddermassor från olika delar för utbyggnaden av hamnen. Område Nytt djup (m) Mängd muddermassor (m 3 TFM) Befintlig hamnbassäng -14, Breddning bef. hamnbassäng -14, Ny hamnbassäng -14, Ny hamnbassäng -10, Slänter Muddring för hamnplan Muddring mindre hamnbassäng -7, Summa ~ Figur 6. Muddringsområde vid Pampushamnen. En geoteknisk utredning har gjorts i området och redovisas i bilaga till tekniska beskrivningen (Bilaga A). De massor som behöver muddras består uppskattningsvis till 94 % av lera, 4 % morän och 2 % berg. Berget kommer att sprängas bort medan lera och friktionsmaterialet kommer att muddras genom skop- eller sugmuddring. För mer detaljer om muddermetoder hänvisas till tekniska beskrivningen. 3.5 Muddring och dumpning av muddermassor Muddring kan göras med olika metoder och olika faktorer spelar in i valet. Vanligast är att muddring sker med olika typer av skopor, enskopeverk eller 10 av 77

18 paternosterverk. Ett annat alternativ så kallad sugmuddring. Vid sugmuddring blir massorna mycket lösare eftersom de finfördelas och mer vatten tillförs. De rena muddermassorna kommer att transporteras till dumpningsområde nordost om Esterön, Figur 7. Mängden muddermassor uppgår till 2,5 Mm 3 TFM och kommer att fyllas upp till 14,0 m. Under samrådet beräknades mängden muddermassor bli 1,5 Mm 3 TFM plus ev. 1 Mm 3 TFM beroende på grundläggningsförhållanden för den nya hamnplanen, dvs 1,5-2,5 Mm 3 TFM totalt. För att erhålla tillräcklig stabilitet i den nya hamnplanen har det under arbetets gång visat sig att muddring behövs för att säkerställa de geotekniska förutsättningarna. Detta gör att stora delar av hamnplan kommer att behöva muddras, men den totala mängden muddermassor kommer dock inte överstiga 2,5 Mm 3 TFM. Enligt mängdberäkningar rymmer dumpningsområdet betydligt mer än vad som behövs för muddringen från detta projekt. Exakta koordinater för området finns redovisat i Bilaga B4. Figur 7. Karta över valt dumpningsområde. Massor som är olämpliga att dumpas till havs, på grund av föroreningsinnehåll, kommer att transporteras med pråm eller ledningar till Hälla som är ett upplag för muddermassor på norra Händelö. Mängden massor som behöver omhändertas på Hälla uppskattas till m 3 TFM. 11 av 77

19 3.6 Tider Preliminära tider för utbyggnaden och vattenarbetet redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Ungefärlig tidplan för de olika momenten med den planerade muddringen och utbyggnaden av Pampushamnen. Blå färg visar var muddringsaktiviteter pågår. Aktivitet Muddring för kaj Muddring för ny hamnbassäng Fördjupning och breddning av befintlig hamnbassäng Muddring för mindre hamnbassäng (7 m) År Muddring för hamnplan Fyllning för stenbank under kaj Fyllning för hamnplan Kajentreprenad Hamnplaner och infrastruktur Magasin och kranar Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver en situation då de planerade åtgärderna inte genomförs. I det fallet skulle ingen utfyllnad och muddring ske vid Pampushamnen och därmed kommer inte heller några muddermassor att behöva dumpas i havet. Följaktligen kommer inga direkta konsekvenser uppkomma i den marina miljön eller i strandmiljöerna vid Pampushamnen. Det uppkommer inte heller några konsekvenser vid de platser där muddermassor är planerade att dumpas. Nollalternativ innebär även att en flytt av hamnverksamheten från inre hamnen till Pampushamnen blir omöjlig. Hamnverksamheten i Norrköping måste i så fall minskas avsevärt eftersom kapaciteten vid befintliga kajer och terminalytor i Pampushamnen inte kan rymma en så stor verksamhetsökning. Detta får främst ekonomiska konsekvenser för näringslivet i Norrköping med omland vilket i sin tur får negativa konsekvenser för utvecklingen i stort i regionen. 4.2 Sökt alternativ Sökt alternativ redovisas under avsnitt 3 och i den tekniska beskrivningen, Bilaga A till ansökan. Sammanfattningsvis planeras att: 12 av 77

20 Muddra ca 2,5 Mm 3 TFM massor i vattenområde vid Pampushamnen Fylla ut med ca m 3 (under kaj) och (under hamnplan) i vattenområde vid den nya delen av Pampushamnen. Anlägga kajer, terminalområde och två dykdalber Dumpa muddermassor i havet upp till 14 m djup vid dumpningsområde nordost om Esterön i Bråviken Deponera muddermassor med föroreningsnivå motsvarande avvikelseklass 5 på Hälladeponin på land. Konsekvenserna av detta alternativ redovisas i denna MKB. 4.3 Alternativ lokalisering av hamnområde Alternativ lokalisering av hamnutbyggnaden skulle kunna vara på Malmölandet, andra sidan Motala ström. Detta alternativ har dock inte utretts vidare eftersom infrastruktur i form av järnväg och väg saknas och eftersom anläggningskostnaderna skulle bli orimligt höga till följd av omfattande muddringsbehov. Vidare bedöms att samordningsvinsterna med att samlokalisera med övrig hamnverksamhet vara stora. En etablering på Malmölandet innebär också en större spridning av hamnverksamheten i området. På Malmölandet finns även naturvärden av betydelse (grunda havsvikar, ängs- och hagmark, våtmarker etc) som kan gå förlorade eller störas. 4.4 Alternativ utformning av hamnområde Ett alternativ med en större hamnbassäng där alla fartyg skulle slippa backa in till kaj har utretts. Detta alternativ avskrevs p.g.a. omfattande kostnader för muddring. I det valda alternativet kan båtar med djup ned till ca 10 m svänga i hamnbassängen längst in. I samrådsunderlaget skissades på en liten hamnbassäng längst in men denna har istället utvecklats till en bredare hamnbassäng med i princip med samma funktion. Ett alternativ med större hamnbassäng med svängbassäng bedöms generellt innebära större negativa miljökonsekvenser än det sökta alternativet. Kajerna kan konstrueras på andra sätt, t.ex. med en s.k. spontkajskonstruktion. Det stora djupet ner till fast berg innebär dock att det krävs en kraftig spont som blir kostsam. Spontkonstruktionens livslängd är också kortare än förordad plattformskonstruktion för planerad kaj. Val av kajkonstruktion bedöms ha liten betydelse från miljösynpunkt. Till sprängstensvallen skulle delar av materialet som uppkommer vid sprängningen av berget att kunna nyttigöras. Istället för att köpa in alla massor från extern krossanläggning kan de massor som uppkommer från sprängningen användas i vallen. Uppskattningsvis räcker uppkomna sprängstensmassor till ca 3 % av totala behovet varför externa massor ändå behövs. Av praktiska skäl är det osäkert om sprängsten från muddringen kan användas eftersom den behöver krossas till lämpliga dimensioner. Massorna kan även behöva tvättas då de kan vara 13 av 77

21 uppblandade med lera. Sprängstensmassor från Ostlänken eller andra infrastrukturprojekt i regionen kan komma att nyttiggöras i vallen. 4.5 Alternativ lokalisering av dumpningsområde för muddermassor I samband med projektet med åtgärder i farleden in till Norrköpings hamn utreddes ett antal olika platser för dumpning av muddermassor. Med utgångspunkt från SGU:s rapport från 2002 där områden med recenta sediment konstaterats (ackumulationsbottnar), studerades 11 platser mer eller mindre översiktligt. Dessa platser framgår av Figur 8. Av rapporten framgår också att den största sedimentationshastigheten finns på platserna som ligger längre in i Bråviken. Figur 8. Alternativa platser för dumpning av muddermassor studerade i samband med farledsprojektet till Norrköpings hamn Utöver område 1 och 2 nordväst och nordost om Esterön har dessa olika alternativ utvärderats på nytt vilket redovisas i Tabell 4 där för- och nackdelar med varje område kommenteras. Tabell 4. Översiktlig bedömning av möjliga dumpningsplatser (underlag från "inseglingsprojektet") Den röda färgen indikerar att området är olämpligt, rosa att området är mindre lämpligt och grönt att området kan vara lämpligt. Potentiellt dumpningsområde Område 3 Område 4 Anledning till att området valdes bort i inseglingsprojektet Höga strömhastigheter, risk för erosion i SMHI studie Höga strömhastigheter, risk för erosion i SMHI studie Ny bedömning av möjligheterna till dumpning av muddermassor Sannolikt erosionsförhållanden, ej lämplig Sannolikt erosionsförhållanden, ej lämplig 14 av 77

22 Område 5 Område 6 Område 7 Område 8 Område 9 Område 10 Område 11 För litet för att rymma 3,5 Mm 3 lera För litet för att rymma 3,5 Mm 3 lera I konflikt med sjöfarten För litet för att rymma 3,5 Mm 3 lera I konflikt med sjöfarten Lämpliga bottnar men längre avstånd och i område med RI för fiske Orimliga transportkostnader Relativt grunt, 6-15 m, nära fritidsboende på bl.a. Kvistholmen. Nära. Ej vidare undersökt Pampusfjärden, Lindöfjärden, m djupt, Relativt nära många bostäder, fritidsintressen(båtlivet). Nära, ej vidare undersökt. Nära mudderområdet, RI Yrkesfisket, m djupt, bred farled och djup farled,. Relativt grunt, inom Djuröns och Svensksundsvikens naturreservat/natura Ej lämplig plats Medellångt avstånd, RI yrkesfisket, djupt i farleden, grundare söderut, relativt smal farled, ej vidare undersökt. Transportlängd ca 13 nautisk mil. Utredning av skador på fisket krävs. Området undersökt och funnits vara lämpligt i övrigt. Långa transporter 17 nautisk mil (att jämföra med 12 nautisk mil som Göteborgs hamn har till sin tipplats). Området ej undersökt. Djupt m. Ev konflikt med sjöfart. RI Yrkesfisket. Område 7 i Figur 8 avfärdades i den tidigare utredningen för att det var i konflikt med sjöfarten, men vid diskussioner med Sjöfartsverket har det framkommit att det under givna förutsättningar inte inkräktar på sjöfarten. Platsen har goda djup m, sedimentationen här är stor 24 mm/år och SGU har bedömt att det råder ackumulationsförhållanden. Området är mycket stort och endast delar av det behöver utnyttjas för att ta emot aktuella muddermassor. Farleden här är mycket bred ( m) vilket innebär att det kan vara möjligt att tillfälligt minska bredden. Djupet för dumpning av massor fastställs för att säkerställa och bibehålla farledsdjupet. SMHI har gjort en studie av förhållandena av strömförhållandena i området Bilaga B7 och delar av området bedöms initialt vara lämpligt ur erosionssynpunkt. De sedan tidigare använda dumpningsområden (nu angivna som A och B i Figur 9) norr om Esterön som utnyttjades vid inseglingsprojektet 2011 (Sjöfartsverket/Norrköpings kommun) utvärderas i denna prövning. Utöver dessa områden har även det område som ovan benämns 7 utvärderats. Detta område finns i farleden sydost om Esterön (område med beteckningen C i Figur 9). 15 av 77

23 Avståndet från mudderområdet till område A är ca 6 km, till område B ca 8 km och till område C ca 7 km. A B C Figur 9. Studerade alternativ för dumpning av muddermassor. För att utreda de olika platsernas lämplighet har en strömstudie genomförts av SMHI, se Bilaga B7. I SMHI:s simuleringar har de tre föreslagna dumpningsområdena A, B och C enligt Figur 9 studerats avseende om erosion kan uppstå vid dagens förhållanden eller efter det att dumpning av muddermassor genomförts. Resultaten visar att det råder olika strömförhållanden på de olika dumpningsplatserna vilket påverkar om erosion kan förekomma eller inte. Sammanfattningsvis bedöms område B ge det lägsta antalet timmar med bottenskjuvspänning som överstiger 0,25 Pa (som beroende av bottensedimentens sammansättning, kan ge upphov till erosion) se Figur 10, varför detta alternativ ses som mest fördelaktigt. Fördelarna med område B är också att det tidigare tagits i anspråk för dumpning av muddermassor och att nya områden därmed inte påverkas. Det bedöms också vara en fördel att inte fler områden tas i anspråk än vad som behövs och att det därför inte bör läggas massor i område A. 16 av 77

24 Figur 10. Resultat av bottenskjuvspänningsmodellering vid 0,25 Pa av SMHI. Annan alternativ hantering av muddermassor kan vara landdeponering, nyttiggörande i hamnkonstruktionen eller dumpning på ytterligare annan plats i havet. Att deponera rena muddermassor på land innebär transport- och ev. mottagningskostnader på deponi. Det kräver även en omlastning från båt till lastbil för att sedan kunna transporteras till lämplig mottagningsanläggning. Antagligen skulle massorna behöva avvattnas innan vilket även fördyrar hanteringen. Avvattning av massorna kan medföra ökad grumling i vattenområdet. Omlastningsstegen och transporterna orsakar i sin tur både buller, ökade utsläpp av luftföroreningar och nedsmutsning. Att deponera 2,5 Mm 3 på land kan kosta upp till ca 500 kr/ton exkl. avvattning och transport vilket innebär en total kostnad upp mot Mkr. Av kostnads- och miljöhänsyn utreds därför inte detta alternativ vidare. Att omhänderta alla muddermassor på Hälladeponin är inte möjligt då den är avsedd för förhållandevis små mängder massor från underhålls- och rensmuddring. En begränsad mängd förorenade massor kan dock mottas om de uppfyller kraven som är fastställda för Hällaupplaget i miljödom från Alternativt skulle förorenade muddermassorna kunna användas i hamnkonstruktionen genom nyttiggörande av s.k. stabilisering och solidifiering. Då tillförs ett bindemedel som stabiliserar massorna och binder föroreningar. Eftersom etableringskostnaden är relativt dyr krävs en större mängd massor för att metoden ska bli ekonomiskt fördelaktig. Uppskattningsvis kostar metoden ca 250 kr/m 3. Ett utnyttjande av massorna genom stabilisering skulle kosta upp mot 625 Mkr vilket innebär en mycket hög kostnad för projektet. Endast en mindre del av de muddrade massorna är förorenade och därför blir den högre kostnaden inte ekonomiskt försvarbar. 17 av 77

25 5. Områdesbeskrivning 5.1 Nuvarande verksamhet vid Pampusterminalen Pampusterminalen erbjuder idag lagringsutrymmen utomhus om ca m 2 och ca m 2 i magasin inomhus. Området omfattar en breakbulk terminal (styckegods) och en containerhamn med integrerad kombiterminal. Kajen är idag 610 m lång och har två stycken roro-ramper. Ramfritt djup är -10,4 m längs kajen i den västra delen och -14,2 m i den östra delen. Bredden på hamnbassängen utanför kajen är m. Godshanteringen i hamnen sköts med hjälp av t.ex. spårbundna kranar för breakbulk. Hamnen har också idag Ship-to-Shore-kranar (gantry) för containers samt en larvbandsburen hydraulisk vikarmskran. Godshanteringen i Pampusterminalen utgörs av bl.a. trävaror, papper, ammoniumnitrat samt containers. Vid Pampushamnen idag förkommer även stuffning (ilastning) av containrar. Pampushamnen ligger på ön Händelö i Bråviken strax utanför centrala Norrköping, se Figur 11. Ungefär 500 m sydost om Pampushamnen, på andra sidan Lindökanalen, ligger bostadsområdet Lindö. Drygt 400 m norr ut ligger södra sidan av halvön Malmölandet/Krusenhov. Området längs kusten västerut på halvön består av skog men även av öppna ytor. Det finns naturvårdsområden med strandängar och ekar. Figur 11. Översiktskarta över Norrköping. Lokaliseringen av den planerade utbyggnaden vid Pampushamnen är inringad. Karta från Norrköpings kommun. 18 av 77

26 5.2 Planförhållanden Översiktsplan Det finns en översiktsplan och en fördjupad översiktsplan för hela Händelö som antagits år 2005/2006. Landområden som är avsedda att nyttjas för hamnverksamhet framgår av Figur 12. Planerad utbyggnad av Pampushamnen bedöms vara i huvudsaklig överensstämmelse med översiktsplan. Enligt Norrköpings kommun pågår arbete med att ta fram en ny översiktsplan och för Händelö och Malmölandet planeras för hamn, logistik- och industriverksamhet. Figur 12. Detalj från översiktsplanen från Norrköpings kommun. Lila helfärgade områdena är angiven som befintlig hamnverksamhet. Blått område beskriver planlagt vattenområde Detaljplaner Fastigheten Händelö 2:1 är detaljplanelagd. Det finns en stadsplan från 1981 samt en detaljplan En del av vattenområdet i nordväst är inte planlagt. Norrköpings kommun har ett pågående arbete med att upprätta en detaljplan för området västerut för hamnverksamhet. Planen kommer sannolikt att vara fastställd i början av Hamnutbyggnaden bedöms vara i enlighet med befintliga planer. Dykdalberna som planeras i den östra delen av hamnen lokaliseras till ett område med markanvändningen vattenområde. 19 av 77

27 Det aktuella dumpningsområdet B för muddermassor ligger nordost om Esterön, se Figur 7. Hela området där dumpning planeras ägs numera av kommunen. Området är inte detaljplanelagt. 5.3 Infrastruktur Norrköpings hamn är utpekad som riksintresse för hamnverksamhet och farleden in till Norrköping är utpekat riksintresse (Sjöfartsverkets beslut ). Tillgängligheten till hamnen är mycket god. Anslutning finns till E4, E22, flera riksvägar och Södra stambanan. Norrköpings hamn framhålls i flera olika sammanhang som en nationellt, strategiskt viktig resurs. Under senare år har flera infrastruktursatsningar arbetats fram för att ytterligare stärka tillgängligheten till hamnen färdigställdes ett projekt med en breddning av farleden från 60 till 100 m och en utökning av djupet från 12,4 till 14,9 m. Detta innebär kapacitet nu finns att ta emot i princip de största fartyg som trafikerar Östersjön. Figur 13. Karta över riksintresse hamn och farled (källa: Länsstyrelsen webbgis) En ny elektrifierad järnväg mellan Södra stambanan vid Åby och Norrköpings hamn, den så kallade Kardonbanan, kommer att påbörjas under 2017 och beräknas vara klar Syftet med att bygga Kardonbanan är att effektivisera hanteringen av gods och öka andelen gods som fraktas på järnväg. Projektet är samfinansierat mellan Trafikverket och Norrköpings kommun. För Norrköpings hamn innebär Kardonbanan en rad förbättringar och utvecklingsmöjligheter. Godsmängderna kommer att kunna öka i Pampushamnen, och den elektrifierade direktanslutningen innebär färre omväxlingar och en 20 av 77

28 möjlighet att undvika trafik med miljöpåverkande diesellok. Det underlättar också att kombinera järnväg och sjöfart för de långväga godstransporterna, vilket är ett viktigt mål i det nationella godstransportarbetet. När Ostlänken byggs genom Norrköping kommer nuvarande godsbangård påverkas så mycket att godsbangården behöver flytta till en annan plats. Trafikverket och Norrköpings kommun planerar att flytta Norrköpings godsbangård till ett läge där Kardonbanan utgör anslutningen mot en ny bangård. Under 2016 uppgick godshanteringen i Norrköpings hamn till drygt 4 miljoner ton och hamnområdet som helhet angjorde ca fartyg. 5.4 Omkringliggande verksamheter och bebyggelse Området runt Pampushamnen präglas av hamn och industrier. Närmsta bostadshus från Pampushamnen är ca m bort på Malmölandet (fritidshus på arrendetomter) eller i Lindö (permanenta bostadshus). Närmsta bostadsbebyggelse från dumpningsområdet nordost om Esterön är samhällena vid Krokek. Som närmst finns bebyggelse ca 400 m norrut. Längs strandlinjen finns flertalet bodar som hör till fastigheter i närheten. Området nyttjas flitigt för fritidsaktiviter förknippade till vattnet. Idag pågår hamn och diverse industriverksamhet på Händelös nordöstra sida samt även längs Lindökanalen. På Malmölandet finns Bravikens pappersbruk. Det finns även en aktiv spannmålshamn på Djurön. 5.5 Naturmiljö Område för utbyggnad av Pampushamnen och planerade område för dumpning av muddermassor omfattas eller finns i närheten av olika riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Vidare finns naturreservat i området. I följande avsnitt redovisas värden med formellt skydd av något slag samt resultat från utredningar av naturvärden utförda vid Pampushamnen och vid dumpningsområdena Riksintresse för naturvård Det finns ett utpekat område som är av riksintresse för naturvård (Södra Bråviken) och det sträcker sig in över Svensksundsviken, se Figur 14. Riksintresset angränsar till det alternativa dumpningsområdet C men ligger långt ifrån det föreslagna dumpningsområdet. 21 av 77

29 Figur 14. Riksintresse för naturvård (källa: NOKA) Naturreservat Det finns flera naturreservat i närheten av utbyggnaden på Händelö och vid Esterön. Händelö På Händelö finns flera områden som är naturreservat, se Figur 15. Det närmsta naturreservatet ligger m väster om planerad utbyggnad. De aktuella områdena på Händelö har bevarade ekbackar med särskilt artrik insektsfauna, bl.a. hyser ekarna läderbagge. Läderbaggen är en prioriterad art i habitatdirektivet, vilket kräver en relativt hög ambitionsnivå när det gäller bevarandemålsättningen. Några av dessa naturreservat på södra Händelö är även Natura 2000 områden enligt habitatdirektivet. Naturreservaten togs fram i samband med vägutredningen för Norrleden och Natura-2000-prövning där konflikt mellan infrastruktur, industriutveckling och ekmiljöerna uppstod på ön. Föreskrifterna utgör inte hinder för verksamhet på Händelö, bl.a. kan befintlig verksamhet inom Hälla mudderupplag fortsätta. 22 av 77

30 Figur 15. Naturreservat på Händelö (källa: NOKA) Esterön Esterön med omgivande vatten är avsatt som naturreservat. Ön består av både skogsmarker och öppet odlingslandskap med ängar och hagar. Det finns kor som betar på ön och människor kan bada längs stranden. Det är även klassat som regionalt intresse för naturvård. Inga särskilda värden i vattenområdena finns beskrivna. Esteröns naturreservat bildades 1973 och omfattar ön med omkringliggande vattenområde. Esterön har en omväxlande natur med många olika biotoper. Området är artrik och med en intressant flora och fauna. På ön finns bl.a. flera ekar som har en viktig funktion för många organismer och lavar. Området är angett som regionalt intresse för naturvården, och åtgärder som kan skada naturvärden bör undvikas. Inga naturvärden i vattenområdet finns beskrivna och bedöms därför inte ha legat till grund för utpekandet av naturreservatet. 23 av 77

31 Esterön Djurön Svensksundsviken Figur 16. Naturreservat kring dumpningsplatserna. (källa: NOKA) Svensksundsviken Svensksundsviken, se Figur 16, är ett naturreservat sedan 1981 men ingår även i det europeiska nätverket för skyddad natur, Natura Området har omfattande havsstrandängar som har stor betydelse som bl.a. häck- och rastplats för många fåglar. Ängarna har en artrik flora. I delar av området finns gamla ekar vilka fungerar som värdar för bl.a. läderbaggen. En annan art som lever i detta omväxlande område är den sällsynta dagfjärilen svartfläckig blåvinge. Svensksundsviken ingår i den internationella våtmarkskonventionen som ett s.k. Ramsarområde. Sammanfattningsvis har området en mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Avståndet till dumpningsområdet är ca 3,5 km. Djurön Djuröns naturreservat, se Figur 16, bildades 1999 och omfattar både en halvö och vatten. Inom reservatet finns också Natura 2000-området Djurön (habitatdirektivet) och delar av reservatets vattenområde ingår i Natura området Södra Bråviken (fågeldirektivet). Reservatet har en varierad natur med ekmiljöer, hassel, havsstrandängar och klippstränder. Området utgör en viktig plats för häckande fåglar. I reservatets föreskrifter råder förbud att i området muddra, utfylla och dumpa annat än i enlighet med skötselplanen. 24 av 77

32 5.5.3 Marinbiologiska naturvärden Allmänna förhållanden i Bråviken och erfarenheter från tidigare projekt Undervattensväxter har en central del för den biologiska mångfalden i vattnet. Där trivs smådjur och fiskar men även fåglar som hittar mycket föda där. Inre Bråviken består av ett rikt bestånd av fisk med lekplatser för bl.a. gös i Svensksundsviken. Motala ströms vattenvårdsförbund och andra aktörer har vid flera tillfällen undersökt bottenfauna och undervattensvegetationen i Bråviken (Motala ströms vattenvårdsförbund, 2015). Sammanställningen av undersökningarna med avseende på bottenfauna visar att inre Bråviken har färre samt färre känsliga arter och bara enstaka individer av snabelsäckmasken (Halicryptus spinulosus) jämfört med mellersta och yttre Bråviken, se Figur 17. Snabelsäckmasken trivs inte i vatten med låg syrgashalt. Inre Bråviken har sedan 2012 klassats som måttlig med avseende på bottenfaunasammansättningen vilket är en försämring jämfört med 2009 då den klassades som god. Figur 17. Undersökningspunkter (Motala ströms vattenvårdsförbund, 2015). Strömmarna i de lite djupare delarna av Bråviken bestäms till största delen av vinden. Inflödet av vatten från Motala ström och ändring i havsvattenstånd i Östersjön är av mindre betydelse för bottenströmmarna. Bråviken är naturligt grumlig av flera orsaker. En bidragande orsak är inflödet från Motala ström som för med sig stora mängder suspenderat material. Även vind och vågor kan grumla upp finsediment. Det finns uppgifter från tidigare MKB ( inseglingsprojektet ) att de grunda lerbottnarna på södra sidan av inre Bråviken, t.ex. Svensksundsviken är förändrade sedan 1960-talet. En anledning till detta anses vara att mängderna suspenderat material har ökat efter byggandet av Lindökanalen. Olika uppgifter förekommer men mellan % av vattnet antas numera rinna i den gamla farledsrännan medan % rinner i Lindökanalen. Med högre flöden i 25 av 77

33 Lindökanalen sedimenterar inte lika mycket material innan det kommer ut i Bråviken. Detta kan ge ökad grumling och påverkan i området. Naturliga variationer i grumlighet förekommer under året. Inför inseglingsprojektet gjordes mätningar av grumlighet innan, under och efter muddring och dumpning, se vidare kapitel I undersökningen av vattenkvaliteten i Bråviken (Motala ströms vattenvårdsförbund, 2015) noterades statusen god med avseende på syrehalten i vattnet vid Ö Esterön. Vid samma punkt bedömdes siktdjupet som otillfredsställande. Under sommaren är oftast siktdjupet mindre då mängden plankton i vattnet ökat. Generellt i samma undersökning kunde konstateras att siktdjupet var bättre längre ut i kustbandet jämfört med längre in. Marinbiologiska värden i områdena för utbyggnad av terminalyta och hamnbassäng En naturvärdesinventering i utbyggnadsområdet har utförts för att undersöka eventuella naturvärden på botten eller i vattenområdet, se Bilaga B3. Inventeringen utfördes av Medins AB enligt svenska standarden SS :2014 och teknisk rapport SIS-TR :2014. Makrofytinventeringen (större vattenväxter) indikerade att näringsrika förhållanden råder i vattnet. Två arter (hornsärv och ålnate) som påträffades bedöms ha ett visst naturvärde. Även den mindre allmänna krusnate påträffades. Bottenfauna (djur som lever vid bottenytan, främst kräftdjur, insektslarver, maskar, musslor och snäckor) var måttligt art- och individrik när det gäller den ytliga bottenfaunan och artfattig avseende djupbottenfaunan. Inga ovanliga eller skyddade arter påträffades under inventeringen. Det finns större stensamlingarna (troligen utfyllt) som ökar biotopkvaliteten. Växterna och vattenområdet skulle kunna utgöra lekplats och/eller födosöksområde för fisk, se Figur 18. Sammantaget bedömdes området tillhöra klass 3, påtagligt naturvärde. Biotopvärdet bedömdes som påtagligt och artvärdet som visst. 26 av 77

34 Figur 18. Potentiellt lekområde för fisk väster om nuvarande hamnområde. Marinbiologiska värden i områdena runt Esterön En referensundersökning för bottenfauna vid de två tidigare dumpningsplatserna norr om Esterön utfördes 2007 (Enstedt, 2007). Bottnarna i tippområdena dominerades av Östersjömussla (Macoma balthica) men även korvmask (Halicryptus spinulosus) och en havsborstmask (Marenzelleria neglecta). Östersjömusslan påträffades i olika storlekar och i riklig mängd vilket tyder på gynnsamma förhållanden för musslan. Efter genomförd dumpning i områdena, utfördes undersökning av bottenfaunan på nytt i dumpningsområdena (Enstedt, 2012). Ytterligare bottenfaunaundersökning genomfördes under 2013 (Enstedt, 2013). Uppföljningen visar att bottenfauna påverkas men att framförallt den senaste provtagningen visar på återhämtning, Figur av 77

35 Figur 19. Antalet havsborstmaskar vid provtagningstillfällena i dumpningsområdena norr om Esterön och från tidigare mudderdumpningsområden från åren 2007, 2012 och 2013 (Bild från Bjernersjö, 2017). Inventering av vegetation i den inre delen av Bråviken genomfördes under 2007, 2010 samt Inventeringen genomfördes inom olika transektområden som var lokaliserade i inre Bråviken (Enstedt, 2012) men inte direkt på dumpningsområdena varför de är svåra att se direkta effekter av dumpningen. Vegetationen i områdena runt omkring dumpningsområdena verkar dock inte påverkas negativt av dumpningen (eller muddringen) (Bjernersjö, 2017). 28 av 77

36 Figur 20. Karta över transekter för vegetationsundersökningen utförd i "inseglingsprojektet" Naturvärden på land i området för utbyggnad av terminalyta En naturvärdesinventering har utförts på det landområde som tas i anspråk i och med utbyggnaden av Pampushamnen. Inventeringen utfördes av Ramböll i maj 2016, se Bilaga B5. Området bedömdes ha ett begränsat naturvärde. Nuvarande växtlighet är artfattig och starkt påverkad av mänsklig aktivitet. Vissa förutsättningar för insekter i gräs och grusmiljöerna finns i området, dock har inte rödlistade arter påträffats. Vassen i området, se Figur 21, bedöms kunna utgöra skyddade häckningsplatser för fågel men på grund av dagens aktivitet i hamnen (ljus, rörelse, buller) bedöms vassmiljöerna som mindre lämpliga häckningslokaler. Det förekommer ytterligare vassmiljöer längs Händelös stränder, samt på motsatta sidan Bråviken. 29 av 77

37 Figur 21. Vassvegetation i området. En sammanställning av rapporterade fåglar kring Esterön och generellt längst in i Bråviken har gjorts (Bilaga B10) för de senaste 10 åren. Den visar att majoriteten av fåglarna som rapporterats är från sökområdet närmast hamnen. Detta kan bero på att det är fler fåglar här men även att Esterön är mindre besökt och därmed färre rapporter. Det förekommer rödlistade fågelarter i områdena. I hamnens närområde finns även ett havsörnsbo (dock ej direkt berört) Fåglar i områdena för dumpning av muddermassor Sammanställningen av inrapporterade fåglar vid de alternativa dumpningsplatserna (Bilaga B10) indikerar att ansamlingar av sjöfågel kan förekomma i områdena kring Esterön. Flockar av ejder, storlom och skäggdopping har rapporterats norr och öster om Esterön vid enstaka tillfällen. Ingen dokumentation om vattenbundna fågelbeståndet norr om Esterön gjordes innan föregående dumpning varför det är osäkert hur det såg ut innan dessa dumpningsområden togs i anspråk. För att erhålla information om ev. fågelflockar har information från lokala ornitologer med kunskap från inre Bråviken inhämtats. Områdena vid Kargrund, Västergrund (nordväst om Esterön) och Östergrund 8öster om Esterön) samt på de grunda delarna runt Esteröns strandlinje bedöms ha betydelse som rastplatser. Vid stränga vintrar är övervintringarna vid Esterön inte gynnsamma eftersom det området då täcks med is. 5.6 Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljövården redovisas i Figur 22. Där framgår att riksintresset berör landområden på långt avstånd från nu berörda områden. 30 av 77

38 Figur 22. Riksintresse för kulturmiljövård (källa: Länsstyrelsen webbgis) Inrapporterade fornlämningar i området ur Riksantikvarieämbetets fornminnesregister visas i Figur 23. Figur 23. Karta över rapporterade fornlämningar. (källa: Länsstyrelsen webbgis) Inom inseglingsprojektet utfördes en marinarkeologisk utredning (Statens marina Museum - SMM) i stora delar av det nu aktuella områdena för muddring och dumpning (Figur 24). I den tidigare dumpningen av massor fick sökanden inte dumpa massor på de kända fartygslämningarna. 31 av 77

39 Figur 24. Undersökningsområde för marinarkeologi i "inseglingsprojektet". Länsstyrelsen (Ekstrand B) har meddelat att de anser att hamnområdet och de två tidigare dumpningsområdena är färdigutredda. Det förekommer en spärranordning från 1700-talet i den gamla strömfåran i Motala ström men har bedömt att den inte är något att bevara. I de två tidigare dumpningsområdena råder samma förhållanden som tidigare att de två kända lämningarna ska undvikas vid dumpningen. 5.7 Friluftsliv Det finns ett utpekat riksintresse för friluftsliv på norra landsidan av Bråviken, se Figur 25. Området berörs inte av dumpningen av muddermassor eller utbyggnaden av hamnen. 32 av 77

40 Figur 25. Karta över riksintresse för friluftsliv. (källa: Länsstyrelsen webbgis) Det finns många ställen i inre Bråviken som används som badplatser. Det finns bl.a. två kommunala badplatser, Lindöhamnen och Bodaviken, men även många andra badplatser finns spridda runt hela Bråviken. Det finns även många områden runt inre Bråviken som används som strövområden både på fastlandet men även öar. Under framförallt sommarhalvåret förekommer även fritidsbåtar frekvent i hela området. 5.8 Fisk och fiske Riksintresse för yrkesfisket regleras i 3 kap 5 miljöbalken. Enligt lagstiftningen ska områden som är av riksintresse för yrkesfisket skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. I Figur 26 visas området som är utpekat som av riksintresse för yrkesfisket. Riksintresset sträcker sig över det föreslagna dumpningsområdet B och det alternativa området C. Riksintresset är utpekat som fångstområde för ål och sötvattenarter. 33 av 77

41 Figur 26. Karta över riksintresse för yrkesfiske i Bråviken. Enligt Länsstyrelsen bedrivs det numera inget yrkesfiske i inre Bråviken. De sista yrkesfiskarna slutade för några år sedan efter alltför stora problem med säl i området. Däremot förekommer fritidsfiske inkl. privat nätfiske i stora delar av området. Bland annat fiskas strömming på norra och södra sidan av Bråviken under framförallt vintern och våren. Pjältån som mynnar vid Loddby, nordväst om Händelö, är viktig för havsöringen. Svensksundsviken är länets viktigaste lekområde för gös. Gösen lekvandrar även in i Motala ström. Provfiske har genomförts vid flera tillfällen i inre Bråviken. Mört, björkna, gers, abborre och gös var de mest frekvent förekommande arterna vid provfisket. Svartmunnad smörbult, som är en invasiv fiskeart som konkurrerar med inhemska arter, förekom i enstaka exemplar vid provfisket 2013 (SLU Aquas databas KUL). 5.9 Övriga intressen Hela området kring Bråviken är utpekat som riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kapitel 4 miljöbalken. Vattenverksamheten bedöms inte påverka intresset negativt varför det inte behandlas vidare i denna MKB. 34 av 77

42 6. Särskilda förhållanden för bedömning av konsekvenser 6.1 Sedimentförhållanden Sedimenten vid Pampushamnen Flera provtagningar av aktuellt sediment i det planerade muddringsområdet har genomförts (Ramböll 2016, Elk AB 2016, Elk AB 2005, Marin miljöanalys 2005 m.fl.). Till ca 95 % bedöms muddermassorna bestå av lera. I första hand har sedimenten klassats utifrån Naturvårdsverkets rapport Kust och Hav. I den jämförs uppmätta halter av metaller och organiska ämnen mot bakgrundshalter. I Tabell 5 redovisas de olika klassindelningarna. I de fall då uppmätta halter motsvarar klass 5 (mycket stor avvikelse eller mycket hög halt), med undantag för krom, kommer sedimenten omhändertas separat och sannolikt deponeras på Hällaupplaget. Tabell 5. Beskrivning av tillståndsklasser för metaller och organiska ämnen enligt NV rapport Klass Ingen Liten Tydlig Stor Mycket stor Metaller avvikelse avvikelse avvikelse avvikelse avvikelse Organiska ämnen Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt I de fall tillståndsklasser för parametrar saknas (tributyltenn - TBT och dioxin) har norska klassindelningar respektive kanadensiska gränsvärden använts för att bedöma föroreningsgraden på sedimenten. En bedömning har även gjorts mot halten (50 µg/kg TS) vilket angivits som begränsningsvärde i domar i liknande mål (t.ex. Dom för dumpning av muddermassor vid Vinga, 2015). I undersökningarna av sedimenten kunde övervägande lera konstateras med en varvighet motsvarande ca 1 cm sediment från varje år. Resultaten visar att muddringsområdet kan delas in i 4 olika delområden. Analyser visar att halten krom i flera fall motsvarar klass 4 och 5 men att det i området råder höga bakgrundshalter av krom. Om kromhalten överstiger 70 mg/kg TS motsvarar det klass 5 enligt Naturvårdsverket (NV, 1999). Analyser visar att halten krom i några fall motsvarar klass 5 i ett delområde. Halten krom var relativt konstant med djupet och var hög även vid 1,5 m djup (85 mg/kg TS) (inga prover togs ut längre ned). Vid 1,5 m djup bedöms sedimenten avsatts för över 150 år sedan. Eftersom området kring Pampushamnen ligger i mynningen av Motala ström kan det även vara aktuellt att beakta halten av krom utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. I Naturvårdsverket rapport 4913 (2000) bedöms kromhalter i sediment i sjöar och 35 av 77

43 vattendrag på mellan mg/kg TS motsvara klass 3, måttligt höga halter. Denna rapport bygger till skillnad från rapport 4914 på risken för biologiska skador och inte bara på statistiska avvikelser. Proverna visar inga andra tecken på förorening, utan övriga parametrar har halter motsvarande klass 4 och lägre. Den analysmetod som valdes för proverna använder en starkare uppslutningsmetod som ger högre kromhalter än den som använts vid framtagandet av bedömningsgrunderna för avvikelseklasser. Krom förekommer med två olika oxidationstal, krom (III) och krom (VI). Krom (VI) är den mest toxiska formen och i sediment förväntas ev. krom (VI) att reduceras till krom (III) vilken är mindre toxisk (Naturvårdsverket, 2008). Krom(IV) har en hög adsorptionsbenägenhet till framförallt järnoxider och i litteraturen anges olika uppgifter om huruvida kromhalten ofta är konstant i sedimentpelaren eller om den anrikas i de nedre lagren av djuphavssediment. Kroms toxicitet är också beroende av dess biotillgänglighet. Biotillgängligheten är beroende av i vilken form metallen finns i vattnet; ämnet kan vara adsorberade till partiklar, eller ingå i lösta men inte biotillgängliga komplex. Biotillgängligheten är också beroende av koncentrationen av konkurrerande katjoner, vattnets ph, hårdhet, salinitet och innehåll av löst organiskt kol. Många metaller binds hårt till partiklar och organiskt material och sprids relativt långsamt. Den huvudsakliga spridningen sker oftast genom partikelbunden transport. I Kanada finns effektbaserade riktvärden för sediment framtagna. PEL-värdet (probable effect level) ligger för krom på 90 mg/kg TS, en halt där man förväntar sig att effekter kan ses. Naturvårdsverket (2008) har tagit fram förslag till gränsvärden för bl a krom. Där redovisas halter på mg/kg TS som tänkbara halter då kromhalten påverkar sedimentlevande organismer. Sammantaget bedöms det orimligt att krom ska avgöra i vilken avvikelseklass massorna sammantaget ska hamna i. I de halter som krom förekommer bedöms ingen effekt i sediment uppkomma. Detta har inneburit att kromhalten inte använts för att klassa massorna enligt Naturvårdsverkets avvikelseklasser i ett av delområdena utan de övriga parametrarna har avgjort klassningen. Bedömningen av avvikelseklass från i respektive delområde har därför inte gjorts utifrån kromhalten utan ifrån övriga parametrar som bättre bedöms motsvara antropogen föroreningspåverkan och ekotoxicitet. 36 av 77

44 C B A D Figur 27. Delområden från sedimentundersökningar (Ramböll 2016, Elk 2016). De kemiska analyserna visar att delområde A, C och D (Figur 27) har halter som understiger klass 5 (bortsett från krom), d.v.s. de har lägre föroreningsgrad och bör kunna dumpas i havet. Område B utgörs av gamla farledsrännan i Motala ström. I området har förhöjda halter av kvicksilver, polyklorerade bifenyler (PCB) och polyaromatiska kolväten (PAH) uppmätts i sediment som motsvarar klass 5. Föroreningen i området är utsträckt ned till gamla mudderdjupet av farledsrännan. Samtliga analyser av TBT visar på låga halter (under 10 µg/kg TS). Sammanfattande klassindelning av mudderområdena vid Pampushamnen visas i Tabell 6. Tabell 6. Sammanfattande klassbedömning av muddermassor. Delområde Klass Klassande parameter Djup från vattenytan (m) A klass 3 Allt ned till 10,4m (medel) B Klass 5 Hg, PCB, 4,65-7,65 m PAH, Cu klass 3 >7,65 m C klass 4 Cu, PCB Allt ned till 10,4m D klass 3 Allt ned till 14,2 m De massor som ska muddras utanför den västra kajsidan bedöms ligga i området för gamla rännan (område B). Eftersom dessa inte klassats specifikt antas de innehålla samma föroreningsgrad, klass 5, som de i område B och behöver därmed omhändertas på land. 37 av 77

45 De sediment (delområde B/gamla farledsrännan) som enligt undersökningarna visar på halter som motsvarar klass 5 planeras att läggas på Hälladeponin. För att sedimenten ska få läggas där krävs att vissa kriterier angående innehåll och lakbarhet på massorna uppfylls. Detta finns bestämt i villkoren för Hälla (Dom TR M ). För att undersöka detta har skaktest utförts enligt SS-EN på samlingsprov från sedimentundersökningarna. Beräknade mängder som behöver omhändertas är ca m 3. Resultaten visar att både lakhalterna och massornas innehåll av förorening understiger villkoren varför massorna får läggas på Hälladeponin (Bilaga B6) Sedimenten vid dumpningsområdet Enligt gällande praxis i Sverige är normalt förutsättningarna för att få dispens från dumpningsförbudet till havs att muddermassor bestående av lera ska läggas på liknande bottnar där det råder ackumulation. En ackumulationsbotten definieras av att det där sker en kontinuerlig deposition/avsättning av sediment. En ackumulationsbottens övriga karaktärsdrag framgår av Tabell 7. Stora delar av Östersjön är klassade som ackumulationsbottnar. På dessa bottnar sker en kontinuerlig ackumulation av finkornigt material. Uppskattningsvis avsätts ca 1-4 mm nytt material per år men kan vara så stor som 70 mm i skärgården (Naturvårdsverket, 2009). Enligt SGU:s undersökningar, i närheten av planerade dumpningsområden, kan ackumulationen i inre Bråviken vara upp till 25 mm/år. Tabell 7 Parametrar som karaktäriserar en ackumulationsbotten Parameter Karaktäristiskt för ackumulationsbotten Kornstorlek Huvudsakligen < 60 µm Lerhalt >90 % TOC-halt 2-10 % Redoxförhållanden Översta cm något oxiderade, resten anaerob I Figur 28 redovisas planerat dumpningsområde tillsammans med de områden som klassats ha pågående sedimentation enligt SGU. Dumpningsområdet har valts ut efter klassningen ackumulationsbotten. SMHI har på uppdrag från Norrköpings kommun genomfört simuleringar vid de tre alternativa dumpningsområden avseende strömförhållanden idag men även vid de nya djupen som skulle gälla efter en dumpning av muddermassor. Utöver att ha simulerat vilka strömförhållanden som råder idag över dumpningsytorna så har även den kritiska bottenskjuvspänningen simulerats. Den är ett mått på den kraft som strömmen har på de ytliga sedimenten. Strömmodellering visar att erosion sannolikt endast sker under några enstaka timmar per år och det i övrig tid på året ackumuleras sediment. 38 av 77

46 Figur 28. Planerat dumpningsområde B (grönstreckat område). I figuren framgår också områden som av SGU bedömt ha recent sedimentation (svartstreckade områden). I det planerade dumpningsområdet norr om Esterön finns sedan tidigare dumpade muddermassor från inseglingsprojektet. Dessa massor har liknande sammansättning som de som nu avses dumpas i området. I inre Bråviken finns tidigare sedimentutredningar sammanställda i en rapport (Hifab, 2009). I rapporten redovisas två olika delområden i Bråviken. Delområde 1 inkluderar innersta Bråviken (Motala ström, Lindökanalen upp till Esterön), Figur 29. Delområde 2 representerar prover tagna öster om Esterön, Svensksundsviken och en bit längre ut i Bråviken, Figur 30. Resultaten från sedimentundersökningar visar på halter i delområde 1 som motsvarar klass 4 (enligt NV, 1999) med avseende på krom, bly och zink i flera punkter. I samma område förekommer halter av koppar och kvicksilver som motsvarar klass 5. I delområde 2 påträffas halter av krom, koppar, bly och zink som motsvarar klass 4 samt halter av kvicksilver som motsvarar klass av 77

47 Figur 29. Delområde 1 enligt Hifab, Figur 30. Delområde 2, Hifab av 77

48 6.2 Markundersökning under blivande hamnplan I det område för blivande hamnplan som behöver muddras/schaktas har en markundersökning utförts (Bilaga B12). Största delen av massorna bedöms ligga under högsta medelvattennivån och samtliga massor hanteras därför inom ramen för vattenverksamhet. Resultaten från undersökingen visar på föroreningar i det plana och utfyllda markområdet i sydöstra halvan av undersökningsområdet. De föroreningar som påträffats i förhöjda halter bedöms främst vara knutna till de förekommande mörka fyllningslagren. Halterna ligger överlag under MKM (mindre känslig markanvändning) med undantag för arsenik och bly där halten överstiger MKM i enstaka prov. Figur 31. Karta över provtagningspunkter. De röda punkterna visar ungefärligt läge för strandlinjen (källa: Bilaga B12) Beroende på karaktär och innehåll samt om massorna ligger över eller under högsta medelvattennivån kommer massorna hanteras på olika sätt. Ytterligare provtagning på massorna som kan dumpas till havs görs med avseende på NV bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999). De massor som inte bedöms vara lämpliga att dumpa till havs kommer i första hand återanvändas på fastigheten på land. I det fall massor påträffas som inte uppfyller villkoren för återanvändning inom fastigheten kommer dessa att transporteras till lämplig mottagningsanläggning på land. 41 av 77

49 7. Metodik för konsekvensbedömning Varje miljö- eller hälsoaspekt beskrivs av effekternas karaktär och konsekvensens betydelse. Effekter och konsekvenser för olika miljöaspekter har bedömts efter följande skala: Effekter effekterna beskrivs efter: 1. Vilken utbredning de har lokalt (0-2 km), regionalt eller globalt 2. Vilken varaktighet de har kortvarigt (månader), långvarigt (flera år) eller permanent 3. Vilken storlek effekten har liten (lindriga skador) medelstor (betydande skador) eller stor (allvarliga skador) betydelse. I allmänhet har antagits att om en störning uppfyller aktuella riktvärden eller normer bedöms effektens storlek som liten. Konsekvenser konsekvenser beskrivs efter den negativa effektens övergripande betydelse. Något strikt system för att bedöma konsekvenserna efter effekternas karaktär har inte utarbetats eftersom ytterligare avvägningar mot aktuella förhållanden måste göras. Följande är dock vägledande för bedömningen: Effekter som är långvariga eller permanenta och som ger allvarliga skador bedöms ge stor negativ konsekvens Effekter som är kortvariga och ger lindriga skador bedöms ge liten negativ konsekvens. Konsekvenserna anges i en tregradig skala där en liten negativ konsekvens inte föranleder några särskilda åtgärder, en medelstor negativ konsekvens medför att skyddsåtgärder vidtas medan en stor negativ konsekvens, där skyddsåtgärder inte är möjliga, särskilt måste vägas mot nyttan av den planerade verksamheten. Konsekvensbedömningen har delats upp i två kapitel. Kapitel 8 redogör för förändringar, konsekvenser och skyddsåtgärder vid hamnutbyggnaden. Kapitel 9 redovisar förändringar, konsekvenser och skyddsåtgärder vid dumpningsområdet. 8. Förändringar och konsekvenser av planerad vattenverksamhet - Pampushamnen 8.1 Naturvärden vatten och land Förändringar av förhållanden Buller Under anläggningsfasen kommer både luftburet buller och undervattensbuller att uppstå från entreprenadmaskiner, mudderverk och pråmar vid Pampushamnen. Luftburet buller är av liknande karaktär som det buller som hamnen i övrigt ger upphov till. Till följd av att arbetena sker längre västerut kan det område som 42 av 77

50 hamnverksamheten normalt exponerar med buller omfatta ytterligare områden åt väster. Undervattensbuller från muddring av lösa sediment, utfyllnadsarbeten och fartygstransporter innebär en ökning av nivåerna, framför allt västerut i förhållande till befintlig hamnverkshet. Nivåerna har inte beräknats. Den ökade bullernivån upphör i samband med att vattenverksamheten upphör. I samband med sprängningsarbetena uppkommer en tryckvåg beroende av laddningens storlek, hur sprängningen sker och om spränghålet är täckt med mattor eller sediment. Ändrade strömförhållanden I och med att en utbyggnad av kaj uppförs i den gamla farledsrännan kan vattnet som idag går i strömfåran komma att behöva ändra väg alternativt ha erosionspåverkan på den nya kajanläggningen. För att undersöka påverkan har en studie gjorts där strömförhållandena simulerats för dagens situation jämfört med efter uppförande av en ny kaj, se Bilaga B9. Simuleringen visar att kajutbyggnaden endast i begränsad omfattning påverkar strömningen i området. Vid extremt höga vattenflöden finns en liten risk för förhöjda bottenskjuvspänningar norr om den nya kajen men nivåerna ändå ligger under den kritiska gräns då erosion förväntas. Risken för erosion bedöms bli mindre då muddringen utförs för den västra kajsidan vilket möjliggör för vattnet att följa den muddrade fåran. Grumling av vattenmassan och spridning av föroreningar I samband med muddringen av sediment kommer en lokal spridning/grumling att uppstå. Grumlingen från inseglingsprojektet där liknande lermassor från området muddrades och dumpades dokumenterades noggrant innan, under och efter vattenarbetena (Sjöfartsverket, 2011). I mätningarna av suspenderad halt som utfördes innan arbetena påbörjades noterades mycket varierade bakgrundshalter, 0,8-31 mg/l. I samråd med Länsstyrelsen valdes att sätta bakgrundshalten till 10 mg/l. Kontrollen av grumlighet under muddrings- och dumpningsarbetena valdes att mätas på linjer 500 m från arbetsområdet eller vid 6-meters kurvan då detta inte var möjligt. Mätning av grumlighet gjordes genom att i fält mäta turbiditet och sedan korrelera till suspenderad halt. Mätningarna gjordes dagligen på tre olika djup och ett medelvärde jämfördes mot gällande riktvärden. Riktvärdena, som inkluderade bakgrundshalten, var satta till olika beroende på kalenderperiod och angränsande naturvärden, se Tabell av 77

51 Tabell 8. Tidigare villkor för grumling (riktvärden) från "inseglingsprojektet" (Sjöfartsverket, ). Område 15/8-15/4 16/4-14/8 Utanför dumpningsområdena, mot Krokek Väster om NV dumpningsområdet Kring mudderområdet, Svensksundsviken Kring mudderområdet (ej Svensksundsviken) 30 mg/l 100 mg/l 30 mg/l 100 mg/l 30 mg/l 50 mg/l 30 mg/l 100 mg/l Av de mätningar som utfördes överstegs riktvärdet en gång. Genomsnittshalter i mätpunkter utanför arbetsområdena låg under eller strax över bakgrundshalten, se Figur 32. De högsta halterna av suspenderat material uppmättes utanför muddringsområdena och inte vid dumpningsområdena. Figur 32. Uppmätta halter av suspenderat material (omräknat från turbiditet) från "inseglingsprojektet" (Sjöfartsverket, ) I samband med muddring av hamnbassängen vid Pampushamnen bedöms liknande grumling som vid inseglingsprojektet att uppkomma. Eftersom vatten huvudsakligen från Motala ström till största delen strömmar genom Lindökanalen bedöms strömmar inte innebära någon väsentligt ökad spridning av grumlade sediment. Förhöjda nivåer kan dock förväntas i hela vattenområdet mellan Pampushamnen och Malmölandet. Grumlingen pågår under den tid som muddring sker men kommer att upphöra och återgå till bakgrundsnivåer ett par dygn efter det att muddringsarbetena avslutats. En viss spridning av föroreningar vid muddringen i Motala Ströms gamla ränna skulle kunna uppstå. Föroreningar binder normalt till partiklar vilket innebär att de huvudsakligen sedimenterar tillsammans med grumlade sediment. Halterna av föroreningar i Bråviken i stort är förhöjda och några haltökningar i 44 av 77

52 omkringliggande sediment av betydelse till följd av muddringen eller dumpningen av muddermassor förväntas inte. I samband med sprängning av berg kommer utsläpp av näringsämnen ske. Sprängmedlets innehåll av kväve och särskilt odetonerat sprängmedel kan bidra allmänt till övergödning i Bråviken. Eftersom enbart en begränsad mängd berg förekommer (ca m 3 ) blir mängden sprängmedel som behöver nyttjas liten (ca 25 ton). Undersökning av sprängstensmassor från tunnelsprängning visar att stenen kan innehålla mg N-tot/kg. En grov uppskattning är att sprängningen kan innebära en tillförsel av ca 4 ton kväve till vattenområdet. I förhållande till andra utsläpp av kväve och de nivåer som finns i Bråviken bedöms det kvävetillskott som uppkommer från sprängningen bli litet. Utsläppet lokalt vid platsen för sprängning kan bli stort men beror på i vilken takt sprängingen utförs och hur vattenföringen i Motala ström är. Vattenflödet i Motala ström bör innebära att kvävehalterna snabbt späds ut. För att undvika tillfälligt förhöjda halter av kväve i vattenmassan under tid då den biologiska aktiviteten är hög bör dock sprängningsarbeten genomföras under vinterhalvåret. Förändrade förhållanden på havsbotten Genom utfyllnad och muddring sker en väsentlig förändring av förhållandena på havsbotten i området för vattenverksamhet. De habitat som finns idag kommer helt att försvinna genom att de antingen täcks över av massor eller muddras bort. Den flora och fauna som finns idag kommer att gå förlorad. Förutsättningar för återetablering i hamnområdet är små. En viss återkolonisation av delvis andra arter kan förväntas, särskilt på de hårda strukturer som tillförs vattenområdet t.ex. i stenfyllningen. Viss bottenfauna kan förväntas etablera sig i hamnbassängen. Förändringar i strandzonen Strandkantshabitatet kommer permanent att försvinna och ersättas med terminalområde. Någon återetablering av naturmiljö av betydelse inom hamnområdet kan inte förväntas Konsekvenser Konsekvenser till följd av buller Buller ovan och under vatten kan tillfälligt skrämma bort fåglar, fiskar och andra djur på land och i vattnet. Denna påverkan förväntas pågå under den period som arbetena pågår och upphöra strax efter det att arbetet avslutats (dock kommer verksamhetens buller att fortgå vilket prövas separat). En viss påverkan skulle kunna uppkomma för vandrande fisk men det bedöms dels uppkomma lugnare perioder i arbetet så att fisk kan passera, dels finnas ett vattenområde intill Malmölandet som kommer att ha lägre undervattensljud. I övrigt bedöms den påverkan som befintlig hamn har i omkringliggande vatten- och området inneburit att viss tillvänjning till ljudförhållandena finns. Påverkan till följd av sprängningsarbeten kan få till följd att skador på säl och fisk till följd av tryckvågen. Även dykande fågel kan skadas av en tryckvåg. Detta kan ske på flera 45 av 77

53 hundra meters avstånd från platsen där sprängning sker. För att minimera skador bör mindre laddningar väljas och att andra skyddsåtgärder som övertäckning och att skrämmande ljud används en stund innan detonation. Genom att skyddsåtgärder vidtas bedöms buller ge lokala, långvariga och medelstora effekter på naturmiljön i omkringliggande vatten- och landområden vilket innebär att konsekvensen blir liten. Konsekvenser av ändrade strömförhållanden Ingen lokal erosion förväntas vilket innebär att ingen effekt på omkringliggande bottnar eller habitat förväntas. De ändrade strömförhållanden bedöms vara lokala, bli huvudsakligen permanenta och ha liten effekt på naturmiljön. Konsekvensen blir därför liten. Det bedöms inte finnas behov av några särskilda skyddsåtgärder med anledning av nya strömförhållanden i Motala ström. Konsekvenser till följd av grumling och spridning av föroreningar Grumlingen kan påverka bl.a. undervattensvegetation och fisk i närområdet. Återsedimentation av grumlade sediment innebär att sedimentpartiklar kommer att falla ner på växtlighet och bottendjur vilket tillfälligt förändrar deras livsmiljö. Grumlingen ger lokalt upphov till försämrade ljusförhållanden för växtlighet både på botten och i vattenmassan. De flesta bottendjur påverkas inte av en tillfälligt ökad sedimentation. I den direkta närheten till muddringsområdet kan sedimentationshastigheten bli så stor att bottendjur och växter begravs. Erfarenheter visar dock att återhämtning och återkolonisation gör att några bestående skador inte uppkommer. Om muddringen genomförs på vinterhalvåret då växtligheten är i vila och den biologiska aktiviteten är låg minskar påverkan ytterligare. Påverkan till följd av grumling kan bli mer komplex om det grumlas upp förorenade sediment då detta kan påverka det marina livet negativt. Generellt bedöms dock de föroreningshalter som finns i aktuella sediment inte vara i en sådan nivå att någon betydande toxisk effekt på vattenlevande organismer uppkommer. Detta kan ytterligare begränsas genom att särskilda muddringsmetoder används vid muddring av förorenade sediment som minimerar spillet. Sammanfattningsvis bedöms grumlingen som uppstår vid muddringen som lokal och pågå under den period som muddring sker. Det innebär att varaktigheten blir lång (år). Effekten av grumlingen bedöms bli liten om skyddsåtgärder vidtas, som t.ex. att sommarhalvåret undviks. Konsekvenserna av grumlingen bedöms bli liten. Konsekvenser till följd av habitatförändringar Området under kajen kommer att bestå av utfyllda konstruktionsmassor vilket innebär en permanent förändring med andra förutsättningar för det marina livet. Det innebär att ev. lekområden och uppväxtområden för fisk försvinner. Den exploaterade havsbottnen i övrigt förväntas delvis återetableras med avseende på 46 av 77

54 bottenfauna och flora på några års sikt. Eftersom hamnverksamhet ska bedrivas i området kommer endast tåliga arter att kunna etableras i slänter och i hamnbassängen. Arbeten som avverkning och utfyllnad i området kan innebära störningar på fågelfaunan i området. Särskilt kan störningar uppkomma om arbeten genomförs i strandzonen under fågelhäckning. Under förutsättning att hänsyn tas till häckningssäsong för olika fågelarter när åtgärder genomförs, bedöms ingen påverkan ske för fågelarter på populationsnivå. När området är exploaterat kan fåglar välja annan plats för häckning. De växter och djur som levde i strandkanten på det landområde som exploateras kan inte återvända efter utbyggnaden. Det finns dock andra liknande områden i närheten. Arter utpekade i Natura 2000-området Svensksundsviken bedöms inte påverkas av de planerade åtgärderna vid Pampushamnen. Sammanfattningsvis blir effekterna av habitatförändringarna lokal, delvis permanent och ha medelstor effekt. Konsekvenserna bedöms därför som medelstora till stora Skyddsåtgärder Muddringen kommer ge upphov till grumling som sannolikt blir begränsad enligt tidigare erfarenhet. Om muddringen förläggs utanför vegetations- och lekperiod för fisk minimeras påverkan på vegetation och fiskreproduktionen. Den period som är mest gynnsam är höst/vinter och tidig vår. Om vattenmassan grumlas i stor omfattning kan det bli aktuellt att vidta ytterligare skyddsåtgärder i form av siltgardiner/skärmar. Muddringen av de sediment som behöver omhändertas separat p.g.a. föroreningsinnehåll bör muddras med miljöskopa eller annan lämplig metod. Genom användande av miljöskopa minimeras spillet av muddermassor med påföljande spridning av förorening. Avverkning av träd och annan vegetation utförs innan häckningssäsongen påbörjas för att undvika skador på ev. häckande fåglar i området. Innan större sprängningar genomförs kommer ett repellerande ljud eller annan motsvarande skyddsåtgärd, att skrämma bort ev djur i närområdet. 8.2 Kulturvärden För den kulturhistoriska miljön är en påverkan på fasta fornminnen avgörande för bedömningen. För dessa gäller dessutom särskild lagstiftning. Påverkan kan vara direkt genom markingrepp eller indirekt genom visuell påverkan. Upprätthållande av pedagogiskt värde innebär att lämningen skyddas från nya anläggningar som avviker från kulturmiljön. Även förekomst av fornföremål i området påverkar bedömningen. 47 av 77

55 8.2.1 Förändringar av förhållanden Muddringen och byggandet av kaj med hamnplan kan innebära en exploatering av ev. kulturvärden om sådana finns i botten eller i bottensedimenten. Enligt vad som redovisas i avsnitt 5.6 förväntas inga kulturvärden påträffas inom hamnområdet eller det område som ska muddras Konsekvenser Då det inte förväntas finnas några kulturvärden i området för vattenverksamhet vid Pampushamnen bedöms inga konsekvenser uppkomma. Om det vid muddringen ändå påträffas kulturvärden behöver arbetena avbrytas och dialog föras med Länsstyrelsen Skyddsåtgärder Det bedöms inte finns behov av några särskilda skyddsåtgärder med anledning av kulturvärden i området. Vid arbetena ska dock särskild uppmärksamhet finnas avseende oväntade föremål med ev. kulturvärde. Uppkommer något oväntat i samband med arbetena kommer det att utredas och samråd genomföras med Länsstyrelsen. 8.3 Friluftsvärden Förändringar av förhållanden En avgränsning av arbetsområdet i hamnen kommer att ske, där arbete utförs med mudderverk och andra entreprenadmaskiner. Detta får till följd att vattenområde inte blir tillgängligt för ev. fritidsbåtar. Det i sin tur kan också innebära att ev. fritidsfiske i området begränsas under arbetsperioden och permanent i området för den nya hamndelen. Den del av gamla farledsrännan som använts för fritidsbåtar kan komma att begränsas under anläggningsperioden men i och med att det muddras för en mindre bassäng (7 m djup) väster om utbyggnaden kommer fritidsbåtar och mindre fartyg kunna ta sig förbi trots att den gamla farledsrännan blockeras av nya utbyggnaden Konsekvenser Konsekvensen av att delar av gamla strömfåran byggs igen med ny kaj är att fritidsbåtar med stort djupgående ev. kan få begränsad eller ingen framkomlighet i Motala ström under anläggningstiden. Även nyttjandet av området för det rörliga friluftslivet på vattnet begränsas i området. Denna konsekvens bedöms dock som kortvarig och lokal. Efter arbetets slut kan större båtar med djupgående på ca 5-6 m ta sig upp i Motala ström mot Kardonbron som tidigare. Effekten av avspärrningen bedöms vara liten då det inte råder mycket friluftsliv i området, varken med båt eller på land. Om arbetet utförs under höst/vinter förväntas det vara minimal aktivitet i området. Sammanfattningsvis blir effekterna för friluftslivet lokal, lång med liten betydelse. Konsekvensen bedöms därför bli liten Skyddsåtgärder Det bedöms inte finnas behov av några särskilda skyddsåtgärder med anledning av friluftsvärdet i området. 48 av 77

56 8.4 Människors hälsa Förändringar av förhållanden Buller Under entreprenaden kommer buller att uppstå från transporter till och från arbetsområdet, från maskiner och mudderverk i arbetsområdet. Det kan även uppstå vibrationer i samband med sprängningen. Med buller avses ett oönskat ljud vilket är ett folkhälsoproblem eftersom långvariga ljudstörningar kan ge hälsoeffekter i form av sömnstörningar och hjärtkärlsjukdomar. Hörbar bullerexponering som har betydelse för människors mäts och bedöms i enheten a-vägd decibel (db(a)). En illustration av vad olika bullernivåer kan jämföras med finns i Figur 33. Figur 33 Decibelnivåer och företeelser. De riktvärden som används vid prövning av anläggningsarbeten är normalt Naturvårdsverkets riktvärden för buller vid byggplatser (NFS 2004:15), se Figur av 77

57 Figur 34. Riktvärden för buller från byggplatser, NFS 2004:15. I inseglingsprojektet utfördes bullersimuleringar utifrån borrning och sprängning. Till stor del kan samma modell nyttjas nu då området inne i hamnen är delvis samma område, se Figur 35. Simuleringen var dock överskattad då ingen hänsyn är tagen till skärmande effekter (t.ex. i form av byggnader). Skillnaden för nu aktuell verksamhet är att bullerexponerat område förskjuts lite åt nordväst (bort från Lindö). Inom gränsen för bullernivåer motsvarande 60 db(a) återfinns inga boende utan enbart verksamheter av industriell karaktär. Inom området för 50 db(a) kan delar av bostadsområdet på Lindö ligga varför framförallt sprängning och borrning bör ske dagtid. Buller motsvarande 45 db(a) eller lägre förväntas inom ett större område, däribland vissa permanentboende på Lindö. 50 av 77

58 Figur 35. Bullersimulering i "inseglingsprojektet", (Sjöfartsverket/Norrköpings kommun) Antalet pråmlass uppskattas till ca st om varje lass rymmer ca m 3. Totalt uppskattas varje mudderpråm att köra 2 lass per dag. Detta kommer också ge upphov till lokalt buller men förväntas pågå under korta perioder varje dag under muddringsperioden. Luftföroreningar Utsläppen till luft från transporter av massor och från entreprenadmaskiner innebär ett allmänt tillskott av luftföroreningar i regionen. Halterna av luftföroreningar lokalt bedöms inte komma upp i nivåer där hälsoeffekter kan förväntas. För transport av material till sprängstensvallen under kaj kommer ca lastbilar á 30 ton att gå från t.ex. Klinga in till Händelö via Kardonbron. Förhoppningen är att Ostlänken-massor ska kunna användas men avståndet antas vara densamma som om det kommer från lokal bergtäkt. Detta innebär utsläpp enligt Tabell 9. Genom att återanvända det berg som sprängs kan behovet av externt inköpt sprängsten minskas med några procent och därmed utsläppen en del. Ett annat alternativ som kan bli aktuellt är att frakta sprängstensmassor på pråm från anläggningsarbeten i Stockholmsområdet. Till detta tillkommer bergkrossmaterial för förstärkning av hamnplan. Uppskattningsvis behöver ca m 3 till detta vilket även innebär transporter (ca st) och utsläpp av luftföroreningar enligt Tabell 9. Entreprenadmaskiner som används för byggnation av kaj m.m. i hamnområdet genererar också lokalt utsläpp av kväveoxider, partiklar och koloxider. 51 av 77

59 Tabell 9. Ungefärliga utsläppsmängder av luftföroreningar under entreprenadskedet. 1 Räknat på 30 tons bilar med 1,2 kg CO 2 /km NO x 2,25 g/km och PM 0,03 g/km. 2 transport med pråm, 12 g CO 2 /km, ton för pråmtransport. 3 osäkert beror på var massorna tas ifrån. Förstärkning blivande hamnplan, lastbil 1,3 Byggnation av kaj, lastbil (bergkross) 1 Byggnation av kaj, lastpråm (bergkross) 2 Transportsträcka (t o r) km (Klinga) km (Klinga) km (Södertälje) Utsläpp av CO 2, ton Utsläpp av NO x, kg Utsläpp av PM, kg Ej beräknad Ej beräknad Konsekvenser Konsekvenser till följd av buller och vibrationer Buller uppkommer i samband med vattenarbetena, vilket kan upplevas som störande. Med begränsningar i tider för anläggningsarbeten med höga momentana ljudnivåer kan störningen minskas. Effekten av buller utbredningen antas vara lokal och kortvarig. Effekten för boende bedöms vara av liten betydelse. Utbredningen av vibrationsvågor från sprängningen bedöms vara lokala och kortvariga och ha liten effekt på omkringboende. Konsekvensen till följd av buller och vibrationer bedöms bli liten. Konsekvenser till följd av luftföroreningar Utsläpp av kväveoxider och partiklar sker inom arbetsområdet på stora avstånd från där människor vistas och några förhöjda halter av betydelse bedöms inte uppkomma. Utsläppen bidrar dock till bakgrundshalterna på regional nivå. Utsläpp av partiklar och kväveoxider från transporter påverkar omgivningen lokalt runt transportleder. Varaktigheten bedöms vara lång (under arbetsperioden) men effekten bedöms vara liten eftersom halterna utmed transportlerna bedöms bli liten. Sammantaget blir konsekvensen av luftföroreningarna liten. Avseende utsläpp av koldioxid sker ingen direkt påverkan på lokal eller regional nivå. Koldioxid är en växthusgas och ökade utsläpp av koldioxid bidrar till växthuseffekt. Växthuseffekten ger en ökad temperatur på global nivå vilket kan ge konsekvenser både på människors hälsa och i miljön. Den koldioxid som kommer att släppas ut under vattenverksamheten kommer huvudsakligen vara från drivmedel baserat på fossilt kol (olja) och bidra till ökade halter av koldioxid globalt. Den verksamhet som vattenverksamheten möjliggör, hamnverksamhet med större fartyg, bedöms dock innebära en effektivare transport av gods med 52 av 77

60 fartyg som kan lasta mer och därmed minska utsläppen av koldioxid per transporterad enhet Skyddsåtgärder Entreprenadmaskiner och lastbilar som används i vattenverksamheten ger utsläpp av luftföroreningar i form av avgaser. Kommunen kommer att ställa krav på vilka fordon och maskiner som får användas i entreprenaden så att utsläppen av luftföroreningar minimeras. Detta kan komma att ske t.ex. genom att krav motsvarande de som tagits fram av Trafikverket för entreprenader användas. För att motverka störningar från planerade anläggningsarbeten kommer särskilt bullrande arbetsmoment undvikas under kvällar, nätter och helger. Arbeten som medför höga momentana ljud, som pålning och spontslagning, kommer inte att utföras nattetid eller under helgkvällar. En viss påverkan kommer att tillåtas för att kunna genomföra ett rationellt arbete. Verksamheten kommer att bedrivas så att riktlinjerna för buller från byggplatser (NFS 2004:15) uppfylls. Ev. lastbilstransport sker via E4/Kardonbron in på Händelön och därmed minimeras bullerpåverkan till bostadsområden längs vägen. 8.5 Sjöfart, fiske och andra näringar Förändringar av förhållanden Under anläggningsfasen kommer muddringsområdet att avgränsas vilket kan påverka framkomligheten för sjöfarten. Området är dock inte frekvent använt utöver den normala sjötrafiken till och från Pampushamnen, vilken kan fortsätta med vissa tillfälliga begränsningar. Efter arbetet är färdigställt kommer sjötrafiken till och från Pampushamnen att kunna fortgå och båttrafik längre upp i Motala ström kommer kunna ske som tidigare. I och med muddringen av sediment kommer en lokal spridning/grumling att uppstå. Den grumling som uppkommer kan påverka fisk i muddringsområdet negativt genom att de undviker området. Ingen direkt fiskeverksamhet har rapporterats i arbetsområdet eller dess närhet men lekvandrande fiskar skulle kunna finnas i närheten på våren och för havsöring, på hösten Konsekvenser När det gäller planerade arbeten med muddring och anläggning i vatten bedöms miljökonsekvenserna överlag vara små för sjöfarten och fiskenäringen. Konsekvensen av att delar av farleden spärras av bedöms som liten då båttrafiken från hamnområdet in mot Kardonbron är begränsad eller helt obefintlig och att effekten är lokal och långvarig. Påverkan på fisket sker främst genom temporär grumling som kan skrämma bort fisk och eventuellt skada fisk i samband med sprängningar i vatten. Effekten är 53 av 77

61 lokal, långvarig och, i avsaknad av yrkesfiske i området, av liten betydelse. Konsekvensen för yrkesfisket bedöms därför bli liten Skyddsåtgärder Genom att förlägga vattenarbetena under höst, vinter, eller tidig vår samt genom skyddsåtgärder vid sprängning kan störningarna för för sjöfarten och yrkesfisket begränsas. 8.6 Landskapsbild Förändringar av förhållanden Området runt Pampushamnen präglas av hamn och industrier. Här finns idag stora industrikomplex, kajer, upplag, vägar och järnvägsspår. Utbyggnaden av hamnområdet sker i direkt anslutning till det industripräglade landskapet. Utbyggnaden möjliggör flytt av hamnverksamhet från de inre hamnområdena som avvecklas Konsekvenser Effekten av bedöms vara av lokal, av permanent karaktär och av liten betydelse. Utbyggnaden av hamnen bedöms därför medföra liten negativ konsekvens på landskapsbilden Skyddsåtgärder Det bedöms inte finnas behov av några särskilda skyddsåtgärder med anledning av påverkan på landskapsbilden. 8.7 Sammanfattande konsekvensbedömning för hamnområdet Bedömningen av miljökonsekvenserna beskrivna i kapitel 8 har sammanfattats och redovisas i Tabell 10. Bedömningen har utgått från aktuella förutsättningar vid platsen idag. Som beskrivet i inledningen till konsekvensbedömningen har effekterna beaktats avseende: 1. Vilken utbredning de har lokalt (1), regionalt (2) eller globalt (3) 2. Vilken varaktighet de har kortvarigt (1), långvarigt (2) eller permanent (3) 3. Vilken storlek effekten har liten (1) medelstor (2) eller stor (3) betydelse. I allmänhet har antagits att om en störning uppfyller aktuella riktvärden eller normer bedöms effektens storlek som liten. Tabell 10. Sammanfattande konsekvensbedömning för hamnområdet. 1-låg/liten, 2-regional/långvarig/medelstor, 3- global/permanent/stor. När inget värde bedöms finnas har detta markerats med ett streck. Aspekt Förändring Utbredning Varaktighet Storlek Konsekvens Naturmiljö Buller Liten Strömförhållanden Liten Grumling/spridning av föroreningar Liten Habitatförändring Medelstor 54 av 77

62 Kulturvärden Exploatering Ingen Friluftsvärden Avspärrning Liten Människors hälsa Buller/vibrationer Liten Utsläpp luftföroreningar Liten Sjöfart/fiske Grumling Liten Avspärrning Liten Landskapsbild Förändring Liten Sammanfattningsvis visar konsekvensbedömningen att exploateringen av naturmiljön i samband med muddringen har störst konsekvens (medelstor). Omgivande miljöer bedöms dock ha motsvarande värden som de miljöer som tas bort. För resten av de aspekter som utvärderats kar konsekvensens bedömts vara liten. 9. Förändringar och konsekvenser av planerad verksamhet - dumpningsområde 9.1 Naturvärden Förändringar av förhållanden Habitat på havsbotten Vid dumpningsplatsen kommer täckning av bottnarna ske vilket innebär en tillfällig förlust av framför allt bottenfauna. Vid tidigare dumpning av muddermassor i området har en återkolonisation kunnat bekräftas. I kontrollprogrammet som togs fram för inseglingsprojektet undersöktes dumpningsområdena efter det att dumpningen genomförts. Det gick då att konstatera att områdena till viss del återhämtat sig men att det fortfarande bedöms ta några år innan vegetation och djurliv återhämtat sig helt (Bjernersjö, 2017). Det är högst sannolikt att detta kommer att sker även vid en dumpning av nya massor. Det kan förväntas att en huvudsaklig återetablering genom kolonisation från omkringliggande bottnar och habitat kommer att ske redan efter något år och att bottnarnas funktion är lika omkringliggande bottnar efter 3-5 år. Miljöer med sten och block är normalt en gynnsam miljö för både flora och fauna i havet och innehåller ofta ett rikt marinbiologiskt liv. Om tippning sten och block sker bedöms detta vara gynnsamt för det marina livet. Ökad trafik och buller Under fasen för dumpning av muddermassor kommer trafiken att öka i området till följd av transporter med större pråmar. Det innebär att luftburet buller och undervattensbuller uppstår i samband med dumpningsperioden. Den ökade bullernivån upphör i samband med att verksamheten upphör och bedöms vara kortvarig (fåtal timmar per dygn). 55 av 77

63 Grumling av vattenmassan och spridning av föroreningar Vid dumpningsplatsen för muddrade sediment kan en grumling motsvarande den som uppkom i samband med inseglingsprojektet förväntas. Grumling sker när massorna dumpas och en spridning sker som sträcker sig som längst några hundra meter från dumpningsplatsen för att på 500 m avstånd inte av betydelse avvika från bakgrundsnivåerna. De massor som dumpas på dumpningsområdena är klassade som klass 4 eller lägre vilket motsvarar de massor som återfinns på dumpningsplatsen idag. Huvuddelen av massorna är sediment från förindustriell tid som har låga föroreningshalter. Området innehåller idag liknande muddermassor som till största del består av lera. Dumpningen bedöms därmed inte tillföra området massor med högre föroreningsgrad av betydelse. Strömförhållanden Genom att dumpa muddermassor på dumpningsområdet ändras djupet i området vilket skulle kunna påverka strömmar i vattenmassan. Effekten av dumpning till 14 m djup skulle kunna vara att massorna eroderar och därmed bidrar till grumling i Bråviken. SMHI har genom modellering (Bilaga B7) simulerat strömförhållandena och risken för erosion före och efter dumpning. Simuleringarna visar att det inte föreligger någon större skillnad i strömning efter att massor tippats upp till 14 m djup i dumpningsområde B. Det råder alltså inte någon risk för erosion, varken vid nuvarande förhållanden eller efter det att planerad dumpning av de muddrade massorna genomförts. Simuleringarna har gjorts för alla tre alternativa dumpningsområden men beskrivs här enbart för sökt alternativ. SMHI konstaterar att den volymminskning som kunnat konstateras i det östra området (område B) mellan huvudsakligen förklaras av hopsjunkning av det tidigare dumpade muddermassorna. I simuleringen för den östra dumpningsplatsen har valts att studera huruvida erosion kan förväntas efter dumpning av massor till ett djup på 14 m. I modellen har det konstateras att bottenskjuvspänningen, som är ett mått på den kraft som vattnet utövar mot botten, endast överskrider 0,25 Pa under ett tiotal timmar per år. Varaktigheten för strömmar med denna effekt ökar med ett fåtal timmar efter dumpningen, d.v.s. ingen större skillnad. Varaktigheten för starka strömmar som kan orsaka erosion är därmed liten. 56 av 77

64 Figur 36. Varaktighet för strömmar som överstiger 0,25 Pa vid det östra dumpningsområdet idag och efter en dumpning till 14 m djup. (Bild från SMHI) Konsekvenser Konsekvenser för habitat på havsbotten Vid dumpningsplatsen kommer habitaten tillfälligt att slås ut och tiden för en fullständig återkolonisation dröja 3-5 år. Påverkan bedöms vara lokalt begränsad till det aktuella dumpningsområdet. Detta kan innebära en tillfällig förlust av föda för fisk och sjöfågel. Området är dock begränsat och det finns inte något som tyder på att det har någon särskild betydelse för fisk och sjöfågel. En tillfällig störning kan uppkomma för sjöfågel som använder vattenområdet, framför allt vintertid. Det finns dock inget som tyder på att bottenfaunan i området skulle vara särskilt viktig för rastande och övervintrande fågel. Påverkan bedöms vara lokal, varaktigheten bedöms vara lång då det tar fler år innan vegetation och bottenfauna har återhämtat sig. Effekten av övertäckningen bedöms vara medelstor. Konsekvensen bedöms därför vara medelstor. Konsekvenser av sjötrafik och buller Under dumpningsverksamheten kan fågellivet störas av den ökade mängden trafik och dess buller (ovan och under vattnet). Även fisk- och djurlivet (säl) förväntas kunna störas p.g.a. bullrande verksamhet under perioderna då muddrade sediment dumpas i dumpningsområdet. Områdena kring Kargrund, Västergrund och Östergrund samt på de grunda delarna runt Esteröns strandlinje som utpekats som viktiga för fågellivet är dock utanför dumpningsområdet. Genom att enbart använda sig av ett dumpningsområde möjliggör det för fåglar att hitta andra lämpliga lokaler i närliggande miljöer. Bullret från dumpningen bedöms vara kortvarig (under en timme per tillfälle) och lokal. Effekten av den bullrande verksamheten på naturmiljön bedöms vara liten. Varaktigheten för påverkan från den ökade trafiken bedöms vara långvarig, lokal och ha liten effekt varför den samlade konsekvensen bedöms vara liten. Konsekvenser till följd av grumling och spridning av förorening Grumlingen kan påverka bl.a. undervattensvegetation och fisk i närområdet. Återsedimentation av grumlade sediment innebär att sedimentpartiklar kommer 57 av 77

65 att falla ner på växtlighet och bottendjur vilket tillfälligt förändrar deras livsmiljö. Grumlingen ger lokalt upphov till försämrade ljusförhållanden för växtlighet både på botten och i vattenmassan. De flesta bottendjur påverkas inte av en tillfälligt ökad sedimentation. I nära anslutning till dumpningsområdet (och på dumpningsområdet som redovisats ovan) kan bottendjur och växter begravs. Erfarenheter visar dock att återhämtning och återkolonisation gör att bestående skador inte uppkommer. Om dumpningen genomförs när växtligheten är i vila och den biologiska aktiviteten är låg minskar påverkan ytterligare. Grumling av vattenmassan kan ge undvikandereaktioner för pelagiska fiskar. Det innebär att de simmar bort från områden med hög grumling men inga andra effekter förväntas. Generellt bedöms de föroreningshalter som finns i de sediment som kommer att dumpas inte vara i en sådan nivå att någon betydande toxisk effekt på vattenlevande organismer uppkommer. Sammanfattningsvis bedöms grumlingen som uppstår vid dumpningsplatsen och effekter av föroreningar i dumpade sediment som lokal och pågå huvudsakligen under den period som dumpningen sker. Effekten bedöms bli lokal, varaktigheten blir lång och effekten bedöms vara liten. Konsekvenserna av grumlingen bedöms bli liten. Konsekvenser av ändrade sedimentförhållanden Konsekvensen av att massorna eroderar på sikt kan vara att vattenkvaliteten försämras i Bråviken, framförallt siktdjupet. Dumpningen av massorna bedöms dock inte innebära någon förändring jämfört med idag med avseende på spridning. Även anlitad expertis som tagit del av utredningarna inför denna ansökan (Fredrik Klingberg, Bilaga B2) anser att vald dumpningsplats bör vara lämplig eftersom recent sedimentation pågår samt att simulerade skjuvspänningar visar att svaga strömmar råder i det nordöstra dumpningsområdet. Utbredningen av erosion bedöms som lokal och effekten som liten men varaktigheten bedöms kunna vara lång. Sammantaget bedöms konsekvensen av de ändrade sedimentförhållandena att vara liten Skyddsåtgärder Grumlingen bör följas upp för att kontrollera att spridningen inte sker i större omfattning än vad som förutspås. I kontrollprogrammet säkerställs att grumlingen inte överskrider framtagna acceptanskriterier. Sjömätning genomförs förslagsvis 8-12 månader efter avslutad muddring i dumpningsområdet. Förslag tas fram i kontrollprogram Bilaga B11. Dumpningsområdet delas in i rutor så att platsen tas successivt i anspråk vilket påskyndar återkolonisation av växter och djur. 58 av 77

66 9.2 Kulturvärden Förändringar av förhållanden Dumpningen innebär en övertäckning av befintliga massor och ev. kulturvärden som t.ex. vrak på botten täcks därmed över. Övertäckningen innebär en permanent förändring av bottenförhållandena i dumpningsområdena. Det har dock inte konstaterats några kulturmiljövärden i området och därför sker sannolikt ingen övertäckning Påverkan och konsekvenser Övertäckning av botten i dumpningsområdet är lokal, permanent och eftersom det inte tycks finnas några kulturmiljövärden så är betydelsen liten. Konsekvensen av övertäckningen av botten med avseende på kulturvärden bedöms därför vara liten Skyddsåtgärder Om något objekt påträffas under arbetena undersöks detta men annars bedöms inte någon skyddsåtgärd vara nödvändig med avseende på kulturvärden. 9.3 Friluftsvärden Förändringar av förhållanden Under anläggningstiden kommer påverkan på friluftslivet att ske tillfälligt i form av buller och ev. begränsad framkomlighet kring mudderpråmar. Ev. grumling vid badplatser skulle även kunna påverka kvalitet på badvatten i närheten av dumpningsområdet. Det är framförallt under sommarhalvåret som området utnyttjas frekvent för dessa friluftsvärden Konsekvenser Effekterna av begränsade möjligheter för båttrafik kring dumpningsområdet bedöms vara liten eftersom inga särskilda restriktioner vid dumpningsplatsen kommer att vara nödvändiga att upprätta. Detta bedöms därmed inte innebära någon konsekvens som behöver bedömmas. Grumlingen som uppstår vid dumpningen förväntas vara lokal och i anslutning till dumpningsområdet. Grumlade vattenmassor av betydelse bedöms inte nå badplatser och andra friluftsvärden vid Bråvikens stränder. Några betydande störningar från grumlingen bedöms inte uppkomma. Genom att förlägga de planerade arbetena med muddring och utfyllnad till höst och vinter/tidig vår bedöms effekten för friluftslivet som liten. Sammantaget bedöms effekten av grumling bli lokal, kortvarig och ha liten effekt på friluftsintressena i området om dumpningen av muddermassor sker under föreslagen period. Därmed bedöms konsekvensen för friluftslivet bli liten. 59 av 77

67 9.3.3 Skyddsåtgärder Genom att genomföra dumpningen under hösten/vintern/tidig vår påverkas det rörliga friluftslivet i liten utsträckning. Avlysning av arbetsområdet i Pampushamnen görs för att förhindra konflikter med båttrafik. 9.4 Sjöfart, fiske och andra näringar Förändringar av förhållanden Under anläggningsfasen kommer området kring dumpningsområdet att trafikeras av pråmar m.m. vilket något kan påverka framkomligheten för annan sjötrafik och fiskebåtar. I dumpningsområdet och i anslutning till dessa kan grumling uppstå då muddermassorna dumpas vilket kan skrämma bort fisk Konsekvenser Ingen allmän farled går dock genom dumpningsområdet varför det inte bedöms inkräkta med den allmänna sjöfarten. Inte heller transporten till och från dumpningsplatsen kommer trafiken i konflikt med sjöfarten. Eftersom inget yrkesfiske bedrivs uppkommer inte heller några konflikter med fiskenäringen. Den grumling som uppstår under anläggningsfasen kan bl.a. påverka fisk och göra att den söker sig till andra områden. Detta kan påverka ev fiske i området under en temporär period. Effekten av grumlingen bedöms dock vara lokal, kortvarig och liten då inget yrkesfiske förekommer Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder bedöms nödvändiga för att skydda sjöfart, fiske eller andra näringar vid dumpningsområdet. 9.5 Sammanfattande konsekvensbedömning för dumpningsområdet Bedömning av miljökonsekvenserna beskrivna i avsnitt 9 har sammanfattats och redovisas Tabell 11. Bedömningen har utgått från aktuella förutsättningar vid platsen idag. Som beskrivet i inledningen till konsekvensbedömningen har effekterna beaktats avseende: 1. Vilken utbredning de har lokalt (1), regionalt (2) eller globalt (3) 2. Vilken varaktighet de har kortvarigt (1), långvarigt (2) eller permanent (3) 3. Vilken storlek effekten har liten (1) medelstor (2) eller stor (3) betydelse. I allmänhet har antagits att om en störning uppfyller aktuella riktvärden eller normer bedöms effektens storlek som liten. 60 av 77

68 Tabell 11. Sammanfattande konsekvensbedömning för dumpningsområdet. 1-låg/liten, 2-regional/långvarig/medelstor, 3- global/permanent/stor. När inget värde bedöms finnas har detta markerats med ett streck. Aspekt Förändring Utbredning Varaktighet Storlek Konsekvens Naturmiljö Habitatförändring Medelstor Buller och sjötrafik Liten Grumling/spridning av föroreningar Medelstor Strömförhållanden Liten Kulturvärden Exploatering Ingen Friluftsvärden Avspärrning Ingen Grumling Liten Sjöfart/fiske Grumling Liten Sammantaget bedöms dumpning av muddermassor framför allt ha konsekvenser för naturmiljön. Eftersom varaktigheten är begränsad till och att naturmiljön bedöms återgå till den ursprungliga efter ca 5 år bedöms konsekvensen vara mindre allvarlig. Eftersom dumpningsområdet tidigare använts för dumpning av muddermassor är det inte något tidigare orört område som tas i anspråk vilket bedöms vara en fördel. 10. Risk och säkerhet Liksom vid andra entreprenadarbeten vid och i vatten föreligger risk för haverier med olika entreprenadmaskiner. Till följd av läckage eller haverier med t.ex. drivmedelstankar, cisterner, hydraulslangar kan utsläpp ske av oljeprodukter i vattenområdet. Någon förhöjd risk bedöms inte föreligga i denna entreprenad. Genom krav på vilken utrustning och vilka fordon som får användas i entreprenaden, säker uppställning av fordon och cisterner och fortlöpande kontroll av utrustning kan olycksrisken minskas. Vidare kan krav ställas på saneringsberedskap i entreprenaden. För att minimera olycksrisken vid arbetet i vatten i hamnområdet och vid dumpningsplatsen bör om möjligt områdena märkas ut. Vid arbeten i eller vid vatten finns risker för förorening som kan sprida sig i omgivningen och ge skador på det vattenlevande organismer inklusive sjöfågel. Bland annat finns risk för drivmedelsläckage eller utsläpp av oljor vid haverier. För att minska riskerna kommer särskilda försiktighetsmått vidtas, t.ex. kommer krav ställas på att entreprenadmaskiner och eventuella mobila dieselcisterner ska vara uppställda så att drivmedel och oljor inte avleds till vatten vid eventuellt spill/ läckage eller vid haverier. Vid arbetsplatsen ska saneringsutrustning finnas nära tillgängligt. 61 av 77

69 Inom ramen för projektet har det utförts en desktopsimulering och en full mission simulering på SSPA i Göteborg (se Bilaga A3 till tekniska beskrivningen, Bilaga A). Vid simuleringen deltog lotsar från området för att ge sin syn på bl.a. den nautiska säkerheten. Syftet var att hitta en optimal hamnutformning. Flera olika alternativ har simulerats och resultatet visar att om hamnbassängens inre del utformas med en bredd av 150 m så ger det ungefär samma vind- och bogserbåtsbegränsningar som för en 135 m bred hamnbassäng. Den 150 m bredhamnbassäng ger dock betydligt större marginaler när det gäller flexibilitet och vid ett eventuellt haveri på roder eller liknande. Varje simulering som genomfördes, utvärderades dels i form av en nautisk riskbedömning och dels i form av en beräkning av ett s.k. säkerhetsindex (SI). För ytterligare information hänvisas till underlagsrapporten till tekniska beskrivningen. 11. Verksamhetens påverkan på skyddade områden Skyddade områden i närheten av planerad vattenverksamhet är framför allt naturreservaten på Händelö. Naturreservaten skyddar främst ekbackar med särskilt artrik insektsfauna, bl a läderbagge. Arbetena sker på relativt stort avstånd från dessa skyddade områden, som närmast ca m. Någon påverkan av betydelse bedöms inte uppkomma. Dumpning av muddermassor planeras inom naturreservatet för Esterön. Naturreservatets värden som beskrivits hör alla samman med landmiljön på ön. Inga väden i vattnet beskrivs. Reservatsföreskrifterna förbjuder inte särskilt dumpning av muddermassor. De undersökningar som gjorts visar på att bottnarna är lämpliga och att det inte uppkommer någon bestående skada. Naturreservatets värden bedöms inte påverkas. De naturreservat, Natura 2000-områden och riksintressen för naturvård som finns på avståndet ca 3,5 km söder om dumpningsplatsen bedöms inte påverkas av planerad verksamhet. Den grumling som uppkommer vid muddring och dumpning av muddermassor bedöms inte beröra dessa områden eftersom avståndet är så stort. Områdena berörs inte heller av några pråmtransporter med muddermassor. Det bedöms därför inte krävas någon prövning mot naturreservats- eller Natura 2000-bestämmelser. 12. Överensstämmelse med nationella miljömål och miljökvalitetsnormer 12.1 Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. De miljömål som bedömts ha störst betydelse för den planerade verksamheten är följande: giftfri miljö, 62 av 77

70 hav i balans samt levande kust och skärgård, god bebyggd miljö samt begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Nationellt miljömål Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Den planerade verksamhetens påverkan på miljömålet Den mängd muddermassor som bedöms påverkade av föroreningar kommer att muddras bort och läggas på landdeponi (Hälla). Därmed minskar belastning från föroreningar i vattenmiljön i inre Bråviken. I övrigt bedöms de sediment som muddras och läggs på dumpningsplatser att vara av liknande karaktär som finns där redan idag. Planerade arbeten bedöms i stort sett vara neutralt eller svagt positivt i förhållande till miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård Nationellt miljömål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Den planerade verksamhetens påverkan på miljömålet Exploateringen påverkar inte några särskilt viktiga områden för den biologiska mångfalden eller som är viktiga från biologisk produktion. Området för exploatering av den nya hamnutbyggnaden bedöms inte utgöra ett särskilt värdefullt område som ska skyddas. Genom att koncentera hamnverksamheten på Händelö främjas nyttjandet av områden med anslutning till kusten och Motala ström. Planerad verksamhet bedöms i stort sett var aneutralt i förhållande till miljömålet God bebyggd miljö Nationellt miljömål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 63 av 77

71 Den planerade verksamhetens påverkan på miljömålet Genom att flytta ut hamnverksamheten från inre hamnen möjliggörs att kunna bygga bostäder och parkområden närmare centrum. Hamnen stärks i områden för industriverksamheten som finns längre ut från centrala Norrköping. Särskilda naturvärden som är viktiga att utveckla eller bevara saknas. Det bedöms vara lämpligt att samlokalisera hamnverksamheten för ett effektivare resursutnyttjande. Planerad verksamhet bedöms vara i neutralt eller svagt positivt i förhållande till miljömålet Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljömål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Regionalt miljömål Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram regionala delmål för Östergötland för att begränsa regionens miljöpåverkan. I dessa preciseras bland annat hållbara godstransporter, där det ska ske en övergång från lastbilar till andra trafikslag för att minska utsläppen av växthusgaser. Den planerade verksamhetens påverkan på miljömålet Planerad verksamhet ger upphov av utsläpp av koldioxid vilket är en växthusgas som motverkar miljömålet. Transporter av massor och entreprenadmaskiner drivs huvudsakligen med drivmedel av fossilt ursprung vilket ger till utsläpp av koldioxid som ökar mängden koldioxid i atmosfären och därmed bidrar till växthuseffekten. Utsläppen är dock av tillfällig karaktär. Genom att möjliggöra för en effektivare transport av gods med sjöväg kan även mängden växthusgaser minskas. En djupare hamn kan ta emot större fartyg som minskar belastningen på klimatet ytterligare då mer gods kan frakta per fartygstransport. Planerad verksamhet bedöms vara i linje med miljömålet Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes i samband med miljöbalken år De har utvecklats en del sedan dess och idag finns miljökvalitetsnormer för bl.a. luft, buller, vattenkvalitet och fisk- och musselvatten. En miljökvalitetsnorm är ett juridiskt bindande krav som ofta används som ett mått på högsta tillåtna halt av ett förorenande ämne eller högsta tillåtna nivå av en störning. I grunden när miljökvalitetsnormer fastställs är kunskap om vad människan och naturen tål avgörande och ingen eller liten hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden görs. Aktuella normer att bedöma i förhållande till vattenverksamheten bedöms vara de för ytvatten och för utomhusluft. 64 av 77

72 MKN för ytvatten Inom ramen för vattenverksamhetsansökan bedöms vattenkvaliteten att vara den mest aktuella normen. För bedömning av hur planerade åtgärder kan inverka på vattenkvaliteten i utredningsområdet har gällande MKN för vattenkvalitet (vattenförekomster) använts. Ytvatten i Sverige är klassade med MKN. Ytvattnets ekologiska- samt kemiska status bedöms på en skala från hög dålig. Aktuella vattenförekomster som direkt berörs och dess storlek anges i Tabell 12. Vattenverksamheten kommer att ske inom Pampusfjärden medan dumpning av muddrade sediment sker inom Inre Bråviken. 65 av 77

73 Tabell 12. Vattenförekomst och storlek. Vattenförekomster ID Storlek Pampusfjärden SE ,5 km 2 Inre Bråviken SE km 2 Angränsande vattenförekomst till föreslaget dumpningsområde sydost om Esterön är Svensksundsviken - SE I Figur 37 och Figur 38 redovisas aktuella vattenförekomster vid hamnen och dumpningsområdena. I Figur 39 redovisas den intill liggande vattenförekomsten Svensksundsviken. Figur 37. Vattenförekomst Inre Bråviken - SE (källa: Länsstyrelsen, VISS) 66 av 77

74 Figur 38. Vattenförekomst Pampusfjärden - SE (källa: Länsstyrelsen, VISS) 67 av 77

75 Figur 39. Svensksundsviken - SE (källa: Länsstyrelsen, VISS) Tabell 13. Gällande miljökvalitetsnormer och status för berörda kustvattenförekomster. För kemisk status redovisas bedömd status både med och utan de ämnen (kvicksilver och polybromerad difenyleter, PDBE) som samtliga ytvattenförekomster överskrider gränsvärdena för. Vattenförekomst MKN ekologisk status Ekologisk status, 2016 Inre Bråviken God 2027* Otillfredställande Pampusfjärden God 2027* Otillfredställande Svensksundsviken God 2027* Otillfredställande MKN kemisk ytvattenstatus God God God Kemisk status 2016 Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god Kemisk ytvattenstatus utan överallt överskridande ämnen God Uppnår ej god Ej klassad Miljöproblem Övergödning och syrefattiga förhållanden. Miljögifter. Främmande arter Övergödning och syrefattiga förhållanden. Miljögifter. Främmande arter Övergödning och syrefattiga förhållanden. Miljögifter. 68 av 77