Kontaktmän & genomförandeplaner

Transkript

1 HANDLEDARSKAP till tidningen 2/2014 Årgång 19 Skrivh ut oca! spar Kontaktmän & genomförandeplaner REFLEKTIONSFRÅGOR FÖR UTVECKLING AV ETT RELATIONSINRIKTAT ARBETSSÄTT FOTO PER GROTH

2 Sätt den enskilde i fokus I Handledarskap är det aktuella temat i tidningen Äldreomsorg strukturerat under olika rubriker, denna gång två stycken. Texterna under varje rubrik fokuserar en infallsvinkel på temat som för nummer 2/14 är Kontaktmän och genomförandeplaner. Diskussionsfrågorna sätter fokus på kärnområdena och stimulerar till reflektion och utveckling. Vår ambition är att underlätta för er, trots den begränsade tid ni har, att skapa tid för fördjupning i ett ämne på egen hand eller i grupp. Vi vill även stimulera till reflektion, diskussion och verksamhetsutveckling. 1. RELATIONS- ELLER UPPGIFTSORIENTERAT KONTAKT MANNASKAP? Kontaktmannaskap finns i de flesta verksamheter inom äldreomsorgen men kan i praktiken fungera på olika sätt. Med ett relationsinriktat arbetssätt har kontaktpersonen ett helt annat fokus på att lära känna och skapa en relation till de omsorgstagare som han eller hon är kontaktperson för. Kontaktpersonen tar ett helhetsansvar för den enskildes behov i olika former. I en uppgiftsstyrd verksamhet är det arbetsuppgifterna som står i förgrunden. 2. GENOMFÖRANDEPLANEN PRAKTISKT VERK- TYG I DET DAGLIGA ARBETET PÅ DEN ENSKILDES VILLKOR Enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2006:5 ska äldre personer som beviljas omsorgsinsatser ha en genomförandeplan. Av planen ska tydligt framgå vilka som deltagit i planeringen, hur den enskilde utövat inflytande och när planen har fastställts. Av planen ska också framgå vilka insatser som ska genomföras samt med vilka syften. Genomförandeplanen är det praktiska verktyget där enskilda kan vara delaktiga och ha inflytande över hur vården och omsorgen formas. ELISABET SPJUTH Chefredaktör tidningen Äldreomsorg PS: Årets Äldreomsorgsdagar äger rum den november på Stockholmsmässan i Älvsjö och har som tema Delaktighet och inflytande för alla! Följ vårt programarbete på Handledarskap Vi vill med tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg förmedla och stimulera till kunskap, lärande och idéer till förtroendevalda, chefer och all personal inom vård och omsorg. Vår målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera personalen och få verksamheter att ständigt utvecklas. Tidningen Äldreomsorg ger med varje temanummer bakgrund och såväl teoretiska som praktiska perspektiv som kan väcka tankar och funderingar kring ett visst ämne. Handledarskap ger konkreta förslag på hur man kan fördjupa och bredda sina kunskaper i detta ämne. Den ger stöd för samtal, reflektion och diskussioner kring aktuella teman som knyter an till angelägna frågor i vardagsarbetet. HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

3 KONTAKTMÄN OCH GENOMFÖRANDEPLANER NR Välkommen 04 Inledning Örebro kommuns samtalsguide för omvårdnadspersonal. Tips och stöd inför samtalen. Individuell vård- och omsorgsplanering. DISKUSSIONSUNDERLAG 09 Relations- eller uppgiftsorienterat kontaktmannaskap? 12 Genomförandeplanen praktiskt verktyg i det dagliga arbetet Nu direkt till din mejl! Sedan 2013 kommer Handledarskap direkt i din mejl. Vi vill med denna förändring göra tidningen mer lättillgänglig. Nu kan du som prenumerant på Handledarskap ladda ner så många exemplar du behöver för att tillsammans med kollegor och medarbetare fördjupa dig i det aktuella temat. Behöver du en prenumeration? Vill du börja prenumerera på Handledarskap? Nu kan du teckna en helårsprenumeration av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nummer) för 845 kronor per år (exklusive moms). Ring eller mejla aldreomsorg@ gothiafortbildning.se. Handledarskap levereras digitalt och får skrivas ut i så många exemplar du önskar. (Får ej mejlas vidare). Kontakta oss FOTO SOFIE ISAKSSON/NERIKES ALLEHANDA Äldreomsorgs målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera all personal inom äldreomsorgen liksom chefer och förtroendevalda och bidra till att verksamheten ständigt utvecklas. I varje temanummer finner ni såväl bakgrund som teoretiska och praktiska perspektiv som syftar till att ge nödvändig och kontinuerlig kompetensutveckling kring ett aktuellt tema. Tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg är politiskt och fackligt oberoende tidningar och kommer ut med sex nummer per år. ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: Elisabet Spjuth elisabet.spjuth@gothiafortbildning.se I REDAKTIONEN: Elisabet Spjuth, Cecilia Grefve, Iréne Hansson, Bertha Ragnarsdóttir, Susanne Rolfner Suvanto, Åsa Sundström och Peter Westlund. REDAKTÖR: Sara Othman, sara.othman@gothiafortbildning.se PROJEKTLEDARE: Sandra Troedson LAYOUT: A4 ISSN: PRENUMERATION: aldreomsorg@gothiafortbildning.se KUNDTJÄNST: , info@gothiafortbildning.se ANNONSER: gunilla.johansson@display-umea.se VÄXEL: Box 22543, Stockholm. Fax: e-post: info@gothiafortbildning.se BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap i grundskolan samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

4 Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Samtalsguide för omvårdnadspersonal på vård- och omsorgsboende Ur Örebro kommuns samtalsguide Tips och stöd inför samtalen i individuell vårdoch omsorgsplanering. INTRODUKTION TILL SAMTALSGUIDEN Den här guiden är ett stöd i den individuella vård- och omsorgsplaneringen när personen som flyttar in till boendet planerar sin vård och omsorg tillsammans med dig. Den innehåller mycket information och tips som du kan använda som stöd i ditt samarbete med personen. Hur mycket du kommer att använda dig av guiden beror på vilken kunskap och erfarenhet du har med dig. Guiden är inte tänkt att användas som en manual utan du väljer själv vilka delar som du vill ta stöd av och på vilket sätt. I tips och stöd kan du bland annat läsa om vad som är viktigt för dig att tänka på före och efter varje samtal och vad som kan vara värdefullt att tänka på för att samtalet ska bli så bra som möjligt. Du har ett viktigt uppdrag och är en värdefull resurs för att personen ska kunna leva sitt liv på sina egna villkor. INLEDNING Du kommer att ha samtal i olika skeden och börja skapa en relation med personen. När du har ankomstsamtal så har ni inte lärt känna varandra. Det är viktigt att tänka på att även om du har ett arbete att utföra så är du också alltid en gäst i någons hem. Du behöver alltså vara lyhörd för den personens vanor och önskemål. Presentera dig och ha en synlig namnskylt och var tydlig med varför ni ska ha ett samtal. Det handlar om att skapa en trygghet i första mötet. Ibland kan det vara svårt att ha ett sammanhängande samtal vid ett enda tillfälle. Om personen inte orkar p.g.a. sin hälsa så kan det vara bra att dela upp samtalet till flera olika tillfällen. Ett samtal kan också ta tid då man inte har en upprättad relation till varandra och det kan vara svårt att ställa frågor som kan uppfattas som alltför personliga. Man kan behöva småprata så att man öppnar upp samtalet och skapar en trygghet. Det är även viktigt att personen i sin rätt att bestämma själv får möjlighet att ställa alla frågor som han/hon bär på för att kunna känna sig trygg och få en tydlig information om boendet och möjligheten till stöd. DAGORDNING Varje möte behöver en dagordning vilket innebär att man skapar en ordning för mötet. Vad är det ni ska prata om och finns det något som är särskilt viktigt att prioritera för personen? För att personen och eventuella anhöriga ska kunna vara delaktiga är det viktigt att förklara vad mötet ska handla om och att se till att de som deltar får möjlighet att presentera sig. Det är också bra att tala om hur lång tid som är avsatt för mötet så att personen kan få prioritera vilka frågor som ni ska prata om. Fundera gärna på hur du brukar bete dig vid första mötet med en person. INNEHÅLL I SAMTALET FÖRBERED DIG INNAN SAMTALET Du behöver vara väl föreberedd inför ett samtal. Läs alltid igenom biståndshandläggarens utredning och arbetsterapeutens och sjuksköterskans journaler. Stäm av med chef, sjuksköterska och arbetsterapeut vilka som ska delta under samtalet och om samtalet ska fördelas på flera tillfällen. Kom överens om vem som ska fråga om vilka delar för att undvika att personen blir omfrågad samma sak flera gånger. Om anhöriga eller ställföreträdare ska vara med så behöver de kontaktas för att bestämma tid och plats för samtal. DIN ROLL UNDER SAMTALET Att vara kontaktperson innebär att man ansvarar för att samtalet genomförs. Du har även ett ansvar för att personen kommer till tals och att uppmärksamheten är riktad till personen hela tiden. Om personen av något skäl inte har förmågan att uttrycka sig så behöver du rikta uppmärksamheten till anhöriga eller annan ställföreträdare som kan hjälpa till att föra personens talan. I dessa fall är det viktigt att försöka läsa av vad personen känner både under samtalet och efteråt. Var lyhörd för hur mycket personen orkar med. Avbryt samtalet och fortsätt vid ett senare tillfälle om det behövs. Håll samtalsnivån på ett sätt som är anpassat till personen. Om du pratar med en person som har kognitiv svikt behöver du prata långsamt och tydligt, använd enkla ord, undvik alltid interna begrepp och förkortningar. Det är också viktigt att inte ställa en massa frågor efter varandra så att personen känner sig förhörd eller inter- HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

5 Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Berätta att du kommer att skriva ner det ni kommit fram till i en genomförandeplan och erbjud en kopia. vjuad. Tanken är inte att frågorna i samtalsguiderna ska läsas innantill utan de ska användas som en vägledning för samtalet. Det är alltid personen som avgör vilka frågor ni ska prata om och vad som är viktigt i planeringen. Vi tror att ditt sätt att vara är framgången i samtal. Alltså, samtala på det sättet som du kommunicerar med personen om vardagliga ting. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING När samtalet börjar närma sig sitt slut är det dags att sammanfatta vad ni pratat om. Det vill säga vad ni har kommit fram till och hur personen bestämt att han/hon vill ha sin dag. Berätta att du kommer att skriva ner det ni kommit fram till i en genomförandeplan och erbjud en kopia. Både du som kontaktperson och personen kommer att skriva under genomförandeplanen, men om personen har en kognitiv svikt så är det endast du som kontaktperson som skriver under. Ni ska avslutningsvis boka in ett nytt samtal, antingen ett levnadsberättelsesamtal eller ett uppföljningssamtal. Du ska alltid göra en uppföljning senast var tredje månad. Personen avgör tillsammans med dig om vilka som ska delta. Om personen inte kan avgöra vilka som ska delta så avgör eventuellt anhöriga/ställföreträdare tillsammans med teamet vilka som ska delta. NÄR SKA VILKEN SAMTALS GUIDE ANVÄNDAS Guiderna är uppdelade i tre delar precis som samtalen. Tidpunkt Samtal Samtalsguide Före eller i samband med inflytt Cirka 2 veckor efter inflytt 4 6 veckor efter inflytt Återkommande var 3:e månad Ankomstantal Levnadsberättelsesamtal Första uppföljningssamtalet Fortlöpande uppföljningssamtal Samtalsguide för levnadsberättelsesamtal Samtalsguide för ankomstsamtal Samtalsguide för uppföljningssamtal Guiderna är ett stöd till dig och allt ska skrivas in i dokumentationssystemet. När du dokumenterat anteckningar från samtalen ska stödanteckningar slängas som sekretess. HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

6 Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 I Örebro kommun har vi två alternativa levnadsberättelser eftersom det finns olika behov av hur mycket information personen behöver berätta för att kunna få ett individuellt anpassat stöd. INDIVIDUELL VÅRD- OCH OMSORGSPLANERING Det är en lagstadgad skyldighet att kommunen har en individuell vård- och omsorgsplanering för hur vård och omsorg ska utföras hemma hos personen. Vid planeringen av hur den individuella vården och omsorgen ska utföras bestämmer personen vilket stöd som ska ges, vad, hur, när och av vem stödet ska utföras. GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen är en del av den dokumentation som kontaktpersonen skriver. Där dokumenteras hur personen vill ha sin vardag. Genomförandeplanen ska innehålla vad, hur, när och av vem stödet eller hjälpen ska ges. Den skrivs in i den sociala journalen i dokumentationssystemet. Personen ska erbjudas att få ett exemplar av genomförandeplanen. LEVNADSBERÄTTELSE Syftet med en levnadsberättelse är att den ska berätta en del om det unika hos personen för att underlätta en individuell planering och ge stöd att leva sitt liv som han/hon önskar utifrån sin bakgrund, nutid och framtid. Att upprätta en levnadsberättelse är helt och hållet frivilligt. I Örebro kommun har vi två alternativa levnadsberättelser eftersom det finns olika behov av hur mycket information personen behöver berätta för att kunna få ett individuellt anpassat stöd. De personer som har en kognitiv svikt behöver en mer omfattande levnadsberättelse. Innehållet i levnadsberättelsen ska ligga till grund för innehållet i genomförandeplanen. CHECKLISTA FÖR ANKOMSTSAMTALET ATT GÖRA FÖRE SAMTALET l Stäm av på teamträff vilka som önskar delta i ankomstsamtalet och hur samtal kan ske med personen på ett sätt som blir begripligt för denne. l Läs igenom uppdraget från biståndshandläggaren. l Om möjligt ta kontakt med vårdgivare där personen befinner sig innan flytt. (Detta måste personen eller dess företrädare godkänna först). l Kom överens med personen om när och var ankomstsamtal ska ske (kan t.ex. hållas i dennes tidigare bostad) samt vilka som ska delta. l Ta kontakt med ev. anhöriga om dessa ska delta i ankomstsamtal. l Meddela berörda om tid och plats för ankomstsamtal. l Om möjligt lämna ut skriftlig information till personen eller dess företrädare i förväg annars ta med material till samtalet l Se till att tid finns avsatt för att kunna hålla samtalet utan att bli avbruten. l Läs journalanteckningar. ATT GÖRA EFTER SAMTALET l Skapa en genomförandeplan och skriv in hur personen vill ha sin hjälp och stöd utformat, när genomförandeplanen är skriven gör en anteckning i journalsystemet så att berörda kan gå in och läsa den. l Informera nattpersonal om att ankomstsamtal har hållits och vilken hjälp och stöd som behövs på natten. l Ta upp personen på nästkommande teamträff för att informera de yrkeskategorier som ej deltog vid samtalet. l Boka tid för levnadsberättelsesamtal om det inte gjordes under ankomstsamtalet. HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

7 Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Kom överens med personen om när och var levnadsberättelsesamtal ska hållas samt vilka som ska delta. CHECKLISTA FÖR LEVNADSBERÄTTELSE SAMTALET CHECKLISTA FÖR UPP FÖLJNINGSSAMTALET MINA EGNA REFLEKTIONER ATT GÖRA FÖRE SAMTALET l Stäm av på teamträff vilka som önskar delta i levnadsberättelsesamtalet och hur samtalet kan ske med personen på ett sätt som blir begripligt för denne. l Se till att personen eller anhöriga har fått möjlighet att ta del av levnadsberättelsefoldern. l Kom överens med personen om när och var levnadsberättelsesamtal ska hållas samt vilka som ska delta. l Ta kontakt med ev. anhöriga om dessa ska delta i levnadsberättelsesamtal. l Meddela om tid och plats för levnadsberättelsesamtal. l Läs igenom om det finns någon dokumenterad information om levnadsberättelsen som du fått ta del av (ex. från anhörig eller tidigare vårdgivare). l Läs journalanteckningar. ATT GÖRA EFTER SAMTALET l Skapa en levnadsberättelse i journalsystemet och dokumentera vad som framkommit under samtalet. l Skriv en notering i journalsystemet om att levnadsberättelse är skriven. l Gör justeringar i genomförandeplanen utifrån de behov och önskemål som framkommit. l Ta upp personen på nästkommande teamträff för att informera de yrkeskategorier som ej deltog vid samtalet. ATT GÖRA FÖRE SAMTALET l Stäm av på teamträff vilka som önskar delta i uppföljningssamtalet och hur uppföljningssamtal kan ske med personen på ett sätt som blir begripligt för denne. l Kom överens med personen om när och var uppföljningssamtal ska hållas samt vilka som ska delta. l Skriv ut genomförandeplanen för att ta med till personen (under förutsättning att denne kan tillgodogöra sig informationen). l Ta kontakt med ev. anhöriga om dessa ska delta i uppföljningssamtal. l Meddela berörda om tid och plats för uppföljningssamtal. l Läs journalanteckningar. ATT GÖRA EFTER SAMTALET l Gör justeringar i genomförandeplan och levnadsberättelse utifrån vad som framkommit. l Skriv journalanteckning i journal om att samtal har hållits och om förändringar är gjorda. l Ta upp personen på nästkommande teamträff för att informera de yrkeskategorier som ej deltog vid samtalet. HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

8 Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER I ETT RESURSSTÖDJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT VÄRDEGRUND I Socialtjänstlagen 5 kap. 4 har ett tillägg gjorts för att stärka äldre personers rätt till att ha ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den lyder: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Med värdigt liv menas: l Rätt till en privat sfär och kroppslig integritet. l Möjlighet att upprätthålla och respekteras i sitt självbestämmande. l Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser. l Insatser av god kvalitet (tillräckliga resurser, god kunskap samt personal med hög kompetens). l Ett gott bemötande av den äldre och dennes anhöriga. l Skälig levnadsnivå. l Skydd för skada och obehag. Med välbefinnande menas: l Känsla av trygghet l Upplevelse av meningsfullhet l Att uppleva och känna sammanhang och en slags helhet i sitt liv. l Upplevelser av samhörighet och gemenskap. l Stöd att få leva efter sin kultur, livsåskådning och tro. l Upplevelser av livsmod, eufori och lust. ÖREBRO KOMMUNS LOKALA VÄRDEGRUND Portalparagrafen lyder: Du ska kunna leva ditt liv som du vill utifrån din bakgrund, nutid och framtid. Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Det vill säga all hjälp och stöd ska utformas med detta som utgångspunkt. I värdegrunden finns även elva punkter som mer konkret talar om vad den som får hjälp i ett boende kan förvänta sig av oss. Dessa punkter är följande: 1. Genom goda relationer skapar vi förtroende för varandra. 2. Du möter personer som du känner igen och som vet hur du vill ha det. 3. Du har rätt att bli vänligt och jämlikt bemött, vi respekterar dig och lyssnar till dig. 4. Du har rätt till stöd i att behålla och utveckla intressen, sociala relationer och kontakter som är viktiga för dig. 5. Du har rätt till stöd att leva ett så självständigt liv som du önskar och får stöd till träning och andra aktiviteter. 6. Du har rätt till information som berör din vård och omsorg. 7. Du har rätt till individuellt anpassad mat och måltider utifrån dina behov och vanor. 8. Du är delaktig i hur våra gemensamma inne- och utemiljöer utformas. 9. Vi hjälper dig i ditt hem på dina villkor. 10. Vi ger dig tid för samtal. 11. Vi utför vårt arbete med god yrkeskunskap och social kompetens. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Salutogenes är ett latinskt begrepp och betyder ungefär hälsans ursprung. I detta förhållningssätt söker man efter hälsofrämjande faktorer det vill säga vad som kan stödja förmågan att upprätthålla hälsa trots sjukdomar och påfrestningar. De som lyckas upprätthålla dessa hälsofrämjande faktorer har något gemensamt nämligen Känsla av Sammanhang (KASAM) som består av tre komponenter: l Begriplighet att man förstår vad som händer och att man väntar sig att man i stort sett ska förstå det som kommer att hända. Att förstå ger överblick och sammanhang. l Hanterbarhet att man i allmänhet förväntar sig att man kan klara av situationer och krav som man möter. l Meningsfullhet att det finns områden i livet som är viktiga som man är eller var mycket engagerad i och som har betydelse och man känner starkt för. I ett salutogent arbetssätt så arbetar vi utifrån frågan hur kan vi stödja personen så att den kan må så bra som möjligt trots sin sjukdom. REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT All personal arbetar rehabiliterande för att personen ska hålla igång kroppen och inte förlora de förmågor som finns kvar. Det innebär att uppmuntra till att göra det man klarar själv och stödja i det man inte klarar själv och göra tillsammans utifrån personens egna förutsättningar EMPOWERMENT Empowerment står för egenmakt, makttagande, och delaktighet. Empowermentbegreppet betonar hur viktigt det är att stödja personer i en utsatt situation och att betrakta människor som medverkande som själva har styrka att uttrycka sina egna problem och utveckla sätt för att lösa dessa. Att inte arbeta med empowerment kan beskrivas som vi vet vad som är bäst för dig, det vet inte du. PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD Personcentrerad omvårdnad innebär att respektera och bekräfta personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom, samt att arbeta utifrån denna tolkning för att främja hälsa med utgångspunkt i vad hälsa betyder för just denna enskilda person. En personcentrerad omvårdnad innebär också att personens unika perspektiv ges ett större värde. RESURSSTÖDJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Är det sammanfattande begreppet som inkluderar alla de ovanstående teorierna tillsammans. Utifrån detta synsätt så arbetar vi med att stödja personens resurser, både de resurser som den har själv men också alla de resurser som finns runt omkring att ta stöd utav. Relationsorienterat kontaktmannaskap Att arbeta relationsorienterat innebär att man fokuserar på relationen till personen och inte vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Att arbeta relationsorienterat innebär att man strävar efter att skapa trygghet, förtroende och delaktighet för personen genom att stödja den att leva sitt liv utifrån sin bakgrund, nutid och framtid så som han/hon önskar. Produktion av original: Åsa Holmberg & Ida Örnberg, Örebro kommun. Ver. 2, november HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

9 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Relations- eller uppgiftsorienterat kontaktmannaskap? Kontaktmannaskap finns i de flesta verksamheter inom äldreomsorgen men kan i praktiken fungera på olika sätt. Med ett relationsinriktat arbetssätt har kontaktpersonen ett helt annat fokus på att skapa en relation till de omsorgstagare som han eller hon är kontaktperson för. Kontaktpersonen tar ett helhets ansvar för den enskildes behov i olika former. I en uppgiftsstyrd verksamhet är det arbetsuppgifterna som står i förgrunden. 1 Central person Trygghet förutsätter kontinuitet i tid, personal och omsorg. Ett sätt att förverkliga kontinuitet i vården och omsorgen är genom kontaktmannaskap. Ett väl utvecklat kontaktmannaskap innebär att det är kontaktpersonen som är den mest centrala personen i stödet kring den enskilde. Kontaktpersonen ingår i arbetslag som ansvarar för en mindre grupp omsorgstagare. Såväl all personal i arbetslaget som deras arbetssätt blir därigenom välkända för den enskilde. I det praktiska arbetet betyder detta att det är den enskilde tillsammans med kontaktpersonen som planerar utformningen av stödet. 1. Läs och diskutera utifrån texten ovan! Jämför med hur kontktmannaskapet fungerar i er verksamhet. På vilket sätt organiserar ni ert arbete? Hur kan ni med ert sätt att arbeta tillgodose enskildas behov av trygghet och kontinuitet? Vad fungerar bra och vad kan vidareutvecklas? 2. Hur har ni definierat kontaktpersonens roll, ansvar och arbetsuppgifter? Finns detta nerskrivet i ett levande dokument? Hur går ni tillväga för att säkerställa att kontaktmannaskapet fungerar som avsett? 3. Hur arbetar ni med att utveckla och förbättra ert sätt att arbeta? Vilka hinder och problem möter ni i utvecklingsarbetet? 2 Förtrogenhet med enskildas hela situation Kontaktpersonen är väl förtrogen med den enskildes tidigare levnadsförhållanden. På så sätt kan den enskilde få hjälp att upprätthålla kontinuiteten från sitt tidigare liv. I kontaktmannaskapet ingår att svara för att övriga medlemmar i arbetslaget och andra yrkesgrupper är informerade och uppdaterade om den enskildes önskningar och behov. Liksom för att planera för att insatserna fungerar även när hon eller han själv inte är i tjänst. Samtidigt är det viktigt att hela arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för omsorgen om de personer som ingår i gruppen, eftersom personalens arbetstider ofta är varierande över veckans dagar. 4. På vilket sätt går ni tillväga för att ta reda på den enskildes levnadsberättelse? Vilket stöd har ni i detta arbete? Hur använder ni denna berättelse i det dagliga omsorgsarbetet? Vad kan utvecklas till det bättre? 5. I vilka former sker informationsöverföring om den enskildes önskningar och behov? Till kollegorna i arbetslaget? Till övriga yrkesgrupper i teamet, det vill säga sjuksköterska, arbetaterapeut och sjukgymnast? Vilka övriga anser ni behöver vara uppdatarerade kring den enskildes önskningar och behov? 6. På vilket sätt säkerställer ni att informationsöverföringen fungerar som avsett? Vad kan utvecklas till det bättre? 3 Tydliga roller och uppgifter Äldreomsorgen är en mycket personalintensiv verksamhet. För att undvika oklarheter och irritationsmoment är det en fördel om varje enhet har en tydlig och välkänd ansvarsfördelning. En organisering med tydlig ansvarsfördelning underlättar kommunikationen med ledningen, inom arbetsgrupper och mellan olika yrkesgrupper samt med enskilda och deras anhöriga. 7. utifrån texten ovan hur det ser ut hos er, till exempel vad gäller ansvarsfördelningen mellan kontaktpersonen och kollegorna i arbetslaget men även i förhållande till sjuksköterskans uppgifter och ansvar. Vad fungerar bra HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

10 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Förtroende, trygghet och tillit. och vad skulle behöva tydliggöras för att kommunikation och samarbete ska fungera så smidigt som möjligt. 8. Hur samverkar ni med anhöriga kring den enskildes vård och omsorg? Vem hos er har ansvaret för att upprätthålla kontakten med anhöriga? Vad kan vidareutvecklas? Vad krävs av er i så fall? 9. På vilket sätt har ni stämt av att ert sätt att arbeta och organisera stödet till enskilda överensstämmer med intentionerna i värdegrundsbestämmelsen i socialtjänstlagen? Vad fungerar bra och vad behöver vidareutvecklas hos er? 10. På vilket sätt arbetar ni med intentionerna i värdegrundsbestämmelsen? Hur önskar ni att det vore? 4 Förutsättningar för goda möten Äldreomsorgens kärnfråga är hur personalen i mötet med enskilda ska få förutsättningar att skapa relationer som bygger på förtroende, trygghet och tillit. Det förutsätter många gånger ett gediget utvecklingsarbete som bör involvera ledning och samtlig personal. Arbetet behöver utgå från en tydlig målsättning och beröra viktiga frågor som äldreomsorgens uppdrag, värderingar, arbetsmetoder, förhållningssätt och kulturen i arbetslaget. 11. Läs texten ovan och diskutera! Vilka förutsättningar krävs enligt er mening för att det ska vara möjligt att i mötet med enskilda skapa relationer som bygger på förtroende, trygghet och tillit? Hur ser situationen ut hos er och hur önskar ni att den vore? 12. Förmåga att lyssna, visa hänsyn och respekt är grundläggande för att skapa förtroendefulla relationer. Vad betyder dessa begrepp i ert sätt att arbeta? Utveckla gärna era förmågor genom rollspel eller genom diskussioner om vilket förhållningssätt som krävs för att mötet med enskilda ska präglas av en förmåga att lyssna, visa hänsyn och respekt. 13. På vilket sätt är era chefer involverade i ert dagliga arbete? Hur önskar ni att det vore? 14. I vilka forum finns utrymme för diskussioner om äldreomsorgens uppdrag, vilka värderingar som ska genomsyra verksamheten, arbetsmetoder och förhållningssätt? 15. Vad är äldreomsorgens uppdrag, anser ni?! 16. Vilka faktorer avgör vilken kultur som blir rådande på en arbetsplats? Vad avses med kultur i detta sammanhang? 17. Vilken kultur anser ni präglar er arbetsplats? Hur kan man gå tillväga för att förändra negativa kulturer, till exempel vad gäller synen på omsorgstagarna och deras anhöriga? 5 Fokus på delaktighet och meningsfullhet I artikeln Oron byttes till trygghet och tillit på sidan i tidningen Äldreomsorg delar undersköterskan Therese Nilsson med sig av sina upplevelser av ett långvarigt kontaktmannaskap som sätter fokus på delaktighet och meningsfullhet. Berättelsen är ett utmärkt exempel på hur man kan bygga ett relationsinriktat kontaktmannaskap som stärker enskildas känsla av sammanhang. Therese skriver bland annat: Vi på Heden beslutade att alla våra boende skulle få önska vad de helst av allt ville göra, för att på det sättet skapa meningsfullhet och en större lyhördhet för vad varje individ önskade. När min dam gav sin önskning om vad hon helst av allt ville göra blev jag stum av förvåning. Då insåg jag att jag inte alls hade varit duktig på att gissa mig till vad hon ville. Jag insåg också att hon verkligen kunde säga vad hon ville göra på ett mycket specifikt sätt. Jag hade inte alls varit lyhörd, inte tagit reda på vad hon ville göra eller gett henne makten att själv berätta vad hon ville. Jag insåg att jag fick tänka om: jag skulle ge henne makten, genom att fråga vad hon ville göra, inte genom att gissa eller föreslå. (s ). 18. Utgå från citatet ovan och reflektera över skillnaden i resultat mellan att lyhört fråga den enskilde vad han eller hon vill i stället för att gissa och ta för givet att man vet vad den enskilde vill och önskar. 19. Vilka blir konsekvenserna av att den enskilde ges makten att styra över sitt vardagsliv? Vilket förhållningssätt och arbetssätt kräver detta i så fall? 20. Vad innebär ett kontaktmannaskap som sätter fokus på delaktighet och meningsfullhet? Vilka omprioriteringar måste i så fall till i jämförelse med ett traditionellt sätt att arbeta? Vilka konsekvenser skulle detta leda till i er verksamhet? 21. Läs gärna hela artikeln av Therese och diskutera hennes sätt att arbeta som kontaktperson. Vad kan ni lära av hennes berättelse? MINA EGNA REFLEKTIONER HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

11 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 När min dam gav sin önskning om vad hon helst av allt ville göra blev jag stum av förvåning. 6 Arbetstillfredställelse och ökad livskvalitet I artikeln Nytt arbetssätt skapar mening för alla på sidan i tidningen Äldreomsorg berättar enhetschef och kontaktperson om effekterna av en utveckling av ett relationsinriktat kontaktmannaskap. Bland annat märktes ganska snart en ökad livskvalitet bland de äldre, större lugn bland de anställda och inte minst mer glädje och fler skratt bland alla involverade. Att ha en kontaktperson med ytterst ansvar för ens väl och ve kan bidra till att höja livskvaliteten. På Klockargården gäller detta numera inte bara de äldre utan även för personalen. Arbetet har blivit mycket roligare, man ger en större del av sig själv och får en djupare relation till de äldre. Förut jobbade man med alla, nu har vi blivit mycket bättre på att se individerna vilket även är mera meningsfullt för oss, säger Ulrica Stolth (undersköterska red. anm.). Enligt Sandra Frejd (enhetschef red. anm.) har både personal och de äldre fått ett större lugn sedan arbetet med kontaktmannaskapet inleddes alla verkar nöjdare, gladare och det skrattas oftare. Med det här arbetssättet blir det dessutom lättare att kvalitetssäkra innehållet. I våra lönekriterier framgår att vi ska jobba salutogent och med kontaktmannaskap. Har man huvudansvar för två personer istället för att alla jobbar med alla blir egenansvaret större. Samtidigt blir det enklare för mig att utvärdera vad de anställda faktiskt gör på arbetet. Det är också en viktig aspekt. (s. 34) 22. Läs citatet ovan och diskutera resultatet av Klockargårdens arbete med att förändra rollen som kontaktperson. 23. Undersköterskan Ulrika Stolth framhåller att arbetet har blivit mycket roligare, mer meningsfullt och ger djupare relationer till enskilda. Vad beror det på, tror ni? 24. Lista gärna de positiva effekter som ni kan identifiera med ett relationsinriktat respektive uppgiftsorienterat kontaktmannaskap. Vilka slutsatser kommer ni fram till? Vilken inriktning är att föredra hos er? Motivera ert svar! MINA EGNA REFLEKTIONER HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

12 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Genomförandeplanen praktiskt verktyg i det dagliga arbetet Enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2006:5 ska äldre personer som beviljas omsorgsinsatser ha en genomförandeplan. Av planen ska tydligt framgå vilka som deltagit i planeringen, hur den enskilde utövat inflytande och när planen har fastställts. Av planen ska också framgå vilka insatser som ska genomföras samt med vilka syften. Genomförandeplanen är det praktiska verktyget där enskilda kan vara delaktiga och ha inflytande över hur vården och omsorgen formas. 1 Berättelser ger fördjupad kunskap Berättelser om äldre människors livsresa och hur de ser på sitt eget självbestämmande när de kommer i en beroendeställning är oerhört lärorika att utgå ifrån i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten. I tidningen Äldreomsorg på sidan kan du ta del av hundraåringen Melker Norbergs levnadsberättelse och turerna kring hans flytt till ett särskilt boende. För Melker är det viktigt att bli lyssnad på och att han själv får bestämma över sitt liv. Han vill bli tillfrågad om hur han vill ha det och känna delaktighet. En uppfattning som förmodligen Melker delar med flertalet äldre som blir beroende av vård och omsorg och som vi måste ta hänsyn till i vårt sätt att arbeta. 1. Läs gärna artiklarna om Melker på sidan i tidningen Äldreomsorg och reflektera kring budskapet. Vad kan vi lära av Melkers livsberättelse? 2. På vilket sätt uttrycker era omsorgstagare att de vill bestämma över sina liv? Vad krävs av er för att det ska vara möjligt att fånga in deras uppfattningar? 3. Att bli tillfrågad om hur man vill ha det och känna delaktighet är allmänmänskligt. Varför tror ni att det är så svårt att leva upp till detta generellt sett inom äldreomsorgen? 4. På vilket sätt hanterar ni enskildas önskemål om självbestämmande och delaktighet? Vad kan utvecklas till det bättre? 2 Salutogena kännetecken I sin artikel på sidan i tidningen Äldreomsorg för Peter Westlund ett resonemang om vad som kännetecknar en salutogen genomförandeplan. Sammanfattningsvis framhåller författaren att en salutogen genomförandeplan skiljer sig ifrån andra genomförandeplaner i allmänhet genom att den syftar till att stärka den enskildes känsla av sammanhang och genom att den enskilde är subjekt vid såväl planering som genomförande. Men också genom att planen lyfter Hur-frågorna och prioriterar meningsfullhet samt revideras vid minsta tecken på att den förlorat sin relevans. 5. Läs citatet ovan och diskutera varför hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet är viktiga dimensioner att lyfta fram i genomförandeplanen. Hur kan det ske? 6. Vad innebär det rent konkret att den enskilde ska vara subjekt vid såväl planering som genomförande av omsorgsinsatserna? Vari ligger skillnaden i förhållande till att den enskilde betraktas som ett objekt för andra handlingar? 7. Vad betyder meningsfullhet för er? Hur går ni tillväga för att skapa meningsfullhet för era omsorgstagare? Hur dokumenteras detta i genomförandeplanen? 3 Överenskommelser i jag-form I Enköpings kommun skrivs alla genomförandeplaner i jag-form och de äldres sociala liv och behov står i centrum. På korttidsboendet Solgården har det inneburit att arbetet blivit mindre stressigt och bidragit till att personalen fått en närmare relation till de äldre. (s. 29) Jag tycker om att sova på morgonen och vill inte bli väckt. Jag brukar äta lunch HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

13 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 Sedan i höstas är det de äldres sociala liv som står i fokus. med en väninna var fjortonde dag. Det vill jag gärna fortsätta med. Vissa nätter får jag myrkrypningar i benen. Det brukar bli bättre om jag går upp en stund. Ibland tar jag då en smörgås och ett glas mjölk. Om jag vill ha det vill jag kunna ringa på personalen. Så kan genomförandeplanerna, eller överenskommelserna om hur beviljade biståndsinsatser ska utföras, i Enköpings kommun se ut numera. Sedan i höstas är det de äldres sociala liv som står i fokus. I överenskommelserna beskrivs bland annat deras tidigare liv, var de har bott, arbetat och levt. Familjeliv, intressen och umgänge tas upp. Och framför allt hur de vill leva sina dagar och nätter inom äldreomsorgen. Allt berättas i jag-form. (s. 29) 8. Vilket förhållningssätt förmedlas när man talar om genomförandeplanen som en överenskommelse och att allt skrivs i jag-form? Vad innebär konkret att skriva i jag-form? Man kan säga att det blir en berättelse om hur den enskilde vill ha sin omsorg. Varför? 9. Granska ert sätt att skriva i genomförandeplanen och diskutera vilka signaler som texterna förmedlar. Jämför gärna med texter som skrivs i jag-form. Vari ligger skillnaden? 10. Testa gärna att skriva några genomförandeplaner i jag-form och utvärdera resultatet. 4 Tips om hur man kan gå tillväga: SÅ SÄTTER NI INDIVIDEN I CENTRUM: l Skriv planen i jagform. l Släpp fokus på hälso- och sjukvårdslagen och ADL-förmågor. Koncentrera er på personens livshistoria och sociala liv. Vad är viktigt för att hon eller han ska få en meningsfull dag? l Gör en överenskommelse för natten. l Involvera hela personalgruppen. l Gör om alla överenskommelser helt, i stället för att göra flera små förändringar. l Var beredd på att det får effekter i arbetet ute på golvet. Positiva effekter! l Låter det som ett omfattande arbete? Erfarenheten är att det inte är så krångligt när man väl kommit igång. SKAPA EN LATHUND MED VIKTIGA FRÅGOR Solgården har tagit fram en lathund med frågor vars svar bör finnas med i överenskommelser om hur beviljade insatser ska utföras. Majoriteten av frågorna vävs in i samtal med de äldre, men fyra viktiga frågor ställs alltid direkt. På Solgården har all personal ett inplastat kort med frågorna i fickan. DIREKTA FRÅGOR: l Vad betyder mest för dig för att du ska ha ett bra liv? MINA EGNA REFLEKTIONER HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

14 Diskussionsunderlag När man arbetar med ständiga förbättringar så kan bra alltid bli bättre. Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 MINA EGNA REFLEKTIONER l Vilka mål och förväntningar har du? l Har du några speciella önskemål? l Vill du ha möjlighet till förtroliga samtal? Med vem? FRÅGOR ATT VÄVA IN VID SAMTAL MED DE ÄLDRE ELLER ANHÖRIGA (ANVÄND EGNA ORD): l Berätta om hur ditt liv har varit, om exempelvis familj, arbete och intressen. l Vad var det som hände som gjorde att du flyttade hit? l Hur var det hemma hos dig? Vad brukade du göra? l Hur kommer omvärlden till dig? Genom tv, tidningar, besök? l Hur vill du tillgodose dina egna intressen? l Hur vill du vara delaktig i din egen omsorg? l Vad kan du göra själv och hur? l Hur ser en dag ut? Vem och vad styr din tid? (s. 30) 11. Enköping har bland annat tagit fram en lathund med viktiga frågor som stöd för personalen i arbetet med genomförandeplanerna, se citatet ovan. 12. Granska punkterna och diskutera på vilket sätt detta material kan utgöra stöd också för er i ert arbete. En stor förändring som man gjort i Enköping innebär att de släpper fokus på hälso- och sjukvårdslagen och ADL-förmågor. I stället ska personalen koncentrera sig på personens livshistoria och sociala liv. Vad är viktigt för att hon eller han ska få en meningsfull dag. 13. Vad innebär en sådan förändring för omhändertagandet av den enskilde och för personalens sätt att arbeta?! 5 Ständiga förbättringar Men vi har insett att vi också behöver en kontinuerlig kompetensplan där det finns möjlighet till fortbildning, skriver Malin Duckert som berättar om hur Örebro kommun arbetar med genomförandeplaner i artikeln Individuell vård och omsorg på den enskildes villkor (s ). 14. Vilken kompetensutveckling får ni som stöd i arbetet med att utveckla rollen som kontaktperson och för arbetet med genomförandeplanen? Hur önskar ni att det vore? 15. er gärna fram till vad en plan för kompetensutveckling bör innehålla för att underlätta ert arbete och för att säkra upp kvaliteten. Redovisa era önskemål för era överordnade. När man arbetar med ständiga förbättringar så kan bra alltid bli bättre. Här ger egenkontrollen möjlighet att uppmärksamma förbättringsbehov. (s. 24) 16. På vilket sätt arbetar ni för att följa upp och kontrollera att verksamheten utvecklas i den riktning som ni har bestämt? Hur identifierar ni förbättringsbehov i er verksamhet och hur åtgärdar ni dem? Vad kan utvecklas till det bättre? 6 Kvalitetssäkra arbetet Tre gånger om året sätter sig avdelningschefen Eva Bäckman tillsammans med 15 medarbetare från två ålderdomshem och ett gruppboende och utvärderar genomförandeplaner. Sedan förra året är kontinuerliga kvalitetsgranskningar ett krav i inom äldreomsorgen i Västerås. (s. 37) Varje arbetsplats har tillsatt en kvalitetsgrupp för detta arbete. En dag var fjärde månad åker Eva Bäckman tillsammans med mellan 15 och 20 undersköterskor, sjuksköterskor och arbetsterapeuter från de HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

15 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inte annat anges härrör till Äldreomsorg nr 2/2014 På vilket sätt och med vilken regelbundenhet följer ni upp genomförandeplanen? tre verksamheterna bort. Med sig har varje enhet fem slumpvis utvalda och anonymiserade genomförandeplaner. DESSA PLANER GRANSKAS UTIFRÅN FEM KRITERIER: l Att de inte är äldre än ett år. l Att det framgår att den äldre själv varit delaktig när genomförandeplanen formulerats. l Att beskrivningen av hur insatserna ska göras, när och av vem är så tydliga att vem som helst kan genomföra dem. l Att det finns mål som går att följa upp. l Att det finns ett datum för uppföljning av planen. Därefter jämför de planen med den sociala journalen för att se om det går att följa att målen i genomförandeplanen verkligen uppfylls i vardagen, eller om det finns avvikelser. 17. På vilket sätt och med vilken regelbundenhet följer ni upp genomförandeplanen? Vilka deltar i detta arbete? Vad kan utvecklas till det bättre? 18. Läs citatet ovan och diskutera på vilket sätt uppföljningen av genomförandeplaner kan kvalitetssäkras. Låt er inspireras av arbetet i Västerås kommun. Granska till exempel fem slumpvis utvalda planer och granska dem med stöd av punkterna ovan. Vilket resultat kommer ni fram till? på vilket sätt arbetet med genomförandeplaner ska kunna utvecklas. 7 Tips och råd som stöd för arbetet I detta Handledarskap, sidan 4 8, presenterar vi den samtalsguide som Örebro kommun utarbetat som stöd för kontaktpersonens arbete med den individuella- vård och omsorgsplaneringen. Här finns information, tips och råd som kan användas som stöd i samarbetet med omsorgstagaren. 19. Granska materialet och diskutera på vilket sätt det kan vara ett stöd i ert arbete. MINA EGNA REFLEKTIONER HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 2 /

16 AKTUELLT TEMA 2/2014 Kontaktmän & genomförandeplaner Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap i grundskolan samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. En ny generation färskvattendiskar med hygieniskt toppresultat Mieles nya färskvattendiskar garanterar toppresultat. Program som slutsköljer i 85 C för bästa hygien och snabbprogram som diskar på 5 min. Helt slät panel lätt att hålla ren. AutoOpen för bättre torkresultat, speciellt på plastartiklar. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Dagboken trädgården i fokus på munkberga Dilemmat vem ska jag lyssna på när syskonen är oense? elisabet spjuth, chefreda ktör: Han vill bli tillfrågad om hur han vill ha det... 2/2014 årgång 31 BESTÄLL TIDIGARE NUMMER! Du veckling tidninge n för kompete nsut hittar dem på vår hemsida: gothiafortbildn ing.se Guldstunder för de äldre treårigt projekt blev permanent i Malmö kommun Kontaktmän & Handledarskap genomförandeplaner till tidningen ors livsberättelse Tema Genom att lyssna på äldre människ tämmande kan vi bättre och hur de ser på sitt eget självbes Melker, 100 år, som först utveckla vården och omsorgen. Möt hans nya liv. börjar nu boendet efter två år fick plats på 2/2014 Årgång 19 Skriv ut och spara! Boka in i! kalendern& Kontaktmän Äldreomsorgsdagarna november 2014 genomförandeplaner ReflektionsfRågoR för utveckling av ett RelationsinRiktat arbetssätt Foto per groth ex à 109 kr Art.nr ex à 85 kr Art.nr PRENUMERERA! Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 545 kr/år (ex moms) Handledarskap till Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 395 kr/år (ex moms) Äldreomsorg + Handledarskap st Helårsprenumerationer av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nr) 845:-/år (ex moms). Tidningen Äldreomsorg utlandet st Helårsprenumerationer (6 nr) à 895 kr/år (ex moms) Läs mer på