Kåge. Charlotte Höglund. Alrutz" Advokatbyrå AB.

Transkript

1 Till Bergsstaten, Luleå Sökande: Björkdalsgruvan AB, org. nr Björkdalagruvan Kåge Kontaktperson: Charlotte Höglund Ombud: Advokat Jan Eriksson Alrutz" Advokatbyrå AB Box 7493, Stockholm Tel jan.eriksson@alrutz.se Saken: Ansökan om bearbetningskoncession för en fyndighet vid Norrberget (Norrberget K nr 1), Skellefteå kommun, Västerbottens län. Björkdalsgruvan AB (nedan Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker härmed om bearbetningskoncession för en fyndighet vid Norrberget i Skellefteå kommun, Västerbottens län, i enlighet med vad om framgår nedan och av bilagda handlingar. 4156/4 Airutz" Advokatbyrå AB Box Stockholm Tel Fax

2 2 I denna ansökan ingår en Bi!aqa&, Malmbevisning och malmberäkning avseende fyndigheten vid Norrberget (nedan mineralberäkningen) och en BilaqaB, Teknisk beskrivning för vilka bilagor (inklusive underbilagor) Björkdalsgruvan hemställer om sekretess. Utöver mineralberäkningen och den tekniska beskrivningen ingår i denna ansökan även en miljökonsekvensbeskrivning (Bi]aqa C) med tillhörande underbilagor samt en fastighetsägarförteckning (Bilaqa D). En förteckning över samtliga bilagor återfinns omedelbart efter denna ansökan. 1 Koncessionsmineral och koncessionstid Ansökan avser guld (AU), och en koncessionstid om 25 år. 2. Områdets lä qe och utsträckninå Det ansökta koncessionsområdet framgår av bilagd översiktskarta (bilaga Cl). Hörnpunkterna är beräknade i Rikets koordinatsystem Sweref99TM och har följande koordinater: Hörnpunkt Norr [X] Öst [Y] Områdets areal har beräknats till 25,28 ha. Bolaget föreslår att koncessionsområdet benämns Norrberget K nr I. 1 Fasti are och övrio sakäqare En lista över de fastigheter och fastighetsägare som berörs av koncessionsområdet tillsammans med arealuppgifter m.m. återfinns i bilaga A5. En lista över de fastighetsägare som berörs av koncessionsområdet och planerade anläggningsdelar framgår av Bilaga D.

3 ni Hinder mot bearbetninå enliqt 5 kap. 10 eller 17 kap. 3 å mineralla qen När det gäller områden som avses i 5 kap. 10 minerallagen finns det ingen bebyggelse (vare sig bostäder eller annan) inom det ansökta koncessionsområdet. Närmaste hus är två fritidshus belägna mellan 1,2 1,4 km från det ansökta koncessionsområdet medan - närmsta samlade bebyggelse (byn Norra Bastuträsk) ligger på ett avstånd om ca 1,7 km. Mer omfattande bebyggelse finns i Kusmark cirka 6 km sydöst om området samt i Storkågeträsk cirka 6 km i nordvästlig riktning. För ytterligare information om närbelägen bebyggelse m.m. hänvisas till avsnitt 2 i bilaga B och till avsnitt 6.1 i bilaga C. Ingen del av det ansökta koncessionsområdet omfattas av gällande detaljplan och den ansökta koncessionen strider inte heller mot några områdesbestämmelser. Hur området i övrigt förhåller sig till gällande planer framgår under avsnitt 6.2 i bilagda miljökonsekvensbeskrivning (bilaga C). Några sådana områden som avses i 17 kap. 3 minerallagen finns inte inom eller i omedelbar anslutning till det ansökta koncessionsområdet. Något hinder mot den ansökta koncessionen enligt aktuella bestämmelser föreligger således inte. e Företrädesrätt enliqt å kap. 3 minerallaqen Björkdalsgruvan innehar undersökningstillstånden Norrberget nr 300, Norrberget nr 400, Björkdal nr 19 och Vidmyran nr 100 vilka täcker hela koncessionsområdet. Detta innebär att Björkdalsgruvan har företrädesrätt enligt 4 kap. 3 minerallagen till det sökta koncessionsområdet. BI Konkurrens enllqt 4 kap. 4 minerallaqen Någon konkurrens enligt 4 kap. 4 minerallagen föreligger inte.

4 4 7. Ansökans avåränsninq och förhållande till prövning enl miljöbalken Som framgår på flera ställen i underlaget för denna ansökan planeras verksamheten på plats vid Norrberget att begränsas till brytning och lastning av malm och gråberg. Såväl malm som gråberg planeras därefter att transporteras till Björkdalsgruvan och där processas vidare som en del i de ordinarie malm- och gråbergsflödena inom ramen för tillståndsgiven och tillståndssökt verksamhet. Malmen och gråberget från Norrberget beräknas att rymmas inom de volymer som Björkdalsgruvan redan har sökt tillstånd för. Inom koncessionsområdet kommer således bara att finnas dagbrottet, ett mindre "industriområde" med bland annat personalutrymmen, en sedimentationsdamm för rening av länshållningsvatten samt en del av den ledning som kommer att ta länshållningsvattnet från Norrberget till klarningsmagasinet vid Björkdalgruvan. Tillkommande anläggningar utanför koncessionsområdet som inte omfattas av den redan tillståndsgivna respektive tillståndssökta verksamheten vid Björkdalsgruvan, är endast ledningen för länshållningsvatten från Norrberget till Björkdalsgruvan (och den enkla serviceväg för underhåll m.m. som kommer att anläggas längs ledningen). 8. Geolo sk beskriv nq Nedan ges en i delar översiktlig bild av historik, geologi och mineralogi. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A samt den tekniska beskrivningen i bilaga B. 8.1 Historik och allmän beskrivning Mineraliseringen i Björkdal upptäcktes först 1983 av Terra Mining AB (Terra Mining) med hjälp av ett ytmoränsprovtagningsprogram som visade på anomala guldvärden. Anomala guldhalter påträffades där-

5 efter i berggrundsytan 1985 och borrning för att definiera anomalin inleddes Efter kompletterande undersökningar påbörjades gruvbrytning 1988 och pågick fram till 1999 när dåvarande innehavaren drabbades av konkurs och verksamheten lades i malpåse. Verksamheten återupptogs i mindre skala år 2006 och är sedan år 2008 åter i full drift. 8.2 Fyndigheten Fyndigheten vid Norrberget upptäcktes något senare än huvudfyndigheten vid Björkdal och ligger geografiskt ca 4,5 km österut från nuvarande dagbrott i Björkdal och ca 3,5 km österut från det planerade dagbrottet vid Nylund. Fyndigheten är ca meter lång och ca 150 meter bred. Den är öppen norrut och mot djupet. Fyndigheten har borrats upp i flera omgångar från 1994 fram till och med 2016 med ett totalt antal borrmeter på ca meter fördelade på 60 borrhål. Enligt SGU:s berggrundskarta ligger det sökta koncessionsområdet i den östra delen av det Paleoproterozoiska Skellefteådistriktet ("Skelleftefältet"). Bergarterna är ca 1,9 miljarder år gamla och innehåller vanligtvis massiva sulfidmineraliseringar. Fältet innehåller ett flertal guldfyndigheter av vilka Björkdalsgruvan inklusive fyndigheterna vid Norrberget och Nylund numera är den största kända. 8.3 Närmare om fyndighetens geologi m.m. Björkdals mineralisering är av "lode-style" typ och består av ett mer eller mindre parallellt guldförande kvartsgångssystem, positionerad i övre delen av Skellefteå gruppen. Guldet är lokaliserat i kvartsgångarna som har en varierande tjocklek; från under en centimeter till flera decimetrar. Geologin vid Norrberget har påtagliga likheter med den vid Björkdalsgruvan och tidigare antogs det att även mineraliseringen vid Norrberget var associerad till kvartsgångarna, liknande huvudmineraliseringen i Björkdal. Dataunderlaget har emellertid

6 omtolkats och bedöms nu indikera att mineraliseringen snarare är associerad med omvandlingsbanden och gångarna som innehåller amfibol i den sekvens där de vulkanoklastiska bergarterna innehåller mafiska tuffer. Höghaltiga guldanalyser samt synligt guld förekommer (om än sällan) i kontakten mellan den stark förkislade vulkanoklastiska enheten just under kalkstenskontakten. Detta antyder att mineraliseringen påverkats positivt av skillnader i geologi (finkornig mafisk tuff nära dåligt sorterad vulkanoklastiska sediment, förkislade gentemot mindre omvandlade vulkanoklastiska bergarter). Guldet är generellt mycket finkornigt och, som har konstaterats ovan, sällan synligt. 8.4 Mineralberåkning De geologiska mineraltillgångarna redovisas här nedan summerade, enligt de beräkningar som har gjorts inom ramen för arbetet med denna ansökan. För detaljerade uppgifter hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A (sekretess) samt den tekniska beskrivningen i bilaga B (sekretess). En cut-off på 0,4 g/t Au har beräknats med utgångspunkt i faktisk brytningskostnad i Björkdal. Vidare har ansatts ett guldpris på USD/oz Au baserat på medelpriset över tre år. Utifrån dessa antaganden har mineraltillgången beräknats enligt följande. Kategori Ton Halt Au (g/t) Innehållen Au (oz) Känd Indikerad Antagen Totalt Ton och total Au är avrundade till närmaste tusental.

7 8.5 Redovisning av undersökningsarbeten och utveck]ingsarbeten Som har nämnts ovan är fyndigheten vid Norrberget känd sedan mitten av 1990-talet när de första undersökningarna genomfördes. Undersökningar i form av borrningar har genomförts utspritt över perioden från 1994 till 2016 med ett uppehåll under åren Under de första tre åren ( ) genomfördes ett omfattande program i området varav ett drygt 20-tal borrningar med en sammanlagd borrlängd på knappt meter avsåg just Norrberget. Efter ett uppehåll återupptogs borrningarna år 2009 när 11 hål slogs med en sammanlagd längd på drygt i 000 meter, i första hand för att avgöra fyndighetens utsträckning i längsled. Därpå följde ett nytt uppehåll varefter programmet fullföljdes åren med ett drygt 30-tal borrhål med en sammanlagd längd på drygt meter varav de första (2014) främst syftade till att säkerhetsställa de höga guldhaltiga områden som de äldre borrningarna hade påvisat i området medan de senaste/sista syftade till att öka malmresursen för fyndigheten. För ytterligare information om genomförda borrningar och övriga undersökningar samt om resultaten från gjorda analyser hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A (sekretess) samt den tekniska beskrivningen i bilaga B (sekretess). 9. Björkdals_gruvans 91an för verksamheten Till denna ansökan har som bilaga B fogats en teknisk beskrivning varav framgår bl.a. följande angående Björkdalsgruvans planer för den framtida verksamheten. För en närmare beskrivning av den planerade verksamheten hänvisas till nämnda bilaga. I korthet planeras brytningen att ske i dagbrott med traditionell pallbrytning med en pallhöjd på ca 5 meter. Borrning kommer att ske med traditionella dieseldrivna borraggregat och med en borr-

8 8 hålsdiameter på upp till 127 mm. Salvorna kommer att variera från ca i 000 ton upp till runt I0 000 ton. De kommer att innehålla både malm och gråberg och de olika kvaliteterna skiljs direkt i dagbrottet med hjälp av provtagning och geologiska modeller. Lastning sker med dieseldrivna hjullastare och transport till krossanläggning respektive gråbergsupplag kommer att ske med dieseldrivna dumpers eller, eventuellt, lastbilar. Krossning och anrikning kommer att ske i de anläggningar som nyttjas i den befintliga tillståndsgivna (och tillståndssökta) verksamheteten vid Björkdalsgruvan. För en närmare beskrivning av verksamheten hänvisas till redogörelsen nedan och till den tekniska beskrivningen i bilaga B. i0. Verksamhetens inverkan allmänna och enskilda intressen m.m. Till denna ansökan har som bilaga C fogats en miljökonsekvensbeskrivning som behandlar bl.a. den planerade verksamhetens påverkan på enskilda och allmänna intressen. Av beskrivningen framgår i huvudsak följande. Den planerade brytnzngen vid Norrberget (malm och gråberg) strider inte mot gällande kommunala planer och/eller områdesbestämmelser. Det har inte heller identifierats några konflikter med skyddade natur- och kulturområden eller riksintressen. När det gäller övrig verksamhet planeras krossning, malning och anrikning att ske i det befintliga (och tillståndsgivna) anrikningsverket vid Björkdalsgruvan. Enligt gjorda bedömningar kommer verket inte att behöva byggas om eller ut för att malmen från Norrberget skall kunna bearbetas. Möjligen kan det bli behov att öka kapaciteten i någon malsektion men det kommer i så fall att ske inom ramen för befintlig anläggning. Inte heller dessa delar av den planerade verksamheten strider således mot gällande planer eller områdesbestämmelser.

9 9 Dagbrottet och industriområdet kommer oundvikligen att ta nya markområden i anspråk. Områdena ifråga karaktäriseras av stora arealer brukad tall- och barrblandskog vilken övergår till bördiga sumpgranskogar varvat med planterade tallskogar och igenväxande jordbruksmarker i riktning mot Kågeälvens dalgång och sluttningar. Närområdet är idag opåverkat av industriell verksamhet vilket kommer att ändras i och med den sökta verksamheten då träd avverkas och transportvägar anläggs m.m. Industriområdet och upplagen för morän och avbaningsmassor kommer att anläggas så nära dagbrottet som möjligt i syfte att bland annat minska påverkan på omgivningarna. Det sökta koncessionsområdet i sig hyser inga särskilda naturvärden men såväl öster som väster om området har påträffats/ identifierats områden bestående av bland annat skogskärr, sumpskogar och hällmarkstallskog som har klassats som "påtagliga naturvärden". Dessa värden bedöms inte komma att påverkas på något sätt av betydelse av den planerade verksamheten. Sammanfattningsvis ger genomförda inventeringar av såväl naturvärden som skyddade arter vid handen att verksamheten kan bedrivas utan oacceptabla störningar på skyddade livsmiljöer eller arter. Det aktuella området används inom rennäringen men är inte utpekat som riksintresse. Då flyttningen av renar från trivsellandet söder om Storkågeträsk till Vorsberget sker norr om Norrberget bedöms den planerade gruvverksamheten inte skapa några egentliga barriäreffekter för renarnas vandringar i området. Dock uppges det förekomma att renar under vintern har korsat Kågeälven och lämnat Svaipa samebys marker. En brytning av den aktuella fyndigheten skulle kunna försvåra återföringen av de renar som på det sättet har sökt sig utanför Svaipas betesmarker. En gruvverksamhet i området skulle också medföra ett visst bortfall av betesmark i gruvans omedelbara närhet.

10 10 Sammanfattningsvis bedöms den ansökta verksamheten och dess påverkan på markanvändningen inte medföra några betydande tillkommande störningar för rennäringen i området. Efter brytning och transport kommer råmalmen från Norrberget att ingå som ett delflöde tillsammans med råmalmen från den befintliga Björkdalsgruvan och, när denna har startat upp, dagbrottet vid Nylund. Den fortsatta bearbetningen (malning och anrikning m.m.) kommer alltså att ske gemensamt för de olika fyndigheterna. Även när det gäller utlastning och transport av den slig som är slutprodukten kommer materialet från Norrberget att vara en del i det redan existerande och framtida flödet. Vidare kommer såväl gråberg som anrikningssand att deponeras på samma upplag och magasin som nyttjas för den tillståndsgivna och tillståndssökta verksamheten i Björkdalsgruvan. Några ytterligare utökningar av magasins- och deponiytorna, utöver vad som ingår i ovan nämnd ansökan om nytt grundtillstånd, bedöms inte komma att behövas. Genomförda analyser visar att såväl anrikningssanden som gråberget är i praktiken inert och bedöms således inte ge upphov till någon utlakning av metaller eller andra föroreningar från vare sig upplag eller magasin. Inget behov finns därmed att behandla gråberget och/eller anrikningssanden från Norrberget på annat sätt än det gråberg och den sand som faller från redan tillståndsgiven och tillståndssökt verksamhet. Gruvan kommer att länshållas under drift. På sedvanligt sätt kommer en eller flera pumpgropar att anläggas i botten av dagbrottet varifrån vattnet kommer att pumpas till en sedimentationsbassäng innan det pumpas vidare via ledning till magasinssystemet vid Björkdalsgruvan. Väl där kommer länshållningsvattnet att hanteras och avledas på samma sätt och tillsammans med flödena från den befintliga, tillståndsgivna och tillståndssökta verksamheten i Björkdalsgruvan. Från magasinssystemet kommer en del av vattnet att återanvändas som processvatten i verken medan eventuellt överskott kommer att bräddas till recipienten Lillträskbäcken.

11 11 Länshållningsvattnet från gruvan kommer att innehålla kväverester från odetonerat sprängämne. I händelse av ]äckage från maskiner eller arbetsfordon som används i gruvan kan länshållningsvattnet även innehålla rester av olja och/eller andra petroleumprodukter. Oljeavskiljning kommer dock att ske i anslutning till gruvan varför det kommer att handla om mycket låga halter och små mängder i utgående vatten. Sammanfattningsvis bedöms halterna av kväve och andra föroreningar bli så låga att länshållningsvattnet från Norrberget inte kommer att ha någon påverkan av betydelse på vattenkvaliteten i magasinet och inte heller på konsekvenserna i recipienten av bräddningen av överskottsvatten. Vad gäller övriga konsekvenser av den planerade verksamheten kan följande noteras. När det gäller buzzer handlar det främst om, förutom sprängningar, borrning samt lastning och transport av råmalm och gråberg. En bullerutredning kommer att genomföras inom ramen för arbetet med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken vari bland annat behovet av skyddsåtgärder kommer att utredas. Det finns i nuläget inget som indikerar att Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från industriell verksamhet, inte kommer att kunna innehållas, bland annat mot bakgrund av avstånden till befintlig bebyggelse m.m. Inte heller finns några indikationer på att v brationer och/eller Zuftstötvågor kommer att utgöra något problem i omgivningen. Andra förhållanden som kan ge upphov till lokal miljöpåverkan är utszapp ov stoft vid krossning och vid den fortsatta hanteringen av malm och gråberg i anrikningsverket och på upplag. Även sandmagasinet kan under vissa väderförhållanden ge upphov till viss damning. Alla dessa moment kommer emellertid att utföras inom ramen för den tillståndsgivna och tillståndssökta verksamheten vid Björkdalsgruvan.

12 12 När det gäller verksamheten vid Norrberget kan denna ge upphov till diffus damning till följd av bland annat transporter i området och hantering av malm och gråberg vid lastning. Vare sig denna diffusa damning eller utszoppen av spronggaser bedöms dock kunna ge några störningar av betydelse i omgivningarna. Gruvan kommer att ge upphov till en lokal avsonkning av grundvattennivån. Inom det beräknade influensområdet vilket redovisas i bilaga C2 finns emellertid inga brunnar enligt SGU:s brunnsarkiv. Avsänkningen bedöms inte heller ge upphov till någon påverkan av betydelse på växter eller djur. När verksamheten avslutats kommer de påverkade markområdena att efterbehandzas. Strategin är att anpassa områdena med tillhörande upplag till omgivande natur. Detaljerna kring den slutliga efterbehandlingen kommer att bestämmas i samråd med i första hand tillsynsmyndigheten. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår sammanfattningsvis att den planerade verksamheten inte strider mot 3 och 4 kap. miljöbalken och att den inte heller i något annat avseende skulle medföra några icke acceptabla konsekvenser i omgivningen. Frågan om skyddsåtgärder och villkor med avseende på utsläpp till luft och vatten och andra störningar i omgivningarna, kommer att prövas inom ramen för prövningen av tillstånd enligt miljöbalken. 11. Undersökningstillstånd som innehas eller har innehafts av Björkdalsqruvan Se ovan under p Villkor Några villkor enligt 4 kap. 5 minerallagen föreslås inte. Som framgått ovan kommer frågan om tillstånd enligt miljöbalken att prövas senare och frågan om villkor för den planerade brytningen och bearbetningen i övrigt prövas lämpligast inom ramen för miljöbalksärendet.

13 Markanvisnin Förhandlingar kommer att upptas med berörda markägare om upplåtelse av det aktuella området, Ansökan om markanvisning kommer att inges separat efter att beslut om bearbetningskoncession och tillstånd enligt miljöbalken har erhållits. 14. Ansökninqsavqift Ansökningsavgift om kronor erlägges samtidigt härmed genom insättning på Bergsstatens bankgiro Bg nr genom Björkdalsgruvan AB /en <sson t behörighetshandlingar kommer att inges inom kort/